Fler vill bygga energisnålt




Fler vill bygga energisnålt

Krisåret 2008 blev riktigt starkt åtminstone på en punkt: Antalet lägenheter i riktigt energieffektiva byggnader, så kallade passivhus, fördubblades. Vid utgången av 2011 räknar man med att det kommer att finnas mer än 2 000 lägenheter med passivhusstandard. I Stockholm ligger byggjättarna redan långt framme, och för privatbyggarna visar Villa Granbäck vägen.

Läs hela artikeln i Svenska Dagbladet


Problem att få fram elbilar




Problem att få fram elbilar

Elbilsprojektet i Gävle och Sandviken har stött på problem.
Företaget som tillverkar bilarna kan inte leverera så snabbt som det var tänkt.
- Just nu pågår det ingen produktion, säger projektledaren Lars-Åke Skjöld.

Läs hela artikeln i Arbetarbladet

Webbplats ska hjälpa mjölkbönder spara




Webbplats ska hjälpa mjölkbönder spara

Fokuserar på hur man kan spara energi och nyttja energieffektiva processer på gården. Förnyelsebara energikällor får också stort utrymme.

Hemsidan lanserades nyligen på www.dairyenergy.eu/ ]www.dairyenergy.eu
Den har en interaktiv avdelning där bönder, experter, akademiker, studenter och andra intresserade kan agera tillsamman, utväxla kunskap, information erfarenheter med andra runt ett gemensamt tema.
På hemsidan kan den som registrerar sig, förutom att få all värdefull information, ladda upp eget innehåll, skapa en egen blogg, delta i forum och en mängd andra aktiviteter.
Allting är gratis.

Läs artikeln i Land Lantbruk


Palmpers vill bygga ekoby i Mobodarne




Palmpers vill bygga ekoby i Mobodarne

Nu har Ralf Palmpers planer på en ekoby. Åtta miljöanpassade fastigheter ska byggas, energin ska de producera själva. Kollektiva lösningar för vatten och avfallshantering är också ett mål.

Läs mer i Hela Hälsingland.se

Satsningen kan ge 60 jobb till Norrsundet




Satsningen kan ge 60 jobb till Norrsundet

Gamla Norrsundetfabriken kan bli centrum för solcellstillverkning

Tillverkning av solceller kan ge 60 jobb i Norrsundet. Gävle kommun, länsstyrelsen, Region Gävleborg och Stora Enso vill starta en förstudie för att få igång tillverkning i industriell skala.
- Vi tror så mycket på det här att vi är beredda att satsa pengar, säger Britt-Marie Edfelt, ansvarig på länets samordningskansli.

Läs mer i Gefle Dagblad

Ny satsning kan ge 60 jobb i Norrsundet




Ny satsning kan ge 60 jobb i Norrsundet

Ska förnyelsebar energi ge ett 60-tal arbetstillfällen i Norrsundet?
En utredning ska nu påbörjas för att se om en industriproduktion inom förnyelsebar energi är möjlig att genomföra i Norrsundet.

Läs mer i Arbetarbladet

Ny biobränsleidé testas av Mellanskog i Alfta




Ny biobränsleidé testas av Mellanskog i Alfta

Under våren testar skogsägareföreningen Mellanskog nya idéer för att kunna producera mer av det allt mer efterfrågade biobränslet. När pris och efterfrågan på massaved nu sjunker blir de långa trädtopparna med grenar och allt flis som säljs till värme- och kraftvärmeverk.

Läs mer på Hela Hälsingland.se

Låt inte Sverige tappa täten inom förnybara drivmedel




Låt inte Sverige tappa täten inom förnybara drivmedel


- Många av förslagen i regeringens klimatproposition och energiproposition är otillräckliga.

Följden blir att Sverige nu förlorar täten inom förnybara drivmedel, säger Joakim Säll, affärsområdeschef Lantmännen Energi.

