Konsum Gävleborgs svek mot landsbygden...




Konsum Gävleborgs svek mot landsbygden...


Vår särart är vår styrka:

Konsumentföreningen Gävleborg är en kooperativ förening som ägs av sina medlemmar. Varje medlem har möjligheter att påverka föreningens utveckling genom den demokratiska processen där grunden är "en medlem - en röst".

Som medlem kan du påverka på olika sätt; Distriktsstämma, Butiksråd, Motioner.

Antalet medlemmar; 97.000


Ovanstående text kan vi återfinna på Konsum Gävleborgs egen hemsida.


97.000 medlemmar är ca 1/3 av Gävleborgs läns invånarantal. Det är också den andel av Gävleborgs läns invånare som bor på landsbygden.


Länsbygderådet X-ing Gävleborg, som en del av riksorganisationen Hela Sverige ska leva, företräder i olika former 240 lokala utvecklingsgrupper runt länet. Vår verksamhet syftar till att ge information, råd och stöd till grupperna samt samordna och driva gemensamma frågor i länet, så att vi tillsammans slår vakt om landbygden och dess villkor för befolkningen.

Alltför ofta studeras landsbygden med "tätortsögon" vilket successivt utarmar landsbygden. Detta kan vi återfinna i utvecklingen för mackarna, butiksnedläggning, försämrad posthantering, nedläggningar (hot om-) skolor o s v.


En levande landsbygd innebär att vi tillsammans måste slå vakt om landsbygdens utvecklingsmöjligheter. Detta innefattar både att utveckla nytt och att bevara/vidareutveckla befintligt. Och naturligtvis spelar de gröna näringarna på landsbygden en mycket viktig roll i detta.


När vi nu tar del av Konsum Gävleborgs intentioner med att utarma delar av de gröna näringarna på vår landsbygd, genom att inte nyttja den närproducerade mjölkproduktionen, så slår detta tillbaka på fler sätt. Dels kommer det naturligtvis att få en negativ effekt på de arbetstillfällen som återfinns inom mjölkproduktionen. Men det riskerar i förlängningen även arbetstillfällen inom kompletterande verksamheter som t ex köttproduktion eftersom många företag inte enbart står på ett ben som en ren mjölkproducent. Dessutom så påverkas företag och arbetstillfällen inom service- och tjänstesektorn, där viktiga samverkanspartners för de gröna näringarna återfinns.


Konsekvensen blir även att det slår tillbaka mot strävanden till ökad lokalproducerad mat, vilket i sin tur medför negativa miljöaspekter genom ökade transporter mm.


Vi ser Konsum Gävleborgs agerade i denna fråga som ett stort svek mot landsbygden och dess företag och boende, men även mot dess egna medlemmar som i allt större grad efterfrågar närproducerade produkter.


Avslutningsvis vill vi påpeka att kooperationen är en internationell rörelse som verkar för samma grundsatser över hela världen. Sju olika principer har växt fram under åren och sedan formulerats av den Internationella Kooperativa Alliansen (IKA).

En av de fastställda sju grundprinciperna lyder:

"Det kooperativa företaget bör präglas av ett samhällsansvar med tyngdpunkt på miljön."


Har Konsum Gävleborg och dess ledning glömt bort sina medlemmar och sin historia?

Ledningen för Konsum Värmland har inte gjort detta. De värnar om sina arbetstillfällen mm och därför en stor eloge till dem.

Hoppas att vi konsumenter väljer att stödja det lokalproducerade alternativet så vi även i framtiden kommer att ha en levande landsbygd i Gävleborgs Län. Därmed leva upp till landsbyggds programmet och dess devis om Öppen Landsbygd vilket innebär att både turism och  attraktiv livsmiljö kommer att gynnas.


Länsbygderådet X-ing Gävleborg

Kenneth Nyberg

Ordförande


Smart på landsbygden




Bo smart och ekonomiskt på landsbygden


Studiehandledning Länsbygderådet1.jpg (53.12kb)




-Att vara ekonomisk på ett smart sätt innebär att man agerar och tänker så att den lokala macken och lanthandeln kan överleva, säger Owe Nordling, länsbygderådet i Värmland.

Tillsammans med ABF, Studieförbundet Vuxenskolan har han tagit fram ett material kallat "Bo smart ekonomiskt på landsbygden" som ska inspirera till smarta lösningar på landsbygden. Tanken är att det ska passa för studiecirklar, samtalsgrupper och föredrag. Till exempel i samband med att man gör en lokal utvecklingsplan.


Det handlar naturligtvis om köptrohet mot lanthandeln och den lokala macken. Men här finns även andra uppslag till hur man kan tänka och agera smart. Exempelvis närvärmeverk för uppvärmning av skolan, samlingslokalen och andra offentliga lokaler och att gräva eget bredband.

-Om ungdomarna ska vilja stanna på landsbygden så måste vi ha fiber i stugorna, säger Owe.

En testversion av studiehandledningen är klar, i PDF-format.
- Nu provar vi den och ser vad som händer, säger Owe.


Vill ni prova materialet? Kontakta Owe Nordling, Värmlands länsbygderåd, tfn 070-555 68 40.

Läs mer på Hela Sverige Ska Leva


Färingtoftagrupp ställer tuffa krav på vindkraftsjättarna




Färingtoftagrupp ställer tuffa krav på vindkraftsjättarna

Ni påverkar vår bygd negativt. Betala för er. Det kräver Fokus Färingtofta av schweizisk-svenska HS Kraft och tyska energijätten Eon som båda vill bygga stora vindkraftparker.

Fokus Färingtofta ger sig nu på vindkraftbyggarna HS Kraft och Eon.

- Ni ska ta ert ansvar och inte agera med modernt baggböleri, är Bengt Alfredssons budskap till dem.

Bengt Alfredsson är aktiv i Fokus Färingtofta, ett lokalt nätverk med rötter i 1980-talets Hela Sverige ska leva-kampanjer som senaste året utvecklats till en formell förening. Han är också som Centerpartist förste vice ordförande i Klippans kommunstyrelse.


Fotomontage som visar hur landskapsbilden påverkas av de 150 meter höga vindkraftverk som planeras har fått honom och många andra Färingtoftabor att hicka till.

- Det är helt otroligt vad de kommer att synas. Med den utveckling som är blir verken kanske ändå högre. Det är svårt att föreställa sig.


Intrycket blir så starkt att det kommer att bli hämmande för landsbygdens utveckling, anser han.

- Vi tycker att hela projektet är olämpligt placerat och eftersom underlaget för vindstyrkan i området inte är klarlagt är projektet osäkert.


Majoritetsägare i HS Kraft är sedan några veckor det schweiziska elhandelsbolaget Elektrizitäts-Gesellschaft AG, EGL, med över 51 procent av aktierna. Bolag tillhörande familjen Hedenblad i Båstad och familjen von Schwerin i Eslöv äger 22 procent vardera.


HS Kraft som tillsammans med Gustafsborgs säteri i Perstorp vill bygga en vindkraftpark i säteriets skogar har redan fått ett kravbrev. Energijätten Eon som vill bygga en annan vindkraftpark i Färingtoftabygden kommer att få ett brev.

Väl medveten om att en liten byaförening inte har mycket att sätta emot nationella vindkraftplaner och tillståndsprövningar vill Fokus Färingtofta ändå göra en markering. Detta i hopp om att vindkraftaktörerna ska visa god vilja.

Fokus Färingtofta anser att vindkraftverken hämmar kreativ utveckling i bygden. Man hoppas därför få bolagen att ställa upp på samtal om ekonomisk kompensation att användas till bygdens utveckling.

- Vårt inledande förslag är procent på kilowatt gånger elpriset, producentpriset, under verkens livstid, säger Bengt Alfredsson.


I en motion till Lantmännens Riksförbunds riksstämma föreslås från samma håll att LRF, som är för vindkraft, ska ta initiativ till en uppgörelse med vindkraftbolagen.


Klippanbygdens LRF-avdelning står stödjer motionen som föreslår att byar, byaråd, församlingar och liknande ska få ekonomisk kompensation på samma sätt som Fokus Färingtofta vill.

HS Kraft ser kravet på ersättning som ett inslag i ett pågående samråd kring vindkraftprojektet.

- Det har kommit in väldigt många synpunkter under samrådet. Vi vill vara försiktiga och inte säga något innan vi gått igenom det hela, säger projekteringschef Rikard Hedenblad.


Han säger att HS Kraft under våren lämnar in en slutlig ansökan om att få uppföra vindkraftverken.

- Det är först då man kan vänta sig någon återkoppling från vår sida.

Men det ska inte, betonar Rikard Hedenblad, tas som en indikation på om HS Kraft då tar ställning till om det är berett att betala för vad Färingtoftabor anser vara ett intrång i sina liv.


Detta är Baggböleri
Baggböleri är ursprungligen en beteckning på olovlig avverkning på kronoskog, antingen som ren stöld eller i form av otillåtna uttag i skog som ger sågtimmer. Ordet syftar på Baggböle sågverk, som i mitten av 1800-talet beskylldes för att olovligt ha avverkat skog på kronans mark.

Baggböleri används numera i betydelser som syftar på skogsskövling och att lura skog ifrån bönder.



Läs mer i HD


”Det kommer att stå dem dyrt”




"Det kommer att stå dem dyrt"

Fullt uppror mot Konsum efter beslutet att spola Gefleortens Mejeriförening

Konsum Gävleborg byter ut den lokala mjölken.
I stället ska danskägda Arla Foods leverera all mjölk till butikerna.
Det innebär att Gefleortens Mejeriförening i ett slag tappar 30 procent av sin försäljning.

Konsum Gävleborg är helt fristående från Coop Sverige, precis som till exempel Konsum Värmland. Trots det har Konsum Gävleborg valt att låta Coop Sverige sköta deras upphandling av mjölk. Efter sommaren ska Gefleortens Mejeriförenings mjölk, fil och grädde bytas ut mot Arla.

- Tanken är att det ska bli bättre för konsumenterna, säger Anders Stake, vd på Konsum Gävleborg.

Den åsikten delar han inte med särskilt många.

GD.se översköljdes i går av arga kommentarer sedan nyheten blivit känd. De lokala producenterna som är en viktig del av Konsum Gävleborgs image hotar med att avbryta samarbetet (se separat artikel), och på Gefleortens Mejeriförening skräder man inte orden.


- I onsdags fick vi beskedet av dem att "allt är lugnt". Dagen efter nås vi av det här! Det är vilseledande, och precis tvärtom vad de sa i onsdags. Det är ett svek och ett konstigt agerande mot en affärspartner, säger Per Blomquist, vd på Gefleortens.


Han konstaterar att ett byte av mjölkleverantör får stora konsekvenser. Inte bara för mejeriet.

- De raserar allt. De skiter i miljön. De stjälper det lokala företagandet. De lokala bönderna som kanske får slå igen sin verksamhet. Det här kommer att stå dem dyrt, säger han.

Enligt Gefleortens egna beräkningar sysselsätter mejeriet inklusive bönder och all stödjande verksamhet ungefär 450 personer.


Det är arbetstillfällen som hotas om mejeriet förlorar sin största kund.

Anders Stake vill inte utveckla på vilket sätt kunderna kommer att få nytta av bytet av mjölkleverantör. Han säger att man fattat beslutet "för att man vill backa upp kooperationen i stort". Och att man vill försöka få upp volymerna. Det vill säga öka sina egna marginaler. Arla levererar något billigare mjölk än vad Gefleortens kan göra. Dels på grund av att man använder en billigare förpackningstyp, dels för att man ger sina medlemsbönder en något lägre ersättning.

Dock håller Anders Stake öppet för att man även i fortsättningen ska kunna sälja en liten mängd mjölk från Gefleortens vid sidan av Arlasortimentet.


- Det kan han glömma, säger Per Blomquist direkt. Nu hjälper Konsum Gävleborg till att skapa marknadsdominans för Arla. Det är bedrövligt. Med en så här svekfull affärspartner måste man ha skriftliga avtal. Jag kan aldrig tänka mig att vi kommer att komma överens om något sådant med dem, säger han.


På måndag klockan 14 ska Konsum Gävleborg och Gefleortens Mejeriförening träffas för att diskutera situationen. Ett möte som Konsum Gävleborg kallat till utan att berätta för Gefleortens vad saken gäller.

Läs mer i Gefle Dagblad

Länkar från Gefle Dagblad


Leverantörer hotar hoppa av i protest

"Det här är för bedrövligt"


Lysande idéer för att leva mer energismart




Lysande idéer för att leva mer energismart

Miljövänliga energikällor, lågenergilampor och välisolerade fönster i all ära.
Men det är även ett förändrat beteende som behövs för att spara tusenlappar på en minskad energi - åtgång i hemmet.

Det säger representanter från Energimyndigheten som i helgen visar upp ett energismart hus på Bomässan i Gävle.

Berit Carlsson ger ett exempel.

- En bra diskmaskin drar tio liter vatten. Men många sköljer disken i varmt vatten innan och använder bara då 25 liter vatten.


För första gången

För första gången ordnas Bomässan i Gävle, och GTK-hallen vid Läkerol Arena intas av ett 70-tal utställare inom bygg, boende, trädgård och interiör från Gävleborg. Arrangörer är Energimyndigheten tillsammans med Boverket, Naturvårdsverket och lokala energirådgivare.

Vid en monter finns ett så kallat energismart hus som visar alla tänkbara lösningar för en minskad energiförbrukning i hemmet.


Tjocka väggar

- Väggarna är 50 cm tjocka så att inte varm luft kan åka ut, säger Dag Lundblad på Energimyndigheten och berättar att man haft ett projekt där familjer fått testa att bo i hus med täta, välisolerade fönster.

- De kallaste dagarna behövdes nästan ingen uppvärmning alls.

Ett vanligt hushåll förbrukar i snitt 5 000 kilowattimmar per år, men med rätt utrustning och beteende säger Dag Lundblad att man kan få ner siffran till cirka 3 000 och spara flera tusen kronor.


En grad gör skillnad

Enligt Berit Carlsson ska en kyl hålla 5 plusgrader och en frys 18 minusgrader.

- Har man i stället 19 eller 20 i frysen ökar energiåtgången med 5-10 procent.

Och helst ska alla vitvaror vara energimärkta, alltså ha låg energiförbrukning.

- Det blir lite dyrare men då gör man en investering för många år som gör att man får igen pengarna, säger Dag Lundblad.


Så sparar du energi
• Byt ut gamla fönster mot täta och välisolerade fönster. Det kan spara 5 000 kronor per år.

• Byt ut tre vattenkranar mot kranar som man måste dra åt sidan för att få varmvatten, annars åker den tillbaka till mittenläget. Det kan spara 1 000 kronor per år.

• Byt ut tio av de mest använda glödlamporna mot lågenergilampor och spara 300-600 kronor per år.

• Satsa på uppvärmningssystem som solenergi, vindkraft, pellets, värmepumpar eller liknande.

• Släck alltid lampor och stäng av apparater när de inte används. Ha inte apparater i stand by-läge.



Läs mer i Arbetarbladet


Storm mot Konsum efter avslöjandet




Storm mot Konsum efter avslöjandet

En proteststorm startade i går när Arbetarbladet avslöjade att Arla blir huvudleverantör av mjölkprodukter till Coop- och Konsumbutikerna i Gästrikland.

Avtalet ligger fast, men Konsum Gävleborg kommer att undersöka vilka möjligheter som finns att ändå fortsätta sälja mjölk från Gefleortens.

Konsum Gävleborgs vd Anders Stake blev i går morse nedringd av upprörda kunder som läst i Arbetarbladet att Arla framöver kommer att dominera i Konsums mjölkhyllor.

- Det är förstås positivt att många värnar om det lokala. Men jag kan varken säga "Vi backar" eller "Vi kör på", eftersom vi inte själva är på det klara med var vi hamnar efter de diskussioner som pågår. Vår ambition är att kunna ha mycket av det lokala och regionala kvar i hyllorna. Men avtalet är tecknat, så det handlar mer om vad vi kan göra inom avtalets ramar, säger Anders Stake, vd på Konsum Gävleborg.


Spelar reaktionerna någon roll för er?

- Ja självklart, vi vill ha nöjda kunder. Alltså, för många spelar det här inte ett dugg roll, men de är ju inte med i den här debatten. Det är ju de som bryr sig som vi ska lyssna på nu, säger Anders Stake.


Övervägde ni att göra som Värmland och stå utanför Coops förhandlingar med Arla?

- Ja, till viss del. Vi tänkte på det här med lokalt och närodlat, det försöker vi värna om.


Men varför bestämde ni er ändå för att låta Coop förhandla för er räkning med Arla, när ni redan har ett väl fungerande samarbete med ett lokalt mejeri?


- Vi är en del av svensk konsumentkooperation och vill gärna vara med där. Vi gör väldigt mycket inköp ihop med Coop, det är det normala för oss. Så det skulle vara ett undantag om vi inte gjorde så med mejerivaror. Hur vi vägde å ena sidan, å andra sidan, det är till viss del affärshemligheter. De flesta företag försöker hitta synergieffekter, det är en fördel för kunderna, säger han.


Men exakt vilken fördel det blir för kunderna i det här fallet kan han inte riktigt svara på. Det han kommer på är att Arla har ett stort utbud och mycket ekologiskt.


Hur mycket billigare är det för er att köpa en liter mjölk från Arla än från Gefleortens?

- Det vill jag inte svara på. Jag vet inte om det är billigare.

I går kontaktade Konsum Gävleborg alla sina butiker. Flera butikschefer fick uppfattningen att de ska hänvisa alla mediefrågor till huvudkontoret.


- Vi värnar alltid om det lokala alternativet. Det blir ingen förändring innan sommaren. Resten får ni ta med Konsum Gävleborg, säger vikarierande butikschef Karin Åhlén på Konsum Triangeln i Strömsbro.

Konsum Forsbacka är en egen förening, men har även de ett inköpssamarbete med Coop.

Föreningschefen Hans Persson överraskades av det nya avtalet med Arla och tycker inte det är bra.

- Helst vill man ju handla lokalt och vi har ett jättebra samarbete med Gefleortens, som vi gärna vill fortsätta med. Men jag tror inte att sista ordet är sagt än.


Anders Stake på Konsum Gävleborg är självkritisk på en punkt.

- Det skulle vara kommunikationen. Att vi inte hunnit ta diskussionen med Gefleortens innan den här debatten kom. Vi har inte hunnit informera internt heller. Det centrala avtalet tecknades precis och vi har ännu inte hunnit bli klara med hur det kommer att se ut i butikerna här, säger han.


Avtalet går dock ut på att Arla ska vara butikernas fullsortimentsleverantör inom mejeri, och att deras varor kan kompletteras med lokala och regionala alternativ.

Hanna Lundquist

Läs mer på Arbetarbladet

Länkar från Arbetarbladet

Coops agerande upprör bönderna
Gefleortens: "Vi vill inte vara stödsortiment"
Så tycker ansvariga i butikerna
Värmland går sin egen väg
Uppmanar till att kräva lokal mjölk
Upprop på nätet manar till bojkott

Så tycker ansvariga i butikerna
Mer om Coop och Gefleortens mejerier
Coops agerande upprör bönderna
Mer om Coop och Gefleortens mejerier
Gefleortens: "Vi vill inte vara stödsortiment"

Ungdomar från hela landet intar Riksdagshuset




Ungdomar från hela landet intar Riksdagshuset

Gymnasieungdomar från Kalix i norr till Trelleborg i söder samlas den 20 mars i riksdagen för att under en dag prova på arbetet som riksdagsledamot. Ska signalspaning tillåtas, pensionsåldern höjas och momsen på ekologisk mat sänkas? Det är exempel på frågor som kommer att debatteras. 145 klasser från 61 orter!
Läs mer

Ulrik Strömberg
Läs mer på Hela Sverige Ska leva

Pressmeddelande

Ungdomar från hela landet intar Riksdagshuset


Gymnasieungdomar från Kalix i norr till Trelleborg i söder samlas den 20 mars i riksdagen för att under en dag prova på arbetet som riksdagsledamot.

Ska signalspaning tillåtas, pensionsåldern höjas och momsen på ekologisk mat sänkas? Det är exempel på frågor som kommer att debatteras.  

145 klasser från 61 orter I år deltar 145 klasser från 61 orter i Ungdomens riksdag. 24 av landets 29 valkretsar är representerade. 349 elever samlas i Riksdagshuset i Stockholm den 20 mars för att arbeta i utskott, debattera och rösta i kammaren samt ställa frågor till fem av regeringens ministrar.

Alla orter som deltar  

Elevernas egna förslag diskuteras i utskott På förmiddagen diskuterar eleverna egna förslag i utskottsgrupper. Klasserna har skrivit förslag om IT i framtiden, klimatet samt problem och möjligheter med en åldrande befolkning.

Elevernas fristående motioner  

Debatt och beslut om signalspaning Klasserna har även skrivit följdmotioner om regeringens proposition om signalspaning,  som låg till grund för den så kallade FRA-lagen. Eleverna kommer att debattera och rösta om frågan om signalspaning i kammaren på eftermiddagen den 20 mars.

Elevernas följdmotioner  

Ministrarna ställs till svars i frågestund På eftermiddagen blir det även tillfälle att ställa fem ministrar mot väggen under en frågestund i kammaren. Från regeringen deltar integrations- och jämställdhetsminister Nyamko Sabuni, infrastrukturminister Åsa Torstensson, miljöminister Andreas Carlgren, justitieminister Beatrice Ask och arbetsmarknadsminister Sven Otto Littorin.  

Retorikpris till bäste talare Ett pris till dagens bäste talare kommer att delas ut av retorikexperten Per Falkman.

Om Per Falkman  

Mer information om Ungdomens riksdag och alla dokument som ska behandlas finns på riksdagens webbplats.
 
Ytterligare upplysningar lämnas av Camilla Rehn, telefon 08-786 66 88 eller Annica Sjögren, telefon 08-786 58 76.

Pernilla Eldblom

Läs mer på Riksdagens hemsida


Bara Arla-möljk hos Konsum




Bara Arla-möljk hos Konsum

Nu kan det vara slut med lokalproducerad mjölk hos konsumbutikerna i Gävleborg. Coop har nämligen skrivit ett avtal med den svensk-danska mejerijätten Arla som ska leverera mjölk till alla Konsums butiker i Sverige.


 Tomas Lundgren, ordförande Gefleortens mejeriförening


Enligt Tomas Lundgren, ordförande för Gefleortens mejeriförening är beskedet från Coop mycket märkligt.

- Jag kan inte riktigt förstå det här, i de här tiderna när man pratar om klimat och närproducerat och dessutom Coop som propagerat för det här i många år. Jag tycker att det här är ett svek mot konsumenterna, säger Tomas Lundgren.

Men enligt Anders Stake, vd för Konsum Gävleborg, är det inte alls säkert att det bara kommer att finnas mejeriprodukter från Arla i konsumbutikerna.


- Vi har skrivit ett avtal via Coop med Arla, men vår ambition är att folk ska kunna köpa produkter från Gefleortens i våra butiker. Det här har kommit ut väldigt snabbt och vi har varken hunnit prata med våra butikschefer i Gävle eller Gefleortens, processen börjar nästa vecka och då ska vi titta på de här sakerna, säger Anders Stake. 


Finns det en risk att Arla skulle kunna anmäla er för kontraktsbrott om ni fortsätter att sälja mjölk från Gefleortens mejeri?
- Det vet inte jag, det får vi undersöka.

Staffan Mälstam


Mejeriföretag snuvas på stora försäljningsvolymer




Mejeriföretag snuvas på stora försäljningsvolymer

Arla har köpt Coop med sina bonussystem.Det menar representanter från mejeriföretagen i Sverige som blir snuvade på stora försäljningsvolymer när Arla blir Coops huvudleverantör av bassortimentet.

- Arlas försök att starta priskrig i Sverige lyckas ganska väl när handeln hjälper dem på det här viset. Men Skånemejerier vägrar att delta i det här priskriget, säger Björn Sederblad, vd för Skånemejerier.
Skånemejerier förlorar 15 miljoner kilo i försäljningsvolym per år efter att Arla Foods nu har tecknat ett nationellt avtal med Coop och därmed blivit huvudleverantörer av mjölk, fil och grädde i nästan alla Coop-butiker i hela landet.
Undantaget är Värmland och norra Norrland. I södra Sverige träder avtalet i kraft redan vecka elva. Beslutet kommer som en chock för Skånemejerier.

Det gäller redan om två veckor och det har gjort oss otroligt irriterade. Det har vi framfört till Coops högsta ledning, att det är oförskämt att två veckor innan ett samarbete tar slut ringa och säga upp det. Vi hinner inte ens anpassa vår kostym, vi hinner inte göra någonting.

Ekonomisk effekt
15 miljoner kilo utgör cirka fyra procent av Skånemejeriers totala försäljningsvolym, men minskningen får en betydande ekonomisk effekt som även påverkar avräkningspriset.
- Det är klart att styrelsen kommer att få diskutera en
avräkningsprissänkning efter det här. Det är ju konsekvensen när vi tappar en stor kund.
Skånemejerier fattar beslut om avräkningspriset på styrelsemötet den tredje mars.

Gäller från september
I Milkos och Norrmejeriers områden träder inte Arlas avtal med Coop i kraft förrän i september. Inget av de två mejeriföretagen vill uttala sig om hur de kommer att påverkas av Coops övergång till Arla. De för fortfarande diskussioner med Coop, vars informationsavdelning gått ut med att det kommer att finnas en möjlighet att komplettera med vissa lokala produkter.
Falköpings mejeri levererar till fyra Coop-butiker. Med dem händer det ingenting,
enligt företagets vd Thomas Andersson.
- Jag har inte fått något besked om att de kommer att göra någon ändring i de fyra butikerna.

Kristisk vd
Gefleortens mejeri påverkas marginellt då det rör sig om tre butiker i deras område som går över till Arlas bassortiment. Mejeriföretagets vd Per Blomquist är dock mycket kritisk till Arla Foods agerande på den svenska marknaden. Enligt honom har Arla Foods utnyttjat Coops ekonomiska situation och "köpt" marknadsandelar.
- Coop har ju ett sparbeting på en miljard, de har lönsamhetsproblem. Och här har man fått en massa pengar av Arla Foods som man inte kunde säga nej till. Det är ju så de köper marknad, Arla Foods, precis som man har gjort med Bergendahls och Axfood gör man nu med Coop.

Tappar Arlapengar
Enligt honom handlar det om 100?000-tals kronor som varje butik kan förlora i bonusar om de skulle välja bort några av Arlas produkter. Det snedvrider konkurrensen eftersom det inte går att konkurrera med produkterna på samma prisnivå.
- För en stor butik rör det sig om många hundratusen kronor per år man får i bonus. Det betyder att även om jag kan erbjuda produkter på samma prisnivå som Arla har, så kan de fortfarande inte köpa av mig för de tappar en massa pengar från Arla.
Per Blomquist har av samma anledning anmält Arla Foods till konkurrensverket som ska undersöka om företaget felaktigt utnyttjar sin dominerande ställning på marknaden.



Tove Nilsson

Läs mer i tidningen ATL


Workshop 7/4 för alla som blivit beviljade Leaderpengar!!!




Workshop 7/4 för alla som blivit beviljade Leaderpengar!!!

Länsstyrelsen arrangerar en inspirations- och informationsdag kring Landsbygdsutveckling  för alla intresserade i Bollnäs den 7/4. Då arrangeras samtidigt utbildningstillfälle med fokus på projektadminitstration för alla de som då fått sitt projekt beviljat i Leader. (Mer information om detta inom kort)

Läs mer på LEADER Gästrikebygdens hemsida


Milkomjölk hos Coop även i fortsättningen




Milkomjölk hos Coop även i fortsättningen

Coop har gått med på att även i fortsättningen ha mjölk från Milko i sitt sortiment, däremot säger man fortfarande nej till fil, grädde och yoghurt.
- Givetvis slår det mot Milkobönderna, men vi ger inte upp utan fortsätter förhandlingarna med Coop, säger Manuel Ferrer på Milko i Stockholm.

Nyligen ingick varukedjan Coop och mejerijätten Arla ett avtal om att Arla ska vara huvudleverantör av samtliga mejeriprodukter till landets Coopbutiker, Konsum i Värmland undantaget.

Avtalet vållade oro och stora protester, inte minst från mjölkbönder inom Milkoområdet. Många har uttryckt oro över att man nu tvingas att lägga ned mjölkproduktionen.

Men nu kommer åtminstone delvis lugnande besked. Coop har meddelat att den så kallade landskapsmjölken från Milko kommer att finnas kvar i deras sortiment.

Landskapsmjölken är ursprungsmärkt och säljs som Dalamjölk, Värmlandsmjölk och Landskapsmjölk. I kyldiskarna i Hälsingland finns Landskapsmjölk, vilket betyder att den kommer från Hälsingland, Medelpad, Ångermanland eller Jämtland.

Att Coop har ändrat sig beträffande mjölken är resultatet av förhandlingar med Milko.
- Vi har visat på de konkurrensfördelar vi har inom Milko, fördelar som Coop nu tagit till sig, säger Manuel Ferrer.
Förhandlingarna har ännu inte resulterat i något ändrat ställningstagande beträffande Milkoproducerad fil, grädde och yoghurt. Där ser det fortfarande mörkt ut.- Men samtalen med Coop fortsätter och vi tänker inte ge upp i första taget, säger Ferrer.

Nås inga framgångar plockas de Milkoprodukterna bort från Coops kyldiskar.
Mejeriföreningen Milko har totalt 949 medlemmar, varav 194 finns i Hälsingland. Milko finns i Östersund, Karlstad, Sundsvall, Hedemora och - ännu så länge - Bollnäs. Förra hösten beslutades Milko om att lägga ned ysteriet i Bollnäs. Nästan 60 personer sades upp och avvecklingen, som sker i etapper, inleds i april.

Läs mer i tidningen Ljusnan

Sjuk tvingades åka 60 mil på ett dygn




Sjuk tvingades åka 60 mil på ett dygn

Handikappade Marie-Louise Gedda Bengtsson från Söderhamn
hade varit dödssjuk och nyss kommit hem efter över en månad på sjukhus.
Ändå tvingades hon under ett helt dygn åka kors och tvärs i Hälsingland för en undersökning som tog tio minuter att utföra.


Ambulanserna åkte sammanlagt 60 mil för att transportera Marie-Louise hit och dit.
Hennes man Sven-Erik Bengtsson har svårt att dölja sin ilska när han talar om vad som hände för ungefär en månad sedan.

- Först misshandlar de min hustru. Sedan slösar de bort mina skattepengar!
På grund av flera sjukdomar är Marie-Louises kropp mycket skör och hon har personlig assistent.
- Att tvingas vara med om ett sådant här dygn är ansträngande för en helt frisk människa och än värre för henne, säger Sven-Erik.

På morgonen den 22 januari misstänkte den personliga assistenten att Marie-Louise hade en propp i benet.
Hon fick en tid på Söderhamns hälsocentral klockan ett. Eftersom läkaren bedömde att hon borde röntgas, fick hon åka till Bollnäs. Där fick hon vänta i tre timmar innan hon blev omhändertagen.
Då hade röntgen i Bollnäs hunnit stängas. Marie-Louise skickades vidare till Hudiksvall där bedömningen gjordes att det inte var så bråttom med röntgenundersökningen.

Hon skickades hem med en röntgentid dagen därpå. När hon kom hem till Söderhamn hade klockan hunnit bli ett på natten.

När hon väl kom till Hudiksvall igen dagen därpå räckte det med en ultraljudsundersökning som var avklarad på tio minuter.- Dom måste ju prata med varandra! Om man skickar en patient från Söderhamn för att röntgas i Bollnäs så måste man först försäkra sig om att det är öppet på röntgen, säger Sven-Erik.

Berit Fredricsson, divisionschef för primärvården i länet, säger att familjeläkarjourens rutiner är mycket tydliga. Om de remitterar en patient direkt till Bollnäs ska de först ringa dit och försäkra sig om att patienten kan bli undersökt.
Situationen blir emellertid en annan om patienten remitteras till medicinjouren i Bollnäs.
- Men det är ytterst beklagligt varje gång en sådan här sak händer, säger Berit Fredricsson.
Peter Bergh, verksamhetschef för ambulans- och akutsjukvården i länet, konstaterar att felet inte ligger hos ambulansen.
- Jag blev väldigt frustrerad. Naturligtvis är det här fel.

Han har begärt rapporter från alla inblandade för att klarlägga varför det blev som det blev.
- Det här är ett överutnyttjande av ambulansen! Man måste ringa och ta reda på hur situationen är på det sjukhus man skickar till. När samma verksamhet finns på två olika ställen kanske valet står mellan att skicka en patient till Hudiksvall eller Gävle.

Läs mer i tidningen Ljusnan

Här föds en ny mack och nya arbetstillfällen




Här föds en ny mack och nya arbetstillfällen

När uttryck som "mackdöden" och "det svarta 2009" duggar tätt går Anna Hultman och Jesper Dahlqvist mot strömmen.
De har nyss köpt Shells mack på Söder och ska öppna nytt med fullständig servicestation och biltvätt.

Shell på Norrtull är känd i folkmun som GDG-macken. Den enda macken i Gävle som har öppet dygnet runt, varje dag på året.


Bakom den populära macken står syskonen Anna Hultman och Jesper Dahlqvist.

När framtiden för bemannade bensinmackar ser som mest dyster ut har de bestämt sig för att satsa.


- Vi har köpt Shells mack på Söder och ska göra om den till en mack med fullständig servicestation. Man kan säga att vi går lite mot strömmen, säger Anna Hultman.


Syskonen satsar alltså på att utveckla sin verksamhet i Gävle. Shellmacken på Söder genomgår nu en renovering men ska stå klar till smyginvigningen den 16 mars.


- Sen har vi en riktig invigning sista helgen i mars, säger Anna Hultman.

Både hon och brodern hoppas och tror att Gävle behöver en mack till.


- Vi är väldigt optimistiska inför öppningen, kanske naiva, men vi tror verkligen på det här, säger Anna Hultman.

Inför invigningen av macken har syskonparet också anställt fyra nya biträden.

Läs mer i Gefle Dagblad


"Det här är bedrövligt"




"Det här är bedrövligt"

Gefleortens vd om Coops beslut att byta till Arla

- Personligen tycker jag att det här är otroligt svekfullt. Här jobbar Konsum Gävleborg med det lokala i ALLA sammanhang, och så gör man så här.Ove Alm på Gefleortens mejeriförening är rasande över Konsums beslut.

Konsum Gävleborg är en av Gefleortens absolut största kunder. Ungefär 30 procent av all mjölk, fil och grädde som produceras i mejeriet i Gävle säljs i någon av Konsum Gävleborgs butiker. Hur de hundra medlemsbönderna drabbas när Konsum Gävleborg byter leverantör till Arla vågar marknadschefen Ove Alm knappt tänka på.
- Jag vill inte göra det i nuläget. Skulle vi inte kunna parera det här är det naturligtvis ett dråpslag. Det går ju inte att komma över, säger han.

Arla kan leverera något billigare mjölk än Gefleortens. Mycket beroende på att man använder billigare förpackningar, enliters tetra-brik i stället för de höga öppnings- och stängbara paket av typen purepak som Gefleortens säljer sin mjölk i per både en- och 1,5-litersförpackning.
Dessutom är Arlas ersättning till bönderna lägre.

Gefleortens vd Per Blomquist är minst lika arg som sin marknadschef.
- Nu hjälper Konsum Gävleborg till att skapa marknadsdominans för Arla. Det är bedrövligt och klumpigt agerat.
- Detta är ett stort svek och ett konstigt agerande mot en affärspartner. Vi talades vid onsdags, och då var beskedet från dem att "allt var lugnt". Hur skulle du tolka om någon sa så? Dagen efter blir jag uppringd av en reporter som berättar det här! De raserar allt nu. De skiter i miljön och stjälper det lokala företaget, de lokala bönderna som kanske får slå igen sin verksamhet.

- Det kommer att straffa sig, det är jag övertygad om. Jag tror att konsumenterna kommer att rösta med fötterna och gå till butiker som gynnar lokala bönder.

Läs mer i Gefle Dagblad


Konsum överger Gefleortens




Konsum överger Gefleortens

Konsum Gävleborg ska börja sälja Arlas mjölk i stället för Gefleortens.
Efter sommaren får den lokala mjölken flytta på sig till förmån för den svensk-danska mejerijättens produkter.

För ett par år sedan gjorde Axfoodkoncernen en landsomfattande upphandling till sina Willys-butiker och valde Milko som leverantör av mjölk och övriga mejerivaror. Protesterna i Gävle-Sandvikenområdet blev omfattande och kedjan tvingades återgå till den lokala leverantören Gefleortens mejeriförening.

Nu har Konsum Gävleborg gjort ungefär samma sak. Man har låtit Coop Sverige förhandla fram ett centralt leveransavtal med Arla. Efter sommaren ska all mjölk bytas ut mot Arlamjölk i Konsum Gävleborgs butiker.
- Tanken är att det här ska vara bra för kunden, säger Anders Stake på Konsum Gävleborg.
Exakt hur det ska vara bra för kunden har han svårt att precisera.
Han ser Konsum Gävleborgs agerande som ett "sätt att backa upp kooperationen".
Vad väntar du dig för reaktioner från kunderna?
- Blandade. Vi får vänta och se, säger han.

I nästa vecka ska Konsum Gävleborg träffa representanter för Gefleortens Mejeriförening och berätta om deras nya affärsidé.

Anders Stake tror att man kan komma överens om en lösning så att det fortfarande kan finnas lokal mjölk i butikerna åt den som verkligen vill ha. :Så på mötet ska ni säga till Gefleortens att ni vill komplementhandla hos dem även i fortsättningen?

- Vi får se hur vi gör. Ingen tjänar på att folk slutar handla hos oss, varken vi, Gefleortens eller kooperationen, säger Anders Stake.

Konsum Gävleborg vill utåt hålla en tydlig miljöprofil med KRAV-certifierade butiker och leveransavtal med lokala producenter som Bondenära och Jordnära produkter i Valbo med flera.

Läs mer i Gefle Dagblad


Prisade Mackmyra satsar på vinst




Prisade Mackmyra satsar på vinst

Mackmyra Svensk Whiskey är regionens bästa företag.
Nu satsar de på att bli bäst i hela landet.

- Hoppas vi kan inspirera andra företagare, säger vd Magnus Dandanell.

Bland hundratals utsedda företag från Östergötland till Norrbotten har Mackmyra Svensk Whiskey vunnit Swedbanks företagarpris i regionen.


- Priset är en extra stor överraskning. Det känns jättebra, säger vd Magnus Dandanell.

Fem företag i Sverige har gått vidare till riksfinal i Stockholm den 11 mars. Dagen efter, den 12 mars, koras vinnaren på Kungliga Operan. Allmänheten kan rösta på bästa företag och sedan ska en presentation göras inför en jury.


- Vi vill hitta kundernas delaktighet och skapa kännedom, säger Magnus Dandanell som förebereder sig inför finalen.

Med motiveringen "Ägarna har på ett långsiktigt, kreativt och drivande sätt inte bara förverkligat idén om ett Svenskt whiskeyproducerande företag utan skapat en upplevelseindustri. I centrum har hela tiden varit den lokala förankringen, noggrannhet och kvalitet."


- Vi har haft en lång resa från ett en mans företag till ett mellanstort företag på tillväxt.

Nu satsar företaget vidare.


- Vi har stor potential globalt och efterfrågan är större än väntat, säger han.

En dröm skulle vara en whiskeybar i New York eller London.

Och priset? Förutom äran får vinnaren en stor annons i Dagens Industri och en studieresa till Kiev, Ukraina.

Läs mer i Arbetarbladet


Tungt för Gefleortens när Arla tar över




Tungt för Gefleortens när Arla tar över

Konsumbutikerna i Gästrikland ska börja sälja mjölk och många andra mejeriprodukter från Arla. Varor från lokala leverantörer som Gefleortens får endast säljas som ett komplement.
- Bassortimentet blir förmodligen Arla. Avtalet är ganska låst, säger Konsum Gävleborgs vd Anders Stake.

I helgen skrev Arla och Coop på ett avtal som innebär att alla Coop- och Konsum-butiker i Sverige ska ha Arla som sin huvudleverantör av mjölk och andra mejeriprodukter. Även det fristående Konsum Gävleborg omfattas, bara Värmland och Norra Norrland står utanför avtalet. Det kan innebära att större delen av Gefleortens mjölk, fil, grädde och så vidare åker ut från Konsumbutikernas hyllor.


- Grundtanken är att vi ska ha i huvudsak Arla när det här har satts i sjön. Avtalet bygger på att vi köper mjölken från Arla, men att man också ska kunna ha en del lokalt och regionalt. Vi får titta på vad det skulle kunna vara i Gefleortens sortiment och hur mycket, säger Anders Stake.


Han nämner att Konsum Gävleborg har satsat mycket på närproducerat den senaste tiden, och att de därför är måna om att kunna fortsätta ha en del lokalproducerade mejeriprodukter även i framtiden, för de kunder som efterfrågar det.

- Därför vill vi ta ett varv extra. Vi ska bland annat träffa Gefleortens i nästa vecka, säger Anders Stake.

Konsumentföreningen i Värmland valde att stå utanför det stora avtalet, och kommer även i fortsättningen att köpa sin mjölk från Milko. Konsum Gävleborg hade kunnat göra det samma, men valde att låta Coop förhandla även för deras del.

- Vi har ett stort inköpssamarbete med Coop. Det ger stordriftsfördelar. Vi vill hålla ner priset mot konsument, säger Anders Stake.


:På vilket vis innebär det här bättre priser för konsumenterna?

- På vilket vis vet jag inte just nu, men åtminstone inte prishöjningar.

Om ökade lastbilstransporter säger han:


- Jag tror inte att det ska behöva bli så stor skillnad. Visst, det kan verka tokigt att köra från Stockholm i stället för Gävle, men de har stora volymer och kan köra mer per transport.

Det är inte bestämt än när Konsumbutikerna i Gästrikland ska börja sälja mer från Arla, men det dröjer enligt Anders Stake mer än ett par månader.

Läs mer i Arbetarbladet


Skolan viktig för Norrbo...




Skolan viktig för Norrbo...

Utveckla Norrbo skola med flexibel pedagogik för elevernas inlärning och en profil mot miljö, energi och entreprenörskap. Det föreslår Norrbo byalag.

Läs mer i Hudiksvalls Tidning

Hälsinge Vindkraft och dokumentation från Vinbruksdagen i Nytorp den 25/10




Hälsinge Vindkraft och dokumentation från Vinbruksdagen i Nytorp

Föreningen Hälsinge Vindkraft är en ideell förening som vill verka för att skapa ett lokalt ägande i vindkraft. Föreningen har funnits under en lång tid och syftet har med åren förändrats. Inledningsvis ville medlemmarna bygga ett eget vindkraftverk - mot idag att försöka se till så medlemmar och intresserade kan vara med och satsa lokalt kapital nu när utbyggnaden snabbt kommer att ta fart.


Historiskt har elpriserna gått upp hela tiden. Med ett lokalt ägande kan man "binda" sitt elpris för stora delar av konsumtionen många år framåt.


Föreningen Hälsingevinds styrka är att den är att betrakta som opartisk. Som medlem kan man lita på vad föreningen säger mera än enskilda vindkraftsexploatörer. Föreningen har också en roll att skapa trovärdighet i vindkraftsfrågor - lite av en konsumentrådgivning. Vindkrafts exploatörer kommer att vilja ha föreningen på sin sida då det är lättare att få med allmänheten på utbyggnadsplaner om föreningen och lokalbefolkningen är med på noterna.



Länsstyrelsens riksintresseområden vindkraft (karta)


Energibilaga HT 27/3-08


Ta makten över landsbygdens energi!
 
Det uppmanar Länsbygderådet X-ing Gävleborg som samlade till höstmöte. Länsbygderådet var initiativtagare till en dag om vindbruk på Nytorp, Arbrå, den 25 oktober 2008.

Övriga medarrangörer var Hälsinge Vindkraftsförening, Samkraft AB, LRF Konsult, LRF, Länsstyrelsen, Naturbruksgymnasiet Nytorp, EU samt Studieförbundet Vuxenskolan.


Läs mer om vinddagen...


Vindbruk Nytorp...

Uttalanden Vindkraft...

Dokumentation Vinddagen...

Svensk Vindkraftförening...

Vindkraftens Affärshemlighet...

Samkraft Vind, Nytorp...



Länkar


Statens Energimyndighet
http://www.energimyndigheten.se/

Svenska Kraftnät
http://www.svk.se/

Svensk Energi
http://www.svenskenergi.se/

Svensk Vindenergi
http://www.svenskvindenergi.org/

Svensk Vindkraftförening
http://www.svensk-vindkraft.org/

Driftuppföljning vindkraft
http://www.vindstat.nu/

Vindforsk
http://www.vindenergi.org/


Samkraft Hälsinglands egen vindkraftsbolag

http://www.samkraft.se/


Läs mer på Häsinge Vindkrafts hemsida

Styrelsemöte för Hela Sverige ska leva...




Styrelsemöte för Hela Sverige ska leva ...

Hela Sverige ska levas styrelse möttes på styrelsemöte i Stockholm den 25 februari. Här följer en sammanfattning av vad som sas på mötet.



Vi går i väntans tider. Vi väntar på regeringens landsbygdsstrategi, sa Karl-Erik Nilsson inledningsvis på dagens styrelsemöte. Senaste budet är den 12 mars.


Verksamhetschefen Staffan Bond berättade att kansliet bland annat arbetar med bokslutet.  Det ser bra ut och räknas vara klart tills nästa styrelsemöte, liksom årsberättelsen.


Det är full fart på kansliet fortsatte Staffan. 16 personer står på nu lönelistan och de senaste tillskotten är Ulla Herlitz, bygdebanken, arbetsmarknadspolitik och lokal ekonomi, Claes Bergqvist som arbetar med bygdebanken och Jan Forsmark som leder projektet med Hållbara bygders fortsättning kopplat till Transition Initiative.


Uno Lundback redogjorde för de projekt som pågår nu. Hållbara bygder, Jämställda bygder, Lokal vindkraftsutveckling, Kvinnligt entreprenörskap och Lokal planering. I projektet "Där generationer möts, utvecklas landsbygden" ska de unga ta fram ett koncept för hur unga arbetar med lokal utveckling utifrån sina förutsättningar. Resultatet ska redovisas på Landsbygdsriksdagen. Projektet leds av Lovisa Svanström.


Tillsammans med Hushållningssällskapens förbund, HS, har vi fått en konferenscheck för en nationell konferens på temat "Den ideella sektorn i Landsbygdsprogrammet". Vi har även fått en inspiratörscheck tillsammans med HS för att bland annat informera om hur olika åtgärder i Landsbygdsprogrammet utvecklas och peka på möjligheter där dessa inte utnyttjas fullt ut.


I vindkraftsprojektet har vi satt ner foten och kräver 0,5 procent av bruttoersättningen av elproduktion från vindkraft. Pengarna ska gå till byalaget i den bygd som berörs av utbyggnaden.  Staffan rapporterade att vårt ställningstagande väckt uppmärksamhet på flera håll i landet. Journalister, beslutsfattare och byagrupper har hört av sig.


Valle Rönnqvist, projektledare för arbetet med vår nya hemsida och Bygdebanken, var på plats och kunde berätta att arbetet fortskrider enligt plan. Styrelsen fick se ett första förslag till layout på hemsidan. Nästa steg är att ta ställning till systemlösning. Ett förslag till ny hemsida kommer att presenteras på årsmötet i april.


Organisationsutveckling stod också på dagordningen. På höstmötet ägnades mycket tid åt att diskutera hur en framtida organisation skulle kunna se ut. Kenneth Nilshem som ledde diskussionerna i Hallsberg fick i uppdrag att bilda en grupp för att arbeta vidare med underlaget. I gruppen kommer styrelseledamöterna Jan Runfors, Ingegerd Petersson, Kenneth Nilshem, Johan Boström och Åse Blombäck att ingå.


Vi deltar i utredningen Lokal service i samverkans arbetsgrupp och har goda möjligheter att komma med förslag till utredningen. Den möjligheten ska vi utnyttja genom att ta fram bra exempel på lokal service.  Ett sätt är de seminarier vi ska anordna tillsammans med Posten Ab, på temat service och företagande.


Arbetet med Landsbygdsriksdagen i Sunne har kommit igång. Ingemar Robertsson, projektledare, och Maria Åhgren, projektmedarbetare, är på plats och har rivstartat arbetet rapporter. Hela Sverige ska levas årsmöte kommer att hållas i Sunne - ett utmärkt tillfälle för deltagarna att se sig om och lära känna orten.

Karin Wenström

Läs mer på Hela Sverige Ska Leva


30 miljoner till drivmedel på landsbygden...




30 miljoner till drivmedel på landsbygden...

Regeringen beslutar idag torsdag om utbetalning av ytterligare 30 miljoner för att öka tillgängligheten till service i gles- och landsbygder i pressmeddelande från Näringsdepartementet


Regeringens förstärkta satsning på stöd till kommersiell service ska riktas mot att stärka tillgången till drivmedel. Detta för att möta den strukturomvandling inom drivmedelsförsäljningen som slår hårt mot människor i gles- och landsbygd.


Huvudorsaken till nedläggningen av drivmedelsstationer på landsbygden är bensinbolagens rationalisering. Det har funnits en missuppfattning i debatten att den så kallade pumplagen leder till nedläggning av drivmedelsstationer på landsbygden.


Enligt en granskning som regeringen genomfört berörs enbart 10-15 procent av drivmedelsstationerna på landsbygden. Finns det bara en drivmedelsstation på orten kan investeringsstöd för pumpar med förnybara drivmedel sökas med upp till 85 procent av kostnaden. Det är bakgrunden till att regeringen tillför ökade resurser.

Att samordna olika typer av service, såväl kommersiell som offentlig, kan ytterligare stärka såväl dagligvarubutiker som drivmedelsstationer. Regeringen uppmuntrar lokala och regionala initiativ till samordning genom stödet till kommersiell service, landsbygdsprogrammet samt stödet på 41 miljoner kronor till organisationen Hela Sverige ska leva för åren 2008-2010.


Nu fördelas ytterligare 30 miljoner kronor till insatser för att öka tillgängligheten till service i gles- och landsbygder.

Medlen är ett tillskott utöver stödet till kommersiell service. Totalt för 2009 tillför regeringen 50 miljoner kronor extra för stöd till kommersiell service på landsbygden. Stödet kommer att utbetalas senast den 31 mars 2009. Det är länsstyrelser eller regionala självstyrelseorgan, respektive samverkansorgan som administrerar stödet.


- Skåne                                          780 000
- Blekinge                                      579 000
- Gotland                                       680 000
- Stockholm                                  780 000
- Västra Götaland                    1 460 000
- Jönköping                                  881 000
- Halland                                       680 000
- Uppsala                                     764 000
- Värmland                                1 359 000
- Kalmar                                    1 058 000
- Kronoberg                              1 158 000
- Östergötland                          1 259 000
- Örebro                                     1 058 000
- Södermanland                      1 058 000
- Västmanland                            857 000
- Dalarna                                   1 560 000
- Gävleborg                               1 359 000
- Västernorrland                       1 359 000
- Jämtland                                 2 867 000
- Västerbotten                           3 470 000
- Norrbotten                              4 977 000

Ulrik Strömberg
Läs mer på Hela Sverige Ska Leva

Läs mer på Branchnyheter

Läs mer i Land Lantbruk


Många kan bli utan bredband




Många kan bli utan bredband...

Telia Sonera ska avveckla delar av sitt kopparnät. Det kan betyda att många hushåll i länets glesbygd blir utan fast förbindelse för bredband och telefoni.

Sex av länets åtta kommuner har satsat på att bygga ut bredbandsnät som baseras på Telia Soneras kopparledningar. Det är bara Östersund och Härjedalen som har andra lösningar.
Bengt Pettersson, IT-samordnare i Krokoms kommun, säger att Teracom, som ansvarat för utbyggnaden, har ett avtal med Telia Sonera som sträcker sig fram till 2014.

Det spekuleras i att uppemot 200 000 hushåll i Sverige kan drabbas när Telia Sonera vill skrota sina olönsamma luftledningar som de enligt lag inte behöver bekosta.

Telia Sonera vill i nuläget inte ge besked om hur många hushåll som är olönsamma.
Post- och telestyrelsen, PTS, hoppas att en fond, som kan omfatta miljardbelopp, införs för att finansiera och säkra kommunikation till kunderna. Det har gjorts i flera andra europeiska länder.

Organisationen Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, ser allvarligt på situationen.
- Det kan bli katastrofala följder för enskilda kommuner om en stor del av kopparnätet avvecklas, säger Björn Björk, ansvarig för bredbandsfrågor på SKL, till IT-tidningen Computer Sweden.
Folkrörelserådet Hela Sverige ska leva följer också frågan med stort intresse.

"Det kopparnät som vi alla varit med och betalat och som alla vet är den viktigaste förutsättningen för bredband i glesbygd, tar nu Telia första steget för att avveckla. Fast mobiltelefoni må vara framtidens teknik, men i sin nuvarande utvecklingsfas innebär den väsentliga försämringar för de flesta i glesbygd", skriver ordförande Åke Edin i en debattartikel.

Läs mer i Östersunds Posten

Fler vindkraftverk - ny remiss...




Fler vindkraftverk - ny remiss...

