Framtidens hus blir självförsörjande
Framtidens hus blir självförsörjande
Genom att återvinna och ventilera inomhusvärmen i ett hus har uppfinnaren Jerzy Hawranek skapat ett system som kan spara 85 procent av energikostnaderna. Målet är att skapa hus som är helt självförsörjande på energi.
Behagligt varmt om fötterna, men svalt och friskt kring huvudet. En ny, unik värmeväxlare och smart ihopkoppling av värme, kyla och ventilation kan spara massor av energi i nya hus. När Jerzy Hawranek byggde sitt eget hus i Vårgårda i början av 1980-talet slog det honom hur mycket energi hus förbrukar, mycket mer än vad de egentligen behöver. Han funderade på hur han skulle kunna sänka medeltemperaturen i huset och spara energi genom att dela upp rummen i två zoner: en varmare nere vid golvet och en svalare ovanför.
- Människor känner värme med fötterna och komforten med huvudet. Knappast någon går barfota och med mössa utomhus på vintern. Men tvärtom, med skor och bart huvud, är desto vanligare, säger Jerzy Hawranek.
Han byggde ett prototypsystem i sitt hus där han kopplade ihop golvvärmen med ventilationen. Men han var för tidigt ute - omvärlden var ointresserad av hans idéer och någon riktigt bra värmeväxlare att temperera inkommande luft med fanns inte på marknaden. nspirerad av solfångare utvecklade han därför så småningom en egen värmeväxlare.
Det fina med hans värmeväxlare är att den bara behöver ljummet vatten för att värma upp den kalla utomhusluften. Den låga vattentemperaturen innebär en stor energibesparing, framför allt eftersom värmepumpen i systemet drar mycket mindre el när den bara behöver jobba med små temperaturskillnader.
Värmeväxling är även Jerzy Hawraneks metod både för att tillföra och återvinna energi till sitt ventilations- och värmesystem: En värmepump växlar värme nerifrån marken till husets vattenburna värmesystem, och en annan värmeväxlare återvinner värmen ur den använda luften som strömmar ut från huset.
Jerzy Hawranek räknar med att hans system kan spara upp emot 85 procent av energikostnaderna i ett hus. Besparingen är viktig också från klimatsynpunkt. Byggnader står nämligen för en betydande del av världens energiförbrukning, och är ett centralt område i FN:s klimatpanels plan för minskad energianvändning.
I Sverige och andra kalla länder handlar energiförbrukningen i byggnader till stor del om uppvärmning. På varmare håll i världen går energin främst åt till att kyla husen. Den globala uppvärmningen i kombination med människors allt högre krav på behaglig temperatur gör att vi troligtvis snart kommer att behöva mer kylning även i svenska hus. Inte minst om heta värmeböljor börjar skörda allt fler offer.
Redan i dag finns det många kontor i Sverige som blir så varma av alla maskiner och människor inne i byggnaden att de snarare behöver kylas än värmas. Och sommarsolen är faktiskt ett större problem här än i Spanien. På sydligare breddgrader står solen nämligen högt på himlen och lyser mest på taken. Här i norr står solen lägre och de varma solstrålarna går rakt in genom fönstren under de långa sommardagarna.
Men är det minus tio grader på vintern behöver även kontorshusen värmas. Ett tilltalande alternativ är därför att spara sommarens överskottsvärme till kalla vinterdagar. Det är möjligt med hjälp av en bergvärmepump och en klunga av djupa borrhål ner i berget. Den yttersta raden borrhål fungerar som en sköld mot omgivningen och det går därför att lagra kyla eller värme nere i berget kring de mittersta borrhålen.
På vintern pumpar värmepumpen upp värme ur berget, med resultat att berget blir extra kallt. När sommaren kommer finns kylan kvar där nere. Då pumpar man ner överskottsvärmen från byggnaden, och får i stället upp kylan.
Överskottsvärmen lagras i berget och kommer till användning när det blir vinter igen. Flera kontorshus utnyttjar redan den här metoden och nu börjar den bli intressant även för flerbostadshus.
- Nu tittar vi på möjligheten att koppla ihop sådan här värmelagring i borrhål med värmeåtervinning ur husets frånluft, berättar Per Fahlén, som är professor i installationsteknik vid Chalmers.
Värmeåtervinning ur frånluften står för en betydande del av energibesparingen även i passivhus - ett av de ledande koncepten för energisnåla hus. På vägen ut ur passivhuset värmer den använda inomhusluften, via en värmeväxlare, upp den friska utomhusluften som är på väg in. I övrigt bygger konceptet i huvudsak på att isolera husen så bra att de knappt behöver värmas alls.
Passivhuskonceptet kommer från Tyskland, men sedan några år tillbaka har passivhus börjat dyka upp på flera håll även i Sverige.
- Passivhus fungerar bra i kalla områden där man mest behöver uppvärmning, men mindre bra i varma och fuktiga områden, säger Ron Judkoff som leder byggnadsforskningen vid National renewable energy laboratory i USA.
I USA finns det både kalla och varma områden. För närvarande går många amerikaner i pension och i sin längtan efter en behaglig ålderdom flyttar de till landets varma delar, där de luftkonditionerar sina hus.
- För oss är alltså kylning snarare än uppvärmning den största energibelastningen, säger Ron Judkoff.
De amerikanska forskarna arbetar därför främst med att utveckla energieffektiv kylning. Mest lovande är metoder som bygger på avdunstande vatten, precis som kroppens eget kylsystem - svettning. De jobbar även på att utveckla bra värmeväxlare. När det är varmare ute än inne, kan en värmeväxlare som för över kyla från den utgående inomhusluften till den inkommande, varma utomhusluften spara mycket energi. I fuktiga klimat ska värmeväxlaren helst även kunna släppa igenom fukt.