På tisdagen la den svenska regeringen fram en klimatproposition och en energiproposition under det gemensamma namnet "En sammanhållen klimat- och energipolitik". Där föreslås att andelen förnybar energi ska vara minst 50 procent år 2020.
- Regeringens målsättning ligger bara en procentenhet över EU:s krav och är alldeles för låg med tanke på potentialen från bioenergi och vind samt behovet av att fasa ut den fossila energin, säger Joakim Säll.

För låga mål
Enligt energipropositionen ska andelen förnybar energi i transportsektorn vara minst 10 procent år 2020. Till år 2030 finns en ambition om att fordonsflottan bör vara oberoende av fossila bränslen.
- Det är anmärkningsvärt att regeringen nöjer sig med EU:s obligatoriska mål på 10 procent. Ambitionen om en helt fossilfri fordonspark 2030 blir knappast trovärdig om man inte siktar mot minst 20 procent förnybara drivmedel år 2020, säger Joakim Säll.

Högre andel etanol
Redan i dag innehåller all bensin i Sverige 5 procent etanol. EU har gett klartecken till 10 procents etanolinblandning och i exempelvis Frankrike genomförs detta nu i april.
- Det borde vara lätt att fatta ett sådant klimatpositivt beslut även i Sverige. Därför välkomnar vi regeringens uttalade ambition att snabbt genomföra de möjligheter som ges i EU:s nya bränsledirektiv, säger Joakim Säll.

- Vi har sagt det förr och säger det igen: För att svenska företag ska våga satsa på utveckling och investering inom förnybar energi, behöver vi tydligare signaler från regeringen om att våra tjänster är efterfrågade och har förutsättningar att bli lönsamma. En sådan signal vore ett beslut om ökad låginblandning i bensin och diesel senast vid årsskiftet, säger Joakim Säll.

Källa: Lantmännen

Läs artikeln i Land Lantbruk


Tio felaktigheter om förnybar energi




Tio felaktigheter om förnybar energi


Engelska The Guardian avlivar ett antal av de största myterna om förnyelsebara energikällor.

1. Solceller är för dyra
Nästa generations solpaneler blir mycket tunnare, tillgodogör sig mycket mer energi och kostar bara en bråkdel av dagens.

2. Vindkraften är alltför opålitlig
Spanien fick mer än 40 procent av sin energi från vindkraft under vissa perioder förra året. I delar av Tyskland får man mer el från vindkraftverk än man gör slut på. Skottland kan lätt förse Storbritannien med 10-15 procent av nödvändig el till priser som matchar dagens kol- och oljepriser.

3. Våg- och tidvattenenergi har ingen framtid
Under 2008 sjösattes det första storskaliga vågkraftsprojektet Pelamis 5 km utanför Portugals kust samtidigt som ett tidvattenkraftverk på Nordirland kopplades upp mot elnätet i Storbritannien.

4. Kärnkraft är billigast av koldioxidneutrala energikällor
Förseningarna och fördyringarna för den nya reaktorn i Olkiluoto i Finland är det tydligaste exemplet på de höga och oförutsägbara kostnaderna för att bygga kärnkraftverk. Reaktorn skulle vara klar för start 2008 men kommer igång tidigaste 2012. Den första kostnadsberäkningen var på 3 miljarder euro. Nu lutar det åt 6 miljarder euro.

5. Elbilar är långsamma och fula
Bilindustrin är nu mycket nära att göra elbilar som kan matcha vanliga bilar i komfort och prestanda.

6. Biobränsle förstör miljön
Om bara några år kommer vi att kunna producera fordonsbränsle från jordbruks- och skogsbruksavfall, men bränsle producerat av livsmedel var ingen bra idé.

7. Klimatförändringen tvingar fram biodynamiskt jordbruk
Biodynamiskt jordbruk avkastar bara hälften av fossilberoende jordbruk. Om inte den siffran kan förändras är slutsatsen given - världen kan inte föda sin befolkning och samtidigt producera stora mängder cellulosa för biobränsle.

8. Koldioxidsnåla hushåll ett måste
Hus och hushåll står för hälften av världens koldioxidutsläpp. Men att bara göra nya byggnader koldioxidfria löser inte problemet. Man måste, som i Tyskland, stimulera fram eko-renovering av äldre hus för att få någon effekt.