Få synpunkter kom in om Kraftö AB:s planerade vindkraftspark på gränsen mellan Ljusdals och Bollnäs kommuner, under remisstiden. Nu blir det en ny remissomgång eftersom bolaget planerar att utöka parken från 32 till 45 vindkraftverk. Vindkraftsparken, kallad Sörbyparken, ligger cirka en mil söder om Järvsö och 1,5 mil norr om Arbrå.

Läs mer i tidningen Ljusdals Posten

Båtsällskapet vill ordna mack till Borka




Båtsällskapet vill ordna mack till Borka...

Just när mackdöden härjar som mest överraskar Enångers båtsällskap med att planera en ny mack som ska serva både bilar och båtar.

Läs mer i Hudiksvalls Tidning

1240 personer har skrivit på för skolan ...



Protestlista lämnades till politikerna

En protestlista med 1240 namnunderskrifter lämnades på onsdagen över till kommunalråd Stig Eng på Nordanstigs kommun. Anledningen är att de vill ha Backens skola i Harmånger kvar.

Anna-Lena Arousell Berglund, Harmångers Framtid lämnade på onsdagen över listan till Nordanstigs kommunalråd Stig Eng som blev lite överraskad över att det var så många namnunderskrifter.

Läs mer i Hudiksvalls Tidning

En ny lokaltidning planeras i Veberöd




En ny lokaltidning planeras i Veberöd

En ny tidning kan inom kort dimpa ner i byns brevlådor. Bakom idén står föreningar och det lokala näringslivet. Drivkraften är missnöje med Nyhetsbrevet, som anses för tunt och för fientligt mot annonser.

Det första steget mot en tidning togs i tisdags.
Representanter från bland annat Lions, Idalagården och företagarna diskuterade budget, innehåll och distribution.
I förarsätet sitter byarådets ordförande Anders Holst och som kartläsare finns medborgarkontorets June Ljungqvist.
- Det kom ett tjänstemannabeslut förra året som innebär att nyhetsbrevet ska begränsas till fyra sidor och där innehållet styrs hårdare, säger June Ljungqvist.


Lokalt material som inte har med kommunal information att göra har inte längre någon plats i Nyhetsbrevet. Inte heller sådant som "ris och ros", positiva bygdeberättelser, eller information från föreningar.
June Ljungqvist är en av dem som samlar in och sätter samman materialet i Nyhetsbrevet.
- Folk har ringt och frågat vad det är för skit vi skickar ut. Frågan är om vi ska skicka ut något som vi själva inte längre tror på.
Den tjänsteman som fattade beslutet är inte längre involverad, eftersom medborgarkontoren inte längre sorterar under kommunkontoret utan kultur- och fritidsförvaltningen.


Hotet mot medborgarkontoret att få sin rörelsefrihet kringskuren vilar ändå kvar. Av den anledningen lanserade byarådets ordförande Anders Holst idén om en ny lokal tidning.
- Vi vill inte att det ska finnas så mycket förhållningsregler att nyhetsbrevet till slut blir ointressant för Veberödsborna. Därför undersöker vi möjligheten att starta något nytt.
Nyhetsbrevet får inte längre innehålla annonser, vilket också irriterar Anders Holst.


- Butiker måste få en möjlighet att visa upp sig till ett vettigt pris. Det är redan flera butiker som slagit igen och det påverkar byn. Den blir mindre levande.
Medborgarkontoret har ett intäktskrav på 20 000 kronor från kommunen, för att utgivningen av Nyhetsbrevet ska fortgå.
June Ljungqvist vet inte hur pengarna ska kunna skrapas ihop utan annonser.
Anders Holst och de övriga i tidningsgruppen vill lösa det problemet genom att finansiera tryck och distribution. Kommunen skulle stå för June Ljungqvists lön som redaktör.
- Det kommunen har att vinna är gladare Veberödsbor och bättre information. Det är bra för kommunens image här ute, säger Anders Holst.
Tidningsgruppen planerar att träffa kommunens representanter inom kort för att diskutera idén.

Läs mer i Skånskan


Ny energipolitik kan hota vindkraftsåterbäring




Ny energipolitik kan hota vindkraftsåterbäring

I regeringens utspel om energi- och klimatpolitiken sägs att tillståndsprocessen för vindkraft ska förenklas. Det är något som hotar återbäringen till lokalsamhället, befarar Cecilia Andersson som är projektledare vid bygdeorganisationen Hela Sverige ska leva.


 "Den lokala nivån kommer att ignoreras"


Hela Sverige ska leva är inte klar med sin analys av vad den förenklade planprocessen kan innebära. Men när färre ska tillfrågas och möjligheterna att överklaga minskar så blir lokalbefolkningens förhandlingsposition sämre.

Hela Sverige ska leva rekommenderar ett rimligt markarrende för den som hyr ut sin mark för vindkraft som fyra procent av avkastningen. Till lokalbefolkningen runt vindkraftanläggningarna ser man en halv procent av avkastningen i bygdemedel som en vettig nivå.


- Den förenklade planprocessen betyder att man återigen åsidosätter lokalsamhället och i förlängningen är risken att bygdemedlen blir lägre, säger Cecilia Andersson vid Hela Sverige ska leva.

Läs mer på SR hemsida


Inrätta bredbandsfond för glesbygden




Inrätta bredbandsfond för glesbygden

Regeringen bör snarast utreda hur en fond kan inrättas i Sverige för utbyggnad av bredband i områden som inte är kommersiellt intressanta. Det menar Sveriges Kommuner och Landsting i ett yttrande.


Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har yttrat sig över Europeiska kommissionens meddelande om samhällsomfattande tjänster inom sektorn för elektronisk kommunikation. Meddelandet innehåller ett antal långsiktiga frågor om politiken inom detta område och hur den bör utformas framöver.


- Redan idag kan det vara begränsande att bo i områden utan tillgång till bredband. Vår bedömning är det i framtiden blir än svårare. Därför vill vi att regeringen ser över möjligheten att inrätta en fond för utbyggnad av bredband i glesbygd, säger Anders Knape, ordförande för Sveriges Kommuner och Landsting.


- Det finns områden i Sverige där de privata företagen inte bedömer det kommersiellt gångbart att bygga ut bredbandet. Men ur samhällssynpunkt är en utbyggnad i hela Sverige nödvändig. Därför måste staten ingripa för att säkerställa att hela Sverige kan leva, säger Anders Knape.


SKL föreslår att fonden byggs upp med både privata och statliga pengar. Pengarna ska användas för att finansiera sådant utbyggnadsbehov som inte görs på kommersiell grund.


I yttrandet pekar SKL även på att den ekonomiska krisen gör det extra viktigt att investera i den elektroniska infrastrukturen. Om det utvecklas avancerade offentliga tjänster till medborgare och företag kan det stimulera nya arbetssätt.


- Att kommissionen för en långsiktig dialog om samhällsviktiga tjänster tycker vi är föredömligt. Vi föreslår att näringsdepartementet inför en sådan dialog i Sverige, säger Anders Knape.


Ladda ned yttrandet: "Europeiska kommissionens meddelande"
(pdf, öppnas i nytt fönster)

Läs fler yttranden från styrelsen

Läs mer om SKL:s arbete med bredbandsfrågor


För mer information: Björn Björk, IT-strateg på avdelningen för tillväxt och samhällsbyggnad, tfn: 08-452 74 25, mobil: 070-325 51 25, e-post: bjorn.bjork@skl.se

Ulrik Strömberg

Se Hela Sverige Ska Levas hemsida


Landsbygdsstrategin uppskjuten




Landsbygdsstrategin uppskjuten

Vi har tidigare skrivit här på sidan att regeringen presenterar sin samlade landsbygdsstrategi den 27 februari. Så är inte längre fallet. Presentationen är uppskjuten till mars. Vi återkommer när det närmar sig.

Läs mer på Hela Sverige Ska Leva

Invandrare målgrupp för ny matbutik i Värmland




Invandrare målgrupp för ny matbutik i Värmland

Konsum Värmland blir först bland de svenska matjättarna med att erbjuda ett sortiment med varor som invandrare särskilt efterfrågar, skriver Dagens Industri.

Butiken med "all världens mat" ska ligga i Kronoparken i Karlstad, där många med ursprung i andra länder bor.
Men vd för Konsum Värmland, Steve Fredriksson, räknar med att butiken ska ha ett upptagningsområde långt utanför Värmland.

I butiken ska det bland annat finnas ris som är direktimporterat från Mellanöstern, bosniskt kaffe och strimlad komage. Sortimentet kommer att omfatta 4000-5000 artiklar.
Särskilt efterfrågat tror han att ris från Mellanöstern är eftersom många värmlänningar i dagsläget åker långt för att få tag i just den varan.

I satsningen ingår också halalslaktat kött.
Största delen av varorna kommer att importeras men på sikt hoppas Konsum Värmland även få lokala matproducenter som leverantörer.

Läs mer i tidningen ATL


Sveriges mjölkbönder satsar på blogg




Sveriges mjölkbönder satsar på blogg


LDM Sveriges mjölkbönder är bland de senaste i raden att sälla sig till den allt populärare bloggkulturen, meddelar föreningen i ett pressmeddelande.

http://sverigesmjolkbonder.blogg.se/


Hästminne varar i minst sex år



Hästminne varar i minst sex år

Din häst minns bättre än du kanske tror. Det visar en studie som nyligen publicerats i The journal of Cognition.

En amerikansk studie om hästens långtidsminne publicerades nyligen i The Journal of Cognition. Studien som tog sex år att slutföra pekar på att hästen har ett bättre långtidsminne än man tidigare trott.
2001 började forskarna med de första förberedelserna. Tre hästar tränades då under tre månaders tid i att välja ett specifikt föremål framför ett annat. Dessa var färgfotografier som visades som bildspel på dataskärmar men verkliga leksaker i olika former användes också.
När hästarna valde rätt belönades de med kraftfoder, valde de fel fick de en skarp tillsägelse av sin skötare.

Sex år efter att de första försöken hade gjorts, testades hästarna återigen på samma sätt. Resultaten blev då betydligt bättre och sannolikheten för att hästarna chansade för att få sin belöning ansågs liten. I stället tror sig forskarna ha bevis för att hästarna faktiskt mindes vilka föremål som gav belöning och valde dessa.

Forskarna anser det troligt utifrån bland annat dessa resultat och tidigare forskning att hästen har ett välfungerande långtidsminne. Men utförligare forskning på ett större antal individer krävs på området innan man säkert kan dra några slutsatser.

Ann Elofsson

Läs mer i tidningen ATL


EU vill ge mindre till mjölkbranschen




EU vill ge mindre till mjölkbranschen

2,77 miljarder kronor skärs bort från krisstödet till mjölkbransch och bredbandsutbyggnad.

Just nu pågår arbetet som bäst med att skapa ett stimulanspaket för EU:s krisdrabbade ekonomi. När EU-kommissionen i måndags presenterade det för det allmänna ministerrådet var satsningen på landsbygdsprojekt nedskuren från 16,6 till 13,8 miljarder kronor. Två tredjedelar av pengarna ska gå till bredbandsutbyggnad och resten till "nya utmaningar", bland dem den pågående krisen i mjölkbranschen. Men det var inte fördelningen eller målet för pengarna som diskuterades mest på ministermötet.

- Hela stimulanspaketet saknar finansiering. Det är legalt felaktigt att använda marginalerna från 2008 överhuvudtaget, säger Elin Boberg, EU-minister Cecilia Malmströms pressekreterare.

Kommissionen ville inledningsvis ta pengar som inte användes i förra årets budget, men den lösningen dömdes ut av rådet som mot EU:s egna regler. Vad det gäller de faktiska satsningarna har Sverige inga anmärkningar.

- Vi är inte emot förslaget i sakfrågan, det är tyvärr en budgetteknisk fråga som man fastnade i, säger Elin Boberg.

Hela krispaketet innehåller satsningar på över 55 miljarder kronor. Runt 41 miljarder kronor ska satsas på olika energiprojekt. Planen är att paketet ska antas på EU-toppmötet i slutet av mars. Innan dess måste en för alla acceptabel finansiering ha hittats. Enligt olika rapporter från det allmänna rådet var medlemsländerna i stort positiva till satsningarna på landsbygdsprojekten, medan fördelningen av energipengarna vållar större debatt.


Sara Johansson

Läs mer i tidningen ATL


Milko får stöd av Matupproret




Milko får stöd av Matupproret

Nu kommer protester från organisationen Matupproret som backar upp Milko och mjölkbönderna i norr.

Arla har tecknat ett avtal med Coop som innebär att mejeriföretaget från i höst blir huvudleverantör till butikskedjan.
I måndags fick Milko kännedom om affären.
Milko producerar på årsbasis 90-100 miljoner landskapsmjölk.

Från i höst kommer delar av Milkos sortiment inte längre att säljas i Coops butiker.

- Vi förhandlar just nu med Coop. Jag vet inte om Coop vågar plocka bort våra produkter nu när det blivit känt i konsumentorganisationerna. Camilla Sparring från Matupproret har fått nys om vad som händer, säger Erik Gumabon, vd för Milko till ATL.nu.

Camilla Sparring, som är initiativtagare till Matupproret, säger till Dalarnas tidning att Matupproret vill ha mångafald. Hon ställer frågan om Arla nu håller på att bygga upp ett monopol för att klara överskottet av danskproducerad mjölk.
Camilla Sparring, säger till Dalarnas tidning, att hon nu frågar sig varför Coop vill vara med om att ta död på alla Sveriges mjölkbönder.
Konsum Värmland som är ett enskilt företag omfattas inte av förändringarna. Till företaget levererar Milko årligen 25 miljoner kilo mjölk.

Maria Person

Läs mer i tidningen ATL


Milko anmäls för vilseledande reklam




Milko anmäls för vilseledande reklam

Milkos reklam för landskapsmjölk har anmälts till Konsumentombudsmannen. Reklamen anses vara vilseledande, skriver Resumé.

Enligt anmälan till Konsumentombudsmannen, KO, anses marknadsföringen vara vilseledande när Milko i reklamen ger sken av att "mjölken kommer från min trakt och framför allt från mitt landskap, det vill säga är närproducerad".

Samtidigt menar anmälaren att Milko inte kan garantera mer än att mjölken kommer från ett 72 821 kvadratkilometer stort område.
Lena Holmestig, kommunikationschef vid Milko säger till ATL.nu att det kan ha varit så att det funnits ett uns av mjölk från ett landskap i andra landskaps förpackningar tidigare.
- Nu har vi lagt om rutinerna, och vi kan med fog kalla allt som finns i förpackningarna för landskapsmjölk. Den mjölk som kallas för Dalamjölk kommer verkligen från Dalarna, säger hon.

Utöver Dalamjölken, som lanserades i höstas, har Milko sedan i februari i sortimentet även landskapsmjölk från Värmland, Hälsningland, Medelpad, Ångermanland och Jämtland.

Läs mer i tidningen ATL


Jordbruksverket på Twitter




Jordbruksverket på Twitter

Jordbruksverket finns sedan några veckor på mikrobloggen Twitter. Där ska intresserade kunna följa aktiviteter för landsbygdsutveckling.

På Twitter kommer Team företagande, som ingår i verkets landsbygdssatsning, att berätta då de är ute på olika mässor.
På mikrobloggen ska även finnas tips om aktuella händelser och rapporter.

- Vi har här ett fantastiskt tillfälle att lyfta frågor och visa på saker som händer när det gäller möjligheter på landsbygden på ett sätt vi tidigare inte provat, säger Maria Petersson, som arbetar med landsbygdsutveckling vid Jordbruksverket.

Läs mer i Tidningen ATL


Nödvändigt att förenkla vindkraftens utbyggnad




Nödvändigt att förenkla vindkraftens utbyggnad...

Alliansregeringens nya energiöverenskommelse kom i nyhetsmedierna mest att handla om kärnkraft, men innehöll egentligen ännu större nyheter i fråga om vindkraft och andra förnyelsebara energislag. Till exempel sattes målet att vindkraftens kapacitet ska vara 30 terrawattimmar år 2020 - att jämföra med de två terrawattimmar som svensk vindkraft orkar att producera i dag.

Som en naturlig följd av den målsättningen har miljödepartementet nu lämnat en lagrådsremiss med förslaget att förkorta och snabba på handläggningstiderna för vindkraftsetableringar. Bland annat föreslås att kraven på detaljplan och bygglov i huvudsak ska slopas när ett vindkraftverk fått tillstånd enligt miljöbalken.

Precis som tidigare ska vindsnurrornas lokalisering och påverkan på omgivningen prövas noggrant. Likaså ska grannar och sak- ägare kunna påverka under processen och även överklaga besluten. Men det ska inte gå att överklaga samma bygge i flera olika led under processens gång, vilket nu är både möjligt och starkt bidragande till att vindkraftsutbyggnaden är så pinsamt långsam i Sverige. Miljöministern Andreas Carlgren nämnde som ett skräckexempel de tio år som det tog att med alla överklagandeprocesser få den nuvarande vindkraftsparken i Öresund på plats. Skulle all vindkraftsutbyggnad utsättas för liknande stoppklossar, kan vi glömma allt vad 30 terrawattimmar heter 2020. Då står vi snarare kvar och stampar på samma nivå som idag, och behovet av kärnkraftsel för klimatets skull blir ännu svårare att ifrågasätta.

Sverige var mycket tidigt ute med att etablera vindkraft, men allt eftersom åren gått har landet hamnat ordentligt på efterkälken. Danmark och Tyskland är exempel på länder som ligger långt före Sverige när det gäller vindkraft. Med snabbare juridisk handläggning, elcertifikat och förhoppningsvis en mindre krisartad finansmarknad framöver kan dock stora saker komma att hända. Om det vore enbart upp till vindkraftsindustrin skulle regeringens mål kunna fördubblas till 2020. Vindkraftsbolagen har redan i dag konkreta planer på vindkraftsparker som kan ge 55 terrawattimmar per år. 6 000 nya vindsnurror, fördelade på över 100 vindkraftsparker, kan det handla om i så fall. I dag har vi sex stycken sådana "parker" totalt.

När det gäller inställningen till vindkraftsetableringar är svenska folket ungefär som vanligt, alltså i huvudsak positivt - bara det inte byggs något i närheten av där de själva bor. "Närheten" kan i sådana lägen tänjas ut till flera kilometer, i extremfall till bortanför horisontlinjen. Och då tar man till alla möjliga motargument. Man säger att vindkraftverken bullrar, trots att de inte låter mer än vanliga kontorskopiatorer på tio meters håll. Man säger att fåglar flyger in i snurrorna och omkommer, trots att det sällan eller aldrig ligger några döda fåglar där på marken. Man säger också att vindsnurrorna är fula i största allmänhet, trots att de gamla väderkvarnarna nog också var främmande inslag i arkitekturen på sin tid - för att inte tala om vad de knirkade och gnällde när de var i drift.

Om något problem med vindkraftverken kan sägas vara sakligt och verklighetsförankrat, så är det att de vid en viss tid på dygnet kan kasta skuggor från rotorbladen som i sin tur kan utlösa anfall av epilepsi. Men då bara om epileptikern ifråga bor tillräckligt nära. Den arten av problem kan självklart belysas och förebyggas även inom ramen för den förenklade handläggningsprocess som regeringen - av alla goda skäl i världen - nu vill genomdriva.

Bo Pettersson

Läs mer i Gästriklands Tidning

Rot-avdragen i fortsatt väntläge...




Rot-avdragen i fortsatt väntläge...

Rätt till Rot-avdrag gäller från 8 december 2008. Men släpande lagstiftning och osäkerhet om villkoren har lagt en död hand över markarbeten - trots stort intresse från villaägare.

Läs mer i Söderhamns Kuriren

Åkermarker blir dyrare i Hälsingland




Åkermarker blir dyrare i Hälsingland...

Priset på åkermarker ökar i Sverige liksom i Hälsingland.

Läs mer i Söderhamnskuriren

Ordning på strumporna ...




Ordning på strumporna ...

Med Anna Huhtas och Fredrik Mejsters klämma försvinner inte strumporna i tvätten

Tag av, sätt på klämman, sedan in i tvätten. Anna Huhta och Fredrik Mejster har startat Sock it, ett U-företag som säljer en strumpklämma. - För att slippa omaka par, säger Anna Huhta.

Det var Fredrik Mejsters mamma som beklagade sig över att alla strumpor såg likadana ut och att den ena sockan alltid försvann från paret.


När korgen med singelstrumpor började fyllas över sin kant efterfrågade hon något slags klämma som höll ihop paren i tvätten.


- Det var så vi kom på vår idé med strumpklämman, säger Fredrik Mejster.

Det var i höstas som eleverna i trean på Borgarskolans samhälls/ekonomiprogram skulle komma på en idé för att starta företag.


Anna Huhta och Fredrik Mejster parade ihop sig eftersom de kände varandra lite men inte tillräckligt för att det skulle bli jobbigt.


- Man ska inte göra affärer med vänner, men man kan bli vänner genom affärer, säger Fredrik Mejster.

Efter att Fredrik Mejsters mamma beklagat sig över alla strumpor som försvann började de titta på olika prototyper. För idén fanns redan men de ville göra klämman bättre.

- Vi började med att forma den som en strumpebandshållare men det gick inte så bra. Efter många försök kom vi till slut på en hållbar lösning, säger Anna Huhta.


Det är ett skosnöre som sitter fast i två klämmor. En för varje strumpa.

Tanken är att man ska sätta på klämmorna när man tar av sig strumporna på kvällen, innan man lägger dem i tvättkorgen.

- Sen är det bara att tvätta strumporna och paren sitter kvar när du ska hänga upp tvätten, säger Anna Huhta.

- Det är också enkelt att hålla reda på vems strumpor är vems. Vi är fem i familjen och har varsin färg på klämmorna så det blir lätt att sortera tvätten, säger Fredrik Mejster.


"Vi började med att forma den som en strumpebandshållare men det gick inte så bra. Efter många försök kom vi till slut på en hållbar lösning." Anna Huhta

Läs mer i Gefle Dagblad


Skolflytten fortsätter ...




Skolflytten fortsätter ...

Nu har barn- och ungdomsnämnden beslutat om det andra steget i skolomvandlingen - en flytt av eleverna i årskurs 7 från Solberga och Bodås till Petreskolan till i höst.


Hofors började redan förra året omvandlingen av sina skolor för att Petreskolan 2011 ska bli enda högstadieskola i kommunen med årskurs 6 till 9.


Beslutet häromdagen innebär att alla elever i årskurs 6 på Solberga och Bodås skolor får flytta över till Petreskolan i stället för Hagaskolan.


Kvar på Hagaskolan till hösten blir nuvarande årskurs 6, 7 och 8. Sedan stängs skolan.

- Det kan eventuellt bli aktuellt att eleverna i årskurs 8 också får flytta till Petreskolan då vi tror att det är bättre att de får två år där innan de blir färdiga, säger ordförande Kennet Axling. Redan i dag har Lillåskolan klasser från förskoleklass till årskurs 5.

Till hösten 2010 blir både Värnaskolan och Solbergaskolan skolor med bara elever från förskoleklass till årskurs 5.

Ett led i skolomvandlingen är en stängning av Bodåsskolan när eleverna flyttas över till Solbergaskolan i Torsåker.


Föräldrarna har protesterat kraftfullt för att få behålla Bodåsskolan och något definitivt beslut finns ännu inte.

Här kommer antalet elever att bli avgörande då politikerna anser det som ekonomiskt ohållbart med för små klasser.

Läs mer i tidningen Gefle Dagblad


Flaggorna hissades i Ockelbo för Da




Flaggorna hissades i Ockelbo ...

I går var Ockelbo den hetaste lilla kommunen i landet - om inte Europa. Samhället var fullkomligt invaderat av media. Överallt vimlade tv-kameror och mikrofoner och det var fler journalister än Ockelbobor ute på byn.
- Telefonen har ringt precis hela dagen, konstaterar Susanne "Tussen" Formgren, styrkekvinna och träningskompis med Daniel Westling

Efter nyheten om förlovningen exploderade intresset för Daniel Westlings uppväxtort och redan tidigt på förmiddagen var det livlig aktivitet i Ockelbo. I kommunhuset var kommunalråd Magnus Jonsson (S) och de andra så intensivt uppvaktade av pressen att de till slut blev tvungna att kalla till presskonferens.

- Det har aldrig ringt så mycket som det gjort i dag. Så jag förstår att det här är en stor händelse, inte bara för Ockelbo, regionen och Sverige utan för hela Europa, säger Jonsson.

Tillsammans med kommunchef Lars Sjödin tog han emot ett pressuppbåd som fyllde hela vänortsrummet, för att ge en officiell kommentar från kommunens sida.

- Vi är väldigt stolta och vill förstås önska Daniel och kronprinsessan Victoria lycka till i framtiden.

Utanför kommunhuset blev samtidigt Mattias Norén, 13 år, och Simon Sundberg, 10 år, kändisar i rikspressen. En reporter lånade en girland med flaggor från Ica Ugglebo, som de två ställde upp och höll i framför kommunhuset. Den samlade pressen hakade snabbt på och filmade, fotograferade och intervjuade pojkarna.

Hade ni trott att ni skulle få sådan stor uppmärksamhet för att ni höll i flaggorna?

- Nej, det hade vi inte. Nu hann flaggorna bli förstörda innan vi kunde gå och lämna tillbaka dem. Nu kommer Ica inte att bli glada, oroar sig Simon.

Magnus Jonsson vill helst inte spekulera i vad bröllopet kommer att betyda för Ockelbo men konstaterar ändå att man fått mycket uppmärksamhet tack vare Westling. I förra veckan var ett tyskt tv-team i Ockelbo för att spela in en dokumentär om orten, med anledning av den väntade förlovningen. Och ett norskt reporterteam kom till presskonferensen. Många är nyfikna på orten där Daniel Westling växte upp.

- Det kommer att skrivas och pratas en hel del om kommunen, i positiva ordalag, och det är jättekul.

Prinsessgemålen är bara ett år yngre än kommunalrådet, som självklart är bekant med Westling.

- Den bild jag har av honom är att han är en ambitiös kille. Ordning och reda, full fokusering på det man gör och full fart framåt. Och han är ingen som försöker framhäva sig själv särskilt mycket.

Många av journalisterna ville veta hur Ockelbo skulle fira den stora nyheten - något som varken kommunalråd eller kommunchef hade haft en tanke på. Efter flera frågor bestämde man sig ändå för att uppmärksamma händelsen. Lars Sjödin ringde till kommunens tekniska enhet som såg till att hissa flaggor i de tre flaggstängerna utanför kommunhuset. Kamerorna blixtrade och filmkamerorna rullade.

Läs mer i Arbetarbladet
Läs mer i Hudiksvalls Tidning
Läs mer i Gefle Dagblad
Läs mer i Ljusdals Posten
Läs mer i Ljusnan
Läs mer i Söderhamns Kuriren
Läs mer i Aftonbladet
Läs mer i Expressen
Läs mer i SR Gävleborg
Läs mer i Dagens Nyheter
Läs mer i Svenska Dagbladet
Läs mer i Gästriklands Tidning
Läs mer på Länstyrelsens hemsida


Länkar  från Gefle Dagblad

Vår prins av Ockelbo
Skicka in dina gratulationer här
Sagan om ringen
Man av folket , kvinna av börd ...
Ringen från hovjuvelerare W A Bolin
Gratulationer från Gästriket
Bröllop i Ockelbo en hög- oddsare
Stor stolthet på hemorten
Så skriver tidningar i landet om förlovningen
Webb-tv: Se kungafamiljens eget Youtube-klipp om förlovningen
Länkar från Aftonbladet

Johan Hakelius Kom igen grinollar, ni FÅR vara med! De anser sig för sofistikerade för kungahus 41
"Vi kände konstigt nog ett oerhört lugn"
Daniel och Victoria summerar dagen och uppståndelsen kring förlovningen. 4
"Det kanske inte sa klick"
Kronprinsessan Victorias och blivande Prins Daniels egna ord om sin kärlekssaga - från presskonferensen. 41
Beskedet alla väntat på
Victoria gifter sig med Daniel Westling 2010. 87
"Silvia ser obekväm ut"
Retorikexperten om kungafamiljens tv-framträdande 11
TV: Från koja till slott Sagan om Daniel Westlings väg från Ockelbo till hovet
"Glæder sig på parrets vegne"
Grannländernas kungahus gratulerar. 0
"Hon får två till priset av en"
Omvärldens tidningar om frieriet. 0
Reinfeldt:
Kärleken har segrat. 5
Bröllopet blir miljardindustri
Bekräftat: De gifter sig 2010
Kronprinsessan Victoria och Daniel Westling gifter sig nästa år - visar upp ringarna redan i dag 81
"Det är fullständigt unikt"
Herman Lindqvist om den historiska förlovningen 29
Bröllopet - så blir det
  Datumet   Klänningen   Festen   Möhippan 9

Hans kungliga höghet - prins Daniel, hertig av Västergötland Så blir Daniel Westlings nya liv. 17

De kommer på bröllopet Lovar stjärnspäckad gästlista. 9

Kärlek mot alla odds Aftonbladet berättar historien om hur Daniel och Victoria har fått kämpa för sin kärlek 0

Skicka din grattis-hälsning till paret! Önska kronprinsessan Victoria och Daniel Westling lycka till här 127

   Så träffades de    Bildspecialer    Läs mer på vår Victoriasajt

Länkar ifrån Expressen

25 februari 2009
 Prinsessan Lilian kunde inte närvara
25 februari 2009
"Daniel berättade för mamma först"
25 februari 2009
Victoria och Daniel blir frimärke
25 februari 2009
Daniel och kungen i hemligt möte om förlovningen
25 februari 2009
Madeleine tränade på svågerns gym i morse
25 februari 2009
Victoria tvingade kungen att godkänna förlovningen
25 februari 2009
Här köpte Daniel förlovningsringen
25 februari 2009
Victoria hyllas för sin klänning
25 februari 2009
Kungafamiljen firade förlovningen i natt
24 februari 2009
"Vi är otroligt barnkära båda två"
24 februari 2009
Så mycket är ringen värd
24 februari 2009
Gratulationerna strömmar in till kronprinsessan
24 februari 2009
Så blir bröllopet
24 februari 2009
Här är barnens grattisteckningar till Victoria och Daniel
24 februari 2009
090224: Modernt par i gamla roller
24 februari 2009
Så gick frieriet till
24 februari 2009
"Vänskapen växte och blev till kärlek"
24 februari 2009
Reinfeldt: Regeringen har gratulerat Daniel och Victoria
24 februari 2009
Här är kungefamiljens uttalande - ord för ord
24 februari 2009
En kronprinsessa och en gymkille
24 februari 2009
De ska sitta i samma soffa som Silvia och kungen
24 februari 2009
Mona Sahlin: Ett stort grattis på denna kärlekens dag
24 februari 2009
Vill gifta sig i en svensk brudklänning
24 februari 2009
Peter Eriksson (MP) gratulerar Victoria
24 februari 2009
Annette Kullenberg: Fy på den som inte hoppar i taket
24 februari 2009
Nu är det klart: Victoria och Daniel Westling förlovar sig
24 februari 2009
Just nu: Regeringen i extra sammanträde
24 februari 2009
Han kan få äran att viga kronprinsessan och Daniel Westling
24 februari 2009
Victoria & Daniel - ett par sedan 2002
24 februari 2009
Republikanska föreningen: Grattis, kärlek är härligt
24 februari 2009
De är med på konseljen i dag
24 februari 2009
Hovet: "Kan inte kommentera"
24 februari 2009
Westling granskad - och godkänd
24 februari 2009
"I dag blir Victorias förlovning officiell"



Länkar ifrån Svenska Dagbladet

Kronprinsessan Victoria och Daniel Westling.


Handlar´n i Bergsjö säljs...




Handlar´n i Bergsjö säljs...

Den lilla jourlivsbutiken Handlar´n i Bergsjö kan tvingas slå igen redan till sommaren. Ägaren Erik Gräntz tycker att det är tråkigt för orten men känner att han inte längre har råd att fortsätta.

Läs mer i Hudiksvalls Tidning

Kallelse till Läsbygderådet X-ings Årsmöte...




Kallelse till Läsbygderådet X-ings Årsmöte...

Länsbygderådet X-ing  inbjuder alla sina medlemmar till en temadag runt landsbygdsfrågor och framtida samverkan.

Lördagen den 14 mars klockan 10:00 - 14:30, kursgården Gläntan i Voxnadalen.

Se information här på bloggen

Klockan 15:00 fortsätter Länsbygderådet att tillsammans med sina medlemmar hålla årsmöte för verksamhetsåret.


Hjärtligt välkomna



Kenneth Nyberg

Ordförande Länsbygderådet X-ing

Mobil 073-9087957


Dagordning till X-ing's årsmöte den 14 /3 2009




Länsbygderådet X-ing Gävleborgs årsmöte den 14 mars 2009

  

Förslag till dagordning

  


§   1               Mötets öppnande

§   2               Val av ordförande o sekreterare för mötet

§   3               Fastställande av röstlängd

§   4               Val av protokolljusterare

§   5               Val av rösträknare

§   6               Fråga om mötets utlysande

§   7               Godkännande av dagordning samt anmälan av övriga frågor att hänskjuta till styrelsen

§   8               Styrelsens verksamhetsberättelse

§   9               Resultat - och Balansräkning

§ 10               Revisorerna berättelse

§ 11               Fråga om ansvarsfrihet

§ 12               Beslut i anledning av vinst eller förlust

§ 13               Fastställande av Verksamhetsplan för 2009

§ 14               Beslut om årsavgift för verksamhetsåret

§ 15               Beslut om arvoden eller ersättningar till förtroendevalda

§ 16               Fastställande av Budget för 2009

§ 17               Beslut om stadgeförändring

§ 18               Fastställande av antal ledamöter och ersättare i styrelsen

§ 19               Val av           a) Ordförande för 2 år

                                            b) Kassör för 1 år

                                            c) Ordinarie ledamöter för 2 år

                                            d) Ersättare för 1 år

§ 20               Val av           a) Två revisorer för 1 år

                                            b) Ersättare för 1 år

§ 21               Val av           a) Valberedning för 3 år

                                            b) Ersättare för 1 år         

                                            c) Sammankallande

§ 22               Beslut om eventuella nomineringar

§ 23               Ärenden som styrelsen häskjutit till årsmötet

§ 24               Behandling av inkomna motioner

§ 25               Övriga frågor att hänskjuta till styrelsen (anmälda under § 6)

§ 26               Avslutning

  


Inbjudan till Temadag om Landsbygdsutveckling


 Länsbygderådet X-ing



INBJUDAN

Temadag om Landsbygdsutveckling

Vad händer med affären, macken, skolan, posten, betaltjänster........ i framtiden? Orosmolnen är många och kan endast påverkas genom samverkan mellan landsbygdens olika aktörer och förespråkare.

Därför inbjuder Länsbygderådet X-ing till en temadag runt landsbygdsfrågor och framtida samverkan.

Lördagen den 14 mars klockan 10:00 - 14:30, kursgården Gläntan i Voxnadalen.

Medverkande:


Karl-Erik Nilsson
, ordförande i riksorganisationen Hela Sverige ska leva.

Karl-Erik har en bred erfarenhet
som bland annat innefattar ansvar för Landsbygdskommittén
som hade i uppdrag att leverera en långsiktig strategi för den
nationella landsbygdspolitiken. 

Lars Norin, verksamhetsledare Leader Hälsingebygden och
Theres Sundberg, verksamhetsledare Leader Gästrikebygden
 
Avslutningsvis lyfts en del tankar om det ideella arbetet sett ur ett samhällsekonomiskt perspektiv, vikten av lokala utvecklingsplaner, samt naturligtvis frågan hur går vi vidare?

Med bakgrund till att X-ing har för avsikt att bjuda på kaffe och lunch, är det viktigt att Ni anmäler ert deltagande senast fredagen den 6 mars.

Detta kan göras via e-post till   info@kennethnyberg.se
Uppge ert namn, organisation/motsvarande som ni representerar, e-post och/eller telefon, samt om det finns speciella önskningar avseende maten.



Hjärtligt välkomna

Kenneth Nyberg
Ordförande Länsbygderådet X-ing
Mobil 073-9087957

Karta till Gläntan


Företag i Västsverige satsar på ny energiteknik




Företag i Västsverige satsar på ny energiteknik

"Vi kommer att behöva omkring 1.000 personer "

Seabased Energy är ett av flera företag som satsar och investerar i ny energiteknik. Företaget producerar vågkraft och basunerar nu ut att det behöver anställa tusen personer.


I maj förra året rekryterades Håkan Berntsson som arbetsledare till Seabased Energy i Lysekil som påbörjat bygget av nio vågkraftverk enligt ett koncept som tagits fram vid Uppsala universitet.


 Projektet har pågått sedan 2002 och går i korta drag ut på att det byggs en vågkraftspark på försök utanför Lysekil. Vågkraften i sig produceras i generatorer som är nedsänkta på bottnen och alstrar ström genom en boj som rör sig tillsammans med vågorna på ytan.


- Idén är nog gammal men tidigare har den inte varit lika intressant. I dag vill alla ha förnyelsebar energi, säger Håkan Berntsson.

I provisoriska lokaler i hamnen arbetar han och sju andra anställda med att bygga de allra första kommersiella kraftverken för hand. Enligt företagets vd Billy Johansson är målet att ett par hundra man ska vara i arbete innan året är slut.

- När vi är fullt utbyggda kommer vi att producera 40 verk om dagen, då behöver vi omkring tusen personer, säger han mitt i varseleländet.


Han är övertygad om sin sak och menar att vågkraften i framtiden kan konkurrera med vilken annan energiteknik som helst.


I dagsläget bygger gänget i Lysekils hamn nio vågenergiomvandlare och två ställverk som bland annat ska levereras till Fortum och Vattenfall.


Bygget av en riktig fabrik är inplanerad till senare i år. Tanken är att produktionen ska automatiseras och fungera utifrån samma principer som i en bilfabrik med tillverkning på lina. Att hitta arbetskraft är inget som bekymrar Billy Johansson.

 - Med det läge Sverige befinner sig i nu är detta en enorm möjlighet. De som sägs upp inom Volvo och Saab har precis de kunskaper vi behöver, det är folk som är vana vid serieproduktion.


Andreas Gillberg är en av de nio som redan anställts av företaget. Precis som arbetskamraterna nere i hamnen blev han rekryterad genom Arbetsförmedlingen.


-Det är en jädra fin grej att kunna ta vara på vattnet på det här sättet och
roligt för oss att få vara med och göra något helt nytt, säger han.
 

Hanna Johansson  Artikeln publicerad i Dagens Nyheter 2009-02-20

Ulrik Strömberg  Hela Sverige Ska Leva


Vindåterbäring




Vindåterbäring

I regeringspartiernas utspel om energi- och klimatpolitiken sägs att tillståndsprocessen för vindkraft ska förenklas.

Det är något som hotar återbäringen till lokalsamhället, tror Cecilia Andersson som är projektledare vid bygdeorganisationen Hela Sverige ska leva. -"Den lokala nivån kommer att ignoreras", säger Cecilia Andersson.


 Cecilia Andersson: "Man åsidosätter lokalsamhället"


Hela Sverige ska leva är inte klar med sin analys av vad den förenklade planprocessen kan innebära.

Men när färre ska tillfrågas och möjligheterna att överklaga minskar så blir lokalbefolkningens förhandlingsposition sämre.


Hela Sverige ska leva rekommenderar ett rimligt markarrende för den som hyr ut sin mark för vindkraft som fyra procent av avkastningen.


Till lokalbefolkningen runt vindkraftanläggningarna ser man en halv procent av avkastningen i bygdemedel som en vettig nivå. - Den förenklade planprocessen betyder att Man återigen åsidosätter lokalsamhället och i förlängningen är risken att bygdemedlen blir lägre, säger Cecilia Andersson vid Hela Sverige ska leva.


Läs mer på SR's hemsida

Flytta till Jädraås med rabatt




Flytta till Jädraås med rabatt

På så sätt hoppas Ockelbogårdar fylla sina tomma lägenheter

Ockelbogårdar har ett tiotal tomma lägenheter i Jädraås. Nu ska de hyras ut med kraftiga rabatter. Bo Lindblad, vd, ser bara fördelar med detta.

- Det här är en vinst för alla parter. Tomma lägenheter kostar mycket pengar, säger han.

Ett tiotal tvårumslägenheter i parhus är hyreslediga i Jädraås. Så här långt har intresset för att hyra varit svagt, men nu gör Ockelbogårdar en rejäl drive med kraftiga rabatter. De första två åren är rabatten 30 procent, tredje året 20 procent och 10 procent det fjärde året. Men kravet är att hyresgästen skriver sig i kommunen.


Bovärden Dan Forsman, som visar upp lägenheterna, ser många fördelar med att bo i Jädraås. Den som har naturintresse kan inte komma närmare naturen med bra svamp- och bärmarker och i skogarna finns både varg och björn.


- Sedan finns här ett erkänt bra fiske i många sjöar och tjärnar i närområdet, säger han.

Han tror att närhet till Kungsberget och den planerade utbyggnaden gör Jädraås attraktivt. Ockelbo har gratis lokaltrafik med den välkända Kuxabussen.

Lägenheterna, som är på 60 kvadratmeter, är relativt nyrustade och moderna. Husen är byggda i början av 1980-talet och har en stor uteplats.


Husen hyrs ut med kallhyra. En nackdel är att husen bara har direktverkande el. Dan Forsman räknar med att på försök prova med luftvärmepump som avsevärt kan sänka energikostnaderna.

- Det är heller inga problem att sätta in braskamin, säger han.

Läs mer i Gefle Dagblad


Planer för nytt arbetskooperativ...




Planer för nytt arbetskooperativ...

Ett nytt arbetskooperativ för långtidsarbetslösa kan bli verklighet i Hudiksvall, sedan social- och fritidsnämnden beslutat om ett avtal med Companion Gävleborg. I det första skedet ska en förstudie genomföras, och i den processen ska de nya företagarna sållas fram

Läs mer i Hudiksvalls Tidning

Bergsjö tog ställning mot kärnvapen




Bergsjö tog ställning mot kärnvapen

Kyrkklockor ringde och eldar brann då Budkavlen kom till Bergsjö under lördagen för att hålla en 5 i 12 manifestation mot kärnvapen. Politiker och föreningar höll tal, fredssånger sjöngs och i konsthallen visade elever från Bergsjö centralskola konstverk med budskap om en kärnvapenfri värld.

Läs mer i Hudiksvalls Tidning

HT granskar fastighetsmarknaden:




HT granskar fastighetsmarknaden:

Vad får man för pengarna?

Ett hus med centralt läge kan ha ett utgångspris i miljonklassen. Å ena sidan kanske du kan minimera dina resekostnader genom att promenera eller cykla till jobbet. Å andra sidan skulle du kunna köpa minst två likvärdiga hus till samma pris, om du kan tänka dig att bo ett par mils buss- eller bilresa från din arbetsplats.
HT visar hur huspriserna skiljer sig - och vad resorna kan kosta.

Läs mer i Hudiksvalls Tidning

Glesbygds-3g i konkurs



Försöket till rekonstrukttion av mobiloperatören Ice.net missyckades. Styrelsen begär både den svenska och norska verksamheten i konkurs.

Rekonstruktionen av Nordisk Mobiltelefon har pågått sedan i slutet av förra året. Men försöket misslyckades. Styrelsen hittade ingen villig köpare.


Nordisk Mobiltelefon fick licens i Sverige på så kallad glesbygds-3g. Bolaget täckte 90 procent av befolkningen, och erbjöd även folk i glesbygden hastigheter på 3 Megabit per sekund i 450 MHz-bandet.


Den amerikanska investeraren Access tar nu över verksamheten i Norge. Access tänker fortsätta investera i nätet, och får fortsatt stöd av nätleverantören ZTE. Den amerikanska investeraren uppges även vara intresserat av nätet i Sverige.

Access Industries var under flera år ägare i Bredbandsbolaget. Från försöket till börsnotering av bolaget till försäljningen till Telenor.


Inbjudan till Temadag om Landsbygdsutveckling...




  

INBJUDAN


Temadag om Landsbygdsutveckling


Vad händer med affären, macken, skolan, posten, betaltjänster........ i framtiden?


Orosmolnen är många och kan endast påverkas genom samverkan mellan landsbygdens olika aktörer och förespråkare.


Därför inbjuder Länsbygderådet X-ing till en temadag runt landsbygdsfrågor och framtida samverkan.


Lördagen den 14 mars klockan 10:00 - 14:30, kursgården Gläntan i Voxnadalen.


Efter välkomsfika (klockan 09:30) börjar dagen med att Riksorganisationen Hela Sverige ska levas ordförande
Karl-Erik Nilsson föreläser om landsbygdsfrågor och-utveckling, idag och i framtiden.


Lars Norin och Theres Sundberg, verksamhetsledare i Leader Hälsinge- resp. Gästrikebygden, informera om Leader och vilken roll denna trepartssamverkan kan utgöra i landsbygdsfrågor och -utveckling.


Kenneth Nyberg, ordförande i Länsbygderådet X-ing, lyfter en del tankar om det ideella arbetet sett ur ett samhällsekonomiskt perspektiv, samt vikten av lokala utvecklingsplaner.


Den gemensamma temadagen avslutas med kaffe klockan 14:30.

    


Med bakgrund till att X-ing har för avsikt att bjuda på kaffe och lunch, är det viktigt att Ni anmäler ert deltagande.

Detta kan göras via e-post till   info@kennethnyberg.se


Uppge ert namn, organisation/motsvarande som ni representerar, e-post och/eller telefon, samt om det finns speciella önskningar avseende maten.


Vi önskar er anmälan senast fredagen den 6 mars.


Klockan 15:00 fortsätter Länsbygderådet att tillsammans med sina medlemmar hålla årsmöte för verksamhetsåret.


Hjärtligt välkomna



Kenneth Nyberg

Ordförande Länsbygderådet X-ing

Mobil 073-9087957


Riksorganisationen Hela Sverige
ska leva leds av en styrelse som består av ordförande, åtta ordinarie ledamöter och fem ersättare.Ledamöterna representerar de lokala utvecklingsgrupperna och medlemsorganisationerna. Årsmötet är högsta beslutande organ, medan Landsbygdsriksdagens beslut är rådgivande och ett rättesnöre för verksamheten (genomförs vart annat år). I samtliga län finns länsbygderåd som ger information, råd och stöd till utvecklingsgrupperna, samt samordnar och driver gemensamma frågor i länet. Länsbygeråden utses av de lokala utvecklingsgrupperna. Även på kommunal nivå blir det allt vanligare att utvecklingsgrupperna organiserar sig i kommunbygderåd för att driva gemensamma frågor. I dag finns det cirka 100 kommunbygderåd spridda över hela landet.Inom Hela Sverige ska leva är cirka 5000 utvecklingsgrupper anslutna.


Historik                                                             

Byarörelsen har växt fram som en demokratisk folkrörelse på landsbygden och småorter i reaktion på regionala obalanser och kommunsammanslagningar. Byarörelsens genombrott kom under 1980-talet i samband med landsbygdskampanjen "Hela Sverige ska leva". Sveriges Hembygdsförbund samlade folkrörelserna och den statliga Glesbygdsdelegationen manade myndigheterna till samarbete för landsbygdens utveckling. Folkrörelserådet Hela Sverige ska leva bildades 1989 för att arbeta för landsbygdens utveckling ur ett lokalt perspektiv som en fortsättning på landsbygdskampanjen. Våren 2007 ändrades organisationen till att bli en medlemsorganisation, där både medlemsorganisationerna och de lokala utvecklingsgrupperna är medlemmar. Folkrörelserådet bytte då namn till Riksorganisationen Hela Sverige ska leva.


Ekonomi

Riksorganisationen Hela Sverige ska leva är beroende av medlemsavgifter, sponsring och framför allt samhällsstöd för att verksamheten ska fungera. Arbetet med att finansiera verksamheten bedrivs långsiktigt och är naturligtvis förenligt med lag och goda seder. Idag finns cirka 40 betalande medlemsorganisationer. Regeringen har anslagit 12 miljoner för år 2008, 14 miljoner för 2009 och 15 miljoner för år 2010. För en del enskilda, större projekt söks sponsorer och finansiärer. De lokala utvecklingsgrupperna är medlemmar utan kostnad.


Kyrkan vill ha bondvärme...




Kyrkan vill ha bondvärme...

Nio stift ska spara pengar genom att använda närproducerade biobränslen.

Svenska kyrkans kyrkor gör av med 1,6 miljarder kronor i elförbrukning varje år. Den räkningen hoppas organisationen på att dra ner på genom ett projekt där biobränsledrivna närvärmecentraler byggs. Tanken är enligt Sveriges Radio Västmanland att lokala lantbrukare, till exempel kyrkans egna arrendatorer, ska producera biobränslet till närvärmecentralerna som ska kunna värma inte bara kyrkor och församlingshem utan även förskolor och skolor. LRF deltar i projektet som pågår i nio stift i två år.

Läs mer i tidningen ATL


Holmsvedens resurser inventeras...




Holmsvedens resurser inventeras...

Flytta företag till gemensamma lokaler och samla bygdens resurser. Det är första steget i projekt Byautveckling i Holmsveden.

Läs mer i Söderhamns Kuriren

Omöjligt att göra alla nöjda ...




Omöjligt att göra alla nöjda ...

Kommunen, barnen, Livsmedelsverket, plånboken.

Det är många som ska tycka till över hur skolmatsedeln ser ut. Att göra alla nöjda tycks omöjligt.
 

Barn har i alla tider har tyckt att skolmaten är äcklig. Det är helt enkelt något man ska tycka under en viss period i livet. Men ska sanningen fram är nog maten rätt okej ändå.

- Visst är det så. Och det som försvinner i debatten är att det faktiskt finns många barn som tycker om maten, säger

Anders Eriksson, produktionschef på Sodexos storkök.

Han är en av dem som är med och bestämmer hur skolmatsedeln ser ut. En annan som har inflytande över menyn är kommunens matcontroller Mona Lindblom. Dessutom får eleverna via skolornas matråd i viss utsträckning vara med och tycka till. - Fick vissa av dem välja skulle vi bara servera pizza och lasagne. Och kanske köttfärssås och spaghetti ibland, säger Anders Eriksson.


Mona Lindblom med 28 års erfarenhet från storköket konstaterar att kritiken sett likartad ut i alla år. Även när kommunen drev köket.- Jag skrev matsedlarna på den tiden. Ibland fick jag lust att trötta ut dem med en meny med bara pizza, hamburgare, köttfärssås, chickybits och pannkakor vecka ut och vecka in. Det skulle nog få stopp på gnället efter ett par veckor, säger hon.


Målet är att skollunchen ska ge 30 procent av den näring kroppen behöver under en dag, RDI. Man följer Livsmedelsverkets rekommendationer och räknar näringsinnehållet i all mat utslaget på en vecka.

Det är en förklaring till att det inte går att servera pizza jämt.

En annan att kommunen vill att barnen ska äta vissa traditionella rätter då och då.


Husmanskost som till exempel kalops. En rätt som har fått anpassas en del för att passa kräsna barns smaklökar.

- Vi gör egentligen en lyxig och alldeles för dyr kalops med bara kött. Det är varken morötter eller lök i såsen. Barn föredrar allmänt rena produkter. De ska kunna peta isär på tallriken, säger Anders Eriksson.


Bland de "rena" produkter som barnen verkligen uppskattar märks till exempel halvfabrikaten chicky bits, köttbullar och pannbiff. Mat som får kritik för att innehållsförteckningen är lång och mystisk. Men som alltså finns överst på skolbarnens önskelista.


Anders Eriksson är medveten om debatten. Han säger att man undviker glutamat, härdade fetter och andra omdiskuterade tillsatser så mycket det går. Men i halvfabrikaten är det ibland inte så lätt.


- Köper vi en kryddblandning, eller en färdig sås, eller majonnäs, eller en tomatsås och pannbiff och bygger en rätt av det blir det en hiskelig lång lista över ingredienser. Det vi gör är att vi summerar allt och skriver i fallande ordning och sätter en etikett på förpackningen vad maträtten innehåller. Det är en öppenhet som kanske faller tillbaka lite på oss själva, säger han.


Kritiken märks inte minst på tidningens insändarsida. Sodexo får även mycket samtal och mejl om maten. Många kritiska.


- "Den där draken i Sätra som tillverkar all mat när det kunde ha varit på ett annat sätt". Men diskussionen om att skolorna borde laga sin egen mat, den ligger utanför vår nivå. Det är inte vi som styr det, säger Susanne Öberg, platschef.


- Det har blivit fokus på halvfabrikat. Man skulle kunna göra fler komponenter från grunden, visst. Men jag ser det så här: Om vi inte kan göra något bättre än vad halvfabrikatet är, vad är då nyttan? Det är ju orealistiskt att vi skulle stå och göra egen falukorv till exempel. Ingen gör det i dag. Det är ju lika mycket ett halvfabrikat som pannbiffen, säger Anders Eriksson.

Magnus Lundquist

Läs mer i Gefle Dagblad


Saltost, mozarella, fetaost, ricotta, boursin, lactic....




Saltost, mozarella, fetaost, ricotta, boursin, lactic....

"Därför har jag stigit ner för att rädda dem ur Egyptiernas våld och föra dem från det landet upp till ett gott och rymligt land, ett land som flyter av mjölk och honung...."


Andra Moseboken 3:8


Ost och mjölkprodukter har inte bara varit daglig föda för bibelns folk utan för många folk genom årtusenden. I grekisk litteratur kan vi läsa om ost, romarna gjorde ost av många slag. Ost användes vid olika cermonier, till exempel offrades ost av lejonmjölk till fruktbarhetsgudinnan Artemis ära. Att blanda honung i osten var vanligt och ­förekom ganska länge.

