-Både våra egna och externa jurister granskade avtalet med Coop ur just konkurrensrättslig synpunkt, säger Tobias Wåhlén till Fri Köpenskap.

Arla Foods utreds för misstankar om brott mot konkurrenslagen, pragrafen om missbruk av dominerande ställning. Avtalet kan också vara ett brott mot EG-rätten.

Källa: Fri Köpenskap

Läs mer på Land Lantbruk

Kommunen vill bli Sveriges hästvänligaste.

Kommunstyrelsen i Ockelbo vill sänka skyddsavståndet mellan bostäder och hästhållning till mellan 30 och 50 meter på hävdad jordbruksmark. De hoppas att ändringen ska locka hästägare till kommunen. Enligt Arbetarbladet har de flesta kommuner minst 100 meter som den nedre gränsen för skyddsavståndet.

Kommunalrådet Magnus Jonsson (S) tror inte att en hästvänligare kommun kommer att vara allergikerovänlig. Det är farligare för en allergiker att åka buss med en hästägare än att bo nära en hage, säger han till Arbetarbladet. De nya riktlinjerna måste godkännas av kommunfullmäktige.

Läs artikeln i tidningen ATL

En märkning för djuren, en för EU, en för ekologin och en för miljön. Har EU drabbats av märkeshysteri?

Läs hela artikeln i ATL

Landshypotek säljer en ny försäkring till jord- och skogsbrukare från den 1 maj.

- Genom den nya gårdsförsäkringen kan vi ge våra kunder heltäckande lösningar när det gäller bank och försäkring, säger Olof Helmersson, som ansvarat för att ta fram den nya försäkringen.

Enligt ett pressmeddelande från Landshypotek var debatten vid förra årets LRF-stämma om att bönderna saknar opartiska försäkringsrådgivare upprinnelsen till försäkringen.
Gårdsförsäkringen är ett samarbete mellan Landshypotek, försäkringsmäklarna Säkra och det norska försäkringsbolaget Gjensidige.

Läs hela artikeln i ATL

Piratpartiet ser ut att vara på väg in i EU-parlamentet. Enligt Synovates första EU-valsmätning inför årets val får partiet 5,1 procent. Bland 18 till 29-åringar är Piratpartiet näst största parti.

Läs hela artikeln i Aftonbladet

Unga väljare kan ge Piratpartiet EU-mandat

Läs hela artikeln i DN

Läs mer i SVD

- Jag har redan tio föreningar som vill ta emot en person och det finns säkert fler som är intresserade. För varje arbetslös får vi 225 kronor per dag i handledningspengar och med den samlade summan kan vi anställa en handledare som tar hand om de tio.

- Det är ett fantastiskt tillfälle för den sociala ekonomin i länet. Nu kan vi få sådana saker gjorda som vi drömt om, men aldrig fått möjlighet att göra, säger Bengt som just nu åker runt i länet och berättar om möjligheten för kommunbygderåden.

- Vi räknar med att kunna komma igång med vår modell efter sommaren.

Läs mer om vad den tredje fasen innebär och hur modellen ser ut här.

En stor del av sjukhusvården i länet koncentreras till Gävle. Det står klart sedan förslaget om framtidens vård i Gävleborgs län presenterades i dag.

Läs hela artikeln i Arbetarbladet

En majoritet tänker rösta i EU-valet.

Det visar Aftonbladet.se:s läsarundersökning där över 13 000 har svarat.

- Om den undersökningen skulle stämma är det fantastiskt, säger EU-minister Cecilia Malmström.

Vi i Sverige har blivit mer positiva till EU, enligt en undersökning från Som-institutet vid Göteborgs universitet.

Och om Aftonbladets läsarundersökning stämmer kan valdeltagandet den 7 juni bli högre än sist, då bara knappt 38 procent gick och röstade. Över 13 000 personer har svarat på frågan: "Ska du rösta i EU-valet?" Drygt 63 procent svarar "ja", knappt 37 procent "nej".

Läs hela artikeln i Aftonbladet

Lantmännen satsar 100 miljoner på nya affärsidéer

Hej!

Kul att ni uppmärksammar vårt projekt.

För att läsa mer om Våga Satsa eller för att söka pengar till ditt projekt,

besök http://www.lantmannen.com/satsa

Lantmännen  ([email protected])

Swessar leder resa till svenskbygderna:

Hej!

Den här resan verkar jätteintressant.

Jag är musiker bosatt i Undersvik, Hälsingland. Jag har genomfört två turnéer i USA och spelat på festivaler för skandinavisk musik bl.a. Funderar nu på en ny turné med vår duo.

Det är väldigt tacksamt och roligt att komma över och ge en liten bit av vårt rika kulturarv.

Jag letar just nu spelställen typ festivaler, muséer, föreningar o.s.v.

Hälsningar,

Kari Sjöstrand,
Karisma Musik

Kari Sjöstrand 

 ([email protected])

Det gamla telenätet ska avvecklas och ersättas med ny teknik. En majoritet av landsbygdens invånare får i framtiden tillgång till ett integrerat nät med bredband, telefoni och tv.

Läs hela artikeln i tidningen ATL

Europeiska socialfonden har beviljat ca 25 miljoner kronor för att lyfta jämställdhetsfrågorna i socialfondsprojekt. Projektsökande och projektägare i Värmland, Dalarna och Gävleborgs län kan nu få hjälp av projektstödjare Katarina Jakobsson vid Länsstyrelsen i Värmlands län.
- Jag kan ge projekten både konkreta tips, idéer och verktyg, säger Katarina Jakobsson. Målet är att integrera ett jämställdhetsperspektiv i projektens alla delar.

I december 2008 beviljade Europeiska Socialfonden länsstyrelserna, genom Länsstyrelsen i Örebro län, ca 25 miljoner kronor till ett nationellt projekt som ska hjälpa till att flytta fram positionerna i arbetet med jämställdhetsintegrering av socialfondsprojekt.

Åtta länsstyrelser har nu rekryterat projektstödjare som ska genomföra satsningar regionalt, varav Länsstyrelsen i Värmlands län är en. Länsstyrelsen i Värmlands län har som mål att kunna stödja minst 50 projekt per år under den här treårsperioden. Till uppgiften har Katarina Jakobsson, tidigare genuskonsult, anställts. Projekten kommer bland annat att erbjudas utbildningar och workshops i jämställdhetsintegrering och information i samband med att nya projektomgångar utlyses.

- Särskilt viktigt är det att stödja projektägarna så att de kan ge projekten ett bra innehåll för både kvinnor och män, säger Maritha Johansson, jämställdhetsdirektör på Länsstyrelsen i Värmlands län.

För mer information, kontakta
Katarina Jakobsson
Länsstyrelsen i Värmlands län,
Tel: 054-197093 / 0735-692337

ESF-Rådet, Europeiska unionens Socialfonder
http://www.esf.se/    

Läs hela artikeln i Hela Hälsingland.se

Relaterat

Intresset för ekologiska livsmedel ökar stadigt. Trots att de ekologiska produkterna kostar betydligt mer än konventionellt framställd mat är efterfrågan så stor att landets bönder inte alltid kan få fram tillräckligt för att tillfredsställa konsumenterna. Men den senaste tiden har röster höjts som ifrågasätter den ekologiska odlingen.

Läs hela artikeln i DN

Konkurrensverket gjorde en oanmäld platsundersökning på Coop och Arla Foods kontor i Stockholm liksom på huvudkontoret i Danmark.

Läs hela artikeln i DN

Läs mer i tidningen ATL

Läs mer i tidningen Land Lantbruk

Jubel på groggverandan när Alliansen sätter kniven i hjärtat på allemansrätten

Allemansrätten är en utopisk föreställning om det goda livet. Mot den har stått ständiga och blodiga strider om mark och revir. Privata behov står mot det allmänna intresset och i dagens politik innebär det att en miljöminister - vilken ironisk titel! - sufflerad av moderaterna vill ge förmöget folk möjlighet att slå upp sina drömkåkar vid stränder som tidigare varit skyddade, skriver Gunnar Ohrlander.

Naturen tillhör oss alla.

Läs hela artikeln i Aftonbladet

Köttbönder, bowlingälskare - och Vadstenas starkaste dräng.

De har alla en sak gemensamt - de ska leta den rätte i "Bonde söker fru" i höst.

Läs hela artikeln i Aftonbladet

Arla misstänks ha utnyttjat sin dominerande ställning på marknaden och tros ha prisdumpat för att konkurrera ut mindre mejerier. Idag slog Konkurrensverket till med gryningsräder både på Arlas Foods huvudkontor i Sverige och i Danmark, samt mot Coop.

Läs hela artikeln i Aftonbladet

Seminarium om lokal och traditionell kunskap, vår relation till naturen och vägar till hållbara samhällen - lärande mellan olika kulturer

Samhället söker efter lösningar på den stegrande klimatförändringen och miljöförstöringen genom nya politiska avtal och tekniska lösningar. Nationellt förbrukar vi idag väsentligen mer av jordens resurser än vår globala andel. Det är tveksamt om vi kommer att kunna klara den samhällsomställning som vi står inför om vi inte även börjar se på hur vi förhåller oss till naturen och jorden med ett större helhetsperspektiv.

Såväl modern vetenskap som äldre traditionella natursyner pekar på behovet av ett annat förhållningssätt än det som det västerländska samhället har haft under det senaste seklet.

Detta bärmed sig stora möjligheter till nytänkande. Läs mer

Seminariet hålls i Kungliga Skogs- och Lantbruksakademins lokaler i Stockholm.

Norrbottens bygderåd kräver en fungerande busstrafik Även byarna ska ha förutsättningar att existera, det är alla fjorton kommuner i Norrbotten rörande eniga om.

För detta krävs en fungerande busstrafik, inte minst i de trakter där nivån på den lokala servicen redan nått en smärtgräns. Bussen till butik, skola, sjukvård och annan samhällsservice har gjort det möjligt att bo kvar, trots allt.

Läs mer i Norrländska Socialdemokraten.

På Hela Sverige ska levas årsmöte den 24 april i Sunne omvaldes Karl-Erik Nilsson till ordförande och Inez Abrahamzon till vice ordförande. Det är i Sunne som Landsbygdsriksdagen 2010 ska äga rum och nu fick deltagarna möjlighet att titta på området. Sammanlagt deltog cirka 80 personer i medlemsmötet på torsdagen och årsmötet på fredagen.

Hela Sverige ska levas styrelse för år 2009 ser ut så här:

Ordförande: Karl-Erik Nilsson

Vice ordförande: Inez Abrahamzon

Ordinarie ledamöter: Åse Blombäck, Johan Boström, Lars Carlsson, Stig Hansson, Kenneth Nilshem, GunMarie Persson

Ersättare: Gunnel Cassel-Söderbäck, Åke Claesson, Emma Hagel, Ingegerd Petersson, Inger Karlsson, Jan Runfors

Primas backpackers har gett sig ut på vårens sista uppdrag. Denna gång drog vi mot Åmot. The place to be för blivande backpackers, tror vi i alla fall. Saken är den att Åmot sägs vara ett mecka eftersom Gästriklands mest erfarna backpackers bor där.

Läs hela artikeln i Arbetarbladet

Inom UD har vi precis genomfört en kartläggning, av snus och andra liknande diskriminerade produkter inom EU: s medlemsländer. I ljuset av denna undersökning ter sig förbudet mot svenskt snus inom övriga EU-länder som än mer absurt. Andra former av snusliknande produkter finns i mer än hälften av de tillfrågande länderna och får säljas inom EU, det är bara det svenska snuset som inte får säljas, skriver Ewa Björling.

Sveriges riksdag och regering är överens om att arbeta för att förbudet mot att exportera svenskt snus till övriga EU-länder ska avskaffas.

Läs hela artikeln i Aftonbladet

Efter att ha kommit hem ifrån tyskland efter 8 dagar och varit utan snus den sista dan blir man lite betuttad i denna idé :-)

"Bästa råden

1. Obehandlat, ohyvlat virke är bäst. Undvik holkar tillverkade av papper, spån- eller masonitskivor.
2. Välj holk efter önskad fågelart.
3. Undvik holkar med sittpinne. Se upp med grenar nära holken.
4. Sätt upp småholkar på minst 1,50 meters höjd, undvik soligt söderläge.
5. 15-20 meter är lagom avstånd mellan holkarna. Staren är ett undantag och bor gärna flera par i samma träd.
6. Spika inte fast holken i trädet. Bind hellre upp den, häng upp den i en klyka eller använd träplugg.
7. Städa holken på vårvintern."

Otrogna män och en rockstjärna som dricker öl.

Google ser allt.

I dag börjar kamerorna kartlägga svenska städer.

Först ut är Stockholm, Göteborg och Malmö. Google åker runt med bilar på gatorna och fotograferar åt alla håll.

På nätet kan användare sedan se gatorna i 360 grader på mycket nära håll."

Inte annat än att vi får ta på oss hatt och solbrillor om vi ska ut på gatorna. Hamnar man på Googles bilder så är man minst sagt förevigad.

Läs hela artikeln här på aftonbladet

Konferensen  presenterar positiva lösningar och vads om kan uppstå genom lokat engagemang och vänder sig till engagerade människor och föreningar på landsbygden i Kalmar län med omnejd, samt till dess kommunala politiker och tjänstemän.

Alla med intresse i landsbygdens utvecklingsfrågor är varmt välkomna till driftigaBockara! Läs mer

Det började i ett litet samhälle som heter Totnes i sydvästra England för tre år sen. Nu har "Transitionrörelsen" spritt sig till 152 platser som uppfyller kraven på att kallas omställningsorter.

Över 500 orter runt om i världen står på tur, varav några i Sverige. Klotet har träffat en av förgrundsgestalterna för rörelsen, Rob Hopkins på plats i Totnes.