9. De effektivaste kraftanläggningarna är stora
Nya typer av små, hushållsnära gaskraftverk som ger hälften el och hälften värme, är på väg ned mot samma effektivitet som stora kraftverksgeneratorer.

10. High-tech löser klimatproblemen
Det kan vara billigare och mer effektivt att söka andra lösningar än att till exempel bygga kärnkraftverk.

Källa: Ny Teknik/The Guardian

Läs artikeln på Lant Lantbruk


Shell: Ingen lönsamhet i alternativ energi




Shell: Ingen lönsamhet i alternativ energi

Shell slutar investera i förnybar energi som vindkraft, solceller och vattenkraft.

Det finns inga pengar att tjäna, uppger man. Istället fortsätter Shell sin satsning på biogas.
Shell är redan idag världens största köpare, blandare och säljare av biobränslen. Företaget berättade också att man ska investera i forskningsprojekt för att utveckla en ny generations biobränslen som inte bygger på ätbara grödor och som är mindre skadliga för miljön.

Källa: The Guardian/Miljöaktuellt

Läs mer i Land Lantbruk


Efter etanol – metanol Storskaligt projekt i Värmlands skogar




Efter etanol - metanol

Storskaligt projekt i Värmlands skogar


Miljardsatsningen på en metanolfabrik i värmländska Hagfors blir av. Projektet har kommit långt och nästa sommar sätts spaden i marken, uppger Björn Gillberg.

När andra deppar spirar optimismen i det lilla bolaget VärmlandsEnergi AB där miljökämpen Björn Gillberg är vd och delägare. Bolaget planerar att uppföra en stor fabrik för tillverkning av metanol (träsprit) genom förgasning av skogsråvara. Investeringskostnaden ligger på cirka 2 miljarder kronor.

I somras då det börjad darra på börsen gjorde bolaget en nyemission som övertecknades. Totalt har man nu cirka 800 aktieägare. I år planeras ytterligare en nyemission riktad till några utvalda kapitalstarka ägare. Därefter, oklart när, görs en större och bredare emission samt en börsnotering. Men då måste finansmarknaderna ha lugnat ner sig.

Så det här blir verkligen av?

- Ja, projektet lever i högönsklig välmåga. Och vi har kommit långt i arbetet, säger Björn Gillberg.


Mark har införskaffats, detaljplanen ställs ut nu i vår och kontakter med oljebolag och tänkbara byggare har tagits. Enligt Björn Gillberg har finanskrisen snarare varit en fördel än en nackdel eftersom byggpriserna sjunkit. Troligtvis går uppdraget till ett utländskt företag med mångårig erfarenhet av förgasningsteknik.

Tidsplanen har inte ändrats. Byggtiden blir cirka 18 månader och fabriken ska stå klar 2011/2012. Då ska den producera 345 000 liter metanol per dygn. Det skulle svara för cirka 2 procent av bensinen till den svenska bilparken.

Metanol är framtidens motorbränsle- miljövänligare och lönsammare att tillverka än etanol, menar Björn Gillberg. Metanolinblandningen i bensinen blir cirka 5 procent.


Att fabriken blir lönsam, hyser han inga tvivel om. Kalkylen skulle gå ihop även om metanolen inte varit befriad från energiskatt. Fabriken kommer också att förse kommunen med fjärrvärme.

Blir du en förmögen man på kuppen?

- Det här är ingen investering för den som vill göra snabba klipp. Själv har jag inget större intresse av att bli förmögen, skulle jag ha det hade jag ägnat mig åt något annat.

Idén att tillverka metanol genom förgasning av skogsråvara har han haft i tankarna i minst 30 år. Ingen annan har gjort det, däremot är tekniken beprövad och i Kina finns många fabriker där råvaran är stenkol. Tanken var först att bygga en pilotanläggning men eftersom VärmlandsMetanol nekades statsstöd gick man direkt på en fullskaleanläggning.


