Bensinmacken i Rejmyre klar




Bensinmacken i Rejmyre klar

Den 16 januari invigs den nya bensinmacken i Rejmyre officiellt.


- Tankarna fylls redan nu i veckan. Det kan gå att tanka redan till nyår om allt går som det ska, säger Peder Nyström från byarådet.
40 kubik drivmedel (diesel, E 85 och 95-oktanig) är på väg. Slutbesiktningen sker idag, måndag, klockan 14.
- Pumpen är av det allra senaste slaget från USA. Deras generalagent måste vara på plats när vi kör igång den. Dessutom ska den elektroniska delen som sköts från Norrköping trimmas in, berättar Peder Nyström, drivande kraft i Rejmyres byaråd.
Kommer Rejmyreborna kunna tanka på hemmaplan innan nyår?
- Nja, kanske. Om allt går som det ska. Annars blir det strax efter nyår.
Som NT tidigare har skrivit finansieras hela kostnaden på 1,5 miljoner av Qstar (750 000), och byarådet via ett EU-bidrag på 750 000 kronor. Tomten som macken står på har köpts loss av Finspångs kommun av Reijmyre glasbruk via Finspångs förvaltnings-och industrihus (FFIA). Det bolaget arrenderar ut tomten till byarådet.
Totalt har ett tiotal människor lagt ner 1 000-tals arbetstimmar för att få en bensinmack i hembyn som rymmer cirka 400 hushåll och 1 500 människor räknat med kringboende.
- Ska jag vara kritisk så kan jag tycka att fler borde ha hjälpt till, säger Peder Nyström.
Har det varit värt allt slit?
- Ja, nu när allt är klart tycker jag väl det. Ska bli skönt att kunna köpa bensin hemma när man ska klippa gräsmattan till exempel. Dessutom blir det nog enklare att få turisterna att stanna kvar när det går att köpa bensin i Rejmyre.
Arbetet med bensinmacken är inte slut i och med att landshövding Björn Ericsson officiellt inviger anläggningen 16 januari.
- Nej, vi i byarådet kommer att sköta det löpande underhållet. Dessutom kommer vi att jobba med att iordningsställa en byggnad med ett museiinspirerat innehåll med pumpar och annat från 1950-talet.

Läs mer i tidningen NT

Många bensinmackar går under




Många bensinmackar går under

När nu även små bensinmackar måste erbjuda alternativa drivmedel nästa år klarar många inte de uppkomna investeringarna.

Att landsbygden drabbas än en gång, är väl inte en slump. Närheten till en mack kan ju faktiskt vara en blods­åder på landsbygden.

Det klart att det handlar om pengar. Blir det för dyrt att leverera drivmedel till landsbygden, är det lättare att bara lägga ner hela verksamheten.

Bara för några år sedan så tyckte de att det var strategiskt rätt att ha kvar vissa mackar.

Men som sagt tror jag inte att landsortsborna kommer att kunna rädda nedläggningshota­de mindre mackar. För män­niskor i dag handlar det mer om plånboken än hjärtat.

det är slående att man inte vill ha någon service på landsbygden.

Postservicen, den har ju alla redan fallerat och det är ju ­naturligtvis en ideologisk ­politisk uppfattning att människor i glesbygd får klara sig med vad de har.

Medan städerna blir mer och mer överbefolkade och överösta av allt möjligt.

Men till syvende och sist blir det ju plånboken som talar, ­något känsla för hjärtat finns nog inte i oljebolagens agenda.


Bo Grapenskog

Läsmer i tidningen Dagbladet


2008 – dåligt kött, smaskiga semlor och ­ekonomisk kris




2008 - dåligt kött, smaskiga semlor och ­ekonomisk kris

Konsumentåret 2008 slutade med ekonomisk kollaps på världsmarknaden. Men började i dur med tillväxt, framåtskridande miljösatsningar och ett riktigt uppsving för lokal produktion och kvalitetslivsmedel.

Ett år är en ganska lång tid när det kommer till sammanfattningar av olika slag. Det klassiska exemplet är väl när musikåret ska sammanfattas och man konstaterar att den där skivan från januari känns otroligt gammal redan i december. Konsumentåret 2008 inleddes med en stor köttfärsbaksmälla. Skulle Ica resa sig efter matfusket som avslöjades före jul 2007? Jodå. Det gick väl ganska fort. Och på köpet fick före­taget ett utmärkt tillfälle att byta ut det lokala butikshanterade köttet mot centralpackat kött från Västerås med lång hållbarhet.

