Konsum Gävleborgs svek mot landsbygden...

Vår särart är vår styrka:

Konsumentföreningen Gävleborg är en kooperativ förening som ägs av sina medlemmar. Varje medlem har möjligheter att påverka föreningens utveckling genom den demokratiska processen där grunden är "en medlem - en röst".

Som medlem kan du påverka på olika sätt; Distriktsstämma, Butiksråd, Motioner.

Antalet medlemmar; 97.000

Ovanstående text kan vi återfinna på Konsum Gävleborgs egen hemsida.

97.000 medlemmar är ca 1/3 av Gävleborgs läns invånarantal. Det är också den andel av Gävleborgs läns invånare som bor på landsbygden.

Länsbygderådet X-ing Gävleborg, som en del av riksorganisationen Hela Sverige ska leva, företräder i olika former 240 lokala utvecklingsgrupper runt länet. Vår verksamhet syftar till att ge information, råd och stöd till grupperna samt samordna och driva gemensamma frågor i länet, så att vi tillsammans slår vakt om landbygden och dess villkor för befolkningen.

Alltför ofta studeras landsbygden med "tätortsögon" vilket successivt utarmar landsbygden. Detta kan vi återfinna i utvecklingen för mackarna, butiksnedläggning, försämrad posthantering, nedläggningar (hot om-) skolor o s v.

En levande landsbygd innebär att vi tillsammans måste slå vakt om landsbygdens utvecklingsmöjligheter. Detta innefattar både att utveckla nytt och att bevara/vidareutveckla befintligt. Och naturligtvis spelar de gröna näringarna på landsbygden en mycket viktig roll i detta.

När vi nu tar del av Konsum Gävleborgs intentioner med att utarma delar av de gröna näringarna på vår landsbygd, genom att inte nyttja den närproducerade mjölkproduktionen, så slår detta tillbaka på fler sätt. Dels kommer det naturligtvis att få en negativ effekt på de arbetstillfällen som återfinns inom mjölkproduktionen. Men det riskerar i förlängningen även arbetstillfällen inom kompletterande verksamheter som t ex köttproduktion eftersom många företag inte enbart står på ett ben som en ren mjölkproducent. Dessutom så påverkas företag och arbetstillfällen inom service- och tjänstesektorn, där viktiga samverkanspartners för de gröna näringarna återfinns.

Konsekvensen blir även att det slår tillbaka mot strävanden till ökad lokalproducerad mat, vilket i sin tur medför negativa miljöaspekter genom ökade transporter mm.

Vi ser Konsum Gävleborgs agerade i denna fråga som ett stort svek mot landsbygden och dess företag och boende, men även mot dess egna medlemmar som i allt större grad efterfrågar närproducerade produkter.

Avslutningsvis vill vi påpeka att kooperationen är en internationell rörelse som verkar för samma grundsatser över hela världen. Sju olika principer har växt fram under åren och sedan formulerats av den Internationella Kooperativa Alliansen (IKA).

En av de fastställda sju grundprinciperna lyder:

"Det kooperativa företaget bör präglas av ett samhällsansvar med tyngdpunkt på miljön."

Har Konsum Gävleborg och dess ledning glömt bort sina medlemmar och sin historia?

Hoppas att vi konsumenter väljer att stödja det lokalproducerade alternativet så vi även i framtiden kommer att ha en levande landsbygd i Gävleborgs Län. Därmed leva upp till landsbyggds programmet och dess devis om Öppen Landsbygd vilket innebär att både turism och  attraktiv livsmiljö kommer att gynnas.

Länsbygderådet X-ing Gävleborg

Kenneth Nyberg

Ordförande

-Att vara ekonomisk på ett smart sätt innebär att man agerar och tänker så att den lokala macken och lanthandeln kan överleva, säger Owe Nordling, länsbygderådet i Värmland.

Tillsammans med ABF, Studieförbundet Vuxenskolan har han tagit fram ett material kallat "Bo smart ekonomiskt på landsbygden" som ska inspirera till smarta lösningar på landsbygden. Tanken är att det ska passa för studiecirklar, samtalsgrupper och föredrag. Till exempel i samband med att man gör en lokal utvecklingsplan.

Det handlar naturligtvis om köptrohet mot lanthandeln och den lokala macken. Men här finns även andra uppslag till hur man kan tänka och agera smart. Exempelvis närvärmeverk för uppvärmning av skolan, samlingslokalen och andra offentliga lokaler och att gräva eget bredband.

-Om ungdomarna ska vilja stanna på landsbygden så måste vi ha fiber i stugorna, säger Owe.

En testversion av studiehandledningen är klar, i PDF-format.
- Nu provar vi den och ser vad som händer, säger Owe.

Vill ni prova materialet? Kontakta Owe Nordling, Värmlands länsbygderåd, tfn 070-555 68 40.

Läs mer på Hela Sverige Ska Leva

Ni påverkar vår bygd negativt. Betala för er. Det kräver Fokus Färingtofta av schweizisk-svenska HS Kraft och tyska energijätten Eon som båda vill bygga stora vindkraftparker.

Fokus Färingtofta ger sig nu på vindkraftbyggarna HS Kraft och Eon.

- Ni ska ta ert ansvar och inte agera med modernt baggböleri, är Bengt Alfredssons budskap till dem.

Bengt Alfredsson är aktiv i Fokus Färingtofta, ett lokalt nätverk med rötter i 1980-talets Hela Sverige ska leva-kampanjer som senaste året utvecklats till en formell förening. Han är också som Centerpartist förste vice ordförande i Klippans kommunstyrelse.

Fotomontage som visar hur landskapsbilden påverkas av de 150 meter höga vindkraftverk som planeras har fått honom och många andra Färingtoftabor att hicka till.

- Det är helt otroligt vad de kommer att synas. Med den utveckling som är blir verken kanske ändå högre. Det är svårt att föreställa sig.

Intrycket blir så starkt att det kommer att bli hämmande för landsbygdens utveckling, anser han.

- Vi tycker att hela projektet är olämpligt placerat och eftersom underlaget för vindstyrkan i området inte är klarlagt är projektet osäkert.

Majoritetsägare i HS Kraft är sedan några veckor det schweiziska elhandelsbolaget Elektrizitäts-Gesellschaft AG, EGL, med över 51 procent av aktierna. Bolag tillhörande familjen Hedenblad i Båstad och familjen von Schwerin i Eslöv äger 22 procent vardera.

HS Kraft som tillsammans med Gustafsborgs säteri i Perstorp vill bygga en vindkraftpark i säteriets skogar har redan fått ett kravbrev. Energijätten Eon som vill bygga en annan vindkraftpark i Färingtoftabygden kommer att få ett brev.

Väl medveten om att en liten byaförening inte har mycket att sätta emot nationella vindkraftplaner och tillståndsprövningar vill Fokus Färingtofta ändå göra en markering. Detta i hopp om att vindkraftaktörerna ska visa god vilja.

Fokus Färingtofta anser att vindkraftverken hämmar kreativ utveckling i bygden. Man hoppas därför få bolagen att ställa upp på samtal om ekonomisk kompensation att användas till bygdens utveckling.

- Vårt inledande förslag är procent på kilowatt gånger elpriset, producentpriset, under verkens livstid, säger Bengt Alfredsson.

I en motion till Lantmännens Riksförbunds riksstämma föreslås från samma håll att LRF, som är för vindkraft, ska ta initiativ till en uppgörelse med vindkraftbolagen.

Klippanbygdens LRF-avdelning står stödjer motionen som föreslår att byar, byaråd, församlingar och liknande ska få ekonomisk kompensation på samma sätt som Fokus Färingtofta vill.

HS Kraft ser kravet på ersättning som ett inslag i ett pågående samråd kring vindkraftprojektet.

- Det har kommit in väldigt många synpunkter under samrådet. Vi vill vara försiktiga och inte säga något innan vi gått igenom det hela, säger projekteringschef Rikard Hedenblad.

Han säger att HS Kraft under våren lämnar in en slutlig ansökan om att få uppföra vindkraftverken.

- Det är först då man kan vänta sig någon återkoppling från vår sida.

Men det ska inte, betonar Rikard Hedenblad, tas som en indikation på om HS Kraft då tar ställning till om det är berett att betala för vad Färingtoftabor anser vara ett intrång i sina liv.

Detta är Baggböleri
Baggböleri är ursprungligen en beteckning på olovlig avverkning på kronoskog, antingen som ren stöld eller i form av otillåtna uttag i skog som ger sågtimmer. Ordet syftar på Baggböle sågverk, som i mitten av 1800-talet beskylldes för att olovligt ha avverkat skog på kronans mark.

Baggböleri används numera i betydelser som syftar på skogsskövling och att lura skog ifrån bönder.

Läs mer i HD

Konsum Gävleborg är helt fristående från Coop Sverige, precis som till exempel Konsum Värmland. Trots det har Konsum Gävleborg valt att låta Coop Sverige sköta deras upphandling av mjölk. Efter sommaren ska Gefleortens Mejeriförenings mjölk, fil och grädde bytas ut mot Arla.

- Tanken är att det ska bli bättre för konsumenterna, säger Anders Stake, vd på Konsum Gävleborg.

Den åsikten delar han inte med särskilt många.

GD.se översköljdes i går av arga kommentarer sedan nyheten blivit känd. De lokala producenterna som är en viktig del av Konsum Gävleborgs image hotar med att avbryta samarbetet (se separat artikel), och på Gefleortens Mejeriförening skräder man inte orden.

- I onsdags fick vi beskedet av dem att "allt är lugnt". Dagen efter nås vi av det här! Det är vilseledande, och precis tvärtom vad de sa i onsdags. Det är ett svek och ett konstigt agerande mot en affärspartner, säger Per Blomquist, vd på Gefleortens.

Han konstaterar att ett byte av mjölkleverantör får stora konsekvenser. Inte bara för mejeriet.

- De raserar allt. De skiter i miljön. De stjälper det lokala företagandet. De lokala bönderna som kanske får slå igen sin verksamhet. Det här kommer att stå dem dyrt, säger han.

Enligt Gefleortens egna beräkningar sysselsätter mejeriet inklusive bönder och all stödjande verksamhet ungefär 450 personer.

Det är arbetstillfällen som hotas om mejeriet förlorar sin största kund.

Anders Stake vill inte utveckla på vilket sätt kunderna kommer att få nytta av bytet av mjölkleverantör. Han säger att man fattat beslutet "för att man vill backa upp kooperationen i stort". Och att man vill försöka få upp volymerna. Det vill säga öka sina egna marginaler. Arla levererar något billigare mjölk än vad Gefleortens kan göra. Dels på grund av att man använder en billigare förpackningstyp, dels för att man ger sina medlemsbönder en något lägre ersättning.

Dock håller Anders Stake öppet för att man även i fortsättningen ska kunna sälja en liten mängd mjölk från Gefleortens vid sidan av Arlasortimentet.

- Det kan han glömma, säger Per Blomquist direkt. Nu hjälper Konsum Gävleborg till att skapa marknadsdominans för Arla. Det är bedrövligt. Med en så här svekfull affärspartner måste man ha skriftliga avtal. Jag kan aldrig tänka mig att vi kommer att komma överens om något sådant med dem, säger han.

På måndag klockan 14 ska Konsum Gävleborg och Gefleortens Mejeriförening träffas för att diskutera situationen. Ett möte som Konsum Gävleborg kallat till utan att berätta för Gefleortens vad saken gäller.

Läs mer i Gefle Dagblad

Länkar från Gefle Dagblad

Leverantörer hotar hoppa av i protest

"Det här är för bedrövligt"

Det säger representanter från Energimyndigheten som i helgen visar upp ett energismart hus på Bomässan i Gävle.

Berit Carlsson ger ett exempel.

- En bra diskmaskin drar tio liter vatten. Men många sköljer disken i varmt vatten innan och använder bara då 25 liter vatten.

För första gången

För första gången ordnas Bomässan i Gävle, och GTK-hallen vid Läkerol Arena intas av ett 70-tal utställare inom bygg, boende, trädgård och interiör från Gävleborg. Arrangörer är Energimyndigheten tillsammans med Boverket, Naturvårdsverket och lokala energirådgivare.

Vid en monter finns ett så kallat energismart hus som visar alla tänkbara lösningar för en minskad energiförbrukning i hemmet.

Tjocka väggar

- Väggarna är 50 cm tjocka så att inte varm luft kan åka ut, säger Dag Lundblad på Energimyndigheten och berättar att man haft ett projekt där familjer fått testa att bo i hus med täta, välisolerade fönster.

- De kallaste dagarna behövdes nästan ingen uppvärmning alls.

Ett vanligt hushåll förbrukar i snitt 5 000 kilowattimmar per år, men med rätt utrustning och beteende säger Dag Lundblad att man kan få ner siffran till cirka 3 000 och spara flera tusen kronor.

En grad gör skillnad

Enligt Berit Carlsson ska en kyl hålla 5 plusgrader och en frys 18 minusgrader.

- Har man i stället 19 eller 20 i frysen ökar energiåtgången med 5-10 procent.

Och helst ska alla vitvaror vara energimärkta, alltså ha låg energiförbrukning.

- Det blir lite dyrare men då gör man en investering för många år som gör att man får igen pengarna, säger Dag Lundblad.

Så sparar du energi
• Byt ut gamla fönster mot täta och välisolerade fönster. Det kan spara 5 000 kronor per år.

• Byt ut tre vattenkranar mot kranar som man måste dra åt sidan för att få varmvatten, annars åker den tillbaka till mittenläget. Det kan spara 1 000 kronor per år.

• Byt ut tio av de mest använda glödlamporna mot lågenergilampor och spara 300-600 kronor per år.

• Satsa på uppvärmningssystem som solenergi, vindkraft, pellets, värmepumpar eller liknande.

• Släck alltid lampor och stäng av apparater när de inte används. Ha inte apparater i stand by-läge.

Läs mer i Arbetarbladet

Konsum Gävleborgs vd Anders Stake blev i går morse nedringd av upprörda kunder som läst i Arbetarbladet att Arla framöver kommer att dominera i Konsums mjölkhyllor.

- Det är förstås positivt att många värnar om det lokala. Men jag kan varken säga "Vi backar" eller "Vi kör på", eftersom vi inte själva är på det klara med var vi hamnar efter de diskussioner som pågår. Vår ambition är att kunna ha mycket av det lokala och regionala kvar i hyllorna. Men avtalet är tecknat, så det handlar mer om vad vi kan göra inom avtalets ramar, säger Anders Stake, vd på Konsum Gävleborg.

Spelar reaktionerna någon roll för er?

- Ja självklart, vi vill ha nöjda kunder. Alltså, för många spelar det här inte ett dugg roll, men de är ju inte med i den här debatten. Det är ju de som bryr sig som vi ska lyssna på nu, säger Anders Stake.

Övervägde ni att göra som Värmland och stå utanför Coops förhandlingar med Arla?

- Ja, till viss del. Vi tänkte på det här med lokalt och närodlat, det försöker vi värna om.

Men varför bestämde ni er ändå för att låta Coop förhandla för er räkning med Arla, när ni redan har ett väl fungerande samarbete med ett lokalt mejeri?

- Vi är en del av svensk konsumentkooperation och vill gärna vara med där. Vi gör väldigt mycket inköp ihop med Coop, det är det normala för oss. Så det skulle vara ett undantag om vi inte gjorde så med mejerivaror. Hur vi vägde å ena sidan, å andra sidan, det är till viss del affärshemligheter. De flesta företag försöker hitta synergieffekter, det är en fördel för kunderna, säger han.

Men exakt vilken fördel det blir för kunderna i det här fallet kan han inte riktigt svara på. Det han kommer på är att Arla har ett stort utbud och mycket ekologiskt.

Hur mycket billigare är det för er att köpa en liter mjölk från Arla än från Gefleortens?

- Det vill jag inte svara på. Jag vet inte om det är billigare.

I går kontaktade Konsum Gävleborg alla sina butiker. Flera butikschefer fick uppfattningen att de ska hänvisa alla mediefrågor till huvudkontoret.

- Vi värnar alltid om det lokala alternativet. Det blir ingen förändring innan sommaren. Resten får ni ta med Konsum Gävleborg, säger vikarierande butikschef Karin Åhlén på Konsum Triangeln i Strömsbro.

Konsum Forsbacka är en egen förening, men har även de ett inköpssamarbete med Coop.

Föreningschefen Hans Persson överraskades av det nya avtalet med Arla och tycker inte det är bra.

- Helst vill man ju handla lokalt och vi har ett jättebra samarbete med Gefleortens, som vi gärna vill fortsätta med. Men jag tror inte att sista ordet är sagt än.

Anders Stake på Konsum Gävleborg är självkritisk på en punkt.

- Det skulle vara kommunikationen. Att vi inte hunnit ta diskussionen med Gefleortens innan den här debatten kom. Vi har inte hunnit informera internt heller. Det centrala avtalet tecknades precis och vi har ännu inte hunnit bli klara med hur det kommer att se ut i butikerna här, säger han.

Avtalet går dock ut på att Arla ska vara butikernas fullsortimentsleverantör inom mejeri, och att deras varor kan kompletteras med lokala och regionala alternativ.

Hanna Lundquist

Läs mer på Arbetarbladet

Länkar från Arbetarbladet

Ungdomar från hela landet intar Riksdagshuset

Gymnasieungdomar från Kalix i norr till Trelleborg i söder samlas den 20 mars i riksdagen för att under en dag prova på arbetet som riksdagsledamot.

Ska signalspaning tillåtas, pensionsåldern höjas och momsen på ekologisk mat sänkas? Det är exempel på frågor som kommer att debatteras.  

145 klasser från 61 orter I år deltar 145 klasser från 61 orter i Ungdomens riksdag. 24 av landets 29 valkretsar är representerade. 349 elever samlas i Riksdagshuset i Stockholm den 20 mars för att arbeta i utskott, debattera och rösta i kammaren samt ställa frågor till fem av regeringens ministrar.

Alla orter som deltar  

Elevernas egna förslag diskuteras i utskott På förmiddagen diskuterar eleverna egna förslag i utskottsgrupper. Klasserna har skrivit förslag om IT i framtiden, klimatet samt problem och möjligheter med en åldrande befolkning.

Elevernas fristående motioner  

Debatt och beslut om signalspaning Klasserna har även skrivit följdmotioner om regeringens proposition om signalspaning,  som låg till grund för den så kallade FRA-lagen. Eleverna kommer att debattera och rösta om frågan om signalspaning i kammaren på eftermiddagen den 20 mars.

Elevernas följdmotioner  

Ministrarna ställs till svars i frågestund På eftermiddagen blir det även tillfälle att ställa fem ministrar mot väggen under en frågestund i kammaren. Från regeringen deltar integrations- och jämställdhetsminister Nyamko Sabuni, infrastrukturminister Åsa Torstensson, miljöminister Andreas Carlgren, justitieminister Beatrice Ask och arbetsmarknadsminister Sven Otto Littorin.  

Retorikpris till bäste talare Ett pris till dagens bäste talare kommer att delas ut av retorikexperten Per Falkman.

Om Per Falkman  

Mer information om Ungdomens riksdag och alla dokument som ska behandlas finns på riksdagens webbplats.
 
Ytterligare upplysningar lämnas av Camilla Rehn, telefon 08-786 66 88 eller Annica Sjögren, telefon 08-786 58 76.

Pernilla Eldblom

Läs mer på Riksdagens hemsida

Nu kan det vara slut med lokalproducerad mjölk hos konsumbutikerna i Gävleborg. Coop har nämligen skrivit ett avtal med den svensk-danska mejerijätten Arla som ska leverera mjölk till alla Konsums butiker i Sverige.

Enligt Tomas Lundgren, ordförande för Gefleortens mejeriförening är beskedet från Coop mycket märkligt.

- Jag kan inte riktigt förstå det här, i de här tiderna när man pratar om klimat och närproducerat och dessutom Coop som propagerat för det här i många år. Jag tycker att det här är ett svek mot konsumenterna, säger Tomas Lundgren.

Men enligt Anders Stake, vd för Konsum Gävleborg, är det inte alls säkert att det bara kommer att finnas mejeriprodukter från Arla i konsumbutikerna.

- Vi har skrivit ett avtal via Coop med Arla, men vår ambition är att folk ska kunna köpa produkter från Gefleortens i våra butiker. Det här har kommit ut väldigt snabbt och vi har varken hunnit prata med våra butikschefer i Gävle eller Gefleortens, processen börjar nästa vecka och då ska vi titta på de här sakerna, säger Anders Stake. 

Finns det en risk att Arla skulle kunna anmäla er för kontraktsbrott om ni fortsätter att sälja mjölk från Gefleortens mejeri? - Det vet inte jag, det får vi undersöka.

Staffan Mälstam

Arla har köpt Coop med sina bonussystem.Det menar representanter från mejeriföretagen i Sverige som blir snuvade på stora försäljningsvolymer när Arla blir Coops huvudleverantör av bassortimentet.

- Arlas försök att starta priskrig i Sverige lyckas ganska väl när handeln hjälper dem på det här viset. Men Skånemejerier vägrar att delta i det här priskriget, säger Björn Sederblad, vd för Skånemejerier.
Skånemejerier förlorar 15 miljoner kilo i försäljningsvolym per år efter att Arla Foods nu har tecknat ett nationellt avtal med Coop och därmed blivit huvudleverantörer av mjölk, fil och grädde i nästan alla Coop-butiker i hela landet.
Undantaget är Värmland och norra Norrland. I södra Sverige träder avtalet i kraft redan vecka elva. Beslutet kommer som en chock för Skånemejerier.

Det gäller redan om två veckor och det har gjort oss otroligt irriterade. Det har vi framfört till Coops högsta ledning, att det är oförskämt att två veckor innan ett samarbete tar slut ringa och säga upp det. Vi hinner inte ens anpassa vår kostym, vi hinner inte göra någonting.

Ekonomisk effekt
15 miljoner kilo utgör cirka fyra procent av Skånemejeriers totala försäljningsvolym, men minskningen får en betydande ekonomisk effekt som även påverkar avräkningspriset.
- Det är klart att styrelsen kommer att få diskutera en
avräkningsprissänkning efter det här. Det är ju konsekvensen när vi tappar en stor kund.
Skånemejerier fattar beslut om avräkningspriset på styrelsemötet den tredje mars.

Gäller från september
I Milkos och Norrmejeriers områden träder inte Arlas avtal med Coop i kraft förrän i september. Inget av de två mejeriföretagen vill uttala sig om hur de kommer att påverkas av Coops övergång till Arla. De för fortfarande diskussioner med Coop, vars informationsavdelning gått ut med att det kommer att finnas en möjlighet att komplettera med vissa lokala produkter.
Falköpings mejeri levererar till fyra Coop-butiker. Med dem händer det ingenting,
enligt företagets vd Thomas Andersson.
- Jag har inte fått något besked om att de kommer att göra någon ändring i de fyra butikerna.

Kristisk vd
Gefleortens mejeri påverkas marginellt då det rör sig om tre butiker i deras område som går över till Arlas bassortiment. Mejeriföretagets vd Per Blomquist är dock mycket kritisk till Arla Foods agerande på den svenska marknaden. Enligt honom har Arla Foods utnyttjat Coops ekonomiska situation och "köpt" marknadsandelar.
- Coop har ju ett sparbeting på en miljard, de har lönsamhetsproblem. Och här har man fått en massa pengar av Arla Foods som man inte kunde säga nej till. Det är ju så de köper marknad, Arla Foods, precis som man har gjort med Bergendahls och Axfood gör man nu med Coop.

Tappar Arlapengar
Enligt honom handlar det om 100?000-tals kronor som varje butik kan förlora i bonusar om de skulle välja bort några av Arlas produkter. Det snedvrider konkurrensen eftersom det inte går att konkurrera med produkterna på samma prisnivå.
- För en stor butik rör det sig om många hundratusen kronor per år man får i bonus. Det betyder att även om jag kan erbjuda produkter på samma prisnivå som Arla har, så kan de fortfarande inte köpa av mig för de tappar en massa pengar från Arla.
Per Blomquist har av samma anledning anmält Arla Foods till konkurrensverket som ska undersöka om företaget felaktigt utnyttjar sin dominerande ställning på marknaden.

Tove Nilsson

Läs mer i tidningen ATL

Länsstyrelsen arrangerar en inspirations- och informationsdag kring Landsbygdsutveckling  för alla intresserade i Bollnäs den 7/4. Då arrangeras samtidigt utbildningstillfälle med fokus på projektadminitstration för alla de som då fått sitt projekt beviljat i Leader. (Mer information om detta inom kort)

Läs mer på LEADER Gästrikebygdens hemsida

Shell på Norrtull är känd i folkmun som GDG-macken. Den enda macken i Gävle som har öppet dygnet runt, varje dag på året.

Bakom den populära macken står syskonen Anna Hultman och Jesper Dahlqvist.

När framtiden för bemannade bensinmackar ser som mest dyster ut har de bestämt sig för att satsa.

- Vi har köpt Shells mack på Söder och ska göra om den till en mack med fullständig servicestation. Man kan säga att vi går lite mot strömmen, säger Anna Hultman.

Syskonen satsar alltså på att utveckla sin verksamhet i Gävle. Shellmacken på Söder genomgår nu en renovering men ska stå klar till smyginvigningen den 16 mars.

- Sen har vi en riktig invigning sista helgen i mars, säger Anna Hultman.

Både hon och brodern hoppas och tror att Gävle behöver en mack till.

- Vi är väldigt optimistiska inför öppningen, kanske naiva, men vi tror verkligen på det här, säger Anna Hultman.

Inför invigningen av macken har syskonparet också anställt fyra nya biträden.

Läs mer i Gefle Dagblad

Konsum Gävleborg är en av Gefleortens absolut största kunder. Ungefär 30 procent av all mjölk, fil och grädde som produceras i mejeriet i Gävle säljs i någon av Konsum Gävleborgs butiker. Hur de hundra medlemsbönderna drabbas när Konsum Gävleborg byter leverantör till Arla vågar marknadschefen Ove Alm knappt tänka på.
- Jag vill inte göra det i nuläget. Skulle vi inte kunna parera det här är det naturligtvis ett dråpslag. Det går ju inte att komma över, säger han.

Arla kan leverera något billigare mjölk än Gefleortens. Mycket beroende på att man använder billigare förpackningar, enliters tetra-brik i stället för de höga öppnings- och stängbara paket av typen purepak som Gefleortens säljer sin mjölk i per både en- och 1,5-litersförpackning.
Dessutom är Arlas ersättning till bönderna lägre.

Gefleortens vd Per Blomquist är minst lika arg som sin marknadschef.
- Nu hjälper Konsum Gävleborg till att skapa marknadsdominans för Arla. Det är bedrövligt och klumpigt agerat.
- Detta är ett stort svek och ett konstigt agerande mot en affärspartner. Vi talades vid onsdags, och då var beskedet från dem att "allt var lugnt". Hur skulle du tolka om någon sa så? Dagen efter blir jag uppringd av en reporter som berättar det här! De raserar allt nu. De skiter i miljön och stjälper det lokala företaget, de lokala bönderna som kanske får slå igen sin verksamhet.

- Det kommer att straffa sig, det är jag övertygad om. Jag tror att konsumenterna kommer att rösta med fötterna och gå till butiker som gynnar lokala bönder.

Läs mer i Gefle Dagblad

För ett par år sedan gjorde Axfoodkoncernen en landsomfattande upphandling till sina Willys-butiker och valde Milko som leverantör av mjölk och övriga mejerivaror. Protesterna i Gävle-Sandvikenområdet blev omfattande och kedjan tvingades återgå till den lokala leverantören Gefleortens mejeriförening.

Nu har Konsum Gävleborg gjort ungefär samma sak. Man har låtit Coop Sverige förhandla fram ett centralt leveransavtal med Arla. Efter sommaren ska all mjölk bytas ut mot Arlamjölk i Konsum Gävleborgs butiker.
- Tanken är att det här ska vara bra för kunden, säger Anders Stake på Konsum Gävleborg.
Exakt hur det ska vara bra för kunden har han svårt att precisera.
Han ser Konsum Gävleborgs agerande som ett "sätt att backa upp kooperationen".
Vad väntar du dig för reaktioner från kunderna?
- Blandade. Vi får vänta och se, säger han.

I nästa vecka ska Konsum Gävleborg träffa representanter för Gefleortens Mejeriförening och berätta om deras nya affärsidé.

