Fokus på landsbygdsutveckling i Emmaboda

2008 10 28 Vindbruk på lokala villkor, hållbara bygder och lokal planering var temat på Emmabodakonferensens andra dag då Hela Sverige ska leva ansvarade för innehållet.

Under dag ett fick vi bland annat veta mer om hur kommunen kan skapa byutveckling genom offentlig upphandling och hur byn Västra Torup vände utvecklingen och började blomstra.

Här kan du läsa dokumentationen och samtliga presentationer.

· Hållbara bygder: Metoder för att säkra att projekt och program går i rätt riktning avseende  ekonomisk, social och ekologisk hållbarhet.

· Integration: Hur kan personer med utländsk bakgrund bli en resurs för landsbygden?

· Jämställdhet: Hur tar vi bäst tillvara mäns och kvinnors styrkor i utvecklingsarbetet?

· Samverkan med andra program: Hur kan insatser förstärkas?

· Samverkan mellan områden: Vad krävs för att samverkan mellan områden (regionalt/transnationellt) ska leda till konkret utveckling?

· Utvärdering och lärande: På vilka sätt kan de individuella erfarenheterna som görs i arbetet med programmet leda till ett gemensamt lärande? Kopplingar till forskning?

· Ungas delaktighet: Hur öka ungdomars delaktighet?

· Grönt företagande: Hur stöttar vi utveckling av grönt och lönsamt företagande?

· Lokal mat för lokal konsumtion/informationslogistik: Hur tar vi till vara på konsumentens makt, nya distributionslösningar

· Bioenergi i det lokala perspektivet: Hur utvecklar vi effektiva lokala lösningar?

· Bygders attraktionskraft: Hur ökar vi landsbygdens attraktivitet för företag och boende?

· Service på landsbygde: Nya lösningar?

· Intresserade landsbygdsbor, lokala utvecklingsgrupper, markägare med

fler att lära sig mer och bli
  aktiva i kommande projektering
   - genom att köpa andelar,
    - bilda ekonomiska föreningar,
   - gå med i bygdefonder och på så sätt behålla ägandet till
vindkraften lokalt.
   Detta kan ske i form av egna enskilda vindkraftverk, gemensamt ägande
i mindre anläggningar såväl        
   som i större vindkraftsparker.

· Politiker och kommuner att ställa krav på aktörer som vill utveckla

vindkraft så att dessa  
  erbjuder lokalbefolkningen delägande, samt att en s k bygdepeng
betalas ut till den lokala nivån.

· Projektörer att erbjuda markägarersättning och bygdepeng till

lokalbefolkningen.

Länsbygderådet X-ing
Deltagare i höstmötet den 25 oktober


Hälsningar
Lena Husén
070-525 74 95

Bertil Karsbo berättar om upplägget som finns i Värmland. Där har de upphandlat 8 milj. liter drivmedel från Såifa, till detaljistpriset i Karlstad. Prisnivån bestäms varje måndag. På glesbygdsmackarna, som är 20 st, kommer priset att ligga 50-75 öre/liter, över detaljistpriset i Karlstad.

Varje försäljningställe har lämnat bankgaranti. Ovanjordsanläggningarna i Värmland kostar totalt mellan 553´ och 624´ beroende på storlek. Länstyrelsen i Värmland har lämnat bidrag mellan 40 - 85%.

Någon reagerade på att konsumentpriset på landsbygden blir högre jämfört med tätort. En replik var att det är priset för den högre kvalite det är att bo på landsbygden. Levnadsomkostnaderna kan också vara lägre på landsbygden.

Det informerades om att ovanjordsanläggningar måste placeras minst 25 m från närmaste byggnad. Byggnadslov från berörd kommun krävs.

Lars Jansson från Länstyrelsen i Gävle berättade att de kan ge bidrag upp till 50% av anläggningskostnaderna. Länstyrelsen har dock föreslagit en höjning upp till 85%  om anläggningen är i kombination med lanthandel.

Undertecknad informerade om JAK Medlemsbanks lån till en avgift motsvarande 2,5 % effektiv ränta, fast under hela lånetiden. JAK har dock sparkrav med belopp motsvarande lånet. Detta sparkrav kan ordnas genom JAK:s unika program: stödsparande. Alla mötesdeltagare fick informationsmaterial om JAK Medlemsbank.

Någon frågade om Inköp Gävleborg kunde medverka vid upphandling av drivmedel för att få ett bra pris.

Mötet beslöt hemställa till Länsbygderådet X-ing, att de kontaktar drivmedelsleverantörer och begär offerter.