Finessen med att förgasa skogsråvara är att energiutbytet blir dubbelt så högt jämfört med etanol tillverkad genom konventionell jäsning av spannmål. Produktionskostnaden för metanolen är beräknad till cirka 6 kronor per bensinekvivalentliter.

Tror du det blir problem att få tag i råvaran?

- Nej. Det har aldrig funnits så mycket skog i Sverige som idag. Vi kommer att ta råvaran lokalt inom en radie av 10-15 mil från fabriken. Det är kapitalkostanden, inte råvarukostanden, som är den tunga biten.

Läs mer i Svenska Dagbladet


Svenskarna vill satsa på förnyelsebar energi




Svenskarna vill satsa på förnyelsebar energi

En opinionsmätning som SNF beställt visar att endast 15 procent av svenskarna vill prioritera nya kärnkraftverk.

Synovate har i telefonintervjuer frågat drygt 1000 svenskar om investeringar i energisystem för att klara klimatmålen: "Om samhället skulle investera 20 miljarder vad anser du då att man bör satsa på i första hand?"

En stor majoritet, 63 procent, anser att förnybar energi som vindkraft, solenergi och bioenergi har högst prioritet. 18 procent anser att effektivisera elanvändningen så att den totala energianvändningen kan minskas är det viktigaste. Undersökningen visar att stödet för att i första hand prioritera investeringar i förnybar energi gäller oavsett partisympatier.

Klimatproblemen välkända
- Flera undersökningar visar att klimatproblemen är välkända hos svenskarna. Nu kan vi även visa svaret på frågan om hur svenska folket prioriterar olika energislag i förhållande till varandra: kärnkraftens tid är förbi! Det gäller alla riksdagspartiers väljare. Därför bör överenskommelsen om ny kärnkraft rivas upp, säger Mikael Karlsson ordförande i Naturskyddsföreningen.

Idag visar ny information att kostnaderna för ny kärnkraft är mycket höga och att ny vindkraft är billigare och går snabbare att införa. Därför visar statistiken att vindkraft är det energislag som växer snabbast i hela världen. Nya statliga utredningar visar på stora potentialer att effektivisera energianvändningen.

Vi behöver inte kärnkraften
- Vi behöver inte kärnkraften. Den är dyr och det tar lång tid att bygga verk. Redan regeringens eget planeringsmål för vindkraft innebär att nästan hälften av kärnkraftens el kan ersättas. När energieffektiviseringen dessutom tar fart och när solcellerna blir allt billigare så kan vi ersätta kärnkraften, säger Svante Axelsson generalsekreterare Naturskyddsföreningen.

Källa: Naturskyddsföreningen

De LO-förbund som hyllat regeringens kärnkraftsuppgörelse verkar ha litet stöd bland sina medlemmar och bland socialdemokratiska sympatisörer. Bland de tillfrågade LO-medlemmarna i opinionsundersökningen ville endast 15 procent prioritera investeringar för att ersätta gamla kärnkraftverk med nya.


Läs mer i Land Lantbruk

Utbrett motstånd mot uranbrytning




Utbrett motstånd mot uranbrytning

Drygt hälften av de kommuner där man fått tillstånd till att leta uran har redan sagt nej till framtida brytning av uran. Det visar en genomgång som DN har gjort.

- Vi vill stämma i bäcken så tidigt som möjligt och visa att det är ett kompakt motstånd. Vi säger nej till brytning, förklarar Leif Johansson som är centerpartistiskt kommunalråd i Skövde.
 

Efter att regeringen kom överens om att gamla kärnreaktorer ska få ersättas med nya har svensk uranbrytning kommit i ny dager. I dag finns det tillstånd för prospektering efter uran i drygt trettio kommuner. Eftersom det inte alltid framgår helt klart vilka mineraler man letar efter går det inte att exakt ange hur många som rör uran. Men de 34 kommuner som DN kontaktat täcker den absoluta huvuddelen av dessa kommuner.
 