Vi förfasade oss över det där med ommärkta köttfärspaket ett tag. Men som så ofta sker när något blir riktigt stort slog pendeln tillbaka. Någon reagerade på vilka väldiga volymer kött som slängs i onödan i Sverige varje år. Siffran 30 000 djur som slaktas i onödan nämndes. Och vips så riktades kritiken mot märkningsreglerna i stället. "Kan inte jag som kund få avgöra själv om jag vill äta gammal mat" lät det. Men de mest högljudda missade målet. Det är faktiskt en väldigt stor skillnad mellan bäst före-märkningen och sista förbrukningsdag. Det gäller helt olika produkter. Och det är inte förbjudet att sälja mat med utgånget bäst före-datum. Det är bara det att handlaren hellre slänger än säljer till nedsatt pris. Så illa har det blivit.

Här i våra trakter öppnade Valbo köpstad söder om riksväg 80. Och i Hemlingby fortsätter bygget av bland annat Jula och City Gross jättebutiker.

Under hösten har vi fått läsa om upprörda handlare i centrum som rasar över höga hyror i Nian och Flanör. Det är inte lätt att göra någon korrekt analys av det här. Men det ska bli spännande att följa utvecklingen. För fastighetsägarna anser ju uppenbarligen att de centrala butikerna är så attraktiva att det finns hyresgäster som är beredda att betala mer än de nuvarande gör. Samtidigt går många butiker omkull, och skyller på för hög hyra och konkurrensen från den externa handeln. Som alltså ökar.

Vi får se hur det slutar.

Mina kära trotjänare i konsumentpanelen inledde 2008 med att äta ketchup. När jul- och nyårsmaten var avklarad högg de in på sju sorters ketchup och korade Felix som vinnare. "God smak och bra konsistens, så här ska ketchup smaka" blev omdömet.

I februari fortsatte frossandet. I det stora årliga semmeltestet drog semlan från Marangoni i Sandviken det längsta strået. I samma månad testade vi systemkameror och konstaterade att ingen egentligen var dålig. Tidningens trotjänarfotograf Halvan bjöd på några tips om fotografering, som du för övrigt hittar på vår hemsida.

I mars berättade vi att de stora butikskedjorna är dåliga på att erbjuda fisk som kommer från hållbara bestånd. Sedan dess har det faktiskt hänt en hel del i butikerna, vilket är glädjande. Fler produkter är MSC-märkta, och färre butiker säljer hotad torsk och tonfisk för att ta två exempel.

Ett test av tvättmedel visade att mittemellandyra medel som Skona, Nopa och Willys eget märke var väldigt mycket bättre än Ariel, Via och de andra dyra kändisarna. Allra renast blev det med Skona.

Sommarsäsongen betade vi av solkrämer, studsmattor, ridvästar och grästrimrar (vad heter trimmer i plural på svenska egentligen?).

Och så testade vi odlad lax och konstaterade föga förvånande att den innehåller lägre halter omega3-fettsyror än vild lax. Men att den är nyttig ändå.

Nyttigt är det också med vatten, konstaterade min kollega Anders Lindström som gjorde konsumentsidan när jag var föräldraledig. Han gjorde ett reportage om den nygamla trenden med hemmakolsyrat vatten. Sodastream vill gärna framhålla miljönyttan med att kolsyra kranvatten för att slippa transporter. Men hur smart är det då att företagets kolsyrepatroner transporteras till Tyskland för påfyllning?

Sedan gjorde jag comeback på sidan ungefär samtidigt som Jakob Markström inledde sin hittills suveräna säsong med Brynäs. Och efter det har det alltså gått utför. Med världsekonomin.

Var det här slutar vet ingen.

Men konsumentsidan tackar härmed för i år. Vi ses i januari.


Magnus Lundquist 026-159624 magnus.lundquist@gd.se

Läs mer i Gefle Dagblad


Till försvar för tillsatserna i maten




Till försvar för tillsatserna i maten

Tillsatser i maten är bra och behövs. Det menar Marie-Louise Danielsson-Tham, professor i livsmedelshygien. Hon tycker att E-jakten har blivit enkelspårig.

Vissa kanske känner igen henne från tv-programmet "Rent Hus" där hon förfasade sig över ostädade kök och snuskiga disktrasor.

Men hennes huvudområde är livsmedelshygien. Hennes professur på Sveriges Lantbruksuniversitet i Uppsala flyttades för två år sedan till Restauranghögskolan i Grythyttan där hon nu är verksam.

Förra söndagen skrev Marie-Louise Danielsson-Tham ett debattinlägg i Dagens Nyheter som fick rubriken "Utan tillsatser i maten riskerar vi att dö".

- Jag är ju forskare och inte journalist så jag föredrar sakliga rubriker. Men i huvudsak stämmer det med vad jag skriver, säger hon.

I sitt debattinlägg tar hon upp ett par exempel på tillsatser som verkligen gör nytta för konsumenten. Till exempel E250, natriumnitrit. Ämnet hindrar att den livsfarliga bakterien Clostridium botulinum får möjlighet att växa till sig i maten.

Ett annat exempel är E210 som är bensoesyra. Ett ämne som finns naturligt i till exempel lingon och hjortron och som fungerar som konserveringsmedel.