Chansen finns att amerikanerna får upp ögonen för Jerzy Hawraneks värmeväxlare och idéer. Kring hans system - som fungerar både för uppvärmning och kylning - har innovationsföretaget Rehact vuxit fram. Rehact har under 2008 har fått ta emot flera miljö- och klimatpriser, bland annat i San Diego, och finns med på förre amerikanske ambassadörens lista över den mest intressanta svenska miljötekniken.
Jerzy Hawranek själv befinner sig just nu i polska huvudstaden Warszawa där han håller på att övervaka den första fullskaliga installationen av sitt värme- och ventilationssystem i ett nybyggt kontorshus. Inom ett par månader ska det vara klart.
- Det är goda tankar bakom systemet och det vore intressant att se detaljerade mätdata från en verklig installation, säger Per Fahlén vid Chalmers.
Jerzy Hawranek blickar vidare mot nya energibesparingar. Inom tio år hoppas han ha utvecklat systemet så att husen är helt självförsörjande på energi, även mitt i vintern.
Ingela Roos
Läs mer i tidningen DN
Ljusdal centrum för bioenergi...
För att ta ett första steg vill Erik Gunnarsson och László Gönczi, företagare och kommunfullmäktigeledamöter, ha ett arbetsseminarium i vår.
Ljusdalsbördige Håkan Bjur, vd för Neova (före detta Råsjö Torv), har lanserat tanken på ett regionalt kunskapscenter på bioenergiområdet. Region Gävleborg är inkopplad på frågan och Nutek och landstinget har skjutit till resurser.
Läs mer i Ljusdals Posten
Lysande idéer för att leva mer energismart
Lysande idéer för att leva mer energismart
Miljövänliga energikällor, lågenergilampor och välisolerade fönster i all ära.
Men det är även ett förändrat beteende som behövs för att spara tusenlappar på en minskad energi - åtgång i hemmet.
Det säger representanter från Energimyndigheten som i helgen visar upp ett energismart hus på Bomässan i Gävle.
Berit Carlsson ger ett exempel.
- En bra diskmaskin drar tio liter vatten. Men många sköljer disken i varmt vatten innan och använder bara då 25 liter vatten.
För första gången
För första gången ordnas Bomässan i Gävle, och GTK-hallen vid Läkerol Arena intas av ett 70-tal utställare inom bygg, boende, trädgård och interiör från Gävleborg. Arrangörer är Energimyndigheten tillsammans med Boverket, Naturvårdsverket och lokala energirådgivare.
Vid en monter finns ett så kallat energismart hus som visar alla tänkbara lösningar för en minskad energiförbrukning i hemmet.
Tjocka väggar
- Väggarna är 50 cm tjocka så att inte varm luft kan åka ut, säger Dag Lundblad på Energimyndigheten och berättar att man haft ett projekt där familjer fått testa att bo i hus med täta, välisolerade fönster.
- De kallaste dagarna behövdes nästan ingen uppvärmning alls.
Ett vanligt hushåll förbrukar i snitt 5 000 kilowattimmar per år, men med rätt utrustning och beteende säger Dag Lundblad att man kan få ner siffran till cirka 3 000 och spara flera tusen kronor.
En grad gör skillnad
Enligt Berit Carlsson ska en kyl hålla 5 plusgrader och en frys 18 minusgrader.
- Har man i stället 19 eller 20 i frysen ökar energiåtgången med 5-10 procent.
Och helst ska alla vitvaror vara energimärkta, alltså ha låg energiförbrukning.
- Det blir lite dyrare men då gör man en investering för många år som gör att man får igen pengarna, säger Dag Lundblad.
Så sparar du energi
• Byt ut gamla fönster mot täta och välisolerade fönster. Det kan spara 5 000 kronor per år.
• Byt ut tre vattenkranar mot kranar som man måste dra åt sidan för att få varmvatten, annars åker den tillbaka till mittenläget. Det kan spara 1 000 kronor per år.
• Byt ut tio av de mest använda glödlamporna mot lågenergilampor och spara 300-600 kronor per år.
• Satsa på uppvärmningssystem som solenergi, vindkraft, pellets, värmepumpar eller liknande.
• Släck alltid lampor och stäng av apparater när de inte används. Ha inte apparater i stand by-läge.
Företag i Västsverige satsar på ny energiteknik
Företag i Västsverige satsar på ny energiteknik
"Vi kommer att behöva omkring 1.000 personer "
Seabased Energy är ett av flera företag som satsar och investerar i ny energiteknik. Företaget producerar vågkraft och basunerar nu ut att det behöver anställa tusen personer.
I maj förra året rekryterades Håkan Berntsson som arbetsledare till Seabased Energy i Lysekil som påbörjat bygget av nio vågkraftverk enligt ett koncept som tagits fram vid Uppsala universitet.
Projektet har pågått sedan 2002 och går i korta drag ut på att det byggs en vågkraftspark på försök utanför Lysekil. Vågkraften i sig produceras i generatorer som är nedsänkta på bottnen och alstrar ström genom en boj som rör sig tillsammans med vågorna på ytan.
- Idén är nog gammal men tidigare har den inte varit lika intressant. I dag vill alla ha förnyelsebar energi, säger Håkan Berntsson.
I provisoriska lokaler i hamnen arbetar han och sju andra anställda med att bygga de allra första kommersiella kraftverken för hand. Enligt företagets vd Billy Johansson är målet att ett par hundra man ska vara i arbete innan året är slut.