Antecknat som jag uppfattade det hela

Lennart Andersson

Framtidsgruppen.

X-ing arbetar med olika arbetsgrupper och i helgen från fredag den 18 till söndag den 21 oktober träffades framtidsgruppen med Olle Berglund i spetsen. Detta skedde i det vackra landskapet runt Harsa i Ljusdalskommun.

Här diskuterades Länsbygderådets roll i framtiden samt behovet av stöd på landsbygden.

Min fråga till er alla är, finnes det några åsikter och önskemål som ni vill dela med er till gruppen som de kan ta till sig i sitt fortsatta arbete.

Kom igen och tyck till nu...

Hushållningssällskapet och

lokala producenter inspirerar oss

Jidenius Bergviksbufféer står för serveringen

till ett pris av 75 kronor

Skogs bygdegårdsförening      Studieförbundet Bilda

Skogs LRF, Skog-Lingbo Hushållningssällskap                         

Upplysningar: Carin Gisslén-Schönning

Studieförbundet Bilda GävleDala 0270-628 20

Länsbygderådet X-ings Höstmöte 2008

Välkomna till Nytorp den 25 /10 2008

En hel dag om vindbruk och dess möjligheter som avslutas med X-ings Höstmöte klockan 15,00.

•1.                Förslag till dagordning

•2.                Mötets öppnande

•3.                Anmälan av övriga frågor (tas upp under punkt 10).

•4.                Fastställande av röstlängd

•5.                Val av protokolljusterare tillika rösträknare

•6.                Mötets utlysande

•7.                Preliminär verksamhetsplan för 2009

•8.                Preliminär verksamhetsbudget 2009

•9.                Styrelsens sammansättning 2009

•10.           Nomineringar till "Årets Lokala Utvecklingsgrupp 2008"

•11.           Nomineringar till "Årets Kommun 2008"

•12.           Övriga frågor

•13.           Avslutning

Drivmedelsgruppen inbjuder till diskussion om vad

som är bra samt mindre bra med att driva

bensinmack på landsbygden.

Bertil Karsbo ifrån FLF informera om "ovanjord mack" samt andra möjligheter som kan vara "Tankvärda". 

Välkomna till Statshotellet i Ljusdal

den 21 /10 2008, klockan 13,00

Länsbygderådet X-ing i Gävleborgs Län

Folkets Hus, Fack 21, 801 30 Gävle, Besöksadress: Södra Centralgatan 10

Organisations Nr: 886501 - 1673

Telefon : 026-65 23 11Mobil: 0730-49 89 31

E-mail     Hemsida

Länk till glesbygdsverkets rapport

Hoppas att ni alla har haft det lika mysigt som jag har haft det i sommar. Det har varit svårt att ha en bra framhjulsinställning på se-pe lådan med alla galanta damer efter vägarna. Det känns som huvudet har gått som en saftblandare.  Jag måste berätta om två gentila fruntimmer som kom och hälsade på mig runt midsommar. Dom kallade sig för Thelma och Louise och kom ifrån söderns land, men dom körde en BMW och inte en Thunderbird-66, så mig kunde dom inte lura. Jag själv är ju ingen fin människa men jag är full av godhet och det var dessa jäntor med. De hade varit på glesbygdsverket och pratat kvinnofrågor, sa de. Ja trodde det var en annan slags akademiker man skulle träffa då men det är klart det satte ju fart på diskussionen och man kan säga att arouselnivån var hög. Jag måste säga att ju mer sprattelvatten vi drack desto mer införstådd tyckte jag att jag blev. Det var nästan så jag tyckte vi var kloka på slutet. Men det slog mig i rompa dagen efter för jösses vad jag mådde den morgonen. Jag tittade mig själv i spegeln och trodde de hade uppfunnit en ny ras så jag fick gömma alla speglar så fort jag kunde eftersom självkritik inte är min starka sida. När jag bjöd jäntorna på frukost så märktes det även på dem. Finkänslig som jag är ville jag ju inte tala om hur de såg ut, så jag gav dem en banan jag. Men det skall ni veta Thelma och Louise, jag tänker på er, så puss och kram så syns vi snart på skansen.

Man kan undra hur det ser ut på energisidan i världen. Hur säkert är det med uran och kärnkraft när man i öst har lärt sig att styra nederbörden till att falla där man vill genom att bomba iväg det. Inte tror jag man har gjort all denna forskning för att få vackert väder och fina evenemang som OS och liknande. Sedan, att man hade den kunskapen redan när olyckan i Tjernobyl skedde, kan man konstatera att om man har sex fingrar beror det inte alltid på hur många banjoorkestrar man har i byn. Nej se till att vi utvecklar våra förnybara energikällor som vindkraften till exempel. Låt oss satsa på det i länet och sedan sätta oss ner och vänta på en blåsning.