Ost är ett ­rejält kraft­paket, fyllt av vitaminer, protein och fett så det är inte så konstigt att det är och har varit populär föda överallt i världen.


Färskostar tillverkas vanligtvis utan löpe. ­Mjölken koagulerar och delar sig med hjälp av till exempel filmjölk. Det mesta av laktosen eller mjölksockret äts upp av de tillsatta mjölksyrebakterierna. Därefter öser man upp koaglet i formar och låter massan självdränera. Fetaost pressas i en större form och läggs sedan i en saltlag under några dygn. Den kan lagras ganska länge och läggs också in i olja och örter som ytterligare förlänger hållbarhetstiden.

Vår egen hälsingska saltost eller koost är en ­variant av den populära mozarellan. Ostkoaglen knådas däremot inte till trådar som i mozarellan. Men den är minst lika god tillsammans med ­tomater och basilika.

Det är enkelt att göra färskost själv. Syra mjölken med citronjuice eller vinäger och värm den på låg värme tills den ystar sig. Häll därefter ost­massan genom ett kaffefilter. Sätt filtret över en skål och låt vasslan rinna av, helst över natten. Forma osten till små bollar, krydda och njut.


Vi får inte heller glömma ostkakan, äggosten, kaffe­osten eller mesosten. Ostkakan tillagas av ost­massa och gräddas, ett lite enklare förfarande än ystningen. Det görs varianter av ostkakan som i Hälsingland och Småland och varje landskap är naturligtvis stolt över sin variant. Till mes­ost ­kokas vasslan tills vattnet avdunstat. Mesens ­bruna färg kommer när mjölksockret karamelliseras.


För att också avsluta med ett religiöst tema så är detta ett sanningsord av den heliga Birgitta:


"Du skall vara såsom ost

och din kropp som ett ostkar,

där osten skall behandlas.

Så skall din själ så länge knådas och renas

att kropp och själ

finner sig väl tillsammans

och köttet lyder anden."

Lotten Löfblad

Läs mer i Gefle Dagblad


Svårare få sommarjobb...




Svårare få sommarjobb...

I år får de unga ligga i ordentligt för att få ett sommarjobb. Inte nog med att antalet jobb blir färre, de kan också räkna med konkurrens från de som blivit av med jobben.

Glassförsäljare, diskplockare, telefonförsäljare, biträde i äldrevården och kyrkogårdsarbetare. Sommaren är den tid då många för första gången knyter kontakt med arbetsmarknaden och skaffar sig en inkörsport till den. Men det blir allt kärvare att skaffa sig ett sommarjobb.
- Vi räknar med färre sommarjobb i år än förra året, säger Lena Liljebäck, biträdande generaldirektör på Arbetsförmedlingen.


Men bara en del av vikariaten förmedlas den vägen.
19-årige Mujtaba Hassani var en av dem som fick jobb genom förmedlingen förra sommaren, inom telemarketing. Helst skulle han vilja göra något nytt i sommar, men han tror att det blir svårt.
- Jag har inte sökt något än, men har man inte kontakter blir det nog tuffare i sommar, säger Hassani.


Många skaffar sig feriejobb på informella vägar - genom föräldrar, släktingar eller bekanta. Eller genom de satsningar som många kommuner gör.
Men alla unga har inte egna kontaktnät, eller föräldrar som kan greja jobb. Och för nyanlända till Sverige blir det allt kärvare.

Läs mer i Arbetarbladet

Läs mer i Gävle Dagblad


Arbetslösa hjälper arbetslösa...




Arbetslösa hjälper arbetslösa...

Nu ska de jobbsökande få hjälp av sina egna. Tre tidigare arbetslösa har anställts som coacher på Arbetsförmedlingen i Söderhamn.-Vi behöver all hjälp som vi kan få, säger chefen Hans Nordlund.

Läs mer i Hudiksvalls Tidning

Slutet nära för E85...




Slutet nära för E85...

E85-boomen kan vara över.
Enligt uppgifter i dag slutar svenska Sekab att tillverka E85 och företaget avvecklar också sin forskning på cellulosa-etanol.

Det svenska företag Sekab beskriver sig själva som en av Europas ledande etanolaktörer. Men i dag meddelade föreningen Gröna bilister att Sekab planerar att avveckla sin etanolproduktion, sälja några av sina anläggningar. Beskedet är ett hårt slag för Sekab och den svenska regeringen, som satsat stora belopp på försöksanläggningen i Örnsköldsvik.


Allt måste importeras

Enligt Gröna bilister tvingas svenska oljebolag att importera all etanol som ska säljas på svenska mackar.
Försäljningen av etanol har sjunkit kraftigt i Sverige under vintern som en följd av att bensinpriset sjunkit. Enligt Gröna bilister är en anledning till att Sekab avvecklar sin etanolimport är att svenska mackägare inte längre vill betala extra mycket för den så kallade "hållbara" etanolen som Sekab levererar

Läs mer i tidningen Expressen

Sekab drar sig ur etanolförsäljningen

Bristande lönsamhet gör att Sekab, som stått för 90 procent av etanolen till den svenska marknaden, avvecklar sin försäljning, säljer sina anläggningar i Tanzania och Polen och drar ner sin forskning på cellulosabaserad etanol.

Enligt lobbyorganisationen Gröna bilister är en anledning att drivmedelsbolagen inte velat betala 10 öre extra för den hållbara etanol Sekab från i höstas gjort till sitt signum.
Sekab har inga egna mackar så E85-bilisterna påverkas inte direkt. För framtiden krävs dock att andra aktörer tar vid både vad gäller importen och den fortsatta utvecklingen av cellulosaetanol.

Ett 70-tal anställda i Sverige och 15 i Afrika sägs upp. För den fortsatta satsningen på etanol som dieselersättning och gröna kemikalier blir 80 anställda kvar. Sekab vill också att ägarna ska gå in med 225 miljoner kronor till omställningen och för att betala lån och amorteringar.


Jan Vainult

Läs mer i tidningen ATL


Häng med i debatten ...




Häng med i debatten ...

Hela Sverige ska leva har skrivit en debattartikel apropå den kommande landsbygdsstrategin. Näringsminister Maud Olofsson svarade i veckan, i Östersunds-Posten som var en av de tidningar som tog in vår artikel.








Läs Maud Olofssons svar
här.

Värderingsskifte kring landsbygdsfrågor.

Landsbygden är en viktig del av Sverige. Bara om vi tillvaratar det engagemang och den utvecklingskraft som finns här så kan hela Sverige blomstra. Därför är Hela Sverige ska levas förväntningar på den landsbygdsstrategi som regeringen snart presenterar mycket glädjande (ÖP 22 januari).

Den strategi som vi just nu lägger sista handen vid är ett unikt samlat grepp för att stärka landsbygdens utvecklingskraft och skapa förutsättningar för tillväxt i alla delar av landet.
Arbetet har skett över departementsgränserna, och alla departement har inbjudits att bidra. Politiken ska präglas av hängrännor, inte stuprör, som tidigare skett.
Inför arbetet med landsbygdsstrategin har även synpunkter från olika organisationer inhämtats, däribland Leader-nätverket och Hela Sverige ska leva. Dialog har skett vid flera tillfällen, bland annat vid Landsbygdsriksdagen i Lycksele i mars 2008.
För mig innebär landsbygdsstrategin ett värderingsskifte vad gäller synen på landsbygden. Vi går från synen på landsbygder som outvecklade samhällen i behov av bidrag. I stället väljer vi att se landsbygdernas möjligheter till utveckling och satsar för tillväxt i hela landet.
Det är också därför vi har valt ett brett anslag och behandlar allt från tillgång till poliser, förutsättningar för företagande, förnyelsebar energi, jordbruk, kommersiell service, boendeformer, enskilda vägar, strandskydd, utbildning, sjukvård. Ja, alla politikområden som är viktiga.
Även om förväntningarna på landsbygdsstrategin med rätta är stora, är det viktigt att komma ihåg att regeringen inte suttit overksamma fram tills nu. Redan finns flera viktiga beslut för landsbygden. Bland annat innehåller regeringens politik för regional tillväxt flera åtgärder för att mildra negativa effekter av strukturomvandlingen när det gäller kommersiell service på landsbygden.
Dessutom innehåller det nationella landsbygdsprogrammet 2007-2013, åtgärder för att utveckla den lokala servicen. God tillgänglighet till grundläggande service för människor och företag är en av många förutsättningar för tillväxt i alla delar av landet.
Regeringen har också sett till att tillföra ytterligare 50 miljoner kronor för stöd till kommersiell service i våra gles- och landsbygder, varav 30 miljoner kronor i huvudsak ska gå till drivmedelsförsörjning. Ytterligare ett exempel på att regeringen faktiskt ägnar stor kraft åt landsbygden är att det riktade bidraget på 41 miljoner till Hela Sverige ska leva.
Hela Sverige ska leva. Bara genom att ta till vara allt engagemang och all utvecklingskraft kan vi bryta utanförskapet. Regeringen anser det viktigt att diskussionen och samarbetet med olika intressenter fortsätter för att trygga och utveckla servicen i våra landsbygder och skapa förutsättningar för tillväxt i hela landet.

Maud Olofsson, Näringsminister och partiledare för Centarpartiet.



I dag publicerades vårt svar till Maud Olofsson. Läs svaret här.

Regeringen kan inte köpa sig fri från ansvar

Precis som Maud Olofsson (C) utgår i från i sin debattartikel 16 februari har vi verkligen höga förväntningar på landbygdstrategin.
Och vi inom Hela Sverige ska leva och byarörelsen är tacksamma för regeringens bidrag på 41 miljoner, som vi fått för perioden 2008-2010.
Ungefär hälften pengarna går direkt till de 24 länsbygderåd som stöttar lokal utveckling i sina län. Den andra hälften använder vi bland annat till att driva projekt som skapar hållbara bygder, fixar landsbygdsmackarna, stärker lokal ekonomi och stöttar lokala vindkraftsetableringar.

Och viktigast av allt: vi är stigfinnare som i praktisk handling löser de problem som det gamla sättet att tänka har skapat!
Men vi klarar det inte helt själva. Inte ens med 41 miljoner. Att hela Sverige ska leva är också ett politiskt ansvar. Det kan ingen regering köpa sig fri från. Det är därför vi har så stora förväntningar på den nya landsbygdsstrategin. Vi inom byarörelsen ska givetvis ta vårt ansvar för utvecklingen. Men för att klara det lokalt, behövs bra styrdokument uppifrån. Och det är ni inom politiken som har makt och möjlighet att utforma dem.
Vi gillar att ni ska ta bort stuprörstänkandet. Men innan vi jublar fullt ut vill vi se att det också sker i praktiken. Liknande uttalande har nämligen gjorts hur länge som helst, men ingen regering har hittills varit framgångsrik på att förverkliga det.

Ibland blir sådana löften märkligt nog argument för en fortsatt centralisering där landsbygden ytterligare utarmas på kompetens och kunskap. Så skedde alldeles nyss när viktiga expertfunktioner inom myndighetsvärlden som exempelvis skatteverket togs bort.
Vi välkomnar nya tankar och en politisk strategi som verkligen stimulerar lokala krafter att expandera och flöda fritt! Det behövs om hela Sverige ska leva.

Karl-Erik Nilsson Inez Abrahamzon ordförande Hela Sverige ska leva vice ordförande Hela Sverige ska leva



Läs den ursprungliga artikeln här

Läs mer på Hela Sverige Ska Leva

Kool kille i Kalix...

is2.jpg (106.96kb)

Kool kille i Kalix...

Den här iskalla herrn träffade Ingemar Johansson på i Kalix för nån dag sedan. Ingemar är infoansvarig på länsbygderådet i Norrbotten. Nog ser ni det prydliga skägget?

Läs mer på Hela sverige ska leva

Biogasanläggning kan löna sig för stora mjölkgårdar




Biogasanläggning kan löna sig för stora mjölkgårdar

Stora mjölkgårdar kan tjäna pengar på att producera el och värme vid en egen biogasanläggning.

Det är JTI, Institutet för jordbruks- och miljöteknik, som på Skogs- och Lantarbetsgivarförbundets uppdrag undersökt de ekonomiska förutsättningarna för att producera kraftvärme på gårdsnivå.

I rapporten pekar JTI-forskarna ut biogasproduktion som det enda säkra kortet för den lantbrukare som vill producera sin egen kraftvärme. Men för att få lönsamhet i en egen biogasproduktion krävs att råvaran är "i stort sett gratis", som gödseln på en mjölkgård. Det är också viktigt att hitta användning för den värme som produceras även på sommaren.

Även för gårdar utan mjölkproduktion kan det inom en inte alltför avlägsen framtid löna sig att producera egen kraftvärme. Bland annat hoppas JTI-forskaren Ola Pettersson att det inom kort ska gå att skaffa förbränningsanläggningar som kan drivas på skogsflis och spannmål och som inte kostar mer än dubbelt så mycket som en motsvarande värmepanna.

Läs mer i tidningen ATL

Hundratals evenemang när svensk naturvård fyller 100 år




Hundratals evenemang när svensk naturvård fyller 100 år

Länsstyrelserna, som är en av landets viktigaste aktörer i svensk naturvård, är med och firar Naturens år 2009! Från Abisko nationalpark i norr, till Måkläppens naturreservat i söder ordnar landets länsstyrelser aktiviteter under hela Naturens år 2009. Hundratals evenemang går att hitta i programmet, som lanseras på nya webbplatsen http://www.naturensar.se/.


I Sverige finns 28 nationalparker och cirka 3 100 naturreservat. Länsstyrelserna ansvarar för skötseln i flertalet av dem. Fina vandringsleder och naturum, besökscentrum med information om områdets djur, växter, geologi och kulturhistoria, ger besökaren rika naturupplevelser.

I år är det 100 år sedan Sveriges - och därmed Europas - första nationalparker inrättades och den första naturskyddslagen antogs och i torsdags invigdes "Naturens år 2009 - 100 år med nationalparker och naturvård". Under Naturens år 2009 ordnar länsstyrelserna en mängd spännande aktiviteter runtom i landet. Man kan till exempel gå på fladdermussafari i Skåne, lavinräddningskurs i Vindelfjällen eller vara med vid invigningen av ett nytt reservat i Dalarna. Den 9 september invigs Kosterhavets nationalpark, Sveriges första marina nationalpark.


Aktiviteter i Gävleborg

- Under året kommer Länsstyrelsen Gävleborg i samarbete med vissa kommuner och föreningar att anordna aktivteter i hela länet. Naturum Färnebofjärden har ett utökat program för året och den 24 maj på nationalparkernas dag blir det flera arrangemang i länets två nationalparker. Hamra nationalpark firar 100-årsjubileum och kommer att uppmärksammas speciellt på sin födelsedag, säger Karin Brolin som arbetar som naturinformatör vid Länsstyrelsen Gävleborg.


Övriga aktivteter och samverkan

Andra 100-årsjubilerande nationalparker som Ängsö, Garphyttan och Abisko firas stort, liksom i Skuleskogen som fyller 25 år, i Tiveden och på Skansen.

Ett 20-tal intresseorganisationer och myndigheter samverkar för att uppmärksamma denna milstolpe för naturvården, däribland Naturskyddsföreningen, Världsnaturfonden, Naturvårdsverket och länsstyrelserna som har i uppgift att bevara natur- och kulturlandskapen i landets 21 län i linje med de svenska miljömålen.


Webbplatser

Läs mer om länsstyrelsernas arbete med Naturens år 2009 på vår webbplats. Där finns även länkar till de olika länsstyrelsernas aktiviteter.

Naturens år har en gemensam symbol, fjärilen, och en webbplats http://www.naturensar.se/, där man bl. a. hittar ett kalendarium med alla medverkande organisationers aktiviteter. Låt dig inspireras och följ med på guidningar, utflykter och föreläsningar om naturen under 2009!

För mer information
om Gävleborgs aktiviteter, kontakta Karin Brolin, 026-17 11 93.

Läs mer på Länsstyrelsens hemsida


Övningsföretag på köpcentrum ...




Övningsföretag på köpcentrum ...

Under helgen visar 25 så kallade UF-företag sin verksamhet i Valbo köpcentrum. De unga företagarna går i skolan men övar på att driva ett företag genom att parallellt med skolarbetet arbeta med sitt eget företag.
Genom Ung Företagsamhet kan företagarna delta i olika tävlingar som har med företagandet att göra. Nyligen avgjordes tävlingen Bästa affärsplan 209 och där deltog 70 unga företag. Pris till vinnarna kommer att delas ut i Valbo köpcentrum på lördag förmiddag.

Läs mer i tidningen Gästriklands Tidning

Kungaparet provar elbilar från Gävle...




Kungaparet provar elbilar från Gävle...

GÄVLE. Det är inte bara gästrikarna som får chansen att prova Gävle Energis nya elbilar utan nu kan även kungafamiljen ta en provtur. I slutet av förra veckan levererade nämligen Gävle Energi två norska Think-bilar till Hovstallet.

De två bilarna, den ena i gult och den andra i blått, överlämnades till Hovstallets chef, generallöjtnant Mertil Melin. Han tog emot nycklarna av Per-Arne Wahlund, vice vd på Gävle Energi. Mertil Melin har redan provkört en av elbilarna och är nöjd med resultatet. Tanken är att elbilarna ska användas av både personal och medlemmar av kungafamiljen.
- Vi kommer att använda de här bilarna till kortare ärenden som att åka till posten och andra administrativa småturer. Det finns ett stort behov av lära de anställda ett nytt sorts biltänk där det gäller att planera sin körning och var man ska tanka, säger Mertil Melin.

Elbilarna tankas vid speciella laddningsstolpar och Gävle Energi kommer nu att sätta upp sådana stolparna på ett antal platser i Stockholm.
- Var elstolparna kommer att placera blir en uppgift för Statens fastighetsbolag och Gävle Energi, men jag kan tänka mig att de kommer att vara där vi finns. Som vid Hovstallarna, på slottet och på Drottningholm där kungaparet bor, säger Mertil Melin.

Elbilarna är ingen gåva utan hovet leasar dem under ett år av Gävle Energi som också kommer att leverera den källmärkta el som bilarna ska laddas med. En egen laddningsstolpe vid kungaparets bostad blir det med all säkerhet, eftersom vår kung, som många vet, är både bil- och mycket miljöintresserad. Om kungaparet redan provkört bilarna vill Mertil Melin inte gå in på, men han är övertygad om att hela kungafamiljen kommer att provköra bilarna.
- Jag vet att någon eller några i kungafamiljen redan har provat en av bilarna, säger Mertil Melin som dock inte vill precisera vem i kungafamiljen som tagit sig ett provåk.

Projektet Shopping Circle som Gävle Energi driver tillsammans med Sandviken Energi, Samkraft Vind, Midroc Electro, Teknikparken i Gävle och Gävle kommun syftar till att studera elbilen och vilken inverkan den har på infrastrukturen. 500 familjer har redan anmält intresse för att få bli testpiloter till de 15 elbilar som ska börja rulla i Gävle och Sandviken. Mertil Melin är dock väldigt glad över att Hovstallet redan nu fått chansen att agera testförare av den nya elbilen.
- Det är lite nytt tänkande, ett nytt synsätt och jag har fått som uppgift att introducera här i Hovstallet. Det känns väldigt roligt att kunna vara med i det här samarbetet med Gävle Energi där det handlar om förnybar energi.

Läs mer i Gästriklands Tidning

Turistbyrå åter till stationen...




Turistbyrå åter till stationen...

Destination Järvsös säsongsöppna turistbyrå ska hyra in sig i stationshuset i Järvsö. Dit flyttas också bolagets bokningsverksamhet i april.

Läs mer i Ljusdals Posten

5 000 nya bäddar i Järvsö ...




 
5 000 nya bäddar i Järvsö ...

Planerna för utbyggnad av turistboenden i Järvsö rullar vidare. Under en tioårsperiod kan det handla om bortåt 5 000 nya bäddar i Järvsö. Det ställer stora krav på vatten- och avloppsnätet, VA, som måste byggas ut. 

Läs mer i Ljusdals Posten

Måna om att bevara inlandsbanan ...




Måna om att bevara inlandsbanan ...

Inlandsbanan går från Kristinehamn upp till Gällivare och passerar 15 delägare på sina 130 mil. Föreningen Inlandsbanans vänner har skickat ut skrivelser till dessa delägande kommuner för att skapa en opinion och utveckla banan. 

Läs mer i Ljusdal Posten

Dubbel invigning på Perslunda




Dubbel invigning på Perslunda ...

Landshövding Barbro Holmberg invigde skolans nya ekokök och Sveriges största skolbiosal

Skolköket vid Perslundaskolan har genomgått en revolution under hösten sedan ekokocken Carola Magnusson kom in genom "Matakuten". Nu ger hon och eleverna toppbetyg till maten.

Det var under pompa och ståt som Perslundaskolan hade två invigningar samma dag. Först den nya mediasalen och sedan skolköket med sin nya ekoprofil.


Anna Schönning, ordförande i utbildnings- och kulturnämnden, framhöll att Perslundaskolan nu har landets största skolfilmsal med 40 platser. Andra skolfilmsalar har bara 30 sittplatser. Samtidigt har Ockelbo fått sin första föreläsningssal som även kan hyras av privata och företag.


- Bara Sveriges kaxigaste medieskola kan ordna något som det här, betonade hon.

Landshövding Barbro Holmberg, som fick klippa bandet, ansåg att Perslundaskolans skoltidning En Spänn är den bästa i Sverige och att medieprofilen kan utvecklas ytterligare med den nya mediesalen.

Sedan var det dags för invigning av det ekoköksprojekt som påbörjades under hösten. Det var en satsning på matlagning i Perslundaskolans kök med lokala råvaror och mat utan tillsatser till eleverna. Där finns i dag ett varierat salladsbord och varmrätt som tillagats med kärlek och omsorg av de båda som sköter skolköket, Ulrika Lindblom och Carina Krantz. Gästen står i centrum och båda känner att de nu får jobba på ett bättre sätt.

- Det är mycket roligare att laga maten nu, säger de.

Anna Schönning ser projektet som en väckarklocka för politikerna. Hon framhöll att det var en självklar rätt för eleverna att äta bra lunch i en trevlig miljö.


Barbro Holmberg, som inom en dryg timme fick klippa sitt andra band, ser projektet som ett sätt att arbeta för en hållbar miljö. Projektet betyder mycket, inte bara för eleverna i Ockelbo utan för hela Sverige.

- Det här var oerhört gott, min favoritmat och mat som ger energi, sa hon när hon avsmakade skollunchen.

Carola Magnusson är stolt över sin personal på Perslundaskolan som fått till ett toppenkök. Nu finns möjlighet att komponera en välbalanserad tallrik för eleverna. Hon är samtidigt glad över att ha fått vara med på resan med en utveckling av köket till ett bra skolkök med näringsriktig mat.

- Faktiskt är det här det bästa skolkök jag haft hand om, betonade hon.

Sedan fick personalen en rejäl pepparkvarn som pris för uppskattning

Läs mer i Gefle Dagblad


Nu börjar försäljningen av skidlägenheter ...




Nu börjar försäljningen av skidlägenheter ...

Nu börjar sportlovet i storstadsregionen och Mälardalen - och med den försäljningen av skidlägenheterna i Kungsberget. Resten av säsongen kommer en mäklare att finnas i backen hela tiden.
- Vi upplever att marknaden är väldigt intresserad av detta, säger mäklaren Jan Hedvall.

Egentligen tjuvstartade Fastighetsbyrån redan förra helgen med försäljningen men det är nu man sätter igång med storsatsningen.


- Vår huvudsakliga annonsering i rikspressen startar också nu, för storstadsområdet och Mälardalen. Och en mäklare kommer att jobba resten av säsongen uppe i backen, i en husvagn, berättar Hedvall.

40 bostadsrätter


Kungsbergets Veranda består av 40 bostadsrättslägenheter som byggs vid nuvarande campingen, nära till liften. I sommar byggs de första husen i etapp ett, och tills skidsäsongen börjar i december ska de stå klara.

Två lägenheter har redan blivit bokade och enligt Hedvall är intresset stort.

- Mäklaren på plats hanterar nu omkring 20 intresseanmälningar. Ingenting är förstås klart innan kontrakten är påskrivna, men vi upplever att marknaden är väldigt intresserad.


Under helgen får Fastighetsbyrån sällskap av både kommunen, Sandvikenhus och lokala företag. De arrangerar tillsammans "Leva i Sandviken" där man, under sportlovsveckornas lördagar, marknadsför Sandviken som bostadsort.

Läs mer i Arbetarbladet


Karamellkokare delar recept ...




Karamellkokare delar recept ...

Hälsinglands två karamellfabriker Fagerströms och Källers har varit forna konkurreneter. Nu utökar de samarbetet. Tre av Källers karamellsorter tillverkas nu hos Fagerströms i Hudiksvall. Recepten är inte lika hemliga längre.
Provkoket gjordes på torsdagen då Ulf och Peter Eriksson från Källers fanns på plats i Hudiksvall för att dela med sig av de förr så hemliga karamellrecepten. 

Läs mer i Hudiksvalls Tidning

Europahusets projektservice ...




Europahusets projektservice är en tänkt framtida verksamhet för oss.

Här har vi inom den ideellasektorn en chans att påverka för att få våra egna lotsar inom projektvärden med spets kompetens inom socialafonden och den regionalafonden.

Med att visa vårt intresse kommer vi att kunna få hjälp att förstå samt framtagande av ideer till projekt och därefter fortsatt verksamhet. Detta med tanke på att den ideela sektorn i sverige är en av dom som söker minst projekt inom EU och att vi  därför behöver flytta fram våra positioner. Detta med hjälp som kan ge oss stöd i vår strävan efter att förverkliga våra goda ideer ...

Gå in och stöd detta genom att fylla i enkäten för det kostar inget och det sämsta som kan hända är att vi får gratis hjälp...

Har ni frågor eller behöver mer information ta gärna kontakt med oss på Länsbygderådet X-ing.



Europahusets projektservice är en tänkt framtida verksamhet för oss...

Just nu pågår en förstudie omkring detta med ekonomiskt stöd från Region Gävleborg och ABF Gävleborg.

I förstudien gör vi en enkät till ideella föreningar och föreningar för små företag. Om ni är en av de som fått enkäten kan den besvaras genom att klicka på länken nedan och sedan följa instruktionerna.


Enkät projektservice


Enkäten på nätet är en hjälp vi fått av Resekompani AB (en av våra medlemsorganisationer) och den är därför uppbyggd för anmälningar till konferenser och liknande arrangemang.


Frågorna under fliken Övrigt är en fast mall så ni behöver inte fylla i rutan med särskilda önskemål. Där kan ni i stället skicka med eventuella kommentarer i övrigt omkring ert intresse för projekt.


När ni får upp sista sidan så finns det också en del som är en fast mall. Det är en kryssruta där man "accepterar villkoren". Den rutan måste kryssas i men ni accepterar självklart inga villkor i och med det. 



Under våren 2009 kommer vi att lägga ut resultatet av enkätsvaren här och framåt sommaren kommer också vår slutrapport med eventuella förslag att finnas här. 

Läs mer på Europahusets hemsida


Nattöppet bibliotek kan bli verklighet...




Nattöppet bibliotek kan bli verklighet...

Bibliotekschef Karin Sandberg tänker låta ett bibliotek i byarna få obemannade öppettider på kvällar och helger. Beslutet om vilket det blir fattas inom kort.


Biblioteken i Genarp eller Veberöd har legat bäst till att väljas ut eftersom intresset varit stort i dessa båda byar. Men det är ingalunda klart ännu.
- Det kan lika gärna bli i Dalby eller Södra Sandby, säger bibliotekschef Karin Sandberg.


Det är inte bara intresset som styr utan även behoven.
- Vi tar hänsyn till barnfamiljerna som vill ha mer öppet på kvällar och helger. Vi måste se var önskemålen är störst och reda ut vilken by som är lämpligast.
Nästa torsdag besöker Karin Sandberg biblioteket och medborgarkontoret i Veberöd. Där ska hon bland annat träffa byarådet för att diskutera framtidens bibliotek.
Kunderna kommer att få tillgång till det obemannade biblioteket genom passerkort. För att få tillgång till lokalerna krävs att personen är myndig.

Det finns fler nyheter som är kopplade till biblioteken i byarna. Karin Sandberg har fått i uppdrag att utreda hur biblioteken och medborgarkontoren kan samverka på ett bättre sätt.
- I dag samarbetar medborgarkontoren i många ärenden, men det blir också en del dubbelarbete.
Karin Sandberg vill i stället att biblioteken och medborgarkontoren på respektive ort knyts närmare varandra.
- Biblioteken ska kunna stå till tjänst med en del av den samhällsservice som medborgarkontoren svarar för.


Karin Sandberg tror att en omorganisering är medborgarna till gagn.
- Det går att ge service under längre öppettider.
Det finns farhågor om att "samgåendet" mellan bibliotek och medborgarkontor ska leda till personalnedskärningar, men det avfärdar Karin Sandberg.
- Inga tjänster kommer att försvinna från byarna.

Läs mer i Skånskan.se


Den 27 februari presenteras regeringens samlade landsbygdsstrategi.






Den 27 februari presenteras regeringens samlade landsbygdsstrategi.

Vi på Hela Sverige ska leva har på olika sätt arbetat för att få med sådant som vi tycker är viktigt i strategin.

Bland annat har vi skrivit följande brev till näringsdepartementet.


Läs brevet här


Läs mer på Hela Sverige Skall Leva


Möte om mackläget i Dalarna




Möte om mackläget i Dalarna...

Vilka blir konsekvenserna av att bensinmackarna på landsbygden läggs ner och finns det lösningar på problemen? Det och mycket mer diskuterades på det informationsmöte som Länsstyrelsen arrangerade i Stora Skedvi.



Nedläggningar av bensinmackar på landsbygden innebär en kraftig försämring av service, livsvillkor och utveckling, framförallt där ortens sista försäljningsställe är hotat.

Därför arbetar Länsstyrelsen i Dalarna med att förhindra en ökad nedläggningstakt av drivmedelsförsäljningsställena på landsbygden.


För att öka kunskapen om situationen bjuder Länsstyrelsens arbetsgrupp in till informationsmöten och det första hölls i Sockenstugan i Stora Skedvi.


Ett 20-tal åhörare var där och under eftermiddagen fick de information om vad det är som händer inom drivmedelsbranschen, hur situationen ser ut i länet, vilka aktörerna och vad de har för planer.

Därefter förklarade arbetsgruppen vad "pumplagen" (skyldighet att tillhandahålla förnyelsebart drivmedel) innebär samt om vilka som drabbas av nedläggningarnas negativa konsekvenser och vad det finns för möjligheter till ekonomiskt stöd.


- Det är kommunerna som måste in och ta ansvar också. Våra politiker måste lyssna på medborgarna ute i bygden, sa Jan-Erik Hassel från Länsstyrelsen.


En av åhörarna funderade lite kring saneringsproblematiken, att om en mack läggs ner kan den som drivit macken bli skyldig att sanera marken, vilket kan kosta upp till två miljoner kronor.

- Det man är rädd för är att ta över en miljöskuld, menade han.


En annan åhörare tog upp problematiken kring att lagra drivmedel hemma.

- Det är väldigt begränsade mängder man får frakta och ha hemma, upplyste Göran Forsén från FLF, Föreningen Landsbygdshandelns Främjande, varpå åhöraren poängterade att rådande regler inte alltid efterföljs.


Det tre timmar långa mötet avslutades med en diskussion om åtgärder, efter det att arbetsgruppen berättat om ett gäng värmlänningar som löst nedläggningsproblematiken genom att bilda en gemensam inköpsorganisation.

Detta för att bland annat få bättre förhandlingsvillkor, utrustning och leverans av drivmedel.

Menar du att ett liknande arrangemang i Dalarna kan vara räddningen för landsbygden?

- Vi vet inte riktigt. Det är så pass nytt det där. Men vi har täta kontakter med de i Värmland, svarar Kent Johansson på Länsstyrelsens näringslivsenhet.


Fotnot: I dag arrangerar Länsstyrelsen informationsmöte i Moraparken klockan 13-16.

Läs mer i Dalarnas Tidningar


Mackdöden fortsätter i Dalarna...




Mackdöden fortsätter i Dalarna...

 Mackdöden fortsätter i Dalarna och länsstyrelsen vill bromsa den här utvecklingen utanför länets tätorter.Hur det ska gå till är oklart. I Mora har OKQ8 beslutat stänga stationen vid trafikrestaurangen Moraklockan.

Det berättar Kent Johansson från länsstyrelsen och OKQ8 är inne i en riktig nedläggningstrend. Macken i Noppikoski är uppsagd av bolaget, likaså lägger man ner i Malungsfors och i Furudal. Därtill försvinner Q-Star från Oxberg och Gävunda mister sin drivmedelsförsäljning.


I januari i fjol fanns 64 mackar utanför länets tätorter varav 54 var den sista på orten. Sex av dem försvann under fjolåret, varav två var de sista på orten. Tolv är uppsagda och/eller beslutade om nedläggning 2009-2010, varav tio är de sista på orten.


I Moraparkens hotell träffade länsstyrelsens arbetsgrupp under torsdagen kommunrepresentanter och branschfolk för att hitta grepp och metoder för att landsbygdsbefolkningen även fortsättningsvis ska få tillgång till drivmedelsförsäljning.

Försvinner macken i Noppikoski blir det en sträcka på 14-15 mil på Europaväg 45 där tanken inte kan fyllas.

Försvinner macken i Venjan, som är utbjuden till försäljning, får Venjansborna längst av alla i länet till ett tankställe.

Arbetsgruppen gruffar över oljebolagens brist på att samarbeta gällande logistiken. I Idre finns en Shellmack och i Särna en OKQ8-mack. När tankbilen från Shell återvänder söderut från Idre möter den kanske tankbilen från OKQ8 på väg norrut. Knappast ekonomiskt och ej heller miljövänligt.


Ett liknande möte hölls på onsdagen i Säter och totalt samlades 60 personer på de båda mötena. Ett förslag som togs upp är att bilda ett nätverksarbete bland mackägarna i länet för att hitta framkomliga vägar att bromsa mackdöden.

Ronny Svensson, Småkommunernas företrädare, hänvisade till vad förfäderna kunde åstadkomma genom att både starta banker och livsmedelsförsörjning. - Det kan vara nyttigt att titta tillbaka hur de gick till väga, menade han.


Läs mer i Dalarnas Tidningar

Mjölkpriset styr inte konsumenterna ...




Mjölkpriset styr inte konsumenterna ...

Konsumenterna är mindre känsliga för prisförändringar när det gäller mejerivaror än köttvaror. Mjölkkonsumtionen har sjunkit under lång tid i Sverige trots låga priser.

Det visar en rapport som håller på att sammanställas vid Jordbruksverket.
I den har man tittat på prisets betydelse för konsumtionen av olika jordbruksprodukter.
En jämförelse visar att konsumtionen av kött har ett starkt negativt samband med priset. Människor köper alltså mindre kött när priset går upp.

Men konsumtionsmjölken följer inte samma mönster. Den är mycket mindre känslig för förändringar i priset. Trots att de reala priserna på mjölk har varit relativt konstanta så har konsumtionen av mjölk sjunkit stadigt under lång tid. Sedan början på 1980-talet till 2006 minskade den från knappt 190 kilo mjölk per person och år till 135 kilo per person och år 2006.

Anledningen till en lägre konsumtion oavsett pris beror på förändrade konsumtionsmönster, enligt Lars Widell på Jordbruksverket. Till exempel ersätts mjölk nu med andra produkter.
- Det tror jag helt enkelt är en substitutionseffekt och att vi fått in substitut till mjölk. På 1980-talet var det inte så mycket att välja på att dricka, nu finns mycket mer varianter som är alternativ till mjölk i konsumtionen. Så även om mjölkpriserna har varit relativt konstanta har konsumtionen ändå gått ner, säger Lars Widell.

Konsumtionen av mjölk i Sverige är inte heller särskilt beroende av vilka inkomster befolkningen i Sverige har, men på många marknader i världen är det tvärtom.

Enligt en ny rapport från det nederländska finansinstitutet Rabobank är mejeriprodukter varor som i ett tidigt skede stryks från inköpslistan när inkomsterna går ner.
Den ekonomiska krisen kommer därför att bidra till att konsumtionen av mejeriprodukter minskar och att priserna går ner under 2009. Särskilt i utvecklingsländer, där mjölk fortfarande räknas som en lyxvara, faller priset i takt med att konsumtionen av varor som mjölk, ost och yoghurt minskar.

Sedan 1990-talet har priserna på kött, mjölk, grönsaker, frukt och spannmålsprodukter i Sverige legat under den allmänna prisutvecklingen.

Tove Nilsson

Läs mer i tidningen ATL


Hälsinge Lantkök vill öka ut...




Hälsinge Lantkök vill öka ut...

Slakteribolaget Bollnäs Kött AB vill köpa Milkos anläggning i Säversta. Vid sidan av ett nytt slakteri söks också samarbeten med andra livsmedelsföretag. Ett av dem är Hälsinge Lantkök AB i Järvsö, som styckar och levererar kvalitetskött under varumärket Hälsingestintan.

Bollnäs Kötts styrelseordförande Ingvar Persson bekräftar att intresset för mejeriet kvarstår.
- I kontakterna med Milko har vi förklarat att vi vill köpa fastigheten i Bollnäs. Nu väntar vi på svaret därifrån, men det tycks dra ut på tiden och vi har förstått att det även finns andra spekulanter, säger Ingvar Persson.
I två omgångar var Ingvar Persson själv styrelseordförande i Milko-koncernen, senast 2003-2007. Han kan därför lokalerna i Säversta utan och innan.
Totalt handlar det om 13 000 kvadratmeter under tak, varav cirka 6 000 i det nuvarande ostlagret. I totalytan ingår även en äldre mejeribyggnad och den separata kontorsbyggnaden.
- Vi kommer inte själva att behöva mer än en mindre del, men söker även samarbete med andra delar av branschen för att kunna hyra ut, säger Ingvar Persson.
För egen del behöver slakteriet drygt 1 000 kvadratmeter till att börja med. Ett 30-tal personer ska få jobb där.
I december talades det om att hyra in sig i mejeribyggnaderna.
- Men nu är det ett köp av fastigheten som gäller. Och någon kommunal medverkan är inte aktuell, säger Ingvar Persson.
Han hoppas att det i mejeribyggnaderna ska kunna inrymmas företag som bildar "ett kluster" för att ta fram lokalproducerade kvalitetsprodukter.
- Det finns planer, men jag vill inte säga något mer just nu.

Flera källor uppger dock att Hälsinge Lantkök är ett av de företag som är högaktuella.
- Det ligger i linje med det företagets vilja att expandera. Nu kan Hälsinge Lantkök få leveranser direkt från ett slakteri i Bollnäs och samtidigt stycka köttet där, säger personer med nära insyn i branschen.
Hälsinge Lantkök har tidigare anlitat legostyckare, men beslutade i höstas att anställa sju egna styckare för att stycka 30 ton svenskt hängmörat så kallat premiumkött i veckan. Bakom förändringen låg butikskedjornas krav på full kontroll av spårbarhet i hela leveranskedjan.

Ingvar Persson vill dock inte kommentera ett eventuellt samarbete.
- Jag kan i dagsläget inte svara på frågor av det slaget, säger han.
Men Hälsinge Lanköks grundare och vd Britt-Marie Stegs bekräftar kontakterna.
- Vårt företag växer fortfarande och vi är mycket intresserade av ett samarbete i Bollnäs. För oss handlar det om en utökning och inte om att flytta verksamhet. Premiumköttet efterfrågas mer och mer i hela landet, särskilt i de större orterna, säger Britt-Marie Stegs.
- Men det är för tidigt att gå ut med detaljer eftersom det inte kommit något svar i fastighetsfrågan.
Milkos produktion i Bollnäs avvecklas helt i slutet av april. Men ost ska färdiglagras fram till i höst.
- Mejerifastigheten kommer att säljas, men några fler kommentarer än så har vi inte idag, säger Lena Holmestig, Milkos informationschef.

Läs mer i tidningen Ljusnan

Läs mer i Ljusdals Posten

Het debatt om skolorna i Nordanstig...




Het debatt om skolorna i Nordanstig...

Under onsdagskvällen samlades politiker, lärare, föräldrar och andra som ville vara med till en debatt om skolfrågan i Nordanstigs kommun. Diskussionerna blev inte helt oväntat heta, det var många som ville ställa politikerna mot väggen.
Den nyrenoverade matsalen på Backens skola i Harmånger fylldes med folk under onsdagen då Harmångers Framtid kallat till debattkväll rörande skolfrågan i Nordanstig.

Läs mer i Hudiksvalls Tidning

Rätt tid att ta tag i situationen i Norrland...




Rätt tid att ta tag i situationen i Norrland...

Ett antal varsel har nu börjat träda i kraft, arbetslöshetssiffrorna ökar och nya varsel läggs i praktiskt taget alla industrisektorer.


Ingen bryr sig om de arbetslösa och deras familjer, allra minst våra folkvalda riksdagspolitiker. Bara prat och tidningsrubriker där kontentan tycks gå ut på att oja sig högst för att vinna röster till sitt eget parti.

Ingenting konkret händer ute i det svenska samhället med undantag av Stockholm och i stockholmskommunerna. Där satsar statskassan 100 tals miljarder i nya infrastrukturprojekt minst lika snabbt som byggförslaget kristnats med ett namn.


Så är det med arbetsnamnet - Förbifart Stockholm, ett totalt omotiverat ofantligt vägprojekt beräknat till 25 miljarder statliga skattekronor.


Vägprojektet -Förbifart Stockholm är ingenting annat än ytterligare ett gigantiska skatteslukande översysselsättningspaket som radats upp utöver  tiotalet en och tvåsiffriga miljardobjekt som landets skattebetalare tvingas övergöda Stockholmskommunerna med för närvarande.

Såväl Oppositionsledaren Carin Jämtin(s) som borgarrådet Carl Cederschöld (m) skriker ut att nu måste vi dammsuga efter investeringsprojekt för att upprätthålla sysselsättningen.


Är det rimligt fortsätta översysselsätta stockholmskommunerna med nya fabulösa infrastrukturprojekt, även nu under lågkonjunkturperioden när sysselsättningen i Stockholm inte drabbas av nedgång på grund av att det är statskassan som redan avlönar mer än 200 tusen statstjänare i nästan 500 statliga verk och institutioner i vår huvudstad?


Ute i landet och framför allt i Norrlandskommunerna finns många hundra, kanske tusentals  förfallna eftersatt vägar och uteblivna nybyggnadsprojekt som fått stå tillbaka årtionde efter årtionde på grund av svepskälet, det finns inga pengar. Samtidigt som vi med öppna ögon tvingats konstatera att pengar till Stockholmsprojekt under samma tid aldrig saknats.


I de Norrländska politiska leden är det tyst, lite gny och tiggeri kommer fram till offentlighet för det är den bild regering och media avsiktligt skapar och har skapat  av Norrland.

Nu om någonsin borde vi startar de månghundrade väg och järnvägsprojekten i Norrlandslänen som i 35-50 års tid legat i malpåse.


Politiker satsa skattebetalarnas pengar i landets vägar och järnvägar nu när det är lågkonjunktur. Nu finns resurserna i form av arbetskraft och lediga maskinparker över hela riket. Satsa statens skattepengar i utbyggnad av landets infrastruktur (100 miljarder under en 10 år period till Norrlandslänen) så har vi våra skattepengar kvar investerade i vår framtid.


 Sören Molander Njutånger   -Makten ut i landet.
insändaren införd i Dagens Nyheter 2009-02-16

Läs mer på Hela Sverige Ska Leva


Ekologisk by med nybyggda bostäder aktuell i Skebokvarn




En by med ekologiskt boende i sex villor och tio radhuslägenheter planeras i Skebokvarn. Markaffären blev klar i förra veckan.
- Planeringen har pågått i två år. Nu har vi funnit platsen och är framme vid att börja bygga och omsätta våra idéer, säger Stephen Hinton, en av initiativtagarna till Bybo ekoenhet.

Ulrik Strömberg

Läs mer på Hela Sverige Ska Leva


Ekologisk by med nybyggda bostäder aktuell i Skebokvarn

En by med ekologiskt boende i sex villor och tio radhuslägenheter planeras i Skebokvarn. Markaffären blev klar i förra veckan. - Planeringen har pågått i två år. Nu har vi funnit platsen och är framme vid att börja bygga och omsätta våra idéer, säger Stephen Hinton, en av initiativtagarna till Bybo ekoenhet.

Flen har länge marknadsfört naturlandskapet i försöken att intressera storstadsbor att bygga och flytta till kommunen. En del avstyckningar har gjorts men uppmärksamheten har ändå varit måttlig.
Nu kan 17 familjer vara på väg att successivt bosätta sig i Skebokvarn. I takt med att en ekoby växer fram.

Blivande bostadsförening
Skog- och lantbruksfastigheten Änggärdet med 21 hektar mark ska exploateras med bostäder där bästa energiteknik och utbyggda system för återvinning ska tillämpas. Sådan är planeringen hos Bybo ekoenhet.
- Vi är sex personer i en ägargrupp som köpt Änggärdet. När vi är igång med nästa fas och börjar bygga kommer ekobyn att omvandlas till en bostadsförening, förklarar Stephen Hinton.
Han konstaterar att planeringen för ett ekologiskt uthålligt boende har pågått i ett par år. Samtidigt har gruppen intressenter sökt efter lämplig mark.
- Närhet till Stockholm har varit avgörande. Alla inblandade har sina arbeten där i dag. Men i projektet ligger också att vi ska kunna arbeta hemifrån. Tanken är vidare att byn byggs ut med småskalig ekologisk matproduktion. I Skebokvarn har vi funnit marken vi sökt.
För att klara en sådan här satsning, menar Stephen Hinton, måste man vara en grupp där alla har en gemensam målsättning. Däri ligger projektets styrka.
- Vi vill investera i något ekologiskt uthålligt. Det är drivkraften. Helt enkelt bo och producera mat utan att vara tärande på miljön.
Återvinning, kretslopp, egenproducerad energi från sol, vind och vatten med utnyttjande av modern teknik är ledord då Skebokvarn ska få en ekoby.
Hur snart idéer och planering kan omsättas i handling är inte uttalat. Stephen Hinton förklarar att ägargruppen tillträder i maj och arbetet då kan starta men att det är en process som väntar.

Betydelse även för kommun
För Flens kommun kan ekobyn betyda mer än ett lyft för Skebokvarn. När byn tar form ska här också finnas kommersiell verksamhet. Kontorshotell, gårdsbutik, servering, friskvård och kursverksamhet är några exempel på vad byn kan komma att erbjuda.

Läs mer i Eskilstuna-Kuriren


Utblickar från Söderås...




Jag bor i Östergrav: en typisk klungby, sammanvuxen med Söderås. De är som ett gammalt guldbröllopspar: Östergrav och Söderås.

Karl-Erik Forsslund beskrev Östergrav som "den sista länken i den övre kedjan av byar, 27 gårdar på backar och kullar kring 'graven', grävd av en bäck som rinner ner till Salutjärn". Numera återstår bara en rännil genom denna grav: en djup sänka som delvis löper genom tomten här hemma. På vintrarna åker vi pulka och gör snöhyddor i graven. (Tänk att man kan ha så roligt i en grav!)
Det är intressant att höra om livet här förr. Byarna var ju ända in på 1900-talet nästan slutna världar. Många levde hela sina liv i byn där de föddes.
Vilhelm Köersner skriver i Vårt land, 1888: "Byn utgjorde i äldre tider ett helt, och nästan alla äktenskap ingingos mellan personer, som tillhörde samma byalag. Endast sällan förekommo giftermål mellan personer ur olika byar och nästan aldrig mellan personer ur olika socknar."
Jag tror jag ska söka upp byamannen för att få veta mer. "Byamannen" - vad gör förresten en sådan anno 2009? Jag måste avlägga ett besök och ta reda på det.

BJÖRN GUSTAVSSON

Läs mer i DalaDemokraten


Ford lanserar gasbilar ...




Ford lanserar gasbilar ...

Miljöbilsföregångaren Ford kommer i mars med ännu ett alternativ, gasbilar.

Aktuella bilmodeller är Focus femdörrars kombisedan och den lite större C-max, båda med samma tvålitersmotor.
Gastanken sätts i bagageutrymmet som krymps en del men det låter bensintanken sitta kvar vilket ger en räckvid på 95 mil med fulla tankar.

Medan flexifuelmodellerna av Focus och C-Max sänker tjänstebilars förmånsvärde med 20 procent sänker gasvarianterna med ytterligare 20 procent.
Gasdriftskonverteringen görs av CNG-Technik i Tyskland, ett dotterbolag till Ford. Med detta garanteras alla Fords krav med samma garantier som övriga Ford modeller på den svenska marknaden.

Priserna på Focus- och C-Max CNG startar på 216 200 respektive 232 300 kronor. De första leveranserna planeras till augusti.

Läs mer i tidningen ATL

Olönsamt med lokalproducerade livsmedel...




Olönsamt med lokalproducerade livsmedel...

Elisabeth Eriksson lägger ner butiken Flitiga Lisa i slutet av månaden. Lokalt producerade varor är i dagsläget ingen lönsam verksamhet.

Läs mer i Ljusdals Posten

Ännu ett företag levererar grönt till dörren ...




Ännu ett företag levererar grönt till dörren ...

Färska ekologiska frukter och grönsaker hemlevererade till dörren verkar vara hett just nu.
Nu startar ett tredje företag, Årstiderna, leveranser i Gävleområdet.


Sedan tidigare finns Storvik-baserade Bondenära och Knivsta-företaget Ekolådan med filial på Näringen i Gävle. Båda företagen levererar frukt och grönsaker hem till privatpersoner. Bondenära har dessutom ett brett utbud av övriga livsmedel, bland annat lokalproducerat kött.


Nu ger sig Stockholmsföretaget Årstiderna in på Gävlemarknaden. Deras filosofi är ekologiskt och så närproducerat som möjligt. Företaget har tre egna gårdar i Danmark där man odlar en stor del av de frukter och grönsaker man säljer.

- Nu räcker det tyvärr inte. Och vi vänder oss förstås söderut för bananer och andra mer exotiska frukter. Men en röd tråd för oss är att det ska vara så närproducerat som möjligt, säger René Jensen, chef för Årstiderna.

Precis som hos Bondenära och Ekolådan gör man sina beställningar via en hemsida, och får en leverans per vecka. I Årstidernas fall på fredagar.


René Jensen välkomnar konkurrensen och tror att det finns utrymme för ännu fler aktörer i marknadssegmentet ekologisk frukt. Så länge nykomlingarna är seriösa.


- Vi är ett lantbruksföretag. Vi är bönder. Vi är inget dotcom-företag som kommit på något smart för att göra snabba pengar, säger han.


Varför då ge sig in på Gävlemarknaden där det redan finns etablerade konkurrenter?

- Vi har fått bra respons därifrån och många förfrågningar. Det verkar finnas ovanligt många eko-intresserade i Gävle i förhållande till stadens storlek. Det tycker vi är jättekul, säger René Jensen.

På torsdag marknadsför sig företaget på Stortorget.


 Magnus Lundquist

Läs mer i Gefle Dagblad

Gamla kämpar startar på nytt ...




Gamla kämpar startar på nytt ...

Atomkraft- nej tack.


I går hölls en stillsam demonstration på Stortorget i Gävle mot kärnkraften.
- Det är idiotiskt att regeringen vill bygga ut kärnkraften, säger Kirsten Hillblom, som engagerat sig i frågan i 30 år.

1980, efter Harrisburg-olyckan, hade Sverige folkomröstning om kärnkraften. Folkomröstningen skulle vara rådgivande, men partierna hade innan omröstningen enats om att valresultatet skulle respekteras. Efter folkomröstningen beslutade riksdagen att alla reaktorer skulle vara avvecklade till år 2010.

- Regeringen borde följa det som man kom fram till då, säger Inga Michaeli, som varit aktiv kärnkraftsmotståndare i 30 år.

Anledningen till tisdagens demonstration var centerpartiets kovändning i kärnkraftsfrågan och statsminister Fredrik Reinfeldts uttalande i gårdagens Arbetarbladet.

- Centerns utspel är förskräckligt, varför bygga ut kärnkraften? Det är bättre att satsa på förnyelsebar energi som vindkraft, vågkraft och solenergi, säger Thorild Dahlgren.

Den demonstrerande gruppen från Folkkampanjen mot kärnkraft och kärnvapen bar plakat med den välkända nej till kärnkraft- symbolen och delade ut flygblad till förbipasserande.

- Vi måste komma i håg att frågan om slutförvaring inte är löst. Var ska vi göra av allt radioaktivt avfall, undrar Annika Erixån.

Läs mer i Arbetarbladet


Daniel har startat uppror för att rädda apoteket ...




Daniel har startat uppror för att rädda apoteket ...

Daniel Persson är övertygad om att privatägda apotek bara leder till sämre tillgänglighet och högre medicinpriser.

Därför har han dragit igång ett nationellt uppror för att rädda det statliga apoteksmonopolet.
- Det här en jätteviktig fråga som hamnat i skymundan av FRA och finanskris, säger den 24-åriga Storviksbon.

Apotekskramaren Daniel Persson är den nya tidens opinionsbildare, en sådan som utan varken stark organisation eller innehållsrik kampanjkassa bakom sig lyckas skapa stor uppmärksamhet i en enskild politisk fråga.