- När vi är fullt utbyggda kommer vi att producera 40 verk om dagen, då behöver vi omkring tusen personer, säger han mitt i varseleländet.
Han är övertygad om sin sak och menar att vågkraften i framtiden kan konkurrera med vilken annan energiteknik som helst.
I dagsläget bygger gänget i Lysekils hamn nio vågenergiomvandlare och två ställverk som bland annat ska levereras till Fortum och Vattenfall.
Bygget av en riktig fabrik är inplanerad till senare i år. Tanken är att produktionen ska automatiseras och fungera utifrån samma principer som i en bilfabrik med tillverkning på lina. Att hitta arbetskraft är inget som bekymrar Billy Johansson.
- Med det läge Sverige befinner sig i nu är detta en enorm möjlighet. De som sägs upp inom Volvo och Saab har precis de kunskaper vi behöver, det är folk som är vana vid serieproduktion.
Andreas Gillberg är en av de nio som redan anställts av företaget. Precis som arbetskamraterna nere i hamnen blev han rekryterad genom Arbetsförmedlingen.
-Det är en jädra fin grej att kunna ta vara på vattnet på det här sättet och
roligt för oss att få vara med och göra något helt nytt, säger han.
Hanna Johansson Artikeln publicerad i Dagens Nyheter 2009-02-20
Ulrik Strömberg Hela Sverige Ska Leva
Kungaparet provar elbilar från Gävle...
Kungaparet provar elbilar från Gävle...
GÄVLE. Det är inte bara gästrikarna som får chansen att prova Gävle Energis nya elbilar utan nu kan även kungafamiljen ta en provtur. I slutet av förra veckan levererade nämligen Gävle Energi två norska Think-bilar till Hovstallet.
De två bilarna, den ena i gult och den andra i blått, överlämnades till Hovstallets chef, generallöjtnant Mertil Melin. Han tog emot nycklarna av Per-Arne Wahlund, vice vd på Gävle Energi. Mertil Melin har redan provkört en av elbilarna och är nöjd med resultatet. Tanken är att elbilarna ska användas av både personal och medlemmar av kungafamiljen.
- Vi kommer att använda de här bilarna till kortare ärenden som att åka till posten och andra administrativa småturer. Det finns ett stort behov av lära de anställda ett nytt sorts biltänk där det gäller att planera sin körning och var man ska tanka, säger Mertil Melin.
Elbilarna tankas vid speciella laddningsstolpar och Gävle Energi kommer nu att sätta upp sådana stolparna på ett antal platser i Stockholm.
- Var elstolparna kommer att placera blir en uppgift för Statens fastighetsbolag och Gävle Energi, men jag kan tänka mig att de kommer att vara där vi finns. Som vid Hovstallarna, på slottet och på Drottningholm där kungaparet bor, säger Mertil Melin.
Elbilarna är ingen gåva utan hovet leasar dem under ett år av Gävle Energi som också kommer att leverera den källmärkta el som bilarna ska laddas med. En egen laddningsstolpe vid kungaparets bostad blir det med all säkerhet, eftersom vår kung, som många vet, är både bil- och mycket miljöintresserad. Om kungaparet redan provkört bilarna vill Mertil Melin inte gå in på, men han är övertygad om att hela kungafamiljen kommer att provköra bilarna.
- Jag vet att någon eller några i kungafamiljen redan har provat en av bilarna, säger Mertil Melin som dock inte vill precisera vem i kungafamiljen som tagit sig ett provåk.
Projektet Shopping Circle som Gävle Energi driver tillsammans med Sandviken Energi, Samkraft Vind, Midroc Electro, Teknikparken i Gävle och Gävle kommun syftar till att studera elbilen och vilken inverkan den har på infrastrukturen. 500 familjer har redan anmält intresse för att få bli testpiloter till de 15 elbilar som ska börja rulla i Gävle och Sandviken. Mertil Melin är dock väldigt glad över att Hovstallet redan nu fått chansen att agera testförare av den nya elbilen.
- Det är lite nytt tänkande, ett nytt synsätt och jag har fått som uppgift att introducera här i Hovstallet. Det känns väldigt roligt att kunna vara med i det här samarbetet med Gävle Energi där det handlar om förnybar energi.
Läs mer i Gästriklands Tidning
Ford lanserar gasbilar ...
Ford lanserar gasbilar ...
Miljöbilsföregångaren Ford kommer i mars med ännu ett alternativ, gasbilar.
Aktuella bilmodeller är Focus femdörrars kombisedan och den lite större C-max, båda med samma tvålitersmotor.
Gastanken sätts i bagageutrymmet som krymps en del men det låter bensintanken sitta kvar vilket ger en räckvid på 95 mil med fulla tankar.
Medan flexifuelmodellerna av Focus och C-Max sänker tjänstebilars förmånsvärde med 20 procent sänker gasvarianterna med ytterligare 20 procent.
Gasdriftskonverteringen görs av CNG-Technik i Tyskland, ett dotterbolag till Ford. Med detta garanteras alla Fords krav med samma garantier som övriga Ford modeller på den svenska marknaden.
Priserna på Focus- och C-Max CNG startar på 216 200 respektive 232 300 kronor. De första leveranserna planeras till augusti.
Läs mer i tidningen ATL
Gamla kämpar startar på nytt ...
Gamla kämpar startar på nytt ...
Atomkraft- nej tack.
I går hölls en stillsam demonstration på Stortorget i Gävle mot kärnkraften.
- Det är idiotiskt att regeringen vill bygga ut kärnkraften, säger Kirsten Hillblom, som engagerat sig i frågan i 30 år.