Ni som handlar vatten med fräs i på flaska, har ni tänkt på hur mycket det kostar i pengar och i miljö med att transportera flaskorna? Hur mysigt känns det med osynliga och konstgjorda hallon som smaksättare bara för att man har bestämt att det inte är skadligt för oss (än)? Det känns då kul att veta att mjölkpriset har gått ner med 15 öre till mjölkbonden/företagaren på landsbygden. Detta i dessa tider när allt går upp i pris som drivmedel, gödning, foder etc. Då känns det inte som vi stöder våra egna när vi handlar på ICA, Konsum etc. och märker att priset inte går ner i butiken. Låt oss handla kvalitet och lokalproducerat ifrån länet om vi kan. Jag äter inte för att leva, jag lever för att äta så därför tänker jag mycket på vad jag stoppar i mig och att det smakar gott. 

Jag måste slutligen berätta om en stadsbo som var på besök. Vi var ute och åkte när han sa att han måste berätta något roligt när vi körde förbi en kohage. Han sa: Det var en ko som var "på-ängen".  Han skrattade så det bara väääste ur karl'n. Då såg jag att kon hade tofs på magen och konstaterade att man får jobba hårt om man skall få ihop något till bregottfabriken där. Vilket innebar att vi skattade tillsammans, men åt helt olika saker.  

Nu skall jag iväg och träffa Thelma och Louise på skansen så jag har inte tid med Er längre. Nu hörs vi inte förrän nästa gång.

Dyng Bengt

Er egna lilla skitstövel

Nu har den där drängen på X-ing ringt och tjatat igen, rackarns skitgubbe. Men lovat är lovat, så nu skriver jag några rader om mina funderingar...

Jag hörde en diskussion på badhuset för ett tag sedan, man satt och pratade om budget och skolfrågor. Då säger plötsligt en blåklint som är van att skaffa sig ovänner både till höger och vänster

•-        Låt oss lägga ner alla landsbygdskolor och sedan kidnappar vi en dagisfröken.

•-        Dagisfröken ...?

•-        Där ser du, ingen kommer att bry sig om att vi lägger ner alla landsbygdskolorna. Då kan vi göra om dom till koncentrationsläger för dem som har damp men det heter väl utbrändhet nu förtiden.

Hur tänker man, och när kommer man att kidnappa den där dagisfröken för landsbygdskolorna är man ju i full gång med och det kommer att bli fullt på dom där koncentrationslägren med bara beslutsfattare.

Jag träffade en av dom där människorna som vunnit VM i titlar, nere vid badhuset i Stockholm som sa - Det finnes inget som jag får sådan inspiration av som landsbygden för där händer absolut ingenting ... Han må vara trångsynt och drabbats av en brist på nyfikenhet samt att nattmössan och ögonlapparna är på när han drar till landet. Men vad gör väl det, tänker jag. Kan vi inte ge folk vad folk vill ha och marknadsföra tystnaden... Det är ungefär som när jag är ute och åker med se-pe lådan och stannar på en korvkiosk för att köpa en korv och en Stockholmare, då får jag en pucko till korven. Det vill säga jag får vad jag vill ha fast jag uttrycker mig lite konstigt.

Jag hade varit utanför 70 gränsen med se-pe lådan och stannade för att tanka hos Roger och Roy på macken i byn hemma. Då står det en madam med högt dyngfall och kilona på dom rätta ställena det vill säga att det var fulla selan och en väl tilltagen bajslåda, man blev alldeles till sig i småbyxorna. Då öppnar hon mun utan att ha engagerat hjärnan och säger - Min man säger att jag skall köpa avfettningsmedel med tycker ni att jag behöver det, jag som är så smal. Det är då man tror att gud skapade vissa bara för att retas...

Jag som ungkarl har blivit rätt så fundersam när man hört Gudrun och andra prata så intensivt om den här kvinnofällan. Vad jag undrar mest över är var kan man köpa en sån för det verkar ju som en bättre idé än det där tv-programmet bonde söker fru.

Nä nu skall jag ut med se-pe lådan och ragga landsbygdsskvaller som en sann plöj-boy.

En av mina funderingar syftar på Er som alltid är stressad och ligger på gränsen att gå in i väggen, varför gör ni inte som jag... sätt er lugnt ner och vänta för det kommer ju alltid ny tid.