Anders Stake tror att man kan komma överens om en lösning så att det fortfarande kan finnas lokal mjölk i butikerna åt den som verkligen vill ha. :Så på mötet ska ni säga till Gefleortens att ni vill komplementhandla hos dem även i fortsättningen?

- Vi får se hur vi gör. Ingen tjänar på att folk slutar handla hos oss, varken vi, Gefleortens eller kooperationen, säger Anders Stake.

Konsum Gävleborg vill utåt hålla en tydlig miljöprofil med KRAV-certifierade butiker och leveransavtal med lokala producenter som Bondenära och Jordnära produkter i Valbo med flera.

Läs mer i Gefle Dagblad

Bland hundratals utsedda företag från Östergötland till Norrbotten har Mackmyra Svensk Whiskey vunnit Swedbanks företagarpris i regionen.

- Priset är en extra stor överraskning. Det känns jättebra, säger vd Magnus Dandanell.

Fem företag i Sverige har gått vidare till riksfinal i Stockholm den 11 mars. Dagen efter, den 12 mars, koras vinnaren på Kungliga Operan. Allmänheten kan rösta på bästa företag och sedan ska en presentation göras inför en jury.

- Vi vill hitta kundernas delaktighet och skapa kännedom, säger Magnus Dandanell som förebereder sig inför finalen.

Med motiveringen "Ägarna har på ett långsiktigt, kreativt och drivande sätt inte bara förverkligat idén om ett Svenskt whiskeyproducerande företag utan skapat en upplevelseindustri. I centrum har hela tiden varit den lokala förankringen, noggrannhet och kvalitet."

- Vi har haft en lång resa från ett en mans företag till ett mellanstort företag på tillväxt.

Nu satsar företaget vidare.

- Vi har stor potential globalt och efterfrågan är större än väntat, säger han.

En dröm skulle vara en whiskeybar i New York eller London.

Och priset? Förutom äran får vinnaren en stor annons i Dagens Industri och en studieresa till Kiev, Ukraina.

Läs mer i Arbetarbladet

I helgen skrev Arla och Coop på ett avtal som innebär att alla Coop- och Konsum-butiker i Sverige ska ha Arla som sin huvudleverantör av mjölk och andra mejeriprodukter. Även det fristående Konsum Gävleborg omfattas, bara Värmland och Norra Norrland står utanför avtalet. Det kan innebära att större delen av Gefleortens mjölk, fil, grädde och så vidare åker ut från Konsumbutikernas hyllor.

- Grundtanken är att vi ska ha i huvudsak Arla när det här har satts i sjön. Avtalet bygger på att vi köper mjölken från Arla, men att man också ska kunna ha en del lokalt och regionalt. Vi får titta på vad det skulle kunna vara i Gefleortens sortiment och hur mycket, säger Anders Stake.

Han nämner att Konsum Gävleborg har satsat mycket på närproducerat den senaste tiden, och att de därför är måna om att kunna fortsätta ha en del lokalproducerade mejeriprodukter även i framtiden, för de kunder som efterfrågar det.

- Därför vill vi ta ett varv extra. Vi ska bland annat träffa Gefleortens i nästa vecka, säger Anders Stake.

Konsumentföreningen i Värmland valde att stå utanför det stora avtalet, och kommer även i fortsättningen att köpa sin mjölk från Milko. Konsum Gävleborg hade kunnat göra det samma, men valde att låta Coop förhandla även för deras del.

- Vi har ett stort inköpssamarbete med Coop. Det ger stordriftsfördelar. Vi vill hålla ner priset mot konsument, säger Anders Stake.

:På vilket vis innebär det här bättre priser för konsumenterna?

- På vilket vis vet jag inte just nu, men åtminstone inte prishöjningar.

Om ökade lastbilstransporter säger han:

- Jag tror inte att det ska behöva bli så stor skillnad. Visst, det kan verka tokigt att köra från Stockholm i stället för Gävle, men de har stora volymer och kan köra mer per transport.

Det är inte bestämt än när Konsumbutikerna i Gästrikland ska börja sälja mer från Arla, men det dröjer enligt Anders Stake mer än ett par månader.

Läs mer i Arbetarbladet

Föreningen Hälsinge Vindkraft är en ideell förening som vill verka för att skapa ett lokalt ägande i vindkraft. Föreningen har funnits under en lång tid och syftet har med åren förändrats. Inledningsvis ville medlemmarna bygga ett eget vindkraftverk - mot idag att försöka se till så medlemmar och intresserade kan vara med och satsa lokalt kapital nu när utbyggnaden snabbt kommer att ta fart.

Historiskt har elpriserna gått upp hela tiden. Med ett lokalt ägande kan man "binda" sitt elpris för stora delar av konsumtionen många år framåt.

Föreningen Hälsingevinds styrka är att den är att betrakta som opartisk. Som medlem kan man lita på vad föreningen säger mera än enskilda vindkraftsexploatörer. Föreningen har också en roll att skapa trovärdighet i vindkraftsfrågor - lite av en konsumentrådgivning. Vindkrafts exploatörer kommer att vilja ha föreningen på sin sida då det är lättare att få med allmänheten på utbyggnadsplaner om föreningen och lokalbefolkningen är med på noterna.

Länsstyrelsens riksintresseområden vindkraft (karta)

Energibilaga HT 27/3-08

Ta makten över landsbygdens energi!
 
Det uppmanar Länsbygderådet X-ing Gävleborg som samlade till höstmöte. Länsbygderådet var initiativtagare till en dag om vindbruk på Nytorp, Arbrå, den 25 oktober 2008.

Övriga medarrangörer var Hälsinge Vindkraftsförening, Samkraft AB, LRF Konsult, LRF, Länsstyrelsen, Naturbruksgymnasiet Nytorp, EU samt Studieförbundet Vuxenskolan.

Läs mer om vinddagen...

Vindbruk Nytorp...

Uttalanden Vindkraft...

Dokumentation Vinddagen...

Svensk Vindkraftförening...

Vindkraftens Affärshemlighet...

Samkraft Vind, Nytorp...

Länkar

Statens Energimyndighet
http://www.energimyndigheten.se/

Svenska Kraftnät
http://www.svk.se/

Svensk Energi
http://www.svenskenergi.se/

Svensk Vindenergi
http://www.svenskvindenergi.org/

Svensk Vindkraftförening
http://www.svensk-vindkraft.org/

Driftuppföljning vindkraft
http://www.vindstat.nu/

Vindforsk
http://www.vindenergi.org/

Samkraft Hälsinglands egen vindkraftsbolag

http://www.samkraft.se/

Hela Sverige ska levas styrelse möttes på styrelsemöte i Stockholm den 25 februari. Här följer en sammanfattning av vad som sas på mötet.

Vi går i väntans tider. Vi väntar på regeringens landsbygdsstrategi, sa Karl-Erik Nilsson inledningsvis på dagens styrelsemöte. Senaste budet är den 12 mars.

Verksamhetschefen Staffan Bond berättade att kansliet bland annat arbetar med bokslutet.  Det ser bra ut och räknas vara klart tills nästa styrelsemöte, liksom årsberättelsen.

Det är full fart på kansliet fortsatte Staffan. 16 personer står på nu lönelistan och de senaste tillskotten är Ulla Herlitz, bygdebanken, arbetsmarknadspolitik och lokal ekonomi, Claes Bergqvist som arbetar med bygdebanken och Jan Forsmark som leder projektet med Hållbara bygders fortsättning kopplat till Transition Initiative.

Uno Lundback redogjorde för de projekt som pågår nu. Hållbara bygder, Jämställda bygder, Lokal vindkraftsutveckling, Kvinnligt entreprenörskap och Lokal planering. I projektet "Där generationer möts, utvecklas landsbygden" ska de unga ta fram ett koncept för hur unga arbetar med lokal utveckling utifrån sina förutsättningar. Resultatet ska redovisas på Landsbygdsriksdagen. Projektet leds av Lovisa Svanström.

Tillsammans med Hushållningssällskapens förbund, HS, har vi fått en konferenscheck för en nationell konferens på temat "Den ideella sektorn i Landsbygdsprogrammet". Vi har även fått en inspiratörscheck tillsammans med HS för att bland annat informera om hur olika åtgärder i Landsbygdsprogrammet utvecklas och peka på möjligheter där dessa inte utnyttjas fullt ut.

I vindkraftsprojektet har vi satt ner foten och kräver 0,5 procent av bruttoersättningen av elproduktion från vindkraft. Pengarna ska gå till byalaget i den bygd som berörs av utbyggnaden.  Staffan rapporterade att vårt ställningstagande väckt uppmärksamhet på flera håll i landet. Journalister, beslutsfattare och byagrupper har hört av sig.

Valle Rönnqvist, projektledare för arbetet med vår nya hemsida och Bygdebanken, var på plats och kunde berätta att arbetet fortskrider enligt plan. Styrelsen fick se ett första förslag till layout på hemsidan. Nästa steg är att ta ställning till systemlösning. Ett förslag till ny hemsida kommer att presenteras på årsmötet i april.

Organisationsutveckling stod också på dagordningen. På höstmötet ägnades mycket tid åt att diskutera hur en framtida organisation skulle kunna se ut. Kenneth Nilshem som ledde diskussionerna i Hallsberg fick i uppdrag att bilda en grupp för att arbeta vidare med underlaget. I gruppen kommer styrelseledamöterna Jan Runfors, Ingegerd Petersson, Kenneth Nilshem, Johan Boström och Åse Blombäck att ingå.

Vi deltar i utredningen Lokal service i samverkans arbetsgrupp och har goda möjligheter att komma med förslag till utredningen. Den möjligheten ska vi utnyttja genom att ta fram bra exempel på lokal service.  Ett sätt är de seminarier vi ska anordna tillsammans med Posten Ab, på temat service och företagande.

Arbetet med Landsbygdsriksdagen i Sunne har kommit igång. Ingemar Robertsson, projektledare, och Maria Åhgren, projektmedarbetare, är på plats och har rivstartat arbetet rapporter. Hela Sverige ska levas årsmöte kommer att hållas i Sunne - ett utmärkt tillfälle för deltagarna att se sig om och lära känna orten.

Karin Wenström

Läs mer på Hela Sverige Ska Leva

Regeringen beslutar idag torsdag om utbetalning av ytterligare 30 miljoner för att öka tillgängligheten till service i gles- och landsbygder i pressmeddelande från Näringsdepartementet

Regeringens förstärkta satsning på stöd till kommersiell service ska riktas mot att stärka tillgången till drivmedel. Detta för att möta den strukturomvandling inom drivmedelsförsäljningen som slår hårt mot människor i gles- och landsbygd.

Huvudorsaken till nedläggningen av drivmedelsstationer på landsbygden är bensinbolagens rationalisering. Det har funnits en missuppfattning i debatten att den så kallade pumplagen leder till nedläggning av drivmedelsstationer på landsbygden.

Enligt en granskning som regeringen genomfört berörs enbart 10-15 procent av drivmedelsstationerna på landsbygden. Finns det bara en drivmedelsstation på orten kan investeringsstöd för pumpar med förnybara drivmedel sökas med upp till 85 procent av kostnaden. Det är bakgrunden till att regeringen tillför ökade resurser.

Att samordna olika typer av service, såväl kommersiell som offentlig, kan ytterligare stärka såväl dagligvarubutiker som drivmedelsstationer. Regeringen uppmuntrar lokala och regionala initiativ till samordning genom stödet till kommersiell service, landsbygdsprogrammet samt stödet på 41 miljoner kronor till organisationen Hela Sverige ska leva för åren 2008-2010.

Nu fördelas ytterligare 30 miljoner kronor till insatser för att öka tillgängligheten till service i gles- och landsbygder.

Medlen är ett tillskott utöver stödet till kommersiell service. Totalt för 2009 tillför regeringen 50 miljoner kronor extra för stöd till kommersiell service på landsbygden. Stödet kommer att utbetalas senast den 31 mars 2009. Det är länsstyrelser eller regionala självstyrelseorgan, respektive samverkansorgan som administrerar stödet.

- Skåne                                          780 000
- Blekinge                                      579 000
- Gotland                                       680 000
- Stockholm                                  780 000
- Västra Götaland                    1 460 000
- Jönköping                                  881 000
- Halland                                       680 000
- Uppsala                                     764 000
- Värmland                                1 359 000
- Kalmar                                    1 058 000
- Kronoberg                              1 158 000
- Östergötland                          1 259 000
- Örebro                                     1 058 000
- Södermanland                      1 058 000
- Västmanland                            857 000
- Dalarna                                   1 560 000
- Gävleborg                               1 359 000
- Västernorrland                       1 359 000
- Jämtland                                 2 867 000
- Västerbotten                           3 470 000
- Norrbotten                              4 977 000

Ulrik Strömberg
Läs mer på Hela Sverige Ska Leva

Läs mer på Branchnyheter

Läs mer i Land Lantbruk

Det första steget mot en tidning togs i tisdags.
Representanter från bland annat Lions, Idalagården och företagarna diskuterade budget, innehåll och distribution.
I förarsätet sitter byarådets ordförande Anders Holst och som kartläsare finns medborgarkontorets June Ljungqvist.
- Det kom ett tjänstemannabeslut förra året som innebär att nyhetsbrevet ska begränsas till fyra sidor och där innehållet styrs hårdare, säger June Ljungqvist.

Lokalt material som inte har med kommunal information att göra har inte längre någon plats i Nyhetsbrevet. Inte heller sådant som "ris och ros", positiva bygdeberättelser, eller information från föreningar.
June Ljungqvist är en av dem som samlar in och sätter samman materialet i Nyhetsbrevet.
- Folk har ringt och frågat vad det är för skit vi skickar ut. Frågan är om vi ska skicka ut något som vi själva inte längre tror på.
Den tjänsteman som fattade beslutet är inte längre involverad, eftersom medborgarkontoren inte längre sorterar under kommunkontoret utan kultur- och fritidsförvaltningen.

Hotet mot medborgarkontoret att få sin rörelsefrihet kringskuren vilar ändå kvar. Av den anledningen lanserade byarådets ordförande Anders Holst idén om en ny lokal tidning.
- Vi vill inte att det ska finnas så mycket förhållningsregler att nyhetsbrevet till slut blir ointressant för Veberödsborna. Därför undersöker vi möjligheten att starta något nytt.
Nyhetsbrevet får inte längre innehålla annonser, vilket också irriterar Anders Holst.

- Butiker måste få en möjlighet att visa upp sig till ett vettigt pris. Det är redan flera butiker som slagit igen och det påverkar byn. Den blir mindre levande.
Medborgarkontoret har ett intäktskrav på 20 000 kronor från kommunen, för att utgivningen av Nyhetsbrevet ska fortgå.
June Ljungqvist vet inte hur pengarna ska kunna skrapas ihop utan annonser.
Anders Holst och de övriga i tidningsgruppen vill lösa det problemet genom att finansiera tryck och distribution. Kommunen skulle stå för June Ljungqvists lön som redaktör.
- Det kommunen har att vinna är gladare Veberödsbor och bättre information. Det är bra för kommunens image här ute, säger Anders Holst.
Tidningsgruppen planerar att träffa kommunens representanter inom kort för att diskutera idén.

Läs mer i Skånskan

Regeringen bör snarast utreda hur en fond kan inrättas i Sverige för utbyggnad av bredband i områden som inte är kommersiellt intressanta. Det menar Sveriges Kommuner och Landsting i ett yttrande.

Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har yttrat sig över Europeiska kommissionens meddelande om samhällsomfattande tjänster inom sektorn för elektronisk kommunikation. Meddelandet innehåller ett antal långsiktiga frågor om politiken inom detta område och hur den bör utformas framöver.

- Redan idag kan det vara begränsande att bo i områden utan tillgång till bredband. Vår bedömning är det i framtiden blir än svårare. Därför vill vi att regeringen ser över möjligheten att inrätta en fond för utbyggnad av bredband i glesbygd, säger Anders Knape, ordförande för Sveriges Kommuner och Landsting.

- Det finns områden i Sverige där de privata företagen inte bedömer det kommersiellt gångbart att bygga ut bredbandet. Men ur samhällssynpunkt är en utbyggnad i hela Sverige nödvändig. Därför måste staten ingripa för att säkerställa att hela Sverige kan leva, säger Anders Knape.

SKL föreslår att fonden byggs upp med både privata och statliga pengar. Pengarna ska användas för att finansiera sådant utbyggnadsbehov som inte görs på kommersiell grund.

I yttrandet pekar SKL även på att den ekonomiska krisen gör det extra viktigt att investera i den elektroniska infrastrukturen. Om det utvecklas avancerade offentliga tjänster till medborgare och företag kan det stimulera nya arbetssätt.

- Att kommissionen för en långsiktig dialog om samhällsviktiga tjänster tycker vi är föredömligt. Vi föreslår att näringsdepartementet inför en sådan dialog i Sverige, säger Anders Knape.

Ladda ned yttrandet: "Europeiska kommissionens meddelande" (pdf, öppnas i nytt fönster)

Läs fler yttranden från styrelsen

Läs mer om SKL:s arbete med bredbandsfrågor

För mer information: Björn Björk, IT-strateg på avdelningen för tillväxt och samhällsbyggnad, tfn: 08-452 74 25, mobil: 070-325 51 25, e-post: [email protected]

Ulrik Strömberg

Se Hela Sverige Ska Levas hemsida

Konsum Värmland blir först bland de svenska matjättarna med att erbjuda ett sortiment med varor som invandrare särskilt efterfrågar, skriver Dagens Industri.

Butiken med "all världens mat" ska ligga i Kronoparken i Karlstad, där många med ursprung i andra länder bor.
Men vd för Konsum Värmland, Steve Fredriksson, räknar med att butiken ska ha ett upptagningsområde långt utanför Värmland.

I butiken ska det bland annat finnas ris som är direktimporterat från Mellanöstern, bosniskt kaffe och strimlad komage. Sortimentet kommer att omfatta 4000-5000 artiklar.
Särskilt efterfrågat tror han att ris från Mellanöstern är eftersom många värmlänningar i dagsläget åker långt för att få tag i just den varan.

I satsningen ingår också halalslaktat kött.
Största delen av varorna kommer att importeras men på sikt hoppas Konsum Värmland även få lokala matproducenter som leverantörer.

Läs mer i tidningen ATL

Ann Elofsson

Läs mer i tidningen ATL

2,77 miljarder kronor skärs bort från krisstödet till mjölkbransch och bredbandsutbyggnad.

Just nu pågår arbetet som bäst med att skapa ett stimulanspaket för EU:s krisdrabbade ekonomi. När EU-kommissionen i måndags presenterade det för det allmänna ministerrådet var satsningen på landsbygdsprojekt nedskuren från 16,6 till 13,8 miljarder kronor. Två tredjedelar av pengarna ska gå till bredbandsutbyggnad och resten till "nya utmaningar", bland dem den pågående krisen i mjölkbranschen. Men det var inte fördelningen eller målet för pengarna som diskuterades mest på ministermötet.

- Hela stimulanspaketet saknar finansiering. Det är legalt felaktigt att använda marginalerna från 2008 överhuvudtaget, säger Elin Boberg, EU-minister Cecilia Malmströms pressekreterare.

Kommissionen ville inledningsvis ta pengar som inte användes i förra årets budget, men den lösningen dömdes ut av rådet som mot EU:s egna regler. Vad det gäller de faktiska satsningarna har Sverige inga anmärkningar.

- Vi är inte emot förslaget i sakfrågan, det är tyvärr en budgetteknisk fråga som man fastnade i, säger Elin Boberg.

Hela krispaketet innehåller satsningar på över 55 miljarder kronor. Runt 41 miljarder kronor ska satsas på olika energiprojekt. Planen är att paketet ska antas på EU-toppmötet i slutet av mars. Innan dess måste en för alla acceptabel finansiering ha hittats. Enligt olika rapporter från det allmänna rådet var medlemsländerna i stort positiva till satsningarna på landsbygdsprojekten, medan fördelningen av energipengarna vållar större debatt.

Sara Johansson

Läs mer i tidningen ATL

Nu kommer protester från organisationen Matupproret som backar upp Milko och mjölkbönderna i norr.

Arla har tecknat ett avtal med Coop som innebär att mejeriföretaget från i höst blir huvudleverantör till butikskedjan.
I måndags fick Milko kännedom om affären.
Milko producerar på årsbasis 90-100 miljoner landskapsmjölk.

Från i höst kommer delar av Milkos sortiment inte längre att säljas i Coops butiker.

Maria Person

Läs mer i tidningen ATL

Milkos reklam för landskapsmjölk har anmälts till Konsumentombudsmannen. Reklamen anses vara vilseledande, skriver Resumé.

Enligt anmälan till Konsumentombudsmannen, KO, anses marknadsföringen vara vilseledande när Milko i reklamen ger sken av att "mjölken kommer från min trakt och framför allt från mitt landskap, det vill säga är närproducerad".

Samtidigt menar anmälaren att Milko inte kan garantera mer än att mjölken kommer från ett 72 821 kvadratkilometer stort område.
Lena Holmestig, kommunikationschef vid Milko säger till ATL.nu att det kan ha varit så att det funnits ett uns av mjölk från ett landskap i andra landskaps förpackningar tidigare.
- Nu har vi lagt om rutinerna, och vi kan med fog kalla allt som finns i förpackningarna för landskapsmjölk. Den mjölk som kallas för Dalamjölk kommer verkligen från Dalarna, säger hon.

Utöver Dalamjölken, som lanserades i höstas, har Milko sedan i februari i sortimentet även landskapsmjölk från Värmland, Hälsningland, Medelpad, Ångermanland och Jämtland.

Läs mer i tidningen ATL

• Skånemejeriers reklam anmäld
• Arla och Skånemejerier KO-anmäls

Jordbruksverket finns sedan några veckor på mikrobloggen Twitter. Där ska intresserade kunna följa aktiviteter för landsbygdsutveckling.

På Twitter kommer Team företagande, som ingår i verkets landsbygdssatsning, att berätta då de är ute på olika mässor.
På mikrobloggen ska även finnas tips om aktuella händelser och rapporter.

- Vi har här ett fantastiskt tillfälle att lyfta frågor och visa på saker som händer när det gäller möjligheter på landsbygden på ett sätt vi tidigare inte provat, säger Maria Petersson, som arbetar med landsbygdsutveckling vid Jordbruksverket.

Läs mer i Tidningen ATL

Det var Fredrik Mejsters mamma som beklagade sig över att alla strumpor såg likadana ut och att den ena sockan alltid försvann från paret.

När korgen med singelstrumpor började fyllas över sin kant efterfrågade hon något slags klämma som höll ihop paren i tvätten.

- Det var så vi kom på vår idé med strumpklämman, säger Fredrik Mejster.

Det var i höstas som eleverna i trean på Borgarskolans samhälls/ekonomiprogram skulle komma på en idé för att starta företag.

Anna Huhta och Fredrik Mejster parade ihop sig eftersom de kände varandra lite men inte tillräckligt för att det skulle bli jobbigt.

- Man ska inte göra affärer med vänner, men man kan bli vänner genom affärer, säger Fredrik Mejster.

Efter att Fredrik Mejsters mamma beklagat sig över alla strumpor som försvann började de titta på olika prototyper. För idén fanns redan men de ville göra klämman bättre.

- Vi började med att forma den som en strumpebandshållare men det gick inte så bra. Efter många försök kom vi till slut på en hållbar lösning, säger Anna Huhta.

Det är ett skosnöre som sitter fast i två klämmor. En för varje strumpa.

Tanken är att man ska sätta på klämmorna när man tar av sig strumporna på kvällen, innan man lägger dem i tvättkorgen.

- Sen är det bara att tvätta strumporna och paren sitter kvar när du ska hänga upp tvätten, säger Anna Huhta.

- Det är också enkelt att hålla reda på vems strumpor är vems. Vi är fem i familjen och har varsin färg på klämmorna så det blir lätt att sortera tvätten, säger Fredrik Mejster.

"Vi började med att forma den som en strumpebandshållare men det gick inte så bra. Efter många försök kom vi till slut på en hållbar lösning." Anna Huhta

Läs mer i Gefle Dagblad

Hofors började redan förra året omvandlingen av sina skolor för att Petreskolan 2011 ska bli enda högstadieskola i kommunen med årskurs 6 till 9.

Beslutet häromdagen innebär att alla elever i årskurs 6 på Solberga och Bodås skolor får flytta över till Petreskolan i stället för Hagaskolan.

Kvar på Hagaskolan till hösten blir nuvarande årskurs 6, 7 och 8. Sedan stängs skolan.

- Det kan eventuellt bli aktuellt att eleverna i årskurs 8 också får flytta till Petreskolan då vi tror att det är bättre att de får två år där innan de blir färdiga, säger ordförande Kennet Axling. Redan i dag har Lillåskolan klasser från förskoleklass till årskurs 5.

Till hösten 2010 blir både Värnaskolan och Solbergaskolan skolor med bara elever från förskoleklass till årskurs 5.

Ett led i skolomvandlingen är en stängning av Bodåsskolan när eleverna flyttas över till Solbergaskolan i Torsåker.

Föräldrarna har protesterat kraftfullt för att få behålla Bodåsskolan och något definitivt beslut finns ännu inte.

Här kommer antalet elever att bli avgörande då politikerna anser det som ekonomiskt ohållbart med för små klasser.

Läs mer i tidningen Gefle Dagblad

Efter nyheten om förlovningen exploderade intresset för Daniel Westlings uppväxtort och redan tidigt på förmiddagen var det livlig aktivitet i Ockelbo. I kommunhuset var kommunalråd Magnus Jonsson (S) och de andra så intensivt uppvaktade av pressen att de till slut blev tvungna att kalla till presskonferens.

- Det har aldrig ringt så mycket som det gjort i dag. Så jag förstår att det här är en stor händelse, inte bara för Ockelbo, regionen och Sverige utan för hela Europa, säger Jonsson.

Tillsammans med kommunchef Lars Sjödin tog han emot ett pressuppbåd som fyllde hela vänortsrummet, för att ge en officiell kommentar från kommunens sida.

- Vi är väldigt stolta och vill förstås önska Daniel och kronprinsessan Victoria lycka till i framtiden.

Utanför kommunhuset blev samtidigt Mattias Norén, 13 år, och Simon Sundberg, 10 år, kändisar i rikspressen. En reporter lånade en girland med flaggor från Ica Ugglebo, som de två ställde upp och höll i framför kommunhuset. Den samlade pressen hakade snabbt på och filmade, fotograferade och intervjuade pojkarna.

Hade ni trott att ni skulle få sådan stor uppmärksamhet för att ni höll i flaggorna?

- Nej, det hade vi inte. Nu hann flaggorna bli förstörda innan vi kunde gå och lämna tillbaka dem. Nu kommer Ica inte att bli glada, oroar sig Simon.

Magnus Jonsson vill helst inte spekulera i vad bröllopet kommer att betyda för Ockelbo men konstaterar ändå att man fått mycket uppmärksamhet tack vare Westling. I förra veckan var ett tyskt tv-team i Ockelbo för att spela in en dokumentär om orten, med anledning av den väntade förlovningen. Och ett norskt reporterteam kom till presskonferensen. Många är nyfikna på orten där Daniel Westling växte upp.

- Det kommer att skrivas och pratas en hel del om kommunen, i positiva ordalag, och det är jättekul.

Prinsessgemålen är bara ett år yngre än kommunalrådet, som självklart är bekant med Westling.

- Den bild jag har av honom är att han är en ambitiös kille. Ordning och reda, full fokusering på det man gör och full fart framåt. Och han är ingen som försöker framhäva sig själv särskilt mycket.

Många av journalisterna ville veta hur Ockelbo skulle fira den stora nyheten - något som varken kommunalråd eller kommunchef hade haft en tanke på. Efter flera frågor bestämde man sig ändå för att uppmärksamma händelsen. Lars Sjödin ringde till kommunens tekniska enhet som såg till att hissa flaggor i de tre flaggstängerna utanför kommunhuset. Kamerorna blixtrade och filmkamerorna rullade.

Läs mer i Arbetarbladet
Läs mer i Hudiksvalls Tidning
Läs mer i Gefle Dagblad
Läs mer i Ljusdals Posten
Läs mer i Ljusnan
Läs mer i Söderhamns Kuriren
Läs mer i Aftonbladet
Läs mer i Expressen
Läs mer i SR Gävleborg
Läs mer i Dagens Nyheter
Läs mer i Svenska Dagbladet
Läs mer i Gästriklands Tidning
Läs mer på Länstyrelsens hemsida

Länkar  från Gefle Dagblad

Vår prins av Ockelbo

Skicka in dina gratulationer här

Sagan om ringen

Man av folket , kvinna av börd ...