1980, efter Harrisburg-olyckan, hade Sverige folkomröstning om kärnkraften. Folkomröstningen skulle vara rådgivande, men partierna hade innan omröstningen enats om att valresultatet skulle respekteras. Efter folkomröstningen beslutade riksdagen att alla reaktorer skulle vara avvecklade till år 2010.
- Regeringen borde följa det som man kom fram till då, säger Inga Michaeli, som varit aktiv kärnkraftsmotståndare i 30 år.
Anledningen till tisdagens demonstration var centerpartiets kovändning i kärnkraftsfrågan och statsminister Fredrik Reinfeldts uttalande i gårdagens Arbetarbladet.
- Centerns utspel är förskräckligt, varför bygga ut kärnkraften? Det är bättre att satsa på förnyelsebar energi som vindkraft, vågkraft och solenergi, säger Thorild Dahlgren.
Den demonstrerande gruppen från Folkkampanjen mot kärnkraft och kärnvapen bar plakat med den välkända nej till kärnkraft- symbolen och delade ut flygblad till förbipasserande.
- Vi måste komma i håg att frågan om slutförvaring inte är löst. Var ska vi göra av allt radioaktivt avfall, undrar Annika Erixån.
Läs mer i Arbetarbladet
Jan gör sin egen vätgas...
Jan gör sin egen vätgas
Jan Johansson har byggt om sin 40 år gamla Volvo för vätgasdrift. Han sparar inte mycket bränsle men Bilprovningen kunde knappt mäta koldioxidutsläppen.
Vätgasbilar är normalt företeelser i teknikens absoluta frontlinje. I Ljungby kör Jan Johansson en vätgasdriven Volvo 142 av 1968 års modell. Gaskonverteringen har Jan Johansson gjort själv.
Han har varken kemisk eller teknisk utbildning, däremot ett motorintresse som ledde till att hans egen och traktens övriga mopeder gick fortare och fortare.
Enkelt och billigt
Vätgastekniken är häpnadsväckande enkel. Ett vattenfilter från Jula för 159 kronor, halvannan meter trädgårdsslang, för 60 kronor gängad rundstång från Biltema, lite plåtbitar och skruvar.
-Köper man allt nytt kostar det högst 500 kronor, säger Jan Johansson som till vardags kör grävmaskin.
På fritiden kollar han tekniksidor på internet och det var där han snubblade in i vätgasprojektet.
Spjälka vatten med el
I korthet går det ut på att med elektricitet spjälka vattenmolekyler i sina beståndsdelar, väte och vatten. Hur det går till ser vi när vi laddar ett vanligt blybatteri; det bubblar från cellytorna när vätemolekylerna ger sig av. Molekyldelningen sker i det här fallet i vattenrenaren som Jan Johansson monterat under motorhuven. Gasen går genom trädgårdslangen till förgasaren och in i motorn som för övrigt är etanolkonverterad, också det av Jan Johansson själv. För bättre bränsleflöde har bränslemunstyckena borrats upp med en borrsats för 49 kronor på Jula.
En liter räcker lång väg
Hur långt vätgasen från en liter vatten räcker vet han inte exakt, särskilt som en del vatten också dunstar bort. Men rätt långt är det.
-En gång körde jag i alla fall runt 20 mil innan jag fick fylla på.
Minskade utsläpp
Nu fungerar gasen inte främst som drivmedel, även om den bidrar. Dess främsta funktion är att minska koldioxidutsläppen som i Jan Johanssons bil får vara högst 5,5 volymprocent.
Bilprovningens mätare visade 7,5 före konverteringen, efter pendlade utslaget mellan 0,4-0,5.
-Besiktningsmannen var belåten om än lika förvånad som jag som ju själv inte visste om det skulle funka eller om det bara var en skröna.
Idén hittade Jan Johansson på en amerikansk internetsida. Utförandet tog han hand om själv.
-Bilprovningen trodde jag skämtade när de fick syn på burken och jag sa att det var en vätgasanläggning. Efter avgastestet var de imponerade och såg ingen anledning att sätta i en katalysator. Bättre än så här blir det knappast.
Jan Vainult
Läs mer i tidningen ATL
Kärnavfallet kan sippra ut...
Kärnavfallet kan sippra ut
Kapslarna skulle isolera det livsfarliga kärnavfallet i 100 000 år.
Nu varnar svenska forskare för att de kan vittra sönder - på bara 50 år.
- Konsekvenserna skulle bli katastrofala, säger KTH-forskaren Peter Szakálos.
I eftermiddag träffar energiminister Maud Olofsson (C) oppositionen för att diskutera kärnkraftens framtid. Den politiska striden är inte över - och det är den inte bland forskarna heller.
I vår väntas företaget Svensk Kärnbränslehantering, som bland annat ägs av Vattenfall och tyska Eon, att föreslå var i Sverige kärnbränslet ska slutförvaras.
Det radioaktiva materialet kommer att placeras i kopparkapslar som bäddas in i lera, 500 meter ner i berget.
Här ska de ligga i minst 100 000 år - tills strålningen inte längre är farlig.
Men nu har två KTH-forskare kommit fram till att kopparn reagerar med det syrefria vattnet i berget - och riskerar att vittra sönder.
Även finska och kanadensiska forskare har kommit fram till liknande resultat.
Bryter ner kapseln
När kopparn reagerar med vattnet frigörs dessutom väteatomer som går in i kopparn och ytterligare bryter ner den.
- De gör att materialet kan komma att försvagas oerhört snabbt, säger Peter Szakálos, doktor i korrosionslära på KTH.