En trygghet

Via olika forum på internet har Daniel på kort tid fått uppbackning för sin kampanj "rädda apoteket" från privatpersoner i hela Sverige och från tunga organisationer som exempelvis PRO:s riksförbund.

- Historiskt sett har avregleringarna aldrig blivit lyckade. I det här fallet finns det defintivt inget som talar för att det ska bli bättre med en avmonopolisering. Jag säger inte att Apoteket är bra på allt. Men trots statligt monopol på försäljningen har vi bland de lägsta läkemedelspriserna i världen och en mycket hög tillgänglighet.

Tryggheten är ett annat argument som Daniel Persson för fram i sin kampanj mot privata apoteksföretag.

- I dag kan jag gå till Apoteket för att få professionella råd och lita på att personalen inte bara är ute efter att tjäna pengar på mig genom att få mig att köpa så dyr medicin som möjligt.

Storvik är, enligt Daniel Persson, en typisk glesbygdsort som riskerar att bli av med sitt apotek om verksamheten marknadsanpassas och blir styrd av krassa vinstintressen.

- För de äldre som inte har tillgång till bil är det viktigt att kunna gå direkt från hälsocentralen till Apoteket för att hämta ut sin medicin.

Pengar i fokus
Själv arbetar Daniel Persson som projektledare vid annat tidigare statligt ägt företag, Telia.

- Jag är uppväxt med en pappa som jobbade på Televerket och jag började själv att jobba på Telia direkt efter skolan. Det är den förändringen, från Televerket då kunderna var viktigast och när servicen alltid kom i första hand till dagens Telia då det enda viktiga är att ägarna ska tjäna så mycket pengar som möjligt, som jag tycker är fel, säger han.

Vad tycker du om att bli kallad apotekskramare?

- Det var ett roligt uttryck så det får väl folk gärna kalla mig för.

Läs mer i Arbetarbladet

Läs mer på räddaapoteket.nu


Elbilar från Gävle till Hovet ...




Elbilar från Gävle till Hovet ...

Gävle Energi har levererat två elbilar till Hovstallet.
- Vi bidrar gärna till uppmärksamheten kring bilarna, säger Gävle Energis vd Per Laurell.

Det var i förra veckan som bilarna av det norska märket Think gick i väg till Hovet: en gul och en blå.


Bakgrunden var en förfrågan från elbranschens organisation Power Circle. - Vi är det företag som kommit längst när det gäller att ta in och registrera elbilar i Sverige och tyckte att vi skulle ställa upp, säger Per Laurell.


Ett antal laddningsstolpar ska sättas upp där Hovstallets elbilar kan "tanka".

Gävle Energi inleder i samband med detta ett samarbete med Hovet och Kungliga Ingenjörsakademien, IVA. Det är kopplat till Power Circles projekt "Vind i tankarna", vars mål bland annat är att snabba upp lanseringen av ny fordonsteknik som bygger på el från vindkraftverk.


Vind i tankarna är i sin tur kopplat till projektet Shopping Circle, som Arbetarbladet tidigare berättat om. Inom ramen för Shopping Circle ska 20 familjer i Gävle och Sandviken väljas ut som testpiloter för just elbilen Think.

Hittills har över 500 anmälningar kommit in, och urvalsprocessen pågår.


Läs mer i Arbetarbladet

Ska halva Sverige dö?




Ska halva Sverige dö?

Trohet mot ideologin, ärlighet och hederlighet är en bristvara i det politiska livet i Sverige numera. Olof Johansson avgick som centerledare när riksdagen tog beslut att bygga bron mellan Malmö och Köpenhamn. Det var mot hans ideologi.

På lokalplanet avgick Ingvar Jarfjord som landstingspolitiker när landstinget beslutade lägga ner tandläkarmottagningarna i Stockaryd och Vrigstad. Det var ett beslut mot hans ideologi. Den troheten mot sin ideologi länder dessa herrar till heder.


Maud Olofsson säljer sin ideologiska själ för att till varje pris hålla sig kvar vid makten. "Jag gör det här för mina barn och barnbarns skull" säger hon med darr på stämman angående beslutet att riva upp förbudet om att bygga ut kärnkraften. Det märkliga är att av samma skäl var hon tidigare emot kärnkraften.

Hon är med om att ta beslut som på sikt gör det omöjligt att landsbygden överlever. I Norrland kan man tvingas åka 20 mil för att tanka bilen för att bensinmackarna måste investera i att tillhandahålla alternativbränsle. De klarar inte det ekonomiskt utan tvingas lägga ner. Hon vill ha ett utbyggt nät i hela Sverige för att kunna tanka el i elbilar. Det är naturligtvis bra den dag oljan är slut.


Tyvärr hjälper inte det, när hon samtidigt är med och fattar beslut som gör att väldigt många blir utfattiga. Arbetslösa och lågavlönade offentliganställda samt andra lågavlönade kommer inte att ha råd att köpa elbil under år framöver. Med den politik som nu förs, ta från de fattiga och ge till de rika, kommer det svenska bilbeståndet att tvingas bli äldre och äldre.

Av Sveriges pensionärer kommer enbart de rikaste pensionärerna att ha råd att byta till miljöbil. Hur kan det finnas en enda människa i svensk landsbygd som vill lägga sin röst på centern? Den politik centern för i dag kommer på sikt att ödelägga landsbygden.


Centern har under Maud Olofssons ledning förvandlats från landsbygdscentern till stureplanscentern. Förr var centerns paroll "Hela Sverige ska leva". I dag tycks parollen vara "Halva Sverige ska dö".


IRENE WAHLIN

Läs mer i Höglandsnytt


Stormöte om Sunnansjös framtid...




Stormöte om Sunnansjös framtid...

Butiken Coop Nära bjuder in till kundkväll

På onsdag kväll, den 18 februari, hålls ett viktigt och offentligt möte i RRC-lokalen (före detta IOGT-lokalen) i Sunnansjö. Det är Coop Nära som bjuder in till en kundkväll om butikens framtidsplaner. Men den "heta" frågan kommer med stor säkerhet att bli nedläggningen av OKQ8:s bensinmack i Sunnansjö.


Som vi tidigare berättat i Dala-Demokraten har OKQ8 beslutat att lägga ned macken vid Konsum i Sunnansjö. Ett beslut som upprört många sunnansjöbor då man befarar att macknedläggningen ska leda till att även övrig samhällsservice i Sunnansjö hamnar i farozonen. Bland anat befarar man att en nedläggning av macken ska inverka negativt på Coop Nära-butiken.
- Macken är viktig då den hänger ihop med affären. Många av de som tankar där passar också på att handla i affären. Sunnan-sjö är också något av centralort för befolkningen i finnmarksbyarna som åker ner till Sunnansjö för att handla och tanka, säger Ulf Sjögren, ordförande i Sunnansjö Byalag.


Skrivelse

Byalaget har skickat en skrivelse till infrastrukturminister Åsa Torstensson, vid Näringsdepartementet. I skrivelsen pekar man bland annat på att ett stort antal resande till Säfsens stugby och skidanläggning i Fredriksberg brukar stanna för att tanka och proviantera. Försvinner möjligheten att tanka är risken uppenbar att detta inverkar negativt på livsmedelsbutikens omsättning, menar byalaget.


Informationsmöte

Det är som bekant fler bensinmackar i landet som hotas av nedläggning och därför har Länsstyrelsen fått i uppdrag av regeringen att ta fram modeller för att trygga drivmedelsförsörjningen på landsbygden. Och med anledningen av detta kommer Länsstyrelsen i Dalarna att hålla ett informationsmöte i Stora Skedvi på onsdag.
- Vi kommer att vara representerade på mötet och därför räknar jag med att kunna lämna färsk information därifrån vid kvällens möte i Sunnansjö, berättar Ulf Sjögren.


Åtgärder

I övrigt menar Ulf Sjögren att målsättningen i första hand är att få OKQ8 att skjuta upp nedläggningen av macken, som är bestämd till april månad. Detta för att man ska få tid att ta fram lämpliga åtgärder för att om möjligt få bensinförsäljningen lönsam.
- Det kanske finns någon form av stöd att få, menar Sjögren.
Medverkar vid onsdagskvällens möte gör bland annat representanter för Kooperationen, OKQ8 och Ludvika kommun.

OVE ANDERSSON

Läs mer i Dalademokraten


Mackarna försvinner i allt snabbare takt ...




Mackarna försvinner i allt snabbare takt ...

Stoppa mackdöden nu. Det kräver organisationerna SmåKom (Små kommuner i samverkan) och Hela Sverige Ska Leva.
De kräver att näringslivsministern tar initiativ för att stoppa nedläggningen av ytterligare bensinstationer.


Länsstyrelserna i Dalarna och Värmland har nu lämnat sin första rapport om hur mackdöden på landsbygden ska kunna stoppas.
- Det vore mycket bra om Maud Olofsson kunde komma överens med de stora bensinbolagen att till vidare stoppa nedläggningen av mackarna fram till dess att vi är klara med vårt arbete i november, säger Kent Johansson på länsstyrelsens näringslivsenhet i Falun. Annars kan det vara för sent.
Det finns rapporter om att bensinbolagen har sagt upp kontrakten trots överenskommelse om flera års leveranser.

Regeringen

Den här första rapporten som är beställd av regeringen klarlägger bara läget i hela landet.
- Vårt arbete ska ske skyndsamt. Framöver kommer vi med förslag om hur bensinstationerna i glesbygden ska kunna vara kvar. Det är nu det egentliga arbetet börjar, säger Kent Johansson.
I rapporten framhåller länsstyrelsen i Dalarna goda exempel från bland annat Öje, Skattungbyn och Sollerön. I Öje och Skatt-ungbyn drivs landsbygdsbutiker med drivmedelsförsäljning och en omfattande ombudsservice i ekonomiska föreningar.
- Livaktiga intresse- och ekonomiska föreningar underlättar naturligtvis förutsättningarna för att servicen ska kunna vara kvar. Men till syvende och sist är det nog ortens befolkning som avgör om macken och butiken till slut blir kvar, säger Kent Johansson. Ett litet mått av köptrohet är nog ett måste.

Förslag senare

Vilka förslag för att rädda mackarna på landsbygden länsstyrelsen kommer fram till är ännu inte klart.
- Men det är klart. Försvinner macken kanske livsmedelsbutiken också försvinner och tvärtom, anser Kent Johansson.
Han utesluter inte heller att det kan komma att behövas statliga bidrag för drivmedelsförsörjning på avlägsna orter.
- Att det finns affärer och mackar även i glesbygden är dessutom ett måste för att turistnäringen ska kunna utvecklas ytterligare i Dalarna.

1 000 försvinner?

Kent Johansson sätter stort hopp till att bensinbolagen nu hörsammar Maud Olofsson vädjan om att stoppa all nedläggning till dess att länsstyrelsens uppdrag är slutfört i slutet av året.
- Nästan dagligen får man höra att den och den macken ska läggas ner.
1968 fanns det 8 900 mackar i landet, 1994 fanns det 3 800 och 2007 3 600. Av dessa väntas 1 000 läggas ner de närmaste åren. Bensinbolagen vill helt enkelt lägga ner de små mackarna eftersom de inte är lönsamma.

MATS LARSSON

Läs mer i Dalademokraten


Bättre service på landsbygden ...




Bättre service på landsbygden ...

En bättre kunskap om det samlade serviceutbudet i landet behövs. En del av landet där servicen behöver genomgå en fördjupad analys är Västerbotten. Regeringen förbereder ett beslut om ekonomiskt stöd för att öka tillgängligheten i service i glesbygden. Stödet ska i första hand riktas mot att motverka nedläggningar av bensinmackar.
Det skriver kommun- och finansmarknadsminister Mats Odell (KD).


Norrlands inland är både bokstavligt och bildligt talat Sveriges guldgruva. Här finns mycket av de naturtillgångar i form av skog, malm, vatten och vind som utgör insatsvaror för vår basindustri och grunden för vår välfärd.

Trots att det norrländska inlandet utgör mer än hälften av landets yta bor bara omkring en tiondel av landets befolkning här. För den som söker naturupplevelser och ostörd vildmark bidrar detta faktum till att skapa svårslagbara upplevelser. För de som dagligen lever och verkar här skapar det stora utmaningar och inte sällan en känsla av utanförskap när kommersiell och offentlig service flyttar allt längre och längre bort.

Det är min övertygelse att alla invånare, oavsett var de bor, har rätt till en god och likvärdig offentlig service. Det är också därför som regeringen tillsatt en utredare som just nu arbetar med att utveckla former för hur den lokala servicen kan utformas i samarbeten mellan stat, kommun, kommersiella aktörer och de ideella krafter som finns i byalag och hembygdsföreningar.

Redan på torsdag kommer regeringen fatta beslut om en ny lagstiftning som gör det enklare att skapa lokala servicekontor. Vi gör det genom att avskaffa det krav som idag finns på regeringens godkännande och genom att avskaffa dagens begränsningar för vilka tjänster som får erbjudas hos de lokala servicekontoren.

Torsdagens beslut är bara ett första steg på vägen mot en förbättrad service på landsbygden. Vi behöver skaffa oss en bättre kunskap om hur det samlade serviceutbudet ser ut, vad de åtgärder vi hitintill vidtagit inneburit samt vilka behov som finns framöver. En av de delar av landet där servicen behöver genomgå en fördjupad analys är Västerbotten. Det är min förhoppning att vi med en förbättrad kunskap också ska kunna lägga grunden för en god service till medborgare och företag.

Regeringen behöver också se över vad vi kan göra för att skapa goda förutsättningar för den kommersiella servicen i norrlands inland och andra glesbygdsområden. Vi har därför bett länsstyrelserna i Värmland och Dalarna att utarbeta modeller för att trygga kommersiell service i hela landet.

Redan nu förbereder regeringen ett beslut om ekonomiskt stöd för att öka tillgängligheten i service i glesbygden. Stödet ska i första hand riktas mot att motverka nedläggningar av bensinmackar. Det totala stödet kommer att uppgå till 30 miljoner kronor och bygger på ett förslag som lämnats av Konsumentverket.

De ekonomiskt bistra tider som vi nu genomlever skapar en ökad press på det redan ansträngda läget för många av Västerbottens kommuner. Skatteunderlaget ökar betydligt långsammare medan kostnaderna stiger i nästan samma takt som förut.

Som kommunminister är jag väl medveten om problemen och inför kommande budgetprocesser måste hela regeringen noga överväga hur statens resurser ska användas så att vi på bästa möjliga sätt pressar tillbaka lågkonjunkturen, värnar den välfärd som kommuner och landsting ansvarar för - men också statens finanser.

Västerbottens näringsliv är viktigt inte bara för er som bor här utan för hela Sverige. Finanskrisen har gjort det svårare för små och medelstora företag att finna finansiering för sin verksamhet. För att underlätta för det lokala näringslivet har regeringen ett kapitaltillskott till ALMI Företagspartner så att de kan öka sin utlåning till nya, små och medelstora företag. Vi har också fördubblat maxbeloppet för mickrolån till små- och nyföretagande.
Västerbotten och Norrlands inland står inför stora utmaningar men det är också en del av Sverige som bär på en oerhörd rikedom. Jag vill genom mitt arbete dra mitt strå till stacken för att vi med gemensamma krafter ska kunna möta de utmaningarna och fortsatt stärka den välfärd dom har sitt ursprung i norrlands skogar, berg, forsar och öppna vidder.


Mats Odell

Läs mer i Västerbottens Kuriren


Ett hot mot affären: Macken vid Boa läggs ner...




Ett hot mot affären: Macken vid Boa läggs ner...

Den politiska majoriteten i Malung-Sälens kommun skriver "Öppet brev" till näringsminister Maud Olofsson.

- Inför ett moratorium för ytterligare nedläggningar av bensinmackar på landsbygden. Kalla till dig bensinbolagen för branschsamtal omedelbart, skriver Kurt Podgorski (s), Ola Olin (v) och Pär Kindlund (c)


De skriver i sitt brev att några dagar före jul fick länsstyrelserna i Dalarna och Värmland ett särskilt uppdrag av näringsdepartementet. Departementet ville ha en snabbundersökning av goda exempel , där man på olika sätt arbetat och arbetar för att genom lokala initiativ rädda nedläggningshotade mackar. En första delredovisning ska lämnas i mitten av februari och en slutredovisning ske i november månad.


Brevskrivarna tycker att det är en synnerligen dålig tajming av uppdraget. Under pågående undersökning läggs mackar ner nästan varje dag. I Malung-Sälens kommun har flera nyligen lagts ner och flera står på tur.

- I Malungsfors har vi med lokala initiativ försökt att på något sätt rädda vår OK-mack, då den är viktig för att driva vår kooperativa affär (Boa) vidare. Men i april stängs macken och sedelautomaten är redan bortplockad, berättar Kurt och Ola.


För folk i Malungsfors och många andra byar är det en klen tröst att det under tiden pågår ett länsstyrelseuppdrag från Maud Olofsson och näringsdepartementet.


Skall den rörelse som är på gång under namnet bymacken få en reell chans, måste det bli ett omedelbart moratorium för ytterligare macknedläggningar i Dalarna och Värmland.


Det här ytterst en regionalpolitisk fråga, det handlar om framtiden för landsbygden. Menar Maud Olofsson allvar med det uppdrag man gett länsstyrelserna i Dalarna och Värmland så måste mackdöden stoppas nu. Detta för att ge ett andrum att formera lokala alternativ och utarbeta regionalpolitiska stödformer.


Därför vill trion att Maud Olofsson skall ta initiativ till branschsamtal med bensinbolagen för att utarbeta ett regionalpolitiskt. Att hon skall få fram ett räddningspaket som möjliggör att ha kvar små mackar på landsbygden

Att det omedelbart införs ett moratorium resten av året för ytterligare nedläggning av mackar.

Att hon skall ge länsstyrelserna i Dalarna och Värmland en reell chans att fullgöra sitt uppdrag,

medan det finns några mackar kvar.

Läs mer på NWT.se


Informationsmöten om länets drivmedelsförsörjning




Informationsmöten om länets drivmedelsförsörjning

Länsstyrelsen arrangerar två informationsmöten om den nedläggningsvåg som just nu pågår av bensinmackar på landsbygden. Det första äger rum i Säter i morgon onsdagen den 18 februari.

Länsstyrelsen i Dalarnas län har startat arbetet för att förhindra nedläggning av drivmedelsförsäljningsställen utanför länets tätorter. Nedläggningar av dessa innebär en kraftig försämring av servicen, livsvillkoren och utvecklingen på landsbygden, framförallt där ortens sista försäljningsställe är hotat.

För att öka kunskapen om situationen bjuder Länsstyrelsens arbetsgrupp nu in länets drivmedelsåterförsäljare och kommunledningar till informationsmöten. Arbetsgruppen består av representanter från Länsstyrelsen i Dalarnas län, FLF Landsbygdshandelns Främjande, Småkom och länsbygderådet Dalarnas Landsbygdsforum.

Mötena kommer att äga rum i:
Säter onsdagen den 18 februari kl 13.00 - 16.00, lokal: Sockenstugan, Stora Skedvi
Mora torsdagen den 19 februari kl 13.00 - 16.00, lokal: Moraparken
Media är välkomna.

(Den inbjudan som skickades 2009-01-28 bifogas här)


Kontakt vid Länsstyrelsen Dalarna

Kent Johansson, näringslivsenheten, 023-814 11, 070-210 11 25

Läs mer LST Dalarnas hemsida


Jan gör sin egen vätgas...




Jan gör sin egen vätgas

Jan Johansson har byggt om sin 40 år gamla Volvo för vätgasdrift. Han sparar inte mycket bränsle men Bilprovningen kunde knappt mäta koldioxidutsläppen.

Vätgasbilar är normalt företeelser i teknikens absoluta frontlinje. I Ljungby kör Jan Johansson en vätgasdriven Volvo 142 av 1968 års modell. Gaskonverteringen har Jan Johansson gjort själv.

Han har varken kemisk eller teknisk utbildning, däremot ett motorintresse som ledde till att hans egen och traktens övriga mopeder gick fortare och fortare.

Enkelt och billigt
Vätgastekniken är häpnadsväckande enkel. Ett vattenfilter från Jula för 159 kronor, halvannan meter trädgårdsslang, för 60 kronor gängad rundstång från Biltema, lite plåtbitar och skruvar.

-Köper man allt nytt kostar det högst 500 kronor, säger Jan Johansson som till vardags kör grävmaskin.

På fritiden kollar han tekniksidor på internet och det var där han snubblade in i vätgasprojektet.

Spjälka vatten med el
I korthet går det ut på att med elektricitet spjälka vattenmolekyler i sina beståndsdelar, väte och vatten. Hur det går till ser vi när vi laddar ett vanligt blybatteri; det bubblar från cellytorna när vätemolekylerna ger sig av. Molekyldelningen sker i det här fallet i vattenrenaren som Jan Johansson monterat under motorhuven. Gasen går genom trädgårdslangen till förgasaren och in i motorn som för övrigt är etanolkonverterad, också det av Jan Johansson själv. För bättre bränsleflöde har bränslemunstyckena borrats upp med en borrsats för 49 kronor på Jula.

En liter räcker lång väg
Hur långt vätgasen från en liter vatten räcker vet han inte exakt, särskilt som en del vatten också dunstar bort. Men rätt långt är det.

-En gång körde jag i alla fall runt 20 mil innan jag fick fylla på.

Minskade utsläpp
Nu fungerar gasen inte främst som drivmedel, även om den bidrar. Dess främsta funktion är att minska koldioxidutsläppen som i Jan Johanssons bil får vara högst 5,5 volymprocent.
Bilprovningens mätare visade 7,5 före konverteringen, efter pendlade utslaget mellan 0,4-0,5.

-Besiktningsmannen var belåten om än lika förvånad som jag som ju själv inte visste om det skulle funka eller om det bara var en skröna.

Idén hittade Jan Johansson på en amerikansk internetsida. Utförandet tog han hand om själv.

-Bilprovningen trodde jag skämtade när de fick syn på burken och jag sa att det var en vätgasanläggning. Efter avgastestet var de imponerade och såg ingen anledning att sätta i en katalysator. Bättre än så här blir det knappast.

Jan Vainult

Läs mer i tidningen ATL


Svåra beslut om vindkraft väntar...




Svåra beslut om vindkraft väntar...

Många företag som vill satsa, och ett myller av synpunkter från allmänheten, myndigheter, grannkommuner och företag. I det här korsdraget av olika intressen är det i slutänden politikerna som ska fatta beslut om var och i vilken omfattning vindkraftverk får byggas i Bollnäs kommun. Till sin hjälp kommer de att ha den översiktsplan för vindkraften som tas fram.

Hur kommer vindkraftverken att påverka vår utsikt över de blånande bergen? Hur påverkar de våra skogar? Vår närmiljö? Örnarna? Vargarna? Turismen? Flyget och försvaret?
Frågan om vindkraftsatsningen är komplex. Inte minst i Gävleborg, där energimyndigheten har klassat ett stort antal platser som områden med riksintresse för vindkraft och det finns stort tryck från vindkraftsföretagen. Hur stort intresset är kan belysas genom att medan länsstyrelsen har ett planeringsmål på en terawattimme per år för Gävleborgs län, är man enbart i Bollnäs nu uppe i drygt fyra terawattimmar, teoretiskt räknat.

Arkitekten och konsulten Mats Ökvist, och Arne Nedstam, planerare på Bollnäs kommun, arbetar sedan drygt ett år med att ta fram en översiktsplan för vindkraften i Bollnäs kommun. Förslaget har varit ute på samråd och de har fått in mängder av synpunkter.
Mats Ökvist och Arne Nedstam upplever rent generellt en positiv attityd till vindkraften, både från politiker och allmänheten. Men även om grundinställningen hos många är att vindkraften är bra och något vi ska satsa på så kvarstår mängder av frågor och gränsdragningar.
Nedstam och Ökvist sammanställer synpunkterna och försöker sammanväga olika intressen. Och de föreslår redan i dag undantag för vissa områden där de anser att det inte ska ske någon vindkraftsutbyggnad. Det handlar bland annat om Ljusnans och Voxnans dalgångar, och om vad man kallar för stora opåverkade områden.

Ett av problemen med vindkraftverk är att de syns på flera mils håll. Så även om man inte bygger i just Ljusnans dalgång så kan kraftverken komma att synas därifrån, högt belägna som de ofta kommer att vara.
Mats Ökvist och Arne Nedstam har exempelvis också lyssnat till åsikterna från Vargas vildmarkscamp, där ägarna vill ha fem kilometer runt campen fritt från vindkraftverk.
I detta område vill Bergvik energi bygga vindkraftverk. Frågan är nu hur mycket företaget lyssnar till de berörda. Och i slutänden vad politikerna beslutar. Kommunfullmäktige kommer att besluta om översiktsplanen. Innan dess vill Mats Ökvist att den politiska styrgruppen för arbetet tar ett inriktningsbeslut för vindkraftsutbyggnaden i hela kommunen.
- Vi vill att politikerna exempelvis ska besluta om hur mycket vindkraft Bollnäs kommun tål. Hur mycket vill vi ha?

I varje större enskilt fall är det länsstyrelsen som beslutar om miljötillstånd, medan politikerna i kommunens miljö- och byggnämnd beslutar om mindre projekt och bygglov. Frågan är då om det kan bli motsättningar?
- Jag har svårt att tro att länsstyrelsen går emot kommunens översiktsplan, säger Mats Ökvist.
Arne Nedstam ser översiktsplanen som ett arbetsmaterial.
- Den kommer att justeras hela tiden.
Regeringen vill skynda på utbyggnaden av vindkraften i landet och den så kallade miljöprocessutredningen föreslår bland annat att man vid beslut om vindkraft ska hoppa över detaljplaner och bygglov och enbart besluta efter miljöprövning.
- I yttrandet till miljöprocessutredningen har vi sagt att det kan vara okej med bara miljöprövning. Men i så fall måste kommunens roll i miljöprövningen stärkas. Kommunerna har ju planmonopol enligt lag, säger Mats Ökvist.

Både Arne Nedstam och Mats Ökvist menar att utbyggnaden av vindkraften är en process som kommer att pågå länge. Både allmänheten och myndigheter är också en smula yrvakna och har ännu inte hunnit sätta sig in i hur stor frågan är. Ett exempel på detta är att det kan komma att behövas nya kraftledningar. Hur stor blir då påverkan?
Om allt går enligt planerna kommer kommunfullmäktige att ta beslut om översiktsplanen i höst.

Om projekten

Hittills har följande företag visat intresse för att bygga ut vindkraft i Bollnäs kommun: Eolus, Ownpower, o2 Vindkompaniet, Bergvik Energi, Vattenfall, Kraftö, Nordex samt Samkraft. Det handlar totalt sett om hundratals vindkraftverk av vilka de flesta bara är på planeringsstadiet än så länge.
De aktuella områdena är: Ett stort område som börjar i Ockelbo kommun och sträcker sig in i sydvästra delen av Bollnäs kommun, i Finnskogen. Ännu ett stort område av Finnskogen, söder om Öjungen, som går in i Ovanåkers kommun (Bergvik energi).
Område i nordvästra hörnet av Bollnäs kommun, sträcker sig in i Ljusdals kommun (Kraftö). Ett ännu ej preciserat område i sydvästra delen av kommunen (Vattenfall). Tönsenområdet (o2 Vindkompaniet). Flästa och utbyggnad åt nordost räknat från de tre vindkraftverk som bolaget fått bygglov för (Eolus). Område vid Svartboklint (Ownpower). Område söder om Glössbo, Bollnäs och Söderhamns kommuner (Eolus).
Än så länge har det endast beviljats bygglov för tre av vindkraftverken, i Flästa.

Läs mer i tidningen Ljusnan

Snart stängningsdags för Konsum




Snart stängningsdags för Konsum

Sista februari ska Konsum i Järvsö stängas och 1 april övertar grannen, Ica, fastigheten. Planen är att byggnaden sedan ska användas till grossistverksamhet för lokalproducerade livsmedel.

Läs mer i Ljusdals Posten

Nu får Ockelbo polis – fem dagar i veckan ...




Nu får Ockelbo polis - fem dagar i veckan

Polisen ska bli mer tillgänglig i Ockelbo genom ett samarbete med kommunen.
Polisen flyttar in administrationen till kommunens informationskontor i kommunhuset.
- I fortsättningen ska det gå att nå polis fem dagar i veckan, säger länspolismästare Christina Forsberg

Ockelboborna har demonstrerat och agerat kraftfullt för att få en bättre polisnärvaro i samhället. Inte minst sedan det uppmärksammade bankrånet har kraven på polisen ökat.


I går fick de till viss del gehör för sina krav då polisen flyttar in delar av sin verksamhet i kommunhuset.

Genom ett samarbetsavtal mellan polisen och kommunen ska speciellt utbildade kommunanställda hjälpa allmänheten med olika göromål alla vardagar i veckan.Det ska gå att lämna in mindre hittegods och göra alla ansökningar om olika tillstånd, passansökan undantagen, på kommunens informationskontor.


Kommunalrådet Magnus Jonsson var glad och såg fördelar då allmänheten lättare får en direktkontakt med polisen.

- Det är viktigt för oss att få samverkanslösningar för att behålla servicen, betonade han.

Christina Forsberg tycker att det nya arbetssättet blir en förbättring för Ockelboborna. Också för polisen blir det bättre där två personer närmast kommer att fungera som kommunpoliser. De båda, Wigon Lind och Sven-Olof Åbergh, jobbar redan i Ockelbo men genom samarbetet ska de bli mer synliga ute i samhället.

Christina Forsberg ser det som ett sätt att arbeta brottsförebyggande.- Men det innebär inte att de finns här alla vardagar utan de ska jobba utifrån behov vilket kan innebära en del kvällsjobb, påpekar hon.


Samarbetet mellan kommun och polisen ger även bättre arbetsmiljö på kontorssidan där två personer delar på arbetet, något som gör att man undviker ensamarbete. Det blir samtidigt kostnadseffektivare.

Sedan en tid har polisen ökat sin närvaro i Ockelbo med tätare trafikkontroller och en ungdomspolis har arbetat på Perslundaskolan.


Samarbetet i Ockelbo, mellan polisen och kommunen, blir det första i länet, men erfarenhet finns sedan tidigare från Heby i Uppsala län. Christina Forsberg säger att det kan bli aktuellt i Hofors. Även där protesterar kommuninvånarna och vill se en ökad polisnärvaro.

Läs mer i Gefle Dagblad


Nu tas cisternerna upp...




Nu tas cisternerna upp...

Nu sopas spåren efter den gamla bensinstationen i Sörforsa igen. Bybornas pengar för markundersökning lockar inte OKQ8.

Läs mer i Hudiksvalls Tidningen

Salagården förmån för Dellbor...




Salagården förmån för Dellbor...

Försäljningen av Salagården ska utgöra grundplåten till en fond som ska hjälpa gamla och behövande i Delsbo. Det föreslår tekniska nämnden.

Läs mer i Hudiksvalls Tidningen

Nu har polisen flyttat in i kommunhuset...




Nu har polisen flyttat in i kommunhuset...

I dag stängde polisstationen i Ockelbo. Samtidigt tecknar man ett avtal med kommunen om att hyra ett rum i kommunhuset - och informationskontoret tar över polisens serviceärenden.
Men några poliser som är ortsplacerade i Ockelbo blir det inte.

Boka lokaler, få turistinformation och lämna tillbaka låneböcker - redan tidigare var det inte mycket man inte kunde göra på kommunens informationskontor. Och i går flyttades också polisens serviceärenden över hit.

- Det är kul med lite nya grejer, vi har ju redan flera olika verksamheter, tycker Lena Stridh som tillsammans med kollegan Kajsa Carlsson ska gå utbildningar hos polisen för att lära sig det nya.


Här ska man kunna hämta och lämna in blanketter, få hjälp att göra polisanmälningar och lämna in mindre hittegods. Den första veckan kommer polisen Maria Berg, som jobbade i expeditionen på stationen tvärs över gatan, att finnas där som stöd. Tidigare har Ockelboborna kunnat komma till polisstationen i Ockelbo två dagar i veckan.

- Vi har haft mellan två och femton besök om dagen i Ockelbo. Nu kommer vi att vara tillgängliga varje dag men det är svårt att säga om det kommer att öka besöksantalet, säger enhetschefen Ann-Berit Huhtala som ansvarar för att utbilda personalen.


Samtidigt stänger polisstationen. Tanken är att två poliser ändå ska vara synliga i Ockelbo de flesta av veckans dagar. Närpolisen Sven-Olof Åberg har sällskap av Wigon Lind, tidigare stationerad i Bergby. De kommer däremot inte att vara placerade i Ockelbo och utgå från sitt rum i kommunhuset, utan utgå från Gävle.


Kommunen och polisen kommer att arbeta fram ett större samverkansavtal under året och det här är den första kommunen i länet som startar ett samarbete med polisen.


- Men det finns andra vi önskar inleda sådana här samarbeten med också, säger länspolismästare Christina Forsberg som var i Ockelbo för att inviga de nya lokalerna.


Magnus Jonsson (S) har varit engagerad i att få flera poliser till Ockelbo och han är nöjd.

- För mig är inte lokalen det viktiga utan servicen ute i samhället. I små kommuner känner man att en efter en av de större samhällsfunktionerna försvinner. Då är det upp till oss att hitta samverkanslösningar så vi får ha kvar servicen.


Fakta.
Detta kan du göra på kommunens informationskontor

Detta kan du göra:

Få hjälp att göra en polisanmälan

Hämta och lämna olika blanketter, till exempel ansökan om vapenlicens eller olika tillstånd

Lämna in enklare hittegods

Så småningom kommer det också att finnas en telefon direktkopplad till polisens nummer 114 14 och en dator med internet där man kan göra polisanmälningar på polisens hemsida

Du kan däremot inte:

Ansöka om pass

Lämna in skrymmande hittegods som cyklar

Lämna in vapen

Läs mer i Arbetarbladet


Delrapport om "mackdöden" inlämnad




Delrapport om "mackdöden" inlämnad

Länsstyrelserna i Värmland och Dalarna fick i december ett särskilt regeringsuppdrag att utreda och sprida kunskap om insatser inom det kommersiella serviceområdet. I uppdraget ingår att inventera alla län efter goda exempel på hur man har lyckats bevara en god tillgång på drivmedel i hela landet. En första delrapport skickades i fredags till regeringen.

Av delrapporten framgår att problemet med drivmedelsförsörjningen består av tre delar. Den första delen är en strukturomvandling inom drivmedelshandeln, där stora bensinbolag lägger ner olönsamma bensinstationer av kostnadsskäl. Den andra är pumplagen från 2005, som stipulerar att stationer som säljer mer än 1000 kubikmeter bensin är skyldiga att erbjuda minst ett förnyelsebart alternativ. Den tredje delen är saneringsproblematiken, som innebär att ägaren är skyldig att sanera marken vid nedläggning, något som kostar mycket, och som i hög grad försvårar ägarbyten.

- Vi har fått in goda exempel, bland annat från Dalarna, på hur man ändå har lyckats driva mackar vidare i landsbygden, till exempel genom intresseföreningar och småbutiker. En del oroväckande tendenser har också kommit i dager i inventeringsarbetet, till exempel att nyetablering och övertaganden avstannar tvärt, säger Kent Johansson vid Länsstyrelsen Dalarna, som har varit aktiv i inventeringsarbetet från Dalarnas sida.

Arbetsgruppens åsikt är att huvudorsaken till den dramatiska nedläggningen av bensinstationer som nu pågår framför allt är de rationaliseringar som bensinbolagen väljer att göra.

I det fortsatta arbetet med utredningsuppdraget planerar arbetsgruppen att göra ett antal delutredningar som tränger djupare in i problemen. Detta följs upp med konferenser och seminarier som belyser och uppmärksammar ämnet.

Arbetsgruppen och dess metod
Länsstyrelserna i Värmland och Dalarna bjöd inledningsvis in representanter från Hela Sverige ska leva, Föreningen Landsbygdshandelns Främjande, Sveriges kommuner och landsting och Småkom till ett planeringsmöte där en arbetsgrupp bildades. Gruppen skickade sedan en skrivelse till samtliga länsstyrelser och vissa regionförbund, samt ett antal myndigheter där goda exempel efterlystes på lösningar av drivmedelssituationen på landsbygden. De goda exemplen presenteras kortfattat i delrapporten.

Delrapporten finns att ladda hem här

Kontakt vid Länsstyrelsen Dalarna
Kent Johansson, näringslivsenheten, 023-814 11, 070-210 11 25

Läs mer på Länsstyrelsen i Dalarnas hemsida



Delrapport om drivmedelsförsörjning

I fredags fick näringsdepartementet en delrapport om drivmedelsförsörjningen på landsbygden från länsstyrelserna i Dalarna respektive Värmland. Här finns även goda exempel från övriga länsstyrelser.


Uppdraget som de båda länsstyrelserna fått är att utreda och sprida kunskap om insatser på det kommersiella serviceområdet. En delrapport om drivmedelsförsörjningen skulle lämnas den 13 februari. Slutrapport sker i höst.


Samliga länsstyrelser i Sverige har uppmanats att skicka in goda exempel på lösningar av drivmedelssituationen på landsbygden. I rapporten som du kan ladda ner här nedan redovisas, län för län, vad som gjorts och vad som händer.

De län som svarat är länsstyrelserna i Norrbottens län, Västerbottens län, Västernorrlands län, Kalmar län, Jönköpings län, Örebro län, Västra Götalandsregionen, Hallands län, Stockholms län, Södermanlands län och Gävleborgs län.


I arbetsgruppen som bildats för att genomföra uppdraget ingår, förutom representanter för de båda länsstyrelserna, även representanter för Hela Sverige ska leva, Småkom, Föreningen Landsbygdshandelns främjande och Sveriges kommuner och landsting.


Läs hela rapporten här

Karin Wenström

Läs mer på Hela Sverige Ska Leva


De vill rädda macken...




De vill rädda macken...

"Ett dråpslag för
Malungsfors"

Bensinmacken som finns i Malungsfors kommer om planerna realiseras att stängas den 1 april. Redan har sedelautomaten tagits bort och om bensinmacken läggs ner kan det få katastrofala följder för Malungsfors en dryg mil norr om centrallorten Malung.

Och nu har tre kommunala företrädare som sitter på ledande poster i kommunstyrelsen skrivit ett öppet brev till näringsminister Maud Olofsson där man vädjar om att regeringen sätter stopp för nedläggning av ytterligare bensinmackar så länge som en utredning pågår.

- De tre kommunala företrädarna som skickat detta brev till näringsminister Maud Olofsson är kommunalrådet Kurt Podgorski och kommunstyrelseledamöterna Ola Olin och pär Kindlund. De två förstnämnda sitter också i styrelsen för Boa Ekonomiska Förening i Malungsfors som bland annat sköter bensinmacken och driver den lanthandel som finns i byn.


- En nedläggning av bensinmacken kan få katastrofala följder för vår by. Det gör att servicen försämras drastiskt och det gör också att det blir en försämrad lönsamhet för byns enda affär säger ordföranden i den ekonomiska föreningen Kurt Podgorski och han får ett instämmande av Ola Olin som också sitter i styrelsen för den ekonomiska föreningen i Malungsfors.


De tre som undertecknat skrivelsen till Maud Olofsson uppmanar henne att ta kontakt med bensinbolagen för att utarbeta ett regionalpolitiskt räddningspaket som möjliggör att ha kvar små bensinmackar på landsbygden. Man kräver också att det införs ett omedelbart förbud för att göra ytterligare nedläggningar av bensinmackar resten av året och att man genom detta ger länsstyrelserna i Dalarna och Värmland en reell chans att fullgöra sitt uppdrag att se vad man kan göra för att rädda de små bensinmackarna på landsbygden.


- Får vi inte ett stopp av nedläggningarna kommer det när uppdraget som de två länsstyrelserna fått är klart kanske inte det finns några bensinmackar kvar att rädda säger Ola Olin.


I Malungsfors har man också framfört att man också kan tänka sig att satsa pengar för att få bensinmacken kvar.

- Men trots att vi framfört detta har det tydligen inte gått hem bland mackägaren och bensinbolaget OK som äger bensinmacken säger Kurt Podgorski utan man har bestämt sig för att bensinmacken skall läggas ner från och med den 1 april.


- Det här är verkligen en regionalpolitisk fråga och det handlar om framtiden för landsbygden. Det läggs ner bensinmackar på landsbygden nästan varje dag och det är en klen tröst för loss att en utredning pågår och skall presenteras i november. Då kanske alla små bensinmackar redan har lagts ner säger Malungs kommunalråd Kurt Podgorski tillika ordförande i den Ekonomiska föreningen i Malungsfors som bland annat räddat kvar den butik som finns i byn.


- Och vi måste få en ändring på det här beslutet. Om bensinmacken läggs ner är jag övertygad om att det också kommer att medföra negativa konsekvenser för vår affär säger Ola Olin som tänker ta strid i den här frågan.

- Vi hoppas att näringsminister Maud Olofsson som företräder ett landsbygdsparti politiskt tar tag i den här frågan och inser vilket hot nedlagda bensinmackar på landsbygden utgör för att landsbygden skall kunna leva vidare säger Kurt Podgorski.

Läs mer i Dalarnas Tidningar


Europahusets projektservice...




Europahusets projektservice är en tänkt framtida verksamhet för oss.

Här har vi inom den ideellasektorn en chans att påverka för att få våra egna lotsar inom projektvärden med spets kompetens inom socialafonden och den regionalafonden.

Med att visa vårt intresse kommer vi att kunna få hjälp att förstå samt framtagande av ideer till projekt och därefter fortsatt verksamhet. Detta med tanke på att den ideela sektorn i sverige är en av dom som söker minst projekt inom EU och att vi  därför behöver flytta fram våra positioner. Detta med hjälp som kan ge oss stöd i vår strävan efter att förverkliga våra goda ideer ...

Gå in och stöd detta genom att fylla i enkäten för det kostar inget och det sämsta som kan hända är att vi får gratis hjälp...

Har ni frågor eller behöver mer information ta gärna kontakt med oss på Länsbygderådet X-ing.



Europahusets projektservice är en tänkt framtida verksamhet för oss...

Just nu pågår en förstudie omkring detta med ekonomiskt stöd från Region Gävleborg och ABF Gävleborg.

I förstudien gör vi en enkät till ideella föreningar och föreningar för små företag. Om ni är en av de som fått enkäten kan den besvaras genom att klicka på länken nedan och sedan följa instruktionerna.


Enkät projektservice


Enkäten på nätet är en hjälp vi fått av Resekompani AB (en av våra medlemsorganisationer) och den är därför uppbyggd för anmälningar till konferenser och liknande arrangemang.


Frågorna under fliken Övrigt är en fast mall så ni behöver inte fylla i rutan med särskilda önskemål. Där kan ni i stället skicka med eventuella kommentarer i övrigt omkring ert intresse för projekt.


När ni får upp sista sidan så finns det också en del som är en fast mall. Det är en kryssruta där man "accepterar villkoren". Den rutan måste kryssas i men ni accepterar självklart inga villkor i och med det. 



Under våren 2009 kommer vi att lägga ut resultatet av enkätsvaren här och framåt sommaren kommer också vår slutrapport med eventuella förslag att finnas här. 

Läs mer på Europahusets hemsida


Krister tror på en levande landsbygd...




Krister tror på en levande landsbygd

Nu består utvecklingen främst av att stoppa avveckling. Det finns stor potential i landsbygden, men det är lätt att bli hemmablind, säger Krister Karlsson, ordförande i Länsbygderåd Södermanland.
Han tror att samarbete över gränser och närproducerat är lösningen för en levande landsbygd.

För Krister Karlsson började allt med ett hopptorn. 2001 revs ett uppskattat hopptorn på det kommunala badet i hemorten Vadsbro. Kommunen hade inte råd att uppföra ett nytt torn, men då gick bygdens folk samman och byggde upp det som i dag heter Hoppets torn.

Det blev startskottet för hans engagemang. Krister började därefter som ersättare i Länsbygderåd Södermanland, året därpå satt han som ledamot i styrelsen och under sitt tredje år valdes han till ordförande.

- En av mina främsta egenskaper är att vara diplomatisk. Viljorna i bygderörelsens styrelse är ofta vildvuxna och spretar åt alla håll, säger han.

Släck inte eldsjälar, utan underhåll dem med bränsle, säger Krister Karlsson som är ordförande i Länsbygderåd Södermanland och det lokala bygderådet Vadsbro-Blacksta kraftcentrum, samtidigt som han är marknadsansvarig i Vadsbro-Blacksta Amatörteaterförening.

Länsbygderåd Södermanland, som inför årsmötet i mars föreslår ett namnbyte till Hela Sverige ska leva Sörmland, har främst två uppgifter: att aktivt stötta medlemmar i enskilda frågor och att bilda opinion.


Läs mer i Eskilstuna Kuriren

Rationalisering orsakar mackdöden...




Rationalisering orsakar mackdöden

Den dramatiska nedläggningen av bensinstationer runt om i landet beror framför allt på de rationaliseringar, som bensinbolagen väljer att göra. Det hävdar länstyrelserna i Dalarna och Värmland i en första delrapport om mackdöden.

I december fick de två länsstyrelserna i uppdrag av regeringen, att bl a inventera exempel på hur man kan bevara en god tillgång på drivmedel i hela landet.


Tre anledningar

Problemet med drivmedelsförsörjning består enligt delrapporten av tre delar.

Den första är strukturomvandlingen, där de stora bolagen lägger ner olönsamma mackar av kostnadsskäl.

Den andra är pumplagen från 2005, som säger att stationer som säljer mer än 1 000 kubikmeter bensin är skyldig att erbjuda ett förnyelsebart alternativ.

Och den tredje delen är saneringsfrågan. Mackägaren måste sanera marken vid en nedläggning och det kostar mycket och försvårar ägarbyten.

Rationaliseringar är alltså enligt delrapporten det som i första hand ligger bakom mackdöden.


Goda exempel

Enligt Kent Johansson på Länsstyrelsen Dalarna finns det också goda exempel, på hur man lyckats driva mackar vidare genom intresseföreningar och småbutiker. Så har bl a skett på en del håll i vårt län.

Nu går utredningsuppdraget vidare i form av ett antal delutredningar, där de två länsstyrelsern ska tränga djupare in i de problem som finns.

Mats Åkergården

Läs mer på SR:s hemsida


De vill sälja sitt kött i egen gårdsbutik...



De vill sälja sitt kött i egen gårdsbutik

Lantbrukarparet Ann och Tomas Persson i skånska Tolånga planerar att starta en egen gårdsbutik för att kunna sälja lokalt producerat kött, uppger Ystads Allehanda.

Planerna går utöver gårdsbutiken. Paret planerar också för ett eget charkuteri och ett restaurangkök, skriver tidningen.
I dagsläget slaktas Ann och Tomas Perssons anguskor i Hörby eller Linköping för att sedan säljas under varumärket Scan Gourmet.

I stället tänker de nu själva köra sina slaktdjur till ett slakteri i Sjöbo för att sedan själva konsumentförpacka köttet. Allt för att kunna erbjuda produkter som producerats från jord till bord inom Sjöbo kommun.

Paret har ansökt om bygglov för gårdsbutiken och hoppas på invigning före jul i år. Förutom anguskött kommer Ann och Tomas Persson också att sälja kött från gårdens egna grisar i butiken.

Läs mer i tidningen ATL


Friska vindar över länet ...




Friska vindar över länet ...

Nära tusen vindkraftverk planeras

Gävleborg är på väg att bli ett av Sveriges största vindkraftslän.
- Vi är på väg från tio vindkraftverk till kanske tusen, säger Ulrika Nilsson på länsstyrelsens miljöskyddsenhet.

När Ulrika Nilsson sammanställde de vindkraftsansökningar som hon kände till i december 2008 blev summan 934 vindkraftverk. Då ingår allt, från sådana verk som redan står på plats, som i Rogsta vid Hudiksvall, till de där man ännu bara har fått in intresseförfrågningar. - Alla kommer nog inte att byggas och en del, som till exempel de som planeras på Finngrundet, ligger egentligen inte ens i Gävleborg. De ligger i Sveriges ekonomiska zon. Men det tillkommer säkert en del som jag inte känner till och det har också tillkommit en del efter att jag sammanställde listan, säger hon.

Vindkraften är fortfarande liten i Sverige, men målet är att den ska stå för 30 terawattimmar el år 2020. Tillsammans med den utredning som gjordes för några år sedan och som visade att Gävleborg har nio procent av Sveriges bästa lägen, utsedda som riksintressen för vindkraften, har det lett till en vindkraftsrusch.


Länsstyrelsen ger miljötillstånd för anläggningar med en effekt på mer än 25 megawatt och har just nu tre formella ansökningar att behandla. Alla gäller vindkraftsparker med verk som är mer än 100 meter höga och med en rotordiameter på drygt 100 meter.


Res Skandinavia har sökt tillstånd för 81 vindkraftverk nordost om Dellensjöarna. Ansökan har varit ute på remiss.

Kraftö AB har sökt tillstånd för 45 vindkraftverk på kommungränsen mellan Bollnäs och Ljusdal, cirka en mil söder om Järvsö. Vindkraftsparken kommer att kallas Sörbyparken.

Jädraås Vindkraft har sökt tillstånd för 121 vindkraftverk sydväst om Jädraås på gränsen mellan Gästrikland och Dalarna.


Ansökan kom in till länsstyrelsen i januari i år. Troligen ska länsstyrelsen i Gävleborg göra hela miljöprövningen, även för den del som ligger i Falu kommun.

Den stora vindkraftsparken som planeras på Storgrundet drygt en mil utanför Söderhamn kommer däremot att behandlas av miljödomstolen, eftersom havsbaserad vindkraft också kräver tillstånd för vattenverksamhet.

På Storgrundet vill bolaget Storgrundet Offshore i samarbete med WPD Scandinavia och Nordanvind Vindkraft bygga upp till 53 vindkraftverk.


Hela anläggningen beräknas kosta omkring fyra miljarder kronor, och få en årsproduktion på 0,8 terawattimmar - dubbelt så mycket som Söderhamns hela kommun förbrukar på ett år.

Den allra största vindkraftspark som planeras i vårt område är WPD:s planer på att bygga vindkraft på Finngrundet. Planerna omfattar upp till 90 vindkraftverk på Västra banken och 210 verk på Östra banken och skulle totalt kunna ge 5,5 terawattimmar - nästan lika mycket som en kärnkraftsreaktor.

Eftersom Finngrundet ligger i Sveriges ekonomiska zon krävs tillstånd från regeringen och företaget räknar inte med byggstart förrän tidigast 2014.


De vindkraftsparker som får en effekt på mindre än 25 megawatt prövas av kommunen, och ingen har någon riktig överblick över hur många ansökningar det finns i länet. Men precis som när det gäller större anläggningar är det framförallt i Hälsingland som vindkraftsföretagen anmält intresse.

I Nordanstig, Bollnäs och Söderhamn har kommunerna fått in flera ansökningar om mindre vindkraftsparker på tre-fem snurror. Ett exempel är Samkraft som planerar för fem vindkraftverk i Vallvik.

I Gästrikland är intresset mindre. Den enda kommunen som verkligen konkurrerar med hälsingekommunerna är Ockelbo, där det finns flera ansökningar under behandling och några som redan fått bygglov.

De som fått bygglov är Eulos vind som ska bygga åtta vindkraftverk på Vettåsen vid gränsen till Sandvikens kommun, och tre vindkraftverk vid Mårtensklack, samt Ownpower som ska bygga fem vindkraftverk vid Flästa.

I hela Sverige producerade vindkraften två terawattimmar el under 2008. Det var 41 procent mer än året innan.

Läs mer i Gefle Dagblad


Stort tryck på vindkraft i Ockelbo ...




Stort tryck på vindkraft i Ockelbo ...

Blåsiga och glest bebyggda skogar har plötsligt blivit eftertraktade.
Ockelbo håller på att bli en stor vindkraftskommun.

- Generellt är vi väldigt positiva till vindkraften, säger Sune Lang, S, ordförande i bygg- och miljönämnden.

- Enda problemet är i Lingboområdet. Där hänger de olika områdena ihop med varandra och vill vi att länsstyrelsen ska ta över miljöprövningen så att vi får en helhetslösning, säger han.


Trycket från vindkraftsbolagen är så stort att kommunens planering inte hänger med. Den fördjupade översiktsplan där man ska visa var man kan bygga vindkraftverk och var man inte ska göra det, är bara i inledningsskedet än, och beräknas kunna ställas ut tidigast till hösten.


Hittills har det inte kommit så mycket kritik mot utbyggnadsplanerna, tycker Sune Lang:

- Det finns personer som inte tycker om vindkraft alls, och personer som väldigt glada åt att få hit rena energikällor. Men hittills har vi inte haft några större kontroverser, säger han.

Läs mer i Gefle Dagblad


Gräsätande kor kan ge knarkmjölk




Gräsätande kor kan ge knarkmjölk

Schweiziska myndigheter har förbjudit industrihampa som djurfoder. De menar att kor som äter hampa kan bli höga. Nu ska Jordverket undersöka saken, skriver TT.

Jordbruksdepartementet i Schweiz varnar nu för att mjölk kan vara ohälsosamt om korna ätit industrihampa.
Jürg Jordi, informationschef vid departementet, säger till TT att vetenskapliga studier visat att mjölk från sådana kor innehåller ämnet THC, tetrahydrokannabinol. Han menar att detta inte är nyttigt för barn.

I Sverige finns få åkrar med industrihampa, totalt 389 hektar förra året. Dessutom används den svenska hampan nästan uteslutande till energi.
Men till skillnad från Schweiz finns det inget hinder för att ha hampa som djurfoder.