Tanken är att vi måste vänja oss nu vid ett liv utan fossila bränslen innan oljepriset slår i höjden och klimatet löper amok. Människor behöver skapa levande lokalsamhällen och odla sin mat som man gjorde under andra världskriget. Och vi kan inte längre flyga utan får umgås med grannar och via Internet.

Men räcker åkermarken till för att föda världens befolkning om alla ska odla sin egen mat?
Programledare: Marie-Louise Kristola.  

Onsdag 22/4 kl. 13.20 och torsdag 23/4 19.03 samt fredag 24/4 kl 01.03 i P1.

Ulrik Strömberg

Satsningen har redan genererat lokal turism. Vailet Lindqvist i Långträsk erbjuder guidade turer i vindparken med fika.
Läs mer här

För att stoppa den olagliga fildelningen vill branschen att sajten Pirate Bay ska blockeras. Men svenska nätleverantörer säger blankt nej. Stockholms tingsrätts dom mot Pirate Bay stoppar inte verksamheten.

Läs hela artikeln i Svenska Dagbladet

Rikskriminalpolisen utesluter nu sabotage bakom de många fynden av glasbitar i främst kyckling men också i andra livsmedel. På måndag avbryts insamlingarna av polisanmälningar, skriver Dagens Nyheter.

Läs hela artikeln i Aftonbladet

Läs mer i tidningen DN

Läs mer i tidningen Svenska dagbladet

Det blev fällande domar i Pirate Bay-målet.

Fredrik Neij, Peter Sunde Kolmisoppi, Gottfrid Svartholm Warg och Carl Lundström får ett års fängelse av Stockholms tingsrätt. De ska också betala skadestånd på mångmiljonbelopp - totalt över 30 miljoner kronor.

Läs hela artikeln i Aftonbladet

Läs mer i tidningen DN

Läs mer i tidningen Svenska Dagbladet

Intresset för Rättvisemärkt och Fairtrade internationellt fortsätter växa, trots den globala lågkonjunkturen.

Läs hela artikeln i Land Lantbruk

Matuppropet besökte igår Coop för att protester mot valet av Arla som leverantör, men sina MedMera kort fick de inte lämna över.

Det blev en diskussion om vem som egentligen bär ansvaret för den biologiska mångfalden där Coop, enligt uppgift, lade skulden på bonden. Camilla Sparring höll inte med.
Och korten fick de som sagt var inte lämna över.

Källa: Matuppropet

Läs artikeln i Land Lantbruk

Fredrik Neij, 30, Gottfrid Svartholm Warg, 24, Peter Sunde Kolmisoppi, 30, och Carl Lundström, 49, riskerar fängelse för brott mot upphovsrättslagen. De riskerar också att få betala ett skadestånd på 117 miljoner kronor.

Läs hela artikeln i Aftonbladet

Konferensen var en uppföljning av den tidigare konferensen "Byarörelsen i det nya landsbygdsprogrammet", som arrangerades under vintern 2008. Syftet med årets konferens var att fortsätta öka den ideella sektorns intresse, engagemang och deltagande i landsbygdsprogrammet för att bidra med den lokala utvecklingen och bli bättre på att ta del av de resurser som finns avsatta till detta. Konferensen genomfördes med en så kallad konferenscheck från Landsbygdsnätverket och genomfördes av Hela Sverige ska leva samt Hushållningssällskapens Förbund.

 Här på sidan kan du ladda ner material från konferensen:

Omkring 2000 arga irländska mjölkbönder har de senaste dagarna demonstrerat mot det låga mjölkpriset.

Det är sedan Irlands största mejeriföretag Glanbia i mars sänkte avräkningspriset till 20 cent per liter (cirka 2,40 svenska kronor) som leverantörerna nu sluter upp i högljudda protester, rapporterar irländska medier.

Richard Kennedy som är ordförande för det irländska bondeförbundet IFA:s mjölkkommitté, kräver att Glanbia omedelbart tar tillbaka prissänkningen på 3,7 cent (cirka 45 öre).

Läs mer i tidningen ATL

Nyheten om att internetleverantören Bahnhof inte sparar sina kunders IP-nummer och därmed inte skulle kunna lämna ut dem till "piratjägare" engagerar SvD.se:s läsare. Vid 18-tiden hade artikeln över hundra kommentarer och ett tiotal blogglänkar. Många uttrycker sitt stöd för Bahnhof men debatten handlar till stor del om huruvida nedladdning överhuvudtaget borde betraktas som olagligt.

Läs hela artikeln i Svenska Dagbladet

Kasettband, dator, videobandspelare och dubbeldeckare - alla kontroversiella på sin tid.

STÄNDIG KONFLIKT På fredag faller domen mot The Pirate Bay. Men dagens fildelningsdebatt är inte unik. Kulturskapares kamp för att få betalt för sitt arbete och somligas rädsla för ny teknik går tillbaka till stumfilmens dagar. Här är några upphovsrättsstrider värda att minnas.

Läs hela artikeln i Svenska Dagbladet

Maria Crofts: En del kommer gå i konkurs

Den skyhöga arbetslösheten kommer att slå hårt mot många hushåll. Bara drygt hälften av dem som är med i a-kassan har rätt till ersättning över huvud taget. Av dem som får ersättning får många mindre än 80 procent av lönen.

"Jag läser lagen"

Vice chefsåklagare Mikael Hammarstrand i Gävle är beredd att åtala alla barnmorskor som skriver ut p-piller till flickor under 15 för medhjälp till våldtäkt. - Jag läser lagen, säger han till Dagens Medicin.

Läs hela artikeln i Aftonbladet

Man får hoppas att detta är ett inspel för att skapa dialog runt ämnet som är grundtanken och inte att kasta bort skattepengar som man behöver hos barnmorskorna istället.

Läs mer i tidningen DN

Läs mer i tidningen Svenska dagbladet

Läs mer i tidningen Arbetarbladet

Läs mer i tidningen Gefledagblad

Internetleverantören Bahnhof sparar inte sina kunders IP-nummer, och skulle därför inte heller kunna lämna ut dem vid en sådan förfrågan. Därmed finns ett tänkbart kryphål i den nya fildelningslagen Ipred.

Läs hela artikeln i Svenska Dagbladet

Jordbruket är den största anledningen till övergödningen av Florsjön utanför Söderhamn där tusentals kommuninvånare och turister badar varje år. Men bönderna själva vill inte ta sitt ansvar. Bara 10 av 53 lantbrukare har gått med i Hushållningssällskapets satsning Greppa näringen, trots att rådgivningen är gratis.

Läs hela artikeln och lyssna på inslag et på SR Gävleborg

Lantbruk övergöder Florsjön

Summering för lantbruk, landsbygd, livsmedel, energi, miljö etc.

Regional tillväxt
Regeringen bemyndigas att under 2009 för anslaget 1:4 Europeiska regionala utvecklingsfonden perioden 2007-2013 ingå ekonomiska förpliktelser som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 4 345 000 000 kronor under perioden 2010-2015.

Skälen för regeringens förslag: Regeringen anser att de regionala strukturfondsprogrammen bidrar till att stärka den regionala konkurrenskraften. Projekt som finansieras av programmen är fleråriga. Riksdagen har därför bemyndigat regeringen att ingå ekonomiska förpliktelser som sträcker sig fram till och med 2015. Den av riksdagen tidigare beslutade bemyndigande-ramen för perioden 2010-2015 är emellertid för låg för att möjliggöra den beslutstakt inom programmen som regeringen prognostiserar och eftersträvar under rådande konjunktur.

Allmän miljö- och naturvård
Regeringens förslag: Anslaget 1:4 Sanering och återställning av förorenade områden minskas med 15 000 000 kronor.

Skälen för regeringens förslag: För att bidra till finansieringen av det under utgiftsområde 1 Rikets styrelse uppförda anslaget 4:1 Regerings-kansliet m.m. minskas anslaget 1:4 Sanering och återställning av förorenade områden med 6 000 000 kronor. För att bidra till finansieringen av anslaget 1:7 Internationellt miljösamarbete föreslås anslaget 1:4 Sanering och återställning av förorenade områ-den minskas med 9 000 000 kronor. Sammantaget bör därmed anslaget 1:4 Sane-ring och återställning av förorenade områden minskas med 15 000 000 kronor.

Anslaget 1:7 Internationellt miljösamarbete ökas med 11 000 000 kronor.

Regeringen bemyndigas att under 2009 för anslaget 1:10 Klimatanpassning ingå ekonomiska förpliktelser som medför behov av framtida anslag på högst 100 000 000 kronor under perioden 2010-2011.

Skälen för regeringens förslag: För att skapa goda förutsättningar för planering, upphandling och genomförande av projekt är det nödvändigt att Lantmäteriet och Statens geotekniska institut kan fatta beslut som medför behov av framtida anslag. Besluten avser upphandlingar för den nationella markmodellen (höjddatabasen) respektive upp-handlingar i samband med kartlägg-ning av skredförutsättningar i Göta Älvdalen.

Energi
Regeringens förslag: Riksdagen godkänner en investeringsplan för Affärsverket svenska kraftnät.

Skälen för regeringens förslag: Kostnaderna för pågående samt planerade ny- och reinvesteringar i stamnätet har ökat väsentligt sedan Affärs-verket svenska kraftnät redovisade sin inve-steringsplan för perioden 2009-2011 i februari 2008. Investeringarna syftar främst till att öka överförings-kapaciteten i Norden, förbättra driftsäkerheten och ansluta vindkraftsparker till stamnätet. De prognostiserade högre kostna-derna för 2009 avser den pågående utbyggnaden av en ny 400 kV-ledning på sträckan Nea-Järpströmmen mellan Norge och Sverige, en ny likströmsförbindelse mellan Sverige och Finland (Fennoskan 2), tillkommande förstärknings-åtgärder vid en 220 kV-ledning i Norrland då vindkraft anslutits till ledningen samt delprojekt inom ramen för det s.k. Stockholms Ström-projektet som syftar till att förstärka el-matningen till Storstockholmsområdet.

Sammantaget beräknas investeringsvolymen öka med 555 000 000 kronor 2009 jämfört med gällande investeringsplan. För 2010 beräknas investeringarna till 2 265 000 000 kronor, vilket är en ökning med 790 000 000 kronor jämfört med tidigare redovisad investeringsplan. För 2011 beräknas investeringarna till 2 450 000 000 kronor, vilket är en ökning med 550 000 000 kronor jämfört med tidigare redovisad inve-steringsplan.

Jord- och skogsbruk
Regeringens förslag: Anslaget 1:7 Bekämpande av smittsamma husdjurssjukdomar ökas med 66 000 000 kronor.
Anslaget 1:23 Åtgärder för landsbygdens miljö och struktur minskas med 10 000 000 kronor.
Anslaget 1:29 Sveriges lantbruksuniversitet minskas med 7 000 000 kronor.

Skälen för regeringens förslag: Regeringen lägger stor vikt vid att det generellt sett goda djurhälsoläget i Sverige vidmakthålls. Vid utbrott av djursjukdomar är det viktigt att sjukdoms-spridningen kan begränsas genom snabba in-gripanden.
Kostnaderna för ersättning för sjukdoms-bekämpning enligt epizootilagen (1999:657) och zoonoslagen (1999:658) varierar mellan åren beroende på antalet sjukdomsfall. Kostnaderna under våren 2009 har varit betydligt högre än beräknat, särskilt beroende på utbrott av sjuk-domarna blåtunga och salmonella.
Anslaget 1:7 Bekämpande av smittsamma husdjurssjukdomar bör därför ökas med 66 000 000 kronor. Bidrag till finansiering sker genom att anslaget 1:23 Åtgärder för landsbygdens miljö och struktur minskas med 10 000 000 kronor och att anslaget 1:29 Sveriges lantbruks-universitet minskas med 7 000 000 kronor. Bidrag till finansiering sker även genom att det under utgiftsområde 1 Rikets styrelse uppförda anslaget 3:1 Sametinget minskas med 5 000 000 kronor.

Räntekostnade för förskottererade gårdsstöd, mmm (ligger under jord- och skogsbruk)
Regeringens förslag: Anslaget 1:13 Räntekostnader för förskotterade gårdsstöd m.m. ökas med 51 000 000 kronor.
Anslaget 1:13 Räntekostnader för förskotterade gårdsstöd m.m. får även användas för eventuella räntekostnader, rättegångskostnader, revisions- och kontrollkostnader samt skadestånd för-knippade med Jordbruksverkets inbetalningar av avgifter till den Europeiska gemenskapen.
Anslaget 1:23 Åtgärder för landsbygdens miljö och struktur minskas med 51 000 000 kronor.

Skälen för regeringens förslag: Jordbruksverket tar årligen in produktionsavgifter för socker från det svenska sockerföretaget Danisco. Avgifterna betalas sedan in till EU-kommissionen. Avgif-ternas storlek fastställdes på grundval av kom-missionens förordning 1775/2004 fram till och med regleringsår 2005/2006. En dom i EG-domstolen har ogiltigförklarat kommissionens förordning. Jordbruksverket har av domstol ålagts att återbetala felaktigt uttagna produk-tionsavgifter, ränta samt Daniscos rättegångs-kostnader. Den föreslagna ändringen av ändamålet för anslaget 1:13 Räntekostnader för förskotterade gårdsstöd m.m. avser att möjliggöra ett användande av anslaget för att täcka ränte- och rättegångskostnaderna.
EU-kommissionen har beslutat att Sverige ska betala 126 600 000 kronor på grund av felaktigt utbetalda djurbidrag under stödåren 2002-2004. Tillgängliga medel på anslaget 1:13 Ränte-kostnader för förskotterade gårdsstöd m.m. är inte tillräckliga för att detta belopp ska kunna betalas. Anslaget bör därför ökas med 51 000 000 kronor. Finansiering sker genom att anslaget 1:23 Åtgärder för landsbygdens miljö och struktur minskas med motsvarande belopp.