Ringen från hovjuvelerare W A Bolin

Gratulationer från Gästriket

Bröllop i Ockelbo en hög- oddsare

Stor stolthet på hemorten

Så skriver tidningar i landet om förlovningen

Webb-tv: Se kungafamiljens eget Youtube-klipp om förlovningen

Johan Hakelius Kom igen grinollar, ni FÅR vara med! De anser sig för sofistikerade för kungahus 41
"Vi kände konstigt nog ett oerhört lugn" Daniel och Victoria summerar dagen och uppståndelsen kring förlovningen. 4
"Det kanske inte sa klick" Kronprinsessan Victorias och blivande Prins Daniels egna ord om sin kärlekssaga - från presskonferensen. 41
Beskedet alla väntat på Victoria gifter sig med Daniel Westling 2010. 87
"Silvia ser obekväm ut" Retorikexperten om kungafamiljens tv-framträdande 11
TV: Från koja till slott Sagan om Daniel Westlings väg från Ockelbo till hovet
"Glæder sig på parrets vegne" Grannländernas kungahus gratulerar. 0
"Hon får två till priset av en" Omvärldens tidningar om frieriet. 0
Reinfeldt: Kärleken har segrat. 5
Bröllopet blir miljardindustri
Bekräftat: De gifter sig 2010 Kronprinsessan Victoria och Daniel Westling gifter sig nästa år - visar upp ringarna redan i dag 81
"Det är fullständigt unikt" Herman Lindqvist om den historiska förlovningen 29
Bröllopet - så blir det   Datumet   Klänningen   Festen   Möhippan 9

Hans kungliga höghet - prins Daniel, hertig av Västergötland Så blir Daniel Westlings nya liv. 17

De kommer på bröllopet Lovar stjärnspäckad gästlista. 9

Kärlek mot alla odds Aftonbladet berättar historien om hur Daniel och Victoria har fått kämpa för sin kärlek 0

Skicka din grattis-hälsning till paret! Önska kronprinsessan Victoria och Daniel Westling lycka till här 127

25 februari 2009
 Prinsessan Lilian kunde inte närvara

25 februari 2009
"Daniel berättade för mamma först"

25 februari 2009
Victoria och Daniel blir frimärke

25 februari 2009
Daniel och kungen i hemligt möte om förlovningen

25 februari 2009
Madeleine tränade på svågerns gym i morse

25 februari 2009
Victoria tvingade kungen att godkänna förlovningen

25 februari 2009
Här köpte Daniel förlovningsringen

25 februari 2009
Victoria hyllas för sin klänning

25 februari 2009
Kungafamiljen firade förlovningen i natt

24 februari 2009
"Vi är otroligt barnkära båda två"

24 februari 2009
Så mycket är ringen värd

24 februari 2009
Gratulationerna strömmar in till kronprinsessan

24 februari 2009
Så blir bröllopet

24 februari 2009
Här är barnens grattisteckningar till Victoria och Daniel

24 februari 2009
090224: Modernt par i gamla roller

24 februari 2009
Så gick frieriet till

24 februari 2009
"Vänskapen växte och blev till kärlek"

24 februari 2009
Reinfeldt: Regeringen har gratulerat Daniel och Victoria

24 februari 2009
Här är kungefamiljens uttalande - ord för ord

24 februari 2009
En kronprinsessa och en gymkille

24 februari 2009
De ska sitta i samma soffa som Silvia och kungen

24 februari 2009
Mona Sahlin: Ett stort grattis på denna kärlekens dag

24 februari 2009
Vill gifta sig i en svensk brudklänning

24 februari 2009
Peter Eriksson (MP) gratulerar Victoria

24 februari 2009
Annette Kullenberg: Fy på den som inte hoppar i taket

24 februari 2009
Nu är det klart: Victoria och Daniel Westling förlovar sig

24 februari 2009
Just nu: Regeringen i extra sammanträde

24 februari 2009
Han kan få äran att viga kronprinsessan och Daniel Westling

24 februari 2009
Victoria & Daniel - ett par sedan 2002

24 februari 2009
Republikanska föreningen: Grattis, kärlek är härligt

24 februari 2009
De är med på konseljen i dag

24 februari 2009
Hovet: "Kan inte kommentera"

24 februari 2009
Westling granskad - och godkänd

24 februari 2009
"I dag blir Victorias förlovning officiell"

Kronprinsessan Victoria och Daniel Westling.

• Kronprinsessan fick
  sin Daniel efter sju år
• Kronprinsessan och Daniel Westling förlovade
• Victoria och Daniel berättar själva om förlovningen
• Bröllopet borgerlig pr-dröm för Reinfeldt
•   Victoria får sin prins
•   Kronprinsessan Victoria och Daniel Westling förlovade
•   Folkets reaktioner
•   SvD:s Karin Thunberg rapporterar från slottet
•   Kronprinsessan Victoria och Daniel Westling
• Folket: Victoria valde rätt
•   Europeiska kungliga bröllop
• Catarina Hurtig: "Det sade klick på gymmet"
• SvD QUIZ | Vad vet du om Daniel Westling?
• SVD QUIZ | Vad vet du om kronprinsessan Victoria?
• Vem är Daniel Westling?
• Det här är Daniel Westling
• Herman Lindqvist: "Genialt upplagt PR-mässigt"
• Världen gillar att Daniel blir Duke
• Gratulationer strömmar in
• Intresset är enormt i Tyskland
• Bröllopsyra ger skjuts åt handeln
• Kungligt bröllop ger miljardrullning
• Fredrik Reinfeldt: "En kvinna av börd får äntligen sin man av folket"

Länsbygderådet X-ing  inbjuder alla sina medlemmar till en temadag runt landsbygdsfrågor och framtida samverkan.

Lördagen den 14 mars klockan 10:00 - 14:30, kursgården Gläntan i Voxnadalen.

Se information här på bloggen

Klockan 15:00 fortsätter Länsbygderådet att tillsammans med sina medlemmar hålla årsmöte för verksamhetsåret.

Hjärtligt välkomna

Kenneth Nyberg

Ordförande Länsbygderådet X-ing

Mobil 073-9087957

Länsbygderådet X-ing Gävleborgs årsmöte den 14 mars 2009

Förslag till dagordning

§   1               Mötets öppnande

§   2               Val av ordförande o sekreterare för mötet

§   3               Fastställande av röstlängd

§   4               Val av protokolljusterare

§   5               Val av rösträknare

§   6               Fråga om mötets utlysande

§   7               Godkännande av dagordning samt anmälan av övriga frågor att hänskjuta till styrelsen

§   8               Styrelsens verksamhetsberättelse

§   9               Resultat - och Balansräkning

§ 10               Revisorerna berättelse

§ 11               Fråga om ansvarsfrihet

§ 12               Beslut i anledning av vinst eller förlust

§ 13               Fastställande av Verksamhetsplan för 2009

§ 14               Beslut om årsavgift för verksamhetsåret

§ 15               Beslut om arvoden eller ersättningar till förtroendevalda

§ 16               Fastställande av Budget för 2009

§ 17               Beslut om stadgeförändring

§ 18               Fastställande av antal ledamöter och ersättare i styrelsen

§ 19               Val av           a) Ordförande för 2 år

                                            b) Kassör för 1 år

                                            c) Ordinarie ledamöter för 2 år

                                            d) Ersättare för 1 år

§ 20               Val av           a) Två revisorer för 1 år

                                            b) Ersättare för 1 år

§ 21               Val av           a) Valberedning för 3 år

                                            b) Ersättare för 1 år         

                                            c) Sammankallande

§ 22               Beslut om eventuella nomineringar

§ 23               Ärenden som styrelsen häskjutit till årsmötet

§ 24               Behandling av inkomna motioner

§ 25               Övriga frågor att hänskjuta till styrelsen (anmälda under § 6)

§ 26               Avslutning

Seabased Energy är ett av flera företag som satsar och investerar i ny energiteknik. Företaget producerar vågkraft och basunerar nu ut att det behöver anställa tusen personer.

I maj förra året rekryterades Håkan Berntsson som arbetsledare till Seabased Energy i Lysekil som påbörjat bygget av nio vågkraftverk enligt ett koncept som tagits fram vid Uppsala universitet.

 Projektet har pågått sedan 2002 och går i korta drag ut på att det byggs en vågkraftspark på försök utanför Lysekil. Vågkraften i sig produceras i generatorer som är nedsänkta på bottnen och alstrar ström genom en boj som rör sig tillsammans med vågorna på ytan.

- Idén är nog gammal men tidigare har den inte varit lika intressant. I dag vill alla ha förnyelsebar energi, säger Håkan Berntsson.

I provisoriska lokaler i hamnen arbetar han och sju andra anställda med att bygga de allra första kommersiella kraftverken för hand. Enligt företagets vd Billy Johansson är målet att ett par hundra man ska vara i arbete innan året är slut.

- När vi är fullt utbyggda kommer vi att producera 40 verk om dagen, då behöver vi omkring tusen personer, säger han mitt i varseleländet.

Han är övertygad om sin sak och menar att vågkraften i framtiden kan konkurrera med vilken annan energiteknik som helst.

I dagsläget bygger gänget i Lysekils hamn nio vågenergiomvandlare och två ställverk som bland annat ska levereras till Fortum och Vattenfall.

Bygget av en riktig fabrik är inplanerad till senare i år. Tanken är att produktionen ska automatiseras och fungera utifrån samma principer som i en bilfabrik med tillverkning på lina. Att hitta arbetskraft är inget som bekymrar Billy Johansson.

 - Med det läge Sverige befinner sig i nu är detta en enorm möjlighet. De som sägs upp inom Volvo och Saab har precis de kunskaper vi behöver, det är folk som är vana vid serieproduktion.

Andreas Gillberg är en av de nio som redan anställts av företaget. Precis som arbetskamraterna nere i hamnen blev han rekryterad genom Arbetsförmedlingen.

-Det är en jädra fin grej att kunna ta vara på vattnet på det här sättet och
roligt för oss att få vara med och göra något helt nytt, säger han.
 

Hanna Johansson  Artikeln publicerad i Dagens Nyheter 2009-02-20

Ulrik Strömberg  Hela Sverige Ska Leva

Ett tiotal tvårumslägenheter i parhus är hyreslediga i Jädraås. Så här långt har intresset för att hyra varit svagt, men nu gör Ockelbogårdar en rejäl drive med kraftiga rabatter. De första två åren är rabatten 30 procent, tredje året 20 procent och 10 procent det fjärde året. Men kravet är att hyresgästen skriver sig i kommunen.

Bovärden Dan Forsman, som visar upp lägenheterna, ser många fördelar med att bo i Jädraås. Den som har naturintresse kan inte komma närmare naturen med bra svamp- och bärmarker och i skogarna finns både varg och björn.

- Sedan finns här ett erkänt bra fiske i många sjöar och tjärnar i närområdet, säger han.

Han tror att närhet till Kungsberget och den planerade utbyggnaden gör Jädraås attraktivt. Ockelbo har gratis lokaltrafik med den välkända Kuxabussen.

Lägenheterna, som är på 60 kvadratmeter, är relativt nyrustade och moderna. Husen är byggda i början av 1980-talet och har en stor uteplats.

Husen hyrs ut med kallhyra. En nackdel är att husen bara har direktverkande el. Dan Forsman räknar med att på försök prova med luftvärmepump som avsevärt kan sänka energikostnaderna.

- Det är heller inga problem att sätta in braskamin, säger han.

Läs mer i Gefle Dagblad

Försöket till rekonstrukttion av mobiloperatören Ice.net missyckades. Styrelsen begär både den svenska och norska verksamheten i konkurs.

Rekonstruktionen av Nordisk Mobiltelefon har pågått sedan i slutet av förra året. Men försöket misslyckades. Styrelsen hittade ingen villig köpare.

Nordisk Mobiltelefon fick licens i Sverige på så kallad glesbygds-3g. Bolaget täckte 90 procent av befolkningen, och erbjöd även folk i glesbygden hastigheter på 3 Megabit per sekund i 450 MHz-bandet.

Den amerikanska investeraren Access tar nu över verksamheten i Norge. Access tänker fortsätta investera i nätet, och får fortsatt stöd av nätleverantören ZTE. Den amerikanska investeraren uppges även vara intresserat av nätet i Sverige.

Access Industries var under flera år ägare i Bredbandsbolaget. Från försöket till börsnotering av bolaget till försäljningen till Telenor.

INBJUDAN

Temadag om Landsbygdsutveckling

Vad händer med affären, macken, skolan, posten, betaltjänster........ i framtiden?

Orosmolnen är många och kan endast påverkas genom samverkan mellan landsbygdens olika aktörer och förespråkare.

Därför inbjuder Länsbygderådet X-ing till en temadag runt landsbygdsfrågor och framtida samverkan.

Lördagen den 14 mars klockan 10:00 - 14:30, kursgården Gläntan i Voxnadalen.

Efter välkomsfika (klockan 09:30) börjar dagen med att Riksorganisationen Hela Sverige ska levas ordförande
Karl-Erik Nilsson föreläser om landsbygdsfrågor och-utveckling, idag och i framtiden.

Lars Norin och Theres Sundberg, verksamhetsledare i Leader Hälsinge- resp. Gästrikebygden, informera om Leader och vilken roll denna trepartssamverkan kan utgöra i landsbygdsfrågor och -utveckling.

Kenneth Nyberg, ordförande i Länsbygderådet X-ing, lyfter en del tankar om det ideella arbetet sett ur ett samhällsekonomiskt perspektiv, samt vikten av lokala utvecklingsplaner.

Den gemensamma temadagen avslutas med kaffe klockan 14:30.

Med bakgrund till att X-ing har för avsikt att bjuda på kaffe och lunch, är det viktigt att Ni anmäler ert deltagande.

Detta kan göras via e-post till   [email protected]

Uppge ert namn, organisation/motsvarande som ni representerar, e-post och/eller telefon, samt om det finns speciella önskningar avseende maten.

Vi önskar er anmälan senast fredagen den 6 mars.

Klockan 15:00 fortsätter Länsbygderådet att tillsammans med sina medlemmar hålla årsmöte för verksamhetsåret.

Hjärtligt välkomna

Kenneth Nyberg

Ordförande Länsbygderådet X-ing

Mobil 073-9087957

Riksorganisationen Hela Sverige ska leva leds av en styrelse som består av ordförande, åtta ordinarie ledamöter och fem ersättare.Ledamöterna representerar de lokala utvecklingsgrupperna och medlemsorganisationerna. Årsmötet är högsta beslutande organ, medan Landsbygdsriksdagens beslut är rådgivande och ett rättesnöre för verksamheten (genomförs vart annat år). I samtliga län finns länsbygderåd som ger information, råd och stöd till utvecklingsgrupperna, samt samordnar och driver gemensamma frågor i länet. Länsbygeråden utses av de lokala utvecklingsgrupperna. Även på kommunal nivå blir det allt vanligare att utvecklingsgrupperna organiserar sig i kommunbygderåd för att driva gemensamma frågor. I dag finns det cirka 100 kommunbygderåd spridda över hela landet.Inom Hela Sverige ska leva är cirka 5000 utvecklingsgrupper anslutna.

Historik                                                             

Byarörelsen har växt fram som en demokratisk folkrörelse på landsbygden och småorter i reaktion på regionala obalanser och kommunsammanslagningar. Byarörelsens genombrott kom under 1980-talet i samband med landsbygdskampanjen "Hela Sverige ska leva". Sveriges Hembygdsförbund samlade folkrörelserna och den statliga Glesbygdsdelegationen manade myndigheterna till samarbete för landsbygdens utveckling. Folkrörelserådet Hela Sverige ska leva bildades 1989 för att arbeta för landsbygdens utveckling ur ett lokalt perspektiv som en fortsättning på landsbygdskampanjen. Våren 2007 ändrades organisationen till att bli en medlemsorganisation, där både medlemsorganisationerna och de lokala utvecklingsgrupperna är medlemmar. Folkrörelserådet bytte då namn till Riksorganisationen Hela Sverige ska leva.

Ekonomi

Riksorganisationen Hela Sverige ska leva är beroende av medlemsavgifter, sponsring och framför allt samhällsstöd för att verksamheten ska fungera. Arbetet med att finansiera verksamheten bedrivs långsiktigt och är naturligtvis förenligt med lag och goda seder. Idag finns cirka 40 betalande medlemsorganisationer. Regeringen har anslagit 12 miljoner för år 2008, 14 miljoner för 2009 och 15 miljoner för år 2010. För en del enskilda, större projekt söks sponsorer och finansiärer. De lokala utvecklingsgrupperna är medlemmar utan kostnad.

Nio stift ska spara pengar genom att använda närproducerade biobränslen.

Svenska kyrkans kyrkor gör av med 1,6 miljarder kronor i elförbrukning varje år. Den räkningen hoppas organisationen på att dra ner på genom ett projekt där biobränsledrivna närvärmecentraler byggs. Tanken är enligt Sveriges Radio Västmanland att lokala lantbrukare, till exempel kyrkans egna arrendatorer, ska producera biobränslet till närvärmecentralerna som ska kunna värma inte bara kyrkor och församlingshem utan även förskolor och skolor. LRF deltar i projektet som pågår i nio stift i två år.

Läs mer i tidningen ATL

Barn har i alla tider har tyckt att skolmaten är äcklig. Det är helt enkelt något man ska tycka under en viss period i livet. Men ska sanningen fram är nog maten rätt okej ändå.

- Visst är det så. Och det som försvinner i debatten är att det faktiskt finns många barn som tycker om maten, säger

Anders Eriksson, produktionschef på Sodexos storkök.

Han är en av dem som är med och bestämmer hur skolmatsedeln ser ut. En annan som har inflytande över menyn är kommunens matcontroller Mona Lindblom. Dessutom får eleverna via skolornas matråd i viss utsträckning vara med och tycka till. - Fick vissa av dem välja skulle vi bara servera pizza och lasagne. Och kanske köttfärssås och spaghetti ibland, säger Anders Eriksson.

Mona Lindblom med 28 års erfarenhet från storköket konstaterar att kritiken sett likartad ut i alla år. Även när kommunen drev köket.- Jag skrev matsedlarna på den tiden. Ibland fick jag lust att trötta ut dem med en meny med bara pizza, hamburgare, köttfärssås, chickybits och pannkakor vecka ut och vecka in. Det skulle nog få stopp på gnället efter ett par veckor, säger hon.

Målet är att skollunchen ska ge 30 procent av den näring kroppen behöver under en dag, RDI. Man följer Livsmedelsverkets rekommendationer och räknar näringsinnehållet i all mat utslaget på en vecka.

Det är en förklaring till att det inte går att servera pizza jämt.

En annan att kommunen vill att barnen ska äta vissa traditionella rätter då och då.

Husmanskost som till exempel kalops. En rätt som har fått anpassas en del för att passa kräsna barns smaklökar.

- Vi gör egentligen en lyxig och alldeles för dyr kalops med bara kött. Det är varken morötter eller lök i såsen. Barn föredrar allmänt rena produkter. De ska kunna peta isär på tallriken, säger Anders Eriksson.

Bland de "rena" produkter som barnen verkligen uppskattar märks till exempel halvfabrikaten chicky bits, köttbullar och pannbiff. Mat som får kritik för att innehållsförteckningen är lång och mystisk. Men som alltså finns överst på skolbarnens önskelista.

Anders Eriksson är medveten om debatten. Han säger att man undviker glutamat, härdade fetter och andra omdiskuterade tillsatser så mycket det går. Men i halvfabrikaten är det ibland inte så lätt.

- Köper vi en kryddblandning, eller en färdig sås, eller majonnäs, eller en tomatsås och pannbiff och bygger en rätt av det blir det en hiskelig lång lista över ingredienser. Det vi gör är att vi summerar allt och skriver i fallande ordning och sätter en etikett på förpackningen vad maträtten innehåller. Det är en öppenhet som kanske faller tillbaka lite på oss själva, säger han.

Kritiken märks inte minst på tidningens insändarsida. Sodexo får även mycket samtal och mejl om maten. Många kritiska.

- "Den där draken i Sätra som tillverkar all mat när det kunde ha varit på ett annat sätt". Men diskussionen om att skolorna borde laga sin egen mat, den ligger utanför vår nivå. Det är inte vi som styr det, säger Susanne Öberg, platschef.

- Det har blivit fokus på halvfabrikat. Man skulle kunna göra fler komponenter från grunden, visst. Men jag ser det så här: Om vi inte kan göra något bättre än vad halvfabrikatet är, vad är då nyttan? Det är ju orealistiskt att vi skulle stå och göra egen falukorv till exempel. Ingen gör det i dag. Det är ju lika mycket ett halvfabrikat som pannbiffen, säger Anders Eriksson.

Magnus Lundquist

Läs mer i Gefle Dagblad

"Därför har jag stigit ner för att rädda dem ur Egyptiernas våld och föra dem från det landet upp till ett gott och rymligt land, ett land som flyter av mjölk och honung...."

Andra Moseboken 3:8

Ost och mjölkprodukter har inte bara varit daglig föda för bibelns folk utan för många folk genom årtusenden. I grekisk litteratur kan vi läsa om ost, romarna gjorde ost av många slag. Ost användes vid olika cermonier, till exempel offrades ost av lejonmjölk till fruktbarhetsgudinnan Artemis ära. Att blanda honung i osten var vanligt och ­förekom ganska länge.

Ost är ett ­rejält kraft­paket, fyllt av vitaminer, protein och fett så det är inte så konstigt att det är och har varit populär föda överallt i världen.

Färskostar tillverkas vanligtvis utan löpe. ­Mjölken koagulerar och delar sig med hjälp av till exempel filmjölk. Det mesta av laktosen eller mjölksockret äts upp av de tillsatta mjölksyrebakterierna. Därefter öser man upp koaglet i formar och låter massan självdränera. Fetaost pressas i en större form och läggs sedan i en saltlag under några dygn. Den kan lagras ganska länge och läggs också in i olja och örter som ytterligare förlänger hållbarhetstiden.

Vår egen hälsingska saltost eller koost är en ­variant av den populära mozarellan. Ostkoaglen knådas däremot inte till trådar som i mozarellan. Men den är minst lika god tillsammans med ­tomater och basilika.

Det är enkelt att göra färskost själv. Syra mjölken med citronjuice eller vinäger och värm den på låg värme tills den ystar sig. Häll därefter ost­massan genom ett kaffefilter. Sätt filtret över en skål och låt vasslan rinna av, helst över natten. Forma osten till små bollar, krydda och njut.

Vi får inte heller glömma ostkakan, äggosten, kaffe­osten eller mesosten. Ostkakan tillagas av ost­massa och gräddas, ett lite enklare förfarande än ystningen. Det görs varianter av ostkakan som i Hälsingland och Småland och varje landskap är naturligtvis stolt över sin variant. Till mes­ost ­kokas vasslan tills vattnet avdunstat. Mesens ­bruna färg kommer när mjölksockret karamelliseras.

För att också avsluta med ett religiöst tema så är detta ett sanningsord av den heliga Birgitta:

"Du skall vara såsom ost

och din kropp som ett ostkar,

där osten skall behandlas.

Så skall din själ så länge knådas och renas

att kropp och själ

finner sig väl tillsammans

och köttet lyder anden."

Lotten Löfblad

Läs mer i Gefle Dagblad

Glassförsäljare, diskplockare, telefonförsäljare, biträde i äldrevården och kyrkogårdsarbetare. Sommaren är den tid då många för första gången knyter kontakt med arbetsmarknaden och skaffar sig en inkörsport till den. Men det blir allt kärvare att skaffa sig ett sommarjobb.
- Vi räknar med färre sommarjobb i år än förra året, säger Lena Liljebäck, biträdande generaldirektör på Arbetsförmedlingen.

Men bara en del av vikariaten förmedlas den vägen.
19-årige Mujtaba Hassani var en av dem som fick jobb genom förmedlingen förra sommaren, inom telemarketing. Helst skulle han vilja göra något nytt i sommar, men han tror att det blir svårt.
- Jag har inte sökt något än, men har man inte kontakter blir det nog tuffare i sommar, säger Hassani.

Många skaffar sig feriejobb på informella vägar - genom föräldrar, släktingar eller bekanta. Eller genom de satsningar som många kommuner gör.
Men alla unga har inte egna kontaktnät, eller föräldrar som kan greja jobb. Och för nyanlända till Sverige blir det allt kärvare.

Läs mer i Arbetarbladet

Läs mer i Gävle Dagblad

Det svenska företag Sekab beskriver sig själva som en av Europas ledande etanolaktörer. Men i dag meddelade föreningen Gröna bilister att Sekab planerar att avveckla sin etanolproduktion, sälja några av sina anläggningar. Beskedet är ett hårt slag för Sekab och den svenska regeringen, som satsat stora belopp på försöksanläggningen i Örnsköldsvik.

Allt måste importeras

Enligt lobbyorganisationen Gröna bilister är en anledning att drivmedelsbolagen inte velat betala 10 öre extra för den hållbara etanol Sekab från i höstas gjort till sitt signum.
Sekab har inga egna mackar så E85-bilisterna påverkas inte direkt. För framtiden krävs dock att andra aktörer tar vid både vad gäller importen och den fortsatta utvecklingen av cellulosaetanol.

Ett 70-tal anställda i Sverige och 15 i Afrika sägs upp. För den fortsatta satsningen på etanol som dieselersättning och gröna kemikalier blir 80 anställda kvar. Sekab vill också att ägarna ska gå in med 225 miljoner kronor till omställningen och för att betala lån och amorteringar.

Jan Vainult

Läs mer i tidningen ATL

Länsstyrelserna, som är en av landets viktigaste aktörer i svensk naturvård, är med och firar Naturens år 2009! Från Abisko nationalpark i norr, till Måkläppens naturreservat i söder ordnar landets länsstyrelser aktiviteter under hela Naturens år 2009. Hundratals evenemang går att hitta i programmet, som lanseras på nya webbplatsen http://www.naturensar.se/.

I Sverige finns 28 nationalparker och cirka 3 100 naturreservat. Länsstyrelserna ansvarar för skötseln i flertalet av dem. Fina vandringsleder och naturum, besökscentrum med information om områdets djur, växter, geologi och kulturhistoria, ger besökaren rika naturupplevelser.

I år är det 100 år sedan Sveriges - och därmed Europas - första nationalparker inrättades och den första naturskyddslagen antogs och i torsdags invigdes "Naturens år 2009 - 100 år med nationalparker och naturvård". Under Naturens år 2009 ordnar länsstyrelserna en mängd spännande aktiviteter runtom i landet. Man kan till exempel gå på fladdermussafari i Skåne, lavinräddningskurs i Vindelfjällen eller vara med vid invigningen av ett nytt reservat i Dalarna. Den 9 september invigs Kosterhavets nationalpark, Sveriges första marina nationalpark.

Aktiviteter i Gävleborg
- Under året kommer Länsstyrelsen Gävleborg i samarbete med vissa kommuner och föreningar att anordna aktivteter i hela länet. Naturum Färnebofjärden har ett utökat program för året och den 24 maj på nationalparkernas dag blir det flera arrangemang i länets två nationalparker. Hamra nationalpark firar 100-årsjubileum och kommer att uppmärksammas speciellt på sin födelsedag, säger Karin Brolin som arbetar som naturinformatör vid Länsstyrelsen Gävleborg.

Övriga aktivteter och samverkan
Andra 100-årsjubilerande nationalparker som Ängsö, Garphyttan och Abisko firas stort, liksom i Skuleskogen som fyller 25 år, i Tiveden och på Skansen.

Ett 20-tal intresseorganisationer och myndigheter samverkar för att uppmärksamma denna milstolpe för naturvården, däribland Naturskyddsföreningen, Världsnaturfonden, Naturvårdsverket och länsstyrelserna som har i uppgift att bevara natur- och kulturlandskapen i landets 21 län i linje med de svenska miljömålen.

Webbplatser
Läs mer om länsstyrelsernas arbete med Naturens år 2009 på vår webbplats. Där finns även länkar till de olika länsstyrelsernas aktiviteter.

Naturens år har en gemensam symbol, fjärilen, och en webbplats http://www.naturensar.se/, där man bl. a. hittar ett kalendarium med alla medverkande organisationers aktiviteter. Låt dig inspireras och följ med på guidningar, utflykter och föreläsningar om naturen under 2009!