Av dessa har 18 på ett eller annat sätt, till exempel genom beslut i kommunfullmäktige eller uttalanden av kommunstyrelsen, sagt nej till framtida uranbrytning. I de andra 16 har man inte tagit ställning. Ingen kommun förordar brytning.
 

Skövde håller tillsammans med grannkommunerna Skara, Falköping och Tidaholm på att ta fram ett gemensamt uttalande där både prospektering och brytning avvisas.
 

Just Skövde och Falköping är de enda kommuner där man har erfarenhet av uranbrytning. Brytningen i Ranstad på Billingen upphörde i slutet av 1960-talet men nu vill det kanadensiska företaget Continental precious minerals börja leta igen.
 

- Den första ansökan gäller drygt 1 600 fastigheter och merparten av dem är i Skövde och på Billingen. Det ligger ytterligen en ansökan för ett betydligt större område och betydligt fler fastigheter, säger Leif Johansson.
 

Markägarna liksom kommunerna kan överklaga de undersökningstillstånd som ges av myndigheten Bergsstaten. Många av kommunerna gör det hela tiden och en av dem är Krokom i Jämtland.
 

- Vi får avslag nästan jämt. Men vi vill tala om för de företag som prospekterar vilken åsikt vi har och göra känt att vi kommer att utnyttja det kommunala vetot mot brytning. Vårt budskap är att det inte är någon idé att de är här och letar uran, säger Maria Söderberg, centerpartist och kommunalråd i Krokom.
 

Både Söderberg och Leif Johansson förutsätter att kommunernas rätt att säga nej till brytning får vara kvar. Vad regeringen anser i den frågan är osäkert eftersom ingen prospektering ännu lett till ansökan om att öppna en urangruva.
 

Men kommunernas uttalanden påverkar inte de bolag som sökt tillstånd för prospektering, säger Maria Söderberg.
 

- Bolagen är inte särskilt känsliga för opinioner. Jag har träffat dem vid flera tillfällen. De går efter reglerna och det gör vi också.
 

Arjeplog i Norrbotten är en av de kommuner som inte tagit ställning till eventuell framtida uranbrynting. Efter uppslitande diskussioner på 1970-talet är detta en mycket känslig fråga i kommunen och politikerna skjuter den därför framför sig.
 

- Jag är oerhört kluven i den här frågan. Jag är inte helt på det klara med min egen inställning till kärnkraften. Om jag landar att vi ska ha kärnkraft i Sverige tycker jag också att vi ska producera råvaran, säger det socialdemokratiska kommunalrådet Bengt-Urban Fransson.
 

Men han lutar åt att kärnkraften bör fasas ut.
 

I flera av de kommuner där tillstånd till prospektering getts har frågan ännu inte kommit upp på den politiska dagordningen.

Lars-Ingmar Karlsson

Läs mer i tidningen DN

Läs mer

Grafik

 Kärnkraften


Kärnkraftsvännerna lurar sina väljare




Kärnkraftsvännerna lurar sina väljare

Så var det detta med kärnkraften! En nyligen publicerad opinionsundersökning visar att svenskarna är mer positiva än någonsin till kärnkraften. Själv har jag svårt att bestämma mig, men min tvekan bottnar i riskerna med det radioaktiva avfallet. Men jag håller hårt på de demokratiska spelreglerna och vi har haft en folkomröstning som gav ett tydligt besked om avveckling. Det uppdraget fick politikerna och budskapet var tydligt; ta fram alternativa energikällor. I dag har vi en överkapacitet av energi. Den ökningen av elpriset som alla fått betala för en tid sedan går bland annat till att investera i vindkraftverk som kan producera mer el för att sälja utomlands.