Konkurrenskraftig livsmedelssektor (ligger under jord- och skogsbruk)
Regeringens förslag: Regeringen bemyndigas att under 2009 för anslaget 1:21 Konkurrenskraftig livsmedelsektor besluta om bidrag som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 17 000 000 kronor under 2010.
Skälen för regeringens förslag: Under 2009 fattas flera beslut om bidrag till innovation, utveckling och högre kompetens i livsmedelssektorn.

Det finns flera skäl till att medlen inte kommer att kunna betalas ut under 2009. En anledning är att Jordbruksverket under 2008 inväntade beslut från EU-kommissionen om att programmen var stödberättigande. Detta beslut fattades senare än beräknat. De flesta beviljade projekt har av den anledningen inte kunnat erhålla beslutade medel.
Eftersom Jordbruksverket ska behandla ansökningarna i den ordning de kommit in, kommer en del av de stödansökningar som beviljades 2009 inte att föranleda någon utbetalning förrän under 2010.
Regeringen bör därför bemyndigas att under 2009 för anslaget 1:21 Konkurrenskraftig livsmedelsektor besluta om bidrag som inklusive tidigare åtagande medför behov av framtida anslag på högst 17 000 000 kronor under 2010.

Bidrag till vissa internationella organisationer (ligger under jord- och skogsbruk)
Regeringens förslag: Anslaget 1:22 Bidrag till vissa internationella organisationer m.m. ökas med 13 000 000 kronor.
Anslaget 1:14 Fiskeriverket minskas med 3 000 000 kronor.
Anslaget 1:23 Åtgärder för landsbygdens miljö och struktur minskas med 10 000 000 kronor.

Skälen för regeringens förslag: Medlems-avgiften till Förenta Nationernas livsmedels- och jordbruksorganisation har ökat till följd av dels en avgiftshöjning, dels valutakursförändringar. Regeringen bedömer att anslagna medel är otillräckliga. Anslaget 1:22 Bidrag till vissa internationella organisationer m.m. bör därför ökas med 13 000 000 kronor.
Finansiering sker genom att anslaget 1:14 Fiskeriverket minskas med 3 000 000 kronor samt genom att anslaget 1:23 Åtgärder för landsbygdens miljö och struktur minskas med 10 000 000 kronor.

Källa: Regeringen

Läs artikeln i Land Lantbruk

Äntligen ska Charlotta Cederlöf ställa ut. Redan när hon gick på Konstlinjen 1988 började hon att göra kuddar. Men i somras fick hon en alldeles ny idé. Hon såg ett program om vapendesign och insåg hur snygga vapen är rent formmässigt. Hon började brodera AK 47:or och handgranater och nu ligger hon hemma i TV-soffan på kvällarna. Med katten Kurt i knät och broderar framför engelska deckare.

Läs hela artikeln i Gefledagblad

Krisen tvingar regeringen att öppna plånboken.

Nästan 11 miljarder extra är försvarsvapnet mot den skenande arbetslösheten.

Men satsningarna på jobb- och utvecklingsgarantin möts av S-kritik.

Läs hela artikeln i Aftonbladet

Fler länkar ifrån Aftonbladet
"Återgång till bidragslinjen" Svenskt näringslivs Stefan Fölster kritisk till vårbudgeten
16 Lundby-Wedin: En riktig politik Men LO-ordförande vill ha större satsningar på utbildning Blogg
Borg värnar bilden av sig själv Aftonbladets Johanna Melén:
Han öppnar plånboken Finansministern satsar 11 miljarder extra på att hjälpa arbetslösa - i år 122 Ledarbloggen: Valhänt vårbudget Passiv arbetsmarknadspolitik.
"Det är många på ett jobb" Linda Hedlund sades upp från Volvo - hankar sig fram på extrajobb
Sjuksköterskorna: Vi är oroliga för att inte orka med.
Småföretagaren: Bankerna ställer till det för oss.
Läraren: Vi behöver fler - inte färre lärare.
Pensionären Anneli: De borde höja pensionerna. Lena Mellin
Borg tar i så han nästan kräks Men ändå för lite. 8
Annika Creutzer   Så rustar du dig för de svåra åren

Läs mer i Svenska Dagbladet

Allt fler bensinmackar på landsbygden läggs ner. Men i Åmot i Gästrikland har den lokala Konsumföreningen nu beslutat att investera i en helt ny mack när OK slår igen.

Läs hela artikeln och se repotaget på SVT

Vi vet att du är en aktör inom/intresserad av social ekonomi och vi skulle vilja be om din hjälp. Vi bedriver en unik och lite annorlunda kurs som är helt inriktad på samhällsentreprenörskap och den behöver vi nå ut med till intresserade personer/grupper. Du har ett kontaktnät och vi skulle vara väldigt hjälpta om du vill sprida information och tipsa om vår kurs.

Kursen är på ett år och heter Samhällsentreprenörer. Inom ramen för kursen arbetar man med sina egna idéer, projekt, arrangemang eller företag och parallellt läser man olika kunskapsteman. Det här är en väldigt bra chans för en person att på olika sätt etablera sig själv eller sin verksamhet. Man kan också delta i kursen för att prova på mängder med olika saker för att hitta rätt i det som man vill göra vidare i livet. Att arbeta med samhällsfrågor och utveckling av idéer, projekt, företag och sig själv som person är genomgångde teman.

Som ny student kommer man inte till en skola med lektionssal utan istället kommer man till en arbetsplats där man får ett eget skrivbord med kontorsmaterial och den teknik som behövs. Personalen (ca 15 st) i hela vår organisation arbetar sedan tillsammans med studenterna som på så sätt få ta del av ett stort nätverk och många olika sorters spetskompetenser. Vår strävan är att studenterna ska verka i skarpa och "riktiga" situationer så mycket som möjligt och att det blir ett mycket bra sätt för att lära sig.

Ett kursår hos oss skulle absolut passa som ett påbyggnadsår för en person som har studerat på något program/kurs tidigare och som nu vill etablera sig själv på olika sätt, praktisera sina kunskaper och förverkliga verksamheter/idéer.

Kursens webbsida är http://www.samhallsentreprenorer.se%3chttp/www.samhallsentreprenorer.se> och den bedrivs i samarbete mellan samhällsförändringsorganisationen Nätverket SIP, http://www.natverketsip.se%3chttp/www.natverketsip.se> i Växjö och Grimslövs folkhögskola, http://www.grimslovs-folkhogskola.nu%3chttp/www.grimslovs-folkhogskola.nu>.

Ulrik Strömberg

Det finns många outnyttjade resurser inom landsbygden. Något som är utvecklat i Norge men ännu relativt nytt i Sverige är grön omsorg. Det handlar bland annat om att använda landsbygdens gårdar som en sorts rehabiliterande och läkande verksamhet.

Så här skriver hon i ett pressmeddelande:
Jag och Carola tänker stötta våra lokala bönder ute i landet.
Vi tänkte i morgon ( onsdagen den 15/4) lämna tillbaka våra medmera kort till Coops huvudkontor i Solna pga
att de tänker ta Arla som huvudleverantör av mejeri produkter. Vilket i sin tur gör att alla andra mejerier i landet
kommer att slås ut. Bönderna i landet kan inte överleva bara på att sälja landskapsmjölk, de har även andra produkter
i sitt sortiment. Om detta går igenom kommer Arla att få monopol på mjölken och då kommer även Arla att kunna sätta
vilket pris de vill på mjölken och andra mejeri produkter, vill vi det?

Vi tänker bojkotta Coop tills de lyssnar på konsumenten.
Vi vill ha en levande landsbygd och öppna landskap och biologisk mångfald inte enfald. Det är inte bara Arla som har
ekologiskt sortiment.
Hjälp oss att hjälpa bönderna!

Kl.14.30 tänker vi åka ut till Solna och Coops huvudkontor och lämna tillbaka medmerakorten.

Källa: Camilla Sparring

Läs artikeln på Land Lantbruk

Det är inte bara i Sverige som få väljare kommer att gå och rösta i EU-valet i juni. Enligt en mätning av EU-kommissionen kommer valdeltagandet att sjunka till en rekordlåg nivå i hela unionen. Mätningen visar också att kunskaperna om EU-parlamentet är allra lägst i Sverige.

Läs hela artikeln i DN

Fler länkar ifrån DN

Europa 2009

• Senaste nyheterna
• Synovate: Få vet om att det är EU-val
• Östeuropéer får större inflytande efter EU-valet
• Facklig blockad slagträ i EU-valet
• Försök locka sponsorer ett fiasko
• "Inte alltid så sexigt"
• Notan för svenska ordförandeskapet i EU
• Bajnai tar över i Ungern
• EU-möte i Tjeckien tänker pressa Israel

• Reportage
• Rumäner blev ett lyft för italiensk by
• Luxemburgs okända språk ett måste för medborgarskap
• "Banksekretessen har räddat Luxemburg"
• Starka känslor när stål byttes mot stålar
• Homoäktenskap nästa strid
• Belgiska judar alltmer trängda
• Portugal ännu splittrat efter revolten
• Språket splittrar sköra Belgien

• Bakgrund & fakta
• Guide: Det här är Italien
• Här hålls mötena
• Guide: Det här är Luxemburg
• Guide: Det här är Portugal
• Guide: Det här är Belgien

• Chattar
• Det här är DN:s chattare i Italien
• Chatt om Luxemburg
• Det här är DN:s chattare i Luxemburg.
• Frågor & svar om Belgien
• Det här är DN:s chattare i Belgien

• Analys
• Allt mäktigare Berlusconi vänder blicken mot Europa
• Lyssnande USA-president gick hem hos européerna
• Frågan är vem som egentligen styr EU framöver

• Krönikor
• Inget val för väljare i Belgien
• Föga hopp få svensk på toppjobb i EU
• Bulgarien slipper vara med i "Entropa"
• Välkommen till 2009 - Europas år
• Häng med DN under Europaåret 2009!

• Webb-tv
• "Politikerna är gangsters i slips

Ny batterifabrik ger bilindustrin hopp

Biltillverkaren Fiat har inlett ett samarbete med Alelion batteries i Nödinge, Ale kommun. I samband med batterifabrikens invigning under tisdagen, presenterades en ny elbil som både är snäll mot miljön och förväntas skapa nya jobb i trakten.

Läs hela artikeln i DN

Den svenska fabriksköttbullen är numera fri från smakförstärkaren E621.

En stark konsumentopinion har pressat tillverkarna att ta bort den kritiserade tillsatsen.

Regeringen föreslår i vårpropositionen nya platser i praktik och jobbgaranti i år och ytterligare fler 2010.

Det ekonomiska läget är fortsatt bistert, enligt regeringen.

Läs hela artikeln i Aftonbladet

I stora den arbetslöshetens landskap Hälsingland är det mycket få unga som satsar på eget företagande med lokal mat. Ett undantag är Martin Söderkvist i Järvsö som har haft getter i tio år. Nu är han 19 år och har blivit prisbelönt för sitt engagemang och getostproduktion.

Den svenska skogen kommer att växa upp till 30 procent snabbare om hundra år jämfört med nu. Detta som en följd av klimateffekten, med ett allt varmare väder framöver. Det hävdar Karl Duvemo på Skogsstyrelsen som har gjort beräkningar på olika framtidsscenarion

Milkos planer på att låta konsumenterna betala ett högre pris för den egna mjölken skjuts på framtiden, uppger Sveriges Radio Jämtland.

Milko har tidigare sagt att man tror att konsumenterna kan tänka sig att betala en krona mer per liter för regionalt producerad mjölk, det vill säga mjölk från Milko. Men nu är det osäkert om prishöjningen gentemot konsumenterna blir av överhuvudtaget och i alla fall inte före sommaren. Skälet är att Milko inte kunnat komma överens om ett avtal med handlarna.

Läs mer i tidningen ATL

Läs mer

• Milko-bönder gav bort mjölk
• Milko sänker avräkningspriset med 20 öre
• Tufft år väntar förlusttyngt Milko
• Milko lanserar sin landskapsmjölk
• Milko vädjar om höjt mjölkpris

Köp kyckling! Ät mer kyckling än någonsin!

För vad ska vi annars göra?

Lägga oss platt för ­dårar och terrorister?

Läs hela artikeln i Gefle Dagblad

För pengarna köpte Bermudez-Svankvist en Porsche åt sin man

Kritiken från facket mot Angeles Bermudez-Svankvist fortsätter. I ett internt brev anklagar de henne för lögn. På sitt förra jobb fick hon gå innan hon ens börjat. Avgångsvederlaget på 891 000 kronor använde hon till att köpa en Porsche Boxster åt sin man.

Läs hela artikeln i Aftonbladet

Djurskydd Idag äts det väldigt många ägg i de svenska hemmen. Trots mycket tal om djurskydd sitter två av fem hönor fortfarande i burar så trånga att de inte ens kan sträcka på vingarna. Handeln kan göra betydligt mer för att minska lidandet för djuren, skriver Alexandra Leijonhufvud och Lena Lindström från Djurens rätt, samt Astrid Lindgrens dotter Karin Nyman.

Läs mer i Svenska Dagbladet

Intresset för ekologiska livsmedel ökar stadigt. Trots att de ekologiska produkterna kostar betydligt mer än konventionellt framställd mat är efterfrågan så stor att landets bönder inte alltid kan få fram tillräckligt för att tillfredsställa konsumenterna. Men den senaste tiden har röster höjts som ifrågasätter den ekologiska odlingen.

Läs mer i tidningen DN

Krisåret 2008 blev riktigt starkt åtminstone på en punkt: Antalet lägenheter i riktigt energieffektiva byggnader, så kallade passivhus, fördubblades. Vid utgången av 2011 räknar man med att det kommer att finnas mer än 2 000 lägenheter med passivhusstandard. I Stockholm ligger byggjättarna redan långt framme, och för privatbyggarna visar Villa Granbäck vägen.