Behöver då någon försvara livsmedelstillsatserna? Ja, enligt Marie-Louise Danielsson-Tham har debatten blivit så ensidig att ingen ställer sig frågan: Varför hamnade tillsatsen i maten från början?

- Svaret är förstås att man vill uppnå en speciell funktion. Man ska ha klart för sig att tillsatser kostar pengar. Jag tror inte att livsmedelsindustrin tillsätter något bara för att sätta rekord i antalet tillsatser, säger hon.

Hon tar light-produkter som exempel. Tar man bort fettet försvinner konsistensen.

- Konsumenten vill inte ha en vattentunn produkt. Då är det precis som när man tar mjöl och reder en sås hemma, då får man göra något för att återfå konsistensen. Och mycket av smaken sitter ju dessutom i fettet.

Marie-Louise Danielsson-Tham menar att det är ett val konsumenten måste göra själv. Fettsnål och full av tillsatser eller fet och naturlig. På samma vis resonerar hon om korv.

- Du måste bestämma själv. Vill du lägga dina pengar på en korv som innehåller det vi förr förknippade med korv, eller vill du få pengar över till säg något till datorn och äta lågprislivsmedel?

Men det kräver kunskap hos konsumenten. Att kunna läsa och begripa innehållsförteckningen. Gör vi det?

Marie-Louise Danielsson-Tham kontrar med att vi bör lita på myndigheterna när de säger att tillsatserna inte är farliga. Men att vi själva ska välja om vi vill äta dem.

- Jag tycker att vi ska lita på Livsmedelsverket. Man får inte utgå från att alla tjänstemän är köpta av industrin, även om det finns en och annan. Främst utomlands, säger hon.

Men när tillsatser finns där bara för att öka lönsamheten? När man tillsätter polyfosfater i kött trots att livsmedelsverkets regler säger att en tillsats måste vara till uppenbar nytta för konsumenten för att få användas?

Hur kan vi då lita på det? Och hur kan du försvara det?

- Nu får du inte skriva att jag försvarar polyfosfater. Men de som använder dem säger att produkten blir saftigare. Sedan missbrukas det givetvis ibland. Därför finns det maxvärden för hur mycket man får tillsätta, säger Marie-Louise Danielsson-Tham.

Hon hoppas och tror att livsmedelsbranschen reglerar sig själv.

- Du ska alltid revidera dina recept med jämna mellanrum. Har det kommit bättre råvaror? Nya metoder? Kanske behövs inte det där ämnet längre. Se på ostbranschen som håller på att avveckla natamycin (E235)* eftersom hygienen i produktionen blivit så mycket bättre att det inte behövs längre.

*Se Gefle Dagblads test av prästost den 8 december.

"Du måste bestämma själv. Vill du lägga dina pengar på en korv som innehåller det vi förr förknippade med korv, eller vill du få pengar över till säg något till datorn och äta lågprislivsmedel?"

Läs mer i Gefle Dagblad


Nu hoppas vi på ett positivt 2009




Nu hoppas vi på ett positivt 2009

På juldagen rullade familjebilen genom ett vintergnistrande Hälsingland. När vi passerade Kilafors stod det 9.45 på Statoils reklamstolpe. Det lägsta bensinpris jag har sett på tre år.

På julbordet hemma hos svärfar fanns tre sorters lokalproducerade korvar och hembakat knäckebröd gjort av lokalt stenmalet mjöl. I min julklapp låg två olika ostar. En ko-ost och en ädelost. Deras historia förtjänar lite extra utrymme här i spalten.

De är tillverkade av en granne till svärfar. "Ostfabriken" har hon i det egna hemmet. Försäljningen sker via ett kylskåp som står uppställt ute vid landsvägen. Man tar det man vill ha och betalar det man ska. Något liknande har jag sett tidigare på två olika ställen. Dels i Skärså utanför Söderhamn där man säljer rökt fisk på detta vis, dels på gårdsbutiken i Järvsta som säljer ekologiska grönsaker.

Jag sitter hemma och skriver den här krönikan, och rummet är fyllt av julens dofter. Granen från Sala och hyacinterna från Sörby handelsträdgård gör sitt till. Apelsiner med nejlikor tryckta genom skalet gör doftsymfonin fullkomlig.

Det är inte mycket som har gått rätt de sista månaderna av 2008. Många har under hösten fått besked om att deras jobb är i fara. Alla som sparar i fonder och aktier har sett sina portföljer minska dramatiskt i värde. Orderingången för våra storföretag och därmed största arbetsgivare är ingen munter läsning. Som sagt, det har sett bättre ut.

Men det var lite grann hit jag ville komma med den sentimentala inledningen av den här texten. Det har i vissa avseenden vänt på mer än ett sätt. Inte nog med att ljuset så smått börjar komma tillbaka, även om det dröjer ytterligare några veckor innan vi märker av någon skillnad. Det finns även hopp för den lokala produktionen av livsmedel. Det finns små entreprenörer ute i stugorna som gör ett fantastiskt jobb. Som hoppas och tror. Som gör sitt bästa och lite till. Och som dessutom har kvar den kanske naiva men ack så välbehövliga tron på att vi innerst inne är ärliga.