Redan inom 50 år skulle kapslarna kunna spricka och det radioaktiva ämnet läcka ut, varnar han.
- Konsekvenserna skulle bli katastrofala. Någon sanering skulle inte vara möjlig. Vi skulle tvingas till evakueringar under oöverskådlig tid.
"Kan inte belägga"
Johan Swahn på Miljöorganisationernas kärnavfallsgranskning menar att det handlar om ett haveri för SKB:s svenska modell.
- Nu måste vi styra om och börja utreda andra alternativ.
Saida Laarouchi Engström på Svensk Kärnbränslehantering sågar KTH-forskarnas resultat:
- Vi har försökt återupprepa det utan framgång. Vi delar absolut inte deras bedömning.
Ser ni inte något skäl att ta till er av kritiken?
- Vi följer självklart all forskning på området. Men de har inte kunnat belägga sina resultat på ett trovärdigt sätt.
Borde det inte vara tvärtom - att ni tvingas bevisa motsatsen?
- Jo. Och det är det vi kommer att göra i den ansökan vi lämnar in om slutförvaringen. Granskningen kommer att bli oerhört hård.
Staffan Lindberg
Läs mer i Aftonbladet
Laserteknik banar väg för nya solceller...
Laserteknik banar väg för nya solceller
Med en ny laserteknik kan forskare undersöka hur växter använder sig av solenergi i fotosyntesen. Informationen ska användas till att utveckla bättre solceller, rapporterar brittiska BBC.
Genom att undersöka ett protein, LH2, som medverkar i fotosyntesen, har forskare kommit ett steg närmare mot att ta reda på hur fotosyntesen egentligen går till. Med den kunskapen hoppas forskare kunna ta fram effektivare solceller. Dagens solceller har endast en effektivitet på 10 procent.
I processen att omvandla solenergi till socker har LH2 en viktig roll som elektronbärare. Proteinet medverkar till att dra bort elektroner från vatten. Elektronerna används sedan för att driva reaktionen där koldioxid omvandlas till socker.
Laserteknik har länge använts för att undersöka mikroskopiska processer, men analyserna har varit svåra att genomföra. Detta eftersom det krävs flera tusen, eller i värsta fall, flera miljoner laserstrålar som samtidigt riktas mot proteinet som ska undersökas. Så många strålar riskerar att ändra strukturen, eller helt förstöra proteinet.
Med den nya tekniken krävs det endast en enda energirik laserstråle. Laserstrålen är tiotusen miljoner gånger snabbare än en normal kamerablixt.
Metoden går ut på att den energirika laserstrålen delas upp i tre strålar som sedan riktas mot proteinprovet enligt ett specifikt geometriskt mönster. Genom att analysera det ljus som inte har tagits upp av provet får forskarna en uppfattning över hur processerna i proteinet går till.
Tekniken har tagits fram i ett samarbete mellan brittiska och irländska forskare.
Läs mer i tidningen ATL
Många vill provköra elbil
Många vill provköra elbil
Mer än 300 familjer har anmält sitt intresse till att vara testpiloter av elbilar i det elbilsprojekt som just dragit igång i Gävle-Sandviken.
Projektet lanserades i Valbo köpcentrum förra veckan och då presenterades även de elbilar som 20 familjer i området ska få testköra under en längre period.
Projektet är ett samarbete mellan Gävle Energi, Sandviken Energi, Samkraft Vind, Gävle Kommun, Midroc Electro och Teknikparken i Gävle och syftar till att hitta lösningar för elbilar i infrastrukturen. Bland annat hur laddningsstationerna kan fungera, vart man kan ladda bilarna och hur det laddningen ska betalas. Därför ska 20 familjer använda elbilarna och föra noggranna körjournaler och komma med synpunkter kring hur det fungerar att använda elbil.
- För att svensk fordonsindustri ska stimuleras till ett nytänkande krävs att vi visar på seriösa ansträngningar och faktiskt vågar prova tekniken, säger Christer Asplund, från Kungliga Vetenskapsakademin (IVA) som backar upp projektet tillsammans med Elforsk.
Läs mer i Gästriklands Tidning
Energibolagen satsar på elbilar
Energibolagen satsar på elbilar
Elbilar är framtiden. Det tror energibolagen i Gävle och Sandviken, som satsar stort på ett elbilsprojekt. Redan till sommaren kommer de tio första bilarna som drivs med ström att rulla på gatorna.
- Det var lite drag i den när man gasade!
Sophia Lundberg Fredriksson och Camilla Feurst på Vattenfall Power Consultant har precis provkört elbilen Think som visas upp i Valbo köpcentrum.
- Den hade ingen plastig känsla alls, utan kändes solid, som en riktig bil, tycker Camilla.
I går var det visning av elbilsprojektet "Shopping circle Gävle-Sandviken" i Valbo köpcentrum.
Söker testfamiljer
Forskningsprojeketet är ett samarbete mellan regionens energibolag, Gävle kommun och Midroc. Det beräknas komma i gång på riktigt till sommaren och tanken är att 20 testfamiljer i Gävle-Sandvikenområdet ska köra var sin elbil.
- Vi ska studera effekterna som uppstår. Vilka laddningsmöjligheter som behovs, behovet av service och kanske hur det påverkar kollektivtrafiken, säger projektledaren Lars-Åke Skjöld.
Miljöansvar
Ett exempel är att man ska titta på hur handelscentrum kan utvecklas för att anpassas till de krav som elbilen ställer.
- Det är ett sätt att ta ansvar för energiforskningen och samtidigt ha ett klimattänkande, säger Per Laurell, Gävle Energis vd.