Läs hela artikeln i Svenska Dagbladet

Det kan bli lite knepigare att hitta postlådor för brev man vill ska komma fram nästa dag. Posten håller på att dra in antalet lådor och tömmer också tidigare för att spara pengar och miljö.

- Vi byter ut en del av våra brevlådor som inte är av så bra modell och då ser vi samtidigt över placeringarna av alla lådor, säger Peter Brännström, produktchef på Posten, till TT.

Läs hela artikeln i DN

Matkarta över Gävleborgs län

Numera finns en karta där de lokala matproducenterna i Gävleborgs län finns inprickade, uppger Sveriges Radio Gävleborg.

Kartan är en del av en ordentlig satsning på lokalproducerad mat i länet. Den har hela 119 prickar som motsvarar producenter av allt från ägg och grönsaker till fisk, sylt och saft. Även restauranger och caféer är med.

En av de som deltagit i arbetet med kartan är Carola Onelius från Gullgruva i Söderhamns kommun. Hon och hennes familj ska ta emot både boende och matgäster, och maten ska göras av lokalt producerade råvaror.

Läs mer i tidningen ATL

- Visst har den här avvecklingen hållit på även när det var en rödgrön regering men jag blir oroad över att det går så fort som det gör nu, säger Lena.

Bakgrunden till tanken om en minister med ansvar för landsbygden menar Lena har kommit till när hon blir slussad mellan de olika ministrarna för specifika frågor.

Läs hela artikeln i Dala Tidningarna

I påskhelgen invigdes årets upplaga av utställningen Gästrik konst i Högbo bruk, och hela 50 000 besökare förväntas komma till utställningslokalerna som finns runtom i västra Gästrikland.

Det är nionde gången som konstrundan går av stapeln och i år är antalet deltagande konstnärer rekordstort, hela 71 stycken.

Läs hela artikeln och lyssna på Sveriges Radio Gävleborg

Läs också i Gefledagblad

Läs också i Arbetarbladet

I ett försök att hjälpa de amerikanska biltillverkarna meddelade president Barack Obama att han påskyndar regeringens köp av 17.600 bränslesnåla bilar.

Läs hela artikeln i DN

Lokalproducerad mat blir allt mer populärt, och i länet sker en ordentlig satsning på det just nu. Exempelvis har en karta tagits fram där 119 småskaliga producenter i länet finns inprickade.

Läs hela artikeln och lyssna på SR Gävleborg Läs mer

Carola Onelius: "Hälsingland är som ett litet Toscana"

De första tecknen på att mjölkpriset kan vara på väg att återhämta sig har börjat skönjas på andra sidan jordklotet.

Läs hela artikeln i Land Lantbruk

Det kostar mer att producera havre än vad man får betalt för den, visar de första havrepriserna för skörden 2009. Lantbrukare minskar arealerna runt om i världen.

Läs hela artikeln i ATL

Elisabeth Eriksson öppnar i nya lokaler strax utanför köpingen där hon kan reglera öppettider själv. Tanken är att prova sig fram över sommaren för att sedan utvärdera om hon ska fortsätta.

Läs hela artikeln i Hela Hälsingland.se

För att inspirera företagarna, och för att hjälpa intresserade, har Lena Åkerlinds från Trönö lett ett projekt som mynnat ut i att en karta, med 119 företagare, från länet tryckts upp. Det rör sig om producenter, restauranger och caféer som alla har gemensamt att de arbetar inom småskalig livsmedelsproduktion eller förädling.

Läs hela artikeln i Hela Hälsingland.se

Ombyggnationen av Stortorget har gjort att de vanliga torghandlarna har flyttat till Rådhustorget. Det gör i sin tur att Bondens marknad - som brukar hålla till vid Rådhuset - har fått flytta till Slottstorget.

Lite ovant både för kunder och handlare - men de flesta verkade ändå tycka att det var bra när det hölls marknad på skärtorsdag.

Läs hela artikeln i Arbetarbladet

Din chokladkaka kan ha en besk bismak.
På kakaoplantagerna är det vanligt med barnarbete och hälsovådliga bekämpningsmedel, visar en studie från Swedwatch.

- Det vänder sig i magen när man ser med egna ögon, säger Anna-Sofia Wallström, som äger Gefle Chocolaterie.
Redan 2006 publicerade Swedwatch en rapport som visade på missförhållandena i Ghana och Elfenbenskusten. Därifrån kommer huvuddelen av all råvara till världens choklad. Tre år senare har ingenting hänt.
Kexchoklad, Center, Daim och Toblerone är exempel på varor som fortfarande tillverkas av kakao där den lokale bonden bara får en minimal del av intäkterna.

Läs hela artikeln i Arbetarbladet

Över 100 000 personer har redan skrivit upp sig för Pirate Bays nya anonymiseringstjänst.

Fildelninglagen Ipred innebär att upphovsrättsorganisationerna kan gå till domstol för att få ut personuppgifter på fildelare. Redan tidigare fanns en rad olika anonymiseringstjänster på marknaden. Nu har även Fildelningssajten Pirate Bay valt att lansera en anonymiseringstjänst. Och redan har över 100 000 personer skrivit upp sig på Pirate Bays lista.

Läs hela artikeln på Svenska Dagbladet

Dokumentation från konferensen Mellanlanda. 

Vilka möjligheter finns att tillsammans finna innovativa och lokala energilösningar?

Kan vi använda naturens resurser utan att förstöra förutsättningarna för kommande generationer?

Det och mycket annat stod på agendan när konferensen Mellanlanda 2009 arrangerades i Ulricehamn den 26-27 mars. 120 deltagare från norr till söder deltog.

Ett antal föreläsare var inbjudna att tala om bland annat hållbar, miljövänlig bygdeutveckling, hur vårt leverne påverkar klimatet, vilka olika energimöjligheter som finns och hur de fungerar, hur lokalbefolkning kan arbeta för en bättre närmiljö och hur vi ska nå hållbarhet inför framtiden.

Den första konferensdagen hölls i Folkets hus. Dag två ägnades åt en studieresa där deltagarna fick besöka några av de kommunala miljöprojekt som nämnts under konferensen.

Läs sammanfattningen av Mellanlanda hittar du här.

Mer pressklipp från konferensen finner du här

Ramsjö bygderåd skriver till kommunen och berättar om en holländsk familj, med fem barn, som har köpt hus i Ramsjö och sagt att de är beredda att bosätta sig där, om de kan få jobb. Mannen i familjen kommer att skicka sitt cv till "berörda myndigheter", skriver bygderådet. De påpekar hur viktigt det skulle vara för bygden med fem nya barn i skolan och hoppas att kommunen gör allt för familjen ska kunna flytta till Ramsjö.

Läs artikeln i Hela Hälsingland.se

Sedan december har Mackmyra Whisky funnits i butiker på Arlanda, Landvetter och Malmö Airport. På Arlanda var drycken under sin första månad i taxfreebutiken den bäst säljande produkten räknat i värde.

Läs mer i Gefledagblad

Regeringen avsätter ytterligare 17 miljarder kronor till landets kommuner under 2010 till 2012. För Gävleborgs del innebär det totalt 507 miljoner varav 209 miljoner nästa år. Pengarna finns avsatta i regeringens vårproposition och stödet för 2010 kommer att betalas ut i december i år som en engångssumma.

34 miljoner till Söderhamn på tre år

Statens tillskottger inget extra till Ljusdal

Sköna slantar för kommuner och landsting

Vill ta med oppositionen

Mary Bäck avtackad efter 17 år i Dalarnas Landsbygdsforum

Med blommor, keramik och en stående ovation blev Mary Bäck från Äppelbo hyllad efter 17 år i Länsbygderådet Dalarnas Landsbygdsforum. "En pionjärinsats utan motstycke för Dalarnas landsbygdsutveckling", som Marys efterträdare Johan Boström uttryckte det i föreningens tack till Mary, en av grundarna av landsbygdsforum.

Årsmötet, som ägde rum på Fornby Folkhögskola, inleddes med att Uno Lundback informerade om aktiviteter från Hela Sverige ska leva: lokala utvecklingsprogram, Hållbara bygder, bygdepeng för vindkraftsetableringar, planeringen inför 2010 års Landsbygdsriksdag i Sunne med mera.

Owe Nordling från Länsbygderådet i Värmland berättade om By-macken, en samarbetsorganisation av fristående mackägare, som bildats med stöd från bland annat Hela Sverige ska leva, som en reaktion på de stora bensinkedjornas nedläggning av mackar på landsbygden. Konceptet har börjat sprida sig över landet och är kanske något att ta efter också i Dalarna, där merparten av mackarna utanför tätorterna i rask takt håller på att läggas ner.

Möte avslutades med att Emil Nilzon informerade om ett antal lokala utvecklingsprogram som är på gång i olika bygder i vårt län, ett resultat av Länsbygderådets projekt Stimulans- och kompetensutveckling på Dalarnas landsbygd.

Årsmötesdagen hade tidigare inletts med Jordbruksdepartementets och Länsstyrelsen Dalarnas information om regeringens nya landsbygdsstrategi "En strategi för att stärka utvecklingskraften i Sveriges landsbygder". Marie Wikberg, politiskt sakkunnig på departementet medverkade tillsammans med länsrådet Inger Eriksson samt Jan-Erik Hassel och Hans Lillpers från Länsstyrelsen.

Läs mer på Hela Sverige Ska Leva

Länsstyrelsen i Norrbotten anser att intresset för förnybar energi ska väga tyngre än enskilda intressen vad gäller den planerade vindkraftparken utanför Piteå, skriver Dagens Industri.

De enskilda intressen som kan komma att drabbas är i första hand de renägande samernas. 26 procent av samebyn Östra Kikkejaures vinterbetesland blir troligen obrukbart när vindkraftparken byggts. Men med en elproduktion i klass med Luleälvens väger fördelarna tyngre, anser myndigheten.

Mikael Kyrk, operativ chef vid Markbygdens Vindkraft, menar att länsstyrelsens yttrande är ett starkt svar till regeringen och ett stort första steg framåt för projektet som omfattar 1101 vindkraftverk. Han hoppas nu att regeringen kommer att ge klartecken för byggstart senast i höst, skriver tidningen.
Markbygdens Vindkraft ägs till 75 procent av Svevind och till 25 procent av tyska vindkraftverkstillverkaren Enercon.

Läs mer i tidningen ATL

• Dyrt med vindkraftverk i skogen
• Renägare vill ha pengar från vindkraft

Hur ser framtidsutsikterna ut för företagande på landsbygden och vilka möjligheter finns det att driva utvecklingsprojekt? Dessa frågor  diskuterades vid framtidsseminariet "Kreativ landsbygd" på Bollnäs folkhögskola den 7 april. Seminariet inleddes av landshövding Barbro Holmberg och förhoppningen är att konferensen ska bidra till idéer som kan leda till förnyelse och sysselsättning på landsbygden.  Seminariet anordnades av Länsstyrelsen Gävleborg i samverkan med företag och organisationer i länet.

Dagen inleddes med gemensamma föreläsningar om marknadsläget på den globala mjölkmarknaden, framtiden och företagsutveckling samt grön omsorg, som handlar om meningsfull sysselsättning på gårdar i lantlig miljö för människor med särskilda behov. Därefter valde deltagarna fritt bland ett antal seminarier om till exempel hur man söker projektstöd, marknadsläget för Milko, energieffektivisering i lantbruk, skog och bioenergi samt om service på landsbygden.

Läs mer på Länsstyrelsens hemsida

Redan halv tio på tisdagsmorgonen började parkeringen att fyllas utanför Konsum. Men det var också då som Bollnäs ungdomsorkester kom tågande, från den gamla till den nya butiken.

Och tongångarna var positiva.

Läs mer i Hela Hälsingland.se

Dyng-Bengt i Radio Gävleborg

Äntligen! Nu kan ni höra landsbygdens hjälte på radion.
Varje tisdag kl. 08.15 på Radio Gävleborg kan ni höra vår favorit-lantis Dyng-Bengt kåsera om aktuella händelser.
Så slå på radion på tisdag och ni kommer att få höra ett och annat sanningens ord - utan bedövning!


Länk till Charlotta & Larry i programmet Morronen i SR Gävleborg

Länk till programmet med Dyng-Bengt den 7 April 2009.
Det börjar 22,25 minuter in i programmet så håll i peruken och lyssna...

08.00 - 08.30 tisdag 07 apr 2009

De nya reglerna innebär att beställaren betalar mindre direkt till hantverkarna.

De nya regler för rot-avdraget som träder i kraft vid halvårsskiftet är så impopulära bland hantverkare att de riskerar tacka nej till sådana uppdrag, varnar flera branschorgan.

Läs mer på Svenska Dagbladet

Ekologisk mat Kravmärkta och andra ekologiska livsmedel säljer som aldrig förr. Men många konsumenter har ganska vaga uppfattningar om vad beteckningarna står för. SvD ger därför en snabbkurs i ämnet ekomat.

Läs mer på Svenska Dagbladet

Ordförande Karl-Erik Nilsson inledde med några ord om vad som hänt sedan sist. Det har varit styrelsemöte inom Hela Norden ska leva, och styrgruppen för Landsbygdsriksdagen har haft sitt första möte. Framöver väntar ett möte om betaltjänster med infrastrukturminister Åsa Torstensson, apropå det brev som Hela Sverige ska leva skickade till ministern strax före jul. Karl-Erik berättade även att vår seminarieserie tillsammans med Posten drar igång i början av juni.