Mitt eget lånebesked från banken var ett glatt besked. Ränta och amorteringar kostade 600 kronor mindre än vad de gjorde i november. Och bensinen fortsätter alltså att bli billigare. På något sätt ska vi nog lyckas fylla 2009 med ännu mer positiva tongångar. Det bör gå. Eller hur?

Slutligen en kort varning. Ring inte tillbaka till de där mobilnumren som börjar på +88 som har ringt upp era telefoner vid konstiga tider. Det kan kosta hundratals kronor!

Ett riktigt gott nytt år till er alla. Och ett särskilt tack till konsumentpanelen och alla läsare som ringer och skriver med frågor, tankar och beröm. Vi ses nästa år!

"På något sätt ska vi nog lyckas fylla 2009 med ännu mer positiva tongångar. Det bör gå. Eller hur?"

Magnus Lundquist 026-159624 magnus.lundquist@gd.se

Läs mer i Gefle Dagblad


Signalskugga fara för säkerheten




Signalskugga fara för säkerheten

I början av december brann Bengt Östlins stuga i Karskär, Enånger. Lyckligtvis befann han sig på platsen när det började brinna, men det dröjde ändå innan han kunde tillkalla hjälp. Det är nämligen stora problem med mobiltäckningen i skärgården, och Bengt Östlin fick pröva länge innan han fick kontakt med 112.

Läs mer i Hudiksvalls Tidning

Dags att satsa på trygghetsboenden




Dags att satsa på trygghetsboenden

De flesta äldre vill kunna bo kvar hemma också när den egna orken tryter och behovet av stöd och hjälp blir större. Men många bostäder ställer till problem. Trappuppgången saknar kanske hiss. Porten är för tung att öppna, eller så ställer trösklar i lägenheten till besvär.
Många av våra bostäder är inte anpassade för äldre och andra med funktionsnedsättningar. Jag välkomnar därför att Äldreboendedelegationen, med folkpartiets Barbro Westerholm i spetsen, i dagarna föreslagit ett särskilt tillgänglighetsbidrag för att fler bostäder ska fungera bra för äldre.
På så sätt kan fler välja att bo kvar i sitt hem också på äldre dagar. Men det ska handla just om ett eget val.
Under senare år har det blivit allt svårare att få plats för den som behöver äldreboende. Alliansregeringen satsar nu en halv miljard om året på stimulansbidrag för nya äldreboenden.

Färska siffror från Boverket visar att 194 nya platser i äldreboende planeras i Gävleborgs län, med hjälp av dessa pengar. Totalt handlar det om nästan 4 700 nya platser i äldreboenden runt om i Sverige.
Den här utvecklingen måste fortsätta, med tanke på det ökande antalet äldre med behov av vård och omsorg framöver. Många äldre blir fångar i sitt eget hem.
Det är inte ovanligt att en ensam 90-åring nekas att flytta till äldreboende för att hon eller han anses för frisk. För den som "bara" är gammal, känner sig ensam och otrygg, finns ingen plats att få.
Det behövs trygghetsboenden, som erbjuder trygghet och social samvaro även för de riktigt gamla som inte behöver så mycket vård. Det ska vara den äldre själv som ska bestämma att han eller hon vill flytta dit, ingen biståndsbedömning ska göras.
Jag hoppas att Alliansregeringen sätter fart och stimulerar trygghetsboenden. För äldre ska kunna bo bra hela livet!
HANS BACKMAN (fp)
Riksdagsledamot från Gävleborg

Läs mer i Ljusnan

Viktigt och värdefullt arbete




Viktigt och värdefullt arbete

I Sverige lägger vi ner sammanlagt cirka 140 miljoner arbetstimmar på ideellt socialt arbete varje år. Och då räknar vi bara organiserat, ideellt engagemang, inte andra frivilliga insatser.
Vi ville veta mer om de socialt inriktade frivilligorganisationerna och deras betydelse i samhället idag, och ställde därför ett antal frågor till lokala och riksorganisationer, och till tjänstemän i offentliga sektorn.
Ökar frivilligorganisationernas insatser för socialt utsatta människor och grupper idag? Hur fungerar samarbetet mellan frivilligorganisationerna och kommunerna? Finns risken att frivilliga organisationer belastas med insatser som egentligen är kommunens ansvar? Bidrar det frivilliga sociala arbetet med kvaliteter som inte finns i offentliga sektorn?
Dessutom ville vi veta om organisationerna har lätt eller svårt att rekrytera frivilliga krafter idag.