För mer information
om Gävleborgs aktiviteter, kontakta Karin Brolin, 026-17 11 93.

Läs mer på Länsstyrelsens hemsida

Det var under pompa och ståt som Perslundaskolan hade två invigningar samma dag. Först den nya mediasalen och sedan skolköket med sin nya ekoprofil.

Anna Schönning, ordförande i utbildnings- och kulturnämnden, framhöll att Perslundaskolan nu har landets största skolfilmsal med 40 platser. Andra skolfilmsalar har bara 30 sittplatser. Samtidigt har Ockelbo fått sin första föreläsningssal som även kan hyras av privata och företag.

- Bara Sveriges kaxigaste medieskola kan ordna något som det här, betonade hon.

Landshövding Barbro Holmberg, som fick klippa bandet, ansåg att Perslundaskolans skoltidning En Spänn är den bästa i Sverige och att medieprofilen kan utvecklas ytterligare med den nya mediesalen.

Sedan var det dags för invigning av det ekoköksprojekt som påbörjades under hösten. Det var en satsning på matlagning i Perslundaskolans kök med lokala råvaror och mat utan tillsatser till eleverna. Där finns i dag ett varierat salladsbord och varmrätt som tillagats med kärlek och omsorg av de båda som sköter skolköket, Ulrika Lindblom och Carina Krantz. Gästen står i centrum och båda känner att de nu får jobba på ett bättre sätt.

- Det är mycket roligare att laga maten nu, säger de.

Anna Schönning ser projektet som en väckarklocka för politikerna. Hon framhöll att det var en självklar rätt för eleverna att äta bra lunch i en trevlig miljö.

Barbro Holmberg, som inom en dryg timme fick klippa sitt andra band, ser projektet som ett sätt att arbeta för en hållbar miljö. Projektet betyder mycket, inte bara för eleverna i Ockelbo utan för hela Sverige.

- Det här var oerhört gott, min favoritmat och mat som ger energi, sa hon när hon avsmakade skollunchen.

Carola Magnusson är stolt över sin personal på Perslundaskolan som fått till ett toppenkök. Nu finns möjlighet att komponera en välbalanserad tallrik för eleverna. Hon är samtidigt glad över att ha fått vara med på resan med en utveckling av köket till ett bra skolkök med näringsriktig mat.

- Faktiskt är det här det bästa skolkök jag haft hand om, betonade hon.

Sedan fick personalen en rejäl pepparkvarn som pris för uppskattning

Läs mer i Gefle Dagblad

Egentligen tjuvstartade Fastighetsbyrån redan förra helgen med försäljningen men det är nu man sätter igång med storsatsningen.

- Vår huvudsakliga annonsering i rikspressen startar också nu, för storstadsområdet och Mälardalen. Och en mäklare kommer att jobba resten av säsongen uppe i backen, i en husvagn, berättar Hedvall.

40 bostadsrätter

Kungsbergets Veranda består av 40 bostadsrättslägenheter som byggs vid nuvarande campingen, nära till liften. I sommar byggs de första husen i etapp ett, och tills skidsäsongen börjar i december ska de stå klara.

Två lägenheter har redan blivit bokade och enligt Hedvall är intresset stort.

- Mäklaren på plats hanterar nu omkring 20 intresseanmälningar. Ingenting är förstås klart innan kontrakten är påskrivna, men vi upplever att marknaden är väldigt intresserad.

Under helgen får Fastighetsbyrån sällskap av både kommunen, Sandvikenhus och lokala företag. De arrangerar tillsammans "Leva i Sandviken" där man, under sportlovsveckornas lördagar, marknadsför Sandviken som bostadsort.

Läs mer i Arbetarbladet

Europahusets projektservice är en tänkt framtida verksamhet för oss.

Här har vi inom den ideellasektorn en chans att påverka för att få våra egna lotsar inom projektvärden med spets kompetens inom socialafonden och den regionalafonden.

Med att visa vårt intresse kommer vi att kunna få hjälp att förstå samt framtagande av ideer till projekt och därefter fortsatt verksamhet. Detta med tanke på att den ideela sektorn i sverige är en av dom som söker minst projekt inom EU och att vi  därför behöver flytta fram våra positioner. Detta med hjälp som kan ge oss stöd i vår strävan efter att förverkliga våra goda ideer ...

Gå in och stöd detta genom att fylla i enkäten för det kostar inget och det sämsta som kan hända är att vi får gratis hjälp...

Har ni frågor eller behöver mer information ta gärna kontakt med oss på Länsbygderådet X-ing.



Europahusets projektservice är en tänkt framtida verksamhet för oss...

Just nu pågår en förstudie omkring detta med ekonomiskt stöd från Region Gävleborg och ABF Gävleborg.

I förstudien gör vi en enkät till ideella föreningar och föreningar för små företag. Om ni är en av de som fått enkäten kan den besvaras genom att klicka på länken nedan och sedan följa instruktionerna.

Enkät projektservice

Enkäten på nätet är en hjälp vi fått av Resekompani AB (en av våra medlemsorganisationer) och den är därför uppbyggd för anmälningar till konferenser och liknande arrangemang.

Frågorna under fliken Övrigt är en fast mall så ni behöver inte fylla i rutan med särskilda önskemål. Där kan ni i stället skicka med eventuella kommentarer i övrigt omkring ert intresse för projekt.

När ni får upp sista sidan så finns det också en del som är en fast mall. Det är en kryssruta där man "accepterar villkoren". Den rutan måste kryssas i men ni accepterar självklart inga villkor i och med det. 

Under våren 2009 kommer vi att lägga ut resultatet av enkätsvaren här och framåt sommaren kommer också vår slutrapport med eventuella förslag att finnas här. 

Läs mer på Europahusets hemsida

Biblioteken i Genarp eller Veberöd har legat bäst till att väljas ut eftersom intresset varit stort i dessa båda byar. Men det är ingalunda klart ännu.
- Det kan lika gärna bli i Dalby eller Södra Sandby, säger bibliotekschef Karin Sandberg.

Det är inte bara intresset som styr utan även behoven.
- Vi tar hänsyn till barnfamiljerna som vill ha mer öppet på kvällar och helger. Vi måste se var önskemålen är störst och reda ut vilken by som är lämpligast.
Nästa torsdag besöker Karin Sandberg biblioteket och medborgarkontoret i Veberöd. Där ska hon bland annat träffa byarådet för att diskutera framtidens bibliotek.
Kunderna kommer att få tillgång till det obemannade biblioteket genom passerkort. För att få tillgång till lokalerna krävs att personen är myndig.

Det finns fler nyheter som är kopplade till biblioteken i byarna. Karin Sandberg har fått i uppdrag att utreda hur biblioteken och medborgarkontoren kan samverka på ett bättre sätt.
- I dag samarbetar medborgarkontoren i många ärenden, men det blir också en del dubbelarbete.
Karin Sandberg vill i stället att biblioteken och medborgarkontoren på respektive ort knyts närmare varandra.
- Biblioteken ska kunna stå till tjänst med en del av den samhällsservice som medborgarkontoren svarar för.

Karin Sandberg tror att en omorganisering är medborgarna till gagn.
- Det går att ge service under längre öppettider.
Det finns farhågor om att "samgåendet" mellan bibliotek och medborgarkontor ska leda till personalnedskärningar, men det avfärdar Karin Sandberg.
- Inga tjänster kommer att försvinna från byarna.

Läs mer i Skånskan.se

Nedläggningar av bensinmackar på landsbygden innebär en kraftig försämring av service, livsvillkor och utveckling, framförallt där ortens sista försäljningsställe är hotat.

Därför arbetar Länsstyrelsen i Dalarna med att förhindra en ökad nedläggningstakt av drivmedelsförsäljningsställena på landsbygden.

För att öka kunskapen om situationen bjuder Länsstyrelsens arbetsgrupp in till informationsmöten och det första hölls i Sockenstugan i Stora Skedvi.

Ett 20-tal åhörare var där och under eftermiddagen fick de information om vad det är som händer inom drivmedelsbranschen, hur situationen ser ut i länet, vilka aktörerna och vad de har för planer.

Därefter förklarade arbetsgruppen vad "pumplagen" (skyldighet att tillhandahålla förnyelsebart drivmedel) innebär samt om vilka som drabbas av nedläggningarnas negativa konsekvenser och vad det finns för möjligheter till ekonomiskt stöd.

- Det är kommunerna som måste in och ta ansvar också. Våra politiker måste lyssna på medborgarna ute i bygden, sa Jan-Erik Hassel från Länsstyrelsen.

En av åhörarna funderade lite kring saneringsproblematiken, att om en mack läggs ner kan den som drivit macken bli skyldig att sanera marken, vilket kan kosta upp till två miljoner kronor.

- Det man är rädd för är att ta över en miljöskuld, menade han.

En annan åhörare tog upp problematiken kring att lagra drivmedel hemma.

- Det är väldigt begränsade mängder man får frakta och ha hemma, upplyste Göran Forsén från FLF, Föreningen Landsbygdshandelns Främjande, varpå åhöraren poängterade att rådande regler inte alltid efterföljs.

Det tre timmar långa mötet avslutades med en diskussion om åtgärder, efter det att arbetsgruppen berättat om ett gäng värmlänningar som löst nedläggningsproblematiken genom att bilda en gemensam inköpsorganisation.

Detta för att bland annat få bättre förhandlingsvillkor, utrustning och leverans av drivmedel.

Menar du att ett liknande arrangemang i Dalarna kan vara räddningen för landsbygden?

- Vi vet inte riktigt. Det är så pass nytt det där. Men vi har täta kontakter med de i Värmland, svarar Kent Johansson på Länsstyrelsens näringslivsenhet.

Fotnot: I dag arrangerar Länsstyrelsen informationsmöte i Moraparken klockan 13-16.

Läs mer i Dalarnas Tidningar

Det berättar Kent Johansson från länsstyrelsen och OKQ8 är inne i en riktig nedläggningstrend. Macken i Noppikoski är uppsagd av bolaget, likaså lägger man ner i Malungsfors och i Furudal. Därtill försvinner Q-Star från Oxberg och Gävunda mister sin drivmedelsförsäljning.

I januari i fjol fanns 64 mackar utanför länets tätorter varav 54 var den sista på orten. Sex av dem försvann under fjolåret, varav två var de sista på orten. Tolv är uppsagda och/eller beslutade om nedläggning 2009-2010, varav tio är de sista på orten.

I Moraparkens hotell träffade länsstyrelsens arbetsgrupp under torsdagen kommunrepresentanter och branschfolk för att hitta grepp och metoder för att landsbygdsbefolkningen även fortsättningsvis ska få tillgång till drivmedelsförsäljning.

Försvinner macken i Noppikoski blir det en sträcka på 14-15 mil på Europaväg 45 där tanken inte kan fyllas.

Försvinner macken i Venjan, som är utbjuden till försäljning, får Venjansborna längst av alla i länet till ett tankställe.

Arbetsgruppen gruffar över oljebolagens brist på att samarbeta gällande logistiken. I Idre finns en Shellmack och i Särna en OKQ8-mack. När tankbilen från Shell återvänder söderut från Idre möter den kanske tankbilen från OKQ8 på väg norrut. Knappast ekonomiskt och ej heller miljövänligt.

Ett liknande möte hölls på onsdagen i Säter och totalt samlades 60 personer på de båda mötena. Ett förslag som togs upp är att bilda ett nätverksarbete bland mackägarna i länet för att hitta framkomliga vägar att bromsa mackdöden.

Ronny Svensson, Småkommunernas företrädare, hänvisade till vad förfäderna kunde åstadkomma genom att både starta banker och livsmedelsförsörjning. - Det kan vara nyttigt att titta tillbaka hur de gick till väga, menade han.

Tove Nilsson

Läs mer i tidningen ATL

Ett antal varsel har nu börjat träda i kraft, arbetslöshetssiffrorna ökar och nya varsel läggs i praktiskt taget alla industrisektorer.

Ingen bryr sig om de arbetslösa och deras familjer, allra minst våra folkvalda riksdagspolitiker. Bara prat och tidningsrubriker där kontentan tycks gå ut på att oja sig högst för att vinna röster till sitt eget parti.

Ingenting konkret händer ute i det svenska samhället med undantag av Stockholm och i stockholmskommunerna. Där satsar statskassan 100 tals miljarder i nya infrastrukturprojekt minst lika snabbt som byggförslaget kristnats med ett namn.

Så är det med arbetsnamnet - Förbifart Stockholm, ett totalt omotiverat ofantligt vägprojekt beräknat till 25 miljarder statliga skattekronor.

Vägprojektet -Förbifart Stockholm är ingenting annat än ytterligare ett gigantiska skatteslukande översysselsättningspaket som radats upp utöver  tiotalet en och tvåsiffriga miljardobjekt som landets skattebetalare tvingas övergöda Stockholmskommunerna med för närvarande.

Såväl Oppositionsledaren Carin Jämtin(s) som borgarrådet Carl Cederschöld (m) skriker ut att nu måste vi dammsuga efter investeringsprojekt för att upprätthålla sysselsättningen.

Är det rimligt fortsätta översysselsätta stockholmskommunerna med nya fabulösa infrastrukturprojekt, även nu under lågkonjunkturperioden när sysselsättningen i Stockholm inte drabbas av nedgång på grund av att det är statskassan som redan avlönar mer än 200 tusen statstjänare i nästan 500 statliga verk och institutioner i vår huvudstad?

Ute i landet och framför allt i Norrlandskommunerna finns många hundra, kanske tusentals  förfallna eftersatt vägar och uteblivna nybyggnadsprojekt som fått stå tillbaka årtionde efter årtionde på grund av svepskälet, det finns inga pengar. Samtidigt som vi med öppna ögon tvingats konstatera att pengar till Stockholmsprojekt under samma tid aldrig saknats.

I de Norrländska politiska leden är det tyst, lite gny och tiggeri kommer fram till offentlighet för det är den bild regering och media avsiktligt skapar och har skapat  av Norrland.

Nu om någonsin borde vi startar de månghundrade väg och järnvägsprojekten i Norrlandslänen som i 35-50 års tid legat i malpåse.

Politiker satsa skattebetalarnas pengar i landets vägar och järnvägar nu när det är lågkonjunktur. Nu finns resurserna i form av arbetskraft och lediga maskinparker över hela riket. Satsa statens skattepengar i utbyggnad av landets infrastruktur (100 miljarder under en 10 år period till Norrlandslänen) så har vi våra skattepengar kvar investerade i vår framtid.

 Sören Molander Njutånger   -Makten ut i landet.
insändaren införd i Dagens Nyheter 2009-02-16

Läs mer på Hela Sverige Ska Leva

En by med ekologiskt boende i sex villor och tio radhuslägenheter planeras i Skebokvarn. Markaffären blev klar i förra veckan.
- Planeringen har pågått i två år. Nu har vi funnit platsen och är framme vid att börja bygga och omsätta våra idéer, säger Stephen Hinton, en av initiativtagarna till Bybo ekoenhet.

Ulrik Strömberg

Läs mer på Hela Sverige Ska Leva


Ekologisk by med nybyggda bostäder aktuell i Skebokvarn

En by med ekologiskt boende i sex villor och tio radhuslägenheter planeras i Skebokvarn. Markaffären blev klar i förra veckan. - Planeringen har pågått i två år. Nu har vi funnit platsen och är framme vid att börja bygga och omsätta våra idéer, säger Stephen Hinton, en av initiativtagarna till Bybo ekoenhet.

Flen har länge marknadsfört naturlandskapet i försöken att intressera storstadsbor att bygga och flytta till kommunen. En del avstyckningar har gjorts men uppmärksamheten har ändå varit måttlig.
Nu kan 17 familjer vara på väg att successivt bosätta sig i Skebokvarn. I takt med att en ekoby växer fram.

Blivande bostadsförening
Skog- och lantbruksfastigheten Änggärdet med 21 hektar mark ska exploateras med bostäder där bästa energiteknik och utbyggda system för återvinning ska tillämpas. Sådan är planeringen hos Bybo ekoenhet.
- Vi är sex personer i en ägargrupp som köpt Änggärdet. När vi är igång med nästa fas och börjar bygga kommer ekobyn att omvandlas till en bostadsförening, förklarar Stephen Hinton.
Han konstaterar att planeringen för ett ekologiskt uthålligt boende har pågått i ett par år. Samtidigt har gruppen intressenter sökt efter lämplig mark.
- Närhet till Stockholm har varit avgörande. Alla inblandade har sina arbeten där i dag. Men i projektet ligger också att vi ska kunna arbeta hemifrån. Tanken är vidare att byn byggs ut med småskalig ekologisk matproduktion. I Skebokvarn har vi funnit marken vi sökt.
För att klara en sådan här satsning, menar Stephen Hinton, måste man vara en grupp där alla har en gemensam målsättning. Däri ligger projektets styrka.
- Vi vill investera i något ekologiskt uthålligt. Det är drivkraften. Helt enkelt bo och producera mat utan att vara tärande på miljön.
Återvinning, kretslopp, egenproducerad energi från sol, vind och vatten med utnyttjande av modern teknik är ledord då Skebokvarn ska få en ekoby.
Hur snart idéer och planering kan omsättas i handling är inte uttalat. Stephen Hinton förklarar att ägargruppen tillträder i maj och arbetet då kan starta men att det är en process som väntar.

Betydelse även för kommun
För Flens kommun kan ekobyn betyda mer än ett lyft för Skebokvarn. När byn tar form ska här också finnas kommersiell verksamhet. Kontorshotell, gårdsbutik, servering, friskvård och kursverksamhet är några exempel på vad byn kan komma att erbjuda.

Läs mer i Eskilstuna-Kuriren

Karl-Erik Forsslund beskrev Östergrav som "den sista länken i den övre kedjan av byar, 27 gårdar på backar och kullar kring 'graven', grävd av en bäck som rinner ner till Salutjärn". Numera återstår bara en rännil genom denna grav: en djup sänka som delvis löper genom tomten här hemma. På vintrarna åker vi pulka och gör snöhyddor i graven. (Tänk att man kan ha så roligt i en grav!)
Det är intressant att höra om livet här förr. Byarna var ju ända in på 1900-talet nästan slutna världar. Många levde hela sina liv i byn där de föddes.
Vilhelm Köersner skriver i Vårt land, 1888: "Byn utgjorde i äldre tider ett helt, och nästan alla äktenskap ingingos mellan personer, som tillhörde samma byalag. Endast sällan förekommo giftermål mellan personer ur olika byar och nästan aldrig mellan personer ur olika socknar."
Jag tror jag ska söka upp byamannen för att få veta mer. "Byamannen" - vad gör förresten en sådan anno 2009? Jag måste avlägga ett besök och ta reda på det.

BJÖRN GUSTAVSSON

Läs mer i DalaDemokraten

Sedan tidigare finns Storvik-baserade Bondenära och Knivsta-företaget Ekolådan med filial på Näringen i Gävle. Båda företagen levererar frukt och grönsaker hem till privatpersoner. Bondenära har dessutom ett brett utbud av övriga livsmedel, bland annat lokalproducerat kött.

Nu ger sig Stockholmsföretaget Årstiderna in på Gävlemarknaden. Deras filosofi är ekologiskt och så närproducerat som möjligt. Företaget har tre egna gårdar i Danmark där man odlar en stor del av de frukter och grönsaker man säljer.

- Nu räcker det tyvärr inte. Och vi vänder oss förstås söderut för bananer och andra mer exotiska frukter. Men en röd tråd för oss är att det ska vara så närproducerat som möjligt, säger René Jensen, chef för Årstiderna.

Precis som hos Bondenära och Ekolådan gör man sina beställningar via en hemsida, och får en leverans per vecka. I Årstidernas fall på fredagar.

René Jensen välkomnar konkurrensen och tror att det finns utrymme för ännu fler aktörer i marknadssegmentet ekologisk frukt. Så länge nykomlingarna är seriösa.

- Vi är ett lantbruksföretag. Vi är bönder. Vi är inget dotcom-företag som kommit på något smart för att göra snabba pengar, säger han.

Varför då ge sig in på Gävlemarknaden där det redan finns etablerade konkurrenter?

- Vi har fått bra respons därifrån och många förfrågningar. Det verkar finnas ovanligt många eko-intresserade i Gävle i förhållande till stadens storlek. Det tycker vi är jättekul, säger René Jensen.

På torsdag marknadsför sig företaget på Stortorget.

1980, efter Harrisburg-olyckan, hade Sverige folkomröstning om kärnkraften. Folkomröstningen skulle vara rådgivande, men partierna hade innan omröstningen enats om att valresultatet skulle respekteras. Efter folkomröstningen beslutade riksdagen att alla reaktorer skulle vara avvecklade till år 2010.

- Regeringen borde följa det som man kom fram till då, säger Inga Michaeli, som varit aktiv kärnkraftsmotståndare i 30 år.

Anledningen till tisdagens demonstration var centerpartiets kovändning i kärnkraftsfrågan och statsminister Fredrik Reinfeldts uttalande i gårdagens Arbetarbladet.

- Centerns utspel är förskräckligt, varför bygga ut kärnkraften? Det är bättre att satsa på förnyelsebar energi som vindkraft, vågkraft och solenergi, säger Thorild Dahlgren.

Den demonstrerande gruppen från Folkkampanjen mot kärnkraft och kärnvapen bar plakat med den välkända nej till kärnkraft- symbolen och delade ut flygblad till förbipasserande.

- Vi måste komma i håg att frågan om slutförvaring inte är löst. Var ska vi göra av allt radioaktivt avfall, undrar Annika Erixån.

Läs mer i Arbetarbladet

Därför har han dragit igång ett nationellt uppror för att rädda det statliga apoteksmonopolet.
- Det här en jätteviktig fråga som hamnat i skymundan av FRA och finanskris, säger den 24-åriga Storviksbon.

Apotekskramaren Daniel Persson är den nya tidens opinionsbildare, en sådan som utan varken stark organisation eller innehållsrik kampanjkassa bakom sig lyckas skapa stor uppmärksamhet i en enskild politisk fråga.

En trygghet

Via olika forum på internet har Daniel på kort tid fått uppbackning för sin kampanj "rädda apoteket" från privatpersoner i hela Sverige och från tunga organisationer som exempelvis PRO:s riksförbund.

- Historiskt sett har avregleringarna aldrig blivit lyckade. I det här fallet finns det defintivt inget som talar för att det ska bli bättre med en avmonopolisering. Jag säger inte att Apoteket är bra på allt. Men trots statligt monopol på försäljningen har vi bland de lägsta läkemedelspriserna i världen och en mycket hög tillgänglighet.

Tryggheten är ett annat argument som Daniel Persson för fram i sin kampanj mot privata apoteksföretag.

- I dag kan jag gå till Apoteket för att få professionella råd och lita på att personalen inte bara är ute efter att tjäna pengar på mig genom att få mig att köpa så dyr medicin som möjligt.

Storvik är, enligt Daniel Persson, en typisk glesbygdsort som riskerar att bli av med sitt apotek om verksamheten marknadsanpassas och blir styrd av krassa vinstintressen.

- För de äldre som inte har tillgång till bil är det viktigt att kunna gå direkt från hälsocentralen till Apoteket för att hämta ut sin medicin.

Pengar i fokus
Själv arbetar Daniel Persson som projektledare vid annat tidigare statligt ägt företag, Telia.

- Jag är uppväxt med en pappa som jobbade på Televerket och jag började själv att jobba på Telia direkt efter skolan. Det är den förändringen, från Televerket då kunderna var viktigast och när servicen alltid kom i första hand till dagens Telia då det enda viktiga är att ägarna ska tjäna så mycket pengar som möjligt, som jag tycker är fel, säger han.

Vad tycker du om att bli kallad apotekskramare?

- Det var ett roligt uttryck så det får väl folk gärna kalla mig för.

Läs mer i Arbetarbladet

Läs mer på räddaapoteket.nu

Det var i förra veckan som bilarna av det norska märket Think gick i väg till Hovet: en gul och en blå.

Bakgrunden var en förfrågan från elbranschens organisation Power Circle. - Vi är det företag som kommit längst när det gäller att ta in och registrera elbilar i Sverige och tyckte att vi skulle ställa upp, säger Per Laurell.

Ett antal laddningsstolpar ska sättas upp där Hovstallets elbilar kan "tanka".

Gävle Energi inleder i samband med detta ett samarbete med Hovet och Kungliga Ingenjörsakademien, IVA. Det är kopplat till Power Circles projekt "Vind i tankarna", vars mål bland annat är att snabba upp lanseringen av ny fordonsteknik som bygger på el från vindkraftverk.

Vind i tankarna är i sin tur kopplat till projektet Shopping Circle, som Arbetarbladet tidigare berättat om. Inom ramen för Shopping Circle ska 20 familjer i Gävle och Sandviken väljas ut som testpiloter för just elbilen Think.

Hittills har över 500 anmälningar kommit in, och urvalsprocessen pågår.

Ska halva Sverige dö?

Trohet mot ideologin, ärlighet och hederlighet är en bristvara i det politiska livet i Sverige numera. Olof Johansson avgick som centerledare när riksdagen tog beslut att bygga bron mellan Malmö och Köpenhamn. Det var mot hans ideologi.

På lokalplanet avgick Ingvar Jarfjord som landstingspolitiker när landstinget beslutade lägga ner tandläkarmottagningarna i Stockaryd och Vrigstad. Det var ett beslut mot hans ideologi. Den troheten mot sin ideologi länder dessa herrar till heder.

Maud Olofsson säljer sin ideologiska själ för att till varje pris hålla sig kvar vid makten. "Jag gör det här för mina barn och barnbarns skull" säger hon med darr på stämman angående beslutet att riva upp förbudet om att bygga ut kärnkraften. Det märkliga är att av samma skäl var hon tidigare emot kärnkraften.

Hon är med om att ta beslut som på sikt gör det omöjligt att landsbygden överlever. I Norrland kan man tvingas åka 20 mil för att tanka bilen för att bensinmackarna måste investera i att tillhandahålla alternativbränsle. De klarar inte det ekonomiskt utan tvingas lägga ner. Hon vill ha ett utbyggt nät i hela Sverige för att kunna tanka el i elbilar. Det är naturligtvis bra den dag oljan är slut.

Tyvärr hjälper inte det, när hon samtidigt är med och fattar beslut som gör att väldigt många blir utfattiga. Arbetslösa och lågavlönade offentliganställda samt andra lågavlönade kommer inte att ha råd att köpa elbil under år framöver. Med den politik som nu förs, ta från de fattiga och ge till de rika, kommer det svenska bilbeståndet att tvingas bli äldre och äldre.

Av Sveriges pensionärer kommer enbart de rikaste pensionärerna att ha råd att byta till miljöbil. Hur kan det finnas en enda människa i svensk landsbygd som vill lägga sin röst på centern? Den politik centern för i dag kommer på sikt att ödelägga landsbygden.

Centern har under Maud Olofssons ledning förvandlats från landsbygdscentern till stureplanscentern. Förr var centerns paroll "Hela Sverige ska leva". I dag tycks parollen vara "Halva Sverige ska dö".

IRENE WAHLIN

Läs mer i Höglandsnytt

På onsdag kväll, den 18 februari, hålls ett viktigt och offentligt möte i RRC-lokalen (före detta IOGT-lokalen) i Sunnansjö. Det är Coop Nära som bjuder in till en kundkväll om butikens framtidsplaner. Men den "heta" frågan kommer med stor säkerhet att bli nedläggningen av OKQ8:s bensinmack i Sunnansjö.

Som vi tidigare berättat i Dala-Demokraten har OKQ8 beslutat att lägga ned macken vid Konsum i Sunnansjö. Ett beslut som upprört många sunnansjöbor då man befarar att macknedläggningen ska leda till att även övrig samhällsservice i Sunnansjö hamnar i farozonen. Bland anat befarar man att en nedläggning av macken ska inverka negativt på Coop Nära-butiken.
- Macken är viktig då den hänger ihop med affären. Många av de som tankar där passar också på att handla i affären. Sunnan-sjö är också något av centralort för befolkningen i finnmarksbyarna som åker ner till Sunnansjö för att handla och tanka, säger Ulf Sjögren, ordförande i Sunnansjö Byalag.

Skrivelse

Byalaget har skickat en skrivelse till infrastrukturminister Åsa Torstensson, vid Näringsdepartementet. I skrivelsen pekar man bland annat på att ett stort antal resande till Säfsens stugby och skidanläggning i Fredriksberg brukar stanna för att tanka och proviantera. Försvinner möjligheten att tanka är risken uppenbar att detta inverkar negativt på livsmedelsbutikens omsättning, menar byalaget.