Verksamhetschefen Staffan Bond fortsatte informationen. Hemsida och bygdebank är högprioriterat och arbetet med detta fortsätter i rask takt. Även arbetsmarknadspolitiken är prioriterad och Ulla Herlitz var på plats för att berätta om vad vi gör där. Den som är intresserad kan gå in under fliken "Arbetsmarknad" på vår hemsida och titta.

Vi har träffat Landsbygdsnätverket och Jordbruksverket för att bland annat diskutera hur landsbygdsprogrammet ska hanteras. Vi väntar på besked om projektansökningar avseende lokal kapitalbildning och landsbygdsmackarna. En ansökan om att ordna vindkraftskonferens har avslagits men vi modifierar och tar nya tag. Samarbetet med serviceutredningen är intensivt och vi aktiverar oss när det gäller integrationen.  En ny inspirationsskrift, Vi samarbetar med Svenska kyrkan, kommit från trycket.

Dagordningens punkt om ekonomi handlade främst om årsredovisningen och verksamhetsberättelsen för 2008. Det har sammantaget varit ett bra år med omfattande verksamhet, konstaterade Staffan, även om vi inte helt uppfyllt alla de mål som vi haft. Styrelsen ställde sig bakom förslaget till årsredovisning med några mindre justeringar.

Vid förra styrelsemötet bildades en organisationsgrupp för att arbeta fram ett underlag till en framtida struktur av rörelsen. De presenterade sina tankar, så långt. Gruppens förslag är att årsmötet diskuterar de olika nivåernas roll - alltså lokala utvecklingsgrupper, kommunbygderåd, länsbygderåd och den nationella nivån - liksom förhållandet till andra aktörer i landsbygdsutvecklingen. Årsmötet kommer också att få några förslag till stadgeändringar att ta ställning till.

Projektledningen för Landsbygdsriksdagen 2010 redogjorde för sina tankar kring arrangemanget. Målet är klart - att ge deltagarna inspiration, motivation och verktyg för det fortsatta arbetet på hemmaplan. Medlen är att visa upp goda exempel, ge deltagarna möjlighet att diskutera idéer i seminarier och att arrangera en framtidsverkstad. "Där generationer möts, utvecklas landsbygden" är det preliminära mottot.

Ett antal rapporter redovisades också under mötet. Bland dem kan nämnas att projektet Barn på landsbygd arrangerar ett konvent den 2-4 maj i Norrköping. Hittills har ett femtiotal barn anmält sig till konventet.

Projektet Hållbara bygder går mot sitt slut i sin nuvarande form. Uno Lundback, projektledare, räknar med att kunna presentera en handbok för lokala omställningsplaner till sommaren. En skrift som presenterar de deltagande bygdernas arbete kommer i början av maj. Bygderna som deltog erbjuds nu att bli medlemmar i Transition Sweden som är under uppstart, kopplat till Hållbara bygder. En hemsida har nyligen öppnats.

I februari hölls en utbildning i jämställdhet för representanter för länsbygderåden, rapporterade Uno som kunde berätta att utbildningen var mycket lyckad. Alla åkte hem taggade för det fortsatta arbetet på regional nivå!

Årsmötet i Sunne 23-24 april bjuder på ett fullmatat program. De unga ska redovisa sitt ambitiösa upplägg av en process om lokal planering. Mötet ska diskutera landsbygdsstrategin och servicen med mera. Posten, departementsföreträdare och riksdagens landsbygdsnätverk medverkar.

Slutligen några internationella rader. Staffan Bond och Åse Blombäck har varit på möte inom European Rural Community Alliance, ERCA, i Amsterdam och Stig Hansson har föreläst om Leader i Albanien. En grupp från styrelsen har träffats för en diskussion om hur vi kan organisera oss effektivare för det internationella samarbetet.

Läs mer på Hela Sverige Ska Leva

Fokuserar på hur man kan spara energi och nyttja energieffektiva processer på gården. Förnyelsebara energikällor får också stort utrymme.

Hemsidan lanserades nyligen på www.dairyenergy.eu/ ]www.dairyenergy.eu
Den har en interaktiv avdelning där bönder, experter, akademiker, studenter och andra intresserade kan agera tillsamman, utväxla kunskap, information erfarenheter med andra runt ett gemensamt tema.
På hemsidan kan den som registrerar sig, förutom att få all värdefull information, ladda upp eget innehåll, skapa en egen blogg, delta i forum och en mängd andra aktiviteter.
Allting är gratis.

Läs artikeln i Land Lantbruk

Vindkraft & bioenergi splittrar miljörörelsen

Forna vänner ställs nu mot varandra i en tvist som ser ut att dela miljörörlelsen i två läger.

Både vindkraft och bioenergi har lyfts fram som bra alternativ till fossila bränslen. Men samtidigt har det blivit allt mer tydligt att båda alternativen kan medföra skador på naturen. Vindkraften kan bli en dödsfälla för fåglar och fladdermöss och bioenergin kan innebära skövling av ursprunglia miljöer.
Nu ställs två grupper av miljvänner mot varandra: De som vill skydda miljön och de som kämpar mot den globala uppvärmningen.
Svårast är konflikten i USA, men även i Europa och Sverige, spås konflikten att bli tydligare.

Källa: DN

Läs artikeln i Land Lantbruk

Föreningen Inlandsbanans Vänner har ansökt om kommunalt bidrag för restaurering av vattentornet i Tandsjöborg. Men kommunalrådet Marit Holmstrand (S) säger nej.

Kommunalrådet anser att Inlandsbanan AB fick möjlighet till en bra lösning för vattentornet när bolaget efter ett beslut i kommunstyrelsen i mars 2008 fick köpa det för endast en krona. Inlandsbanan AB uttalade då också sig positivt till att bidra till tornets fortlevnad som historiskt minnesmärke.

Läs mer i Hela Hälsingland.se

Säckpipor hör man sällan och kilten är knappast vardagsplagg, men annars är Skottland precis som sagorna berättar. I alla fall sagorna om öl och haggis.

Läs mer i DN

Länkar

Ockelbo hetast bland vindkraftbolagen

Dokument

Planerade vindkraftverk i Gästrikland

"Hooked on a feeling" står det på hans t-shirt, och det stämmer alldeles precis det.
Leif Johansson är en av 325 anställda som drabbades av Stora Ensos fabriksnedläggning i Norrsundet, men tack vare hans seriösa intresse för sportfiske, har han haft flyt hela tiden.

Läs mer i Arbetarbladet

Ipred-lagen har debatterats flitigt på DN.se. Under de tre första dagarna har över 800 kommentarer kommit in och nästan alla är starkt kritiska. Eller "lagen är så jävla störd", som signaturen X skriver.

Läs mer i DN

Norge satsar 10 miljarder på vindkraft

StatoilHydro och Statkraft ska samarbeta om att bygga Storbrittaniens fjärde största vindkraftspark till havs.

88 turbiner ska leveras av Siemens. Vindparken kommer att ligga 17 kilometer utanför kusten vid Sheringham Shoal. Kapaciteten blir 315 Megawatt. Årsproduktionen av el blir 1,1 TWh, tillräckligt för att förse 200 000 hushåll med ström.

Källa: SvD

Läs artikeln på Land Lantbruk

OK, nu klipper vi korten

Malungsfors i protest mot att OK lägger ner

Ta din sax och kom! På lördag klipper folket i Malungsfors sina medlemskort i en manifestation mot OKQ8, som lägger ner byns enda bensinmack.

Läs mer på Dalarnas Tidningar

Mycket att göra i bygden men ont om folk?  

Ring din lokala arbetsförmedling 0771-416 416!

Arbetsförmedlingen räknar med att de långtidsarbetslösa inom snar framtid kommer att uppgå till 50 000 personer. Detta på grund av lågkonjunkturen som breder ut sig. Och arbetsförmedlingarnas uppgift nu, är att inom jobb- och utvecklingsgarantins tredje fas erbjuda arbetslösa sysselsättningar hos en anordnare (arbetsgivare). Därför vänder man sig till föreningar och företag i hela landet och erbjuder ersättning för att skapa meningsfull sysselsättning för arbetslösa.

Info från arbetsförmedlingen för dig som är arbetsgivare

Läs mer om jobb- och utvecklingsgarantins fas tre här

Gå direkt till arbetsförmedlingens information om service och program 

Behöver ni resurser i verksamheten?

Staten lyfter särskilt fram den sociala ekonomins, det vill säga föreningslivets, möjligheter att skapa sysselsättning. De föreningar som kommer att bli "anordnare" av sysselsättning ersätts med 225 kronor per dag och anvisad person. Arbetsperioden kan uppgå till två år. Kraven är att anordnaren ansvarar för arbetsledning samt följer vanliga arbetsmiljökrav. Den arbetslöse får under tiden fortsatt a-kassa eller motsvarande. Är din lokala utvecklingsgrupp intresserad av att bli anordnare så ta kontakt med närmaste arbetsförmedling. Ta chansen att både hjälpa och få extra resurser!

Säkert har ni många olika uppgifter som ni har tänkt göra men inte haft tid att göra. Det kan vara allt från att vårda byggnader och natur, bemanna byakontor eller jobba i bygdens butik. Både kommun- och länsbygderåd skulle kunna få hjälp med administrativa uppgifter som man inte hinner göra ideellt. Låt idéerna flöda och diskutera möjligheterna med din lokala arbetsförmedling.

En förening som redan gjort det och som ser stora vinster både för samhället och för utvecklingen lokalt är Flyinge Utveckling Ab. Deras koncept "ByAnordnare" kan bli en riktig win-win situation.

Läs mer om hur Flyinge Utveckling Ab arbetar här

Central uppgörelse för att underlätta lokala överenskommelser

Hela Sverige ska leva och Arbetsförmedlingen har tecknat en central överenskommelse om samarbete inom ramen för jobb- och utvecklingsgarantins tredje fas. Med denna breda plattform som bas tecknar berörd lokal utvecklingsgrupp och lokal arbetsförmedling lokala överenskommelser.

Men ta nu inte allt rosenrött och tro inte att det är snabba puckar som gäller. Det kanske inte ännu finns någon arbetslös som passar för de uppgifter ni vill ha utfört och kanske måste ni ordentligt diskutera igenom inom styrelsen och med den lokala arbetsförmedlingen vad det innebär att vara anordnare.

Jobb och utvecklingsgarantin

Jobb- och utvecklings-garantin riktar sig till dem som står utanför arbets-marknaden. Garantin är indelad i tre faser. Första fasen innehåller bland annat jobbsökaraktiviteter, andra fasen arbetspraktik och tredje fasen består av sysselsättning hos anordnare (arbetsgivare).

Långtidsarbetslös

Långtidsarbetslös är den som inte har något arbete efter 300 dagars arbetslöshet och som deltagit i arbetsmarknads-politiska åtgärder under 450 dagar.

Tips

Bättre att ha två eller fler nya medhjälpare än bara en, så att det skapas en gemenskap.
Hela Sverige ska leva vill på detta sätt bidra till meningsfull sysselsättning på landsbygden i hela landet och ge arbetssökande en möjlighet att skaffa sig erfarenheter, meriter och referenser. 

Regeringen: "Vi behöver fler hundar"

Det är i dagsläget svårt att få tag i hundar som är lämpliga att utbilda till tjänstehundar. Därför har regeringen idag beslutat att tillsätta en utredning för hur aveln med tjänstehundar kan stimuleras.

Regeringen bedömer att funktionen dessa hundar har är viktig och det är nödvändigt att det finns tillräckligt med hundar som är lämpliga att utbilda till tjänstehundar. Staten finansierar och ansvarar för tjänstehundsverksamheten som idag finns inom flera olika sektorer i samhället, bland annat Polisen, Tullen, Försvaret och som ledarhundar till synskadade.

- För mig är det viktigt att det finns en fungerande avel på tjänstehundar. Jag vet att det finns många duktiga uppfödare runt om i Sverige och därför tillsätter vi nu en utredning som ska ta reda på hur vi från statens sida kan hjälpa dessa uppfödare så att vi även i framtiden har bra tjänstehundar, säger jordbruksminister Eskil Erlandsson.

Svårt att få tag på tjänstehundar
Utredningen tillsätts mot bakgrund av att det hittills varit svårt att få fram tillräckligt många tjänstehundar. I uppdraget ingår framför allt att analysera vilka incitament och vilket stöd som eventuellt kan behövas för att få privata hunduppfödare att bedriva avel med och föda upp tjänstehundsämnen samt att lämna förslag till hur ett system för att stödja och främja privat avel och uppfödning ska utformas. I uppdraget ingår också att utvärdera hur det system för upphandling och placering av ledarhundar som trädde i kraft den 1 januari 2006 har fungerat.

Till särskild utredare har Bo Genfors utsetts. Uppdraget ska redovisas till regeringen senast den 30 december 2009. För eventuella frågor hänvisas till den särskilda utredaren.

Källa: Regeringen

Läs artikeln i Land Lantbruk

Läs mer på Hela Hälsingland.se

Det föreslår Olov Drebäck i Alfta i ett medborgarförslag till Ovanåkers kommun. I handlingsplanen ska man undersöka vad det finns för möjligheter att i framtiden avhjälpa och tillgodose de äldre med nödvändiga instrument för att de ska kunna fungera normalt i samhället.

Läs mer i Hela Hälsingland.se

Lammen brukar inte födas än på ett tag men i Hemlingby har lammen kommit tidigt i år. Inte mindre än 18 lamm finns i Baggetorpet vid två kilometersspåret. Det är nio av de tio tackorna som fått sina ungar, den tionde tackan väntas få sina lamm vilken minut som helst.

Läs mer i Gefle Dagblad

Motion
2008/09:mp49 med anledning av skr. 2008/09:167 En strategi för att stärka utvecklingskraften i Sveriges landsbygder

MOT200809mp49 (68 kbyte)

med anledning av skr. 2008/09:167 En strategi för att stärka utvecklingskraften i Sveriges landsbygder

Förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om en strategi för att stärka utvecklingskraften i Sveriges landsbygder.