De ideella organisationerna ska inte användas i besparingssyfte. Och deras kritiska röst är viktig. Detta är något av det som uttrycks i en alldeles färsk överenskommelse mellan regering, landsting och kommuner, samt ideella organisationer inom det sociala området i Sverige.
En av de organisationer som var med i den arbetsgrupp som tog fram den nationella överenskommelsen är Forum för frivilligt socialt arbete.
- Vi arbetade i fem år för att få till den här överenskommelsen, säger Göran Petterson, generalsekreterare för Forum för frivilligt socialt arbete.
Forum för frivilligt socialt arbete är en intresseorganisation för 33 socialt inriktade ideella riksorganisationer. Här återfinns allt från Röda korset, Rädda barnen, Svenska kyrkan och Sveriges kvinnojourers riksförbund, till riktigt små organisationer.
Göran Pettersson är nöjd med överenskommelsen. Han berättar att det tyngsta skälet till att de har velat nå en överenskommelse är att de vill stärka de ideella organisationernas självständighet.

- Vi har sett tendenser att kommuner försöker styra föreningslivet. Det kan handla om olika fall, säger han. Ett exempel är när en kommun ser behov inom äldrevården och försöker styra en ideell organisations verksamhet dit.
Ofta verkar det offentliga och den ideella organisationen nära varandra. Därför är det viktigt med tydliga gränser, menar Göran Pettersson.
Det finns flera skäl till detta, säger han. Ett av skälen är att många av organisationerna har vuxit fram i kritik mot brister i den offentliga välfärden och det är viktigt att den kritiska rösten finns kvar. Dessutom har frivilligorganisationerna en rad mycket specifika egenskaper: De har ofta ett särskilt förtroende hos människor som lever under svåra omständigheter och som har problem i sitt förhållande med myndigheter, organisationerna är byggda på demokrati och öppenhet, det är engagemang som driver verksamheten, mötet i verksamheten sker mellan individer och inte mellan professionella vårdgivare och vårdtagare, för att ta några exempel.

En annan viktig aspekt som Socialt Forum för frivilligt socialt arbete ville slå fast handlar om ekonomi.
- Det ideella engagemanget är ingen potentiell besparingsåtgärd. Det är istället en kraft för att utveckla välfärden. Kommuner ska inte räkna med att spara pengar på att samverka med en ideell organisation. Det var viktigt att det här kom med i överenskommelsen, säger Göran Pettersson.
Under den ekonomiska krisen på 90-talet syntes en tendens att kommuner använde sig av det ideella föreningslivet för att hitta snabba och enkla lösningar, berättar han. Exempel på detta är när uppgiften att ledsaga äldre människor till sjukhus flyttades från anställd vårdpersonal till frivilliga. Eller när arbetet med kvinnojourerna lades över på ideella organisationer, trots att ansvaret fanns reglerat i socialtjänstlagen.
Trenden har till viss del svängt sedan dess, menar Göran Pettersson, även om han undrar hur utvecklingen kommer att bli i den nya ekonomiska krisen.

- Men det finns ingen illvilja. Vi upplever att alla ändå vill ett gemensamt väl.
Och visst kan ideella organisationer ta hand om uppgifter som ligger kommunens verksamhet nära. Men de tar uppgifter av egen vilja, diskuterar internt om det är lämpligt och om just deras organisation har någon kvalitet att tillföra. Och, återigen, det får inte handla om att kommunen ifråga ska spara pengar, säger Göran Pettersson.
En annan trend idag är att det offentliga, främst genom olika kommunala verksamheter, söker volontärer som engageras i olika uppgifter som kompletterar det betalda välfärdsarbetet. Det kan handla om dagverksamheter, kontakter med flyktingar, läxläsning, eller besök hos äldre, för att ta några exempel.
Inom Forum för frivilligt socialt arbete menar man att den särskilda kompetens som finns bland de ideella organisationerna riskerar att gå förlorad om kommunerna väljer att utveckla egna volontärverksamheter. Och det blir svårare att hålla tydliga gränser mellan frivilligt arbete och det offentliga.

Ideella organisationer inom det sociala området.
Det finns mängder av organisationer som på olika vis verkar inom det sociala området: De som ägnar sig åt frivilligt socialt arbete, de som organiserar sig som utförare, samt brukarnas organisationer. Och så finns det organisationer vilka i huvudsak fungerar som opinionsbildare. Formerna blandas också.
Forum för frivilligt socialt arbete organiserar huvudparten av riksorganisationerna för frivilligt socialt arbete

Av Gunilla Toll

Läs mer i Ljusnan

Läs mer i Hudiksvalls Tidning

Vi kan inte ha en låtsasdemokrati




Vi kan inte ha en låtsasdemokrati

Tveksamt om riksdagen är representativ för folket

Jag lyssnade på Ring P1 och det ringde in en man som ställde en rak och enkel fråga. Varför ska vi ha så många riksdagsledamöter nu när EU bestämmer det mesta. Det är bättre att vi minskar antalet riksdagsledamöter och i stället satsar pengarna på de svaga människorna i samhället!