- Ganska bra sätt att öva oss i att möta framtiden. Tempot i förändringen kommer i en behaglig takt, menar Sandviken Energis vd Alfons Kubulenso.
Utmaningen för energibolagen ligger bland annat i att utveckla en affärsmodell för hur kunderna ska få tillgång till och betala för laddning.
Kostar 250 000 kronor
Bilmärket Think görs i Norge. Företaget har haft stora problem med sina finanser men ser nu ut att ha kommit på fötter igen. Priset ligger på 250 000 kronor och totalt kommer 20 bilar att köpas in.
Just nu finns fyra bilar, men redan till sommaren räknar man med att ha en park på tio.
Bilarna kan laddas i vanliga 230-voltsuttag och laddningsstationer kommer bland annat att sättas upp vid olika köpcentrum.
Inte gratis för testare
Vilka familjer som ska delta är inte klart ännu. Någon form av leasingavtal kommer att utformas så det blir inte gratis att vara med. På projektets hemsida kan man lämna en intresseanmälan.
- Jag kan säga att det redan är ett stort intresse för att vara med. Vi har många mejl som ligger, berättar Lars-Åke Skjöld.
Läs mer i Arbetarbladet
OK-bolag gör storsatsning i Helsinge Pellets
OK-bolag gör storsatsning i Helsinge Pellets
Om drygt en månad hoppas man att produktionen börja rulla igång igen på Helsinge Pellets AB i Edsbyn. Nystarten sker i vad som väl närmast kan beskrivas i en helt ny fabrik med nya maskiner, helt nya elinstallation, ventilation och personallokaler. Närmare 50 miljoner kronor kostar kalaset ägaren, det OK-ägda företaget Norrtull Energi AB, som nu både ökar produktionen och antalet anställda i Edsbyn.
I stället för nedläggning eller malpåse blev det en rejäl satsning på pelletstillverkningen vid Helsinge Pellets i Edsbyn. Gunnar Larsson som är vd för företaget och systerföretaget Laxå Pellets sade så här i samband med att han presenterade storinvesteringen förra året:
- OK har en strategi att satsa på biobränslen. Beslutet har dragit ut på tiden av den anledningen att så mycket måste åtgärdas här i Edsbyn. OK har i alla fall tagit det här beslutet som kommer att kosta cirka 40 miljoner kronor.
Med investeringen är det tänkt att produktionen av pellets i Edsbyn ska öka från 40 000 ton till drygt 60 000 ton per år.
I bra precis ett år har pelletstillverkningen nu legat nere. Under tiden har det mesta av gamla maskiner som fanns kvar ända sedan spånskivetillverkningens dagar samt de lika gamla elinstallationerna plockats bort ur lokalerna.
- I november var det planerat att allt skulle vara klart men det kommer att dröja till månadsskiftet februari-mars innan man kan köra igång, berättar projektledaren Anders Wall.
När tidningen i tisdags var på besök så var det full aktivitet i lokalerna. Ett 30-tal man arbetade febrilt med olika installationsarbeten. Det mesta förutom de gamla torkarna, som genomgått en helrenovering, samt en packmaskin för 500-kilossäckar blir nu nytt.
Nytt blir transsportsystemet och råvaruhanteringen. Nya pressar och kvarnar. Ny är också en småsäcksanläggning eftersom man nu ska inrikta sig mer mot mindre kunder.
Hela elsystemet är utbytt och man har nu satt in ett eget ställverk. Man har också installerat i ett omfattande ventilationssystem som behöver tre stora filter som placeras i en 180 kvadratmeter stor byggnad utanför fabrikslokalen. Till detta kommer moderna personalutrymmen och ett kontrollrum.
- Som det ser ut kommer kostnaden att sluta någonstans mellan 45-50 miljoner kronor, tror Anders Wall.
Anders Wall berättar också att 2-3 personer kommer att nyanställas när man nu ska igång igen. Antalet anställda på företaget i dag är nio personer.
- Nu har vi snart tömt vårat lager på pellets och behöver därför komma igång igen, säger Ander Wall.
Under året fabriken stått stilla har företaget lagrat upp en hel del spån, inte bara i Edsbyn utan även på flygfältet i Söderhamn.
Och så finns det en hemlighet!
- Vi kommer att göra en ny sorts pellets, men mer avslöjar jag inte, säger han.
Läs mer i tidningen Ljusnan
Spånbrist drar upp pris på pellets
Spånbrist drar upp pris på pellets
Marknadsledande Neova, höjer nästa vecka priset på bränslepellets med ännu en hundralapp. Lågkonjunktur i sågverksindustrin har skapat brist på den naturliga råvaran, sågspån.
- Spånläget är litet ansträngt vilket i praktiken innebär att vi får åka längre för att få tag i tillräckliga volymer, säger Marcus Rejnevik, chef för marknadskommunikation hos Neova som höjde priset på pellets i småsäck med 100 kr per pall (832 kg) i november.
Ytterligare en höjning, med 100 kr, blir det nu på måndag. Senaste höjningen dessförinnan gjordes i oktober 2006.
- Eftersom tendensen varit synlig ett tag har vi installerat utrustning så att vi kan mala ner rundved till råmaterial.
Marcus Rejnevik understryker att det inte handlar om att förnya sortimentet utan om att säkerställa pellettproduktionen så att kunderna inte riskerar brist på bränsle. Sågspån är fortsatt den optimala pelletråvaran, ren, homogen och klar att pressa. Att mala rundvirke är sämre, i alla fall dyrare, även om man knappast använder prima virke.
- Men det är ren trävara och även om det inte är snyggt kan det vara en bra bränsleråvara.