Bakgrund

Den här skrivelsen är ett mycket efterlängtat aktstycke för många företagare, aktörer, organisationer och medborgare i Sverige och inte bara för de som är verksamma och boende på landsbygden. Mångas förhoppningar har knutits till en regering som sagt sig vilja visa mer omsorg och förståelse för landsbygdens möjligheter och svårigheter och för dess betydelse för hela landets utveckling, än som tidigare gjorts. Just frånvaro av en strategisk inriktning på politiken har påtalat i årtionden. Regionalpolitiken har haft en helt annan grundinriktning och fyllt en funktion mer som utjämnare, men inte primärt som utvecklare.

Genom utredningen Se Landsbygden SOU 2006:101 lades en grund för framtagning av just prioriterade och strategiska ställningstaganden. Där poängterades fem nyckelområden vid sidan av det administrativa ansvaret och underifrånperspektivet; Lärande, livsvillkor, landsbygdsföretagande, landskapet, och lokalt inflytande.

Miljöpartiet de Gröna har länge och på nära håll följt landsbygdsutvecklingsfrågorna och under två årtionden framfört alternativa förslag till den gradvisa utarmning som skett. Utarmningen och marginaliseringen är till förfång för hela landet och för den nödvändiga omställning till hållbarhet som med nödvändighet kommer att ske och som kommer att ha sin arena där kretsloppen sluts - i naturen och på landsbygden.

Den totalinriktning som Miljöpartiet förordat tar ett samlat grepp över utveckling, utjämning, uppvärdering och omställning för landsbygd och glesbygd i ljuset av hela landets behov.

Detta dokument utgör i första hand en reaktion på vad regeringen på det övergripande planet föreslår i sin skrivelse. I samband med att proposition läggs återkommer Miljöpartiet med egna detaljerade förslag till åtgärder och en specificering av alternativa inriktningar.

Tyvärr lämnas många djupt besvikna med vad som redovisas i den här strategiskrivelsen. Just den strategiska inriktningen med viktade och väl avvägda prioriteringar i ett helhetsperspektiv saknas tyvärr.

Det som serveras är en bruttoförteckning över redan företagna åtgärder, företrädesvis från regeringens allmänna näringslivssatsningar, samt över redan verkställda och påbörjade åtgärder som inte förpliktigar. Vidare förslag om utredningar och översyner som inte förpliktigar, andras pågående arbeten och inte minst ges ständiga hänvisningar till EU:s Landsbygdsprogram, vilket sjösattes och budgeterades för av den förra regeringen.

Den allvarligaste bristen är att landsbygdsutredningen huvudkrav - en politisk instans/nivå/organ som på allvar tar hand om underifrånperspektivet, men får ett reellt mandat att på allvar samordna den statliga verksamheten, lyser med sin frånvaro. Det närmaste i den vägen som presenteras är en interdepartemental arbetsgrupp. Det betyder i bästa fall: korta kvartalsavstämningar mellan stressade statsekreterare. Arbetsgrupper i Nordiska Rådet, "uppföljningar av regionalt arbete" eller "dialoger" och "strategiska samtal" för "god förankring" kompenserar inte denna grundläggande brist. Övriga företecknade fora verkar redan i sina respektive hörn och på sina egna mandat.

Därmed omöjliggörs fortsättningsvis ett övergripande genomförandemandat samt ett demokratiskt ansvarsutkrävande i lika stor utsträckning som hittills. Dessutom avskaffas denna dag, den 1 april 2009, det enda statliga verk som hittills haft åtminstone en portion av sådant ansvar; Glesbygdsverket. Frågorna smälts från och med nu samman med mycket annat, inom ramen för två allmänna myndigheter för tillväxt och utvärdering.

Åtgärdsmässigt undrar Miljöpartiet var alla hundratals goda förslag som lags genom åren av Landsbygdsriksdagar, Länsbygderåd, byautvecklingsgrupper, alternativa finansieringsinstitut, partier, kloka lokalpolitiker, enskilda kommuner, SKL, det ytterst dynamiska och nu verksamma nationella Landsbygdsnätverket m fl tagit vägen.

Det råder nämligen ingen som helst brist på förlag och idéer om att ta tillvara mänsklig och naturlig kraft i Sveriges landsbygder - men det råder uppenbarligen en stor brist på uttalad politisk vilja!

Sammanfattningsvis utgör skrivelsen ett ytterst tunt dokument utan nya satsningar, nya grepp eller någon form av nytänkande. Den ger Bra beskrivningar, Gamla åtgärder men Inga strategier!

Skrivelsens struktur

Som redan indikerats ovan är begreppet strategi inte riktigt tillämpligt, då sammanhangsbeskrivningar saknas. I och med det uteblir den övergripande analysen av var starka och svaga punkter finns, var riktade satsningar skulle löna sig eller inte löna sig.

I stället är skrivelsen till sin karaktär en bruttoförteckning över åtgärdsområden som kan knytas till landsbygdsutveckling. Dessutom finns två välformulerade och positivt deskriptiva kapitel som inledning. Det skall tacksamt noteras att det inte finns några eländesbeskrivningar.

Del tre beskriver befintliga program, svenska och europeiska.

Del fyra rymmer regeringens företagspolitik och är samtidigt den mest detaljerade och omfångsrika i skrivelsen, ca en tredjedel av hela textmassan. Det mesta som förtecknas har inte specifik bäring på landsbygdsföretagens unika ställning, karaktär och behov, utan riktar sig till företagande överhuvudtaget. Man konstaterar också nöjt att det "råder ett generellt sett gott näringslivsklimat i hela landet".

Kapitlen fem till och med åtta är summariska genomgångar av visserligen strategiskt viktiga områden; forskning, service, kommunikationer och lokalt inflytande, men sätts inte in i en kontext som möjliggör prioriteringar inom områdena eller mellan dem.

Kondenserade sammanfattning av viktigaste slutsatser och åtgärder ramas in på ett sedvanligt läsvänligt sätt.

Tyngdpunkten ligger således på näringslivsinsatser och på företagens villkor. Inte oväntat med tanke på regeringens övergripande politiska inriktning.

Men landsbygden består av så mycket mer än företag. Tag t ex det infrastrukturella området (kapitel sju) som behöver rejält förstärkas ur just strategisk synpunkt; utan den basen säkrad kan nämligen inget annat ske såväl för hela landets skull, som för enskilda medborgare och för företag. Ett ytterst vitalt område som inte alls adresseras på ett tillfredsställande sätt. Här finns svepande skrivningar om trafikverkens handlingsplan för planering och erfarenhetsspridning, om utredning av "kostandseffektiv kollektivtrafik i landsbygder" osv. Men för det senare finns redan fungerande modeller som är utvärderade och klara att spridas; KUXA-trafiken t ex, för att nämna en välbekant modell.

Utred mindre alla de redan genomutredda saker som tas upp, lägg rejäla pengar på få och genomtänkta områden och tillämpa mer av sådant som ligger färdigt på hyllorna och väntar.

Så lyder Miljöpartiets uppmaning som kan appliceras på många av de inramade åtgärderna i skrivelsen, inte minst inom kommunikationer och infrastruktur.

Mest tragiskt är dock att är klimatperspektivet och av hållbarhetsresonemangen märkligt nog inte alls ges något samlat eller kraftfullt uttryck. Märkligt för att den första delens initierade och brett upplagda beskrivning ändå noga beaktar andra länder och ett vidare perspektiv. Märkligt för att man ändå inser att energiframtagning som viktig och t ex biogasen som "lämplig". Märkligt för satt det är i sådana verksamheter, som vinsterna och den positivt lönsamma omställningen sker. Märkligt för att det är det som det behövs mest och behövs NU, och slutligen märkligt för att den typen av åtgärderna skulle skapa jobb, livskvalitet och ett bättre liv för alla, lantisar såväl som stadsbor.

Kommentarer till insatser och områden

Här kommenteras ett axplock av de mest frapperande bristerna och förtjänsterna i åtgärderna i den ordning de presenteras.

Först måste understrykas att det verkligen finns ett alldeles förnämligt och mycket potent verktyg för landsbygden - EUs Landbygdsutvecklingsprogram, som under sju år rullar ut sammanlagt fem miljarder per år att skapa gott av över hela landet. För enskilda, företag och offentliga aktörer. Dess like har inte skådats i modern tid och det administreras ut av Jordbruksverket och Länsstyrelserna. Under innevarande programperiod har inriktningen dessutom breddats till att nå landsbygdsföretagare i största allmänhet och inte bara markägare och bönder.

Vidare finns fler åtgärdskategorier av mer allmänt utvecklande karaktär för byalag och för livskvalitet, för samarbeten över branschgränser mm och inte minst den unika sektorsförenande LEADER-metoden har visserligen minst pengar, men är ändå mycket löftesrik.

Det som dock inte redovisas på ett hederligt sätt är dels svårigheterna med att få fullgod anslutning till programmet och att bekantgöra det. Vidare att komma till rätta med de restriktioner och motprestationskrav som omgärdar och hämmar det, samt regeringens egen hittills försummade möjlighet att justera och omfördela inom programmet.

T.ex. hänvisas ofta i strategin till 'kompetensutvecklingsmedlen'. Sanningen är att den åtgärden i kraft av sin lättillgänglighet och de låga trösklarna för snabbt igångsättande i programperiodens början, gjorde att stordelen redan är förbrukade! Vidare är regeringens aktiva styrning av myndigheternas tillämpningssätt och begränsandet av regelverk och revisionskrav för brukare och bidragstagare inte alls beaktat.

Som det ser ut nu finns risk att programmet inte utnyttjas fullt ur eftersom det kostar mycket arbete och anpassning för många åtgärder för att komma i åtnjutande av pengarna. För en del blir då verkningsgraden negativ, dvs man bedömer att pengarna inte är värda insatsen.

Regeringen och den Nationella Övervakningskommittén (där Jordbruksdepartementet är ordförande) som är satta att övervaka programmets genomförande, borde raskt vinnlägga sig om att föra ut information om programmet på ett mycket bredare och kraftfullare sätt. Dessutom speciellt riktat till de nya målgrupper som kunde ha glädje av det, landsbygdens olika småföretagargrupper t ex och som inte i tidigare program beaktats.

Här finns också i den viktiga sk Axel 2 alla de mark- och naturinriktade åtgärder som bl a skall säkra biologisk mångfald, hagar och beten, fäbodar, öppet landskap och allt det bönder och markägare och deras djur gratis brukat göra för alla oss andra. Här finns rika möjligheter till viktiga "gröna jobb". Detta hämmas av orimligt långa handläggningstider och överlappande regelverk som förvirrar både brukare och byråkrater. Inte sällan kommer biologisk mångfald trots allt i strykklass.

I samband med att EU håller på med den genomgripande översynen av den stora jordbruksbudgeten och omfördelar medel från rent agrar överproduktion till landsbygdsutveckling, kommer inom kort mer pengar ini programmet. De skall öronmärkas för bl a klimat, vatten vård, ekologisk odling och annat, som numer många fler än Miljöpartiet inser vara avgörande för framtiden. I skrivelsen finns dock inga indikationer på hur regeringen vill rikta och fördela detta ganska avsevärda tillskott till Landsbygdsprogrammet som denna sk "Hälsokontroll" strax kommer att ge.

Det som däremot slentrianmässigt återkommer i ruta efter ruta i skrivelsen är att insats efter insats 'ryms inom ramen för Landsbygdsprogrammet'. Styr upp programmet istället, och se till att det når ut, verkligen används och förenklas!

Vad som också verkligen saknas, vid sidan av alla hänvisningar till Landsbygdsprogrammet, är att visar på att Regeringen förstått kraften i det civila samhället. Alla de personer, organisationer, byalag, LEADER och LAG-grupper som lägger ner tid möda och kärlek till sin bygd sina verksamheter och för allas bästa. Deras inflytande tydliggörs inte i den viktiga planprocessen, utan det räcker med att "landsbygden" (utan subjekt) "skall synliggöras" där. Kommunernas bidrag till LEADER, litet pengar till samlingslokaler och en överenskommelse med SKL om hur man skall samarbeta för den ideella sektorn samt "informationsinsatser om sociala företag" räcker inte för att skapa ett trovärdigt underifrån-perspektiv, öppna för inflytande till den fjärde nivån och erkänna den sociala ekonomins oerhörda betydelse.

För företagsfrämjandet nämns bland annat det regelförenklingsarbete som påbörjades redan genom SIMPLEX ca år 2000. Takten har varit lika långsam då som nu, så åtgärdens kraft att övertyga måste sägas ha förbrukats sedan länge.

För företagsfinansiering och skapande av riskkapital förvånas man av att så litet finns med i förteckningarna på företagsåtgärder. Förutom Kreditgarantiföreningarna är det bara ALMI som omnämns. -Var är de lokala sparbanker och sparkassorna, JAKs Bygdelån, Ekobanken, de små regionala fonderna, löften om statliga garantier etc. Den stora Norrlandsfonden finns med, men framställs som om den skulle vara statlig, viket är felaktigt. Man skriver att NUTEK skall ombesörja information och nätverksaktiviteter för t ex kreditgarantiföreningarna - men nu finns inte NUTEK mer, så var hamnar ansvaret då för att hjälpa fram dessa från början privata och ideella initiativ för nödvändig såddfinansiering, som varken storbankerna eller staten tar ansvar för?

Förbättrade möjligheter till vägskyltning på landsbygden för företag, är en bra och byråkratiskt enkel anpassningsåtgärd, som verkligen borde beordrats fram för många år sedan. Miljöpartiet med flera välkomnar det.