Informationsmöte

Det är som bekant fler bensinmackar i landet som hotas av nedläggning och därför har Länsstyrelsen fått i uppdrag av regeringen att ta fram modeller för att trygga drivmedelsförsörjningen på landsbygden. Och med anledningen av detta kommer Länsstyrelsen i Dalarna att hålla ett informationsmöte i Stora Skedvi på onsdag.
- Vi kommer att vara representerade på mötet och därför räknar jag med att kunna lämna färsk information därifrån vid kvällens möte i Sunnansjö, berättar Ulf Sjögren.

Åtgärder

I övrigt menar Ulf Sjögren att målsättningen i första hand är att få OKQ8 att skjuta upp nedläggningen av macken, som är bestämd till april månad. Detta för att man ska få tid att ta fram lämpliga åtgärder för att om möjligt få bensinförsäljningen lönsam.
- Det kanske finns någon form av stöd att få, menar Sjögren.
Medverkar vid onsdagskvällens möte gör bland annat representanter för Kooperationen, OKQ8 och Ludvika kommun.

OVE ANDERSSON

Läs mer i Dalademokraten

Stoppa mackdöden nu. Det kräver organisationerna SmåKom (Små kommuner i samverkan) och Hela Sverige Ska Leva.
De kräver att näringslivsministern tar initiativ för att stoppa nedläggningen av ytterligare bensinstationer.

Länsstyrelserna i Dalarna och Värmland har nu lämnat sin första rapport om hur mackdöden på landsbygden ska kunna stoppas.
- Det vore mycket bra om Maud Olofsson kunde komma överens med de stora bensinbolagen att till vidare stoppa nedläggningen av mackarna fram till dess att vi är klara med vårt arbete i november, säger Kent Johansson på länsstyrelsens näringslivsenhet i Falun. Annars kan det vara för sent.
Det finns rapporter om att bensinbolagen har sagt upp kontrakten trots överenskommelse om flera års leveranser.

Regeringen

Den här första rapporten som är beställd av regeringen klarlägger bara läget i hela landet.
- Vårt arbete ska ske skyndsamt. Framöver kommer vi med förslag om hur bensinstationerna i glesbygden ska kunna vara kvar. Det är nu det egentliga arbetet börjar, säger Kent Johansson.
I rapporten framhåller länsstyrelsen i Dalarna goda exempel från bland annat Öje, Skattungbyn och Sollerön. I Öje och Skatt-ungbyn drivs landsbygdsbutiker med drivmedelsförsäljning och en omfattande ombudsservice i ekonomiska föreningar.
- Livaktiga intresse- och ekonomiska föreningar underlättar naturligtvis förutsättningarna för att servicen ska kunna vara kvar. Men till syvende och sist är det nog ortens befolkning som avgör om macken och butiken till slut blir kvar, säger Kent Johansson. Ett litet mått av köptrohet är nog ett måste.

Förslag senare

Vilka förslag för att rädda mackarna på landsbygden länsstyrelsen kommer fram till är ännu inte klart.
- Men det är klart. Försvinner macken kanske livsmedelsbutiken också försvinner och tvärtom, anser Kent Johansson.
Han utesluter inte heller att det kan komma att behövas statliga bidrag för drivmedelsförsörjning på avlägsna orter.
- Att det finns affärer och mackar även i glesbygden är dessutom ett måste för att turistnäringen ska kunna utvecklas ytterligare i Dalarna.

1 000 försvinner?

Kent Johansson sätter stort hopp till att bensinbolagen nu hörsammar Maud Olofsson vädjan om att stoppa all nedläggning till dess att länsstyrelsens uppdrag är slutfört i slutet av året.
- Nästan dagligen får man höra att den och den macken ska läggas ner.
1968 fanns det 8 900 mackar i landet, 1994 fanns det 3 800 och 2007 3 600. Av dessa väntas 1 000 läggas ner de närmaste åren. Bensinbolagen vill helt enkelt lägga ner de små mackarna eftersom de inte är lönsamma.

MATS LARSSON

Läs mer i Dalademokraten

Norrlands inland är både bokstavligt och bildligt talat Sveriges guldgruva. Här finns mycket av de naturtillgångar i form av skog, malm, vatten och vind som utgör insatsvaror för vår basindustri och grunden för vår välfärd.

Trots att det norrländska inlandet utgör mer än hälften av landets yta bor bara omkring en tiondel av landets befolkning här. För den som söker naturupplevelser och ostörd vildmark bidrar detta faktum till att skapa svårslagbara upplevelser. För de som dagligen lever och verkar här skapar det stora utmaningar och inte sällan en känsla av utanförskap när kommersiell och offentlig service flyttar allt längre och längre bort.

Det är min övertygelse att alla invånare, oavsett var de bor, har rätt till en god och likvärdig offentlig service. Det är också därför som regeringen tillsatt en utredare som just nu arbetar med att utveckla former för hur den lokala servicen kan utformas i samarbeten mellan stat, kommun, kommersiella aktörer och de ideella krafter som finns i byalag och hembygdsföreningar.

Redan på torsdag kommer regeringen fatta beslut om en ny lagstiftning som gör det enklare att skapa lokala servicekontor. Vi gör det genom att avskaffa det krav som idag finns på regeringens godkännande och genom att avskaffa dagens begränsningar för vilka tjänster som får erbjudas hos de lokala servicekontoren.

Torsdagens beslut är bara ett första steg på vägen mot en förbättrad service på landsbygden. Vi behöver skaffa oss en bättre kunskap om hur det samlade serviceutbudet ser ut, vad de åtgärder vi hitintill vidtagit inneburit samt vilka behov som finns framöver. En av de delar av landet där servicen behöver genomgå en fördjupad analys är Västerbotten. Det är min förhoppning att vi med en förbättrad kunskap också ska kunna lägga grunden för en god service till medborgare och företag.

Regeringen behöver också se över vad vi kan göra för att skapa goda förutsättningar för den kommersiella servicen i norrlands inland och andra glesbygdsområden. Vi har därför bett länsstyrelserna i Värmland och Dalarna att utarbeta modeller för att trygga kommersiell service i hela landet.

Redan nu förbereder regeringen ett beslut om ekonomiskt stöd för att öka tillgängligheten i service i glesbygden. Stödet ska i första hand riktas mot att motverka nedläggningar av bensinmackar. Det totala stödet kommer att uppgå till 30 miljoner kronor och bygger på ett förslag som lämnats av Konsumentverket.

De ekonomiskt bistra tider som vi nu genomlever skapar en ökad press på det redan ansträngda läget för många av Västerbottens kommuner. Skatteunderlaget ökar betydligt långsammare medan kostnaderna stiger i nästan samma takt som förut.

Som kommunminister är jag väl medveten om problemen och inför kommande budgetprocesser måste hela regeringen noga överväga hur statens resurser ska användas så att vi på bästa möjliga sätt pressar tillbaka lågkonjunkturen, värnar den välfärd som kommuner och landsting ansvarar för - men också statens finanser.

Västerbottens näringsliv är viktigt inte bara för er som bor här utan för hela Sverige. Finanskrisen har gjort det svårare för små och medelstora företag att finna finansiering för sin verksamhet. För att underlätta för det lokala näringslivet har regeringen ett kapitaltillskott till ALMI Företagspartner så att de kan öka sin utlåning till nya, små och medelstora företag. Vi har också fördubblat maxbeloppet för mickrolån till små- och nyföretagande.
Västerbotten och Norrlands inland står inför stora utmaningar men det är också en del av Sverige som bär på en oerhörd rikedom. Jag vill genom mitt arbete dra mitt strå till stacken för att vi med gemensamma krafter ska kunna möta de utmaningarna och fortsatt stärka den välfärd dom har sitt ursprung i norrlands skogar, berg, forsar och öppna vidder.

Mats Odell

Läs mer i Västerbottens Kuriren

- Inför ett moratorium för ytterligare nedläggningar av bensinmackar på landsbygden. Kalla till dig bensinbolagen för branschsamtal omedelbart, skriver Kurt Podgorski (s), Ola Olin (v) och Pär Kindlund (c)

De skriver i sitt brev att några dagar före jul fick länsstyrelserna i Dalarna och Värmland ett särskilt uppdrag av näringsdepartementet. Departementet ville ha en snabbundersökning av goda exempel , där man på olika sätt arbetat och arbetar för att genom lokala initiativ rädda nedläggningshotade mackar. En första delredovisning ska lämnas i mitten av februari och en slutredovisning ske i november månad.

Brevskrivarna tycker att det är en synnerligen dålig tajming av uppdraget. Under pågående undersökning läggs mackar ner nästan varje dag. I Malung-Sälens kommun har flera nyligen lagts ner och flera står på tur.

- I Malungsfors har vi med lokala initiativ försökt att på något sätt rädda vår OK-mack, då den är viktig för att driva vår kooperativa affär (Boa) vidare. Men i april stängs macken och sedelautomaten är redan bortplockad, berättar Kurt och Ola.

För folk i Malungsfors och många andra byar är det en klen tröst att det under tiden pågår ett länsstyrelseuppdrag från Maud Olofsson och näringsdepartementet.

Skall den rörelse som är på gång under namnet bymacken få en reell chans, måste det bli ett omedelbart moratorium för ytterligare macknedläggningar i Dalarna och Värmland.

Det här ytterst en regionalpolitisk fråga, det handlar om framtiden för landsbygden. Menar Maud Olofsson allvar med det uppdrag man gett länsstyrelserna i Dalarna och Värmland så måste mackdöden stoppas nu. Detta för att ge ett andrum att formera lokala alternativ och utarbeta regionalpolitiska stödformer.

Därför vill trion att Maud Olofsson skall ta initiativ till branschsamtal med bensinbolagen för att utarbeta ett regionalpolitiskt. Att hon skall få fram ett räddningspaket som möjliggör att ha kvar små mackar på landsbygden

Att det omedelbart införs ett moratorium resten av året för ytterligare nedläggning av mackar.

Att hon skall ge länsstyrelserna i Dalarna och Värmland en reell chans att fullgöra sitt uppdrag,

medan det finns några mackar kvar.

Läs mer på NWT.se

Mötena kommer att äga rum i:
Säter onsdagen den 18 februari kl 13.00 - 16.00, lokal: Sockenstugan, Stora Skedvi
Mora torsdagen den 19 februari kl 13.00 - 16.00, lokal: Moraparken
Media är välkomna.

(Den inbjudan som skickades 2009-01-28 bifogas här)

Kontakt vid Länsstyrelsen Dalarna
Kent Johansson, näringslivsenheten, 023-814 11, 070-210 11 25

Läs mer LST Dalarnas hemsida

Jan Vainult

Läs mer i tidningen ATL

Ockelboborna har demonstrerat och agerat kraftfullt för att få en bättre polisnärvaro i samhället. Inte minst sedan det uppmärksammade bankrånet har kraven på polisen ökat.

I går fick de till viss del gehör för sina krav då polisen flyttar in delar av sin verksamhet i kommunhuset.

Genom ett samarbetsavtal mellan polisen och kommunen ska speciellt utbildade kommunanställda hjälpa allmänheten med olika göromål alla vardagar i veckan.Det ska gå att lämna in mindre hittegods och göra alla ansökningar om olika tillstånd, passansökan undantagen, på kommunens informationskontor.

Kommunalrådet Magnus Jonsson var glad och såg fördelar då allmänheten lättare får en direktkontakt med polisen.

- Det är viktigt för oss att få samverkanslösningar för att behålla servicen, betonade han.

Christina Forsberg tycker att det nya arbetssättet blir en förbättring för Ockelboborna. Också för polisen blir det bättre där två personer närmast kommer att fungera som kommunpoliser. De båda, Wigon Lind och Sven-Olof Åbergh, jobbar redan i Ockelbo men genom samarbetet ska de bli mer synliga ute i samhället.

Christina Forsberg ser det som ett sätt att arbeta brottsförebyggande.- Men det innebär inte att de finns här alla vardagar utan de ska jobba utifrån behov vilket kan innebära en del kvällsjobb, påpekar hon.

Samarbetet mellan kommun och polisen ger även bättre arbetsmiljö på kontorssidan där två personer delar på arbetet, något som gör att man undviker ensamarbete. Det blir samtidigt kostnadseffektivare.

Sedan en tid har polisen ökat sin närvaro i Ockelbo med tätare trafikkontroller och en ungdomspolis har arbetat på Perslundaskolan.

Samarbetet i Ockelbo, mellan polisen och kommunen, blir det första i länet, men erfarenhet finns sedan tidigare från Heby i Uppsala län. Christina Forsberg säger att det kan bli aktuellt i Hofors. Även där protesterar kommuninvånarna och vill se en ökad polisnärvaro.

Läs mer i Gefle Dagblad

Boka lokaler, få turistinformation och lämna tillbaka låneböcker - redan tidigare var det inte mycket man inte kunde göra på kommunens informationskontor. Och i går flyttades också polisens serviceärenden över hit.

- Det är kul med lite nya grejer, vi har ju redan flera olika verksamheter, tycker Lena Stridh som tillsammans med kollegan Kajsa Carlsson ska gå utbildningar hos polisen för att lära sig det nya.

Här ska man kunna hämta och lämna in blanketter, få hjälp att göra polisanmälningar och lämna in mindre hittegods. Den första veckan kommer polisen Maria Berg, som jobbade i expeditionen på stationen tvärs över gatan, att finnas där som stöd. Tidigare har Ockelboborna kunnat komma till polisstationen i Ockelbo två dagar i veckan.

- Vi har haft mellan två och femton besök om dagen i Ockelbo. Nu kommer vi att vara tillgängliga varje dag men det är svårt att säga om det kommer att öka besöksantalet, säger enhetschefen Ann-Berit Huhtala som ansvarar för att utbilda personalen.

Samtidigt stänger polisstationen. Tanken är att två poliser ändå ska vara synliga i Ockelbo de flesta av veckans dagar. Närpolisen Sven-Olof Åberg har sällskap av Wigon Lind, tidigare stationerad i Bergby. De kommer däremot inte att vara placerade i Ockelbo och utgå från sitt rum i kommunhuset, utan utgå från Gävle.

Kommunen och polisen kommer att arbeta fram ett större samverkansavtal under året och det här är den första kommunen i länet som startar ett samarbete med polisen.

- Men det finns andra vi önskar inleda sådana här samarbeten med också, säger länspolismästare Christina Forsberg som var i Ockelbo för att inviga de nya lokalerna.

Magnus Jonsson (S) har varit engagerad i att få flera poliser till Ockelbo och han är nöjd.

- För mig är inte lokalen det viktiga utan servicen ute i samhället. I små kommuner känner man att en efter en av de större samhällsfunktionerna försvinner. Då är det upp till oss att hitta samverkanslösningar så vi får ha kvar servicen.

Fakta.
Detta kan du göra på kommunens informationskontor

Detta kan du göra:

Få hjälp att göra en polisanmälan

Hämta och lämna olika blanketter, till exempel ansökan om vapenlicens eller olika tillstånd

Lämna in enklare hittegods

Så småningom kommer det också att finnas en telefon direktkopplad till polisens nummer 114 14 och en dator med internet där man kan göra polisanmälningar på polisens hemsida

Du kan däremot inte:

Ansöka om pass

Lämna in skrymmande hittegods som cyklar

Lämna in vapen

Läs mer i Arbetarbladet

Delrapport om drivmedelsförsörjning

I fredags fick näringsdepartementet en delrapport om drivmedelsförsörjningen på landsbygden från länsstyrelserna i Dalarna respektive Värmland. Här finns även goda exempel från övriga länsstyrelser.

Uppdraget som de båda länsstyrelserna fått är att utreda och sprida kunskap om insatser på det kommersiella serviceområdet. En delrapport om drivmedelsförsörjningen skulle lämnas den 13 februari. Slutrapport sker i höst.

Samliga länsstyrelser i Sverige har uppmanats att skicka in goda exempel på lösningar av drivmedelssituationen på landsbygden. I rapporten som du kan ladda ner här nedan redovisas, län för län, vad som gjorts och vad som händer.

De län som svarat är länsstyrelserna i Norrbottens län, Västerbottens län, Västernorrlands län, Kalmar län, Jönköpings län, Örebro län, Västra Götalandsregionen, Hallands län, Stockholms län, Södermanlands län och Gävleborgs län.

I arbetsgruppen som bildats för att genomföra uppdraget ingår, förutom representanter för de båda länsstyrelserna, även representanter för Hela Sverige ska leva, Småkom, Föreningen Landsbygdshandelns främjande och Sveriges kommuner och landsting.

Läs hela rapporten här

Karin Wenström

Läs mer på Hela Sverige Ska Leva

- De tre kommunala företrädarna som skickat detta brev till näringsminister Maud Olofsson är kommunalrådet Kurt Podgorski och kommunstyrelseledamöterna Ola Olin och pär Kindlund. De två förstnämnda sitter också i styrelsen för Boa Ekonomiska Förening i Malungsfors som bland annat sköter bensinmacken och driver den lanthandel som finns i byn.

- En nedläggning av bensinmacken kan få katastrofala följder för vår by. Det gör att servicen försämras drastiskt och det gör också att det blir en försämrad lönsamhet för byns enda affär säger ordföranden i den ekonomiska föreningen Kurt Podgorski och han får ett instämmande av Ola Olin som också sitter i styrelsen för den ekonomiska föreningen i Malungsfors.

De tre som undertecknat skrivelsen till Maud Olofsson uppmanar henne att ta kontakt med bensinbolagen för att utarbeta ett regionalpolitiskt räddningspaket som möjliggör att ha kvar små bensinmackar på landsbygden. Man kräver också att det införs ett omedelbart förbud för att göra ytterligare nedläggningar av bensinmackar resten av året och att man genom detta ger länsstyrelserna i Dalarna och Värmland en reell chans att fullgöra sitt uppdrag att se vad man kan göra för att rädda de små bensinmackarna på landsbygden.

- Får vi inte ett stopp av nedläggningarna kommer det när uppdraget som de två länsstyrelserna fått är klart kanske inte det finns några bensinmackar kvar att rädda säger Ola Olin.

I Malungsfors har man också framfört att man också kan tänka sig att satsa pengar för att få bensinmacken kvar.

- Men trots att vi framfört detta har det tydligen inte gått hem bland mackägaren och bensinbolaget OK som äger bensinmacken säger Kurt Podgorski utan man har bestämt sig för att bensinmacken skall läggas ner från och med den 1 april.

- Det här är verkligen en regionalpolitisk fråga och det handlar om framtiden för landsbygden. Det läggs ner bensinmackar på landsbygden nästan varje dag och det är en klen tröst för loss att en utredning pågår och skall presenteras i november. Då kanske alla små bensinmackar redan har lagts ner säger Malungs kommunalråd Kurt Podgorski tillika ordförande i den Ekonomiska föreningen i Malungsfors som bland annat räddat kvar den butik som finns i byn.

- Och vi måste få en ändring på det här beslutet. Om bensinmacken läggs ner är jag övertygad om att det också kommer att medföra negativa konsekvenser för vår affär säger Ola Olin som tänker ta strid i den här frågan.

- Vi hoppas att näringsminister Maud Olofsson som företräder ett landsbygdsparti politiskt tar tag i den här frågan och inser vilket hot nedlagda bensinmackar på landsbygden utgör för att landsbygden skall kunna leva vidare säger Kurt Podgorski.

Läs mer i Dalarnas Tidningar

Europahusets projektservice är en tänkt framtida verksamhet för oss.

Här har vi inom den ideellasektorn en chans att påverka för att få våra egna lotsar inom projektvärden med spets kompetens inom socialafonden och den regionalafonden.

Med att visa vårt intresse kommer vi att kunna få hjälp att förstå samt framtagande av ideer till projekt och därefter fortsatt verksamhet. Detta med tanke på att den ideela sektorn i sverige är en av dom som söker minst projekt inom EU och att vi  därför behöver flytta fram våra positioner. Detta med hjälp som kan ge oss stöd i vår strävan efter att förverkliga våra goda ideer ...

Gå in och stöd detta genom att fylla i enkäten för det kostar inget och det sämsta som kan hända är att vi får gratis hjälp...

Har ni frågor eller behöver mer information ta gärna kontakt med oss på Länsbygderådet X-ing.



Europahusets projektservice är en tänkt framtida verksamhet för oss...

Just nu pågår en förstudie omkring detta med ekonomiskt stöd från Region Gävleborg och ABF Gävleborg.

I förstudien gör vi en enkät till ideella föreningar och föreningar för små företag. Om ni är en av de som fått enkäten kan den besvaras genom att klicka på länken nedan och sedan följa instruktionerna.

Enkät projektservice

Enkäten på nätet är en hjälp vi fått av Resekompani AB (en av våra medlemsorganisationer) och den är därför uppbyggd för anmälningar till konferenser och liknande arrangemang.

Frågorna under fliken Övrigt är en fast mall så ni behöver inte fylla i rutan med särskilda önskemål. Där kan ni i stället skicka med eventuella kommentarer i övrigt omkring ert intresse för projekt.

När ni får upp sista sidan så finns det också en del som är en fast mall. Det är en kryssruta där man "accepterar villkoren". Den rutan måste kryssas i men ni accepterar självklart inga villkor i och med det. 

Under våren 2009 kommer vi att lägga ut resultatet av enkätsvaren här och framåt sommaren kommer också vår slutrapport med eventuella förslag att finnas här. 

Läs mer på Europahusets hemsida

Den dramatiska nedläggningen av bensinstationer runt om i landet beror framför allt på de rationaliseringar, som bensinbolagen väljer att göra. Det hävdar länstyrelserna i Dalarna och Värmland i en första delrapport om mackdöden.

I december fick de två länsstyrelserna i uppdrag av regeringen, att bl a inventera exempel på hur man kan bevara en god tillgång på drivmedel i hela landet.

Tre anledningar

Problemet med drivmedelsförsörjning består enligt delrapporten av tre delar.

Den första är strukturomvandlingen, där de stora bolagen lägger ner olönsamma mackar av kostnadsskäl.

Den andra är pumplagen från 2005, som säger att stationer som säljer mer än 1 000 kubikmeter bensin är skyldig att erbjuda ett förnyelsebart alternativ.

Och den tredje delen är saneringsfrågan. Mackägaren måste sanera marken vid en nedläggning och det kostar mycket och försvårar ägarbyten.

Rationaliseringar är alltså enligt delrapporten det som i första hand ligger bakom mackdöden.

Goda exempel

Enligt Kent Johansson på Länsstyrelsen Dalarna finns det också goda exempel, på hur man lyckats driva mackar vidare genom intresseföreningar och småbutiker. Så har bl a skett på en del håll i vårt län.

Nu går utredningsuppdraget vidare i form av ett antal delutredningar, där de två länsstyrelsern ska tränga djupare in i de problem som finns.

Mats Åkergården

Läs mer på SR:s hemsida

Lantbrukarparet Ann och Tomas Persson i skånska Tolånga planerar att starta en egen gårdsbutik för att kunna sälja lokalt producerat kött, uppger Ystads Allehanda.

Planerna går utöver gårdsbutiken. Paret planerar också för ett eget charkuteri och ett restaurangkök, skriver tidningen.
I dagsläget slaktas Ann och Tomas Perssons anguskor i Hörby eller Linköping för att sedan säljas under varumärket Scan Gourmet.

I stället tänker de nu själva köra sina slaktdjur till ett slakteri i Sjöbo för att sedan själva konsumentförpacka köttet. Allt för att kunna erbjuda produkter som producerats från jord till bord inom Sjöbo kommun.

Paret har ansökt om bygglov för gårdsbutiken och hoppas på invigning före jul i år. Förutom anguskött kommer Ann och Tomas Persson också att sälja kött från gårdens egna grisar i butiken.

Läs mer i tidningen ATL

När Ulrika Nilsson sammanställde de vindkraftsansökningar som hon kände till i december 2008 blev summan 934 vindkraftverk. Då ingår allt, från sådana verk som redan står på plats, som i Rogsta vid Hudiksvall, till de där man ännu bara har fått in intresseförfrågningar. - Alla kommer nog inte att byggas och en del, som till exempel de som planeras på Finngrundet, ligger egentligen inte ens i Gävleborg. De ligger i Sveriges ekonomiska zon. Men det tillkommer säkert en del som jag inte känner till och det har också tillkommit en del efter att jag sammanställde listan, säger hon.

Vindkraften är fortfarande liten i Sverige, men målet är att den ska stå för 30 terawattimmar el år 2020. Tillsammans med den utredning som gjordes för några år sedan och som visade att Gävleborg har nio procent av Sveriges bästa lägen, utsedda som riksintressen för vindkraften, har det lett till en vindkraftsrusch.

Länsstyrelsen ger miljötillstånd för anläggningar med en effekt på mer än 25 megawatt och har just nu tre formella ansökningar att behandla. Alla gäller vindkraftsparker med verk som är mer än 100 meter höga och med en rotordiameter på drygt 100 meter.

Res Skandinavia har sökt tillstånd för 81 vindkraftverk nordost om Dellensjöarna. Ansökan har varit ute på remiss.

Kraftö AB har sökt tillstånd för 45 vindkraftverk på kommungränsen mellan Bollnäs och Ljusdal, cirka en mil söder om Järvsö. Vindkraftsparken kommer att kallas Sörbyparken.

Jädraås Vindkraft har sökt tillstånd för 121 vindkraftverk sydväst om Jädraås på gränsen mellan Gästrikland och Dalarna.

Ansökan kom in till länsstyrelsen i januari i år. Troligen ska länsstyrelsen i Gävleborg göra hela miljöprövningen, även för den del som ligger i Falu kommun.

Den stora vindkraftsparken som planeras på Storgrundet drygt en mil utanför Söderhamn kommer däremot att behandlas av miljödomstolen, eftersom havsbaserad vindkraft också kräver tillstånd för vattenverksamhet.

På Storgrundet vill bolaget Storgrundet Offshore i samarbete med WPD Scandinavia och Nordanvind Vindkraft bygga upp till 53 vindkraftverk.

Hela anläggningen beräknas kosta omkring fyra miljarder kronor, och få en årsproduktion på 0,8 terawattimmar - dubbelt så mycket som Söderhamns hela kommun förbrukar på ett år.

Den allra största vindkraftspark som planeras i vårt område är WPD:s planer på att bygga vindkraft på Finngrundet. Planerna omfattar upp till 90 vindkraftverk på Västra banken och 210 verk på Östra banken och skulle totalt kunna ge 5,5 terawattimmar - nästan lika mycket som en kärnkraftsreaktor.

Eftersom Finngrundet ligger i Sveriges ekonomiska zon krävs tillstånd från regeringen och företaget räknar inte med byggstart förrän tidigast 2014.

De vindkraftsparker som får en effekt på mindre än 25 megawatt prövas av kommunen, och ingen har någon riktig överblick över hur många ansökningar det finns i länet. Men precis som när det gäller större anläggningar är det framförallt i Hälsingland som vindkraftsföretagen anmält intresse.

I Nordanstig, Bollnäs och Söderhamn har kommunerna fått in flera ansökningar om mindre vindkraftsparker på tre-fem snurror. Ett exempel är Samkraft som planerar för fem vindkraftverk i Vallvik.

I Gästrikland är intresset mindre. Den enda kommunen som verkligen konkurrerar med hälsingekommunerna är Ockelbo, där det finns flera ansökningar under behandling och några som redan fått bygglov.

De som fått bygglov är Eulos vind som ska bygga åtta vindkraftverk på Vettåsen vid gränsen till Sandvikens kommun, och tre vindkraftverk vid Mårtensklack, samt Ownpower som ska bygga fem vindkraftverk vid Flästa.

I hela Sverige producerade vindkraften två terawattimmar el under 2008. Det var 41 procent mer än året innan.

Läs mer i Gefle Dagblad

- Generellt är vi väldigt positiva till vindkraften, säger Sune Lang, S, ordförande i bygg- och miljönämnden.

- Enda problemet är i Lingboområdet. Där hänger de olika områdena ihop med varandra och vill vi att länsstyrelsen ska ta över miljöprövningen så att vi får en helhetslösning, säger han.

Trycket från vindkraftsbolagen är så stort att kommunens planering inte hänger med. Den fördjupade översiktsplan där man ska visa var man kan bygga vindkraftverk och var man inte ska göra det, är bara i inledningsskedet än, och beräknas kunna ställas ut tidigast till hösten.