Tack vare avregleringen av elmarknaden har vi i Sverige ingen fördel av att vara självproducerande av el. Tvärtom har elpriserna bara ökat och det drabbar inte minst den elintensiva industrin. Det har sin tur inneburit att många drömmer om mera kärnkraft i tron på att den skulle sänka elpriserna. Så blir det givetvis inte! Hur mycket el vi än producerar så kommer överskottet att säljas, vinsterna att gå till kraftbolagen och kunderna får stå för kostnaderna. De politiker som talar sig varma för kärnkraften lurar med andra ord sina väljare. Dessutom framstår de som inkompetenta. I brist på nytänkande och utveckling håller de fast vid gammal teknik. Trots att den är så farlig att den kan förgöra en hel värld.

Jag tycker det är sorgligt!


Lotta Gröning

Läs mer i Aftonbladet

En strålande satsning och Birgitta spar pengar




En strålande satsning och Birgitta spar pengar

Solfångare är på väg att bli vanligt. I Gävleborgs län har över 550 husägare beviljats bidrag för att installera solvärme. För Birgitta Larsson i Bomhus kändes det rätt att välja miljövänlig värme.
- Jag är hellre beroende av solen än elbolagen, säger hon.

För hennes del kom beslutet när det var dags att byta ut husets oljepanna. Oljan hade sinat och det kändes fel att fylla på.

- Jag ville ha ett miljövänligt alternativ och tyckte att solfångare lät spännande, säger Birgitta Larsson.

Värdefulla råd

Hon fick kontakt med en energirådgivare som gav värdefulla råd och tipsade henne vidare till en tillverkare. Resultatet blev en solvärmeanläggning speciellt anpassad för den branta lutningen på hennes tak.

Hela anläggningen med solfångare och värmepumpen, som står i källaren, kostade 45 000 kronor. Totalt med installation och arbete landade det på cirka 80 000 kronor.

Engångssumma

- Jag hade ändå varit tvungen att lägga ut 20 000 kronor på en ny varmvattenberedare. Jag gillar att vara självförsörjande och det jag har investerat är en engångssumma. Resten sköter sig själv, säger hon.

Enligt Energimyndigheten kan en solvärmeanläggning minska behovet av köpt energi med 2 000-6 000 kWh/år i en medelstor villa beroende på system och solfångarsystem. En förutsättning för att solvärme ska fungera är att huset har ett vattenburet värmesystem.

Det behöver inte vara fullt solsken för att värme ska produceras. När Arbetarbladet besöker Birgitta Larsson en halvmulen marsdag visar mätaren för kapaciteten 30 procent.

Gratis varmvatten i somras

Anläggningen kom upp i slutet av maj förra året, så någon helårseffekt har hon ännu inte märkt av.

- Jag kommer att tjäna på det, men hur mycket vet jag inte. Min upplevelse förra sommaren var att jag hade gratis varmvatten hela sommaren, och så låga elräkningar har jag aldrig haft förut. Det var nästan bara abonnemanget och elen till mina hushållsapparater, säger hon.

Solvärme kan locka fler

Uno Hammarberg, energirådgivare i västra Gästrikland, tror att stigande elpriser gör fler lockas att installera solvärme.

- Det kommer mer och mer frågor om solvärme, och konkreta frågor från många som vill göra något, säger han.

Nu hoppas han att regeringen ska införa bidrag även för solceller och göra det möjligt för människor att sälja tillbaka el till elnätet.

Fakta. Solvärme

En solvärmeanläggning kan minska behovet av köpt energi med 2 000-6 000 kWh/år i en medelstor villa beroende på system och solfångarsystem.

Solvärmen kan svara för huvuddelen av värme och varmvattenbehovet under 4-6 månader i en medelstor villa i södra Sverige och under något kortare period i norra Sverige. En förutsättning är att huset har ett vattenburet värmesystem.

Solvärme är det minst miljöpåverkande uppvärmningsalternativet eftersom det i princip inte ger några utsläpp till luften.

En solvärmeanläggning för villa kostar mellan 10 000 och 50 000 kronor. Kostnad för installationen tillkommer.

Via länsstyrelsen kan ansöka om bidrag till installation av solvärmeanläggning. Till småhus ges maximalt 7 500 kronor. Stödet baseras på mängden värme systemet kan prestera.

Från 1 januari 2009 gäller samma regler för stöd till solvärme för privatpersoner och företag.