Reseavdragets höjning är exempel på en delikat utmaning som hade mått bra av en grundligare eftertanke. Att bara ersätta eget bilåkande är inte klimatsmart - det borde kopplats till kollektivtrafik, cykel eller premierat energisnåla lösningar på ett mer sofistikerat sätt. Även fast just många landsbygdsboende idag ofta inte har andra alternativ än åka med egen bensinbil för att ta sig till jobbet.

Nedsättning av sociala avgifter för företag är en riktig och hyggligt verkningsfull åtgärd i t ex stödområden, men man måste inse att den inte heller har någon strategisk betydelse, utan igen- en defensiv karaktär. Den bör därför vägas mot t ex infrastruktursatsningar eller såddfinansiering och riskkapitalskapande.

Återställande av förmånsrätten och förbättrade regionala investeringsstöd är exempel på bra åtgärder, men som redan är nyligen införda och som inte kan sägas vara strategiska, utan även de defensiva.

Regeringen vill satsa på Sverige som internationellt Matland och pengarna för livsmedelstrategin. Den känns fräscht och rätt, och skapar mycket goda möjligheter för lokal vidareförädling, men kunde ha udden mer direkt riktad mot de små, de ekologiska och de lokala företagen. Som det är nu är det lättare att söka och passa in för de stora livsmedelskedjorna. Det som EU:s modell med Geografiskt Index, GI, kan komma att innebära är en ökad fokusering på vad SLOW FOOD röreslen sedan länge förordat- att ta till vara det unika och det lokala.

Att använda sig av den gigantiska humankapital-resursen med människor utomlandsfödda är ett område där det också finns gott om idéer och uppslag och som dessutom - i kraft av sin stora omfattning - är av stor strategisk betydelse. Det påverkar dessutom många andra samhällssektorer när invandrade och nya svenskar inte finner arbete och på ett disharmonisk sätt trängs i större städers förorter. Här hade man kunnat ta på verkligt allvar och lovat omsätta det som finns i utredningen Mångfald som möjlighet SOU 2008:56.

Biogas är en tredubbel klimatvinnare. En stor nationell satsning med biogasframställning på landsbygden för fler producenter och substrat än bönder med gödsel, hade varit att ta ett rejält kliv framåt i arbetsskapande, klimatinvestering och för nya bränslen. Nu nöjer man sig tills vidare med det visserligen välutformade, men begränsade investeringsstödet på 30 procent. I sammanhanget efterlyser Miljöpartiet också stora strategiska satsningar på demonstrationsanläggningar och forskning för svartlut och skogsbaserad etanol. Landet har mycket skog och därmed GROT* och vi behöver snabbt bli mycket mer olje-oberoende. Dessutom skulle det verkligen vara jobbskapande för Norrland. Istället föreslås i denna landsbygdsstrategi , fortsatta elprissubventioner för elintensiv industri - Alluminiumfabriker ligger i t ex Sundsvall - som är en större stad....

Samma bristande insikt avslöjas på punkten för att 70 miljoner i forskningsmedel för naturresurser som skall främja extraktion dvs gruvindustrin. LKAB friställer just nu människor på grund av vikande konjunktur, när de för bara ett halvt år sedan hade en starkt stigande vinstkurva. De satsningarna är således inte i linje, varken med långsiktig uthållighet eller garanterat säkra jobb.

Mycket mer, dvs hela 110 miljoner eller 10 M till, får det nu avskaffade verket NUTEK för att marknadsföra turismen utomlands och främja turistiskt entreprenörskap i landet. vem skall göra jobbet när nu NUTEK är borta och hade denna summa inte gjort bättre nytta inom t ex lokal bredbandsutbyggnad?

Om kulturen och de kreativa näringarna skrivs alltid vackra ord och tillåts oftast sakna hänvisade medel. Här får vi inget mindre än en handlingsplan att glädjas åt.

Runt skrivningar om forskning och lärande kan konstateras att det råder samma brist på överensstämmelse i regeringens total politik när det här står att man vill "ta till vara universitet och högskolor som kraftcentra för förnyelse och dynamik i Sveriges landsbygdsområden", men samtidigt vet vi att den förda politiken syftar till att avlöva och lägga ner de mindre lärosätena.

Miljöpartiet har i andra former kritiserat den ensidiga investeringen på väg på bekostnad av räls och tåg, vilka skulle underlätta för, 64 av 417 Md för tioårsperioden. För specifikt landsbygdsinriktade åtgärder som tjälsäkring, rekonstruktion, bärighet, underhåll etc bara för det mindre statliga vägnätet är en bråkdel avsatta i relation till riksvägar och europavägar.

Vad vi däremot vet är att den nyligen beslutade avmonopolisering av tågtrafiken, kommer att medföra att det blir helt olönsamt att köra tåg på vissa sträckor, som kan vara ytterst vitala för boende och företag. - Vem vill då trafikera där och var finns t ex pengarna till Inlandsbanan?

Men det blir inte på magisk väg "goda kommunikationer" och "fungerande kollektivtrafik" bara för att orden skrivs ner. Att den spårbundna trafiken inte tillnärmelsevis gynnas i medelstilldelning så som vägnätet gör, har Miljöpartiet ofta påtalat. Skall vi kunna möta klimathotet och göra den absolut nödvändiga omställningen av trafiksystemen för hållbarhet och täckning till befolkning och produktionsställen, är det viktigaste utbyggnad, förstärkning, och modernisering av tåg och kollektivtrafik.

Vidare är 265 miljoner på fyra år till bredbandsinstallation är också försumbart för att få den räckvidd och täckningsgrad på digital infrastruktur, som verkligen skulle göra skillnad för små företag långt från marknader och administrativa centra.

El-distributionsnätet skall "ses över". Bra, men görs det med statliga medel eller bara på bolagens egen bekostnad? Kompensation för höga elavgifter ges som skatterabatt till en rad inlandskommuner. Gott så, men fortfarande uteblir den rimliga och rättvisa återföringen av vattenkraftsmedel till de kommuner där vattenkraften producerats. Också här finns framräknade och fungerade modeller som med enkelt handgrepp av regeringen skulle vrida rätt balansen mellan periferins energi- och råvaruproduktion gentemot de avsättningar av vinster som sker centralt. '10 öre per kilowatt', är ett klassiskt krav som alla landsbygdsutvecklare känner igen sedan årtionden av uppvaktningar.

Saknas gör även kraftfulla signaler att den viktiga lokala samordningen för statlig service till lands- och glesbygd kommer att bli av. Försäkringskassa, Skatteverket, Arbetsförmedlingen m fl behöver beordras att samla sina kontor till en fysikt och innehållsmässigt samordnad service för att underlätta för medborgare med långa avstånd. Nu vet vi att dessa verk inte alls själva vill detta och frågan är om Regeringen är beredd att köra över dem.

Var är förslagen om lättnader i studiemedelsåterbetalning för nyexaminerade som väljer att bosätta sig och verka i sina bristyrken på glesa orter.

Det antyds som en förhoppning att det nya, decentraliserade strandskyddet med automatik skulle innebära bättre landsbygdsutveckling. Men med tanke på ekoturismens växande betydelse är förhållandena långt ifrån så enkla. I ett vattenrikt land på gränsen till klimatkollaps, kräver frågan en betydligt grundligare genomgång och avvägning, som inte serveras i strategin.

I förbigående nämns också de konkurrensfördelar som ett kallt och snöigt land har för testning av olika saker. För ca fem år sedan kom en utredning; SOU 2004:77 "Snö, Mörker och Kyla", vilken tog fasta o detta och ville öppna Norrlands inland till testbanor för bl a utländska vapensystem och militärt flyg. Den lades aldrig som proposition till Riksdagen, utan mörkades. Det vore hederligt av den nuvarande Regeringen att redovisa om man har eventuella mer långtgående planer för denna typ av verksamhet, som minnesgoda landsbygdsvärnare kan befara.

Runt företagande inom naturvården hänvisas till Landsbygdsprogrammet i vanlig ordning, men här hade begreppet lokal förvaltning av naturresurser förtjänat att lyftas fram mer. Inte som ett strategisk t grepp, men väl som en hittills alltför lite prövad och kostnadsneutral åtgärd med stora fördelar.

Slutsatser

Inte nog med att regeringen i denna föregivna strategiskrivelse missat just att vara strategiska; man har också missat insikten om att landsbygden är den plats som erbjuder arenan för den stora omställningen till hållbart klimat, hållbar miljö och hållbart leverne som står för dörren.

DE GRÖNA JOBBEN finns på landet och skapas redan där i mindre skala av kloka och initiativkraftiga människor. De innebär att genomföra den globala klimatomställningen, vårda natur, miljö, och djur, producera ekologiskt och hållbart, producera förnybar energi, återvinna och återbruka, att hålla landskap öppet, vårda reservat och nyckelbiotoper, ta hand om utländska och inhemska turister, lära barn och unga hur kretsloppen fungerar, äntligen skapa ett verkligt uthålligt skogsbruk som inte förbrukar utan brukar varsamt, bevara traditioner och hantverk som kommer ur lokala resurser och miljöer, rehabilitera sjuka i sunda omgivningar, hysa serviceföretag som är digitala, energisnåla och platsoberoende, erbjuda tystnad, skönhet, strålningsfrihet, att göra hästar och ridande till en vital del av samhälle, transport och produktion etc etc.

Den visionen skulle innebära en verklig satsning där allas dröm om den civiliserade landsbygden, den lilla och gröna staden och den hållbart gröna storstaden sammantaget bildar den nationella helhet där alla medborgare fritt kan flytta, bo, leva, verka, konsumera, producera och transportera sig på ett socialt, ekologiskt och ekonomiskt uthålligt vis.

Det är vårt gemensamma land, våra samlade resurser det handlar om, och insikten är att de som bor och verkar på landsbygden gör det för hela landets skull och upprätthåller värden för många fler än sig själva.

Ansvaret att utveckla landsbygden är detsamma som ansvaret att utveckla Landet.

Den insikten skulle alltigenom prägla en skrivelse värd namnet landsbygdsstrategi. Då skulle avvecklingen av sektorsansvaret, som trots allt adresseras nu, innebära införandet av ett samlat nationellt ansvar och ligga direkt under regeringskansliet, analogt med hur politiken för global utveckling samordnas.

Tina Ehn (mp)

2009-02-25                                    

                                                                                       Närvarande:

Karl-Erik Nilsson, ordförande, Uddevalla
                             Inez Abrahamzon, vice ordförande, Latikberg
                          Åse Blombäck, Norrbottens bygderåd, Båtskärsnäs
                          Johan Boström, Dalarnas Landsbygdsforum, Sollerön
                          Gunnel Cassel Söderbäck, Civilförsvarsförbundet, Åtvidaberg
                          Lars Carlsson, LänsbygderådeT Örebro, Nora
                          Åke Clason, Hushållningssällskapens förbund, Vattholma
                          Stig Hansson, Länsbygderådet Gotland, Burgsvik  
                          Kenneth Nilshem, Studieförbundet Vuxenskolan, Arbrå
                          GunMarie Persson, Bygderådet Jämtland, Hammarstrand

Ingegerd Petersson, Centerkvinnorna §§ 5 - 16
                          Jan Runfors, Länsbygderådet Stockholm, Bandhagen

Valle Rönnstedt, IT-företaget Logica, Leksand §§ 1 - 8

Staffan Bond, Hela Sverige ska levas kansli, Sollerön                       Karin Wenström,                "                        , Johanneshov      Uno Lundback ,                   "                       , Siljansnäs                        Ulrik Strömberg                  "                        , Grundsund

Ej närvarande:

Emma Hagel, Länsbygderådet Kronoberg, Älghult

Inger Karlsson, Länsbygderådet Halland, Fegen

Protokoll fört vid styrelsesammanträde den 25 februari 2009.

•1.       Öppnande

Karl-Erik Nilsson hälsar de närvarande välkomna samt förklarar mötet öppnat. Aktiviteterna är många sedan vi träffades sist och här nämns några

•-          Regeringen flyttar fram landsbygdsstrategin till den 12 mars.

•-          Länsbygderådet Kalmar har haft årsmöte, där samtliga styrelseledamöter avgick, ett arbetsutskott håller på att formera en ny styrelse

•-          Den grafiska profilen och logotypen bör diskuteras vid nästa möte

•-          Projektledarna för Landsbygdsriksdagen i Sunne 2010 Ingemar Robertson och Maria Åhgren är nu igång, ett första styrgruppsmöte hålls den 9 mars i Karlstad

•-          Speciellt välkommen hälsas idag Valle Rönnstedt, Logica som ska presentera arbetet med hemsida och bygdebank.

•2.       Val av sekreterare

Mötet väljer Ulrik Strömberg.

•3.       Val av justerare

Mötet väljer Gunnel Cassel-Söderbäck

•4.        Föregående mötens protokoll .//. Bilaga 3.1 .//. Bilaga 3.2

Styrelsen godkänner föregående mötens protokoll samt lägger dem därefter till handlingarna.

•5.       Föreslagen dagordning

Mötet godkänner föreslagen dagordning med följande tillägg: utbildning, vindkraftåterbäring.

•6.       Verksamhetschefens rapport

Staffan Bond informerar om att aktiviteten är fortsatt hög på kansliet:

•-          Bokslutsarbetet är påbörjat

•-          Medlen från Näringsdepartementet har ännu inte inkommit till vårt konto.

•-          Personalstyrkan är i nuläget 16 personer inklusive alla tillfälligt projektanställda. Ulla Herlitz börjar sitt arbete den 1 mars på heltid under 1, 5 år. Jan Forsmark anställs i satsningen Hållbara bygder/Transition Towns/Initiatives from den 1 mars på 20%.

•-          Projektverksamheten är i full gång, vindkraft, jämställdhet, lokal planering mfl.