Hittills har det inte kommit så mycket kritik mot utbyggnadsplanerna, tycker Sune Lang:

- Det finns personer som inte tycker om vindkraft alls, och personer som väldigt glada åt att få hit rena energikällor. Men hittills har vi inte haft några större kontroverser, säger han.

Läs mer i Gefle Dagblad

Schweiziska myndigheter har förbjudit industrihampa som djurfoder. De menar att kor som äter hampa kan bli höga. Nu ska Jordverket undersöka saken, skriver TT.

Jordbruksdepartementet i Schweiz varnar nu för att mjölk kan vara ohälsosamt om korna ätit industrihampa.
Jürg Jordi, informationschef vid departementet, säger till TT att vetenskapliga studier visat att mjölk från sådana kor innehåller ämnet THC, tetrahydrokannabinol. Han menar att detta inte är nyttigt för barn.

I Sverige finns få åkrar med industrihampa, totalt 389 hektar förra året. Dessutom används den svenska hampan nästan uteslutande till energi.
Men till skillnad från Schweiz finns det inget hinder för att ha hampa som djurfoder.

På Jordbruksverket kan man inte utesluta att det finns THC i mjölken från hampaätande kor.
Verket ska nu undersöka detta. Men verkets experter menar att det inte anledning till oro för den svenska folkhälsan och svenska skolbarn kan känna sig helt trygga.

Om underlaget tillåter brukar skoterklubben ha fyra-fem utflykter per vinter. Förra veckan gick turen från Valbo till Smörnäs. Drygt 20 skoteråkare umgicks, grillade krov och gick tipspromenad.

- Det är friheten, säger Torsten Haglund när han ska förklara tjusningen med skoteråkandet.

Torsten är klubbens veteran och kör också en veteranskoter av märket Johnson. Han gillar att tuffa omkring i 15-30 kilometer i timmen. Annars har Ockelbomaskinerna blivit eftertraktade byten.

- Just därför ville jag ha ett annat märke, säger Torsten med glitter i ögonen.

I Gävleborgs län finns 13 647 motorcyklar och 13 468 snöskotrar i bruk. Nästan lika många alltså. Men ­motorcyklarna syns. Det gör inte snöskotrarna eftersom de flesta åker långt inne i skogen. 603 personer mellan 16 och 70 år är medlemmar i Gävle Skoterklubb. För ungefär fem år sedan var de dubbelt så många men intresset för att åka snöskoter har dalat något på grund av de snöfattiga vintrarna. Men nya medlemmar dyker upp då och då och andelen tjejer ökar ordentligt.

- Förr var det många som hade slädar till familjen men nu köper tjejerna egen skoter.

Klubben bildades 1988 och redan från starten hade de utbildningar för skoterförare. De senaste tre åren har drygt 250 personer fått ­sina ­förarbevis via klubben. - Trafikskolorna har startat utbildningar, berättar Torsten.

Den som har ett körkort utfärdat före 2000 får köra snöskoter utan förarbevis för skoter men den som tog körkortet senare måste gå särskild kurs.- Skotrar är lite tunga att köra och kan vara tungstyrda men de välter sällan, säger Torsten.

I princip går det att åka överallt med skoter men det finns många restriktioner. Många är därför tacksamma för de skoterleder som finns från Gästrikland och norröver. - 1999 fick vi Anna Lindh-pengar. Vi var den sydligaste klubben som fick statsbidrag.För pengarna blev det 30 mil skoterleder i Gästrikland. Den längsta hela sträckan går mellan Bomhus och Ockelbo. Arbetet med lederna pågår hela tiden.

Torsten Haglund brukar åka skoter direkt hemifrån varje helg men inte den här vintern. Nu är det renoveringen av en gammal Saab som upptar tiden men Torsten har många ­fina skoterminnen att se tillbaka på.

- Jag gillar att åka långa turer, säger han och berättar om turerna till Östersund och Ljungdalen för ungefär tio år sedan som han gjorde tillsammans med en kompis.- Det går att köra hela vägen men det kräver en del planering. Det tog tre dagar till Östersund och vi tog in på vandrarhem på nätterna. Vi åkte på våren. Vid Jädraås såg vi spår efter björn.

Torsten berättar att djuren inte är rädda för motorljudet men känner de lukten av människa flyr de. - Jag har krockat med en älg på skotern. Det var 1996. Föraren framför vinkade och varnade, jag hade hans son bak på min skoter.

Alla trodde att älgen försvunnit men så tvärvände den och kom rakt emot Torsten. Älgen snubblade och ramlade omkull.

- Jag körde rakt in i halsen på den. Vi ramlade av och skotern fortsatte in i en sten.Tilläggas ska att alla inblandade klarade sig oskadda.1998 bjöd också på några oförglömliga skoterminnen. När snökaoset var ett faktum samlade Torsten ihop skoterförargänget för att åka och hjälpa till. - Vi åkte skoter på motorvägen. Jag hjälpte Securitas och var som någon sorts polis. Det var roligt, häftigt, säger han lyckligt leende.

Men många vintrar har det varit riktigt dåligt med snö.- Jag hade tänkt byta skoter men det är en dålig investering. En ny skoter kostar över 100 000 kronor.

För några år sedan var det så dåligt med snö att klubbens åkare fick köra snö hela natten för att få ihop ett spår till handikappåkningen.- Det är skitkul att köra de handikappade. De är så glada allihop, säger Torsten och ser så där lycklig ut igen. Om ett par veckor, lagom till sportlovet, är det dags för årets handikappkörning. Skoteråkarna håller naturligtvis tummarna för att snön ligger kvar.

Läs mer i Gefle Dagblad

EU-kommissionen har öronmärkt 1,5 mdr kr till energi- och infrastrukturprojekt, där Vattenfalls planerade park söder om Trelleborg är ett av projekten.

Men för att det ska bli lönsamt att bygga krävs ett stödsystem som skiljer på land- och havsbaserad vindkraft. Regeringen har ännu inte fattat något beslut í frågan.

-Det är i dag en väldigt hög investeringskostnad förknippad med havsbaserad vindkraft vilket gör att det är olämpligt att bygga i det nuvarnde elcertifikatsystemet. Så det behövs ett separat stödsystem vilket också våra granländer har infört, säger Matthias Rapp, vd Svensk Vindenergi.

Läs mer på svt.se

Planerad Agenda 2009

Projektansökan   AU         Beslut - LAG

Det planeras och byggs hundratals vindkraftverk i Värmland och nu kräver organisationen Hela Sverige Ska Leva att vindkraftsbolagen delar med sig av vinsten till byborna där vindkarftverken är placerade.

- Vi tycker att de som bor i närheten av de här vindparkerna som etableras också ska ha del i vinsterna från produktionen, säger Staffan Bond, verksamhetschef på Hela Sverige Ska Leva.

- Ungefär en halv procent av produktionsvärdet tycker vi ska gå till vad vi kallar den lokala utvecklingsgruppen, det vill säga byalaget eller samfällighetsföreningen som finns i närheten av vindsnurrorna som etableras.

Ett liknande system finns i Norge men då gäller det vattenkraften där ett öre/kw går till respektive kommun där vattenkraftverket är placerad i. Men i Sverige har det här systemet inte slagit igenom trots att de samlade vattenkraftskommunerna kämpat i åratal för att få till ett liknande avtal.

- Det finns ett starkt krav från byarna ute på landsbygden att de vill vara med och ta del av intäkterna, säger Staffan Bond.

Kravet från organisationen Hela Sverige Ska Leva liknar det norska ersättningssystemet och verksamhetschefen Staffan Bond tror att närboende till ett vindkraftverk kommer att stå ut med de olägenheter som det kan bli om de får del i vinsten.

Läs mer på SR hemsida

Delrapport om läget inlämnad till Näringsdepartementet

Länsstyrelsen i Värmlands- och Dalarnas län har ett gemensamt uppdrag från regeringen. De ska inventera alla län i Sverige efter goda exempel på hur man kan bevara en god tillgång till drivmedel på landsbygden. Dessutom ska de två länsstyrelserna sprida de goda exemplen till alla län i landet. Idag, den 2009 02 13, lämnar de en gemensam delrapport till Näringsdepartementet.

FLF:s (Föreningen Lanthandelns Främjande) arbete med att kartlägga och inventera läget för bensinmackarna på landsbygden, har visat att utvecklingen är oroande. Det finns t.ex. ett saneringsproblem som aktualiseras mer och mer. I länet har ett arbete med att hitta former för framtida distribution och försäljning av drivmedel genomförts av Länsbygderådets Owe Nordling. Konceptet "By-macken" är ett resultat av detta arbete.

- Jag kan konstatera att Värmland genom dessa insatser ligger relativt långt framme när det gäller att bevara bensinmackar på landsbygden, säger Landshövding Eva Eriksson. Men frågan är fortfarande ett stort hot mot den långsiktiga utvecklingen för landsbygden.

Läs mer på Webfinanser

- Vi är glada och tacksamma för vår butik, säger Monica Eriksson, som precis helghandlat i Konsum i Åmot. Här finns det mesta man behöver och vi är trogna. Jag handlar aldrig på stormarknader.

Monica Erikssons granne Lisa Brodin har passat på att få skjuts till butiken. Hon berättar att hon bott i samma hus i Åmot i alla tider.

- Jag kommer ingenstans så det är tur att butiken finns, säger hon.

Konsum Åmotsbruk är en fristående ekonomisk förening. Tillsammans med Konsum Forsbacka är de två de enda som står utanför Konsum Gävleborg i länet.

Föreningen har 342 medlemmar och alla har ett ägarkapital i föreningen. För första gången sedan år 2000 ger föreningen återbäring på förra årets köp. Den här gången blev det en procent.

Anette Larsson är föreningsledare, vilket är detsamma som butiksföreståndare. Tillsammans är de fyra som jobbar i butiken, men ingen på heltid.

- Vi har öppet sju dagar i veckan, berättar Anette Larsson. Förr hade vi bara öppet en enda söndag om året, första advent. Men det är viktigt att det är söndagsöppet i alla fall några timmar.

Just de där timmarna på söndagen är något som Margareta Lindblad, trogen kund, uppskattar.

- Den sociala biten är viktig, säger hon. Man kan komma hit och träffa andra.

Butiken, skolan och äldreboendet är tre viktiga saker i Åmot. Det är alla vi pratar med överens om. Försvinner butiken och skolan flyttar barnfamiljerna. Bara de äldre blir kvar och till sist dör bygden ut.

- Det är nödvändigt att ge all service vi kan, säger Per Agefeldt, ordförande i föreningen Konsum Åmotsbruk. Vi är ombud för Systembolaget, Apoteket och Posten.

Han bor hela vinterhalvåret i Svartnäs och besöker butiken minst en gång i veckan. Med en yrkesbakgrund i kooperationen är han till stort stöd. Hans kontakter har gjort att Åmotsborna till jul kan handla speciallevererade charkvaror från Värmland som Per Agefeldt hämtar själv med hjälp av grannens släpvagn. Året om finns "Sveriges godaste falukorv", också den från Värmland.- Vi försöker vara unika på något sätt, säger han.

Mittemot butiken ligger byns mack. Den lever på övertid. Egentligen skulle den ha stängts 1 juli förra året men fick ett års frist. Sedan OK/Q8 kom med beslutet att stänga har Konsumföreningen legat på för att få behålla macken - som de i alla fall sköter.

- Vi är beredda att ta över och driva macken själva, säger Per Agefeldt. Det finns andra bolag som kan tänka sig att ha mack här. Jag har haft kontakt med ett par.

Försvinner macken måste byborna åka iväg för att tanka och då kanske de passar på att handla annat också, vilket på sikt självklart drabbar butiken - och byborna.

Läs mer i Gefle Dagblad

Länsstyrelsen i Värmlands- och Dalarnas län har ett gemensamt uppdrag från regeringen. De ska inventera alla län i Sverige efter goda exempel på hur man kan bevara en god tillgång till drivmedel på landsbygden. Dessutom ska de två länsstyrelserna sprida de goda exemplen till alla län i landet. Idag, den 2009 02 13, lämnar de en gemensam delrapport till Näringsdepartementet.

FLF:s (Föreningen Lanthandelns Främjande) arbete med att kartlägga och inventera läget för bensinmackarna på landsbygden, har visat att utvecklingen för drivmedelsförsörjningen på landsbygden är oroande. Det finns t.ex. ett saneringsproblem som aktualiseras mer och mer. I länet har ett arbete med att hitta former för framtida distribution och försäljning av drivmedel genomförts av Länsbygderådets Owe Nordling. Konceptet "By-macken" är ett resultat av detta arbete.

- Jag kan konstatera att Värmland genom dessa insatser ligger relativt långt framme när det gäller att bevara bensinmackar på landsbygden, säger Landshövding Eva Eriksson. Men frågan är fortfarande ett stort hot mot den långsiktiga utvecklingen för landsbygden.

Läs mer i bifogad rapport med bilagor.

Ingela Bönström, Länsstyrelsen 054-19 72 29

Bo Jonsson, Länsstyrelsen 070-5497435

Owe Nordling, Länsbygderådet, 070-555 6840

John-Olov Östlundh, FLF  070-6900950

Kapslarna skulle isolera det livsfarliga kärn­avfallet i 100 000 år.

Nu varnar svenska forskare för att de kan vittra sönder - på bara 50 år.

- Konsekvenserna skulle bli katastrofala, säger KTH-forskaren Peter Szakálos.

I eftermiddag träffar energi­minister Maud Olofsson (C) oppositionen för att diskutera kärnkraftens framtid. Den politiska striden är inte över - och det är den inte bland forskarna heller.

I vår väntas företaget Svensk Kärnbränslehantering, som bland annat ägs av Vattenfall och tyska Eon, att föreslå var i Sverige kärnbränslet ska slutförvaras.

Det radioaktiva materialet kommer att placeras i kopparkapslar som bäddas in i lera, 500 meter ner i berget.

Här ska de ligga i minst 100 000 år - tills strålningen inte längre är farlig.

Men nu har två KTH-forskare kommit fram till att kopparn reagerar med det syrefria vattnet i berget - och riskerar att vittra sönder.

Även finska och kanadensiska forskare har kommit fram till liknande resultat.

Bryter ner kapseln

När kopparn reagerar med vattnet frigörs dessutom väteatomer som går in i kopparn och ytterligare bryter ner den.

- De gör att materialet kan komma att försvagas oerhört snabbt, säger Peter Szakálos, doktor i korrosionslära på KTH.

Redan inom 50 år skulle kapslarna kunna spricka och det radioaktiva ämnet läcka ut, varnar han.

- Konsekvenserna skulle bli katastrofala. Någon sanering skulle inte vara möjlig. Vi skulle tvingas till evakueringar under oöverskådlig tid.

"Kan inte belägga"

Johan Swahn på Miljö­organisationernas kärnavfallsgranskning menar att det handlar om ett haveri för SKB:s svenska modell.

- Nu måste vi styra om och börja utreda andra alternativ.

Saida Laarouchi Engström på Svensk Kärnbränslehantering sågar KTH-forskarnas resultat:

- Vi har försökt återupprepa det utan framgång. Vi delar absolut inte deras bedömning.

Ser ni inte något skäl att ta till er av kritiken?

- Vi följer självklart all forskning på området. Men de har inte kunnat belägga sina resultat på ett trovärdigt sätt.

Borde det inte vara tvärtom - att ni tvingas bevisa motsatsen?

- Jo. Och det är det vi kommer att göra i den ansökan vi lämnar in om slutförvaringen. Granskningen kommer att bli oerhört hård. 

Regeringens mål för utbyggnad av förnybar energi med 25 terawattimmar fram till 2020 skulle kunna fördubblas.

Åtminstone om det är upp till vindkraftsindustrin. Det skriver Dagens Nyheter i dag.

I dag när regeringen och oppositionen ska diskutera den framtida energipolitiken är en sak säker - alla vill de har ökade satsningar på förnybar energi. Vindkraften är ett starkt alternativ.

De 30 största svenska vindkraftsbolagen är väl förberedda eftersom de redan i dag har konkreta planer på vindkraftsparker som skulle ge 55 TWh per år, skriver DN.

I dag finns sex vindkraftsparker i drift och tio är under uppbyggnad. Samtidigt har man fått tillstånd att bygga 18 nya parker. Dessa totalt 34 parker skulle kunna producera drygt 10 TWh el.

80 andra parker i olika stadier av projektering skulle tillsammans enligt beräkningar kunna producera så mycket som ytterligare 45 TWh. Utöver dessa finns en rad mindre anläggningar som inte omfattats av tidningens granskning.

Fyra viktiga frågor

Fyra frågor är avgörande för vindkraftens framtid: prissättningen, tillståndsprövningen, finansieringen och förutsättningarna för de havsbaserade vindparkerna.

- Vi är övertygade om att vi till 2020 ska kunna producera 15 TWh på land. Men ska vi klara ytterligare 10 TWh till havs behövs ett bättre stöd, säger Matthias Rapp som är vd för branschorganet Svensk Vindenergi till DN.

Prissättningen påverkas positivt då elcertifikatsystemet ska byggas ut och tillståndsprövningen ska förenklas. Då återstår frågan om finansiering som ännu inte är löst. Dessutom behöver man dra kablar till vindkraftanläggningar och det är inte så enkelt.

- Att koppla in dem kommer att bli en utmaning, säger Mikael Odenberg som är generaldirektör för Svenska Kraftnät.

Pressmeddelande  från Miljödepartementet

Regeringen lägger idag fram en rad förslag för att underlätta utbyggnaden av vindkraft i Sverige. För att förkorta och snabba på handläggningstiderna för vindkraftsetableringar föreslås bland annat att kraven på detaljplan och bygglov i huvudsak slopas när ett vindkraftverk fått tillstånd enligt miljöbalken.

 I lagrådsremissen Prövning av vindkraft presenterar regeringen flera förslag för att underlätta utbyggnaden av vindkraft utan att minska kraven på en rättssäker och omsorgsfull handläggning. I dag kan uppförandet av ett vindkraftverk bli föremål för två parallella processer i plan- och bygglagen respektive miljöbalken, där prövningarna är snarlika.

- Vindkraften har byggts ut i snigelfart i Sverige. Regeringens ambitiösa mål om att hälften av energin skavara förnybar till år 2020 och tiodubbla utbyggnaden av vindkraft kräver enklare tillståndsgivning. Nu tar vi bort stoppklossarna i handläggningen, främst genom att slopa den så kallade dubbelprövningen av vindkraftsärenden. säger miljöminister Andreas Carlgren.

Regeringen föreslår att den samlade prövningen av vindkraftverken ska ske vid miljötillståndsprövningen. De nuvarande kraven på detaljplan och bygglov tas i huvudsak bort i det fall uppförandet av ett vindkraftverk har fått tillstånd enligt miljöbalken. Det ska fortfarande finnas krav på detaljplan när vindkraft avses att uppföras i områden där det råder stor efterfrågan på mark för bebyggelse eller anläggningar.

 I miljötillståndsprövningen kommer även lokaliseringen och påverkan på omgivningen att prövas noga. Grannar och sakägare kan påverka under processen och även överklaga beslutet. Till skillnad från dagens regler kommer det inte att vara möjligt att överklaga flera olika beslut som tas vid olika tidpunkter i processen, vilket försenar projekten.

Kommunerna ges medbestämmande genom att kommunfullmäktiges godkännande krävs för projekt som tillståndsprövas enligt miljöbalken, d.v.s. större verk eller vindkraftparker. Regeringen ska kunna tillåta en anläggning för vindkraft om det från nationell synpunkt är synnerligen angeläget att verksamheten kommer till stånd. Dessutom ska Öland undantas från tillämpningsområdet för bestämmelsen om riksintresse för obruten kust i miljöbalken när det gäller uppförande av vindkraftverk.

 Förutom regelförenklingar har regeringen sedan tidigare tillfört regeringen resurser för snabbare handläggning. Staten lägger omkring 165 miljoner per år till vindkraften genom medel till översiktsplanering, ett nationellt nätverk för vindbruk och medel för minskade handläggningstider till länsstyrelser och miljödomstolar.

Bakgrund

Riksdagen har satt upp ett nationellt planeringsmål för vindkraft som inne­bär att plan­mässiga förutsättningar ska skapas för att möjliggöra en årlig produktions­kapacitet på 10 terawattimmar (TWh) till 2015. Utbyggnaden av vindkraft är även en del i arbetet med att nå det av riksdagen fastställda miljökvalitetsmålet Begränsad klimatpåverkan. Enligt den överenskommelse om energi- och klimatpolitiken som träffats mellan regeringspartierna fastställs en ny planeringsram för vindkraft till 30 TWh till år 2020. Detta ligger i linje med Energimyndighetens remissbehandlade förslag, varav 20 TWh ska ske till lands och 10 TWh till havs.

 I tilläggsdirektiven till Miljöprocessutredningen i december 2007 fick utredningen bland annat i uppdrag att utreda behovet av författningsförändringar i fråga om förnybar energi. En del i uppdraget var att utreda möjligheterna att förenkla de delar av regelverket som påverkar förutsättningarna för etablering av vindkraft och då särskilt se till att så kallad dubbelprövning av tillstånden undviks. I direktiven nämndes också vissa specifika krav som behövde ses över, exempelvis detaljplanekravet vid etablering av vindkraft och förbudet mot uppförande av anläggningar i områden som ingår i riksintresset "obruten kust". Miljöprocessutredningen överlämnade sitt delbetänkande "Prövning av vindkraft" (SOU 2008:86) den 6 oktober 2008.

Kontakt:
Mattias Johansson
Pressekreterare hos Andreas Carlgren
08-405 22 69
070-950 22 45

Leif Holmberg
Politiskt sakkunnig
08-405 23 88

Malin Larsson
Rättssakkunnig
08-405 24 17

Läs mer om utbyggnaden av vindkraft (http://www.regeringen.se/sb/d/2448/a/120444)

Relaterade publikationer

Läs Miljöprocessutredningens tidigare överlämnade SOU 2008:86 Prövning av vindkraft (http://www.regeringen.se/sb/d/10119/a/112115

PRESSMEDDELANDE

                                                                                                   2009 02 12

Vi ska ha återbäring från vindkraften

Utbyggnaden av vindkraften är ett utmärkt tillfälle att stärka den lokala ekonomin även i våra glest befolkade delar av landet.

De nya vindkraftverken som planeras, kommer att stå på landsbygden. Och det är bra. Vi gillar vindkraft. Men, vi som bor i produktionsområdena får vår livsmiljö kraftigt påverkad, med kraftverk som reser sig kanske 150 meter över marken, nya vägar som anläggs i gamla välkända marker och ledningar som dras fram.

Därför kräver Hela Sverige ska leva att en del av avkastningen återförs till bygden. En obligatorisk återbäring på minst 0,5 procent av bruttoersättningen för elproduktionen är rimlig och den ska gå till de lokala utvecklingsgrupperna i de bygder som påverkas, i form av en "bygdepeng".

Hur återbäringen ska utnyttjas får den lokala gruppen själv bestämma. Redan idag finns exempel på bygder som fått återbäring från vindbruk i den här storleken och som använt pengarna till infrastruktur, service och kreditgarantier till företag.

Vi anser också att de lokala utvecklingsgrupperna bör få inflytande över var vindsnurrorna placeras, och att de därför ska få en tydlig och formell status i den kommunala planeringen.

Dessutom bör de stora exploatörerna ge lokalbefolkningen option på ett kraftverk i vindparken eller på annat sätt ge dem möjlighet att gå in som delägare. Det finns goda exempel också på det.

- Vi förutsätter att regeringen inser betydelsen av våra krav och tar hänsyn till dem. Både i den samlade landsbygdsstrategi som presenteras i slutet av februari, och i den klimat- och energiproposition som kommer under våren, säger Staffan Bond, verksamhetschef för Hela Sverige ska leva.

För mer information kontakta

Staffan Bond, verksamhetschef Hela Sverige ska leva, tfn 070-534 13 50

Vi stödjer lokal utveckling och synliggör landsbygdens värden. Vi ser till helheten lokalt, över alla sektorer i samhället och över partigränser. Drygt 4 500 utvecklingsgrupper, cirka 100 kommunbygderåd, 24 länsbygderåd och 40 medlemsorganisationer är engagerade. 100 000 människor satsar varje år över fem miljoner ideella timmar för den egna bygdens bästa. En växande folkrörelse som ger företagsamma och hållbara bygder i hela Sverige!

       Stortorget 7, 111 29 STOCKHOLM, tfn 08-24 13 50, fax 08-24 28 05, www.helasverige.se, [email protected]

En rimlig ersättning är 0,5 procent av bruttoersättningen för elproduktion och den ska gå till de lokala utvecklingsgrupperna i de bygder som berör, i form av en bygdepeng.

Hur återbäringen ska nyttjas bestämmer den lokala gruppen själv.

Vi anser också att de lokala utvecklingsgrupperna bör få inflytande över var vindkraftverken placeras, och att de därför ska få en tydlig och formell status i den kommunala processen.

Dessutom bör de stora exploatörerna ge lokalbefolkningen option på ett kraftverk i vindparken, eller på annat sätt ge dem möjlighet att gå in som delägare.

Läs hela ställningstagandet

Läs vårt pressmeddelande

Lokal vindkraftsutveckling

Omställningen till ett klimatsmart samhälle kräver tillgång till förnybara energikällor. Och många av dessa källor kommer att finnas på landsbygden. I projektet Lokal vindkraftsutveckling tar vi sikte på utbyggnaden av vindkraft som pågår på olika håll i Sverige. Projektet är ett samarbete med Energimyndigheten.

Projektets mål är att stödja människor på landsbygden att starta lokala vindkraftverk. Men vi vill även utveckla modeller för samarbete mellan bygder och marknad, samt modeller för avtal mellan bygder och marknad.

Vill du veta mer?         
             

Presentation av projektet

- Prövningskrånglet behålls för de här projekten, säger Åsa Hill, miljöjurist på LRF.

Regeringen har tidigare uttalat en önskan att det ska bli lättare att bygga ut vindkraften i Sverige. Hittills har nya vindkraftsprojekt prövats både enligt miljöbalken och plan- och bygglagen.

Utredningen föreslår nu bland annat att dubbelprövningen avskaffas. Om ett projekt prövats och fått tillstånd enligt miljöbalken ska man inte behöva ansöka om bygglov, där i princip samma saker prövas.

Underlättar inte
Men på LRF menar man att förslaget inte underlättar för de mindre parkerna och enstaka vindkraftverken.
För stora vindkraftsprojekt måste alltid en tillståndsprövning enligt miljöbalken göras och då försvinner kraven på bygglov.

De mindre projekten kan också slippa bygglovet, men då måste en frivillig tillståndsprövning göras. Något som kostar pengar.
- Då måste man göra en miljökonsekvensbeskrivning, en tillståndsansökan och genomföra samråd. I en liten by där man kanske är eniga om att bygga ut vindkraft måste man då lägga stora pengar på konsulter för att få prövningen gjord, säger Åsa Hill.

Om man väljer att inte söka tillstånd enligt miljöbalken gäller i princip samma regler som tidigare. Bygglov måste sökas och en anmälan (en enklare typ av miljöprövning) enligt miljöbalken ska göras. Med dubbelprövning och risk för överklaganden i flera instanser.

Borde vågat mer
Åsa Hill menar att man borde ha vågat ta stegen och skippa kravet på bygglov även här.
- Vi tycker att det skulle räcka med en anmälan. Särskilt som anmälningsprövningen och bygglovsprövningen tittar på samma saker.

Utredningen anser ändå att det sammantaget blir lättare även för de mindre vindkraftsprojekten.
- Handläggningen hos kommunen ska samordnas. Även om du har kvar handläggningen enligt båda lagarna så blir det en förenkling. Dessutom slipper man detaljplan om det inte är mark där det är stor efterfrågan för bebyggelse, säger utredningssekreterare Peter Ardo.

Enklare för storprojekten
För de stora vindkraftprojekten kan förändringarna göra processen enklare.
- Där det finns problem och konflikter kommer det att spela stor roll eftersom man slipper ha dubbla förhandlingar och skriva dubbla utlåtanden, säger Magnus Mattson på Res Skandinavien, som bygger vindkraftparker på flera ställen i landet.

Utredningen menar att det inte finns någon risk för att någon förlorar inflytande över processen. Allmänhet och grannar till tänkta vindkraftverk kommer att kunna säga sitt oavsett vilken prövning som sker.