Först hickade jag till och tänkte Herre Gud, så kan vi väl inte tänka - demokratin är det viktigaste vi har. Sedan slog det mig att hans slutsatser trots allt är ganska rimliga.

Många funderar allvarligt på vad vi har riksdagen till och det är tveksamt om den alls är representativ för folket. De enskilda riksdagsledamöterna har dessutom i praktiken ingen makt. När partipiskan viner har de inte lov att ha en egen åsikt eller ens att tänka själva, då ska de göra som husse bestämt. Dessutom är det inte bara EU utan också regering och departement som lägger dagordningen och bestämmer ofta vilka frågor som ska diskuteras och beslutas. Det är den berömda baklängesdemokratin som råder. Där toppen bestämmer vilka frågor som ska förankras bland folket. Mannen som ringde till P 1 pekade på ett systemfel som skulle behöva lösas på något sätt för att upprätta trovärdigheten för demokratin. Vi kan ju inte ha en låtsasdemokrati!


Lotta Gröning

Läs mer i Aftonbladet

Rädda bensinmacken!




Rädda bensinmacken!

Från och med 1 mars 2009 ska alla bensinmackar i Sverige ha förnybart bränsle, till exempel etanol eller biogas, som alternativ till fossila bränslen.

Den nya, inte riktigt genomtänkta lagen, gör att cirka 100 mackar tvingas till nedläggning. De är små, ofta med bara en eller två pumpar, ägs av en liten familj som inte har råd att skaka fram en halv miljon kronor till ett alternativ. Hur tänker de som vi förväntar oss ska tänka förnuftigt? Hur kan man på ett sådant bestialiskt sätt tvinga dessa människor till utanförskap? Det finns någonting som heter undantag och detta borde tillämpas i alla dessa fall!
Barbara Trusz

Läs mer i Kristianstadsbladet

Han prisas för satsning på hembyn




Han prisas för satsning på hembyn

Årets Trivselbygdare kommer från Mjöbäck.

Kjell Nergården är den sjätte personen sedan starten 2003 som får den årliga utmärkelsen.

Det är tio byalag i gruppen Trivselbygden som nominerar och röstar fram den eller de som verkar på ett bra sätt för sin hembygd.

I år var det Kjell Nergården på firman Mjöbäcks Entreprenad som förutom äran fick mottaga blommor, diplom och Optimisten, en liten porslinsfigur från Kongelig Dansk. Under uppvaktningen underhöll elever från Mjöbäcks fritidsskola.


Skapat arbetstillfällen

Motiveringen till att Kjell Nergården får utmärkelsen är bland annat: "Han har verkat för sin barndomsby genom att medverka till bebyggelsen av en ny byskola vilket gör det attraktivare att bosätta sig i Mjöbäck, förvärv av mark mitt i samhället där nya tomtområden skapas, planerat dammar intill samt ger arbetstillfällen genom sitt företags försäljning av villor, fritidshus och flerbostadshus och därigenom satt Mjöbäck och dess omgivning på kartan."


Tidigare Trivselbygdare

Eva Johansson, Kalv, Mjöbäcks Sparbank, 4H, Holsljunga, Annika Andersson, Mårdaklev och Bo Lundberg, Holsljunga.


Byar som ingår i Trivselbygden

Holsljunga, Håcksvik, Kalv, Mjöbäck, Mårdaklev, Älekulla, Älvsered, Östra Frölunda, Överlida, Öxabäck



Läs mer i Borås Tidningen

Ny prissänkning för mjölken




Ny prissänkning för mjölken

- Det är väldigt hårt men jag ser inte att vi behöver stänga, säger mjölkbonden Jan Thorén i Korskrogen, utanför Färila, om Milkos prissänkning. Efter nyår har Milko beslutat att sänka ersättningen för mjölken med 40 öre per kilo.

Läs mer i Ljusdals Posten

Ju fler kockar desto…




Ju fler kockar desto...

Det har hänt något med maten. Råvarorna är ersatta av vatten och kemiska beteckningar vi inte kan uttala. Men hur blev det så här? Vems är felet? Vi låter domens bila falla över några huvudmisstänkta, så får vi se var vi hamnar.

Livsmedelshandlarna

Tre livsmedelsjättar i landet är minst en för lite för att en sund konkurrens ska råda. Även om man bortser från priserna är det oroväckande att marknadsledarna har så stor makt över vår mat.

Egna märkesvaror, på branschspråk förkortat EMV, är i grunden en jättebra tanke.

Låt kunden få ett alternativ till Abbas fiskbullar, Kalles kaviar, Mamma Scans köttbullar och Sempers välling. Varumärken som är så starka att vi förväntar oss att de ska finnas överallt.

Men något gick fel på vägen.

Ica, Coop och Axfood är så väldigt stora att de kan ställa enorma krav på producenterna.