Det är ju så man gör på "badhuset" man tillsätter en utredning för att få sätta sig lugnt ner och vänta på ny tid ...

Jag funderade på hur mjölkbönderna fick ekonomin att gå ihop när ersättningen var så låg per liter så jag frågade en i södra Hälsingland som svarade - Det gäller att låna upp mer pengar på banken för då blir dom rädda om en ...

Vid en av mina ut flykter utanför 70-gräsen kom jag i kontakt med en förening (socialt arbetskooperativ) som hittat sitt kall i att sätta guldkant på livet för våra äldre som blivit äldre. När man får höra i dessa tider när empati uppfattas som synonym till socialkompetens hur dessa människor arbetar och bryr sig om sina medmänniskor blev jag alldeles till mig i småbyxorna. Det var då jag började fundera på vem som kommit på att kalla äldrevården för geriatrisk klinik? Den enda lösning som jag kunde komma på var att någon hade lovat sin gamla mamma att hon aldrig skulle hamna på långvården. Ja förr brydde vi oss mer om dom gamla och mindre om pälsdjuren. Nu önskar dom gamla att dom var en mink så att någon miljöaktivist skulle kunna komma och släppa ut dom en stund. Det där med att sätta patienten i centrum har ju aldrig kommit längre än att sätta patienten i väntrum. Förr så blev vi ju gamla och sjuka nu drabbas folk i + 70 för ohälsa. Tack alla ni som bryr er om era medmänniskor som har ett behov av detta, Ni är mina hjältar.

Det var högt i tak på Bollnäs Finnskog den 12 september. I det gamla sädesmagasinet från 1700 talet, i Katrineberg, hade bygdeföreningen anordnat en country/pubafton. Vi är bara nio bofasta men trots det så har vi en egen bygdegård och en återupplivad bygdeförening med nästan 100 medlemmar.

Katrineberg ligger på gränsen mellan Hälsingland och Gästrikland.

Den gemytliga atmosfären passade perfekt för de Country & rocklåtar som Jens "Jesse James" Andersson och hans band stod för. Skogsfolket hade gått "man ur huse" för att få digga musiken och sjunga med i refrängerna. Många av besökarna var unga när denna musik var som mest populär d.v.s. runt 60-talet. En dåtidens raggarbil hade dock hittat dit och beundrades av 40-talisterna. Frågan är om ägaren till bilen var en fördröjd raggare från tiden det begav sig eller om det var en "nyraggare".

"Jesse James" & bandet gillade att få sjunga och spela i det gamla sädesmagasinet då det gav en speciell akustik för musiken. Publiken jublade uppskattande och tyckte att de som inte kom "får skylla sig själv". Under orkesterns pausar hade vi lyckan att få njuta av Sebastian "Zeb" Hanssons häftiga rocklåtar.

Både arrangörer och musiker var överens om att göra om arrangemanget nästa år. Kvällens häftigaste besök var dock Jane Mansfield och Elvis Presley - de bevisar att rocken lever kvar med ungdomen och vittnar om en nyrenässans.

Gissa om det händer en hel del på Finnskogen...

Detta kan innebära statliga servicecentrum på landsbygden där man utgår ifrån ett medborgarperspektiv för en bred statlig och kommunal service där det lokala och kommunala är utgångspunkten. Det vill säga att alla ska ha en likvärdig service men att det kan ske i olika former. Man kan stärka det ideella och hitta ett koncept med en dörr in för medborgaren. En förhoppning är att man här, med stark styrning, kan hitta möjligheter att fler ska kunna vara utförare. Denna tydliga styrning med ett grundservicepaket bör kunna vara fasta med exempelvis affärer, bygdegårdar etc. som utförare samt även mobila servicepunkter som exempelvis lantbrevbäraren eller liknande.

Hur ska bygden få plats i detta? Hur ska avtal kunna tecknas mellan lokal utvecklingsgrupp och kommun? Hur ska bygden komma in i planeringen på ett naturligt sätt?

Här tycker jag att ett bra sätt att komma med i diskussionen är att försöka göra lokala utvecklingsplaner i alla våra bygder. Därefter ta en diskussion med kommunen med lokala utvecklingsplanerna som grund för att gemensamt ta fram en serviceförsörjningsplan för kommunen. Då med inriktning på att vara beredd att möta resultatet av utredning och ha åsikter om den.  I slutänden kommer ett beslut att utformas utifrån slutbetänkandet.

Vi måste ta chansen och vara med och bry oss om vår framtid på landsbygden. Låt oss ta den hand som sträcks ut för att arbeta fram en gemensam strategi.

Christer Kallin