Förslagen i korthet

* Vindkraftverk i grupper om fler än sju eller enstaka verk som är högre än 150 meter måste alltid ha tillstånd enligt miljöbalken. Å andra sidan behövs då inget bygglov.

* Även mindre projekt kan slippa bygglov om man frivilligt söker och får tillstånd enligt miljöbalken.
Alternativet för mindre projekt är att som tidigare göra en enklare miljöprövning, en så kallad anmälan enligt miljöbalken, och söka bygglov. Nytt är att man då ofta ska slippa detaljplan och att kommunen ska samordna prövningarna enligt miljöbalk och plan- och bygglag bättre.

* Tidigare låg gränsen för tillståndsplikt på vindkraftsprojekt över 25 MW. Den tas nu helt bort. Förändringen är en viss sänkning av gränsen.

* Förbudet mot vindkraftparker på över 10 MW på Öland tas bort vilket tros resultera i större men färre grupper av vindkraftverk. Förbudet behålls dock på övriga platser där det finns, exempelvis i obrutna kustområden i Bohuslän, Småland och Östergötland.

* Reglerna föreslås gälla från den 1 juli nästa år.

Läs mer i tidningen ATL

10 miljoner kronor ska fördelas på forskning om hur jordbruket kan bli självförsörjande på energi genom hållbart uttag av biomassa.

Pengarna är en del av den så kallade klimatmiljarden som ingick i budgetpropositionen 2008. Ett område som ska prioriteras är bland annat användningen av restprodukter från jordbruket, till exempel gödselbaserad biogas.

Enligt jordbruksminister Eskil Erlandsson är hållbart uttag av biomassa en chans för många bönder och företag med lantbruksanknytning.

Läs mer i tidningen ATL

Mjölkbönderna får en allt mindre del av det mjölkpris mejerierna tar ut.

Den ständiga kampen om fördelningen av mjölkpriset har utvecklats till industrins fördel medan mjölkböndernas andel av försäljningspriset på mejeriernas invägda mjölk minskat.

Enligt statistik sammanställd av den tidigare mjölkbonden och initiativtagaren till föreningen Sveriges Mjölkbönder, Lars Jakobsson, utgjorde avräkningspriset 48 procent av mejeriernas försäljningspris 2000 medan det 2008 hade minskat till 44 procent.

Har blivit värre
Troligtvis har denna negativa utveckling förstärkts eftersom Jakobssons statistik bara sträcker sig fram till november i fjol medan de stora sänkningarna av avräkningspriset började i december och fortsatte in i januari i år.

Materialet, som har avräkningspriserna från 2000 som utgångspunkt och som sedan indexerats framåt utifrån Jordbruksverkets prisindexserier, visar dock att medan mejeriernas försäljningspris steg med 15 procent mellan 2007 och 2008, höjdes avräkningspriset med 20 procent i genomsnitt. Den senaste tidens utveckling med brutala sänkningar innebär dock att den marginella förbättring av avräkningspriset som skedde i fjol nu brutits.

Vill inte kommentera
Ingen vill i dag kommentera om denna utveckling, att en
större andel av försäljningspriset hamnar i förädlingsledet, stämmer med deras egen bild.

På Milko hänvisar vd Erik Gumabon till Svensk Mjölk, men på Svensk Mjölk säger man sig inte ha sådana uppgifter.
- Vi kan inte kommentera dessa uppgifter. Jag har bara varit här ett år nu och vi har ett annat fokus just nu. När det gäller utvecklingen i mejeribranschen får jag hänvisa till Svensk Mjölk, säger Erik Gumabon.

Ville höja priset till bonden
Milkos ordförande Per Åsling gick tidigare ut och lobbade för en höjning av mjölkpriset med en krona, som oavkortat skulle gå till producenten.

Milko sänkte vid årsskiftet avräkningspriset med 40 öre. Skånemejerier sänkte med 30 öre till 2,63 kronor kilot, Arla Foods med 45 öre till 3,04 kronor medan Norrmejerier sänkt med 10 öre.

Jerry Simonsson

Läs mer i Tidningen ATL

När skolan måste spara pengar genom strukturella åtgärder för skolledningen med chefer och rektorer alltid fram nedläggning av de små skolorna ute i byarna som alternativ nummer ett.

Men svaret från politikerna är nej - skolorna i Åshammar, Jäderfors, Hammarby och Österfärnebo ska vara kvar.

Det hindrar dock inte cheferna inom skolförvaltningen från att fundera vidare över var de pedagogiska och sociala gränserna går för hur liten en skola kan bli, och hur högt pris som är rimligt att betala för att behålla alla skolhus i en tid då det i övrigt krävs stora nedskärningar.

En av orsakerna till att politik och profession ser så olika på frågan är att byskolorna blivit spelpjäser inom den kommuninterna regionalpolitiken. Politikerna vill till varje pris behålla skolorna eftersom byarna annars riskerar att utarmas. Skolchefer och rektorer tycker det är orättvist att ansvaret för att rädda byarna bara läggs på skolan.

Av dokumentationen från en så kallad dialogdag där rektorer och politiker nyligen pratade aktuella skolfrågor, framgår att frågan fortfarande är i allra högsta grad levande med starka argument för och emot att alla skolor ska vara kvar.

Grundskolechefen Lars Walter efterlyser själv ett uppdrag att på nytt utreda småskolorna.

- Det är viktigt att ha en öppen diskussion. Småskolorna är en het potatis. Men samtidigt är det vår skyldighet att ta fram underlag och visa hur vi kan göra en så bra skola som möjligt för de pengar vi har till vårt förfogande, säger han.

För mindre än ett år sedan gjorde förre grundskolechefen Peter Nordmark tillsammans med skolchefen Barbro Berglind en konsekvensutredning där de på eget initiativ förde fram nedläggning av skolorna i Åshammar, Hammarby och Jäderfors som ett sätt att få kontroll på den då skenande ekonomin.

Initiativet väckte politisk irritation eftersom partierna ansåg att frågan redan var färdigdiskuterad.

Ann-Catrin Brockman (S), kunskapsnämndens förste vice ordförande, ser inte heller i dag något behov av en ny byskoleutredning.

- Jag har hört att det finns ett sådant önskemål. Men jag vet inte vad de ska vara bra för, säger hon.

Läs mer i Arbetarbladet

Det finns flera exempel på där det tagit tio år från det att en vindkraftspark planerats till det att den kan börja byggas.

De boende i närheten har kunnat överklaga både kommunens bygglov och länsstyrelsens miljöprövning.

Nu vill regeringen slopa kravet på detaljplan och bygglov enligt plan- och bygglagen PBL och enbart pröva ett vindkraftsbygge enligt miljöbalken.

På regeringssammanträdet i dag tog regeringen beslut om att skicka förslaget vidare på en lagrådsremiss för att senare i vår kunna lägga fram en proposition för riksdagen.

- Från att Sverige var först av alla med att starta att bygga ut vindkraft så har vi blivit ett av de långsammaste länderna. Det är det som vi nu vill göra något åt, säger miljöminister Andreas Carlgren till SR Ekot.

Förslaget om en nyordning presenterade i miljöprocessutredningen SOU 2008:86.

För vindraftsprojektörer är detta en lättnad eftersom de anser att överklagandeprocessen har kunnat drivas in absurdum genom att först gå alla instanser i överklagande av bygglovet och sedan alla instanser om miljöprövningen.

Men för dem som fruktar stora vindkraftverk intill sina bostäder uppfattas förslaget som en inskränkning i de medborgerliga rättigheterna.

Läs mer i Ny Teknik

Europahusets projektservice är en tänkt framtida verksamhet för oss.

Här har vi inom den ideellasektorn en chans att påverka för att få våra egna lotsar inom projektvärden med spets kompetens inom socialafonden och den regionalafonden.

Med att visa vårt intresse kommer vi att kunna få hjälp att förstå samt framtagande av ideer till projekt och därefter fortsatt verksamhet. Detta med tanke på att den ideela sektorn i sverige är en av dom som söker minst projekt inom EU och att vi  därför behöver flytta fram våra positioner. Detta med hjälp som kan ge oss stöd i vår strävan efter att förverkliga våra goda ideer ...

Gå in och stöd detta genom att fylla i enkäten för det kostar inget och det sämsta som kan hända är att vi får gratis hjälp...

Har ni frågor eller behöver mer information ta gärna kontakt med oss på Länsbygderådet X-ing.



Europahusets projektservice är en tänkt framtida verksamhet för oss...

Just nu pågår en förstudie omkring detta med ekonomiskt stöd från Region Gävleborg och ABF Gävleborg.

I förstudien gör vi en enkät till ideella föreningar och föreningar för små företag. Om ni är en av de som fått enkäten kan den besvaras genom att klicka på länken nedan och sedan följa instruktionerna.

Enkät projektservice

Enkäten på nätet är en hjälp vi fått av Resekompani AB (en av våra medlemsorganisationer) och den är därför uppbyggd för anmälningar till konferenser och liknande arrangemang.

Frågorna under fliken Övrigt är en fast mall så ni behöver inte fylla i rutan med särskilda önskemål. Där kan ni i stället skicka med eventuella kommentarer i övrigt omkring ert intresse för projekt.

När ni får upp sista sidan så finns det också en del som är en fast mall. Det är en kryssruta där man "accepterar villkoren". Den rutan måste kryssas i men ni accepterar självklart inga villkor i och med det. 

Under våren 2009 kommer vi att lägga ut resultatet av enkätsvaren här och framåt sommaren kommer också vår slutrapport med eventuella förslag att finnas här. 

Läs mer på Europahusets hemsida

Vart är servicen på landsbygden på väg?

Debattartikel av Leif Pettersson, Länsbygderådet Södermanland, införd i Katrineholmskuriren.

Att affären är stängd, läkare och sjukvård, tandläkare och skolan centraliserats, det har det skrivits mycket om i Sverige utan nämnvärt resultat. Våra folkvalda verkar vara tätortsbor allihop och då är det ofta vanligare att tillsätta nya tjänstemän i staden än att satsa på landbygden. Det är också roligare att bygga sporthallar samt fixa gator och torg i tätorterna, gärna med kommunalt underhåll med belysning och snöröjning ända ut i förorterna, än att satsa på landsbygden. En del politiker går till och med så långt att de hellre bygger monument över sig själva än att satsa på landsbygden.

Speciellt allvarligt är det med grundservicen. Service till alla, som en gång var skattefinansierad oavsett var du bodde i landet, med vård och omsorg, post, tele, kassaservice och betaltjänster, verkar inte gälla längre. Förra regeringen tyckte de var smarta när allt skulle drivas företagsmässigt, konkurrentutsättas, upphandlas och så vidare. Vad många politiker glömde var att det är tjänster som befolkningen en gång betalat för via sin skattsedel och som bara ska fungera. Nu är inte frågan helt enkel då vi har en majoritet som bor i centralorterna och tror världen slutar vid 70-skylten, i varje fall när det handlar om att ge bestående och långsiktig service.

Det senaste som försvann på landsbygden var källsorteringen då vi hade för lite ton med tidningar och flaskor. Det var inte försvarbart att köra med halvfulla lastbilar sade man. I stället ska nu varje enskild fastighetsägare på landsbygden köra till återvinningsstationen. Miljövinst? En del har till och med tröttnat att sortera och slänger allt bland hushållssoporna.

Utredningen om skolans framtid har mobiliserat Hyssnaborna.

De accepterar inte att sexorna flyttas till Sätilaskolan.

- Barnkullarna växer och det finns lokaler. Det vore vansinne att börja nagga på vår skola för att lösa problem på Sätilaskolan, säger de.
 

Hyssnabornas mobilisering är en reaktion på ett utspel i december från Sätilaskolans rektor Sven Svensson, som vill åtgärda minskande elevkullar med att bussa sexor från hela Västra Mark till Sätila. Hans förhoppning är att det också leder till att fler väljer att gå högstadiet i Sätila.

- Det är helt fel att tvinga våra elever till Sätilaskolan. Istället borde man börja med att försöka göra skolan så attraktiv att eleverna självmant vill gå på skolan när det är dags för högstadiet, säger föräldern Malin Johansson.

I dagsläget är många Hyssnafamiljer inriktade på att skicka barnen till Ängskolan, som har mycket gott rykte.

- En bussning till Sätila i sexan skulle då innebära att eleverna måste byta skola två gånger inom loppet av ett år. Helt oacceptabelt, säger Malin Johansson och Börje Johansson.

Föräldrarna tycker inte heller att deras barn ska behöva tidigarelägga övergången till en högstadieskola, med tuffare klimat och större ansvarskrav.

- Låt dem vara barn så länge som möjligt. Alla är inte mogna för det steget som tolvåring, säger de.

Hyssnaborna tycker att det vore märkligt att börja avlöva skolan på en växande ort. Åtskilliga enskilda nya hus har byggts under det senaste året, två nya bostadsområden är på gång och barnkullarna i byn växer.

- Vi har ju Marks bästa läge i förhållande till Göteborg och Landvetters flygplats. En fullvärdig skola är det första folk efterfrågar när de funderar på att flytta, säger byalagets ordförande Åke Andersson.

Förslaget om att bussa sexorna till Sätila ingår som en del i en pågående utredning om skolans framtid. Utredaren beräknas släppa materialet inom en månad, och politikerna vill inte kommentera enskilda förslag dessförinnan.

- Vi vill framföra våra synpunkter i god tid, för det brukar vara svårt att få gehör när förslaget redan är framme, säger Åke Andersson.

Hyssnaborna har bjudit in ansvariga politiker och tjänstemän till ett möte i bygdegården nästa tisdag (17/2 klockan 19).

- Vi vill få fram vad de har för avsikter, säger Åke Andersson som hoppas på stor uppslutning av byborna.

Läs mer i Borås Tidning

Byalagens betydelse för inflyttning till kommunen är underskattat. Gemenskapen ute på landsbygden är ofta större än inne i tätorterna.

- Tveklöst är det så, säger Bo Weimer. När vi kom nya till bygden så fick vi ett enormt välkomnande. När vi hörde att det fanns ett byalag sökte vi oss dit, faktiskt redan innan vi flyttat hit. Det är en stor värme och en stor gemenskap som är svår att hitta i en stad.

- Jag tror inte kommunledningen har förstått vilken kraft som byalagen utgör, säger Fred Bergholtz, ordförande i Vråkabygdens byalag. Jag hade förväntat mig mer stöttning. Exempelvis när det gäller att utnyttja bredbandet. Kanske kommer det i framtiden, men tekniskt vore det möjligt redan nu att ha ett lokalt bredbandsnätverk där man skulle kunna ordna samåkning, barnpassning och allt möjligt annat som gör det lättare att bo på landsbygden.

Läs mer i Västerviks Tidningen

När affären lades ner 1979 blev det stendött i Vråka under flera år. Det fanns ett stort sug efter gemenskap och vändningen kom när byalaget bildades.

Skolan i Vråka brann på valdagen 1960. Kanske var det en fimp i en papperskorg som var orsaken. Ingen vet säkert, men säkert är att det var då byn började förändras påtagligt.

- När affären lades ner blev det verkligen dött här i byn, säger Elisabeth Adolfsson, född och uppväxt i Vråka. Det kunde gå lång tid utan att man träffade och pratade med någon. Att det fanns ett behov var uppenbart. Det märktes exempelvis när vatten- och avloppsföreningen hade årsmöte. Då kunde det vara knökfullt, med kaffeservering och massor med snack som inte alls hade med vatten- eller avlopp att göra.

- Vi förstod att vi längtade efter gemenskap och så föddes tanken på ett byalag.

Den byggnad som var kvar efter skolan hade börjat användas för bordtennis och kallades "Fryshuset". Tjust Eds kommun passade på att plöja ner pengar för upprustning innan kommunsammanslagningen 1971. Senare när byalaget var bildat kom mer pengar via EU-fonder och kommunen. Ideella krafter såg till att Mogården blev en bygdegård i toppskick.

I dag finns all tänkbar utrustning.

- Det ska vara enkelt att använda bygdegården, säger Bo Weimer, en av alla som jobbar inom Vråkabygdens byalag. Därför finns en diskmaskin som är klar på en kvart, en dammsugare med hög prestanda, en väldigt bra ugn, sladdar och teknisk utrustning för att se på tv och video. Allt är i toppskick. Det är mycket roligare när allt finns och allt fungerar.

Läs mer i Västerviks Tidningen

"Seriösa men inte allvarliga"

All verksamhet bygger på egna önskemål och genomförs i självstyrande grupper. Alla är delaktiga och alla olika sorters människor är med. Man sysslar med det som man tycker är kul. Det är framgångsreceptet för Vråkabygdens byalag.

Mogården är navet i verksamheten, säger Fred Bergholtz, ordförande. Där har vi möjlighet att träffas och den möjligheten tar vi regelbundet. Vi är seriösa, men inte allvarliga.

En gång i månaden arrangeras pubkväll. Då tjänstgör frivilliga och serverar alla gäster samt diskar och städar. Tidigare var det inte så lätt att hitta "personal".
- Numera har vi så många anmälda att vi kan ha pubkvällar hela sommaren också och ändå engageras inte alla som anmält sig, säger Fred Bergholtz.
- Vi har aldrig några "vuxentillställningar", säger Zinnia Bergholtz, också hon hårt engagerad i byalaget. Barn och ungdomar är alltid välkomna. Pubkvällarna lockar mellan 70 och 90 gäster varje gång. De är viktiga för där avhandlas massor av frågor. För nyinflyttade är det guld värt. De kontaktytor som skulle kunna ta år att hitta kan istället gå på några månader.

Utflyttade barn har också insett pubkvällarnas värde.
- Mina barn bor i Stockholm och brukar pricka in pubkvällarna för sina besök i Vråka, säger Elisabeth Adolfsson. Där har de möjlighet att träffa alla sina gamla kompisar.
Men det är inte bara pubkvällar på programmet. Det finns självstyrande grupper som sysslar med fiolskola, modellbygge, vävning, fysisk träning, boule, logdans och sport på tv. Självklart finns en bastu i Mogården.
Alla stora sporthändelser kan man avnjuta i goda vänners lag via storbildsskärm i Mogården. Där rullar speedway, hockey-VM, internationell fotboll och mycket annat. En annan tv-händelse som lockar fullt hus är Melodifestivalen. Då klär medlemmarna upp sig, käkar trerätters och kommenterar tävlingen.
Det finns ansvariga för Mogården, för den lilla charmiga Lundstugan och för kyrkvägen till Västra Ed.

Bland det allra mest seriösa är det årliga utdelandet av byalagets kulturpris, 2008 gick det till makarna Margot och Tore Karlsson för att de omsorgsfullt bevarar ett småskaligt lantbruk med byggnader och trädgård.

All information till medlemmarna går ut via den egna tidningen Vråkabygdens byablad. En mycket viktigt del i hela verksamheten eftersom information mellan medlemmarna är en förutsättning för att allt ska fungera.
-  Det finns exempel på föreningar som skötts av en eldsjäl och som dött med eldsjälen. Därför aktar vi oss noga för toppstyrning, säger Fred Bergholtz. Det får inte bli en liten elit som sköter allting, istället ska alla vara delaktiga. Spridning och eget ansvar är en förutsättning för framgång.

Läs mer i Västerviks Tidningen

Norups gård, i närheten av Kristianstad, ger sig in på biogasmarknaden, skriver Kristianstadsbladet.

Sedan tio år tillbaka har företaget producerat och utvecklat vegetabiliska oljor och råvaror för biobränsle, bland annat rapsmetylester och raffinering av glycerol.

Företaget planerar att inom kort bygga en egen biogasanläggning, för att kunna utnyttja gårdens egna produkter som bränsle. Råvaran till biogasanläggningen är i första hand kogödsel, men efter hand kan även grisgödsel i från andra gårdar komma i fråga.
Norups gård tänker även satsa på att bygga biogasanläggningar åt andra, främst gårdar med större nötbesättningar.

Förutom traditionellt jordbruk bedrivs ekologisk produktion, främst av morötter och potatis, på gården.

Läs mer i tidningen ATL

Europahusets projektservice är en tänkt framtida verksamhet för oss.

Här har vi inom den ideellasektorn en chans att påverka för att få våra egna lotsar inom projektvärden med spets kompetens inom socialafonden och den regionalafonden.

Med att visa vårt intresse kommer vi att kunna få hjälp att förstå samt framtagande av ideer till projekt och därefter fortsatt verksamhet. Detta med tanke på att den ideela sektorn i sverige är en av dom som söker minst projekt inom EU och att vi  därför behöver flytta fram våra positioner. Detta med hjälp som kan ge oss stöd i vår strävan efter att förverkliga våra goda ideer ...

Gå in och stöd detta genom att fylla i enkäten för det kostar inget och det sämsta som kan hända är att vi får gratis hjälp...

Har ni frågor eller behöver mer information ta gärna kontakt med oss på Länsbygderådet X-ing.



Europahusets projektservice är en tänkt framtida verksamhet för oss...

Just nu pågår en förstudie omkring detta med ekonomiskt stöd från Region Gävleborg och ABF Gävleborg.

I förstudien gör vi en enkät till ideella föreningar och föreningar för små företag. Om ni är en av de som fått enkäten kan den besvaras genom att klicka på länken nedan och sedan följa instruktionerna.

Enkät projektservice

Enkäten på nätet är en hjälp vi fått av Resekompani AB (en av våra medlemsorganisationer) och den är därför uppbyggd för anmälningar till konferenser och liknande arrangemang.

Frågorna under fliken Övrigt är en fast mall så ni behöver inte fylla i rutan med särskilda önskemål. Där kan ni i stället skicka med eventuella kommentarer i övrigt omkring ert intresse för projekt.

När ni får upp sista sidan så finns det också en del som är en fast mall. Det är en kryssruta där man "accepterar villkoren". Den rutan måste kryssas i men ni accepterar självklart inga villkor i och med det. 

Under våren 2009 kommer vi att lägga ut resultatet av enkätsvaren här och framåt sommaren kommer också vår slutrapport med eventuella förslag att finnas här. 

Läs mer på Europahusets hemsida

Europahuset vill medverka till att etablera en europeisk mötesplats, att skapa engagemang för, och stimulera till debatt i internationella frågor samt att ge regionen möjlighet att utveckla nätverk i Europa. Vi vänder oss främst till alla medborgare i Gävleborg. En prioriterad målgrupp är ungdomar och vuxna i ungdomars närhet.

Från januari 2007 svarar ABF Gävleborg för driften av Europahuset Gävleborg. Föreningen har inga reguljära bidrag för att arbeta med att skapa verksamhet så vi arbetar mest för att utöka antalet medlemmar i föreningen och med att planera för kommande projekt. Under hösten 2008 har vi genom bidrag från Region Gävleborg och ABF Gävleborg kunnat påbörja en förstudie omkring projektservice. Mer om detta kan du läsa på annan plats på hemsidan.

Läs mer på Europahusets hemsida

Andelen kvinnliga företagsledare är lägre på landsbygden än i städerna. På landsbygden är det dock fler personer som driver företag.

Det visar en färsk rapport från Jordbruksverket.
Sedan 2007 finns landsbygdsprogrammet som bland annat syftar till att främja företagande och sysselsättning på landsbygden. Jordbruksverket har nu analyserat hur företagen i landsbygdskommuner och stadskommuner utvecklats.
Undersökningen visar att andelsmässigt driver fler företag på landsbygden. Antalet företag på landet ökar trots att befolkningen minskar.

Andelen kvinnliga företagsledare är låg på landsbygden. Skillnaderna mellan stad och land är dock små, och fördelningen varierar mellan länen. Andelen företagsledare som är födda utanför Norden är lägre på landsbygden än i städerna.
Reglerna för företagande är dåligt anpassade till landsbygdsföretag.
- Bristande kommunikationer och otillräckliga serviceinrättningar hindrar företagandet från att utvecklas på landsbygden. Dessutom är regelverken dåligt anpassade till landsbygdsföretagre. Det är svårt för en mångsysslande soloföretagare att hålla koll på flera olika regelverk samtidigt, säger Christina Linderholm, Företagarnas representant i landsbygdsnätverkets styrgrupp.

Läs mer i tidningen ATL

Mjölkpriserna sjunker kraftigt i hela Europa. Som mest handlar det om prissänkningar på 12 procent.

Nederländska bondeförbundet räknar med att det blir ännu sämre priser för de europeiska bönderna de närmaste månaderna.
Avräkningspriserna på mjölk rasade i Europa under december månad enligt nya siffror från det nederländska bondeförbundet LTO.
Av 15 europeiska mejeriföretag i Belgien, Tyskland, Danmark, Finland, Frankrike, Storbritannien, Irland och Nederländerna sänkte alla utom fyra stycken avräkningspriserna. Genomsnittspriset föll med cirka 22 öre per kilo till 3,36 kronor per kilo (31,49 euro per 100 kilo). Det motsvarar en sänkning på drygt sex procent i snitt.

Lägst pris i Tyskland
Lägst mjölkpris av de europeiska mejeriföretagen i undersökningen hade tyska Nordmilch som betalade 2,76 kronor per kilo (25,85 euro per 100 kilo) till bönderna. Näst sämst betalade belgiska Milcobel och tredje sämst First Milk i Storbritannien som båda låg under tre kronor.
Arla Foods hade i jämförelsen det femte högsta priset och i genomsnitt för hela 2008 det näst högsta priset efter Finland. Sedan dess har Arla Foods dock sänkt priset med drygt 10 procent i januari månad motsvarande cirka 40 öre.
- Enligt våra beräkningar hamnar Arla på 27,54 euro, alltså nästan fem euro lägre, säger Willem Koops som sammanställt priserna.

LTO:s beräkning av mjölkpriserna baseras bland annat på avräkningar som mjölkbönder skickar in varje månad.
Det mejeri som betalade mest för mjölken i december månad var finska Hämeenlinnan Osuusmeijeri. Näst bäst betalade tre franska mejerier vars mjölkpriser låg mellan 3,50 och 3,75 kronor kilot.

Fortsatt fall väntas
Som det ser ut nu kommer avräkningspriserna att fortsätta sjunka i Europa. Sedan december är det fler europeiska mejeriföretag än Arla Foods som har aviserat sänkningar, bland annat First Milk och nybildade Friesland Campina i Nederländerna.
- Det kommer en stark prisnedgång även framöver, priset kommer att gå ner ytterligare, säger Willem Koops.
- I januari kommer Friesland Campina enligt våra beräkningar att betala 27,18 euro per 100 kilo, så det innebär att priset går ner med mer än fyra euro. I februari kommer priset att vara omkring 26 euro. Och det är beroende enbart på ett lägre mjölkpris och inte på säsongstillägg eller liknande.

Rekordlågt pris
First Milk sänkte mjölkpriset med cirka fem procent i januari. LTO räknar även ut ett snittpris för Nya Zeeland och USA. Från november till december föll priset i Nya Zeeland med över fyra euro till rekordlåga 16,10 euro per 100 kilo mjölk.

Läs mer i tidningen ATL

Tre byar i Malå kommun sålde in idén om en vindkraftpark. I gengäld får de disponera ett av de 18 verken själva.

När vattenkraften byggdes ut i glesbygden påverkades stora områden. De pengar som vattenkraften skapat i snart hundra år har dock inte stannat kvar där strömmen produceras.

När vindkraften nu är på gång att inta de norrländska skogarna vill tre byar utanför Malå i Västerbottens inland pröva en ny affärsmodell för att en del av pengarna ska stanna kvar i bygden. Man har gjort en inledande överenskommelse med projektören.
- Vi har lovat att vara allmänt positiva och hjälpa till, säger initiativtagaren Roland Lundkvist.

Köpa andelar
Berörda invid vindkraftparken ska kunna ta del av vinsten och tjäna pengar genom att få billigare ström. Modellen är inte helt färdig men tanken är att bybor ska få köpa andelar i ett av de 18 kraftverken.

I projektet finns representanter för tre byar och en sameby. Just nu är man på gång att bilda en ekonomisk förening för att på papperet kunna bli kraftleverantör och sälja elcertifikat, som i dag är en förutsättning för att få ekonomi i vindkraften.

Samebyn med på noterna
I ett tidigt skede blev också Malå sameby inblandad i projektet. En vindkraftpark riskerar att skapa störningar för rennäringen. Eventuell ersättning för det diskuterar samebyn direkt med projektören Skellefteå Kraft. Men samebyn har också fått erbjudande om att bli delaktig i vindkraftverket. Något som underlättat hela processen.
- Naturligtvis. Vi står ju på samma plattform och pratar, säger Jan Rannerud, ordförande i Malå sameby.