På Jordbruksverket kan man inte utesluta att det finns THC i mjölken från hampaätande kor.
Verket ska nu undersöka detta. Men verkets experter menar att det inte anledning till oro för den svenska folkhälsan och svenska skolbarn kan känna sig helt trygga.


Läs mer i tidningen ATL

Ny regi för ungdomsgård...




Ny regi för ungdomsgård...

En extra kväll öppet varje vecka, fler gruppaktiviteter och fler läger än tidigare. Det satsar man på när Ockelbos ungdomsgård har fått ny regi. Numera är det ABF som står för driften av gården.

I höstas flaggade Ockelbo kommun för att man ville lägga ut driften av ungdomsgården, som är belägen i Kulturstation, på entreprenad. ABF fick nys om detta, lämnade in en intresseanmälan, och fick reda på under hösten att de skulle få ta över driften av gården. Samtidigt sökte man på ABF en heltidstjänst som skulle arbeta som föreståndare för ungdomsgården och som verksamhetsutvecklare för ABF.

Lina Jäderberg som är bosatt i Gävle och har sina rötter i Ockelbo anställdes och hon har sedan årsskiftet arbetat på ungdomsgården.
- Men det är först från februari som gården har varit i ABF:s drift, säger hon.

Ungdomsgården vänder sig till 13-åringar och äldre och man kan bland annat spela spel, pingis, titta på film eller använda de datorer som finns. Fler aktiviteter finns dock med i beräkningarna för framtiden.
- Det största förändringen nu är att det kommer att vara öppet en till kväll i veckan så nu har vi öppet fyra vardagskvällar i stället för tre, säger Lina.

Fler happenings, gruppverksamheter och läger finns också med i planerna och Lina planerar att starta en tjejgrupp.
- Man har dessutom haft ungdomsråd här tidigare och det tänkte jag att vi skulle ta upp igen. Det är många ungdomar i Ockelbo som tycker om att vara med och hjälpa till.

Förutom den dagliga verksamheten förbereder man sig nu för arrangemanget Rockkarusellen som har en av sina deltävlingar på ungdomsgården under sportlovet.
- Vi får se hur besökarna tar emot det, förhoppningsvis blir det lyckat och då kanske man kan anordna fler musikarrangemang.
Ett läger som kommer att hållas över Valborgsmässoafton finns också med i de framtida planerna.
- Det ska vara någon form av drogfri tillställning på sista april och vi funderar på ett läger där vi åker någonstans, säger Lina.

Linda Jonsson

Läs mer i Gästriklands Tidning

Upphottat manus ska rädda Söderblomspelet




Upphottat manus ska rädda Söderblomspelet

Sommaren 2007 såg 3 000 besökare Söderblomspelet. I sommar krävs minst 5 000 för att det ska gå runt. Därför har manuset gjort om med ner musik, nya karaktärer och ett lättsammare språk. Årets upptakt inför Sommarens Söderblomspel blev lite dyster. Förra veckan avled författaren Arne Ingemar Johansson på sin 81:a födelsedag. Det var han som skrev spelet om Ärkebiskopen från Trönö, som hade premiär 1986.

Läs mer i Söderhamns Kuriren

Uppsala säger nej till regionförening




Uppsala säger nej till regionförening

Uppsala län säger nej till att bilda den ideella förening som skulle förbereda skapandet av en storregion tillsammans med Gävleborg och Dalarna.

Läs mer i Ljusdals Posten

Friheten är tjusningen...




Friheten är tjusningen...
 
Första skotervintern på flera år för Gävle skoterklubb

I år är det skotervinter, den första på många år. Medlemmarna i Gävle Skoterklubb kan äntligen planera in sina utflykter. Ofta är hela familjer med på turerna.

Om underlaget tillåter brukar skoterklubben ha fyra-fem utflykter per vinter. Förra veckan gick turen från Valbo till Smörnäs. Drygt 20 skoteråkare umgicks, grillade krov och gick tipspromenad.


- Det är friheten, säger Torsten Haglund när han ska förklara tjusningen med skoteråkandet.

Torsten är klubbens veteran och kör också en veteranskoter av märket Johnson. Han gillar att tuffa omkring i 15-30 kilometer i timmen. Annars har Ockelbomaskinerna blivit eftertraktade byten.

- Just därför ville jag ha ett annat märke, säger Torsten med glitter i ögonen.


I Gävleborgs län finns 13 647 motorcyklar och 13 468 snöskotrar i bruk. Nästan lika många alltså. Men ­motorcyklarna syns. Det gör inte snöskotrarna eftersom de flesta åker långt inne i skogen. 603 personer mellan 16 och 70 år är medlemmar i Gävle Skoterklubb. För ungefär fem år sedan var de dubbelt så många men intresset för att åka snöskoter har dalat något på grund av de snöfattiga vintrarna. Men nya medlemmar dyker upp då och då och andelen tjejer ökar ordentligt.

- Förr var det många som hade slädar till familjen men nu köper tjejerna egen skoter.

Klubben bildades 1988 och redan från starten hade de utbildningar för skoterförare. De senaste tre åren har drygt 250 personer fått ­sina ­förarbevis via klubben. - Trafikskolorna har startat utbildningar, berättar Torsten.

Den som har ett körkort utfärdat före 2000 får köra snöskoter utan förarbevis för skoter men den som tog körkortet senare måste gå särskild kurs.- Skotrar är lite tunga att köra och kan vara tungstyrda men de välter sällan, säger Torsten.


I princip går det att åka överallt med skoter men det finns många restriktioner. Många är därför tacksamma för de skoterleder som finns från Gästrikland och norröver. - 1999 fick vi Anna Lindh-pengar. Vi var den sydligaste klubben som fick statsbidrag.För pengarna blev det 30 mil skoterleder i Gästrikland. Den längsta hela sträckan går mellan Bomhus och Ockelbo. Arbetet med lederna pågår hela tiden.


Torsten Haglund brukar åka skoter direkt hemifrån varje helg men inte den här vintern. Nu är det renoveringen av en gammal Saab som upptar tiden men Torsten har många ­fina skoterminnen att se tillbaka på.

- Jag gillar att åka långa turer, säger han och berättar om turerna till Östersund och Ljungdalen för ungefär tio år sedan som han gjorde tillsammans med en kompis.- Det går att köra hela vägen men det kräver en del planering. Det tog tre dagar till Östersund och vi tog in på vandrarhem på nätterna. Vi åkte på våren. Vid Jädraås såg vi spår efter björn.

Torsten berättar att djuren inte är rädda för motorljudet men känner de lukten av människa flyr de. - Jag har krockat med en älg på skotern. Det var 1996. Föraren framför vinkade och varnade, jag hade hans son bak på min skoter.

Alla trodde att älgen försvunnit men så tvärvände den och kom rakt emot Torsten. Älgen snubblade och ramlade omkull.

- Jag körde rakt in i halsen på den. Vi ramlade av och skotern fortsatte in i en sten.Tilläggas ska att alla inblandade klarade sig oskadda.1998 bjöd också på några oförglömliga skoterminnen. När snökaoset var ett faktum samlade Torsten ihop skoterförargänget för att åka och hjälpa till. - Vi åkte skoter på motorvägen. Jag hjälpte Securitas och var som någon sorts polis. Det var roligt, häftigt, säger han lyckligt leende.

Men många vintrar har det varit riktigt dåligt med snö.- Jag hade tänkt byta skoter men det är en dålig investering. En ny skoter kostar över 100 000 kronor.


För några år sedan var det så dåligt med snö att klubbens åkare fick köra snö hela natten för att få ihop ett spår till handikappåkningen.- Det är skitkul att köra de handikappade. De är så glada allihop, säger Torsten och ser så där lycklig ut igen. Om ett par veckor, lagom till sportlovet, är det dags för årets handikappkörning. Skoteråkarna håller naturligtvis tummarna för att snön ligger kvar.

Läs mer i Gefle Dagblad


EU-pengar för vindkraft kan frysa inne...



EU-pengar för vindkraft kan frysa inne...

Öronmärkta EU-pengar till bygget av en vindkraftpark i Östersjön riskerar att frysa inne om inte regeringen snabbt inför ett särskilt stödsystem för vindkraft till havs.

EU-kommissionen har öronmärkt 1,5 mdr kr till energi- och infrastrukturprojekt, där Vattenfalls planerade park söder om Trelleborg är ett av projekten.

Men för att det ska bli lönsamt att bygga krävs ett stödsystem som skiljer på land- och havsbaserad vindkraft. Regeringen har ännu inte fattat något beslut í frågan.


-Det är i dag en väldigt hög investeringskostnad förknippad med havsbaserad vindkraft vilket gör att det är olämpligt att bygga i det nuvarnde elcertifikatsystemet. Så det behövs ett separat stödsystem vilket också våra granländer har infört, säger Matthias Rapp, vd Svensk Vindenergi.

Läs mer på svt.se


Turbulent i Länsbygderådet i Kalmar...




Turbulent i Länsbygderådet i Kalmar...

Hela styrelsen entledigades vid lördagens årsmöte med Länsbygderådet och en interimstyrelse tillsattes.

Dess ordförande, Eva Svensson, säger till Sveriges Radio Kalmar att interna stridigheter pågått en längre tid inom styrelsen, och att vissa frågor, som t ex slutförvaret av kärnkraft, ältats alldeles för mycket.Hon känner lättnad över beslutet att en valberedning nu ska arbeta med förslag till ny styrelse när man samlas till årsmöte i början på april.- Detta behövdes för att vi ska kunna komma vidare och arbeta med landsbygsutveckling.

Läs mer på SR hemsida


Leader Hälsingebygden...




Leader Hälsingebygden...

Planerad Agenda 2009


Projektansökan   AU         Beslut - LAG

 

Våren 2009

15 januari            10 feb      Tisd   10 mars

20 april               13 maj      Månd  1 juni

 

Hösten 2009

1 september         23 sept­     Onsd 14 oktober

20 oktober           10 nov     Månd  7 december


Arbetsutskottet möts alltid ca fyra veckor före beslutsmöte


25 April - Årsmöte för Föreningen Leader Hälsingebygden i Järvsö

Läs mer på deras hemsida


Byborna vill tjäna på snurrorna...




Byborna vill tjäna på snurrorna

Det planeras och byggs hundratals vindkraftverk i Värmland och nu kräver organisationen Hela Sverige Ska Leva att vindkraftsbolagen delar med sig av vinsten till byborna där vindkarftverken är placerade.


 - De som bor i närheten ska få del av vinsterna


- Vi tycker att de som bor i närheten av de här vindparkerna som etableras också ska ha del i vinsterna från produktionen, säger Staffan Bond, verksamhetschef på Hela Sverige Ska Leva.


- Ungefär en halv procent av produktionsvärdet tycker vi ska gå till vad vi kallar den lokala utvecklingsgruppen, det vill säga byalaget eller samfällighetsföreningen som finns i närheten av vindsnurrorna som etableras.


Ett liknande system finns i Norge men då gäller det vattenkraften där ett öre/kw går till respektive kommun där vattenkraftverket är placerad i. Men i Sverige har det här systemet inte slagit igenom trots att de samlade vattenkraftskommunerna kämpat i åratal för att få till ett liknande avtal.


- Det finns ett starkt krav från byarna ute på landsbygden att de vill vara med och ta del av intäkterna, säger Staffan Bond.

Kravet från organisationen Hela Sverige Ska Leva liknar det norska ersättningssystemet och verksamhetschefen Staffan Bond tror att närboende till ett vindkraftverk kommer att stå ut med de olägenheter som det kan bli om de får del i vinsten.

Läs mer på SR hemsida


Drivmedelförsörjning på Landsbygden...




Drivmedelförsörjning på Landsbygden

Delrapport om läget inlämnad till Näringsdepartementet

Länsstyrelsen i Värmlands- och Dalarnas län har ett gemensamt uppdrag från regeringen. De ska inventera alla län i Sverige efter goda exempel på hur man kan bevara en god tillgång till drivmedel på landsbygden. Dessutom ska de två länsstyrelserna sprida de goda exemplen till alla län i landet. Idag, den 2009 02 13, lämnar de en gemensam delrapport till Näringsdepartementet.

FLF:s (Föreningen Lanthandelns Främjande) arbete med att kartlägga och inventera läget för bensinmackarna på landsbygden, har visat att utvecklingen är oroande. Det finns t.ex. ett saneringsproblem som aktualiseras mer och mer. I länet har ett arbete med att hitta former för framtida distribution och försäljning av drivmedel genomförts av Länsbygderådets Owe Nordling. Konceptet "By-macken" är ett resultat av detta arbete.

- Jag kan konstatera att Värmland genom dessa insatser ligger relativt långt framme när det gäller att bevara bensinmackar på landsbygden, säger Landshövding Eva Eriksson. Men frågan är fortfarande ett stort hot mot den långsiktiga utvecklingen för landsbygden.


Läs mer på Webfinanser


Rykande färskt nyhetsbrev från Barn på landsbygden





Rykande färskt nyhetsbrev från Barn på landsbygden

Läs om hur projektet Barn på landsbygden arbetar med nio kommuner för att barn och ungdomar
ska få mer inflytande över sin vardag.


Gå till nyhetsbrevet

nyhetsbrev barn februari 20091.jpg (76.40kb)



Butiken i byn bär sig...




Butiken i byn bär sig...

Trogna kunder belönas med återbäring

Utan butiken dör bygden. Det har Åmotsborna förstått och handlar så mycket de kan i sin Konsumbutik. Förra året så flitigt att föreningen nu ger en procent tillbaka på 2008 års köp. För den flitigaste familjen innebär det en tusenlapp i oväntad bonus.

- Vi är glada och tacksamma för vår butik, säger Monica Eriksson, som precis helghandlat i Konsum i Åmot. Här finns det mesta man behöver och vi är trogna. Jag handlar aldrig på stormarknader.

Monica Erikssons granne Lisa Brodin har passat på att få skjuts till butiken. Hon berättar att hon bott i samma hus i Åmot i alla tider.


- Jag kommer ingenstans så det är tur att butiken finns, säger hon.

Konsum Åmotsbruk är en fristående ekonomisk förening. Tillsammans med Konsum Forsbacka är de två de enda som står utanför Konsum Gävleborg i länet.

Föreningen har 342 medlemmar och alla har ett ägarkapital i föreningen. För första gången sedan år 2000 ger föreningen återbäring på förra årets köp. Den här gången blev det en procent.

Anette Larsson är föreningsledare, vilket är detsamma som butiksföreståndare. Tillsammans är de fyra som jobbar i butiken, men ingen på heltid.


- Vi har öppet sju dagar i veckan, berättar Anette Larsson. Förr hade vi bara öppet en enda söndag om året, första advent. Men det är viktigt att det är söndagsöppet i alla fall några timmar.

Just de där timmarna på söndagen är något som Margareta Lindblad, trogen kund, uppskattar.

- Den sociala biten är viktig, säger hon. Man kan komma hit och träffa andra.

Butiken, skolan och äldreboendet är tre viktiga saker i Åmot. Det är alla vi pratar med överens om. Försvinner butiken och skolan flyttar barnfamiljerna. Bara de äldre blir kvar och till sist dör bygden ut.

- Det är nödvändigt att ge all service vi kan, säger Per Agefeldt, ordförande i föreningen Konsum Åmotsbruk. Vi är ombud för Systembolaget, Apoteket och Posten.


Han bor hela vinterhalvåret i Svartnäs och besöker butiken minst en gång i veckan. Med en yrkesbakgrund i kooperationen är han till stort stöd. Hans kontakter har gjort att Åmotsborna till jul kan handla speciallevererade charkvaror från Värmland som Per Agefeldt hämtar själv med hjälp av grannens släpvagn. Året om finns "Sveriges godaste falukorv", också den från Värmland.- Vi försöker vara unika på något sätt, säger han.


Mittemot butiken ligger byns mack. Den lever på övertid. Egentligen skulle den ha stängts 1 juli förra året men fick ett års frist. Sedan OK/Q8 kom med beslutet att stänga har Konsumföreningen legat på för att få behålla macken - som de i alla fall sköter.


- Vi är beredda att ta över och driva macken själva, säger Per Agefeldt. Det finns andra bolag som kan tänka sig att ha mack här. Jag har haft kontakt med ett par.

Försvinner macken måste byborna åka iväg för att tanka och då kanske de passar på att handla annat också, vilket på sikt självklart drabbar butiken - och byborna.

Läs mer i Gefle Dagblad


Konsult ska utreda vindkraft...




Konsult ska utreda vindkraft


Nordanstigs kommun har anlitat förre stadsarkitekten Sam Sandström som konsult för att göra en studie över eventuella vindkraftverk i kommunen. Innan studien är klar kommer kommunen inte att pröva ansökningar om bygglov.

Läs mer i Hudiksvalls Tidning

Delrapport om drivmedelförsörjning på Landsbygden




Pressmeddelande: Delrapport om drivmedelförsörjning på Landsbygden

Länsstyrelsen i Värmlands- och Dalarnas län har ett gemensamt uppdrag från regeringen. De ska inventera alla län i Sverige efter goda exempel på hur man kan bevara en god tillgång till drivmedel på landsbygden. Dessutom ska de två länsstyrelserna sprida de goda exemplen till alla län i landet. Idag, den 2009 02 13, lämnar de en gemensam delrapport till Näringsdepartementet.


FLF:s (Föreningen Lanthandelns Främjande) arbete med att kartlägga och inventera läget för bensinmackarna på landsbygden, har visat att utvecklingen för drivmedelsförsörjningen på landsbygden är oroande. Det finns t.ex. ett saneringsproblem som aktualiseras mer och mer. I länet har ett arbete med att hitta former för framtida distribution och försäljning av drivmedel genomförts av Länsbygderådets Owe Nordling. Konceptet "By-macken" är ett resultat av detta arbete.


- Jag kan konstatera att Värmland genom dessa insatser ligger relativt långt framme när det gäller att bevara bensinmackar på landsbygden, säger Landshövding Eva Eriksson. Men frågan är fortfarande ett stort hot mot den långsiktiga utvecklingen för landsbygden.

Läs mer i bifogad rapport med bilagor.


Delrapporten 2009 02 13
pdf 103 kB

Nedläggning av mackar
pdf 746 kB

Behov av moratorium
pdf 117 kB

By-macken, handledning
pdf 742 kB

By macken som exempel
pdf 915 kB

KOV-rapport 2008
pdf 784 kB

Mackrapport Småkom
pdf 128 kB

Miljösaneringsfond och klimat
pdf 50 kB

Slutdokument
pdf 451 kB



Kontakt

Ingela Bönström, Länsstyrelsen 054-19 72 29

Bo Jonsson, Länsstyrelsen 070-5497435

Owe Nordling, Länsbygderådet, 070-555 6840

John-Olov Östlundh, FLF  070-6900950


Läs mer på Länsstyrelsen i Värmlands hemsida

Stora förändringar med Kulturutredningen




Stora förändringar med Kulturutredningen

Kulturutredningen vill slå ihop delar av Statens kulturråd med Konstnärsnämnden, Bildkonstnärsnämnden och Sveriges Författarfond. Riksarkivet ska också slås ihop med landsarkiven, till ett nytt Arkiv-verk.

Den statliga kulturutredningen föreslår i sitt huvudbetänkande en "förhållandevis omfattande kulturpolitisk förvaltningsreform". I stället för dagens uppdelning i genrer och ändamål föreslår de att förvaltningen grupperas och organiseras i tre huvudsfärer.

- En sfär för frågor om arkiv, bibliotek och språk. På det området föreslår utredningen att Riksarkivet och landsarkiven bildar en ny myndighet - Arkiv-verket - som får i uppdrag att svara för den nationella överblicken över arkivområdet, och att Kungl. biblioteket får i uppdrag att svara för den nationella överblicken över biblioteksområdet.
Senast 2014 ska också en samlad myndighet för arkiv och bibliotek inrättas.

- En sfär för frågor om samtid, historia och livsmiljö.

Där samlar utredning det kulturpolitiska avsnitt som gäller samtid, historia och frågor om livsmiljö i vid mening. Kulturarvet ställs i fokus. På detta område föreslås att Riksantikvarieämbetet, Riksutställningar, Nämnden för hemslöjdsfrågor, Statens konstråd och Arkitekturmuseet läggs samman till en myndighet. I myndigheten infogas också den musei-koordinatorsfunktion som närmare utvecklas i förslag av utredningen Museikoordinatorn.

Förändringen bör kunna genomföras under 2010.

- En sfär för frågor om konstarterna. Utredningen vill få till "ett mer sammanhållet politiskt perspektiv på konstarterna" - scenkonst och musik, film, litteratur samt bild och form. En gemensam myndighet för bidragsgivning och ersättningar till konstnärer och upphovsmän bör skapas, enligt utredningen.

En ny myndighet för konstarterna skapas genom att viss verksamhet inom Statens kulturråd, hela Konstnärsnämnden med Bildkonstnärsfonden samt Sveriges Författarfond och viss verksamhet inom Rikskonserter samlas inom en och samma organisation. Förändringen bör kunna genomföras under 2010.

Läs mer i tidningen DN

Kärnavfallet kan sippra ut...




Kärnavfallet kan sippra ut

Kapslarna skulle isolera det livsfarliga kärn­avfallet i 100 000 år.

Nu varnar svenska forskare för att de kan vittra sönder - på bara 50 år.

- Konsekvenserna skulle bli katastrofala, säger KTH-forskaren Peter Szakálos.

I eftermiddag träffar energi­minister Maud Olofsson (C) oppositionen för att diskutera kärnkraftens framtid. Den politiska striden är inte över - och det är den inte bland forskarna heller.

I vår väntas företaget Svensk Kärnbränslehantering, som bland annat ägs av Vattenfall och tyska Eon, att föreslå var i Sverige kärnbränslet ska slutförvaras.

Det radioaktiva materialet kommer att placeras i kopparkapslar som bäddas in i lera, 500 meter ner i berget.

Här ska de ligga i minst 100 000 år - tills strålningen inte längre är farlig.

Men nu har två KTH-forskare kommit fram till att kopparn reagerar med det syrefria vattnet i berget - och riskerar att vittra sönder.

Även finska och kanadensiska forskare har kommit fram till liknande resultat.

Bryter ner kapseln

När kopparn reagerar med vattnet frigörs dessutom väteatomer som går in i kopparn och ytterligare bryter ner den.

- De gör att materialet kan komma att försvagas oerhört snabbt, säger Peter Szakálos, doktor i korrosionslära på KTH.

Redan inom 50 år skulle kapslarna kunna spricka och det radioaktiva ämnet läcka ut, varnar han.

- Konsekvenserna skulle bli katastrofala. Någon sanering skulle inte vara möjlig. Vi skulle tvingas till evakueringar under oöverskådlig tid.

"Kan inte belägga"

Johan Swahn på Miljö­organisationernas kärnavfallsgranskning menar att det handlar om ett haveri för SKB:s svenska modell.

- Nu måste vi styra om och börja utreda andra alternativ.

Saida Laarouchi Engström på Svensk Kärnbränslehantering sågar KTH-forskarnas resultat:

- Vi har försökt återupprepa det utan framgång. Vi delar absolut inte deras bedömning.

Ser ni inte något skäl att ta till er av kritiken?

- Vi följer självklart all forskning på området. Men de har inte kunnat belägga sina resultat på ett trovärdigt sätt.

Borde det inte vara tvärtom - att ni tvingas bevisa motsatsen?

- Jo. Och det är det vi kommer att göra i den ansökan vi lämnar in om slutförvaringen. Granskningen kommer att bli oerhört hård. 


Staffan Lindberg


Läs mer i Aftonbladet

Tusentals nya vindkraftverk planeras...




Tusentals nya vindkraftverk planeras...

Regeringens mål för utbyggnad av förnybar energi med 25 terawattimmar fram till 2020 skulle kunna fördubblas.

Åtminstone om det är upp till vindkraftsindustrin. Det skriver Dagens Nyheter i dag.


I dag när regeringen och oppositionen ska diskutera den framtida energipolitiken är en sak säker - alla vill de har ökade satsningar på förnybar energi. Vindkraften är ett starkt alternativ.

De 30 största svenska vindkraftsbolagen är väl förberedda eftersom de redan i dag har konkreta planer på vindkraftsparker som skulle ge 55 TWh per år, skriver DN.


I dag finns sex vindkraftsparker i drift och tio är under uppbyggnad. Samtidigt har man fått tillstånd att bygga 18 nya parker. Dessa totalt 34 parker skulle kunna producera drygt 10 TWh el.


80 andra parker i olika stadier av projektering skulle tillsammans enligt beräkningar kunna producera så mycket som ytterligare 45 TWh. Utöver dessa finns en rad mindre anläggningar som inte omfattats av tidningens granskning.


Fyra viktiga frågor

Fyra frågor är avgörande för vindkraftens framtid: prissättningen, tillståndsprövningen, finansieringen och förutsättningarna för de havsbaserade vindparkerna.


- Vi är övertygade om att vi till 2020 ska kunna producera 15 TWh på land. Men ska vi klara ytterligare 10 TWh till havs behövs ett bättre stöd, säger Matthias Rapp som är vd för branschorganet Svensk Vindenergi till DN.


Prissättningen påverkas positivt då elcertifikatsystemet ska byggas ut och tillståndsprövningen ska förenklas. Då återstår frågan om finansiering som ännu inte är löst. Dessutom behöver man dra kablar till vindkraftanläggningar och det är inte så enkelt.


- Att koppla in dem kommer att bli en utmaning, säger Mikael Odenberg som är generaldirektör för Svenska Kraftnät.


Susanna Vidlund


Läs mer i Aftonbladet

Enklare och snabbare handläggning av vindkraft...




Enklare och snabbare handläggning av vindkraft

Pressmeddelande  från Miljödepartementet


Regeringen lägger idag fram en rad förslag för att underlätta utbyggnaden av vindkraft i Sverige. För att förkorta och snabba på handläggningstiderna för vindkraftsetableringar föreslås bland annat att kraven på detaljplan och bygglov i huvudsak slopas när ett vindkraftverk fått tillstånd enligt miljöbalken.


 I lagrådsremissen Prövning av vindkraft presenterar regeringen flera förslag för att underlätta utbyggnaden av vindkraft utan att minska kraven på en rättssäker och omsorgsfull handläggning. I dag kan uppförandet av ett vindkraftverk bli föremål för två parallella processer i plan- och bygglagen respektive miljöbalken, där prövningarna är snarlika.


- Vindkraften har byggts ut i snigelfart i Sverige. Regeringens ambitiösa mål om att hälften av energin skavara förnybar till år 2020 och tiodubbla utbyggnaden av vindkraft kräver enklare tillståndsgivning. Nu tar vi bort stoppklossarna i handläggningen, främst genom att slopa den så kallade dubbelprövningen av vindkraftsärenden. säger miljöminister Andreas Carlgren.


Regeringen föreslår att den samlade prövningen av vindkraftverken ska ske vid miljötillståndsprövningen. De nuvarande kraven på detaljplan och bygglov tas i huvudsak bort i det fall uppförandet av ett vindkraftverk har fått tillstånd enligt miljöbalken. Det ska fortfarande finnas krav på detaljplan när vindkraft avses att uppföras i områden där det råder stor efterfrågan på mark för bebyggelse eller anläggningar.

 I miljötillståndsprövningen kommer även lokaliseringen och påverkan på omgivningen att prövas noga. Grannar och sakägare kan påverka under processen och även överklaga beslutet. Till skillnad från dagens regler kommer det inte att vara möjligt att överklaga flera olika beslut som tas vid olika tidpunkter i processen, vilket försenar projekten.


Kommunerna ges medbestämmande genom att kommunfullmäktiges godkännande krävs för projekt som tillståndsprövas enligt miljöbalken, d.v.s. större verk eller vindkraftparker. Regeringen ska kunna tillåta en anläggning för vindkraft om det från nationell synpunkt är synnerligen angeläget att verksamheten kommer till stånd. Dessutom ska Öland undantas från tillämpningsområdet för bestämmelsen om riksintresse för obruten kust i miljöbalken när det gäller uppförande av vindkraftverk.

 Förutom regelförenklingar har regeringen sedan tidigare tillfört regeringen resurser för snabbare handläggning. Staten lägger omkring 165 miljoner per år till vindkraften genom medel till översiktsplanering, ett nationellt nätverk för vindbruk och medel för minskade handläggningstider till länsstyrelser och miljödomstolar.


Bakgrund

Riksdagen har satt upp ett nationellt planeringsmål för vindkraft som inne­bär att plan­mässiga förutsättningar ska skapas för att möjliggöra en årlig produktions­kapacitet på 10 terawattimmar (TWh) till 2015. Utbyggnaden av vindkraft är även en del i arbetet med att nå det av riksdagen fastställda miljökvalitetsmålet Begränsad klimatpåverkan. Enligt den överenskommelse om energi- och klimatpolitiken som träffats mellan regeringspartierna fastställs en ny planeringsram för vindkraft till 30 TWh till år 2020. Detta ligger i linje med Energimyndighetens remissbehandlade förslag, varav 20 TWh ska ske till lands och 10 TWh till havs.


 I tilläggsdirektiven till Miljöprocessutredningen i december 2007 fick utredningen bland annat i uppdrag att utreda behovet av författningsförändringar i fråga om förnybar energi. En del i uppdraget var att utreda möjligheterna att förenkla de delar av regelverket som påverkar förutsättningarna för etablering av vindkraft och då särskilt se till att så kallad dubbelprövning av tillstånden undviks. I direktiven nämndes också vissa specifika krav som behövde ses över, exempelvis detaljplanekravet vid etablering av vindkraft och förbudet mot uppförande av anläggningar i områden som ingår i riksintresset "obruten kust". Miljöprocessutredningen överlämnade sitt delbetänkande "Prövning av vindkraft" (SOU 2008:86) den 6 oktober 2008.


Kontakt:
Mattias Johansson
Pressekreterare hos Andreas Carlgren
08-405 22 69
070-950 22 45

Leif Holmberg
Politiskt sakkunnig
08-405 23 88

Malin Larsson
Rättssakkunnig
08-405 24 17


Läs mer om utbyggnaden av vindkraft (http://www.regeringen.se/sb/d/2448/a/120444)


Relaterade publikationer

Läs Miljöprocessutredningens tidigare överlämnade SOU 2008:86 Prövning av vindkraft (http://www.regeringen.se/sb/d/10119/a/112115


PRESSMEDDELANDE...





PRESSMEDDELANDE

                                                                                                   2009 02 12

  
  

Vi ska ha återbäring från vindkraften


Utbyggnaden av vindkraften är ett utmärkt tillfälle att stärka den lokala ekonomin även i våra glest befolkade delar av landet.


De nya vindkraftverken som planeras, kommer att stå på landsbygden. Och det är bra. Vi gillar vindkraft. Men, vi som bor i produktionsområdena får vår livsmiljö kraftigt påverkad, med kraftverk som reser sig kanske 150 meter över marken, nya vägar som anläggs i gamla välkända marker och ledningar som dras fram.

Därför kräver Hela Sverige ska leva att en del av avkastningen återförs till bygden. En obligatorisk återbäring på minst 0,5 procent av bruttoersättningen för elproduktionen är rimlig och den ska gå till de lokala utvecklingsgrupperna i de bygder som påverkas, i form av en "bygdepeng".


Hur återbäringen ska utnyttjas får den lokala gruppen själv bestämma. Redan idag finns exempel på bygder som fått återbäring från vindbruk i den här storleken och som använt pengarna till infrastruktur, service och kreditgarantier till företag.


Vi anser också att de lokala utvecklingsgrupperna bör få inflytande över var vindsnurrorna placeras, och att de därför ska få en tydlig och formell status i den kommunala planeringen.


Dessutom bör de stora exploatörerna ge lokalbefolkningen option på ett kraftverk i vindparken eller på annat sätt ge dem möjlighet att gå in som delägare. Det finns goda exempel också på det.


- Vi förutsätter att regeringen inser betydelsen av våra krav och tar hänsyn till dem. Både i den samlade landsbygdsstrategi som presenteras i slutet av februari, och i den klimat- och energiproposition som kommer under våren, säger Staffan Bond, verksamhetschef för Hela Sverige ska leva.



För mer information kontakta

Staffan Bond, verksamhetschef Hela Sverige ska leva, tfn 070-534 13 50





Vi stödjer lokal utveckling och synliggör landsbygdens värden. Vi ser till helheten lokalt, över alla sektorer i samhället och över partigränser. Drygt 4 500 utvecklingsgrupper, cirka 100 kommunbygderåd, 24 länsbygderåd och 40 medlemsorganisationer är engagerade. 100 000 människor satsar varje år över fem miljoner ideella timmar för den egna bygdens bästa. En växande folkrörelse som ger företagsamma och hållbara bygder i hela Sverige!

      

       Stortorget 7, 111 29 STOCKHOLM, tfn 08-24 13 50, fax 08-24 28 05, www.helasverige.se, info@helasverige.se


Ge oss återbäring från vindkraften




Ge oss återbäring från vindkraften

Vi på landsbygden tillhandahåller produktionsområdena för utbyggnaden av vindkraft. Det gör vi gärna, vi gillar vindkraft. Men, vi kräver att en viss del av avkastningen från vindkraftsverken återförs till de bygder som berörs.


En rimlig ersättning är 0,5 procent av bruttoersättningen för elproduktion och den ska gå till de lokala utvecklingsgrupperna i de bygder som berör, i form av en bygdepeng.


Hur återbäringen ska nyttjas bestämmer den lokala gruppen själv.


Vi anser också att de lokala utvecklingsgrupperna bör få inflytande över var vindkraftverken placeras, och att de därför ska få en tydlig och formell status i den kommunala processen.


Dessutom bör de stora exploatörerna ge lokalbefolkningen option på ett kraftverk i vindparken, eller på annat sätt ge dem möjlighet att gå in som delägare.


Läs hela ställningstagandet


Läs vårt pressmeddelande


Lokal vindkraftsutveckling





Lokal vindkraftsutveckling


Omställningen till ett klimatsmart samhälle kräver tillgång till förnybara energikällor. Och många av dessa källor kommer att finnas på landsbygden. I projektet Lokal vindkraftsutveckling tar vi sikte på utbyggnaden av vindkraft som pågår på olika håll i Sverige. Projektet är ett samarbete med Energimyndigheten.

Projektets mål är att stödja människor på landsbygden att starta lokala vindkraftverk. Men vi vill även utveckla modeller för samarbete mellan bygder och marknad, samt modeller för avtal mellan bygder och marknad.



Vill du veta mer?         
             

Presentation av projektet

stem_cmyk_left.jpg (11.25kb)


Webbplats sprider kunskap om vindbruk





Webbplats sprider kunskap om vindbruk

Nätverket för vindbruk har skapat en ny webbplats för dig som är intresserad av vindkraft. Här finns information om allt från hur vindkraftverk är uppbyggda och fungerar, till vilka tillstånd som krävs för att sätta upp vindkraftverk.


Länk till sidan


Bygglovskravet för vindkraft försvinner




Bygglovskravet för vindkraft försvinner

Regeringens utredare av vindkraft föreslår att bygglovskravet för vindkraftverk tas bort. Men LRF menar att förslaget inte gör det enklare för de mindre projekten.

- Prövningskrånglet behålls för de här projekten, säger Åsa Hill, miljöjurist på LRF.

Regeringen har tidigare uttalat en önskan att det ska bli lättare att bygga ut vindkraften i Sverige. Hittills har nya vindkraftsprojekt prövats både enligt miljöbalken och plan- och bygglagen.

Utredningen föreslår nu bland annat att dubbelprövningen avskaffas. Om ett projekt prövats och fått tillstånd enligt miljöbalken ska man inte behöva ansöka om bygglov, där i princip samma saker prövas.

Underlättar inte
Men på LRF menar man att förslaget inte underlättar för de mindre parkerna och enstaka vindkraftverken.
För stora vindkraftsprojekt måste alltid en tillståndsprövning enligt miljöbalken göras och då försvinner kraven på bygglov.

De mindre projekten kan också slippa bygglovet, men då måste en frivillig tillståndsprövning göras. Något som kostar pengar.
- Då måste man göra en miljökonsekvensbeskrivning, en tillståndsansökan och genomföra samråd. I en liten by där man kanske är eniga om att bygga ut vindkraft måste man då lägga stora pengar på konsulter för att få prövningen gjord, säger Åsa Hill.

Om man väljer att inte söka tillstånd enligt miljöbalken gäller i princip samma regler som tidigare. Bygglov måste sökas och en anmälan (en enklare typ av miljöprövning) enligt miljöbalken ska göras. Med dubbelprövning och risk för överklaganden i flera instanser.

Borde vågat mer
Åsa Hill menar att man borde ha vågat ta stegen och skippa kravet på bygglov även här.
- Vi tycker att det skulle räcka med en anmälan. Särskilt som anmälningsprövningen och bygglovsprövningen tittar på samma saker.

Utredningen anser ändå att det sammantaget blir lättare även för de mindre vindkraftsprojekten.
- Handläggningen hos kommunen ska samordnas. Även om du har kvar handläggningen enligt båda lagarna så blir det en förenkling. Dessutom slipper man detaljplan om det inte är mark där det är stor efterfrågan för bebyggelse, säger utredningssekreterare Peter Ardo.

Enklare för storprojekten
För de stora vindkraftprojekten kan förändringarna göra processen enklare.
- Där det finns problem och konflikter kommer det att spela stor roll eftersom man slipper ha dubbla förhandlingar och skriva dubbla utlåtanden, säger Magnus Mattson på Res Skandinavien, som bygger vindkraftparker på flera ställen i landet.

Utredningen menar att det inte finns någon risk för att någon förlorar inflytande över processen. Allmänhet och grannar till tänkta vindkraftverk kommer att kunna säga sitt oavsett vilken prövning som sker.


Hans Dahlgren

Förslagen i korthet

* Vindkraftverk i grupper om fler än sju eller enstaka verk som är högre än 150 meter måste alltid ha tillstånd enligt miljöbalken. Å andra sidan behövs då inget bygglov.

* Även mindre projekt kan slippa bygglov om man frivilligt söker och får tillstånd enligt miljöbalken.
Alternativet för mindre projekt är att som tidigare göra en enklare miljöprövning, en så kallad anmälan enligt miljöbalken, och söka bygglov. Nytt är att man då ofta ska slippa detaljplan och att kommunen ska samordna prövningarna enligt miljöbalk och plan- och bygglag bättre.

* Tidigare låg gränsen för tillståndsplikt på vindkraftsprojekt över 25 MW. Den tas nu helt bort. Förändringen är en viss sänkning av gränsen.

* Förbudet mot vindkraftparker på över 10 MW på Öland tas bort vilket tros resultera i större men färre grupper av vindkraftverk. Förbudet behålls dock på övriga platser där det finns, exempelvis i obrutna kustområden i Bohuslän, Småland och Östergötland.

* Reglerna föreslås gälla från den 1 juli nästa år.



Läs mer i tidningen ATL


Regeringen presenterar vindkraft




Regeringen presenterar vindkraft

Regeringen lade på torsdagen fram det förslag som ska göra det enklare att bygga ut vindkraften i landet.

På ATL.nu rapporterade vi om planerna att underlätta för vindkraftens utbyggnad i oktober 2008, då med ett utredningsförslag som utgångspunkt (se artikellänken till höger).
Nu har utredningsförslaget blivit en lagrådsremiss.
- Vindkraften har byggts ut i snigelfart i Sverige. Regeringens ambitiösa mål om att hälften av energin ska vara förnybar till år 2020 och tiodubbla utbyggnaden av vindkraft kräver enklare tillståndsgivning, kommenterar miljöminister Andreas Carlgren i ett pressmeddelande från Miljödepartementet.

Läs mer i tidningen ATL

Pengar till forskning om jordbrukets energi




Pengar till forskning om jordbrukets energi

10 miljoner kronor ska fördelas på forskning om hur jordbruket kan bli självförsörjande på energi genom hållbart uttag av biomassa.

Pengarna är en del av den så kallade klimatmiljarden som ingick i budgetpropositionen 2008. Ett område som ska prioriteras är bland annat användningen av restprodukter från jordbruket, till exempel gödselbaserad biogas.

Enligt jordbruksminister Eskil Erlandsson är hållbart uttag av biomassa en chans för många bönder och företag med lantbruksanknytning.

Läs mer i tidningen ATL


Mejerierna tar allt större andel av mjölkpengarna




Mejerierna tar allt större andel av mjölkpengarna

Mjölkbönderna får en allt mindre del av det mjölkpris mejerierna tar ut.

Den ständiga kampen om fördelningen av mjölkpriset har utvecklats till industrins fördel medan mjölkböndernas andel av försäljningspriset på mejeriernas invägda mjölk minskat.

Enligt statistik sammanställd av den tidigare mjölkbonden och initiativtagaren till föreningen Sveriges Mjölkbönder, Lars Jakobsson, utgjorde avräkningspriset 48 procent av mejeriernas försäljningspris 2000 medan det 2008 hade minskat till 44 procent.

Har blivit värre
Troligtvis har denna negativa utveckling förstärkts eftersom Jakobssons statistik bara sträcker sig fram till november i fjol medan de stora sänkningarna av avräkningspriset började i december och fortsatte in i januari i år.

Materialet, som har avräkningspriserna från 2000 som utgångspunkt och som sedan indexerats framåt utifrån Jordbruksverkets prisindexserier, visar dock att medan mejeriernas försäljningspris steg med 15 procent mellan 2007 och 2008, höjdes avräkningspriset med 20 procent i genomsnitt. Den senaste tidens utveckling med brutala sänkningar innebär dock att den marginella förbättring av avräkningspriset som skedde i fjol nu brutits.

Vill inte kommentera
Ingen vill i dag kommentera om denna utveckling, att en
större andel av försäljningspriset hamnar i förädlingsledet, stämmer med deras egen bild.

På Milko hänvisar vd Erik Gumabon till Svensk Mjölk, men på Svensk Mjölk säger man sig inte ha sådana uppgifter.
- Vi kan inte kommentera dessa uppgifter. Jag har bara varit här ett år nu och vi har ett annat fokus just nu. När det gäller utvecklingen i mejeribranschen får jag hänvisa till Svensk Mjölk, säger Erik Gumabon.

Ville höja priset till bonden
Milkos ordförande Per Åsling gick tidigare ut och lobbade för en höjning av mjölkpriset med en krona, som oavkortat skulle gå till producenten.

Milko sänkte vid årsskiftet avräkningspriset med 40 öre. Skånemejerier sänkte med 30 öre till 2,63 kronor kilot, Arla Foods med 45 öre till 3,04 kronor medan Norrmejerier sänkt med 10 öre.



Jerry Simonsson

Läs mer i Tidningen ATL


Gröna miljöer ska stärka kommunen...




Gröna miljöer ska stärka kommunen

Om vi blir bättre på att ta till vara landsbygdens resurser kan Söderhamn bli ett attraktivare ställe att bo på.
Det är tanken bakom satsningen Gröna miljöer.

Läs mer i Söderhamns Kuriren

Högst andel arbetslösa i Gävleborg




Högst andel arbetslösa i Gävleborg

Gävleborgs län har högst andel arbetslösa i hela landet. 4,9 procent av befolkningen i Gävleborgs län var i januari arbetslösa och konjunkturnedgången fortsätter att påverka arbetsmarknadsläget.

Läs mer i Hudiksvalls Tidning

Vädjar till justitieministern - behåll polisstationen




Vädjar till justitieministern - behåll polisstationen

Att polisstationen i Bergsjö ska läggas ned har upprört många. En man med förflutet i polisväsendet har nu skrivit en vädjan till justitieminister Beatrice Ask om att ta tag i saken.

Läs mer i Hudiksvalls Tidning

Väl synlig vindkraft




Väl synlig vindkraft

Den förändrade utsikten är det främsta skälet till kritik mot den blivande vindkraftparken mellan Bergsjö-Ilsbo och Norrdellen. Airlift AB är kritisk till försämrade användning av Hudiksvalls flygplats.

Läs mer i Hudiksvalls Tidning

Tummen ner för detaljplan



Tummen ner för detaljplan

Reaktioner mot ny detaljplan i Sörforsa tar fart sedan förslaget ställts ut. Oro för bussar i bostadsområde.

Läs mer i Hudiksvalls Tidning

Risk för mackdöd i Skaulo




Risk för mackdöd i Skaulo

Bensinförsäljningen i Skaulo är hotad sedan leverantören Norsk
Hydro sagt upp leverantörsavtalet.
I onsdags träffades bya- och mackföreträdare i Gällivare för att diskutera situationen. Mackdöden drar genom landet och även Norrbotten drabbas.
I onsdags träffades landsbygdsföreträdare och landsbygdsmackägare för att dryfta situationen efter att Norsk Hydro, leverantör av bränsle till ICA i Skaulo, sagt upp leverantörsavtalet.
Macken anses helt enkelt sälja för lite.
Och fler mackar kan försvinna.
Bland andra OKQ8 har aviserat en ökad nedläggningstakt av sina mindre mackar.
Problembild
Effekten är uppenbar, berörda innevånare drabbas och för den enskilda mackägaren kan tunga saneringskostnader följa i spåren.
I vissa fall tas ett saneringsansvar av berört bolag mot avtal att ny bränsleförsäljning med annan leverantör inte återuppstår inom en specifik tidsperiod.
Landsbygdsorganisationernas påtryckningar på regeringen har lett till ett regeringsuppdrag till Dalarnas och Värmlands länsstyrelser att belysa situationen ur ett nationellt bränsleförsörjningsperspektiv och den första rapporten till Näringsdepartementet läggs fram på fredag.
Nationella landsbygdsorganisationer, som Småkom och Hela Sverige ska leva, har bett regeringen om ett nationellt moratorium för att ge landsbygden rådrum för nya bränsleförsörjningslösningar.
Lokal diskussion
I Gällivare i onsdags diskuterades olika åtgärder för att med lokala initiativ möta den nya situationen.
Utgångspunkterna skiftade dock.
Nattavaara ekonomiska förening, med innevånarna som delägare, har nyligen tecknat ett långsiktigt bränsleleveransavtal.
I Ullatti finns en OKQ8-mack medan ICA i Skaulo, tappningsställe, alltså står utan leverantör.
Samverkan nyckeln?
Nödvändigheten av en folkig opinion och gemensam kamp förenade.
- Vi måste hålla ihop på landsbygden om det går. Jobbar vi en och en är det svårt och bemanning får vi glömma, säger Bertil Holmgren, Nattavaara.
Mackägaren, Holger Törnlind, Ullatti, framhåller enighet och köptrohet.
- Jag har en anställd och det går bra. Det enda hotet är om jag säljer för mycket och tvingas investera men det finns billiga lösningar. Men hjälps man åt att lösa problemen då går det och enigheten i byarna är stor, säger han.
För Martin Dyrlind föreligger en annan verklighet.
- Vårt avtal är uppsagt och därför sitter jag här för att diskutera olika lösningar och vi ska försöka, säger han.

Kenth Bergmark

Läs mer i Norrbottens Kuriren

Skolledningen vill utreda byskolorna igen



Evighetsdebatten om Sandvikens byskolor fortsätter. De politiska partierna är överens om att skolorna inte får stängas - i alla fall inte före valet 2010. Men från skolledningen ligger man ändå på och vill nu ha uppdrag att utreda frågan på nytt.

När skolan måste spara pengar genom strukturella åtgärder för skolledningen med chefer och rektorer alltid fram nedläggning av de små skolorna ute i byarna som alternativ nummer ett.

Men svaret från politikerna är nej - skolorna i Åshammar, Jäderfors, Hammarby och Österfärnebo ska vara kvar.

Det hindrar dock inte cheferna inom skolförvaltningen från att fundera vidare över var de pedagogiska och sociala gränserna går för hur liten en skola kan bli, och hur högt pris som är rimligt att betala för att behålla alla skolhus i en tid då det i övrigt krävs stora nedskärningar.

En av orsakerna till att politik och profession ser så olika på frågan är att byskolorna blivit spelpjäser inom den kommuninterna regionalpolitiken. Politikerna vill till varje pris behålla skolorna eftersom byarna annars riskerar att utarmas. Skolchefer och rektorer tycker det är orättvist att ansvaret för att rädda byarna bara läggs på skolan.

Av dokumentationen från en så kallad dialogdag där rektorer och politiker nyligen pratade aktuella skolfrågor, framgår att frågan fortfarande är i allra högsta grad levande med starka argument för och emot att alla skolor ska vara kvar.

Grundskolechefen Lars Walter efterlyser själv ett uppdrag att på nytt utreda småskolorna.

- Det är viktigt att ha en öppen diskussion. Småskolorna är en het potatis. Men samtidigt är det vår skyldighet att ta fram underlag och visa hur vi kan göra en så bra skola som möjligt för de pengar vi har till vårt förfogande, säger han.

För mindre än ett år sedan gjorde förre grundskolechefen Peter Nordmark tillsammans med skolchefen Barbro Berglind en konsekvensutredning där de på eget initiativ förde fram nedläggning av skolorna i Åshammar, Hammarby och Jäderfors som ett sätt att få kontroll på den då skenande ekonomin.

Initiativet väckte politisk irritation eftersom partierna ansåg att frågan redan var färdigdiskuterad.

Ann-Catrin Brockman (S), kunskapsnämndens förste vice ordförande, ser inte heller i dag något behov av en ny byskoleutredning.

- Jag har hört att det finns ett sådant önskemål. Men jag vet inte vad de ska vara bra för, säger hon.

Läs mer i Arbetarbladet


Regeringen ger vindkraften gräddfil




Regeringen vill få ett slut på sega överklaganden av nya vindkraftsprojekt. I dag kan ett ärende överklagas både hos kommun och länsstyrelse. Nu ska det bara bli en väg att gå.

Det finns flera exempel på där det tagit tio år från det att en vindkraftspark planerats till det att den kan börja byggas.

De boende i närheten har kunnat överklaga både kommunens bygglov och länsstyrelsens miljöprövning.

Nu vill regeringen slopa kravet på detaljplan och bygglov enligt plan- och bygglagen PBL och enbart pröva ett vindkraftsbygge enligt miljöbalken.

På regeringssammanträdet i dag tog regeringen beslut om att skicka förslaget vidare på en lagrådsremiss för att senare i vår kunna lägga fram en proposition för riksdagen.

- Från att Sverige var först av alla med att starta att bygga ut vindkraft så har vi blivit ett av de långsammaste länderna. Det är det som vi nu vill göra något åt, säger miljöminister Andreas Carlgren till SR Ekot.

Förslaget om en nyordning presenterade i miljöprocessutredningen SOU 2008:86.

För vindraftsprojektörer är detta en lättnad eftersom de anser att överklagandeprocessen har kunnat drivas in absurdum genom att först gå alla instanser i överklagande av bygglovet och sedan alla instanser om miljöprövningen.

Men för dem som fruktar stora vindkraftverk intill sina bostäder uppfattas förslaget som en inskränkning i de medborgerliga rättigheterna.




Läs mer i Ny Teknik


Europahusets projektservice ...




Europahusets projektservice är en tänkt framtida verksamhet för oss.

Här har vi inom den ideellasektorn en chans att påverka för att få våra egna lotsar inom projektvärden med spets kompetens inom socialafonden och den regionalafonden.

Med att visa vårt intresse kommer vi att kunna få hjälp att förstå samt framtagande av ideer till projekt och därefter fortsatt verksamhet. Detta med tanke på att den ideela sektorn i sverige är en av dom som söker minst projekt inom EU och att vi  därför behöver flytta fram våra positioner. Detta med hjälp som kan ge oss stöd i vår strävan efter att förverkliga våra goda ideer ...

Gå in och stöd detta genom att fylla i enkäten för det kostar inget och det sämsta som kan hända är att vi får gratis hjälp...

Har ni frågor eller behöver mer information ta gärna kontakt med oss på Länsbygderådet X-ing.



Europahusets projektservice är en tänkt framtida verksamhet för oss...

Just nu pågår en förstudie omkring detta med ekonomiskt stöd från Region Gävleborg och ABF Gävleborg.

I förstudien gör vi en enkät till ideella föreningar och föreningar för små företag. Om ni är en av de som fått enkäten kan den besvaras genom att klicka på länken nedan och sedan följa instruktionerna.


Enkät projektservice


Enkäten på nätet är en hjälp vi fått av Resekompani AB (en av våra medlemsorganisationer) och den är därför uppbyggd för anmälningar till konferenser och liknande arrangemang.


Frågorna under fliken Övrigt är en fast mall så ni behöver inte fylla i rutan med särskilda önskemål. Där kan ni i stället skicka med eventuella kommentarer i övrigt omkring ert intresse för projekt.


När ni får upp sista sidan så finns det också en del som är en fast mall. Det är en kryssruta där man "accepterar villkoren". Den rutan måste kryssas i men ni accepterar självklart inga villkor i och med det. 



Under våren 2009 kommer vi att lägga ut resultatet av enkätsvaren här och framåt sommaren kommer också vår slutrapport med eventuella förslag att finnas här. 

Läs mer på Europahusets hemsida


Vart är servicen på landsbygden på väg?




Vart är servicen på landsbygden på väg?

  

Debattartikel av Leif Pettersson, Länsbygderådet Södermanland, införd i Katrineholmskuriren.


Att affären är stängd, läkare och sjukvård, tandläkare och skolan centraliserats, det har det skrivits mycket om i Sverige utan nämnvärt resultat. Våra folkvalda verkar vara tätortsbor allihop och då är det ofta vanligare att tillsätta nya tjänstemän i staden än att satsa på landbygden. Det är också roligare att bygga sporthallar samt fixa gator och torg i tätorterna, gärna med kommunalt underhåll med belysning och snöröjning ända ut i förorterna, än att satsa på landsbygden. En del politiker går till och med så långt att de hellre bygger monument över sig själva än att satsa på landsbygden.