•-          Ansökningar är insända till Statens Jordbruksverk för att finansiera projekt kring lokala finansieringslösningar och drivmedel

•-          Olika inspel görs till serviceutredningen

•-          Tillsammans med Hushållningssällskapens förbund jobbar vi med checken för konferensen "Den ideella sektorn i Landsbygdsprogrammet"

•-          Satsningen på "Unga" fortgår enligt plan med Lovisa Svanström, Vi Unga som projektledare

•-          Vår landsbygdsambassadör Heidi Andersson är värd för internationella tävlingar i Göteborg den 8 mars, kansliet och Göteborgsregionens länsbygderåd medverkar med informationsmaterial.

•-          En ny telefonväxel är installerad på kansliet

Styrelsen godkänner rapporten

•7.       Ekonomi

•a)       Bokslutsarbete

Staffan Bond informerar att bokslutsarbetet går enligt plan, ett möte har hållits med revisorerna där bla intäkterna från projektverksamheten diskuterades. Ett värde av 80 % tas upp från de utsända rekvisitionerna för projektverksamheten.

•b)       Utfall 31/12 2008 .//. Bilaga 6.1

Staffan Bond informerar om utfallet den 31 december 2008. Ett överskott om ca 300 000 kr beräknas för verksamheten 2008.

Åke Clason aktualiserar frågan om anställning av eventuell ekonom/projektkoordinator vid kansliet.

Staffan Bond informerar om att ekonomihanteringen kommer att ses över under    försommaren/hösten med sikte på en förändring from årsskiftet

•c)       Projektrapport 31/12 2008 .//. Bilaga

Uno Lundback presenterar projektrapporten (delas vid mötet) och utfall för följande kostnadsställen: Länsbygderåden och Hållbara bygder. 
Ulrik Strömberg informerar om (delas vid mötet) utfall för följande kostnadsställen: Personal/kansli och Hemsida/bygdebank. Redovisningen från Landsbygdsriksdagen 2008 presenteras vid nästkommande möte.

Styrelsen godkänner rapporterna samt uppdrar åt kansliet att fortsätta bokslutsarbetet i enlighet med dagens diskussion. Styrelsen uppdrar vidare åt kansliet att finna former för att redovisa samtliga projekt.

Styrelsen diskuterar även informationen från de olika projekten, där Nyhetsbreven kan spegla projektverksamheten på ett tydligare sätt. Styrelsen enas om att information mellan styrelsemedlemmar, projektmedarbetare, länsbygderåd och kansli förbättras så att vi ger varandra tydliga signaler när vi är på någon annans "hemmaplan".

•8.       Vår organisation och verksamhet

•a)       Organisationsutveckling

Kenneth Nilshem inleder diskussionen om en framtida organisationsutveckling. Styrelsen diskuterar framtida organisation.

Styrelsen uppdrar åt Kenneth Nilshem, Johan Boström, Åse Blombäck, Ingegerd Peterson och Jan Runfors att utforma ett förslag till strategi inför årsmötet i april..

•b)       Internationella frågor .//. Bilaga 7.1  .//. Bilaga 7.2

Staffan Bond informerar om utsända PM angående det pågående internationella arbetet. Stig Hansson ska i veckan åka till Albanien att informera om LEADER och projektverksamheten och  Åse Blombäck samt Staffan Bond medverkar på ett ERCA-möte i Amsterdam den 8 mars.

Styrelsen godkänner rapporten samt uppdrar åt kansliet att aktualisera de båda dokumenten. Styrelsen diskuterar det internationella samarbetet vidare och behovet av en eventuell koordinator för arbetet.

Stig Hansson föreslår att ytterligare medel avsätts för det internationella arbetet. Styrelsen uppdrar åt EU- gruppen att diskutera det internationella engagemanget under kvällens EU- möte samt därefter komma med förslag till fortsatt arbete med de internationella frågorna.

•9.        Hemsida och Bygdebank .//.

Valle Rönnstedt presenterar arbetet med den tidigare utsända kravspecifikationen som tagits fram för ny hemsida och bygdebank. Valle presenterar också vidare ett förslag till layout för hemsidan och redovisar olika funktioner samt en tidsplan för arbetet. Valle informerar vidare att offerter inkommit från olika företag.

Styrelsen godkänner rapporten samt uppdrar åt kansliet att fortsätta arbetet samt överlämna offerterna till en opartisk värderare.

•10.    Lokal service

•a)       Serviceutredningens arbete

Staffan informerar om serviceutredningens arbete där vi har bra möjligheter att få gehör för våra frågor.

Anders M Johansson, Civilförsvarsförbundet kommer att vara sekreterare i utredningens arbetsgrupp om den ideella sektorns roll.

Posten planerar att tillsammans med oss göra ca 8 - 10 nedslag ute i landet hos länsbygderåden för att diskutera företagande och servicefrågor. Anette Brifalk, Posten medverkar på årsmötet.

•b)       Småkom .//. Bilaga 9

Staffan Bond informerar om serviceprojektet i samarbete med länsstyrelsen i Dalarna och Småkom samt bilagd ansökan som presenterar satsningen "Hur skapa hållbara lokala servicelösningar på landsbygden?

Styrelsen godkänner rapporterna samt uppdrar åt kansliet att följa utredningens arbete vidare samt fortlöpande komma med inspel till den.

•11.    Landsbygdsriksdagen 2010 och 2012

•a)       Lägesrapport från Sunne 2010

Staffan Bond informerar om att projektledarna Ingemar Robertson och Maria Åhgren nu är installerade i Sunne. Uno Lundback och Ulrik Strömberg träffade projektledarna och länsbygderådet  i Värmland den 5 mars för diskussioner och erfarenhetsutbyte inför kommande Landsbygdsriksdag. Karl-Erik Nilsson och Staffan Bond medverkar på styrgruppsmöte den 9 mars i Karlstad.

•b)       Motioner till Landsbygdsriksdagarna  .//. Bilaga 10.1

Donar Lund och Erland Rydén, Orust har lämnat in skrivelse angående motioner till Landsbygdsriksdagarna. Styrelsen diskuterar motionsförfarandet. Motioner lämnas nu enligt stadgarna endast till årsmötet. Vid Landsbygdsriksdagen i Sunne kommer det att anordnas tillfälle för debatt mm i olika forum för deltagarna. Styrelsen uppdrar åt kansliet att besvara frågeställarna i enlighet med dagens diskussion.

•c)       Ansökan från Blekinge .//. Bilaga 10.2

Blekinge har inlämnat en intresseanmälan om att få anordna Landsbygdsriksdagen 2012, för ca 1 år sedan.

Styrelsen uppdrar åt kansliet att kontakta Länsbygderådet i Blekinge för att be om ursäkt för att ärendet inte behandlats förrän nu.

Styrelsen diskuterar frågan samt uppdrar åt kansliet att tillfråga samtliga länsbygderåd om de vill stå som värdar och arrangörer för Landsbygdsriksdagen 2012.  I samband med frågeställningen bifogas även kravspecifikationen. Beslut om arrangör för Landsbygdsriksdagen 2012 tas vid årets höstmöte.

•12.    Rapporter

•a)       Regeringens landsbygdsstrategi

Staffan informerar om att strategin framflyttas till den 12 mars. Den kommer att vara en riksdagskrivelse.

•b)       Samverkan för idéburna organisationer .//. Bilaga 11.1

Jan Runfors informerar om utsänt PM. En ordinarie representant ska väljas till en samordningsgrupp. Gruppen ska bära sina egna kostnader.

•c)       Gestaltad  historia .//.  Bilaga 11.2 .//. Bilaga 11.3

Staffan informerar om föreningen Gestaltad Historias tidigare utsända skrivelser.

Styrelsen diskuterar Gestaltad Historia förslag till insatser, samt beslutar att inte ge något uppdrag till Gestaltad Historia att driva projektet. Föreningen får själv marknadsföra projektet.  Hela Sverige ska leva har inte mandat att uppdra till annan organisation att utföra något uppdrag.

•13.     Skrivelser/remisser/pressmeddelanden  .//. Bilaga 12

Staffan Bond informerar om föjande:

Yttranden från Hela Sverige ska leva (efter styrelsemötet 12 november 2008)

2008-11-10 Miljödepartementet, Kompletterande metoder vid skydd av värdefull natur      
               2009-01-13 Jordbruksdepartementet, Betänkande Mångfald som möjlighet (SOU 2008:56
               2008-12-02 Jordbruksverket, Förslag till ändring i (SJVFS 2007:09) om ansökan om vissa  
                                  jordbrukarstöd och landsbygdsstöd

               2009-02-04 Förslag till ändring av föreskrift (SJVFS 2007:42) om kompensationsbidrag,
                                   miljöersättningar och miljöinvesteringar.

               2009-02-04 Förslag till ändring av föreskrift (SJVFS 2002:95) om ersättning för miljövänligt jordbruk.

               Obesvarade remisser (efter styrelsemötet 12 november 2008)

Finansdepartementet, Delbetänkande av utveckling av lokal service i

samverkan: Styr samverkan - för bättre service för medborgarna

(SOU 2008:97)                                                                                                        svar senast 2009-03-20

               Näringsdepartementet, Betänkandet Innovationer och företagande

 - Sveriges framtid (SOU 2008:21)                                                                      svar senast 2009-03-17

               Finansdepartementet, Förvaltningskommitténs slutbetänkande:

Styra och ställa - förslag till en effektivare statsförvaltning

              (SOU 2008:118)                                                                                                     svar senast 2009-05-04

              Pressmeddelande 2009 (efter styrelsemötet 12 november 2008)

             2009-02-04 Vi behöver ett moratorium om nedläggningen av drivmedelsstationer

             2009-02-12 Vi ska ha återbäring från vindkraften

             Skrivelser 2009 (efter styrelsemötet 12 november 2008)

             2009-01-16 Dags för landsbygden - otåligheten och kritiken växer

             2009-02-02 Behov av moratorium kring nedläggning av drivmedelsstationer

            Styrelsen godkänner rapporten.

•14.    Övrigt

•a)       Utbildning 2009

Uno Lundback presenterar (delas ut) årets informations/utbildningsaktiviteter.

•b)       Vindkraftsåterbäring/ersättning

Styrelsen beslutar att de lokala utvecklingsgrupperna och motsvarande lokala föreningar ska ha minst 0,5 % av produktionsvärdet  för vindkraften i återbäring/ersättning.

•15.    Nästa möte samt förslag till Föreningsmöte och Årsmöte

Nästa styrelsemöte hålls den 2 april 2009 kl 11.00 - 16.00 i  IOGT:s lokaler i Stockholm

Styrelsen beslutar Föreningsmötet och Årsmötet hålls den 23 - 24 april i Sunne.

Kenneth Nilshem inbjuder styrelsen till Hälsingland i samband med styrelsens seminarium i augusti.

•16.    Avslutning

Ordföranden tackar de närvarande för visat intresse samt avslutar därefter sammanträdet.

Vid protokollet i IOGT:s lokaler, Stockholm.

Karl-Erik Nilsson                                                                      Ulrik Strömberg
Ordförande                                                                                Sekreterare

Gunnel Cassel-Söderbäck
Justerare

Bensinstationer på mindre orter har allt svårare att klara sej. Ett 90-tal bensinstationer i länet är hotade av nedläggning och 31 av dem finns i Skaraborg.

"En smidig grej som inte är för dyr"

Men nu kan organisationen Hela Sverige ska leva ha en lösning som kan göra att orterna får behålla sitt tankställe.
Carola Svensson jobbar på Hela Sverige ska leva i Skaraborg.

- Vi vill att det ska finnas en smidig grej som inte är för dyr, det fungerar inte om det blir för dyrt, säger Carola Svensson.

Läs mer på SR

Vid konferensen Mellanlanda 2009 delade Västra Götalandsregionen ut priset till årets utvecklingsgrupp
Priset på 20 000:- till Årets Utvecklingsgrupp 2009 tilldelas Kvänums Intresseförening

Motivering:
För sitt utvecklingsarbete riktat mot olika åldrar och grupper i en bred samverkan med invånare, föreningar och företag. En framtidsinriktad form av bygdeverksamhet som kan stå som modell för andra. Hemvändardagens upplägg och de tematiska projektgrupperna är bra exempel på föreningens förmåga att se framåt istället för att vara tillbakablickande.

Läs mer om Kvänums Intresseförening här

Bild från prisutdelningen här

Här hittar du intressant material från konferensen i olika medier. 

Konferensen samlade ca 130 deltagare den 26 - 27 mars i Ulricehamn. Många lokala utvecklare var på plats för att diskutera bland annat hur lokalsamhället kan bidra med åtgärder mot klimatuppvärmningen, till exempel med lokal energiproduktion. Konferensen arrangerades av länsbygderåden i Västra Götaland.

Mer dokumentation från konferensen kommer att läggas ut på http://www.mellanlanda.se/

Skall vi förhålla oss till framtiden eller skall vi framhålla förr i tiden

Ingenting är längre som förut, alla gamla sanningar är slut, och det som tidigare hjälpte oss att förstå vår omvärld hindrar oss plötsligt från att se det nya. Troed Troedsson hjälper oss att se runt hörnet och skapa nya bilder av framtiden.

Läs det spännande dagsprogrammet här!

Det går åt mer foder för att producera ett kilo päls än ett kilo mjölk eller muskel. Därför behöver hästen mer att äta inför pälsbyte. På våren upptäcker många hästägare att deras hästar tappat både muskler och fett, när sommarpälsen kommer fram under den avfallna vinterpälsen. Det beror på att det kostar hästen både energi och protein att bygga upp ny päls, skriver Foderbladet Häst från SLU.

Läs mer i tidningen ATL

I dag träffades ett 90-tal lokalproducenter på Mattinget för att utbyta erfarenheter och skapa kontakter. Deltagarna fick möjlighet att gå på föreläsning av journalisten och författaren Mats-Eric Nilsson som pratade om bland annat begreppen äkta och hemlagad mat.

Läs mer i Hela Hälsingland.se