Även utan konjunkturnedgången hade det sannolikt blivit aktuellt att låta sekunda virke gå till bränsle. Förr eller senare.
- Det var länge sedan det fanns sågspån över så att det verkligen var en restprodukt. Har man inte gjort pellets har det gått till spånskiveindustrin eller direkt till värmeverken som bränsle.
Liksom med de slopade miljöbilsförmånerna lär vi få höra "Vad var det vi sa. Inget får vara billigare så länge". Hur prisutvecklingen kommer att se ut framöver är det heller ingen som vet.
- Men jag är övertygad om att prisskillnaden mellan pellets och olja inte kommer att bli mindre. Inte mellan pellets och el heller för den delen, säger Marcus Rejnevik som inte ser att läget ger utrymme för prisspekulationer.
- Det ligger ingen opportunism bakom prishöjningarna. Det finns så många pelletleverantörer att den som höjer priset på spekulation inte skulle bli långlivad.
Tomas Isaksson, ordförande i Pelletsindustrins Riksförbund, PiR, håller med.
- Får marknadsekonomin råda rör sig priserna både uppåt och neråt. Dagens priser är "all-time-high" men råvarukostnaden har gått upp och förändrade volymer medför också kostnader. Det går inte att tjäna oskäligt med pengar på pellets för då kommer det nya aktörer. Skulle priserna stiga över en viss nivå, var den nu ligger, så förser baltländerna gärna den svenska villamarknaden med pellets.
I dag handlar det om att hitta råvara så att miljoninvesteringarna i fabrikerna kan göra nytta också när helgerna fått sågverken att stå still i fyra veckor. Producenter som bara kan använda torra råvaror har jättebekymmer med sin råvaruförsörjning så spån ur rundvirke är en tänkbar lösning för fler.
- Dagens biproduktspriser från sågverken ligger på en nivå som tangerar energivedsmaterialet och merkostnaden för att upparbeta ved till pelletråvara är trots allt inte mer än 100-150 kronor per ton.
Läs mer i Tidningen ATL
Studenter formar framtidens miljöhus
Studenter formar framtidens miljöhus
Visst skulle det vara härligt med ett hus som värmde upp sig själv? I framtiden är det möjligt med hjälp av passivhuset.
- Jag vill absolut ha ett passivhus i framtiden, säger Robert Yngvesson som läser till byggnadsingenjör på Högskolan i Gävle. Tillsammans med fyra andra studenter har han varit med och utformat en modell på hur framtidens miljöhus kommer att fungera.
I går visade Byggnadsingenjörsprogrammet upp sina småhus för allmänheten på Högskolan i Gävle.
19 studenter har under hösten jobbat med ett projekt som går ut på att designa en modell av ett hus. De ska med tekniska lösningar också tillgodose en tänkt kunds speciella önskemål. Robert Yngvesson har varit med i gruppen som riktat in sig på passivhus.
Framtidens alternativ
- Passivhus är framtidens miljövänliga alternativ. De är extra isolerade med en halvmeter tjocka väggar, ett specialutformat ventilationssystem och med solfångare på taken som gör att husen uppvärms automatiskt till och med på vintern, säger gruppmedlemmen Robin Andersson. De är dyra att bygga men man tjänar mycket på att ha ett passivhus i längden.
Det finns dock vissa risker med passivhusen.
Om ventilationen slutar fungera eller om det blir väggläckage riskerar huset att mögla på bara tre-fyra år.
- Men så länge man inte fuskar utan är noggrann med bygget så är risken liten, enligt Robert Yngvesson.
Läs mer i Arbetarbladet
Klimatplan för Nordanstig framtagen
Nordanstigs kommun får nu en klimat- och energiplan värd namnet.
Mer strategisk, stringent och fordrande än föregångaren från 2001.
- Den nya ska användas i verksamheten säger Hans Jansson.
Läs mer i Hudiksvalls Tidning
Villan som producerar mer el än den förbrukar
Villan som producerar mer el än den förbrukar
I vår kommer Karin Adalberth med familj flytta in i Sveriges första Plusenergihus som byggs i Åkarp, Skåne. En plusenergivilla producerar så mycket energi att det täcker husets elförbrukning och blir över. Den överflödiga elen kan sedan säljas.
"Idén med att bygga huset föddes vid fikabordet på jobbet för ungefär 3-4 år sedan. Jag skulle bygga ett nytt hus och hade bestämt att det skulle vara ett passivhus. Men så började vi trigga varandra att vi skulle ha en högre målsättning och på sätt föddes idén med ett plusenergihus", förklarar hon.
Karin Adalberth är doktor i byggnadsfysik och väl insatt i energieffektivt byggande. Inspirationen till plusenergihuset hämtade hon från Tyskland där denna byggteknik används. Men i Sverige är tekniken hittills oprövad.
"Konceptet är att huset producerar mer energi på årsbasis än vad det använder och överskottet kommer vi att sälja till elnätsbolaget", säger hon.
Huset värms upp genom solenergi och via stora solfångare kommer det att produceras värme till element och tappvattnet. Men hjärtat i systemet är en stor ackumulatortank som lagrar värmen som produceras. Under kalla vintermånader kompletteras uppvärmningen med en pelletskamin.
"Huset kommer att producera ungefär 4.000 kWh el årligen. Men vi tror att vi endast kommer att behöva 2.600kWh på ett år", säger Karin Adalberth.
Att bygga ett hus med plusenergiteknik är inte billigt. För en villa på 150 kvadratmeter blir det en investering på sammanlagt 800.000 kronor. Den största utgiften är solcellerna. Men Karin Adalberth tror det blir en lönsam investering på sikt.