Speciellt allvarligt är det med grundservicen. Service till alla, som en gång var skattefinansierad oavsett var du bodde i landet, med vård och omsorg, post, tele, kassaservice och betaltjänster, verkar inte gälla längre. Förra regeringen tyckte de var smarta när allt skulle drivas företagsmässigt, konkurrentutsättas, upphandlas och så vidare. Vad många politiker glömde var att det är tjänster som befolkningen en gång betalat för via sin skattsedel och som bara ska fungera. Nu är inte frågan helt enkel då vi har en majoritet som bor i centralorterna och tror världen slutar vid 70-skylten, i varje fall när det handlar om att ge bestående och långsiktig service.


Det senaste som försvann på landsbygden var källsorteringen då vi hade för lite ton med tidningar och flaskor. Det var inte försvarbart att köra med halvfulla lastbilar sade man. I stället ska nu varje enskild fastighetsägare på landsbygden köra till återvinningsstationen. Miljövinst? En del har till och med tröttnat att sortera och slänger allt bland hushållssoporna.


Nästa stora samhällshot mot landsbygden är troligen lantbrevbäringen, kanske den sista livsnerven på landsbygden när det gäller samhällsservice. Lantbrevbäraren är en välkommen gäst varje vardag. Lantbrevbäringen är också en nödvändig service för alla på landsbygden men också en viktig social kontakt. För många äldre är det en trygghet när den gula bilen dyker upp.

Ännu har det inte hänt så mycket, men på många orter har Posten fått hjälp av Bring Citymail. Dessa bägge kör "följa John" på landsbygden utan någon som helst samordning. Jag har sett dem stå och köa efter varandra för att tillsammans lägga tre små brev i min postlåda. Det är skrämmande och dyrt, samt utgör en stor negativ miljöpåverkan. Det finns en skillnad mellan dessa. Medan Bring Citymail tar de lönsamma kunderna, ofta offentliga, kommunala och stora företagskunder, måste posten sköta det som blir över. Det är deras uppdrag. Risken är nu stor att den enskilde medborgaren blir utan service när dessa drakar med affärsledningar från Stockholm får "följa John" på landsbygden ett tag inser att det inte är lönsamt att köra postlinjer där.

LEIF PETTERSSON
Verksamhetsledare, Läsbygderåd Södermanland

Läs mer på Hela Sverige Ska Leva

Hyssnabor tar strid om skolan...




Hyssnabor tar strid om skolan

Utredningen om skolans framtid har mobiliserat Hyssnaborna.

De accepterar inte att sexorna flyttas till Sätilaskolan.

- Barnkullarna växer och det finns lokaler. Det vore vansinne att börja nagga på vår skola för att lösa problem på Sätilaskolan, säger de.
 

Hyssnabornas mobilisering är en reaktion på ett utspel i december från Sätilaskolans rektor Sven Svensson, som vill åtgärda minskande elevkullar med att bussa sexor från hela Västra Mark till Sätila. Hans förhoppning är att det också leder till att fler väljer att gå högstadiet i Sätila.


- Det är helt fel att tvinga våra elever till Sätilaskolan. Istället borde man börja med att försöka göra skolan så attraktiv att eleverna självmant vill gå på skolan när det är dags för högstadiet, säger föräldern Malin Johansson.

I dagsläget är många Hyssnafamiljer inriktade på att skicka barnen till Ängskolan, som har mycket gott rykte.

- En bussning till Sätila i sexan skulle då innebära att eleverna måste byta skola två gånger inom loppet av ett år. Helt oacceptabelt, säger Malin Johansson och Börje Johansson.


Föräldrarna tycker inte heller att deras barn ska behöva tidigarelägga övergången till en högstadieskola, med tuffare klimat och större ansvarskrav.


- Låt dem vara barn så länge som möjligt. Alla är inte mogna för det steget som tolvåring, säger de.

Hyssnaborna tycker att det vore märkligt att börja avlöva skolan på en växande ort. Åtskilliga enskilda nya hus har byggts under det senaste året, två nya bostadsområden är på gång och barnkullarna i byn växer.

- Vi har ju Marks bästa läge i förhållande till Göteborg och Landvetters flygplats. En fullvärdig skola är det första folk efterfrågar när de funderar på att flytta, säger byalagets ordförande Åke Andersson.

Förslaget om att bussa sexorna till Sätila ingår som en del i en pågående utredning om skolans framtid. Utredaren beräknas släppa materialet inom en månad, och politikerna vill inte kommentera enskilda förslag dessförinnan.

- Vi vill framföra våra synpunkter i god tid, för det brukar vara svårt att få gehör när förslaget redan är framme, säger Åke Andersson.


Hyssnaborna har bjudit in ansvariga politiker och tjänstemän till ett möte i bygdegården nästa tisdag (17/2 klockan 19).

- Vi vill få fram vad de har för avsikter, säger Åke Andersson som hoppas på stor uppslutning av byborna.

Läs mer i Borås Tidning


Nya krav att stoppa mackdöden





Nya krav att stoppa mackdöden


Stoppa mackdöden. Det kräver majoritetspartierna i Malung-Sälen i ett öppet brev till näringslivsminister Maud Olofsson.I brevet hävdar man att flera bensinmackar i Malung-Sälen nyligen lagts ner och att andra står på tur, bl a OK-macken i Malungsfors.Som Dalanytt tidigare berättat, har organisationerna Småkom och "Hela Sverige ska leva" famfört liknande krav till Maud Olofsson.

Läs mer på SR


Gemenskapen är större på landsbygden än i tätorterna




Gemenskapen är större på landsbygden än i tätorterna

Byalagens betydelse för inflyttning till kommunen är underskattat. Gemenskapen ute på landsbygden är ofta större än inne i tätorterna.

- Tveklöst är det så, säger Bo Weimer. När vi kom nya till bygden så fick vi ett enormt välkomnande. När vi hörde att det fanns ett byalag sökte vi oss dit, faktiskt redan innan vi flyttat hit. Det är en stor värme och en stor gemenskap som är svår att hitta i en stad.



- Jag tror inte kommunledningen har förstått vilken kraft som byalagen utgör, säger Fred Bergholtz, ordförande i Vråkabygdens byalag. Jag hade förväntat mig mer stöttning. Exempelvis när det gäller att utnyttja bredbandet. Kanske kommer det i framtiden, men tekniskt vore det möjligt redan nu att ha ett lokalt bredbandsnätverk där man skulle kunna ordna samåkning, barnpassning och allt möjligt annat som gör det lättare att bo på landsbygden.


Läs mer i Västerviks Tidningen


"Fryshuset" blev en topputrustad bygdegård...




"Fryshuset" blev en topputrustad bygdegård...

När affären lades ner 1979 blev det stendött i Vråka under flera år. Det fanns ett stort sug efter gemenskap och vändningen kom när byalaget bildades.

Skolan i Vråka brann på valdagen 1960. Kanske var det en fimp i en papperskorg som var orsaken. Ingen vet säkert, men säkert är att det var då byn började förändras påtagligt.


- När affären lades ner blev det verkligen dött här i byn, säger Elisabeth Adolfsson, född och uppväxt i Vråka. Det kunde gå lång tid utan att man träffade och pratade med någon. Att det fanns ett behov var uppenbart. Det märktes exempelvis när vatten- och avloppsföreningen hade årsmöte. Då kunde det vara knökfullt, med kaffeservering och massor med snack som inte alls hade med vatten- eller avlopp att göra.


- Vi förstod att vi längtade efter gemenskap och så föddes tanken på ett byalag.


Den byggnad som var kvar efter skolan hade börjat användas för bordtennis och kallades "Fryshuset". Tjust Eds kommun passade på att plöja ner pengar för upprustning innan kommunsammanslagningen 1971. Senare när byalaget var bildat kom mer pengar via EU-fonder och kommunen. Ideella krafter såg till att Mogården blev en bygdegård i toppskick.


I dag finns all tänkbar utrustning.


- Det ska vara enkelt att använda bygdegården, säger Bo Weimer, en av alla som jobbar inom Vråkabygdens byalag. Därför finns en diskmaskin som är klar på en kvart, en dammsugare med hög prestanda, en väldigt bra ugn, sladdar och teknisk utrustning för att se på tv och video. Allt är i toppskick. Det är mycket roligare när allt finns och allt fungerar.

Läs mer i Västerviks Tidningen


"Seriösa men inte allvarliga"




"Seriösa men inte allvarliga"


All verksamhet bygger på egna önskemål och genomförs i självstyrande grupper. Alla är delaktiga och alla olika sorters människor är med. Man sysslar med det som man tycker är kul. Det är framgångsreceptet för Vråkabygdens byalag.

Mogården är navet i verksamheten, säger Fred Bergholtz, ordförande. Där har vi möjlighet att träffas och den möjligheten tar vi regelbundet. Vi är seriösa, men inte allvarliga.

En gång i månaden arrangeras pubkväll. Då tjänstgör frivilliga och serverar alla gäster samt diskar och städar. Tidigare var det inte så lätt att hitta "personal".
- Numera har vi så många anmälda att vi kan ha pubkvällar hela sommaren också och ändå engageras inte alla som anmält sig, säger Fred Bergholtz.
- Vi har aldrig några "vuxentillställningar", säger Zinnia Bergholtz, också hon hårt engagerad i byalaget. Barn och ungdomar är alltid välkomna. Pubkvällarna lockar mellan 70 och 90 gäster varje gång. De är viktiga för där avhandlas massor av frågor. För nyinflyttade är det guld värt. De kontaktytor som skulle kunna ta år att hitta kan istället gå på några månader.

Utflyttade barn har också insett pubkvällarnas värde.
- Mina barn bor i Stockholm och brukar pricka in pubkvällarna för sina besök i Vråka, säger Elisabeth Adolfsson. Där har de möjlighet att träffa alla sina gamla kompisar.
Men det är inte bara pubkvällar på programmet. Det finns självstyrande grupper som sysslar med fiolskola, modellbygge, vävning, fysisk träning, boule, logdans och sport på tv. Självklart finns en bastu i Mogården.
Alla stora sporthändelser kan man avnjuta i goda vänners lag via storbildsskärm i Mogården. Där rullar speedway, hockey-VM, internationell fotboll och mycket annat. En annan tv-händelse som lockar fullt hus är Melodifestivalen. Då klär medlemmarna upp sig, käkar trerätters och kommenterar tävlingen.
Det finns ansvariga för Mogården, för den lilla charmiga Lundstugan och för kyrkvägen till Västra Ed.

Bland det allra mest seriösa är det årliga utdelandet av byalagets kulturpris, 2008 gick det till makarna Margot och Tore Karlsson för att de omsorgsfullt bevarar ett småskaligt lantbruk med byggnader och trädgård.

All information till medlemmarna går ut via den egna tidningen Vråkabygdens byablad. En mycket viktigt del i hela verksamheten eftersom information mellan medlemmarna är en förutsättning för att allt ska fungera.
-  Det finns exempel på föreningar som skötts av en eldsjäl och som dött med eldsjälen. Därför aktar vi oss noga för toppstyrning, säger Fred Bergholtz. Det får inte bli en liten elit som sköter allting, istället ska alla vara delaktiga. Spridning och eget ansvar är en förutsättning för framgång.

Läs mer i Västerviks Tidningen


Gård i Skåne satsar på biogas




Gård i Skåne satsar på biogas

Norups gård, i närheten av Kristianstad, ger sig in på biogasmarknaden, skriver Kristianstadsbladet.

Sedan tio år tillbaka har företaget producerat och utvecklat vegetabiliska oljor och råvaror för biobränsle, bland annat rapsmetylester och raffinering av glycerol.

Företaget planerar att inom kort bygga en egen biogasanläggning, för att kunna utnyttja gårdens egna produkter som bränsle. Råvaran till biogasanläggningen är i första hand kogödsel, men efter hand kan även grisgödsel i från andra gårdar komma i fråga.
Norups gård tänker även satsa på att bygga biogasanläggningar åt andra, främst gårdar med större nötbesättningar.

Förutom traditionellt jordbruk bedrivs ekologisk produktion, främst av morötter och potatis, på gården.

Läs mer i tidningen ATL


Laserteknik banar väg för nya solceller...




Laserteknik banar väg för nya solceller

Med en ny laserteknik kan forskare undersöka hur växter använder sig av solenergi i fotosyntesen. Informationen ska användas till att utveckla bättre solceller, rapporterar brittiska BBC.

Genom att undersöka ett protein, LH2, som medverkar i fotosyntesen, har forskare kommit ett steg närmare mot att ta reda på hur fotosyntesen egentligen går till. Med den kunskapen hoppas forskare kunna ta fram effektivare solceller. Dagens solceller har endast en effektivitet på 10 procent.

I processen att omvandla solenergi till socker har LH2 en viktig roll som elektronbärare. Proteinet medverkar till att dra bort elektroner från vatten. Elektronerna används sedan för att driva reaktionen där koldioxid omvandlas till socker.

Laserteknik har länge använts för att undersöka mikroskopiska processer, men analyserna har varit svåra att genomföra. Detta eftersom det krävs flera tusen, eller i värsta fall, flera miljoner laserstrålar som samtidigt riktas mot proteinet som ska undersökas. Så många strålar riskerar att ändra strukturen, eller helt förstöra proteinet.

Med den nya tekniken krävs det endast en enda energirik laserstråle. Laserstrålen är tiotusen miljoner gånger snabbare än en normal kamerablixt.

Metoden går ut på att den energirika laserstrålen delas upp i tre strålar som sedan riktas mot proteinprovet enligt ett specifikt geometriskt mönster. Genom att analysera det ljus som inte har tagits upp av provet får forskarna en uppfattning över hur processerna i proteinet går till.

Tekniken har tagits fram i ett samarbete mellan brittiska och irländska forskare.

Läs mer i tidningen ATL

Hur det blev med visionerna i Norrala...





Hur det blev med visionerna i Norrala


33 visioner fick Norralaborna ihop för två år sedan.I måndags var det dags för en utvärdering. Mycket har gjorts, sa visionssamordnare Lennart Westman och tänkte nog på kommunen i stort. För i Norrala har man inte riktigt kommit till skott. Än...

Läs mer i tidingen Söderhamns Kuriren


Växhusetföreningen i konkurs





Växhusetföreningen i konkurs


Föreningen Växhuset försattes i konkurs på tisdagen. Sämre tider och färre bokningar gjorde situationen ohållbar.
Ständiga penningbekymmer, uteblivna lån och drastisk minskning av bokningar av kurser och konferenser under hösten har lett till att Föreningen Växhuset ansökt vid Hudiksvalls tingsrätt om att bli försatt i konkurs. Konkursbeslutet togs på tisdagen.

Läs mer i tidningen Söderhamns Kuriren


Stor uppslutning kring byskolan i Västansjö




Stor uppslutning kring byskolan i Västansjö

Västansjö skola stod inte oväntat i förgrunden när den femte medborgardialogen om för- och grundskolans lokaler hölls i Kilafors skolas matsal i går kväll.
Jan Lahenkorva (S), ordförande i barn- och utbildningsnämnden, upprepade inledningsvis vad han sagt vid tidigare medborgardialoger.


- Vi har för mycket lokaler och för få lärare jämfört med likvärdiga kommuner.
Eva Eklund, för- och grundskolechef, presenterade det diskussionsunderlag hon tagit fram med flera alternativ för hela kommunen. Hon framhöll också denna kväll att det inte finns några färdiga förslag, att tanken med medborgardialogerna är att om möjligt redovisa hot och möjligheter.
Den bistra verkligheten är att grundskolan i kommunen de närmaste fem åren kommer att tappa 200-270 elever.
- Vi har för många lokaler i förhållande till elevantalet, sade Lahenkorva.

För Västansjö skola mellan Hällbo och Kilafors finns, om inte ett förslag, så i vart fall en idé om att lägga ned skolan och flytta eleverna, ett 70-tal, till Kilafors. Ett annat alternativ är att sälja det så kallade slöjdhuset och behålla skolan till och med årskurs 5.
Ett skäl för att lägga ned skolan är att eleverna redan har skolskjuts. De kan lika gärna åka till Kilafors. Ett annat skäl är att det inte finns någon tätort kring Västansjö skola, Västansjö består av en samling småbyar.

- Vem vill flytta till Västansjö om det inte finns en skola där, undrade Anders Gustavsson.
Han menade att skolorna är motorerna i byar som Kilafors, Västansjö och Segersta.
- Utan skolorna dör byarna ut och folk flyttar in till centralorterna.
Jan Lahenkorva ställde en retorisk fråga:
- Vad är en nedre smärtgräns för en byskola, när det gäller antalet elever?
Håkan Fredholm påpekade att elevunderlaget i byskolorna är stabilt, det är inte där tappet ligger.

Ulrika Lund påminde om att kvaliteten på undervisningen i Kilafors är hög, vilket visas av elevernas betyg när de börjar gymnasiet.
- Flytta inte elever härifrån, ta hit dom i stället!
Olle Andersson från Hanebo framtid hävdade att när Bollnäs hade en nettoinflyttning på 28 personer härom året så flyttade 60 personer till Kilafors.
- Och skolorna i Västansjö och Lilltjära har vunnit många fina priser, sade Olle Andersson.
Flera talare efterlyste kostnader för de olika alternativen.

- Det här känns som en låtsasdiskussion, om inga kostnader redovisas, sade Britt Blom.
Efter en paus där medborgarna fick skriva ned sina tankar på papper som ska studeras av skolförvaltningen, redovisade Eva Eklund alternativ för övriga skolor i kommunen.
Den allmänna meningen om alternativet att lägga ned Västansjö skola sammanfattades av en kvinna:
- Det låter som en dålig idé, helt enkelt.

Läs mer i tidningen Ljusnan

Europahusets projektservice ...




Europahusets projektservice är en tänkt framtida verksamhet för oss.

Här har vi inom den ideellasektorn en chans att påverka för att få våra egna lotsar inom projektvärden med spets kompetens inom socialafonden och den regionalafonden.

Med att visa vårt intresse kommer vi att kunna få hjälp att förstå samt framtagande av ideer till projekt och därefter fortsatt verksamhet. Detta med tanke på att den ideela sektorn i sverige är en av dom som söker minst projekt inom EU och att vi  därför behöver flytta fram våra positioner. Detta med hjälp som kan ge oss stöd i vår strävan efter att förverkliga våra goda ideer ...

Gå in och stöd detta genom att fylla i enkäten för det kostar inget och det sämsta som kan hända är att vi får gratis hjälp...

Har ni frågor eller behöver mer information ta gärna kontakt med oss på Länsbygderådet X-ing.



Europahusets projektservice är en tänkt framtida verksamhet för oss...

Just nu pågår en förstudie omkring detta med ekonomiskt stöd från Region Gävleborg och ABF Gävleborg.

I förstudien gör vi en enkät till ideella föreningar och föreningar för små företag. Om ni är en av de som fått enkäten kan den besvaras genom att klicka på länken nedan och sedan följa instruktionerna.


Enkät projektservice


Enkäten på nätet är en hjälp vi fått av Resekompani AB (en av våra medlemsorganisationer) och den är därför uppbyggd för anmälningar till konferenser och liknande arrangemang.


Frågorna under fliken Övrigt är en fast mall så ni behöver inte fylla i rutan med särskilda önskemål. Där kan ni i stället skicka med eventuella kommentarer i övrigt omkring ert intresse för projekt.


När ni får upp sista sidan så finns det också en del som är en fast mall. Det är en kryssruta där man "accepterar villkoren". Den rutan måste kryssas i men ni accepterar självklart inga villkor i och med det. 



Under våren 2009 kommer vi att lägga ut resultatet av enkätsvaren här och framåt sommaren kommer också vår slutrapport med eventuella förslag att finnas här. 

Läs mer på Europahusets hemsida


Europahuset vill etablera en europeisk mötesplats...




Europahuset vill medverka till att etablera en europeisk mötesplats, att skapa engagemang för, och stimulera till debatt i internationella frågor samt att ge regionen möjlighet att utveckla nätverk i Europa. Vi vänder oss främst till alla medborgare i Gävleborg. En prioriterad målgrupp är ungdomar och vuxna i ungdomars närhet.


Från januari 2007 svarar ABF Gävleborg för driften av Europahuset Gävleborg. Föreningen har inga reguljära bidrag för att arbeta med att skapa verksamhet så vi arbetar mest för att utöka antalet medlemmar i föreningen och med att planera för kommande projekt. Under hösten 2008 har vi genom bidrag från Region Gävleborg och ABF Gävleborg kunnat påbörja en förstudie omkring projektservice. Mer om detta kan du läsa på annan plats på hemsidan.

Läs mer på Europahusets hemsida


Den digitala samlingslokalen...





Den digitala samlingslokalen

Den 16 mars kan du delta i en digital konferens med deltagare på tre olika platser i Sverige. Det blir samtal kring möjligheterna som den digitala samlingslokalen kan ge. Konferens på tre platser i landet samtidigt, om tillgänglighet och framtida möjligheter. Läs mer


Färre kvinnor företagare på landsbygden




Färre kvinnor företagare på landsbygden

Andelen kvinnliga företagsledare är lägre på landsbygden än i städerna. På landsbygden är det dock fler personer som driver företag.

Det visar en färsk rapport från Jordbruksverket.
Sedan 2007 finns landsbygdsprogrammet som bland annat syftar till att främja företagande och sysselsättning på landsbygden. Jordbruksverket har nu analyserat hur företagen i landsbygdskommuner och stadskommuner utvecklats.
Undersökningen visar att andelsmässigt driver fler företag på landsbygden. Antalet företag på landet ökar trots att befolkningen minskar.

Andelen kvinnliga företagsledare är låg på landsbygden. Skillnaderna mellan stad och land är dock små, och fördelningen varierar mellan länen. Andelen företagsledare som är födda utanför Norden är lägre på landsbygden än i städerna.
Reglerna för företagande är dåligt anpassade till landsbygdsföretag.
- Bristande kommunikationer och otillräckliga serviceinrättningar hindrar företagandet från att utvecklas på landsbygden. Dessutom är regelverken dåligt anpassade till landsbygdsföretagre. Det är svårt för en mångsysslande soloföretagare att hålla koll på flera olika regelverk samtidigt, säger Christina Linderholm, Företagarnas representant i landsbygdsnätverkets styrgrupp.

Läs mer i tidningen ATL


Mjölkpriset väntas fortsätta nedåt




Mjölkpriset väntas fortsätta nedåt

Mjölkpriserna sjunker kraftigt i hela Europa. Som mest handlar det om prissänkningar på 12 procent.

Nederländska bondeförbundet räknar med att det blir ännu sämre priser för de europeiska bönderna de närmaste månaderna.
Avräkningspriserna på mjölk rasade i Europa under december månad enligt nya siffror från det nederländska bondeförbundet LTO.
Av 15 europeiska mejeriföretag i Belgien, Tyskland, Danmark, Finland, Frankrike, Storbritannien, Irland och Nederländerna sänkte alla utom fyra stycken avräkningspriserna. Genomsnittspriset föll med cirka 22 öre per kilo till 3,36 kronor per kilo (31,49 euro per 100 kilo). Det motsvarar en sänkning på drygt sex procent i snitt.

Lägst pris i Tyskland
Lägst mjölkpris av de europeiska mejeriföretagen i undersökningen hade tyska Nordmilch som betalade 2,76 kronor per kilo (25,85 euro per 100 kilo) till bönderna. Näst sämst betalade belgiska Milcobel och tredje sämst First Milk i Storbritannien som båda låg under tre kronor.
Arla Foods hade i jämförelsen det femte högsta priset och i genomsnitt för hela 2008 det näst högsta priset efter Finland. Sedan dess har Arla Foods dock sänkt priset med drygt 10 procent i januari månad motsvarande cirka 40 öre.
- Enligt våra beräkningar hamnar Arla på 27,54 euro, alltså nästan fem euro lägre, säger Willem Koops som sammanställt priserna.

LTO:s beräkning av mjölkpriserna baseras bland annat på avräkningar som mjölkbönder skickar in varje månad.
Det mejeri som betalade mest för mjölken i december månad var finska Hämeenlinnan Osuusmeijeri. Näst bäst betalade tre franska mejerier vars mjölkpriser låg mellan 3,50 och 3,75 kronor kilot.

Fortsatt fall väntas
Som det ser ut nu kommer avräkningspriserna att fortsätta sjunka i Europa. Sedan december är det fler europeiska mejeriföretag än Arla Foods som har aviserat sänkningar, bland annat First Milk och nybildade Friesland Campina i Nederländerna.
- Det kommer en stark prisnedgång även framöver, priset kommer att gå ner ytterligare, säger Willem Koops.
- I januari kommer Friesland Campina enligt våra beräkningar att betala 27,18 euro per 100 kilo, så det innebär att priset går ner med mer än fyra euro. I februari kommer priset att vara omkring 26 euro. Och det är beroende enbart på ett lägre mjölkpris och inte på säsongstillägg eller liknande.

Rekordlågt pris
First Milk sänkte mjölkpriset med cirka fem procent i januari. LTO räknar även ut ett snittpris för Nya Zeeland och USA. Från november till december föll priset i Nya Zeeland med över fyra euro till rekordlåga 16,10 euro per 100 kilo mjölk.

Läs mer i tidningen ATL


Byarna fick snurr på vindkraften




Byarna fick snurr på vindkraften

Tre byar i Malå kommun sålde in idén om en vindkraftpark. I gengäld får de disponera ett av de 18 verken själva.

När vattenkraften byggdes ut i glesbygden påverkades stora områden. De pengar som vattenkraften skapat i snart hundra år har dock inte stannat kvar där strömmen produceras.

När vindkraften nu är på gång att inta de norrländska skogarna vill tre byar utanför Malå i Västerbottens inland pröva en ny affärsmodell för att en del av pengarna ska stanna kvar i bygden. Man har gjort en inledande överenskommelse med projektören.
- Vi har lovat att vara allmänt positiva och hjälpa till, säger initiativtagaren Roland Lundkvist.

Köpa andelar
Berörda invid vindkraftparken ska kunna ta del av vinsten och tjäna pengar genom att få billigare ström. Modellen är inte helt färdig men tanken är att bybor ska få köpa andelar i ett av de 18 kraftverken.

I projektet finns representanter för tre byar och en sameby. Just nu är man på gång att bilda en ekonomisk förening för att på papperet kunna bli kraftleverantör och sälja elcertifikat, som i dag är en förutsättning för att få ekonomi i vindkraften.

Samebyn med på noterna
I ett tidigt skede blev också Malå sameby inblandad i projektet. En vindkraftpark riskerar att skapa störningar för rennäringen. Eventuell ersättning för det diskuterar samebyn direkt med projektören Skellefteå Kraft. Men samebyn har också fått erbjudande om att bli delaktig i vindkraftverket. Något som underlättat hela processen.
- Naturligtvis. Vi står ju på samma plattform och pratar, säger Jan Rannerud, ordförande i Malå sameby.

Hos Skellefteå Kraft har man haft stor nytta av att hela bygden varit inblandad från början.
- För vår del har det här underlättat oerhört. Vi hade tidigt ett samförstånd med de här byarna som ju är berörda i hög grad av vindkraftparken, säger Anders Järvelä på Skellefteå Kraft.
- Vi har snabbt och smidigt fått hjälp av byarna på olika sätt.

Vanlig modell
Även vid ett annat av bolagets projekt i Arjeplog har man använt en liknande lösning och Anders Järvelä tror att det kan bli en vanlig modell för att få en smidig vindkraftutbyggnad.
En sak som förenklar processen i Springliden är att det bara finns en enda markägare - Sveaskog.

Skellefteå Kraft och Sveaskog har förhandlat klart om markanvändning och föreningen behöver själva inte göra några förhandlingar med markägaren.
- Jag är glad att vi slapp diskussioner med markägare för jag har märkt att det kan vara ganska jobbigt, säger Roland Lundkvist och syftar på andra projekt med många olika markägare inblandade.

Snabbare utbyggnad
Han tror att utbyggnaden av vindkraft i Sverige skulle gå snabbare med den här modellen. När folk i närheten av vindkraftparker kan tjäna pengar blir motståndet mindre och sannolikhetet för en snabb process högre.
- Min tanke och ambition är att det i alla vindkraftparker skulle finnas ett kraftverk som var tillgängligt för andelsföreningar. Det tror jag skulle gynna bygden.



Hans Dahlgren

Läs mer i tidningen ATL


Vädjar till Maud Olofsson för att stoppa mackdöden ...




Vädjar till Maud Olofsson för att stoppa mackdöden ...

Nu vill organisationerna Hela Sverige ska leva och Småkom stoppa mackdöden.

De uppmanar i ett brev till Maud Olofsson regeringen att snarast träffa företrädare för de fyra stora oljebolagen och begära ett moratorium för besluten kring stängningshotade mackar.

Nedläggningstakten på landsbygden har ökat, jämfört med åren 2007 och 2008. I Dalarna har oljebolagen sagt upp leveranserna även där det finns kontrakt på flera år.

Ett tillfälligt stopp skulle ge kommuner, lokala utvecklingsgrupper, lanthandlare, småföretagare samt länsstyrelser utrymme att skapa fungerande alternativ, innan oljebolagen stänger sina mackar, skriver organisationerna i sitt brev.

Läs mer i tidningen Västerbottens Kuriren


Hela Sverige ska leva: Vi väntar otåligt på landsbygdsstrategin




Hela Sverige ska leva: Vi väntar otåligt på landsbygdsstrategin

Regeringen ska redovisa sin landsbygdsstrategi den 27 februari. Vi är många landsbygdsbor som väntar på den. Otåligt och med spänning.

Strategin är efterlängtad. Den sammanhållna politik för landsbygden som regeringen hade med i regeringsförklaringen vid tillträdet, har vi inte sett röken av. Halva mandatperioden har gått!

Förväntningarna har trissats upp av dröjsmålet, men också av att staten och kommunerna så tydligt befinner sig på reträtt. Betydelsefulla samhällsfunktioner och viktig basservice har avvecklats i snabb takt och exemplen är många: försäkringskassa, arbetsförmedling, polis, skattekontor, postutdelning och kassatjänst/betalservice. En kraftfull reaktion mot regeringens sätt att hantera just kassatjänsten sveper nu fram över landet. Det är många som fått nog!

Det här sker för att avreglera och marknadsanpassa. I många fall är det befogat, men inte i de former som nu sker. Vi på landsbygden hanteras idag på ett nonchalant sätt, ovärdigt vårt samhälle. Verksamheter avvecklas utan att fungerande ersättningar finns på plats. De särskilda lösningar som i bästa fall snickras ihop för glesbygden är ofta dåligt underbyggda, bristfälligt utformade och sent sjösatta.

Även kommunerna backar. De lägger ner skolor och annan verksamhet utanför kommuncentrum, ofta med kortsiktiga och dåligt underbyggda argument. Landsbygdsupproret i Blekinge vittnar om ilskan hos lokalbefolkningen, men också om kraften och kompetensen hos medborgarna.

Den privata servicen tunnas också ut. Det senaste exemplet är drivmedelsförsörjningen, där mackar nu läggs ner i rask takt. Reaktionen från regeringen är senkommen och svag.

Vi ser det som självklart att landsbygdspolitiken bygger på det lokala engagemanget och vill se en rad konkreta åtgärder i strategin.

Gör som Svensk Bensinhandel föreslagit när det gäller mackarna. Lägg på en avgift på några öre per liter bensin för att klara saneringen av nedlagda mackar och för att möjliggöra etableringar, där också miljövänligt bränsle tillhandahålls. Hjälp till att sprida det nya konceptet By-Macken över landet, där de stora kedjorna backar ur.

Vindbruket är en ny näring på landsbygden, men den ger inte automatiskt några positiva effekter för de bygder som berörs. De som bor där, bör få inflytande över var vindkraftverken placeras genom sina lokala utvecklingsgrupper. Inför också en obligatorisk så kallad bygdepeng till dessa grupper på minst 0,5 procent av produktionsvärdet.
Genomför den så kallade Bredbandsutredningens förslag om en fortsatt utbyggnad i glesbygden. Det har varit helt tyst om det förslaget som sammantaget innebar en satsning på sju miljarder kronor under några år framöver.
Det här är något av det som vi förutsätter att strategin innehåller. Men vi ser risken med att den blir tunn och torftig med hänvisningar till löpande program samt till pågående och planerade utredningar.

Utvecklingsgrupper runt om på landsbygden planerar sina lokalsamhällen, organiserar servicen i nya former, vårdar miljön och startar nya företag. De går före i förnyelsen och omställningen till ett hållbart samhälle. Det lyfte Landsbygdskommittén fram i partipolitisk enighet i det betänkande som utgör ett av de viktigaste underlagen för strategin. Vi förutsätter att det även är regeringens utgångspunkt.

Vi på landsbygden tar vårt ansvar för samhällsbygget.

Vi kräver att politiker och andra beslutsfattare gör sin del av jobbet för att Hela Sverige ska leva!


Karl-Erik Nilsson
ordförande
Inez Abrahamzon
vice ordförande
Hela Sverige ska leva

Läs mer på VLT

Vindsatsningar blir kvar...




Vindsatsningar blir kvar...

Trots regeringens ändring av den svenska kärnkraftspolitiken kommer SCA och Holmen att fullfölja sina satsningar på vindkraft.

Oppositionen med miljöpartiet i spetsen hävdade direkt att alliansens överenskommelse om kärnkraften är ett hot mot de aviserade vindkraftsatsningarna.
Men det är fel. Enligt både branschorganisationen Svensk Vindenergi och några av de som ska satsa miljarder på vindkraften, kommer beslutet inte att påverka planerna.

- Att vi ser kärnkraft som ett möjligt alternativ i framtiden ändrar ingenting, säger Holmens vd Magnus Hall till Dagens Industri.

Även SCA säger till DI att planerna på deras storsatsning tillsammans med norska Statkraft ligger kvar.

Läs mer i tidningen ATL


Turismen i länet ska välja inriktning




Turismen i länet ska välja inriktning

Kommunernas eget samarbetsorgan Region Gävleborg har nu tagit över huvudansvaret för turismfrågorna från länsstyrelsen.

Tillsammans med besöksnäringen ska Region Gävleborg bestämma vilken inriktning arbetet ska ha.
68 personer, ungefär hälften från näringen, var samlade i Orbaden under hela fredagen för att arbeta fram en gemensam vision och strategi för hela länet.
En analysgrupp sätter sig ner om några veckor och sammanställer vad som kom fram under fredagens grupparbeten. Under våren ska sedan nuläget analyseras, för att klargöra vad som krävs för att nå de mål som satts upp.

- Det handlar om att utifrån vad vi bestämmer oss för att satsa på, göra marknadsanalyser och bestämma vilka som är våra målgrupper. Sådant har man inte sysslat så mycket med tidigare, säger Hälsingegårdarnas projektchef Per Lejoneke som är anställd av Region Gävleborg och arbetar med turism.
I höst ska de första aktiviteterna genomföras.
- Det finns ett bäst-före-datum på ett sådant här arbete. Det gäller att vi kommer igång med aktiviteter om inte näringen ska tappa tron på oss.

Region Gävleborg arbetar just nu med ett stort övergripande regionalt utvecklingsprogram som ska bestämma vilka slags projekt som ska få del av regionala tillväxtmedel.
På samma sätt kommer turismstrategin att vara styrande för vad som ska kunna få stöd inom det området.
- Även om det regionala utvecklingsprogrammet är ett överordnat dokument, säger Per Lejoneke.
Carina Åkerberg ansvarar för turismfrågorna vid Region Gävleborg. Hon tror att kommunernas egen organisation kan vara bättre lämpad än länsstyrelse att stödja turismföretagen i deras utveckling.

- Kommunerna har ju ett planeringsansvar. Det kan vara lättare för oss att fånga upp och föra vidare om turismföretagen upplever brister i infrastrukturen, om deras väg är dålig eller om det saknas en rastplats med en informationstavla.
Region Gävleborgs styrelse bestämde i höstas att regionförbundet främst ska arbeta med tre uppgifter inom turismområdet. Från årsskiftet har de tagit över ansvaret för besöksstatistiken från länsstyrelsen. Region Gävleborg ska kunna ge kompetensstöd och göra punktinsatser för vissa destinationer.

Många försök har gjorts för att kraftsamla kring turismen i Hälsingland eller i hela länet. Många anser att resultaten inte varit så stora. Carina Åkerberg tror att förutsättningarna att lyckas är bättre i dag.
- Turismföretagarna som jag talat med i dag upplever att det är mer drag kring deras frågor nu. De tycker att frågorna hamnat högre på agendan, också för politikerna.

Läs mer i tidningen Ljusnan

Kommunernas eget samarbetsorgan Region Gävleborg har nu tagit över huvudansvaret för turismfrågorna från länsstyrelsen.

Tillsammans med besöksnäringen ska Region Gävleborg bestämma vilken inriktning arbetet ska ha.

Läs mer i tidningen Ljusdals Posten


Vi - folket vann i Ockelbo!




Vi - folket vann i Ockelbo!

december 2007 manifesterade nästa 1.000 personer i Ockelbo för att få behålla polisen i Ockelbo. Initiativtagaren Krister Larsson och Sölve­ Malm för Service och Handel höll i manifestationen som blev uppmärksammad över hela landet genom­ press, radio och tv.


Nu 14 månader senare kan vi som var med i manifestationen tillsammans med de över 3 000 som skrev på namnlistor har förhoppning att det, inom de närmaste veckorna, blir klart att Ockelbo får poliser på dagtid, måndag - fredag, samt tillgängligheten för ärenden som hittegods, blanketter med mera via kommunens informationskontor.

Jag är övertygad att det engagemang som vi alla gemensamt visade i manifestationen gjorde att Ockelbo nu ligger i framkant för att skapa ett mer hållbart arbetssätt där kommunen och polisväsendet tillsammans, på lokal nivå, skapar de bästa förutsättningar för bland annat­ förebyggande verksamhet.


För att allt detta ska komma att fungera på ett tillfredsställande sätt är att kommunledningen skapar en liten referensgrupp från allmänheten så att kommande beslut blir förankrad i verkligheten.

Ett stort tack till manifestationens initiativtagare och alla som deltog.

Nu har vi bara upploppet kvar och min önskan är att efter målgång få se poliser på våra gator och torg för lång tid framöver.


Kjell Söderström

Läs mer i Gefle Dagblad


Dyng-Bengt spanar på kärnkraften



Hej, Dyng-Bengt här,

Gårn är nu skottad och det är möjligt att vara ute och ränna med Se-Pe lådan på vägarna igen. Detta kan jag ju inte motstå. Så jag har varit en sväng ner till storstan för att lära mig lite mer om vårt LEADER-lidande, men jag skall återkomma med en speciell spaning om detta lite senare. Det har blivit mest rännande i finnskogen den här veckan.


Vid ett svagt tillfälle råkade jag lova na Los Lina att jag skulle komma upp och göra kölbulla när hon skulle få besök utav turistan ifrån storstan. Så det var bara att skrämma upp Se-Pe lådan och dra iväg upp till hennes hemliga tillhåll, "varglyan", uppe på finnskogen.


Där träffade jag två teaterapor ifrån söderns land som jag hade träffat tidigare på Gasta i Gävle. Den ene var enligt egen utsago gammal scout ifrån Öfvre Östermalm. Han kom från Greve Turegatan så det låg något i vad han sa... hävdade han själv. Vi fick lov att värma upp oss lite med en rejäl kaffekask innan vi gick ut och starta upp brasa. Det vet i rackarn om det där med att det låg nått i vad han sa för inte kunde man tända eld i brasan med enbart ett brinnande intresse inte... Men det blev klart precis på minuten när alla hundspann började komma in ... Trots att vi var full av godhet tycktes maten vara till belåtenhet... kaffet serverades dock kokhett, det vill säga att vi gjort slut på vår "transparanta Loranga" i vårt eget kaffe.


Efter att turistan hade åkt hämtades mer Loranga ifrån "varglyan". De blev en gemytlig kväll i brasans sken där många skrönor berättades och kryddades ytterligare en gång. Våra nya vänner berättade att under årens lopp hade boendet dragits till söderns land och de bor numera i Villa Beirut. Förklaringen till detta kom när han i unga år hittade sitt drömhus och hans kompis tyckte att huset såg ut som en ruin i Beirut. Nu visade det sig att Beirut ligger mellan Malmö och Ystad, en enslig plats på landsbygden.


De hade till och med humor. Vi tog en promenad och de hittade en postlåda där det stod "här bor Yvonne och Lennart" vilket följdes med kommentaren att människorna här på finnskogen måste vara väldigt små eftersom de kan bo i en postlåda...


Jag måste berätta om politikern (ni vet en av dem där som vunnit VM i titlar nere på "badhuset") som besökte ett mentalsjukhus och blev visad runt där. Till slut ställde politikern frågan:

"Hur vet ni vilka som är tillräckligt sjuk för att passa in här och få tillgång till er vård?"

"Vi brukar göra ett test när de kommer hit", sa psykologen och tillade "hur detta går till ska jag tala om för dig: Vi fyller ett badkar till bredden med vatten och sedan ger vi gästerna en tesked, en mugg och en hink."

"Jaha", sa politikern, "då är det de som tar hinken och öser ur badkaret eftersom det går snabbast, som är friska?"

"Nä det är de som dra ur proppen som är normala."


Det är så jag tycker man tänker i sin iver att utrota landsbygden... Det är bara tur att vi har politiker som inte är så normala att de hittat proppen ännu, men man är i alla fall inne på kaffemuggen.


 Det läggs ner skolor i en rasande fart, det finnes snart inte en polis på landsbygden längre utan enbart i stora städer och snart ligger väl närmaste vårdcentral i Gävle också. Sedan har man insett att man kan få bort lanthandeln om man ser till att bensinmackarna får stänga. Det finnes högt uppsatta människor som uttrycker sig om att vi inte skall ha kollektivtrafik och samhällsservice på landsbygden och bosätter man sig där så vet man om detta. Det går inte att tänka nytt tydligen, om det inte är storskaligt. Det vill säga så att de stora elefanterna kan dansa och när man utför denna dans på landsbygden ser det mest ut som diskodans till ett fint stycke av Mozart. Det är som taxichauffören som körde den äldre damen på 80 år hem till landsbygden men stannade nere vid landsvägen med kommentaren: "Nu kör jag inte längre för det är för halt på vägen..." Vars har vi människor tagit vägen och skall vi fortsätta att ha sådana här taxichaufförer som styr? Det vill säga de som tar betalt för arbete som bara är gjort halvdant utan att hitta kreativa lösningar på att lösa problemet. Nu är det dags att säga nej till denna nermontering av landsbygden och visa de rackarna hur en slipsten ska dras... Vi som går i skorna vet ju var det klämmer så nu får vi ta tag med hårdhandskarna. Det är valår nästa år och låt oss se till att landsbygdsfrågan blir en valfråga och rösta därefter...


Även om jag är partipolitiskt könlös kan jag inte låta bli att kommentera Maud Thatchers och Stureplanscenterns våldtäkt på sina kompisar med ett snyft och en antydan om att semidemokrati är ett måste och ensam är stark... Tror i och för sig att sossarna kommer att få liknande problem i sin rörelse inom kort ... så det kommer nog att jämna ut sig. Men mitt problem är däremot att vi inom den fjärde planeringsnivån behandlas på detta vis relativt ofta. Vi bjuds in att delta med våra eldsjälar och vår ideella tid och får förhoppningar om att vi kommer att få bli delaktiga och få möjlighet att påverka för att sedermera bli tillplattad av semidemokratin som säger att "detta förstår ni inte" och blir då överöst med formalia som bara fisförnäma byråkrater kan skapa. Var är vår demokrati på väg...? 


Sedan kan man ha åsikter om kärnkraft hit och kärnkraft dit men har vi kollat om det går att slutförvara uranet i Stockholm?  Det är ju så ofarligt och alla slåss ju om att få ta hand om detta, enligt en representant för pappers i TV. Här finns det faktiskt en statlig verksamhet som jag skulle vilja att man lade i Stockholm. Vi skulle kunna göra en bytesaffär. Stockholm, vår huvudstad, får kärnkraftsavfallet och alla myndigheter och statliga verk läggs ut på landsbygden. Tänk så bra kommunikationer och god samhällsservice vi skulle få... Tänk på den ni alla som firar i badhuset...


För att sno lite från Öfvre Östermalm... Jag heter Dyng-Bengt och kommer ifrån Landsbygden, så det ligger nått i vad jag säger!


Nä nu börjar jag bli för allvarlig och detta går inte. Därför skall jag berätta om min kompis Uncle Fester vilken har en raggningsreplik där han kallar sin lille vän för Nikodemus eftersom det betyder "han som kommer om natten". Men jag som känner honom och vet att han är singel och en kräsen rackare tycker därför det är dags att han döper om den till Nikolaus eftersom han bara kommer en gång om året. Det kan också vara ett svar på hur lyckad den raggningsrepliken är och om det är läge att sno den vid nästa besök till storstan. Ni bestämmer själva ...


Här kommer en söt liten betraktelse om rektorn på en liten mellanstadieskola på finnskogen i Gävleborg. Han hade problem med att några av de äldre flickorna börjat använda läppstift. När de smetade på det inne på toaletten brukade de sedan trycka läpparna mot spegeln och lämna avtryck. Han försökte komma på ett sätt att stoppa detta innan det gick överstyr. Han samlade alla flickorna som använde läppstift och sa åt dem att han ville möta dem inne på damtoaletten klockan 14.00. De samlades på utsatt tid och mötte då rektorn och skolvaktmästaren som väntade på dem. Rektorn förklarade att det var ett stort jobb för vaktmästaren att rengöra spegeln varje kväll. Han sa att det kändes som att flickorna inte förstod vilket problem det var och att han bara ville att de skulle få se hur svårt det var att rengöra. Vaktmästaren tog fram en borste med långt skaft som han sedan doppade i närmaste toalettstol, gick till spegeln och använde den för att ta bort läppstiftet. Efter den dagen var det aldrig några flickor som tryckte läpparna mot spegeln


Nä nu har jag inte tid med er längre för nu skall jag ute och spana igen...


Nu hörs vi inte mer förrän nästa gång...


Med vänlig hälsning



Dyng-Bengt

Er egna lilla skitstövel


Samarbete kring Bergviken




Samarbete kring Bergviken

Rockweekend i Kilafors, medeltidsdagar i Skog och dans i Bergviksparken - det är några av de upplevelser som erbjuds runt sjön Bergviken i gränstrakterna mellan kommunerna Bollnäs och Söderhamn.

- Nu verkar tiden mogen för att samarbeta och utveckla besöksnäringen i hela området, konstaterade Nils E Westling från Bergvik vid ett stormöte i Norrlandsporten utanför Kilafors häromkvällen.

Ett 30-tal personer från föreningar och företag runt Bergviken hade samlats till stormötet på värdshuset Norrlandsporten under torsdagskvällen. På plats fanns också kommunlimnologen/sötvattensexperten Tommy Vestersund och politikern Jan Lahenkorva (S) från Bollnäs kommun.

Det var just i Norrlandsporten som alltsammans började i höstas. I september samlade Bosse Magnusson, som driver värdshuset, representanter för ett tiotal föreningar för att diskutera intresset för en gemensam turistsatsning i området. Sedan dess har en arbetsgrupp med Nils E Westling i spetsen arbetat fram ett förslag till nästa steg - som stormötet nu ställde sig bakom.

-Bergviken förenar två kommuner - och läget, naturen och kulturen ger förutsättningar för både vinter- och sommaraktiviteter på och runt sjön, säger Nils E Westling.

Mötet enades om att gå vidare och söka EU-bidrag till en förstudie, som ska visa hur stort intresset är inom föreningar och bland företag för att samarbeta kring turism och närliggande frågor. 100 000 kronor hoppas gruppen på från Leader Hälsingebygden under våren.

För pengarna kan en projektledare anställas i tre månader - och bland annat kartlägga de turistmål och utvecklingsbara idéer som finns. Samverkan ska också ske med det idéarbete som pågår kring sjön Varpen i Bollnäs - och där "slussning" av båtar från Varpen till Bergviken, med trailer förbi kraftverket i Landafors, är en av idéerna.

-Kan man få hjälp från kommunen till en sjö som man inte kan se från stadshuset i Bollnäs också? undrade Olle Andersson från föreningen Hanebo framtid.
-Vi ska göra vad vi kan, svarade Jan Lahenkorva.

Han berättade att en målsättning med de aktuella projekten i Bollnäs är att få tillbaka vandrande lax från havet 2020 - och ansåg att tankarna kring Bergviken kommer perfekt i tiden:

-Det knyter ihop sjöarna längs Ljusnan och det finns en oerhörd potential i besöksnäringen här.
Förstudien får visa om det finns förutsättningar för ett större EU-projekt kring Bergviken.

-Vi vet inte hur stort det här kan bli, säger Nils E Westling. Hittills har vi gått på varsitt håll runt Bergviken och pratat. Nu verkar tiden mogen för att göra något tillsammans.

Läs mer i tidningen Ljusnan

Gävle förbereder för vindkraft ...




Gävle förbereder för vindkraft

Gävle kan få många nya vindkraftverk i framtiden. Det tror kommunen som nu har tagit fram regler för att snabbare kunna ge tillstånd till dem som vill bygga. - Vi vill att det ska gå snabbt och smidigt, för vindkraft är viktigt, säger kommunens planeringschef Göran Berfenstam.


Enligt den nationella vindkartering som gjordes 2007 har Gävle kommun goda vindlägen och Energimyndigheten beslutade om 9 riksintresseområden för vindkraft inom kommunen. Men trots de utmärkta förutsättningarna har Gävle i dag väldigt få verk, ett i hamnen och ett litet på Polhemsskolans tak.


Men kommunen har anledning att tro att det blir fler i framtiden.

- Folk har ringt och frågat och Gävle Energi har sitt dotterbolag för vindkraft, så vi vill vara på tå eftersom vi har så bra förutsättningar i de här trakterna, säger Göran Berfenstam.


Man har därför tagit fram till ett policydokument som är tänkt att ligga till grund för bedömning av ansökningar. Det innehåller riktlinjer för att förenkla framtida bygglovsprocesser.


Här är några av de övergripande riktlinjerna:


¤ Etableringar av vindkraftverk bör prioriteras i områden som redan är bullriga, till exempel utmed större vägar eller järnvägar.


¤ Planering av vindkraftverk bör göras så att inte natur- eller kulturmiljövärden påtagligt skadas.

¤ Kommunen förordar grupper av vindkraftverk, men inte närmare än 500 meter från bostäder.

¤ Detaljplaner behöver bara göras om det finns motstående intressen för hur marken ska användas.

¤ Mycket små vindkraftverk kan uppföras utan bygglov.

Politikerna ska ta ställning till policydokumentet innan det kan börja gälla. Lämpliga vindkraftområden ska även pekas ut i den kommande översiktsplanen för Gävle kommun.

Läs mer i Arbetarbladet


100 har tyckt till om Älvkarleby




100 har tyckt till om Älvkarleby

Invånarna i Älvkarleby kommun har tyckt till. Närmare 300 synpunkter har lämnats in till kommunkontoret.

- Det är många bra förslag, säger Inga-Lill Aronsson, kvalitetssamordnare i Älvkarleby.

"Ta fram fler attraktiva tomter", "Bygg en simhall", "En eloge för livskvalitén i kommunen" "Låt gamla köpa mat i hela kommunen", "Vi vill ha servicebussen kvar" och "Skylta till Simstadion". Det var några av de flera hundratal synpunkter som kommit in.

- Vi har historiskt sett varit dåliga på att marknadsföra oss och informera kommuninvånarna. Det är ju de vi arbetar för, säger Inga-Lill Aronsson som betonar att invånarnas synpunkter är väldigt viktiga.

Information utskickad

Förra sommaren skickades information ut till alla hushåll i Älvkarleby kommun. Där kunde man läsa hur kommunen stod sig i jämförelse med andra kommuner, vilket var både positivt och negativt. Samtidigt uppmanades hushållen att skicka in synpunkter. Gensvaret blev stort. Över 100 personer har svarat. I dag har kommunkontoret närmare 300 synpunkter och förslag att titta närmare på. Alla som önskade blev garanterade ett svar inom tio dagar.

- Det var många sakliga synpunkter. Hoppas att berörda förvaltningar tar till sig och åtgärdar det som går. Allt kostar inte pengar, säger Aronsson.

Genomförs omgående

Hon berättar att vissa enkla förslag som inte kostar pengar kan komma att genomföras direkt. Om det däremot är större frågor så måste förslaget bearbetas och lyftas till politikerna.

Många hade synpunkter på trafiken och stenarna i Skutskärs centrum, förfallna Medora skola och på Kungshallens röriga tomt.

Anna-Karin Jacobsson, chef för bygg- och miljöförvaltningen, har fått frågorna på sitt bord.

- Öppnandet och stängandet av centrum är en plan som är antagen. Det har skett genom en demokratisk process, så det går inte bara att ändra. Däremot har vi fått i uppdrag att titta på hur man ska göra en hastighetsbegränsning och hur torgområdet ska markeras i centrum.

När det gäller Kungshallen så framhåller Jacobsson att ägaren har ett bygglov som löper på fem år. Under den tiden klassas området som byggarbetsplats.

Måste få tid

- Medora skola har vi arbetat aktivt med under flera år. Nu är det en ny ägare som har påbörjat en upprustning. Han har börjat laga fastigheten och vi måste ge honom tid, säger Jacobsson som betonar att de styrs av regler och förordningar.