Hos Skellefteå Kraft har man haft stor nytta av att hela bygden varit inblandad från början.
- För vår del har det här underlättat oerhört. Vi hade tidigt ett samförstånd med de här byarna som ju är berörda i hög grad av vindkraftparken, säger Anders Järvelä på Skellefteå Kraft.
- Vi har snabbt och smidigt fått hjälp av byarna på olika sätt.

Vanlig modell
Även vid ett annat av bolagets projekt i Arjeplog har man använt en liknande lösning och Anders Järvelä tror att det kan bli en vanlig modell för att få en smidig vindkraftutbyggnad.
En sak som förenklar processen i Springliden är att det bara finns en enda markägare - Sveaskog.

Skellefteå Kraft och Sveaskog har förhandlat klart om markanvändning och föreningen behöver själva inte göra några förhandlingar med markägaren.
- Jag är glad att vi slapp diskussioner med markägare för jag har märkt att det kan vara ganska jobbigt, säger Roland Lundkvist och syftar på andra projekt med många olika markägare inblandade.

Snabbare utbyggnad
Han tror att utbyggnaden av vindkraft i Sverige skulle gå snabbare med den här modellen. När folk i närheten av vindkraftparker kan tjäna pengar blir motståndet mindre och sannolikhetet för en snabb process högre.
- Min tanke och ambition är att det i alla vindkraftparker skulle finnas ett kraftverk som var tillgängligt för andelsföreningar. Det tror jag skulle gynna bygden.

Hans Dahlgren

Läs mer i tidningen ATL

Nu vill organisationerna Hela Sverige ska leva och Småkom stoppa mackdöden.

De uppmanar i ett brev till Maud Olofsson regeringen att snarast träffa företrädare för de fyra stora oljebolagen och begära ett moratorium för besluten kring stängningshotade mackar.

Nedläggningstakten på landsbygden har ökat, jämfört med åren 2007 och 2008. I Dalarna har oljebolagen sagt upp leveranserna även där det finns kontrakt på flera år.

Ett tillfälligt stopp skulle ge kommuner, lokala utvecklingsgrupper, lanthandlare, småföretagare samt länsstyrelser utrymme att skapa fungerande alternativ, innan oljebolagen stänger sina mackar, skriver organisationerna i sitt brev.

Läs mer i tidningen Västerbottens Kuriren

Trots regeringens ändring av den svenska kärnkraftspolitiken kommer SCA och Holmen att fullfölja sina satsningar på vindkraft.

Oppositionen med miljöpartiet i spetsen hävdade direkt att alliansens överenskommelse om kärnkraften är ett hot mot de aviserade vindkraftsatsningarna.
Men det är fel. Enligt både branschorganisationen Svensk Vindenergi och några av de som ska satsa miljarder på vindkraften, kommer beslutet inte att påverka planerna.

- Att vi ser kärnkraft som ett möjligt alternativ i framtiden ändrar ingenting, säger Holmens vd Magnus Hall till Dagens Industri.

Även SCA säger till DI att planerna på deras storsatsning tillsammans med norska Statkraft ligger kvar.

Läs mer i tidningen ATL

Nu 14 månader senare kan vi som var med i manifestationen tillsammans med de över 3 000 som skrev på namnlistor har förhoppning att det, inom de närmaste veckorna, blir klart att Ockelbo får poliser på dagtid, måndag - fredag, samt tillgängligheten för ärenden som hittegods, blanketter med mera via kommunens informationskontor.

Jag är övertygad att det engagemang som vi alla gemensamt visade i manifestationen gjorde att Ockelbo nu ligger i framkant för att skapa ett mer hållbart arbetssätt där kommunen och polisväsendet tillsammans, på lokal nivå, skapar de bästa förutsättningar för bland annat­ förebyggande verksamhet.

För att allt detta ska komma att fungera på ett tillfredsställande sätt är att kommunledningen skapar en liten referensgrupp från allmänheten så att kommande beslut blir förankrad i verkligheten.

Ett stort tack till manifestationens initiativtagare och alla som deltog.

Nu har vi bara upploppet kvar och min önskan är att efter målgång få se poliser på våra gator och torg för lång tid framöver.

Kjell Söderström

Läs mer i Gefle Dagblad

Gårn är nu skottad och det är möjligt att vara ute och ränna med Se-Pe lådan på vägarna igen. Detta kan jag ju inte motstå. Så jag har varit en sväng ner till storstan för att lära mig lite mer om vårt LEADER-lidande, men jag skall återkomma med en speciell spaning om detta lite senare. Det har blivit mest rännande i finnskogen den här veckan.

Vid ett svagt tillfälle råkade jag lova na Los Lina att jag skulle komma upp och göra kölbulla när hon skulle få besök utav turistan ifrån storstan. Så det var bara att skrämma upp Se-Pe lådan och dra iväg upp till hennes hemliga tillhåll, "varglyan", uppe på finnskogen.

Där träffade jag två teaterapor ifrån söderns land som jag hade träffat tidigare på Gasta i Gävle. Den ene var enligt egen utsago gammal scout ifrån Öfvre Östermalm. Han kom från Greve Turegatan så det låg något i vad han sa... hävdade han själv. Vi fick lov att värma upp oss lite med en rejäl kaffekask innan vi gick ut och starta upp brasa. Det vet i rackarn om det där med att det låg nått i vad han sa för inte kunde man tända eld i brasan med enbart ett brinnande intresse inte... Men det blev klart precis på minuten när alla hundspann började komma in ... Trots att vi var full av godhet tycktes maten vara till belåtenhet... kaffet serverades dock kokhett, det vill säga att vi gjort slut på vår "transparanta Loranga" i vårt eget kaffe.

Efter att turistan hade åkt hämtades mer Loranga ifrån "varglyan". De blev en gemytlig kväll i brasans sken där många skrönor berättades och kryddades ytterligare en gång. Våra nya vänner berättade att under årens lopp hade boendet dragits till söderns land och de bor numera i Villa Beirut. Förklaringen till detta kom när han i unga år hittade sitt drömhus och hans kompis tyckte att huset såg ut som en ruin i Beirut. Nu visade det sig att Beirut ligger mellan Malmö och Ystad, en enslig plats på landsbygden.

De hade till och med humor. Vi tog en promenad och de hittade en postlåda där det stod "här bor Yvonne och Lennart" vilket följdes med kommentaren att människorna här på finnskogen måste vara väldigt små eftersom de kan bo i en postlåda...

Jag måste berätta om politikern (ni vet en av dem där som vunnit VM i titlar nere på "badhuset") som besökte ett mentalsjukhus och blev visad runt där. Till slut ställde politikern frågan:

"Hur vet ni vilka som är tillräckligt sjuk för att passa in här och få tillgång till er vård?"

"Vi brukar göra ett test när de kommer hit", sa psykologen och tillade "hur detta går till ska jag tala om för dig: Vi fyller ett badkar till bredden med vatten och sedan ger vi gästerna en tesked, en mugg och en hink."

"Jaha", sa politikern, "då är det de som tar hinken och öser ur badkaret eftersom det går snabbast, som är friska?"

"Nä det är de som dra ur proppen som är normala."

Det är så jag tycker man tänker i sin iver att utrota landsbygden... Det är bara tur att vi har politiker som inte är så normala att de hittat proppen ännu, men man är i alla fall inne på kaffemuggen.

 Det läggs ner skolor i en rasande fart, det finnes snart inte en polis på landsbygden längre utan enbart i stora städer och snart ligger väl närmaste vårdcentral i Gävle också. Sedan har man insett att man kan få bort lanthandeln om man ser till att bensinmackarna får stänga. Det finnes högt uppsatta människor som uttrycker sig om att vi inte skall ha kollektivtrafik och samhällsservice på landsbygden och bosätter man sig där så vet man om detta. Det går inte att tänka nytt tydligen, om det inte är storskaligt. Det vill säga så att de stora elefanterna kan dansa och när man utför denna dans på landsbygden ser det mest ut som diskodans till ett fint stycke av Mozart. Det är som taxichauffören som körde den äldre damen på 80 år hem till landsbygden men stannade nere vid landsvägen med kommentaren: "Nu kör jag inte längre för det är för halt på vägen..." Vars har vi människor tagit vägen och skall vi fortsätta att ha sådana här taxichaufförer som styr? Det vill säga de som tar betalt för arbete som bara är gjort halvdant utan att hitta kreativa lösningar på att lösa problemet. Nu är det dags att säga nej till denna nermontering av landsbygden och visa de rackarna hur en slipsten ska dras... Vi som går i skorna vet ju var det klämmer så nu får vi ta tag med hårdhandskarna. Det är valår nästa år och låt oss se till att landsbygdsfrågan blir en valfråga och rösta därefter...

Även om jag är partipolitiskt könlös kan jag inte låta bli att kommentera Maud Thatchers och Stureplanscenterns våldtäkt på sina kompisar med ett snyft och en antydan om att semidemokrati är ett måste och ensam är stark... Tror i och för sig att sossarna kommer att få liknande problem i sin rörelse inom kort ... så det kommer nog att jämna ut sig. Men mitt problem är däremot att vi inom den fjärde planeringsnivån behandlas på detta vis relativt ofta. Vi bjuds in att delta med våra eldsjälar och vår ideella tid och får förhoppningar om att vi kommer att få bli delaktiga och få möjlighet att påverka för att sedermera bli tillplattad av semidemokratin som säger att "detta förstår ni inte" och blir då överöst med formalia som bara fisförnäma byråkrater kan skapa. Var är vår demokrati på väg...? 

Sedan kan man ha åsikter om kärnkraft hit och kärnkraft dit men har vi kollat om det går att slutförvara uranet i Stockholm?  Det är ju så ofarligt och alla slåss ju om att få ta hand om detta, enligt en representant för pappers i TV. Här finns det faktiskt en statlig verksamhet som jag skulle vilja att man lade i Stockholm. Vi skulle kunna göra en bytesaffär. Stockholm, vår huvudstad, får kärnkraftsavfallet och alla myndigheter och statliga verk läggs ut på landsbygden. Tänk så bra kommunikationer och god samhällsservice vi skulle få... Tänk på den ni alla som firar i badhuset...

För att sno lite från Öfvre Östermalm... Jag heter Dyng-Bengt och kommer ifrån Landsbygden, så det ligger nått i vad jag säger!

Nä nu börjar jag bli för allvarlig och detta går inte. Därför skall jag berätta om min kompis Uncle Fester vilken har en raggningsreplik där han kallar sin lille vän för Nikodemus eftersom det betyder "han som kommer om natten". Men jag som känner honom och vet att han är singel och en kräsen rackare tycker därför det är dags att han döper om den till Nikolaus eftersom han bara kommer en gång om året. Det kan också vara ett svar på hur lyckad den raggningsrepliken är och om det är läge att sno den vid nästa besök till storstan. Ni bestämmer själva ...

Här kommer en söt liten betraktelse om rektorn på en liten mellanstadieskola på finnskogen i Gävleborg. Han hade problem med att några av de äldre flickorna börjat använda läppstift. När de smetade på det inne på toaletten brukade de sedan trycka läpparna mot spegeln och lämna avtryck. Han försökte komma på ett sätt att stoppa detta innan det gick överstyr. Han samlade alla flickorna som använde läppstift och sa åt dem att han ville möta dem inne på damtoaletten klockan 14.00. De samlades på utsatt tid och mötte då rektorn och skolvaktmästaren som väntade på dem. Rektorn förklarade att det var ett stort jobb för vaktmästaren att rengöra spegeln varje kväll. Han sa att det kändes som att flickorna inte förstod vilket problem det var och att han bara ville att de skulle få se hur svårt det var att rengöra. Vaktmästaren tog fram en borste med långt skaft som han sedan doppade i närmaste toalettstol, gick till spegeln och använde den för att ta bort läppstiftet. Efter den dagen var det aldrig några flickor som tryckte läpparna mot spegeln

Nä nu har jag inte tid med er längre för nu skall jag ute och spana igen...

Nu hörs vi inte mer förrän nästa gång...

Med vänlig hälsning

Dyng-Bengt

Er egna lilla skitstövel

Enligt den nationella vindkartering som gjordes 2007 har Gävle kommun goda vindlägen och Energimyndigheten beslutade om 9 riksintresseområden för vindkraft inom kommunen. Men trots de utmärkta förutsättningarna har Gävle i dag väldigt få verk, ett i hamnen och ett litet på Polhemsskolans tak.

Men kommunen har anledning att tro att det blir fler i framtiden.

- Folk har ringt och frågat och Gävle Energi har sitt dotterbolag för vindkraft, så vi vill vara på tå eftersom vi har så bra förutsättningar i de här trakterna, säger Göran Berfenstam.

Man har därför tagit fram till ett policydokument som är tänkt att ligga till grund för bedömning av ansökningar. Det innehåller riktlinjer för att förenkla framtida bygglovsprocesser.

Här är några av de övergripande riktlinjerna:

¤ Etableringar av vindkraftverk bör prioriteras i områden som redan är bullriga, till exempel utmed större vägar eller järnvägar.

¤ Planering av vindkraftverk bör göras så att inte natur- eller kulturmiljövärden påtagligt skadas.

¤ Kommunen förordar grupper av vindkraftverk, men inte närmare än 500 meter från bostäder.

¤ Detaljplaner behöver bara göras om det finns motstående intressen för hur marken ska användas.

¤ Mycket små vindkraftverk kan uppföras utan bygglov.

Politikerna ska ta ställning till policydokumentet innan det kan börja gälla. Lämpliga vindkraftområden ska även pekas ut i den kommande översiktsplanen för Gävle kommun.

Läs mer i Arbetarbladet

- Det är många bra förslag, säger Inga-Lill Aronsson, kvalitetssamordnare i Älvkarleby.

"Ta fram fler attraktiva tomter", "Bygg en simhall", "En eloge för livskvalitén i kommunen" "Låt gamla köpa mat i hela kommunen", "Vi vill ha servicebussen kvar" och "Skylta till Simstadion". Det var några av de flera hundratal synpunkter som kommit in.

- Vi har historiskt sett varit dåliga på att marknadsföra oss och informera kommuninvånarna. Det är ju de vi arbetar för, säger Inga-Lill Aronsson som betonar att invånarnas synpunkter är väldigt viktiga.

Information utskickad

Förra sommaren skickades information ut till alla hushåll i Älvkarleby kommun. Där kunde man läsa hur kommunen stod sig i jämförelse med andra kommuner, vilket var både positivt och negativt. Samtidigt uppmanades hushållen att skicka in synpunkter. Gensvaret blev stort. Över 100 personer har svarat. I dag har kommunkontoret närmare 300 synpunkter och förslag att titta närmare på. Alla som önskade blev garanterade ett svar inom tio dagar.

- Det var många sakliga synpunkter. Hoppas att berörda förvaltningar tar till sig och åtgärdar det som går. Allt kostar inte pengar, säger Aronsson.

Genomförs omgående

Hon berättar att vissa enkla förslag som inte kostar pengar kan komma att genomföras direkt. Om det däremot är större frågor så måste förslaget bearbetas och lyftas till politikerna.

Många hade synpunkter på trafiken och stenarna i Skutskärs centrum, förfallna Medora skola och på Kungshallens röriga tomt.

Anna-Karin Jacobsson, chef för bygg- och miljöförvaltningen, har fått frågorna på sitt bord.

- Öppnandet och stängandet av centrum är en plan som är antagen. Det har skett genom en demokratisk process, så det går inte bara att ändra. Däremot har vi fått i uppdrag att titta på hur man ska göra en hastighetsbegränsning och hur torgområdet ska markeras i centrum.

När det gäller Kungshallen så framhåller Jacobsson att ägaren har ett bygglov som löper på fem år. Under den tiden klassas området som byggarbetsplats.

Måste få tid

- Medora skola har vi arbetat aktivt med under flera år. Nu är det en ny ägare som har påbörjat en upprustning. Han har börjat laga fastigheten och vi måste ge honom tid, säger Jacobsson som betonar att de styrs av regler och förordningar.

Läs mer i Arbetarbladet

Så var det detta med kärnkraften. Nu är allianspartierna överens om att bygga fler reaktorer. Centern har dagtingat med sitt samvete. Det finns många också inom socialdemokratin som vill ha kärnkraften trots att partiledningen säger nej. Kärnkraften är med andra ord en kontroversiell fråga som egentligen inte alls är kontroversiell. Politiker utan idéer måste ta till de enkla lösningarna. Kärnkraften är en enkel lösning eftersom problemen med det farliga avfallet överförs till kommande generationer. Dessutom finns ju kärnkraften och politikerna slipper anstränga sig för att hitta andra lösningar.

Vi ska heller inte blunda för att politiker som är för kärnkraft är populära bland den energislukande industrins företrädare. Alliansregeringen räknar förstås med att kunna slå socialdemokraterna på fingrarna i den kommande valrörelsen. Mona Sahlin har ju miljöpartiet att släpa på och bland starka industriföreträdare och även i breda lager inom facket är inte miljöpartiet så där särskilt populära.

Maud Olofsson offrar sin trovärdighet för att få sitta i regeringen. Mona Sahlin offrar kanske sin för att få samarbeta med miljöpartiet.

Kärnkraften splittrar fast det borde vara tvärtom. Alla vet att kärnkraften är farlig för mänskligheten och att det finns andra lösningar.

Överum och Ankarsrum kan få Qstar-pumpar

Bensintorkan i Överum och Ankarsrum kan vara över redan till hösten. Orterna som förlorade sina pumpar när mackdöden drog fram över landsbygden sätter sitt hopp till Qstar.

Intresseföreningarna på de två orterna har inspirerats av Rejmyre på andra sidan länsgränsen. Där lyckades ett engagerat byalag få bensinkedjan att öppna en mack.

- Vi hoppas att det ska gå, men det kommer att ta sin tid - det är mycket byråkrati i det här, säger Bertil Edström i Överums intresseförening.

- Man vet aldrig förrän man har gått igenom skärselden.

Problemet som måste lösas innan nya mackar kan öppna är att få ner tankar i jorden, sedan sätter Qstar gärna upp pumpar, berättar Edström. Att gräva ner tankar är dyrt, det kostar cirka 400 000 kronor.

- Det finns medel att söka, jag tror att vi löser det, säger han och berättar byalaget i Rejmyre fick pengar från vår motsvarighet till Kustlandet.

Sedan krävs också att invånarna på orten hjälper till med pumpen.

- Qstar måste ha vår hjälp med lite arbetstimmar, men den biten ska vi nog lösa när vi kommer så långt.

Edströms har haft flera kontakter med Qstar och hans intryck är att de är positiva till att satsa på nya mackar i Västerviks kommun.

- Jag fick klartecken från dem för ett bra tag sedan, de är jätteintresserade, och det förstår man ju med det bra läget de skulle få här i Överum. Nu måste vi bara få fram pengar till tankarna.

Om man ska vara realistisk, när finns det en ny mack i Överum?

- Enligt byalaget i Rejmyre skulle vi kunna en mack på sensommaren, om allt går som det ska.

Qstar profilerar sig som ett bensinbolag som värnar om landsbygden och många av bolagets mackar ligger i småorter ute på landet.

Läs mer i Västerviks Tidningen

Bryssel, eller snarare EU, är ganska generös med pengar för landsbygdsutveckling. Hässleholm och Perstorp är ett av åtta "lag" i Skåne som totalt kan få ta del av 26 miljoner för perioden 2007-2013. För 2009 4,5 miljoner.
Men det är inte helt lätt att norpa åt sig de sköna miljonerna. Byalag och föreningar med ambitionen om EU-pengar måste veta hur Bryssel tänker.

Ett byalag som kan EU är Västra Torup. Sedan 2003 har de lyckats ro i land 1,4 miljoner (inte enbart EU-medel) som plöjts ner i bland annat en renovering av bystugan för en halv miljon.
EU-pengarna har även inneburit satsningar i olika aktiviteter som kompetensutveckling, kvinnofrukostar, temakvällar och ungdomskafé med mera.

Ordförande i byalaget, Connie Asterman, uppmanar andra byföreningar och byalag att gå till attack. Kan Västra Torup kan andra, är budskapet. Och potentialen är stor - Hässleholm och Perstorp har ju en stor landsbygd.
- Det gäller att ta chansen, att inte vara rädd för byråkratin, säger Connie Asterman, som tillägger att hon och hennes kollegor i byalags styrelse gärna ställer upp och vägleder.

Det har man för övrigt gjort ett bra tag nu - EU-experter som man blivit.
- I torsdags hade vi Röke byalag här och vi har tidigare varit uppe i Småland och berättat hur man går till väga.
Connie ger lite tips som bevekar Bryssel: Förbjudet är alla soloprojekt. En förutsättning är att föreningar och näringsliv går hand i hand. Lika viktigt är hur man fyller i en ansökan.
- Säg att man vill utveckla turismen. Förbjudna är ord är vandrarhem, det är inget som går hem i Bryssel. Tillåtna, ja nästan nödvändiga ord, är nätverk, samverkan, landsbygdsutveckling, integration och jämställdhet.

För det här året står alltså 4,5 miljoner på spel och naturligtvis kommer Connie Asterman & co att ragga delar av den summan.
Hon är lite hemlighetsfull om vad pengarna ska gå till, men erkänner så mycket att de ska malas ner i aktuella hjärtefrågor som bredband åt alla och en förbättring inom kollektivtrafiken. Buss ner i byn och tågstopp står också på önskelistan.

ECKERÖ Eckerö kommun har en stor befolkningsandel av äldre kommuninvånare som är beroende av närservice, konsterarer Eckerö näringsnämnd i ett pressmeddelande.

-Att bygden behöver sin butik är en gammal devis. Näringsnämnden vill uttrycka sin medkänsla med företagarparet Peter och Rosie Tapper som i det längsta och med hårt arbete försökt hålla butiken öppen, skriver nämnden.

Näringsnämnden har samrått med innehavarna till Hamnbutiken i Berghamn, Benita Johansson och Marja Rosenqvist, och ser en ljusning. Hamnbutiken har för avsikt att utöka sitt sortiment och sina öppettider samt att samarbeta med Nordins café och postombud för att upprätthålla den service vi är vana vid.

-Det gäller nu att se framåt och uppbåda ett ökat engagemang för Eckerö och dess framtid menar Näringsnämnden i sitt uttalande. Näringsnämnden har inlett planeringen för ett antal Leader-projekt som syftar till att intensifiera samarbetet mellan företagare och lokala myndigheter, föreningar och byalag.

Projekten ska vara en drivkraft för hållbar utveckling, entreprenörskap och bidra till en ökad sammanhållning i bygden.

-Eckerö uppvisar ett flertal exempel på mycket lyckade nyetableringar inom hotell- café- och restaurangbranschen under senare år.

-Näringsnämnden noterar tacksamt att kommunen erhållit ett nytt postombud med omgående verkan. Händelsen illustrerar bara sårbarheten och kortsiktigheten i den ombudsmodell som Posten på Åland tillämpar där grundläggande offentlig service blivit helt utlämnad till marknadens villkor, konstaterar ordförande Ellinore Kullenberg tillsammans med kommundirektören Jörgen Lundqvist

Läs mer i Ålandstidningen

Hur påverkar våra val av energi-former den lokala miljön? Vilka möjligheter finns att tillsammans finna innovativa och lokala energilösningar? Det är exempel på frågor som kommer att belysas på konferensen.

Konferensen äger rum i Ulricehamn den 26-27 mars.

Läs mer i vårt kalendarium på Hela Sverige Ska Leva

På torsdagen kom beskedet från alliansregeringen om att den var överens i energifrågan och kärnkraften. Det är delade meningar inom Gävleborgscentern efter Centerns besked att gå med på upprustning av kärnkraftverken.
- Mitt motstånd mot kärnkraften är obrutet. Det känns smärtsamt men jag tror att det inte blir fråga om så mycket kärnkraftbygge med tanke på den dåliga lönsamheten, säger riksdagsledamoten Sven Bergström Forsa (C)

Vi lever i en förändringens tidsepok, även om vi här i våra bygder ännu inte sett så mycket av det hela så förändras just nu hela vår omvärld i en rasande fart. Ekonomin i flera länder är i gungning, och företag faller och med dem deras anställdas livsvillkor.

Storsamhället är satt under press av sina egna ekonomiska förutsättningar. Kapitalismen är på väg mot samma typ av sammanbrott som det kommunistiska gjorde för snart tjugo år sedan. USA med sina giganter som Chrysler och General Motors m.fl. blöder kapital, och kanske försvinner dessa bilmärken tillsammans med andra företag nu i denna kulturförändring.

Befolkningen i många länder ökar i en katastrofal takt och jordens resurser verkar inte räcka till överallt. Allt detta är mycket deprimerande och ledsamt för oss människor. Lägger man då till ett krig mot befolkningen i Gaza där barn i 100 tals dödas då känns trycket mot själen ibland övermäktigt och man mår inte bra.

Men just därför vill jag till er ge er en liten ljusglimt åtminstone som jag ser det från vår horisont här uppe i glesbygden. Allt är inte nattsvart och bara elände hela tiden utan det finns även en dag i morgon, och den dagen kan bli bra. Vad är det då som jag ser?

Jo i en värld där resurserna krymper blir man åter tvungen att ta tillvara det som finns. I skogslänen finns massor av värdefulla resurser i form av idag icke utnyttjade marker för odling. Det går att utöka vattenbruk med fiskodlingar. Att ta tillvara mer av bär och svamp i skogarna, och med en bra skött jakt politik kan utbytet av jakten ökas väsentligt.

Därtill lokal turism och då tänker jag särskilt på att man bör få större möjligheter till att bygga egna fritidshus i områden som där idag det inte finns sport och sommarstugor. Småskalig verksamhet i många former kan ge tusentals arbetstillfällen bara i vår kommun men då måste det föras en politik som gynnar oss. Skogsbränsle av många sorter är framtiden - där olje produkterna var gårdagens bränsle.

I Norge och i Finland där har det här gått ganska bra att behålla folket kvar i bygderna men inte i vårt land. När nu tiderna nyper till och städerna och de stora fabrikerna inte längre kan försörja sina medborgare - då måste det till en ny glesbygds politik snabbt. Denna förändrade inställning kommer - det kan ni lita på att den gör då antalet anställda fortsätter att minska i de stora företagen söderöver.

Framtiden i våra bygder är ljus men det tar ytterliggare en tid innan folk återigen vill börja bo härute i skogsbygderna. Att leva lite enklare här hos oss är ändå mycket bättre än i städerna när förfallet börjar tillta där. Storsamhället har ingen framtid utan dess tidsepok har varit och den var bygd på billig energi från olja som kostade några få dollar fatet.

Detta är det faktum som leder till att skogsbygderna återigen blir befolkade av unga människor. Det kommer inte att finnas arbeten i tätorternas kontor och fabriker till alla, och då är ett enkelt liv här hos oss bättre än de alternativ som står till buds i förfallna storstäder med kriminallitet och missbruk.

Vi var förlorarna när folk sökte lyckan söderöver från 1950 talet och framåt. Gårdar och byar tömdes på ungdom. Nu blir vi vinnarna när deras barnbarn återvänder mot byarna för att kunna försörja sig i en värld som kommer att se mycket annorlunda ut om bara några få år.

Lars Idon Andersson

- Det finns ingen kommun i Sverige som har någon konkret plan för landsbygden och det påverkar flykten från landsbygden, säger Owe Nordling från Högboda som är ordförande i Länsbygderådet i Värmland. Principen för projektet är att i bästa samförstånd med politiker och tjänstemän göra en framtidsplan för landsbygden som dels kan kopplas till översiktsplanen och dels varas en grund för Leader-projekt.

Owe Nordling säger att genom en politisk förankring med kommunen involverad ökar den ömsesidiga förståelsen både för landsbygdens möjligheter och den kommunala organisationen.

Projektet har fått stöd från Region Värmland, länsstyrelsen, banker och bankstiftelser och nu söker man även stöd från värmländska kommuner.

- Även om en kommun inte ger ett ekonomiskt stöd är det viktigt att ha ett verbalt stöd och ett samarbete. Ingen kommun vi frågat har hittills sagt nej till att vara med i projektet.

Owe Nordling säger att bymacken, lanthandeln och byskolan är typiska exempel på vilka möjligheter landsbygden har att överleva.

- Försvinner macken bredvid lanthandeln försvinner även lanthandeln inom några år. Och försvinner de unga från bygden blir det inga barn och inga skolor.

En sådan utveckling ser Länsbygderådet som ett stort problem.