En matfabrik med hundratals anställda kan stå eller falla med om de får tillverka EMV eller inte.

Om då matjättarna kräver att fabrikerna ska tillverka mat med sämre kvalitet för att hålla priserna nere tvingas de naturligtvis att lyda.

Abbas Seafood tillverkar både sina egna och Axfoods EMV-fiskbullar. Axfoods innehåller mer vatten och dessutom smakförstärkaren E621.

Axfoods egna går därmed att sälja billigare.

Abba-fabriken tvingas att konkurrera med sin egen produkt. Och hur skulle Abba kunna annonsera om att deras vara är bättre?

Då skulle Hemköp- och Willyskedjorna snabbt sluta köpa in deras burkar, eller nöja sig med att placera dem på en undanskymd plats i butiken.

Det här är bara ett exempel av många.

Vi borde kunna kräva mer av de företag där vi faktiskt spenderar en betydande del av vår lön varje månad.

Men även här kanske vi journalister och konsumenter har varit för slappa?

Konsumentmakten ska inte underskattas.

Fråga gärna den högst uppsatta chefen som du får tag på i butiken varför den EMV du håller i handen innehåller azofärgämnen, smakförstärkare och annat skräp.

Eller varför du inte hittar bröd från det lokala bageriet, kött från lokala bönder eller grönsaker från odlingen runt knuten i butikens sortiment.


Europeiska unionen

Det är lätt att skylla på EU.

EU är stort, långt borta och svårbegripligt.

Men när det gäller mat har EU faktiskt ställt till med en del.

Att polyfosfaten E450, som är huvudingrediens i vanligt bakpulver, numera finns i kassler, skinka och andra köttstycken kan du tacka EU för. Före EU-inträdet var det förbjudet att förvandla köttstycken till slembollar med vatten och stabiliseringsmedel.

Nu är det fritt fram. En möjlighet branschen naturligtvis var snabb att utnyttja. I dag är det någon slags branschregel att kyckling fylls med 13 procent vatten för att öka i vikt. Smörgåspålägget skinka innehåller lite kött.

Lika illa ställt är det med vår älskade julskinka.

1980 förbjöd livsmedelsverket användningen av azofärgämnen i godis, läsk och andra livsmedel som ibland har väldigt onaturliga kulörer. Man var säker på att azofärgämnen var giftiga.

Nya studier bekräftar den misstanken. En engelsk studie visar tydliga samband mellan azofärgämnen och hyperaktivitet hos barn. Symptomen förstärks ytterligare av kombinationen azofärger och konserveringsmedlet E211 natriumbensoat som till exempel finns i light-läsk. (Varningen gäller kemiskt framställt natriumbensoat, och inte det som naturligt och i små mängder finns i frukt och bär.)

Nu är det tack vare EU fritt fram att låta barnen mumsa på E102, E110, E122, E 123, E124, E129 och E151 igen. Ansvaret har flyttats till föräldrarnas förmåga att tyda godisets innehållsförteckning.

Men. EU gör bra saker också. Regler för mer läsbara ingrediensförteckningar är på gång. De ska ha så stor text att de faktiskt går att läsa, menar EU. Men det kommer att ta tid.

Dessutom skyddar EU vissa kulturlivsmedel. Numera måste fetaost vara gjord på get- och fårmjölk och komma från Grekland. Arlas ko-blask får nöja sig med att heta salladsost.

Vidare finns det länder som står upp mot EU utan att bli stämda. Danmark har förbjudit transfetter helt på eget initiativ. England förbjuder både azofärger och vissa sötningsmedel utan att få skit för det.

Mycket handlar alltså om en nationell flathet. Våra myndigheter tar inte striden. Kanske för att konsumenterna inte krävt det tillräckligt tydligt.


Medierna

Journalister ska man som alla vet inte lita på. De går över lik för en story, och allt det där.

Inte ens maten har vi kunnat hålla våra blyertssmutsade fingrar ifrån.

"Billigast" "Mest prisvärd" "Här får du mest för pengarna".

När vi gick med i EU skulle ju maten bli så mycket billigare. Vad hände? Jo, varje tidning med självaktning gjorde naturligtvis sina egna mätningar i butikerna i sitt område. Var det sant? Sjönk priserna?

Jo, i vissa fall gjorde de det. Mycket. Och folket blev belåtet. Kassler föll i pris med 20 kronor per kilo. Falukorven blev jättebillig.

Vi glömde dock bort att ställa frågan varför.

Svaret var nämligen lite trist. Att livsmedelsindustrin snabbt anpassade sig till vissa EU-regler som var lite slappare än de nationella. I fallet med kassler är det uppenbart för den som har långt smakminne att den var godare förr. I dag består kassler av vatten, stabiliseringsmedel, salt, smakförstärkare och rökarom. Den geggan var förbjuden i Sverige före EU-inträdet.