Läs mer i Arbetarbladet


Kärnkraft – energi för fantasilösa




Kärnkraft - energi för fantasilösa

Så var det detta med kärnkraften. Nu är allianspartierna överens om att bygga fler reaktorer. Centern har dagtingat med sitt samvete. Det finns många också inom socialdemokratin som vill ha kärnkraften trots att partiledningen säger nej. Kärnkraften är med andra ord en kontroversiell fråga som egentligen inte alls är kontroversiell. Politiker utan idéer måste ta till de enkla lösningarna. Kärnkraften är en enkel lösning eftersom problemen med det farliga avfallet överförs till kommande generationer. Dessutom finns ju kärnkraften och politikerna slipper anstränga sig för att hitta andra lösningar.


Vi ska heller inte
blunda för att politiker som är för kärnkraft är populära bland den energislukande industrins företrädare. Alliansregeringen räknar förstås med att kunna slå socialdemokraterna på fingrarna i den kommande valrörelsen. Mona Sahlin har ju miljöpartiet att släpa på och bland starka industriföreträdare och även i breda lager inom facket är inte miljöpartiet så där särskilt populära.


Maud Olofsson offrar sin trovärdighet för att få sitta i regeringen. Mona Sahlin offrar kanske sin för att få samarbeta med miljöpartiet.

Kärnkraften splittrar fast det borde vara tvärtom. Alla vet att kärnkraften är farlig för mänskligheten och att det finns andra lösningar.


Lotta Gröning

Läs mer på Aftonbladet

Många vill provköra elbil




Många vill provköra elbil

Mer än 300 familjer har anmält sitt intresse till att vara testpiloter av elbilar i det elbilsprojekt som just dragit igång i Gävle-Sandviken.
Projektet lanserades i Valbo köpcentrum förra veckan och då presenterades även de elbilar som 20 familjer i området ska få testköra under en längre period.
Projektet är ett samarbete mellan Gävle Energi, Sandviken Energi, Samkraft Vind, Gävle Kommun, Midroc Electro och Teknikparken i Gävle och syftar till att hitta lösningar för elbilar i infrastrukturen. Bland annat hur laddningsstationerna kan fungera, vart man kan ladda bilarna och hur det laddningen ska betalas. Därför ska 20 familjer använda elbilarna och föra noggranna körjournaler och komma med synpunkter kring hur det fungerar att använda elbil.
- För att svensk fordonsindustri ska stimuleras till ett nytänkande krävs att vi visar på seriösa ansträngningar och faktiskt vågar prova tekniken, säger Christer Asplund, från Kungliga Vetenskapsakademin (IVA) som backar upp projektet tillsammans med Elforsk.

Läs mer i Gästriklands Tidning

Nu utökar skepparfrun...




Nu utökar skepparfrun

Första advent öppnade Skepparfruns skafferi i cent-rala Ockelbo. Med inriktning på att sälja matlådor och ekologiska varor kan ägarinnan Monica Andersson inte annat än konstatera att det har gått över förväntan.
I måndags utökade hon verksamheten då Skepparfruns restaurang i Norrsundet öppnade och då hon startade sin cateringverksamhet i Hamrångebygden.

I åtta år har Monica Andersson arrenderat restaurangen hos Stora Ensos massafabrik i Norrsundet. I slutet på förra året stängde fab-riken och för Monica blev det många funderingar på hur hon skulle göra för att få sin verksamhet att överleva.
- Jag hade under många år haft tankar på att etablera mig i Ockelbo, men det måste vara rätt plats för att jag skulle vilja göra det, säger Monica.
Så blev lokalerna bredvid optikern i centrala Ockelbo lediga och Monica tog chansen.
- När jag väl hade bestämt mig gick det fort och jag öppnade redan den första advent, säger hon med ett leende.
Efter drygt två månaders öppethållande kan hon glädjande konstatera att det går bättre än hon trodde.
- Jag säljer mellan 100 och 150 matlådor varje dag här i Ockelbo och redan när jag öppnar kommer det många äldre in och handlar dagens mat. Under lunchen blir det en rusning och sen är det lugnt en stund. Vid fyra börjar det komma mycket kunder igen då de handlar med sig mat hem till kvällen.

Maten lagar Monica, tillsammans med sina fyra anställda, i restaurangen i Norrsundet och den hämtas till Ockelbo på morgonen. - Jag får chansa på hur många matlådor jag tror att det kommer att gå åt varje dag, men det har hänt att jag har fått åka till Norr-sundet och hämta fler.
Förutom matlådor så har Monica sitt skafferi fyllt med ekologiska varor.
- En del av varorna är närproducerade. Jag har inget från Ockelbo än så länge, men jag ska kontakta några leverantörer får se om de är intresserade.

Även om Stora Enso har slagit igen sin fabrik så lever Monicas restaurang kvar i samhället. I måndags slog portarna till Skepparfruns restaurang upp, men skillnaden är att restaurangen nu är öppen för allmänheten.
- Jag har köpt ut restaurangen, men skalet hyr jag fortfarande, säger Monica.
I måndags startade även Monica sin verksamhet Skepparfruns catering.
- Jag kommer att köra ut mat-lådor i Hamrångebygden. Jag tänker prova ett tag så får jag se om det finns behov av det.

Skepparfrun har nu skafferi, restaurang och catering, men vem är egentligen Skepparfrun - är det Monica själv som gett namn åt verksamheten?
- Det är många som har funderat över det, men det är inte jag eller någon släkting som är skepparfrun, säger hon leende.
När hon köpte restaurangen i Norrsundet så började även funderingarna på vad den skulle heta och namn bollades med bland annat personal från GNA som brukade äta hos Monica när fabriken fortfarande fanns.
- Jag funderade bland annat på namnet Havsviken eftersom restaurangen ligger där den gör.
Men en dag serverade jag stekt fisk med skepparfruns sås och då var det en person från GNA som sa; Nu vet jag vad restaurangen ska heta, Skepparfruns restaurang. Och så fick det bli, säger Monica.

Linda Jonsson

Läs mer i Gästriklands Tidning

Hopp om nya mackar på landsbygden...




Hopp om nya mackar på landsbygden

Överum och Ankarsrum kan få Qstar-pumpar

Bensintorkan i Överum och Ankarsrum kan vara över redan till hösten. Orterna som förlorade sina pumpar när mackdöden drog fram över landsbygden sätter sitt hopp till Qstar.

Intresseföreningarna på de två orterna har inspirerats av Rejmyre på andra sidan länsgränsen. Där lyckades ett engagerat byalag få bensinkedjan att öppna en mack.


- Vi hoppas att det ska gå, men det kommer att ta sin tid - det är mycket byråkrati i det här, säger Bertil Edström i Överums intresseförening.


- Man vet aldrig förrän man har gått igenom skärselden.



Problemet som måste lösas innan nya mackar kan öppna är att få ner tankar i jorden, sedan sätter Qstar gärna upp pumpar, berättar Edström. Att gräva ner tankar är dyrt, det kostar cirka 400 000 kronor.


- Det finns medel att söka, jag tror att vi löser det, säger han och berättar byalaget i Rejmyre fick pengar från vår motsvarighet till Kustlandet.


Sedan krävs också att invånarna på orten hjälper till med pumpen.


- Qstar måste ha vår hjälp med lite arbetstimmar, men den biten ska vi nog lösa när vi kommer så långt.


Edströms har haft flera kontakter med Qstar och hans intryck är att de är positiva till att satsa på nya mackar i Västerviks kommun.


- Jag fick klartecken från dem för ett bra tag sedan, de är jätteintresserade, och det förstår man ju med det bra läget de skulle få här i Överum. Nu måste vi bara få fram pengar till tankarna.


Om man ska vara realistisk, när finns det en ny mack i Överum?


- Enligt byalaget i Rejmyre skulle vi kunna en mack på sensommaren, om allt går som det ska.


Qstar profilerar sig som ett bensinbolag som värnar om landsbygden och många av bolagets mackar ligger i småorter ute på landet.

Läs mer i Västerviks Tidningen


Brysselexperterna – från Västra Torup




Brysselexperterna - från Västra Torup

Byalaget i Västra Torup har blivit något av experter på bidrag till landsbygdsutveckling. För det här året ligger 4,5 miljoner från EU i potten.

Bryssel, eller snarare EU, är ganska generös med pengar för landsbygdsutveckling. Hässleholm och Perstorp är ett av åtta "lag" i Skåne som totalt kan få ta del av 26 miljoner för perioden 2007-2013. För 2009 4,5 miljoner.
Men det är inte helt lätt att norpa åt sig de sköna miljonerna. Byalag och föreningar med ambitionen om EU-pengar måste veta hur Bryssel tänker.

Ett byalag som kan EU är Västra Torup. Sedan 2003 har de lyckats ro i land 1,4 miljoner (inte enbart EU-medel) som plöjts ner i bland annat en renovering av bystugan för en halv miljon.
EU-pengarna har även inneburit satsningar i olika aktiviteter som kompetensutveckling, kvinnofrukostar, temakvällar och ungdomskafé med mera.

Ordförande i byalaget, Connie Asterman, uppmanar andra byföreningar och byalag att gå till attack. Kan Västra Torup kan andra, är budskapet. Och potentialen är stor - Hässleholm och Perstorp har ju en stor landsbygd.
- Det gäller att ta chansen, att inte vara rädd för byråkratin, säger Connie Asterman, som tillägger att hon och hennes kollegor i byalags styrelse gärna ställer upp och vägleder.

Det har man för övrigt gjort ett bra tag nu - EU-experter som man blivit.
- I torsdags hade vi Röke byalag här och vi har tidigare varit uppe i Småland och berättat hur man går till väga.
Connie ger lite tips som bevekar Bryssel: Förbjudet är alla soloprojekt. En förutsättning är att föreningar och näringsliv går hand i hand. Lika viktigt är hur man fyller i en ansökan.
- Säg att man vill utveckla turismen. Förbjudna är ord är vandrarhem, det är inget som går hem i Bryssel. Tillåtna, ja nästan nödvändiga ord, är nätverk, samverkan, landsbygdsutveckling, integration och jämställdhet.

För det här året står alltså 4,5 miljoner på spel och naturligtvis kommer Connie Asterman & co att ragga delar av den summan.
Hon är lite hemlighetsfull om vad pengarna ska gå till, men erkänner så mycket att de ska malas ner i aktuella hjärtefrågor som bredband åt alla och en förbättring inom kollektivtrafiken. Buss ner i byn och tågstopp står också på önskelistan.


Per Strandell

Läs mer i Norra Skåne

Hamnbutiken beredd utöka...




Hamnbutiken beredd utöka

 

Näringsnämnden i Eckerö kommun beklagar stängningen av livsmedelsbutiken Matnischen i Storby men ser en ljusning efter diskussioner med Hamnbutiken i Berghamn.


ECKERÖ Eckerö kommun har en stor befolkningsandel av äldre kommuninvånare som är beroende av närservice, konsterarer Eckerö näringsnämnd i ett pressmeddelande.


-Att bygden behöver sin butik är en gammal devis. Näringsnämnden vill uttrycka sin medkänsla med företagarparet Peter och Rosie Tapper som i det längsta och med hårt arbete försökt hålla butiken öppen, skriver nämnden.


Näringsnämnden har samrått med innehavarna till Hamnbutiken i Berghamn, Benita Johansson och Marja Rosenqvist, och ser en ljusning. Hamnbutiken har för avsikt att utöka sitt sortiment och sina öppettider samt att samarbeta med Nordins café och postombud för att upprätthålla den service vi är vana vid.


-Det gäller nu att se framåt och uppbåda ett ökat engagemang för Eckerö och dess framtid menar Näringsnämnden i sitt uttalande. Näringsnämnden har inlett planeringen för ett antal Leader-projekt som syftar till att intensifiera samarbetet mellan företagare och lokala myndigheter, föreningar och byalag.


Projekten ska vara en drivkraft för hållbar utveckling, entreprenörskap och bidra till en ökad sammanhållning i bygden.

-Eckerö uppvisar ett flertal exempel på mycket lyckade nyetableringar inom hotell- café- och restaurangbranschen under senare år.


-Näringsnämnden noterar tacksamt att kommunen erhållit ett nytt postombud med omgående verkan. Händelsen illustrerar bara sårbarheten och kortsiktigheten i den ombudsmodell som Posten på Åland tillämpar där grundläggande offentlig service blivit helt utlämnad till marknadens villkor, konstaterar ordförande Ellinore Kullenberg tillsammans med kommundirektören Jörgen Lundqvist

Läs mer i Ålandstidningen


Dags för Mellanlandakonferensen...




Dags för Mellanlandakonferensen...

Tema på årets Mellanlandakonferensen är Energi och miljö i en hållbar landsbygds-utveckling.

Hur påverkar våra val av energi-former den lokala miljön? Vilka möjligheter finns att tillsammans finna innovativa och lokala energilösningar? Det är exempel på frågor som kommer att belysas på konferensen.

Konferensen äger rum i Ulricehamn den 26-27 mars.

Läs mer i vårt kalendarium på Hela Sverige Ska Leva


Söker EU-pengar för Bergviksområdet




Söker EU-pengar för Bergviksområdet

Laxen ska vandra ända till Bollnäs och samarbetet kring Bergviken ska bli bättre.
Det är syftet med en ny förstudie som man söker EU-pengar för.

Läs mer i Söderhamns Kuriren

Allis hoppas på fler torghandlare




Allis hoppas på fler torghandlare

Det kommer att bli torghandel i centrala Söderhamn även i sommar. Varje torsdag från första veckan i maj till utgången av september kommer det att gå att handla lokalodlade produkter.-I år hoppas vi att fler producenter kommer att finnas på plats, säger Lena Åkerlind i kommunbygderådet Allis.

Läs mer i Söderhamns Kuriren

Den 5 feb är det ett inspirations- och planeringsmöte
inför torghandeln 2009. Läs mer här >>

Invånare bjuds in att ta fram visioner




Invånare bjuds in att ta fram visioner

Hur ska Nordanstigs kommun se ut 2020? Under våren kommer kommunen att bjuda in invånarna till fyra tematräffar för att samla in deras åsikter och visioner för framtiden.

Läs mer i tidningen Hudiksvallas Tidningen

Vindkraft är vinstlotten...




På torsdagen kom beskedet från alliansregeringen om att den var överens i energifrågan och kärnkraften. Det är delade meningar inom Gävleborgscentern efter Centerns besked att gå med på upprustning av kärnkraftverken.
- Mitt motstånd mot kärnkraften är obrutet. Det känns smärtsamt men jag tror att det inte blir fråga om så mycket kärnkraftbygge med tanke på den dåliga lönsamheten, säger riksdagsledamoten Sven Bergström Forsa (C)


Det är delade meningar inom Gävleborgscentern efter Centerns besked att gå med på upprustning av kärnkraftverken. - Vi drog vinstlotten genom regeringens löften om satsning på vindkraft och förnyelsebar energi, säger Björn Mårtensson (C) kommunalråd i Ovanåker.

Läs mer i Hudiksvalls Tidning

Jordbruksverket kritiskt till ny supermyndighet




Jordbruksverket kritiskt till ny supermyndighet

Förslaget att Jordbruksverket bör omvandlas till en myndighet för enbart jordbruk och landsbygdsutveckling får kritik av myndighetens ledning.

Inrätta en supermyndighet för livsmedelssäkerhet. Lägg ned Jordbruksverket, Statens veterinärmedicinska anstalt och Livsmedelsverket.
På torsdagen prensterades utredning som ska få myndigheterna inom livsmedelskedjan att arbeta effektivare.
- För att värna säkra livsmedel, men också för att få en bättre effektivitet är det tid att samla ansvaret från jord till bord hos en myndighet, säger utredaren och tidigare landshövdingen i Västernorrlans län Gerhard Larsson.

Uppsala kan få supermyndighet
Dagens fyra nationella myndigheter som berör livsmedelskedjan bör enligt förlaget ersättas med tre nya. Livsmedelsverket och Statens veterinärmedicinska anstalt bör slås samman och bli en myndighet för livsmedelssäkerhet. Drygt 3 400 anställda vid de fyra myndigheterna berörs av utredningen. Uppgifter gör redan gällande att den nya supermyndigheten placeras i Uppsala.

Gerhard Larsson menar att myndigheterna har en hög kompetens i dagsläget men att en ny organisation är nödvändig. Detta bland annat i ljuset av återkommande livsmedelsskandaler samt ny livsmedelslagstiftning inom EU.
- Ett sammanhållet kontrollansvar möjliggör en löpande prioritering av resurser till de länkar av kedjan där kontrollbehovet är som störst. Samma myndighet bör ha det centrala ledningsansvaret för bekämpning av allvarliga smittsamma djurdomar och hantering av andra kriser inom livsmedelskedjan, säger Gerhard Larsson, som presenterade utredningen på DN Debatt.
Detta betyder att ansvarsområden som i dag finns på Jordbruksverket lyfts bort från myndigheten. Det gäller exempelvis djurhälsa, djurskydd och växtskydd.

Redan provat djurskyddsmyndighet
Mats Persson, chef för Jordbruksverket, menar att det allvarligaste är att utredningsförslaget innebär att djurfrågorna isoleras.
- Vi har redan provat att ha en djurskyddsmyndighet som lades ned. Djurfrågorna hänger så intimt samman med annat på jordbruksområdet. Den nya lösningen blir haltande. Djurfrågor är så mycket mer än mat. De handlar även om exempelvis sällskapsdjur och försöksdjur, säger Mats Persson till ATL. Han påpekar dock att han ännu inte tagit del av hela utredningen.
Jordbrukets förändring till större men färre djurbesättningar, liksom att allt fler jordbrukare arbetar med annat föranleder enligt Gerhard Larsson en ny syn på landsbygdsutveckling.
- Vi har redan ansvaret jordbruk och landsbygdsutveckling. EU:s politik innebär att man ska integrera djurskyddsfrågor med stöd- och landsbygdsfrågor. Utredningen föreslår att man går åt det andra hållet, säger Mats Persson.
Även Fiskeriverket omfattas av utredningen och föreslås få ansvaret för alla havsfrågor.

Läs mer i tidningen ATL

LRF befarar mer krångel med ny organisation

LRF sågar förslaget till ny organisation för säkrare livsmedel. Organisationen menar att det kommer att öka krånglet för bonden. Jordbruksverket och Statens Veterinärmedicinska anstalt är också kritiska.

Lantbrukarnas Riksförbund gör tummen ned till förslaget att bryta ut frågor om djurhälsa, djurskydd och växtskydd från Jordbruksverket och i stället låta Livsmedelssäkerhetsmyndigheten få ansvaret för dessa områden.
- Tvärtemot vad utredningen påstår kommer förslaget att öka regelkrånglet för bonden. Det behövs en sammanhållen myndighet med kunskap och ansvar för alla delar av jordbrukets livsmedelsproduktion, säger Lars-Göran Pettersson, LRF:s förbundsordförande.Gerhard Larssons betänkande Trygg med vad du äter - nya myndigheter för säkra livsmedel och hållbar produktion uppges spara staten 45 miljoner kronor åt staten, enligt TT.

Myndigheten för jordbruk och landsbygdsutveckling ska överta delar av Jordbruksverkets arbetsuppgifter. Huvudkontoret med 970 årsarbeten föreslås placeras i Jönköping.
Men Mats Persson, generaldirektör för Jordbruksverket är kritisk:
- Vi är för en myndighetsstruktur som innebär en samlad kompetens och helhetssyn på jordbruk och djurfrågor. Utredningens förslag går däremot i en annan riktning. Djur är dessutom så mycket mer än mat, inte minst med tanke på djurskyddets betydelse för sällskapsdjuren, säger Mats Persson.

Livsmedelssäkerhetsmyndigheten placeras i Uppsala . Myndigheten föreslås få en årsarbetskraft på 930 personer. Livsmedelsverket personal ska tillhöra myndigheten. Men också Statens Veterinärmedicinska Anstalt flyttas dit. Båda dessa myndigheter finns i dagsläget i Uppsala.
Livsmedelsverket välkomnar förslaget och menar att den nya organisationen gynnar såväl konsumenter som livsmedelsföretagare.
- Jag tycker det är ett bra förslag. Bra därför att det blir en myndighet för hela livsmedelskedjan. Förslaget innebär att vi säkerställer att det blir en likartad syn på säkerhet och kontroll i alla delar av kedjan, säger Inger Andersson, generaldirektör vid Livsmedelsverket.

SVA anser att utredningen pekar på mycket små effektivitetsvinster. Verket tycker att det är fel att en Livsmedelssäkerhetsmyndigheten ska ha ansvar för exempelvis sjukdomar hos vilda djur och antibiotikaresistens hos häst och hund.
- Genomförs utredningens förslag riskerar också en väl fungerande verksamhet vid SVA att slås sönder, säger Anders Engvall, generaldirektör vid SVA.

Myndigheten för havsresurser och fiske ska nationellt samordna förvaltningen av havet som resurs. Huvudkontoret med runt 250 årsarbeten placeras i Göteborg.
Förslaget som på torsdagen överlämnades till jordbruksminister Eskil Erlandsson ska nu ut på remiss och troligen kommer en proposition i hösten. Tidigast 2010 kan den nya organisationen träda i kraft.

Läs mer i tidningen ATL

Gamla EU-lagar åker ut...




EU-kommissionen storstädar i lagböckerna. 240 lantbrukslagar sopas bort.

Genom årtiondena har EU samlat på sig en rad lagar och beslut som rent praktiskt inte gäller längre, antingen för att de var tillfälliga från början eller för att de ersatts av nya lagar. I unionens ungdom antogs många sådana beslut utan ett bäst före datum vilket gör att de formellt fortfarande är i kraft. EU-kommissionen har hittat 240 sådana bara på lantbruksområdet och de ska nu bort ur rullorna.

De flesta av de utrensade lagarna gäller saker som tillfälliga marknadsstöd och övergångsregler för nya medlemsstater och omfattar allt från spannmål till mjölk och socker. Rensningen är en del av kommissionens arbetet med att minska regelkrånglet.

Läs mer i Tidningen ATL

Rapport ifrån Bya Bladet och Ramsjö Bya Råd...




Rapport ifrån Bya Bladet och Ramsjö Bya Råd...

Vi lever i en förändringens tidsepok, även om vi här i våra bygder ännu inte sett så mycket av det hela så förändras just nu hela vår omvärld i en rasande fart. Ekonomin i flera länder är i gungning, och företag faller och med dem deras anställdas livsvillkor.


Storsamhället är satt under press av sina egna ekonomiska förutsättningar. Kapitalismen är på väg mot samma typ av sammanbrott som det kommunistiska gjorde för snart tjugo år sedan. USA med sina giganter som Chrysler och General Motors m.fl. blöder kapital, och kanske försvinner dessa bilmärken tillsammans med andra företag nu i denna kulturförändring.


Befolkningen i många länder ökar i en katastrofal takt och jordens resurser verkar inte räcka till överallt. Allt detta är mycket deprimerande och ledsamt för oss människor. Lägger man då till ett krig mot befolkningen i Gaza där barn i 100 tals dödas då känns trycket mot själen ibland övermäktigt och man mår inte bra.


Men just därför vill jag till er ge er en liten ljusglimt åtminstone som jag ser det från vår horisont här uppe i glesbygden. Allt är inte nattsvart och bara elände hela tiden utan det finns även en dag i morgon, och den dagen kan bli bra. Vad är det då som jag ser?


Jo i en värld där resurserna krymper blir man åter tvungen att ta tillvara det som finns. I skogslänen finns massor av värdefulla resurser i form av idag icke utnyttjade marker för odling. Det går att utöka vattenbruk med fiskodlingar. Att ta tillvara mer av bär och svamp i skogarna, och med en bra skött jakt politik kan utbytet av jakten ökas väsentligt.


Därtill lokal turism och då tänker jag särskilt på att man bör få större möjligheter till att bygga egna fritidshus i områden som där idag det inte finns sport och sommarstugor. Småskalig verksamhet i många former kan ge tusentals arbetstillfällen bara i vår kommun men då måste det föras en politik som gynnar oss. Skogsbränsle av många sorter är framtiden - där olje produkterna var gårdagens bränsle.


I Norge och i Finland där har det här gått ganska bra att behålla folket kvar i bygderna men inte i vårt land. När nu tiderna nyper till och städerna och de stora fabrikerna inte längre kan försörja sina medborgare - då måste det till en ny glesbygds politik snabbt. Denna förändrade inställning kommer - det kan ni lita på att den gör då antalet anställda fortsätter att minska i de stora företagen söderöver.


Framtiden i våra bygder är ljus men det tar ytterliggare en tid innan folk återigen vill börja bo härute i skogsbygderna. Att leva lite enklare här hos oss är ändå mycket bättre än i städerna när förfallet börjar tillta där. Storsamhället har ingen framtid utan dess tidsepok har varit och den var bygd på billig energi från olja som kostade några få dollar fatet.


Detta är det faktum som leder till att skogsbygderna återigen blir befolkade av unga människor. Det kommer inte att finnas arbeten i tätorternas kontor och fabriker till alla, och då är ett enkelt liv här hos oss bättre än de alternativ som står till buds i förfallna storstäder med kriminallitet och missbruk.


Vi var förlorarna när folk sökte lyckan söderöver från 1950 talet och framåt. Gårdar och byar tömdes på ungdom. Nu blir vi vinnarna när deras barnbarn återvänder mot byarna för att kunna försörja sig i en värld som kommer att se mycket annorlunda ut om bara några få år.


Lars Idon Andersson


Såg ni programmet Uppdrag granskning igår?




Såg ni programmet Uppdrag granskning igår?

Där visades en del av landsbygden som är på väg att överges. Den landsbygden finns, i alldeles för hög utsträckning.

Men det finns också en del av landsbygden som har framtidstro. Det är viktigt att komma ihåg. Bara några mil ifrån orterna som skildrades i programmet ligger exempelvis Gunnarsbyn och föreningen Råek som blev Årets lokala utvecklingsgrupp år 2008. Där finns ett fungerande samhälle med människor i alla åldrar med framtidstro och många idéer för framtiden.


Läs mer om dem på
Råeks hemsida

Läs mer på Hela Sverige Ska Leva


Projekt för framtidstro på landet




Projekt för framtidstro på landet

Länsbygderådet i Värmland betonar att hela Sverige ska leva, även landsbygden. Nu är man på gång med ett projekt för lokala utvecklingsplaner och söker bland annat stöd från Filipstads kommun.


- Det finns ingen kommun i Sverige som har någon konkret plan för landsbygden och det påverkar flykten från landsbygden, säger Owe Nordling från Högboda som är ordförande i Länsbygderådet i Värmland. Principen för projektet är att i bästa samförstånd med politiker och tjänstemän göra en framtidsplan för landsbygden som dels kan kopplas till översiktsplanen och dels varas en grund för Leader-projekt.


Owe Nordling säger att genom en politisk förankring med kommunen involverad ökar den ömsesidiga förståelsen både för landsbygdens möjligheter och den kommunala organisationen.

Projektet har fått stöd från Region Värmland, länsstyrelsen, banker och bankstiftelser och nu söker man även stöd från värmländska kommuner.


- Även om en kommun inte ger ett ekonomiskt stöd är det viktigt att ha ett verbalt stöd och ett samarbete. Ingen kommun vi frågat har hittills sagt nej till att vara med i projektet.


Owe Nordling säger att bymacken, lanthandeln och byskolan är typiska exempel på vilka möjligheter landsbygden har att överleva.


- Försvinner macken bredvid lanthandeln försvinner även lanthandeln inom några år. Och försvinner de unga från bygden blir det inga barn och inga skolor.


En sådan utveckling ser Länsbygderådet som ett stort problem.

- Det ger en utveckling med många äldre och en kostnadsökning.


Owe Nordling har förhoppningen att man ska kunna starta projektet med de lokala utvecklingsplanerna redan den här månaden.


- Vi ska ta hand om projektet och leda det vidare. Det finns en framtidstanke, säger Owe Nordling.

Läs mer på hemsidan nwt.se


Svar på samhället överger svensk glesbygd...




Vi, vår familj bor så glest som vi kan komma nästan. Ändå försöker vi göra så gott det går för att klara av livet här. Det är utmaningar varje dag och det kan jag tycka är stimulerande. Ändå vill jag naturligtvis inte att det ska bli ännu tommare på människor än vad det redan är.

Nu har vi sån tur att vi har en ung familj som närmsta granne, med flera barn så det känns tryggt. Min man som är skolbilschaufför och hela traktens allt i allo, har ett litet deltidjobb att skjutsa de till skolaan, i flera år framåt.
Annars är han snickare och byggare och har hur mycket jobb som helst. Själv skriver jag och försöker försörja mig med att vara författare och skribent.

Men bekvämligheter som stadsbor har, närhet till affär och restauranger osv. finns inte. Istället får vi ordna våra aktiviteter själv. Det handlar om kreativitet och skaparlusta och det odlas i glesbygden.

jag tycker det är utmärkt att glesbygdsproblemen tas upp. Lite väl pessimistiskt kanske programmet var men det tar ändå upp problemen.

Jag tror att kan vi bara få fler att intressera sig för områden som det handlar om, så finns det en chans.

Skogstrollet



LEADER-Gästrikebygden Hofors den 9/2 kl.18




Välkomna på informationsträff i Hofors den 9/2 kl.18

En informationsträff arrangeras i Hofors måndagen den 9 februari med fokus på Leader och vilka möjligheter som finns med detta. Kostnadsfritt. Alla intresserade är välkomna till Godtemplarlokalen kl.18.00.

Anmäl dig till  jeanette.jansson@hofors.se eller ring 0290-29122


Hur mycket vindkraft ska byggas i Söderhamn?




Hur mycket vindkraft ska byggas i Söderhamn?

Den fördjupade översiktsplanen för vindkraft i Söderhamns kommun redovisar åtta områden av riksintresse och 16 av kommunalt intresse. Bygg- och miljönämnden säger i sitt yttrande att man vill ha färre med bättre utredda områden.

Läs mer i tidningen Söderhamns Kuriren

Stormöte om Västansjö skola




Stormöte om Västansjö skola

Hela bygden står bakom Västansjö skola - byskolan mellan Hällbo och Kilafors. Den slutsatsen drar skolrådet, som ordnade ett välbesökt stormöte i skolan på tisdagskvällen.

Bollnäs kommuns grundskolor har högre kostnader för lokaler än jämförbara kommuner. Samtidigt saknas det lokaler för förskolor i centralorten, medan det finns gott om plats i ytterområdena.
Detta är bakgrunden till den översyn av för- och grundskolans lokaler, som pågår i kommunen och där barn- och utbildningsförvaltningen presenterat ett diskussionsunderlag med flera alternativa lösningar för varje skola och förskola.
För Västansjös del är ett av alternativen en nedläggning av skolan och en flytt av eleverna till Kilafors. Ett annat alternativ är att sälja slöjdhuset, men behålla själva skolan - åtminstone till och med årskurs 5.
-Det här har skapat oro i bygden, säger Anne-Sofie Stark i skolrådet. Hon har två barn i skolan och anser att byskolorna är viktiga:
-Man måste titta på individen och vad som händer med stora grupper, säger hon. Västansjö skola har alla med sig, vi är nöjda med verksamheten och studieresultaten är bra.

På tisdagskvällen hölls ett stormöte i skolan om diskussionsunderlaget.
-Uppslutningen var jättebra - från föräldrar som har barn på skolan nu, föräldrar till barn som kommer att gå där i framtiden och äldre bybor som har barnbarn eller som engagerar sig för skolan ändå.
Skolrådet i Västansjö har skickat frågor kring underlaget till kommunen och vill veta vilka besparingar de olika alternativen ger - bland annat vad en elev i Västansjö kostar, jämfört med elever på andra skolor.
-I svaret från för- och grundskolechefen fick vi veta att man inte har tittat på några siffror - och vi tycker att beskeden vi får är tvetydiga och oklara, säger Anne-Sofie Stark. Och alternativet att sälja slöjdhuset förvånade många på mötet, eftersom uppvärmningsanläggningen till hela skolan finns i den byggnaden.

Nästa tisdag, den 10 februari, blir det en medborgardialog om framtiden för skolorna i Kilafors, Segersta och Västansjö. Inför den utsåg stormötet i Västansjö en grupp som ska arbeta vidare med framtidsfrågorna.
-Vi får hoppas att alla frågetecken rätas ut då, säger Anne-Sofie Stark.

Läs mer i Ljusnan

Samhället överger glesbygden




Samhället överger glesbygden

Nedlagda skolor och långt till polis och sjukvård - steg för steg överger samhället den svenska glesbygden.
Uppdrag granskning har gjort en resa i ett Sverige som håller på att försvinna.


ALDRIG FÖRR
har så få människor bott i den svenska glesbygden. Och de som bor kvar får allt längre till det som de flesta andra tar för givet: bensinmackar, sjukvård, dagis, skola och livsmedel.

Samtidigt som Sveriges totala folkmängd ökat så har befolkningen i glesbygden minskat med 20 procent och samhällets service har försämrats i samma takt som avfolkningen.


ETT EXEMPEL
är byn Lakaträsk i Norrlands inland, en by där det en gång fanns tre caféer och dans i Folkets Hus. Där fanns industrier och butiker.

Maj Carlsson jobbade i det som blev byns sista butik - en naturlig mötesplats fram till nedläggningen 2000.
- Det blev ju bara mindre och mindre folk, folk for på andra ställen och handlade, berättar hon.

Hur var det att bo här då, jämfört med nu?

- Ja, det var ju livligt. När ungdomar finns då är det ju liv i en by.

Men hur är det nu då?

- Ja, det är dölugnt. Man ser knappast en människa på hela dan här, säger Maj Carlsson.

LAKATRÄSK är inte unikt. Sedan 1996 har nästan var tredje butik i den svenska glesbygden slagit igen.
Också annan service har blivit sämre.

När Svensk kassaservice nyligen upphörde betydde det att möjligheten att betala räkningar eller ta ut pengar via en lantbrevbärare försvann.
- Kundkontakten har blivit mindre och mindre, det har blivit mindre och mindre att göra. Vissa dagar kanske man kan träffa någon, så det är ju tråkigt, säger lantbrevbäraren Kent-Owe Wikman.


I BYN PÅLKEM
bor bara elva personer kvar och Konsumbutiken - den är nedlagd sedan länge. Och i lilla Granträsk finns bara en enda barnfamilj.
Föräldrarna Teresia och Henrik Andersson är själva uppvuxna i glesbygd och har valt att stanna kvar.

Deras sexåriga son Hampus har drygt 3,5 mil till skolan i Överkalix. Han blir upplockad av skoltaxin klockan sju på morgonen och kommer hem vid fyratiden på eftermiddagen.
- Du planerar ju när du bor så här. Du veckohandlar och du får bara lägga upp det annorlunda, säger Teresia Andersson.


HENNES MAKE
Henrik har sett byarna tömmas under årens lopp.
- Det är ju trist när man kör förbi och inte ett gatlyse är tänt och allting är nedsläckt. De äldre har hunnit falla bort de sista 15 åren och det har inte fyllts på någonting, säger han.

Spelar det någon roll för Sverige att folk inte bor i glesbygden något mer?
- Nog tror jag att det spelar roll för Sverige. Det är ju roligt när det finns alla sorters människor. Det blir ju som en ödebygd som ingen bryr sig om och ingenting finns om alla flyttar. Vägarna blir oplogade.

Hur mycket service ska samhället satsa på få människor, när det gäller butiker, när det gäller plogning, när det gäller post?

Ja, det är ju svårt. Jag tycker ju att man ska försöka hålla i alla fall så att alla kan ha ett drägligt liv som bor kvar i alla fall, säger Henrik Andersson.

När vi körde hit så kändes det ju verkligen som att vi körde mil efter mil rakt in i skogen. Det kändes ju verkligen ensligt här ute?
- Ja, jag tycker ju om det. Det är ju därför jag väljer att bo så här. Jag trivs att bo lite nära naturen. Jag tycker om att gå ut och se min ren på bron och någon älg kan man få se. Någon hare ser man ju och någon räv. Det är ju kul, säger Teresia Andersson.


SKOLAN
är för många symbolen för att det finns en framtid i en by. Bara under de senaste tio åren har antalet skolor i glesbygden minskat med 20 procent.

När skolan i Lansjärv lades ned år 2000, trots elevernas protester, betydde det att byns utförsbacke blev brantare. En hel generation håller på att lämna Lansjärv.
- När skolan lades ner flyttade alla kort efter. Och ingen lär ju flytta till Lansjärv. Ingen har flyttat hit som har barn, för de vet att det är långt till skola. Så är det, säger Pernilla Nordin, som själv planerar att flytta inom ett par år.

Jeanette Andersson var en av många elever som protesterade när skolan i Lansjärv stängde. Idag jobbar hon i Hakkas skola, en liten byskola med drygt 100 elever.

Skulle du kunna tänka dig att flytta tillbaka till Lansjärv?
- Nej, det skulle jag inte kunna tänka mig.

Varför inte?
- Det finns som sagt inte så mycket kvar där. Det finns inte så många yngre familjer, så många ungdomar som bor där och ingen skola. Ska jag skaffa barn så vill jag bo på ett ställe som har en skola, säger Jeanette Andersson.


Reportrar: Hasse Johansson och Nicke Nordmark


Text: Peter Bagge

SVT Play


48 timmar: Maten körs ut från Masugnsbyn


Tipsa


Mejla Hasse Johansson och Nicke Nordmark

Läs mer på SVT:s hemsida

Pressmeddelande:




Pressmeddelande:

Vi behöver ett moratorium om nedläggningen av drivmedelsstationer

Dagligen får Hela Sverige ska leva och Småkom rapporter om nedläggningar av drivmedelsstationer runt om i landet. Och vi märker att nedläggningstakten är högre nu, jämfört med åren 2007 och 2008. Vi har färska exempel från Dalarna där företrädare för oljebolagen säger upp leveranserna även när det finns kontrakt på flera års ytterligare leveranser.


Det oroar oss djupt att vi allt oftare inte hinner hitta lösningar för de enskilda mackarna.

För det finns alternativ till de stora kedjorna. By-Macken som startats i Värmland är ett av dem, men det finns många fler. Rejmyre och jämtländska Alsen är exempel på ställen där byborna gått samman och ordnat en mack.

Idag har vi skrivit ett brev till Maud Olofsson där vi uppmanar regeringen att så snart som möjligt träffa företrädarna för de fyra stora oljebolagen med begäran om ett moratorium för besluten kring de mackar som bolagen avser att stänga.


Detta skulle ge kommuner, lokala utvecklingsgrupper, lanthandlare och andra småföretag samt länsstyrelserna förlängt rådrum och handlingsutrymme för att i god tid, innan oljebolagen stänger sina mackar, skapa fungerande alternativ. Något de så väl behöver.


 För mer information kontakta


Ronny Svensson,
sekreterare SmåKom, tfn 070-563 22 17

Staffan Bond,
verksamhetschef Hela Sverige ska leva, tfn 070-534 13 50

Läs mer på Hela Sverige Ska Leva


"Granbergsdals skola viktig resurs för hela kommunen"




"Granbergsdals skola viktig resurs för hela kommunen"

Länsbygderådet skriver öppet brev till kommunfullmäktige

Granbergsdals skola är en viktig resurs för hela Karlskoga kommun. Frågan är av mycket större dignitet än en facknämnds budgetkrav. Det skriver Länsbygderådet i Örebro län genom sin ordförande Sivert Gustafsson i Labbsand i ett öppet brev till kommunfullmäktige.


Det är klokt av barn- och utbildningsnämndens ordförande att begära att frågan om Granbergsdals skola hänskjuts till fullmäktige så att man där kan se till kommunens hela behov och förutsättningar, anser rådet.

Motarbetar egen satsning
I det öppna brevet påpekas att Karlskoga satsar på utveckling av landsbygden i den ena änden med hjälp bland annat av EU-pengar, men att denna satsning allvarligt motarbetas om kommunen samtidigt lägger ner den sista kommunala skolan på landsbygden.

I brevet framhålls att man gått en annan väg i Degerfors, när skolförvaltningen inför sina sparförslag valde att se över skolsituationen i hela kommunen, med resultatet att man lägger ner Strömtorpsskolan men låter landsbygdsskolor i Svartå och Åtorp finnas kvar.

Lång skolarbetsdag
Länsbygderådet pekar också på skolbarnens långa arbetsdag, där vissa barn från Kedjeåsen och Karlsdal redan har en restid på 45 minuter, en restid som kommer att bli ännu längre om skolan flyttas till Bråten.
Granbergsdal som turistattraktion och intresseväckare och Granbergsdal som boendealternativ, med livaktiga eldsjälar, är också faktorer som kommunen bör ta hänsyn till innan man bestämmer sig för att lägga ner skolan, skriver Länsbygderådet.

"En engagerad befolkning är avgörande för utveckling av den egna byn. Så är det i Granbergsdal. Men det är också lätt att ta död på ett sådant engagemang genom att lägga ned skolan. Slocknade eldsjälars syns inte i kommunens budgetuppföljningar, men det innebär likafullt en försvagning av kommunen", skriver Sivert Gustafsson.

Läs mer i Karlsskoga Kuriren


Gamla tanter blir lätt bortglömda



Gamla tanter blir lätt bortglömda

Att vara gammal är inte lätt. Att vara gammal kvinna är särskilt svårt. Sverige är överbefolkat med gamla kvinnor, de lever för länge helt enkelt.

Jag vet inte hur många gånger jag läst notiser om hur en gammal kvinna glömts på akuten och avlidit på grund av den långa väntan på vård. Bara förra året såg jag minst tre sådana telegram.

Senast jag läste om det hände det på akuten i Malmö, kvinnan hade fått remiss för svåra buksmärtor men glömdes bort och avled. Då slog Socialstyrelsen larm och krävde skärpta rutiner. Men larm om bortglömda kvinnor i sjukvården finns i stort sett från alla län.


Vi vet sedan tidigare att vården måste prioritera bland sina patienter. Jag har en bestämd känsla av att äldre kvinnor ligger risigt till i sådana prioriteringar.

Ett tag var vi ganska stolta över den svenska tanten. Vi gjorde charmiga reportage där de svängde med sina plissékjolar och hade fina hattar och en rejäl handväska. Men har man lågt värde som människa och inte kan kräva sin rätt blir man lätt åsidosatt. Det gäller många tanter.

Som den 90-åriga kvinnan som åkte färdtjänst hem men blev avsläppt en kilometer från sin stuga på grund av att det var för halt. Kvinnan - som dessutom såg dåligt - fick stundtals krypa fram mot huset.

Vad är en gammal kvinna värd? Just inget!


Lotta Gröning

Läs mer i Aftonbladet

Vindkraft kan lyfta Sverige




Vindkraft kan lyfta Sverige

EU:s beslut ger jobb, energi, exportinkomster och miljövinster

När EU nu fattat beslut om hur man ska ge Europa mer av trygg, hållbar och klimatneutral energi får Sverige nya möjligheter. EU fördelar det ekonomiska ansvaret för att nå målen, men beslutet säger också att den nya energitillförseln ska ske där den kan åstadkommas till låg kostnad. Det ger möjligheter för svensk verkstadsindustri, kraftindustri och basindustri att utvecklas vidare.

Vindkraften har möjligheter att snabbt och till låga kostnader bidra till att nå målen. Redan 2007 tillförde vindkraften mer ny generatoreffekt än något annat elproduktionsätt i EU. Vattenfall är en stor aktör som under tio år investerar i medeltal en halv miljon kronor i timmen (!) i ny vindkraft. Sverige har stora vindresurser. Tack vare den nordiska vattenkraften har vi ett elsystem som snabbt skulle kunna ta hand om mycket ny vindkraft.


När användningen
av förnybar energi ökar i Europa behövs nya elnät med modern teknik. Tack vare statligt stöd via energimyndigheten kunde ABB och Vattenfall för tio år sedan testa teknik för att använda högspänd likström för att ansluta vindkraftverk till elnätet. ABB sålde 2007 sådana anläggningar för över 4 miljarder, mycket tillverkas i Sverige och ger sysselsättning här.

Den svenska verkstadsindustrin har också blivit en viktig underleverantör till den globala vindkraftsindustrin. Gjuterier, stålindustri och elindustri bidrar. SKF levererar lager, smörjsystem och tätningar till en stor andel av världens vindturbiner samt övervakningssystem för drift och underhåll av vindkraftparker. Det ger sysselsättning även i Sverige.


Det kommer
att behövas andra klimatneutrala kraftverk än vindkraft i Sveriges och Europas elsystem. Men för den elintensiva basindustrin är vindkraftsutbyggnaden viktig. Kostnaden per kilowat­timme är i verkligheten inte högre än för någon annan fossilbränslefri teknik.


Viktigare är att vindkraftverk kan byggas snabbare än vattenkraft eller kärnkraftverk. Ingen annan klimatneutral elproduktionsteknik har tekniska möjligheter att ge tiotals terrawattimmar ny el i Sverige före år 2020.

Därför har basindustrin i Sverige bildat Vindin för att investera i vindkraft så fort som tillståndsprocesserna gör det möjligt. Från miljösynpunkt är vindkraft ett av de bästa sätten att producera el.


Felaktigt placerade
vindkraftverk kan skada arter och biotoper men det kan undvikas genom bra lokalisering. Naturskyddsföreningen stöder en snabb utbyggnad eftersom det går att förena med tillräckliga hänsyn till naturvärdena.

Sverige har stora vindresurser. Möjligheterna att bidra till Europas mål är större än vårt åtagande inom EU. Vindelverk som byggs i Sverige producerar mer el och är mer kostnadseffektiva än vindelverk i Tyskland och flera andra länder på kontinenten. Möjligheterna att inom EU:s ram få betalt av andra länder för att vi ger ett större bidrag till EU:s försörjning bör utnyttjas. Tillsammans med förstärkta elförbindelser ges framtida möjligheter att sälja såväl vindproducerad el som reglerkraft. Vattenfalls betydelse i det europeiska elsystemet kan ökas.


Energimyndighetens förslag
att andra myndigheter bör förbereda för 30 terrawattimmars vindkraft i Sverige till år 2020 är förvisso stort jämfört med de 2 årliga terrawattimmar vi nu får. Men det innebär en mindre utbyggnad än vad Spanien redan gjort på nio år. Spanien är för övrigt redan ett gott exempel på hur industriell utveckling skett i samband med utbyggnad av vindkraften. Att bidra med motsvarande utbyggnad i Sverige för att lönsamt nå EU:s mål skulle ge arbetstillfällen i svensk verkstadsindustri och snabbt ge ökad tillgång till el för svensk basindustri.


Myndigheterna bör
bidra genom en effektiv tillståndsprocess. Regering och riksdag genom tydligare regler, överenskommelser att låta andra länder köpa effektiv vindkraft i Sverige och - framför allt - genom att snabbt låta bygga infrastruktur för ett hållbart elsystem.


Svante Axelsson, Sten Jakobsson, Tom Johnstone, Tomas Kåberger, Anders Lyberg, Hans von Uthmann

Läs mer i Aftonbladet

Skriftlig fråga Miljösanering




Skriftlig fråga 2008/09:538

den 28 januari

Fråga

2008/09:538 Miljösanering

av Tommy Ternemar (s)

till miljöminister Andreas Carlgren (c)


Ansvaret för att miljösanera marken efter att en bensinstation har lagts ned ligger i dag på fastighetsägaren. Saneringen är dyr och få bensinbolag bidrar till saneringen. Den kostsamma saneringen sätter därför ofta fastighetsägaren, i många fall lanthandlare, i en ekonomisk svårighet.

De flesta mindre bensinmackarna i Värmland drivs av lanthandlare. Därför äventyras även den viktiga livsmedelsförsörjningen då bensinförsäljningen tvingats läggas ned.

Problemet för fastighetsägarna är att det blir svårt att sälja dessa fastigheter när både bensinstationen är nedlagd men främst för att miljösaneringsansvaret medföljer till den nya ägaren.

Kommer miljöministern att ta initiativ till en översyn av saneringsansvaret vid miljösanering efter nedlagda bensinstationer i syfte att hitta en hållbar ekonomisk lösning?



Svar på skriftlig fråga 2008/09:538

 

den 4 februari

Svar på fråga

2008/09:538 Miljösanering

  

Miljöminister Andreas Carlgren


Tommy Ternemar har frågat mig om jag kommer ta initiativ till en översyn av saneringsansvaret vid miljösanering efter nedlagda bensinstationer i syfte att hitta en ekonomisk lösning.


Frågeställaren menar att ansvaret för att sanera marken efter att en bensinstation har lagts ned ligger på fastighetsägaren och att detta kan leda till att denne sätts i en ekonomisk svårighet. I frågan påpekas också att många bensinmackar drivs av lanthandlare och att livsmedels-försörjningen äventyras om bensinförsäljningen läggs ner.

Vad avser sanering av föroreningar infördes genom miljöbalken regler om ansvar för att utreda och avhjälpa miljö­skador. Ansvaret vilar i första hand på  verksamhetsut­övaren. I andra hand kan vissa fastighetsägare som förvärvat förore­nade fastigheter bli ansvariga. Utgångspunkten är att den ansvarige ska vidta åtgärder för att förebygga, hindra eller motverka att skada eller olägenhet uppstår för människors hälsa eller miljön. I fallet med nedläggning av bensinstationer har oljebolagen hittills i de flesta fall visat sitt förstahandsansvar. En företagare som vill överta en bensinstation bör i samband med överlåtelsen försöka träffa avtal om saneringen med oljebolaget.


När det gäller livsmedelsförsörjning i kombination med bensinstationer vill jag framhålla att regeringen arbetar med att ta fram en strategi för att stärka landsbygdernas utvecklingskraft. En av många förut­sättningar för tillväxt är tillgänglighet till drivmedel och annan grund­läggande service och ett mål inom regeringens regionala tillväxtpolitik är därför att det ska finnas en god tillgång till kommersiell service. Det finns också möjlighet att söka statligt stöd till kommersiell service. Genom detta stöd kan i första hand företagare som har en daglig­varu­butik eller en bensinstation i ett gles- eller landsbygdsområde få stöd genom till exempel investeringsbidrag.


Ett nytt landsbygdsprogram för stöd och ersättningar till landsbygderna inleddes i januari 2007. Syftet med programmet är att främja tillväxt, konkurrenskraft, företagande och sysselsättning så att landsbygderna ska utvecklas på ett hållbart sätt, ekonomiskt, ekologiskt och socialt. Programmet har dessutom höga ambitioner för miljön. Landsbygds­programmet vänder sig till alla som vill ägna sig åt landsbygdsutveckling eller näringsverksamhet på landsbygderna. Inom ramen för landsbygds­programmet finns åtgärden "Grundläggande tjänster för ekonomin och befolkningen på landsbygden" som bl.a. syftar till att förbättra tillgången till lokal service för konsumenter och företagare. Investeringsstöd kan exempelvis lämnas för kostnader i samband med uppförande, inför­skaffande av eller anpassning av byggnader eller lokaler samt för inköp av ny utrustning och allmänna omkostnader förenade med fasta anlägg­ningar eller ny utrustning. Möjligheterna till stöd genom dessa båda program kan underlätta övertagandet av en lanthandel med bensinmack.


Avslutningsvis vill jag peka på att reglerna om fastighetsägarens ansvar infördes i miljöbalken i syfte att få till stånd markundersökningar före förvärv av näringsfastigheter för att på så sätt få marknadens mekanismer att bidra till en bättre miljö. Det är därmed inte aktuellt att göra en översyn av ansvarsförhållandena vid avhjälpande av miljöskada. Emeller­tid har jag i andra samman­hang fått synpunkter om att reglerna om ansvaret för miljöskador är svåra att tillämpa, till exempel när det gäller den skälighetsbedömning som ska göras. Det är därför angeläget för dem som kan vara ansvariga för avhjälpande av en miljöskada att en praxis på området växer fram hos miljödom­stolarna. Jag förväntar mig att ansvariga myndigheter mer aktivt agerar så att en praxis växer fram.  

Jag kommer att fortsatt följa utvecklingen på området och vilka konse­kvenser denna får för enskilda, företag och myndigheter och vid behov vidta åtgärder.

Läs mer på riksdagens hemsida


Nu ansöker de om att starta friskola




Nu ansöker de om att starta friskola

  Inför hotet att skolan i Sågmyra skall läggas ner pågår ett intensivt arbete i byn för att rädda kvar skolan. - Vi ska lämna in en ansökan om att starta en friskola, berättar Helena Moström i arbetsgruppen för att bevara skolan i Sågmyra.

Den 26 februari väntas Skolnämnden lägga fram sitt förslag där fem skolor i kommunen läggs ner, däribland Sågmyraskolan.

I Sågmyra är nu engagemanget stort för att bevara skolan, fler och fler personer ansluter sig hela tiden för att vara med och driva på i frågan.

- Vi tänker inte bara sitta stilla och invänta ett beslut om nedläggning av skolan, förklarar Helena Moström, själv mamma till tre barn varav två idag går på Sågmyraskolan.

I den grupp inom Sågmyra byaråd som nu arbetar med skolfrågan har man beslutat sig för att lämna in en ansökan om att få starta friskola.

- Kommer det ett besked om en nedläggning så kan jag redan nu avslöja att vi arbetar med en ansökan om att ta över och öppna en friskola istället, berättar Helena. En sådan ansökan ska vara inlämnad till Skolverket senast den 1 april.

- Tyvärr så kan det bli så att om kommunen beslutar sig för en nedläggning redan till hösten så dröjer det ytterligare ett läsår innan friskolan kan starta.

En nedläggning av skolan skulle förstöra mycket av det positiva som hänt i Sågmyra de senaste åren.