Källa: Energimyndigheten, Boverket och Länsstyrelsen i Gävleborgs län.

Läs mer i Arbetarbladet


Elpriserna fortsätter rasa...




Elpriserna fortsätter rasa

Elpriserna fortsätter att falla. Spotpriset, som styr det rörliga priset, blev för februari 41,7 öre per kilowattimme, drygt två öre lägre än i januari.
Sedan september förra året har spotpriset mer än halverats.
Även terminspriserna, som styr det bundna priset, går stadigt nedåt.

Läs mer i Hudiksvalls Tidning

Vattenfall äskar pengar för elbilar




Vattenfall äskar pengar för elbilar


En grupp intressenter har ansökt om 155 miljoner kronor från regeringen för att utveckla elbilar i Trollhättan.

Bakom ansökan står teknikparken Innovatum och el-samarbetsgruppen Power Circle, där bland andra Vattenfall ingår.
Tanken är att skapa ett "dream team" med ingenjörer och designare för att utveckla olika typer av elfordon på Innovatum.

Källor: TV 4 Nyheterna Väst/di.se

Läs mer på Land Lantbruk


Ny solcellsdriven bil rullar hela dagen




Ny solcellsdriven bil rullar hela dagen


En solig dag kan bilen rulla stadigt i 90 kilometer i timmen hela dagen, skriver Mit:s Solare Electric Vehicle Team på Mit:s webbplats.

Bilens elmotor drivs av ett batteri som laddas av kiselsolcellerna. Batteriet har kapacitet att ta bilen från Boston till New York, drygt 30 mil, en regnig dag utan solsken.

Källa: Ny Teknik

Läs mer i tidningen Lantbruk


Planerar för torv och kärnkraft




Planerar för torv och kärnkraft

Holmen Energi, vidgar sin energiproduktion till flera energislag. Tidigare har det bara varit fråga om vattenkraft. Kärnkraft, torvbrytning, vindkraft, bioraffinaderi och vattenkraft ingår i Holmen Energis nya energiplaner.

"Holmen och fyra andra företag har påbörjat förberedelser för att kunna bygga kärnkraft tillsammans med en energibolagspartner", skriver Magnus Hall, koncernchef för Holmen i förordet till årsredovisningen.

Läs mer i Hudiksvalls Tidning

Jämn kvalitet i pelletstest – men stora skillnader i pris




Jämn kvalitet i pelletstest - men stora skillnader i pris

Energimyndigheten har testat olika fabrikat av pellets för uppvärmning och resultatet visar att pelletsen håller en hög och jämn kvalitet, men dock finns det stora prisskillnader.

Testet som myndigheten har gjort omfattar pellets som säljs i säckar om 15 och 16 kilo från svenska tillverkare. Eftersom pelletsen doseras efter volym är en jämn volymvikt viktig så att inte konsumenterna måste justera om brännaren varje gång de får en ny leverans eller byter fabrikat. Låg askhalt betyder att förbränningen är effektiv och att det blir mindre arbete med att aska ur pannan, brännaren eller kaminen.

- Vi har nu med detta test sammanlagt testat 27 fabrikat som tillsammans svarar för en stor del av pelletsförsäljningen och resultaten visar att pelletsen generellt håller en hög och jämn kvalitet, säger Anita Aspegren, enhetschef på Energimyndighetens Testlab.

På en punkt, priset, finns det dock stora skillnader. Här gäller det att som konsument jämföra och ta reda på vilka villkoren är. Prisskillnaderna beror bland annat på, hur långt pellets måste transporteras och vilken kvantitet som köps. Att köpa mer blir billigare räknat i pris per ton.

Läs mer i Gästriklands Tidning

Tidigare inlägg Nyare inlägg
RSS 2.0
Bloggtoppen.se Allmänt BlogRankers.com
webvoter-omröstning
Ge din bedömning av bloggen

1 ganska dålig
2 mindre bra
3 helt ok
4 riktigt bra
5 väldigt bra

Se resultat
hit counter