"Energidriftkostnaden är nästan noll kronor per år", säger hon.
Ett vanligt hus brukar ha en driftkostnad på 20.000 kronor på ett år. Enligt Karin Adalberth har villan en livslängd på 70 år vilket gör att investeringen går ihop sig - men det tar ett bra tag.
Eftersom allt fler börjar bli miljömedvetna tror Karin Adalberth att det kommer att byggas fler plusenergihus i framtiden.
"Den här byggtekniken har kommit för att stanna. Det är ingen hokus-pokus teknik, utan vanlig konventionell teknik i sin bästa tappning", säger hon entusiastiskt
Läs mer i DI
Cykeln som ger grön el
Cykeln som ger grön el
En ny typ av utegym ger både motion och produktion av elektricitet. Följ med till bostadsområdet där pensionärer på motionscyklar trampar fram grön el till fattiga.
Läs mer och titta på videon på DN
Ljuset släcks den 28 mars
Ljuset släcks den 28 mars
Gävle är en av de städer som deltar i Världsnaturfondens globala klimatmanifestation den 28 mars. Tillsammans med städer, företag, kyrkor och skolklasser i hela världen ska gävleborna släcka ljuset i en timme, den så kallade Earth hour, mellan klockan 20.30 och 21.30.
Initiativet till Earth hour togs 2007 av Världsnaturfonden i Australien för att uppmärksamma beslutsfattarna om att det finns ett brett globalt stöd för ett ambitiöst klimatavtal i Köpenhamn i december i år. Manifestationen har vuxit snabbt och förra året deltog mer än 35 länder genom att släcka ner belysningen en timme för klimatet.
- Framgången beror på att klimatfrågan engagerar och berör så väldigt många och att evenemanget är lätt att delta i, säger Lasse Gustavsson, generalsekreterare på Världsnaturfonden WWF.
- Det sänder en stark signal till våra beslutsfattare att det finns ett brett folkligt stöd för ett ambitiöst klimatavtal.
Kung Carl XVI Gustaf är en av dem som stödjer Earth Hour och kommer att delta genom att släcka fasadbelysningen på de kungliga slotten i Stockholm och Drottningholm samtidigt som WWF släcker ned sitt kansli på Ulriksdals Slott.
Hittills har ett knappt 20-tal svenska städer och kommuner anmält sig till den svenska delen i manifestationen.
Läs mer i Gästriklands Tidning
Satsa på elbilen
Satsa på elbilen
De är långsamma. De måste ständigt laddas. Och de är inte speciellt krocksäkra.
Så kan kritiken sammanfattas mot de elbilar som finns på marknaden. Och många av de miljödebattörer som tror på koldioxidfria elbilar brukar påpeka att det handlar om en avlägsen framtid innan elbilen får sitt definitiva genombrott.
Men för att ta ett konkret exempel: Mitsubishis nya elbil är inte långsam utan kommer upp i 150 kilometer i timmen. "i-Miev" behöver inte ständigt laddas då den kan köras 16 mil. Och väljer man att ladda bilen till 80 procent, så ska det bara ta 20 minuter.
Brittiska tidningen Independent har testat bilen och är lyrisk: den första krocktestade fyrsitsiga elbilen från en etablerad biltillverkare!
Kanske blir 2009 ett genombrottsår för elbilen. Kanske inte. Men en sak är säker: den har definitivt framtiden för sig.
Vi kan inte förutse hastigheten i teknikutvecklingen; lättast är väl att hänvisa till de exceptionella framsteg som skett inom hemelektroniken. Den dator, tv eller mobiltelefon som svenska konsumenter köper i dag är en helt annat produkt än den som såldes för fem år sedan. En mobil med några år på nacken har i dag en tung antikstämpel över sig.
Om fordonsindustrin hade varit lika innovativ som mobiltelefontillverkarna hade utsläppsnivåerna av koldioxid legat på en helt annan nivå.
Nu pågår världen över en intensiv forskning och utveckling av batterier för elfordon. Och precis som minneskapaciteten i en dator dramatiskt har förbättras år efter år lär motsvarade ske när det gäller batterikapaciteten. Konsumenterna kommer att få mycket mer batterikraft för pengarna.
Numera har vi inte längre bara ett oljeindustriellt komplex, utan också starka biobränsleintressen. LRF gillar naturligtvis inte elbilar.
Men efter de senaste årens debatt om biobränslenas nackdelar, som påverkan på den globala livsmedelsförsörjningen, borde det vara lättare, och inte bara för svenska politiker, att ta tydlig ställning för elbilen.
Dessutom är det betydligt energieffektivare att driva kraftverk med biobränsle och distribuera el till miljöbilarna. I stället för att försöka fylla Sverige med etanolmackar.
Regeringens egen tankesmedja, globaliseringsrådet, föreslog i maj förra året att just elbilar och plug-in-hybridbilar skulle särbehandlas positivt i förhållande till andra miljöbilar. Bland annat skulle miljöbilspremien fördubblas.
I stället har nu regeringen valt att förkorta miljöbilspremiens livslängd och stoppat tullbefrielsen för nya miljöbilar i Stockholm. Det är inte speciellt framåtsyftande.
Stockholm stad säger sig ha ambitionen att bli världens ledande elbilstad och sätter upp laddstolpar i samarbete med ett elbolag. Utmärkt.
Men man kunde göra betydligt mer: som att erbjuda gratis parkering för elbilar och presentera en tidsplan för att endast tillåta elbilar där huvudstaden har sina värsta avgashål.
Om Stockholmspolitikerna nu verkligen menar allvar med sin vision.
Läs mer i Expressen