Etableringen av flera butiker i den gamla fabriken lockar mängder av människor till Sågmyra, inflyttningen har varit stor och till det här läsåret kom det också tio nya elever till skolan, alla nyinflyttade till Sågmyra.

Ett annat tecken på att det finns en stor framtidstro i bygden är att det föddes 14 barn i Sågmyra förra året. Det senaste "byskvallret" gör också gällande att det kommer att födas ytterligare minst nio bebisar i byn det här året, fler kan det bli...

Arbetsgruppen i Sågmyra har även ett par andra förslag som de vill presentera för kommunen innan de beslutar i frågan, för än har de inte gett upp hoppet om att skolan ska få leva vidare i kommunal regi.

- Vi tänker lämna in ett medborgarförslag till kommunen där vi föreslår att biblioteket och förskolan Widås flyttar in i skolans lokaler. Det skulle innebära att vi fyller skolans idag tomma lokaler med verksamhet, samt att kommunen sparar in på två stycken externa hyror som de har idag, förklarar Helena Moström.

Den 18 februari har arbetsgruppen bjudit in representanter från kommunstyrelsen och skolnämnden till ett öppet möte ute i Sågmyra angående skolans framtid.

- Vi vill på det mötet föra fram våra argument och förslag i skolfrågan samtidigt som vi vill höra vad kommunen har att säga i frågan, avslutar Helena Moström. Flera politiker och tjänstemän från kommunen har redan nu aviserat att de delta på mötet.

Fakta: Skolor i farozonen

  • Sågmyraskolan, nyttjandegrad 40-50 procent
  • Liljansskolan, nyttjandegrad 59-71 procent
  • Linghedsskolan, nyttjandegrad 47-60 procent
  • Toftaskolan, nyttjandegrad 33-46 procent
  • Södra/Kvarnbergsskolan, nyttjandegrad 49 procent

Fakta: Hit flyttas eleverna

  • Sågmyra - elever till Bjursåsskolan
  • Liljanskolan- elever till Svärdsjöskolan
  • Linghedsskolan - elever till Svärdsjöskkolan/Rönndalsskolan
  • Toftaskolan - elever till Sundbornsskolan
  • Södra skolan - elever till Kvarnbergsskolan/Främbyskolan/Östra skolan

Läs mer i Dalarnas Tidningar

Nybblemacken tvingas till nedläggning




Nybblemacken tvingas till nedläggning

Kommunen kan inte ta över saneringsansvaret

Uno-X macken i Nybble kommer att läggas ner. Föreståndaren Esse Andersson har ingen möjlighet att driva macken vidare efter att bränsleavtalet med Norsk hydro upphör den sista februari.
- Det känns inte alls bra, säger Esse Andersson.

Framtiden för Nybblemacken har länge varit osäker. Igår meddelade mackens föreståndare Esse Andersson att han inte ser någon annan utväg än att lägga ner mackverksamheten.

Esse var till en början intresserad av att driva macken vidare, med en ny leverantör genom att till exempel gå med i sammanslutningen Bymacken.

- Uno-X erbjöd mig att köpa utrustningen. Men det var under förutsättning att kommunen tog på sig saneringsansvaret den dag macken läggs ner. De vill inte lämna över saneringsansvaret på en privatperson eller ett företag, förklarar han.


Mot kommunallagen

Esse Andersson tog kontakt med kommunen där man var öppna för diskussion. Men svaret blev att kommunen inte kan ta på sig ansvaret för eventuell framtida sanering.

- Tyvärr är det så. Vi kontaktade jurister på SKL, Sveriges kommuner och landsting, i frågan och de menar att det strider mot kommunallagen. Vi har prövat olika möjligheter och det är beklagligt att det inte finns så mycket att göra nu. Vi får inte gynna en enskild näringsidkare, förklarar kommunstyrelsens ordförande Åke Thörnesjö (M).

Esse Andersson har förståelse för beskedet från kommunen, men är ledsen över att inte kunna driva macken vidare. På grund av macknedläggningen tvingas han att säga upp en anställd.

- Jag blir tvingad att lägga ner mot min vilja. Jag har ingen möjlighet att göra något mer. Även om jag skulle vilja ta över saneringsansvaret så får jag inte. Under dagen kommer jag att kontakta Norsk hydro och bestämma ett datum för nedläggning, säger han.


Nybblebaren blir kvar

Esse Andersson menar att det inte finns några stora pengar i bensinen, men att det handlar om att kunna erbjuda en service till innevånarna i de södra delarna.

- Det är det som känns värst. Att inte kunna erbjuda den servicen i bygden gör mig jäkligt ont. Man ska värna om miljön, men det blir motsägelsefullt när alla mackar läggs ner. Det är inte miljövänligt att alla ska behöva åka in till stan för att tanka.


Att köpa ny mackutrustning ser Esse inte som något alternativ.

- Det skulle innebära en investeringskostnad på cirka tre miljoner kronor för pumpar, tankar och allt som måste bytas ut och installeras. Det är alldeles för stora summor att tala om, säger han.

Esse Andersson kommer trots macknedläggningen att driva Nybblebaren vidare.

Mackfrågan diskuterades under kommunstyrelsens sammanträde igår eftermiddag. Där konstaterades det att kommunen inte har möjlighet att göra något för att förhindra macknedläggningen. Efter ett yttrande från Eva WennStröm (S) enades styrelsen dock att skicka en skrivelse till regeringen och påtala problemet med mackdöden.

Läs mer på NWT.se


Gulåsen - nytt naturreservat i Nordanstig




Gulåsen - nytt naturreservat i Nordanstig

Länets första naturreservat för året är nu klart - nämligen Gulåsen i Nordanstigs kommun. Området är ett fint utflyktsmål för naturintresserade som tycker om att vistas i gammal skog med tjocka mossmattor och lavar hängande från trädgrenarna. Den här typen av miljöer är viktig för en mängd olika arter som är beroende av äldre och döda träd. Naturreservatet bidrar dessutom till att uppfylla riksdagens miljömål om Levande skogar.

Syftet med naturreservatet är att långsiktigt bevara Gulåsens naturskogar. Naturreservatet består av ett mindre berg, ca 34 ha stort, och utgör en av de sista resterna gammelskog i området. Till större delen rör det sig om gammal mossbevuxen granskog, men i vissa delar finns det rikligt med både sälg och asp. Vid toppen av berget är jordlagren tunnare med lavklädda hällmarker och grova tallar.

- Gamla, döda och döende träd, samt en stor andel lövträd skapar förutsättningar för en rik mångfald av växter och djur, säger Kristina Persson biolog på Länsstyrelsen. Många arter av exempelvis svampar och insekter är beroende av död ved som livsmiljö.


I området kan man även träffa på arter som spindelblomster och violettgrå tagellav, vilka är knutna till barrskogar. På grund av den rika förekomsten av lövträd kan man finna ett antal ovanliga vedsvampar och lavar, exempelvis veckticka, skinnlav, lunglav och stor aspticka. Att dessa arter finns tyder på att området haft grova lövträd under lång tid.

Genom att Gulåsens skogar till stora delar inte ska påverkas av människan kommer området ytterligare att utveckla sina redan höga naturvärden. Gulåsen kan därför i framtiden bli en källa för spridning av skyddsvärda arter till det omgivande skogslandskapet.


Beslut om Gulåsens naturreservat (pdf 2,82 MB)


Bilder från Gulåsens naturreservat kan du ladda ner här (får endast användas i samband med denna nyhet):


I Gulåsens skogar finns många arter knutna till gamla träd och död ved. Foto Stefan Henriksson (jpg 3423 kB)
 


Fynd av veckticka i naturreservatet signalerar höga naturvärden. Foto Stefan Henriksson (jpg 1192 kB)


Skrovellav är en art som visar på att området haft en lång kontinuitet av grova lövträd. Foto Stefan Henriksson (jpg 2734 kB)


Granskog i Gulåsens naturreservat. Foto Maria Lundmark (jpg 1050 kB)


För mer information
kontakta Kristina Persson, 026-17 12 84

Läs mer på Länsstyrelsens hemsida


Fast telefoni blir mobil




Fast telefoni blir mobil

I glesbygdsområden blir det allt vanligare att den fasta telefonen byts mot mobiltelefon. Just nu är det ett tiotal abonnenter inom Losområdet som mister sina fasta telefon när stolparna och de gamla luftledningarna rivs.

Läs mer i Ljusdals Posten

Gävleföretag tar över hamnen i Norrsundet




Gävleföretag tar över hamnen i Norrsundet

Gestrike Invest, största delägaren i containerbolaget i Gävle hamn, tar över driften och utvecklingen av hamnen i Norrsundet. Avsikten är också att Gestrike Invest ska ragga företag som ersätter jobben som försvann när massa fabriken lades ned.

- Lyckas vi inte få fram drygt ett 100-tal jobb så är det ett misslyckande, säger Janaxel Näsman, styrelseordförande i Gestrike Invest.

I ett avtal som tecknats med Stora Enso har Gestrike Invest åtagit sig att sköta driften i hamnen under de närmaste 30 åren.

Ger löften

Gestrike Invest har åtagit sig att under de närmaste tio åren sköta utskeppning av bland annat biobränsle och sågade trävaror för Stora Ensos räkning.

Janaxel Näsman räknar med att fortsätta anlita entreprenörer som jobbar i hamnen i dag. Han tror också att det går att få dit mer transporter och lovar att hamnen ska hållas öppen året om.

I en så kallad avsiktsförklaring har parterna enats om att Gestrike Invest får hyra lokaler på industriområdet och i sin tur hyra ut till annan verksamhet. I nästa steg kan Gestrike Invest få köpa delar av industriområdet i den mån man lyckas fylla lokalerna med verksamhet som ger nya jobb.

Locka köpare

- Priset är relaterat till hur antalet fasta jobb som skapas. Fler jobb ger lägre pris, säger Tommy Möller, Stora Ensos produktionschef i Norssundet.

- Det här är ett bra steg på vägen för att få hit många nya arbetstillfällen, säger han.

Enligt Janaxel Näsman diskuterar Gestrike Invest med flera företag som visat intresse för att etablera sig i Norrsundet. Han pekar på fördelarna med kombinationen hamn, järnväg och lokaler som fungerar för produktion av olika slag.

- I dagens konjunkturläge törs jag inte utlova någon tidshorisont. Men det finns anledning att vara optimistisk, säger han.

Bakom Gestrike Invest står Gävleföretagarna Janaxel Näsman, Jan Söderström och Hans Johansson.

I somras tog bolaget över hamnen i Härnösand, som nu drivs som i ett särskilt dotterbolag. Sedan ett par år tillbaka driver Gestrike Invest en terminal för omlastning mellan lastbil och tåg i Söråker i Sundsvall.

Läs mer i Arbetarbladet

Läs mer i Gefle Dagblad


Sockenting i Fårösund




Sockenting i Fårösund

Omkring 45 representanter från olika sockengrupper och organisationer på Gotland mötte upp i ett strålande Fårösund lördagen den 31 januari.

Länsbygderåd Gotlands årliga "Sockenting" var denna gång förlagt till Träffpunkten i Fårösund, som är en mötesplats och "galleria" av företag i en numera nedlagd Konsumbutik. Där finns förutom Röda korsets Kupan-verksamhet även bankkontor, vävstuga, samlingslokaler, café mm och snart flyttar också en Radio/TV-handel in.

På denna mötesplats i Fårösund träffades sockengrupper för att tala om "kultur som tillväxtfaktor", i synnerhet på landsbygden. Bland de inbjudna märktes Calle Brobäck från Gotlands Folkhögskola, som talade om samtidskulturen och vårt gemensamma ansvar att ta vara på den, Greta Henriksson, journalist och kulturarbetare som talade om en studie kring kulturen som gjorts på Gotland, Eva Helin, aktiv glaskonstnär från Bäl, som intygade att tack vare samarbete med likasinnade bereds möjligheter till försörjning för fler inom kultursektorn. Kören Mhella från norra Gotland underhöll med finstämd gotländsk körsång för tre röster, med texter av Gustaf Larsson, Åke Kihlén, Allan Nilsson och Elisabet Hermodsson.

En frisk fläkt var Jytte Rüdiger, som representerade Riksorganisationen Hela Sverige ska leva med exempel från andra områden i Sverige. Hon har engagerat arbetat med att lyfta fram ungdomar och kulturen som varit språngbrädan i hennes arbete. Hon visade hur man kan engagera ungdomar genom att låta dem själva vara med och producera i den digitala världen. "I wanna be bonde" var ett sådant exempel som lyfter ungdomars drömmar om att få bo och verka på landsbygden. Ett ständigt samtalsämne på landsbygden de senaste årtiondena har kretsat kring hur vi ska få unga att bli engagerade i föreningslivet och i synnerhet politiken. Jüttes "recept" är att inte bearbeta ungdomen i första hand utan att arbeta med vuxnas attityder till ungdomar. Hur var det när vi själva var 15 år? Vad är det som saknas för äldre unga på landsbygden idag för att de skall bli engagerade samhällsmedborgare?

Genom att låta unga jobba fram "festivaler" där de får stöttning av stolta vuxna får även unga en stolt identitet. Jüttes dröm är at nästa år få arrangera en sådan aktivitet på Gotland, för att se om det kan bidra till engagemang hos ungdomar 15+ på ön. Vidare ställde hon frågan om huruvida livet består i att bära vidare andras idéer eller egna. Något att fundera på! Handling ger förvandling var en av de deviser som framfördes i framträdandet som gav många tänkvärda inspel på landsbygdsutvecklingens arena och som fick åtminstone undertecknad att fundera vidare på Kultur som tillväxtfaktor på landsbygden. Idag arbetar två procent av befolkningen aktivt inom politiken.


Landshövding Marianne Samuelsson passade på att titta in på tinget på väg till ytterligare en etapp i strandvandringar på Gotland för att poängtera att Landsbygdsprogrammet finns, ett program som har en hel del medel att stötta utvecklingen på Gotlands landsbygd med. Samarbetar vi så kan vi uppnå mycket mer än om vi sitter på vår kammare och klurar på individuella lösningar.


Dagens avslutande forum med inbjudna Brittis Bentzler, Gustaf Hoffstedt och publiken, ställde många frågor på sin spets. Det diskuterades vad som är kultur, emedan kultur i sin ursprungliga form betyder odling. Kultur kan vara att förädla resurserna vi har genom att använda de kunskaper vi har, förfina och förädla denna så att tillväxt uppnås.  Det borde vara politikernas ambition att underlätta för kulturutövare, undanröja hinder för utövare i sin gärning. Alla har samma möjlighet att påverka hinder och regelverk genom att bland annat skriva insändare, påverka politiskt men också genom att alla har lika rätt att tolka lagen. Det är lätt att fokusera på hindren. Vi borde istället försöka fokusera på möjligheterna. Att kulturen på Gotland tillhör näringslivet har faktiskt beslutats om i fullmäktige på Gotland.

Slutligen presenterade kocken Peter Svensson, tidigare verksam i militära kocklandslaget, matkulturen på Gotland som tillväxtfaktor, att det finns mycket att lära ut till kommande generationer som kan tillskapa både tillväxt och nya affärsidéer i den gotländska matkulturen.

Sockentinget avslutades med en Gotlandsinspirerad buffé, som var en lisa för både öga och gom och förhoppningsvis skapade idéer om tillväxtmöjligheter hos deltagande landsbygdsentreprenörer.

Text : Riina Noodapera

Läs mer i Gotlänska


Lyckad provteckning för Barösundsbutik




Lyckad provteckning för Barösundsbutik

Ett kliv framåt för ny butik i Barösund. Det är resultatet av måndagskvällens invånarmöte där en provteckning för ny bybutik genomfördes.

Inte mindre än hundra personer skrev namnet på provteckningen, vilket visar att det finns ett tillräckligt intresse bland invånarna. Idén är att bilda ett fastighetsbolag med tre ägare: Varuboden, kommunen och byarådet. Med provteckningen granskades att byarådet får ihop sin andel.


-  Jättepositivt! kommenterar Monica von Bonsdorff som är med i byarådet.

Hon påpekar att det nu endast var Barösundsborna som var närvarande och att det även finns ett stort intresse bland fritidsborna att vara med och rädda butiken.


Också misstro och kritiska röster höjdes på mötet. Varubodens VD Folke Lindström konstaterar att det är förståeligt och att en orsak att ordna invånarmöten är att kritiska frågor och synpunkter kan framföras.


Marit Lundström

Läs mer i Västra Nyland

Landsbygdsriksdag i Sunne nästa år




Landsbygdsriksdag i Sunne nästa år


Nästa år, våren 2010, anordnas landsbygdsriksdagen i Sunne. Landsmötet arrangeras av organisationen "Hela Sverige ska leva", och är den elfte i ordningen.


 Ordföranden: "Jag är övertygad om att myndigheterna lyssnar på oss"


- I Lycksele hade vi över 1 000 delegater från hela landet på årets Landsbygdsriksdag, säger Karl-Erik Nilsson som är ordförande Hela Sverige ska leva.


Lyssnar myndigheter, organisationer och politiker på er?

Jag är ganska övertygad om det. Vi hade fyra ministrar på plats i Lycksele. Och vi var oerhört aktiva med att ge input till regeringens kommande landsbygdsstrategi, så vi får se när den kommer om de har lyssnat på oss, säger Karl-Erik Nilsson.

Läs mer På SR


Ännu en lanthandel riskerar nedläggning




Ännu en lanthandel riskerar nedläggning

Flera landsbygdsutvecklare oroas över framtiden för länets lanthandlare när allt fler väljer stormarknaderna istället. Många tror att man stöttar lanthandeln när man köper tidningen där, men så ser inte verkligheten ut.


 Johanna Wallin kan tvingas stänga sin lanthandel


För ett halvår sedan tog Johanna Wallin över lanthandeln i Dädesjö nordost om Växjö, men nu kan hon tvingas stänga den 90 år gamla affären.

- När det är dåliga tider vill man inte lägga några extra pengar på något som är mer miljövänligt än när det är bra tider. Nu är ju hela världen i en svacka och det var ju inte den bästa tiden att starta nu, säger Johanna Wallin.


Oroande utveckling

Landsbygdsutvecklarna i Kronoberg oroas över utvecklingen. Många förstår inte vad som krävs för att en lanthandel ska fungera säger man. Det räcker inte att invånarna bara köper en tidning.

- I Ljungby kommun finns det idag en handfull lanthandlare kvar, det är en halvering sedan 80-talet. Nu när en ny stormarknad byggs så finns en ännu större oro bland lanthandlarna i Ljungby, säger Annette Olsson som är landbygdsutvecklare.

I Markaryd finns det en lanthandel kvar. Förr fanns det i nästan varje by. 


Stormarknader tar kunder

Många av dem som handlar väljer att göra det i affärerna i Växjö efter jobbet. De trognaste lanthandelskunderna är de äldre som inte jobbar längre. Och det räcker inte för att lanthandeln i Dädesjö ska överleva.

Det här oroar Lennart Aronsson som behöver affären eftersom han inte längre orkar åka till Växjö och handla. 
- Det går inte. Man kanske har storhandlat i stan, men glömt att köpa jästen. Men det går inte att bara gå hit och köpa jäst, säger Lennart Aronsson.

I Dädesjö ville alla ha en lanthandel. Men nu kan Johanna Wallin tvingas stänga efter bara ett halvår. Att pressa priserna och sälja närproducerat räcker inte.

Lars-Peter Hielle

Läs mer på SR


Sju länsstyrelser ska sköta stöden




Sju länsstyrelser ska sköta stöden

Utredaren Dag von Schantz presenterade på måndagen sitt betänkande om hur jordbruksstöden ska administreras. Sju länsstyrelser föreslås få ansvaret på regional nivå.

Dag von Schantz anser visserligen att den optimala lösningen på sikt vore att all jordbruksadministration samlades inom ramen för en myndighet, Jordbruksverket. I dagsläget är det dock att föredra att Jordbruksverket och länsstyrelserna fortsätter att dela på ansvaret.

För att ändå spara pengar och vinna stordriftsfördelar föreslår utredningen att stödhanteringen koncentreras till följande sju länsstyrelser: Skånes, Västra Götalands, Jönköpings, Västmanlands, Gävleborgs, Västernorrlands och Västerbottens.

För att motverka eventuell försämrad service till lantbrukarna till följd av ett ökat geografiskt avstånd till den handläggande myndigheten föreslår Dag von Schantz att myndigheterna upprättar en gemensam och kvalificerad kundtjänst.
Utredningen föreslår att ändringarna börjar genomföras så fort som möjligt, vilket i praktiken innebär den 1 januari 2010.
Här kan du ladda ner hela utredningen som pdf-fil

Läs mer i tidningen ATL


Milko lanserar sin landskapsmjölk




Milko lanserar sin landskapsmjölk

Idag lanserar Milko sin landskapsmjölk i flera olika landskap. Konsumenterna kan nu välja närproducerad mjölk från mejeriföretaget.

Lanseringen av landskapsmjölken görs i Medelpad, Dalarna, Värmland, Ångermanland, Jämtland och Härjedalen.
- Det känns fantastiskt roligt att vi äntligen kommit i mål med denna enormt viktiga satsning för Milko. Jag är övertygad om att framtiden för mejeribranschen stavas ökat lokalt engagemang, säger Milkos styrelseordförande Per Åsling i en kommentar.

Mjölkbonden Hans-Peter Eriksson från Lägda gård i Jämtland tror att konsumenterna bryr sig om var och hur mjölken de dricker producerats.
- Drömmen är att Milko en dag kan sälja "Lägdagårdsmjölk", säger han.

Milko satsar på landskapsmjölk

Läs mer i tidningen ATL

Mjölkbönder rasar mot passivt LRF




Mjölkbönder rasar mot passivt LRF

Hård kritik riktas mot LRF för att de gör för lite för mjölkbönderna.

- LRF är otroligt svagt. Jag förstår inte vad de sysslar med, säger Bertil Håkansson på Dackegården i Liden fem mil nordväst om Sundsvall.

Mjölkbönder samlas på olika håll i landet för att försöka hitta lösningar i krisen. I förra veckan hölls två möten i Milko-området dit det kom ett 30-tal bönder till varje. Det var främst Milko-leverantörer, men även en och annan Arla-leverantör dök upp.

På mötena, som hölls i Sundsvall respektive Säffle, riktades hård kritik mot LRF och hela kooperationen.
- De sitter där och gör absolut ingenting. De borde sammankalla och sammanfoga föreningarna och se till att man får ett enhetligt block. Vi håller ju på att köra hela jordbruket i sank, säger Bertil Håkansson.

Till mötet i Sundsvall kom Stig Högberg, ledamot i LRF:s styrelse och Thure Eriksson, regionordförande i Västernorrland. Enligt den senare så har LRF satt press på mejeriföreningarna.

Tydliga signaler
- Jag tycker vi sänt ut tydliga signaler, gentemot föreningarna om att vi ser behovet av förändringar i Mejerisverige, säger Thure Eriksson.

Han menar att det krävs färre föreningar och en effektivare industristruktur.
- Det är det som är lösningen. Det är för många som vill sälja och för få som vill köpa mjölken, och det blir per automatik ett priskrig mellan föreningarna. Det är inte acceptabelt.

Samarbete behövs
Två starka aktörer med 65 respektive 35 procent av marknaden var hade varit en bra struktur, enligt Thure Eriksson. Men i första hand krävs ett industriellt samarbete mellan befintliga föreningar.

- Vi tappar mycket pengar av att vi inte är tillräckligt effektiva. Samarbete går fortare att komma igång med, men sen ska man ha fusionsperspektivet med sig också.


Tove Nilsson

Läs mer i tidningnen ATL


45 miljoner till naturvård i länet




45 miljoner till naturvård i länet

Naturvårdsverket har gett 45,3 miljoner kronor till naturvård i Gävleborgs län. av det går närmare hälften eller 20 miljoner kronor till att bilda naturreservat. Pengarna ska användas för inköp av mark och ersättning till markägare för intrång vid bland annat Skrebbmyran i Ljusdals kommun och Lomtjärnen i Hudiksvalls kommun.

Läs mer i tidningen Ljusdals Posten

Ekologiska mjölkbönder tröttnade på Arla




Gefleortens tillverkar åt Sju gårdar

Sju ekologiska mjölkbönder tröttnade på Arla och startade eget under namnet Sju gårdar. Nu börjar deras mjölk säljas i Uppsala. Den tillverkas av Gefleortens mejeriförening.

- Det är klart det här är positivt för oss, säger Ove Alm på Gefleortens mejeriförening.

Även om det lilla företaget Sju Gårdar bara levererar två miljoner kilo mjölk per år är det ändå en välkommen legoproduktion för det lilla Gävlemejeriet.

- Man måste värna det lokala, säger Ove Alm.

Sju gårdar säljer enbart ekologisk mjölk och finns i dagsläget som lätt, mellan och standard.

- Det ligger i planen att utöka sortimentet under våren, säger Ove Alm.

I dagsläget medför inte legotillverkningen något ut-ökat personalbehov hos Gefleortens.

Läs mer i Gefle Dagblad


Jordbruksstöd kvar i Gävle?




Jordbruksstöd kvar i Gävle?

Länsstyrelsen i Gävleborg är en av de länsstyrelser som föreslås få fortsätta administrera jordbruksstödet enligt den utredning som lämnades till jordbruksministern i går.


Utredningen föreslår att administrationen av jordbruksstödet ska koncentreras till sju länsstyrelser.

- Skulle vi få ansvar för Dalarna och Gävleborg är det naturligtvis positivt, men jag vet ännu inte om förslaget också innebär stora besparingar som kanske inte är lika roligt, kommenterar Mats Hindström, avdelningschef för landsbygd och natur vid Länsstyrelsen Gävleborg.

Läs mer i Gefle Dagblad


Holmberg vill ha 150 miljoner kronor




Holmberg vill ha 150 miljoner kronor

150 miljoner kronor. Så mycket mer vill landshövdingen Barbro Holmberg och regionstyrelsens ordförande Per-Olof Svensson ha från regeringen för att lindra lågkonjunkturens verkningar i länet. - Bedömningen är att vi har mycket att erbjuda, men det finns områden i behov av nationellt stöd, säger landshövdingen.

I går presenterade Barbro Holmberg och Per-Olof Svensson en andra och mer detaljrik rapport för hur nedgången och det försämrade arbetsmarknadsläget i länet ska motverkas. Landhövdingen och regionstyrelsens ordförande fick som bekant i uppdrag av regeringen att samordna samhällets insatser.

Rapporten har förgåtts av mängder med besök hos länets kommuner, företag och organisationer.

- Vi har mött en oerhört stor oro från människor som fått gå från sina jobb och människor som blivit varslade. Men samtidigt har vi mött en stark framtidsoptimism och företag som vill använda nedgången till satsningar på nya näringar, säger Barbro Holmberg.

Har kartlagts

Konkreta åtgärder som genomförts och planeras i länet och behoven av insatser från nationellt håll har kartlagts.

I rapporten lyfter man fram tre prioriterade områden: utbildning, spetsforskningscentrum och satsningar på infrastruktur. Dessutom poängteras nya näringar som till exempel vindkraft.


För att genomföra satsningarna vill man ha ett fördubblat regionalpolitiskt anslag, vilket innebär 120 miljoner kronor. Och man föreslår också att regeringen räknar upp valutan inom strukturfonderna från 9 till 10 kronor per euro. Det skulle innebär ett tillskott på 185 miljoner till Gävleborg, Dalarna och Värmland.


- Vi har jobbar fram en handlingsplan men det är också en hemställan till regeringen. Man kan sammanfatta det i kompetenslyft, företagsnära insatser och infrastruktur, berättar landhövdingen.


Bland annat planeras två spetsforskningscentrum. Ett med inriktning på stål-, verkstads- och materialteknik i Sandviken och ett för miljö- och energiteknik i Söderhamn. Länsstyrelsen och regionen vill att regeringen under en treårsperiod skjuter till sammanlagt 150 miljoner kronor till detta.


Regeringen mottog rapporten i går, men när de lämnar besked är oklart.

- Vi ska träffa regeringen 11 februari, då hoppas vi få signaler om hur de kommer att hantera rapporten, säger Barbro Holmberg.

Läs mer i Arbetarbladet

Läs mer i Gefle Dagblad


Skitsnack att hela Sverige ska leva




Skitsnack att hela Sverige ska leva

Centraliseringen av Försäkringskassan är ett tydligt bevis på hur den enskilda människan kommer i kläm när staten rationaliserar. En gigantisk toppstyrd organisation där försäkringsläkare inte ens behöver träffa den person som han eller hon ska bedöma vara frisk eller sjuk.


Men Försäkringskassan är inte det enda exemplet på statlig toppstyrning och centralisering. Varenda statlig myndighet genomgår i princip samma utveckling. Polisen, Länsrätterna, Åklagarmyndigheten, Tullen och Skatteverket är några andra statliga myndigheter som centraliserar och rationaliserar. Överallt är det problem. Polisens nya organisation har många diskuterat. När något händer i en liten kommun kan larmcentralen vara 50 mil bort och poliserna om det överhuvudtaget finns några i tjänst 20 mil bort.
 

Det är staten som styrs av regering och riksdag som urgröper landet. All kompetens, alla viktiga ärenden centraliseras. Det innebär i sin tur att kompetent arbetskraft flyttar. Vill människor göra karriär och ha bra jobb är det Stockholm som gäller.


Sedan har höga representanter mage att sitta och snacka om att det behövs en vettig regionalpolitik och uppgivet sucka om att de verkligen vill att hela Sverige ska leva. Det är bara skitsnack! I varenda handling, i vart enda regleringsbrev som utformas förordar de koncentration och utarmning av landsbygden.


Lotta Gröning

Läs mer i Aftonbladet

Ny gårdsmjölk från Östergötland



På måndag lanseras en ny lokal mjölk i Östergötland. Först lanseras den på Ica, Coop, Östenssons, Hemköp och Bergendahls i Linköping, Motala, Mjölby, Mantorp, Boxholm, Kisa och Åtvidaberg.

Bakom satsningen står sju större mjölkgårdar i Östergötland och Västervikstrakten. Mjölken marknadsförs under namnet Östgötamjölk och inledningsvis handlar det om standard-, mellan- och lättmjölk i enlitersförpackningar. Den 40-procentiga grädden säljs i två volymer.


Blir försäljningen som tänkt kommer man snabbt att utöka med 1,5-liters mjölkförpackningar. På sikt har man ambitionen att utöka med fil, yoghurt och ost.


- Vi gör det här för att vi är trötta på storskalig anonym hantering där mjölken bara försvinner bort. På våra mjölkpaket kommer det att står varifrån mjölken kommer och den kommer att vara dagsfärsk, säger Anders Birgersson som är styrelseordförande i Östgöta Mjölk, till Corren.se.

Läs mer på Fri Köpenskap

Extrakrona ska rädda mjölkbönder



På City Gross i Falun föredrar åtta av tio kunder den dyrare lokala mjölken från Milko framför den billigare från Arla.
Det hävdar ledningen för Milko som nu går vidare och hoppas på en frivillig extra krona per liter från kunderna för att rädda mjölkbönder i regionen.

Milko talar tydligt om att extrakronan ska gå direkt till bonden för att handeln inte ska kunna ta någon mellanskillnad. Egentligen blir det 89 öre rill bonden eftersom staten tar 11 öre.

Läs mer på Fri Köpenskap

Färre mjölkbönder men mer mjölk



Under de senaste tre åren har en tredjedel av mjölkbönderna i Blekinge försvunnit. De låga mjölkpriserna och de höga foderkostnaderna gör situationen ohållbar. Däremot ökar produktionen av mjölk.

Sedan slutet på 2005 har antalet minskat från 151 till dryga 100 producenter.

- I och med de senaste prissänkningarna känns det som att de slår undan benen på oss. Låg ersättning och höga kostnader gör det mycket svårt för de mindre gårdarna, säger Klas Håkan Fransson som är mjölkbonde, till Ekot.

Samtidigt som antalet mjölkbönder minskat har inte mängden mjölk från Blekinge minskat i samma takt. Förra året såg man en ökning av mängden mjölk och siffror från Arla visar att dryga 3,6 miljoner kilo mjölk kom från länets kor.

Läs mer på Fri Köpenskap


Där ingen skulle tro att någon kunde bo




Där ingen skulle tro att någon kunde bo i SVT 1 den 2 februari kl 17.25

Norsk reportageserie från 2007. Om människor som valt att bo långt från staden, men nära naturen. Del 1. Geir Vetti övertog en fallfärdig fjällgård i Luster i Sogn. Kärleken till dess gamla stenhus är lika stor som glädjen i att få sätta dem i stånd igen, menar Vetti som själv titulerar sig som "husdoktor". Målet är att försöka återskapa en levande historisk miljö, komplett med människor och djur i full verksamhet. Från 2008.

Läs mer på Hela Sverige Ska Leva


"Samarbete är rätt väg för utveckling"




"Samarbete är rätt väg för utveckling"

Samarbete är vägen till utveckling på landsbygden.

Det ansåg deltagare vid länsbygderådets sockenting.

Ett 50-tal aktiva inom kulturföreningar, hembygdsföreningar och utvecklingsprojekt på landsbygden kom till länsbygderådets sockenting i Fårösund. Temat på mötet var "Kultur som tillväxtfaktor". En av de inbjudna föreläsarna var Jytte Rüdiger, som jobbar med utvecklingsfrågor genom föreningen Astrid Lindgrens hembygd. I landsbygdssatsningarna i Vimmerby med omnejd har även ungdomar engagerats, och en av frågorna som diskuterades var hur landsbygdssatsningar på Gotland skulle kunna nå ut till gotländska ungdomar.

Inventering

Kerstin Kalström, Fårö, tog Fårönatta som ett exempel på lokalt samarbete som har fungerat bra i många år. Hon tog också upp att inte minst samarbete mellan socknarna är värt att satsa på. Ett exempel hon lyfte fram var att besöken till Bergmans grav på Fårö även inneburit att Bungemuseets besökarantal stigit.
 - Det lönar sig att hjälpas åt, sa Kerstin Kalström.

Kulturen som tillväxtfaktor

Kulturen som tillväxtfaktor diskuterades när Greta Henriksson presenterade en tidigare rapport om kulturens betydelse för Gotlands framtid. En inventering har gjorts som visar att Gotland är rikt på småföretagare inom kulturbranschen. Runt ett 1000-tal småföretagare inom olika kulturyttringar finns etablerade på Gotland. Kulturen har visat sig ge tillbaka mer än vad den kostar, och är samtidigt en stor potential för utveckling i bygden. Konstnären Eva Helin berättade om förutsättningarna för att vara kulturproducent på Gotland. Hon poängterade då samarbetet i satsningar som Kvinnfolki och Öppna ateljéer.

Nya "Träffpunkten i Fårösund"

Nya "Träffpunkten i Fårösund" hade valts som mötesplats och som gott exempel på vad samarbete i bygden kan leda till. I lokalerna på Kronhagsvägen samarbetar Bunge sockenföreningbland annat med lärcentrum, folkhögskolan och Röda korset. Även det lokala näringslivet är på väg in i lokalerna.
- På det här sättet har vi skapat en viktig träffpunk för bygden. Det är många som bokar lokalerna, dit hör föreningar och andra i bygden, berättar Arne Eklund som är engagerad i Bunge sockenförening.

Magdalena Olsson

0498-20 25 50

Läs mer i Gotlands Allehanda


Positiv förstudie om Industriarv Söderhamn




Positiv förstudie om Industriarv Söderhamn

Den fjärde mars ska Nätverket Industrikraft diskutera hur man ska gå vidare för att bevara Söderhamns industriarv.
- Det är viktigt att bevara och dokumentera detta industriarv som varit av så stor betydelse för oss som lever och bor i Söderhamnsområdet, säger Nils e. Westling, sekreterare i DiBiS produktion.

Läs mer i Söderhamns Kuriren

Vinden ska fylla tanken




Vinden ska fylla tanken

20 familjer i Gävle-Sandvikenområdet ska få testa en elbil.
- Hälsingekommunerna visar också ett stort intresse för projektet, säger Sten Gabert, vd för Samkraft vind AB.

Samkraft, det gemensamma vindkraftbolaget för länets kommuner, står bakom försöket tillsammans med Gävle energi, Sandviken energi, Gävle kommun och företaget Midroc, som arbetar med utvecklingen av laddningsstolpar.
- Om man nu vill satsa på el som ett miljöbränsle, så bör man ju redan från början ha med vindkraften, säger Sten Gabert.
- Ett problem som diskuterats med vindkraft är ju hur den ska kunna lagras. Därför passar det bra om man kan ladda elbilar med den, säger Sandviken energis vd Alfons Kubulenso.
Försöket i Gästrikland är tänkt att pågå i två-tre år med kontinuerlig utvärdering av hur elbilen klarar av att fylla familjernas behov, kontinuerligt med utvecklingen av tekniken. För hälsingekommunerna handlar det om att se och lära, säger Sten Gabert.

Det är den norska elbilen Think som ska köpas in. Just nu förfogar projektet över fyra bilar. Företagets ekonomiska kris lär var över och projektet räknar med att testfamiljerna kan få bilarna senast i sommar.
Redan finns det omkring tio försök runt om i landet inom det utvecklingsprojekt som heter Power circle.
- Men det är ingen annan som gått ut så allmänt som mot vanliga familjer. På andra håll har man riktat sig till specifika grupper som studenter eller hemtjänst, säger Gävle energis vd Per Laurell med förflutet på Ericsson och Emerson i Söderhamn.
Försöket i Gästrikland kallas Shopping circle.
- Vi har tänkt Valbo köpcentrum som navet i försöket. Sådana här köpcentrum är ju beroende av att människor åker hit. Om miljökraven blir hårdare kan det innebära problem för dem.
Under fredagsförmiddagen hålls ett seminarium med 85 inbjudna i Valbo köpcenter.

- Det här är det största event för att lyfta fram elbilens utveckling som hållits i Sverige, säger Per Laurell.
För energibolagen handlar det om att rusta sig för en ny marknad.
- Regeringen säger att vi ska ha 600 000 elbilar i Sverige år 2020. Det innebär 12 000 elbilar i Gävle-Sandviken. Samtidigt räknar man med att det behövs 1,7 laddningspunkter per elbil. Det skulle innebära 20 000 stolpar i Gävle-Sandviken,
Regiondirektör Mats Törnquist fanns med vid fredagens seminarium. Han anser att projektet har stora möjligheter att få del av de statliga tillväxtmedel som Region Gävleborg fördelar.
- Det här är ju både miljö, energi och trafik. Det ligger helt i linje med vårt regionala utvecklingsprogram.


Läs mer i Ljusnan

Omställning är kul!





Omställning är kul!

Det syns om inte annat på bilden som är tagen i Hävla där deltagarna i Hållbara bygder höll möte i veckan. Onsdag eftermiddag ägnades åt att skapa framtidsvisioner. Hur vill vi att det ska vara år 2030? På kvällen visades visionerna upp som charader på scenen under mycket skratt och glädje. Mer information om mötet kommer inom kort.
Läs mer om Hållbara bygder här


Byaråd samlar byarna i Rättvik




Byaråd samlar byarna i Rättvik

Med stort engagemang samalde srepresentater från de olika byarna i kommunen för att bilda ett centralt byaråd för Rättvik. Ett gemensamt byaråd underlättar bidragsanökningar och utveckling av byarna.

Johanna Bond, ungdomskonsulent i Rättviks kommun och i detta fall, representant från Leader Dalälvarna, ett EU-projekt för landsbygdsutveckling som också fördelar medel till landsbygdsutveckling, berättade om Leader och om en hållbar landsbygdsutveckling.


-Jag tror på Leader Dalälvarna och att det kan göra skillnad för de åtta kommuner som deltar. Att samla alla krafter i byarna är viktigt, men jag tror också att det måste finans ett tydligt ungdomsperspektiv för att engagera de unga, vilket i sin tur behövs för en hållbar utveckling i framtiden, säger Johanna Bond.

-Det är stor engagemang i byarna, till exempel i Ore och Vikarbyn och i Byarådet ska representantner från samtliga delar av Rättvik vara med, en representant från varje område, Ore, Boda, Finnmarken, Sörbygge, Västbygge, Gränden och Gärdsjö. Hur representatioen ska se ut har diskuterats, men under torsdag kväll bildades en interimstyrelse så nu kan arbetet börja, säger samhällsbyggnadschef Leif Kratz.


Genom Rättviks Byaråd kan projektmedel sökas från EU eller Länsstyrelsen och från Byarådet fördelas pengar till kommunens olika områden.


-Byarådet kan bland annat arbeta med utveckling av handeln, andra näringar och verksamheter i byarna. En kommunfullmäktigegrupp för vägfrågar med representanter från Byarådet finns och genom att kanalisera och samordna saker. I samarbete med vår landsbygdsutvecklare Sven Uhlås ska Byarådet utvecklas och komma vidare i sitt arbete, anser Leif Kratz och Johanna Bond.

Läs mer i Dalarnas Tidningar


17 miljoner till viltforskning




17 miljoner till viltforskning

Regeringen beslutade på torsdagen att avsätta 17 miljoner för viltforskning vid Naturvårdsverket.  Pengarna ska främst användas inom programmet "Forskning för hållbar förvaltning av vilt". - Jag tycker att det är viktigt att vi är rädda om den svenska faunan. Vi kan i dag se en förändring på grund av et varmare klimat, säger Eskil Erlandsson, jordbruksminister.

Läs mer i tidningen ATL


Pengar att söka för hästprojekt




Pengar att söka för hästprojekt

Jordbruksverket avsätter 5 miljoner kronor till projekt som ska främja hästföretagande. Projekt för utveckling av regionala hästkompetenscentra samt hästturism kommer att prioriteras, skriver myndigheten i ett pressmeddelande. Pengarna ska dock inte gå till satsningar i enskilda företag. Ansökan om att ta del av pengarna ska Jordbruksverket ha fått senast den 9 mars.

På Jordbruksverkets webbsida finns mer information om hästprojektspengarna


20 familjer testar bil för framtiden



20 familjer testar bil för framtiden

Framtiden är här. Det var den i alla fall i Valbo köpcentrum på fredagen. Då gick startskottet för den första delen i en stor elbilsstudie som verkligheten ger allt bättre draghjälp dag för dag. Del två i projektet sker om ett par veckor då Gävle Energis två första elbilar överlämnas till hovet.

Tidigare Gävlebon Christer Asplund, projektledare för Vind i tankarna inom branschorganisationen Power Circle, berättade om elbilarna till kungen och drottningen som en nyhet. För GD:s läsare är det ingen nyhet. Den berättade vi redan i söndags.

Power Circle vill bidra till att vi i Sverige ska bli ännu bättre att utveckla tekniska lösningar på elkraftsområdet. Vind i tankarna är ett projekt för att stimulera användning av el från vindkraft som fordonsbränsle.

Energibolagen i Gävle och Sandviken samt tekniska kontoret i Gävle, Midroc och Samkraft vind med tolv kommuner som intressenter har tillsammans gått in i ett delprojekt inom Vind i tankarna.

Studien i Gävleområdet är en av ett dussintal runt om i landet. Den kallas Shopping circle och går ut på att förse omkring 20 familjer med varsin elbil för att sedan få erfarenhet av dem vid pendlings- och shoppingresor.

Gävle Energi har de senaste veckorna fått hem fyra exemp­lar av norska elbilen Think. Minst 16 till krävs innan studien kan börja i full skala. Projektledaren Lars-Åke Skjöld räknar med att omkring tio testfamiljer ska börja köra Think till sommaren.

När projektledaren Christer Asplund tog till orda vid seminariet gjorde han en jämförelse med tillkomsten av Gävle-Dala järnväg för 150 år sedan.

- Jag är övertygad om att det vi ser i dag är en historisk händelse i Sverige på samma sätt som järnvägen var en gång. Nu tar vi saken i egna händer och gör något som kanske också blir till gagn för den trötta svenska bilindustrin.

Asplund ställde den retoriska frågan om inte elbilarna i Valbo köpcentrum denna dag lika gärna skulle kunna tillverkas i Sverige.

- Det finns ledig kapacitet nu, sa han med syftning på neddragningarna hos Volvo och Saab.

Gävle Energis VD Per Laurell sa att dagen kändes spännande och litet pirrig.

- Vi har inte skrivit någon rapport, vi gör något.

Han anger tre skäl till projektet. Forskning och utveckling samt att entreprenörer i länet ska få signaler till nya produkter är två. Den tredje är affärsutveckling för infrastrukturen som krävs för elbilarnas "tankning".

Ett exempel är den prototyp till laddstolpar för elbilar som Midroc i Sandviken visade. Elbilsförare som behöver tanka får ström i uttaget genom att slå ett nummer i mobilen. Ett annat företag på plats i Valbo var Alir power i Söderhamn där man nu utvecklar snabbladdare för elbilar.

I ett vanligt eluttag tar det många timmar att fylla en elbil. Med snabbladdning kan batterierna fyllas till 80 procent på fem - tio minuter.

Mycket är ännu i sin linda. Gävle Energi och övriga fyra intressenter i Shopping Circle satsar "några hundratusen" per år i projektet. Mer pengar kommer att behövas och det räknar man få sponsorer till.

Gävle Energi har skrivit samarbetsavtal med Högskolan i Gävle, där Staffan Hygge ansvarat för att studien ska bli så bra som möjlig. Han menar dock att Shopping Circle egentligen är för litet för att bli ett riktigt bra forskningsprojekt.

Han ser det som angeläget att få med några tveksamma till elbilar i projektet och inte enbart entusiaster. Liksom några ensamstående mammor.

- Det ska bli intressant att se hur balansen förskjuts i en familj som får tillgång till elbil utöver standardbilen, säger han.

Testfamiljerna har inte börjat utses ännu. Intresserade kan göra intresseanmälan på www.shoppingcircle.se.

"Jag är övertygad om att det vi ser i dag är en historisk händelse i Sverige på samma sätt som järnvägen var en gång."


Christer Asplund

Projektledare för Vind i tankarna

Läs mer i Gefle Dagblad


”Folk kan vara väldigt otrevliga, jag är van vid det”




"Folk kan vara väldigt otrevliga, jag är van vid det"

Hon är kvinna. Hon är ung. Hon bor i centrala Gävle. För många män i jägarkåren är det provocerande att biologen Annica Forsberg företräder länsstyrelsen i rovdjursfrågor.

"Lilla gumman" och "nu får du komma ut hit och ta reda på dina vargar" är kommentarer hon vant sig vid.

- Jag kan inte låta mig provoceras, då kan jag inte sköta mitt arbete, säger hon.

Jakt har alltid varit ett naturligt inslag i Annica Forsbergs liv. Hennes far och bror jagar och det gör även hennes sambo. Själv har hon jägarexamen, men någon jakt ägnar hon sig inte åt.

Uppväxten i Dalsland fick henne att förstå hur viktig jakten är för människor på landsbygden.

- Jag har inga problem att identifiera mig med jägare, jag vet hur mycket älgjakten betyder. Vi delar in året i en period innan älgjakten och i en efter älgjakten, säger hon.

Annica Forsberg är biolog och rovdjurshandläggare på länsstyrelsen och företräder länsstyrelsen i frågor om rovdjursförvaltning.

Hon deltar i beslutsfattande om skyddsjakt på björn och lo. Många jägare tycker att myndigheten är alldeles för restriktiv, medan andra anser att länsstyrelsen är för generös med beviljande av skyddsjakt.

Länsstyrelsen kan bara fatta beslut om skyddsjakt på enskilda individer, något mer tillåter inte dagens regelverk. Hur många björnar och lodjur som får skjutas under den ordinarie jakten avgör Naturvårdsverket.

Jakt på varg är olaglig så länge inte Naturvårdsverket beviljar skyddsjakt på en varg som orsakar stora skador.

Redan i tidiga år drömde Annica Forsberg om att bli biolog. Intresset för naturen fick henne att välja den banan.

- När jag växte upp var vi alltid ute i naturen, och det handlade mer än om jakt. Vi plockade ofta bär och svamp och jag tycker om att fiska. Vi brukar åka upp till Nordnorge, men det blir inte så mycket fiske nu för tiden.

Den fråga som väcker hetast känslor i rovdjursdebatten är den om varg. Debatten är polariserad och diskussionen hamnar ofta på låg nivå. Ingen gynnas av det, tycker Annica Forsberg.

När hon anställdes som rovdjurshandläggare på länsstyrelsen för tre år sedan insåg hon inte att hon skulle bemötas med så många arga kommentarer från folk runt om i länet. När rovdjursdebatten blossar upp går den ofta över styr.

- Det är en utmaning att försöka dämpa konflikten. Rovdjursdebatten har hakat upp sig och handlar ofta om att idiotförklara varandra. Jag önskar att man kunde hitta nya vägar att diskutera på. Lite mer respekt för varandra kanske, säger Annica Forsberg.

Många som ringer eller skickar e-post till henne är upprörda. De tror att besluten hon fattar bygger på hennes egna värderingar. Andra skjuter in sig på att hon är en ung kvinna som bor i en stad. "Du vet inget om rovdjursfrågor" är ett påstående hon ofta får höra.

Kommentarer som "lilla gumman" och "nu får du komma ut hit och ta hand om dina vargar" är andra kommentarer som tillhör hennes vardag. Men hon låter sig inte provoceras.

- Folk kan vara väldigt otrevliga, jag är van vid det. Det finns en frustration hos människor när det gäller de här frågorna och det kan jag förstå. Men om jag tillåter mig själv att bli provocerad kan jag inte sköta mitt arbete. Jag låter aldrig mina egna värderingar styra mig i arbetet, jag företräder länsstyrelsen och vi måste följa det regelverk som finns.

Regeringen vill förändra rovdjurspolitiken och utredaren Åke Pettersson (C) föreslår att förvaltningen av rovdjur ska föras ner på regional nivå. Länsstyrelserna ska få fatta beslut om hur många rovdjur som får fällas.

Länsstyrelsen är positiv till en regional rovdjursförvaltning. Men när det gäller jakt på varg måste stammen ha blivit livskraftig innan reguljär jakt tillåts, menar Annica Forsberg.

Det betyder att stammen ska uppnå ett visst antal vargar, men även att de genetiska förutsättningarna måste förbättras. Inaveln är utbredd och därför är det intressant att varghannen i Galvenreviret nordväst om Bollnäs har vandrat in från Finland, säger Annica Forsberg.

- Vi är positiva till regional rovdjursförvaltning och man skulle kunna införa jakt på en art i taget. Men det behövs ett tydligare regelverk. Rovdjursutredningen innehåller många mål men det finns inga konkreta förslag på hur vi ska uppnå dem.

Vargmotstånd är långt ifrån allt hon möter i arbetet. Många som hör av sig tycker om att rovdjuren finns i våra skogar. Hon tycker om att komma ut till människor för att berätta om rovdjursförvaltningen.

- Det är min viktigaste och roligaste arbetsuppgift, men på en del möten jag får jag inte en syl i vädret. Men det är bra, eftersom ett av länsstyrelsens uppdrag är att lyssna på länets invånare. De flesta jag talar med kan skilja på sak och person och de förstår att mitt resonemang inte bygger på mina värderingar.

Jägarkåren möts ofta av oförtjänt kritik, tycker hon. Ibland påstår debattörer att alla jägare ogillar vargar och att de bedriver illegal jakt på varg.

- Det ligger naturligtvis i den organiserade jägarkårens intresse att motverka illegal vargjakt. Forskningsresultat visar att hälften av alla vargar som dör varje år har dödats vid illegal jakt.

I debatten påstås ofta att rovdjuren orsakar stora skador på tamdjur och att en varg som rör sig nära bebyggelsen inte är frisk.

- Det är få rovdjur som river tamboskap. Jag tror att vi får lära oss leva med rovdjuren. För en varg som rör sig nära bebyggelse är det naturligt och det finns ingen definition på vad en närgången varg är egentligen.

När en björn eller varg har observerats nära bebyggelsen försöker Annica Forsberg ta reda på om det finns något som lockar dit djuret.

- Om man bor i björnrika områden och inte förvarar sina hushållsopor på rätt sätt är det som att bjuda in en björn på middag. Slänger man avfall bakom huset och en björn dyker upp är det inte svårt att räkna ut varför. Vi har alla ett ansvar att inte locka till oss rovdjur och skapa problemdjur, säger Annica Forsberg.

- Jag är inte ute efter att frälsa någon. I grund och botten är rovdjuren en resurs, det är utgångspunkten för rovdjurspolitiken och länsstyrelserna och kommer att vara det i fortsättningen också.

Annica Forsberg, länsstyrelsens företrädare i rovdjurfrågor är biolog med jägarexamen

- Vi drar inte jämt, jag tycker att hon är för försiktig i rovdjursförvaltningen. Annars är hon är en trevlig tjej. Vi skakar alltid hand när vi träffas och gör det alltid när vi skiljs åt.

Karl-Evert Hellsén, ordförande

för Jägareförbundet i Gävleborg.

- Det är inte alltid lätt att sitta som rovdjurshandläggare i Gävleborg. Hon har ett tonläge som är gynnsamt för debatten och jag tycker att hon gör ett mycket bra jobb.

Anders Ekholm, regionansvarig

för Svenska Rovdjursföreningen.

- Hon är ambitiös och saklig. Hon har förståelse för parternas inställning och respekterar dem.

Stefan Henriksson, enhetschef vid länsstyrelsen.

Läs mer i Arbetarbladet


RSS 2.0
Bloggtoppen.se Allmänt BlogRankers.com
webvoter-omröstning
Ge din bedömning av bloggen

1 ganska dålig
2 mindre bra
3 helt ok
4 riktigt bra
5 väldigt bra

Se resultat
hit counter