Minns ni uppfostrings-programmet Anslagstavlan på SVT? Där vi fick lära oss att Livsmedelsverket bestämde hur mycket kött det skulle vara i en falukorv för att den skulle få kallas för just falukorv. 40 procent. Minst. Rent kött. Men enligt EU-reglerna räknas även maskinurbenat kött, som innehåller bindväv och fett, som kött. Alltså rättade sig snabbt charkföretagen efter dessa nya bekväma regler.

Och vi journalister fick som vi ville. Priserna i butikerna sjönk. Att sedan Scans bacon görs i Polen och Findus fiskpinnar tillverkas i Kina brydde vi oss mindre om. Då. Nu är det kanske dags att tänka om. Och ställa nya annorlunda frågor. Hur kan maten vara så billig när råvarorna är så dyra?, är en mer befogad fråga. En grillad kyckling som kostar 29,90. Hur är det möjligt? Den är född, transporterad, uppfödd, transporterad igen, slaktad, beredd och tillagad. Och transporterad igen. Alla led ska ha betalt. Något är fel med den ekvationen.

Vi journalister måste skärpa oss och börja ställa de rätta frågorna. Och kräva svar.


Livsmedelsindustrin

Företag har som grundsyfte att tjäna pengar. Det är svårt att kritisera.

Däremot finns det många livsmedelsproducenter som borde går en kurs i rent spel.

I boken Den hemlige Kocken drog författaren Mats-Eric Nilsson ner brallorna på familjeföretaget Dafgårds. Deras färdiga portion med Jennys kåldolmar fick den tvivelaktiga äran att pryda omslaget på boken.

Rätten innehöll 67 ingredienser. Många av dem var inte uppfunna 1926, då mormor Jenny stod i köket. Att påstå att receptet var oförändrat sedan dess var alltså ren och skär lögn.

Men de är långt i från ensamma.

Ljug på matförpackningarna är vardagsmat. Tyvärr.

Utan tillsatt socker är till exempel en populär fras.

Det betyder oftast att man tagit bort det naturliga sockret och ersatt med något kemiskt substitut, till exempel klorföreningen sukralos eller det misstänkt cancerframkallande ämnet aspartam.

Ämnen som är upp till 600 gånger sötare än vanligt socker och framställda på rent kemisk väg.

För den som vill gå ned i vikt kan det vara kul att känna till att dessa ämnen ökar aptiten...

I sin nya bok "Äkta vara" ägnar Mats-Eric Nilsson ett helt kapitel åt sådana här vilseledande påståenden.

Äkta, klassisk, rekorderlig, hemlagad, gammaldags och liknande betyder nästan alltid att du bör se upp, menar han. För det är sällan eller aldrig sant.

Att skickligt undvika ord som saft, juice och andra skyddade begrepp är en annan fint som branschen gärna tar till.

Hamburgare måste innehålla en viss mängd kött. Då skriver man snabb-burgare eller stekburgare i stället och vips så är det fritt fram med fusket.

Fun Light förs alltid fram i sådana här sammanhang eftersom produkten inte innehåller en enda naturlig ingrediens. Men det är kanske mer alarmerande att det man tror är naturligt, som Ekströms klassiska blåbärssoppa, i själva verket innehåller endast några futtiga procent blåbär.

Vi måste bli bättre på att läsa, och förstå, innehållsförteckningen.


Livsmedelsverket

Kanske är nyckelhålsmärket Livsmedelsverkets enskilt värsta bidrag till att vi i dag äter så ofatttbart mycket tillsatser.

Sex till sju kilo per person och år stoppar vi i oss.

Det började med en god tanke om att låta bra och nyttig mat synas lite extra på butikshyllan. Nyckelhålsmärket var fött.

Debatten gällde fett. Fett var ont. Ofett var gott. Den som vet det minsta lilla om mat inser dock snabbt att fett inte bara är just fett. Fett är dessutom både smak- och konsistensbärande. Tar du bort fettet försvinner både smak, form och ibland färg.

För att industrin skulle få trycka det gröna nyckelhålet på sin mat fick de alltså börja stoppa i grejer som ersatte smaken, färgen och formen. Och nu snackar vi formler! I dag finns över 300 godkända livsmedelstillsatser och 2 800 aromämnen att välja bland. De pumpas, sprutas och tumlas ner i det som från början var helt okej mat. Allt i kampen mot det farliga farliga fettet.

Men nu ifrågasätts Livsmedelsverkets långa vänsterprassel med margarinindustrin och folk börjar inse att ryktet om det mättade fettets farlighet är betydligt överdrivet. Nu vill vi tillbaka till den riktiga maten med smak. Men livsmedelsindustrin har lärt sig att sälja smaksatt vatten förklätt till mat. Och har inte lust att minska sina marginaler. Om vi inte kräver det med bestämdhet.


Det finns dock en ljusning. Nyckelhålsreglerna har uppdaterats en smula. Livsme­delsverket börjar så smått erkänna att industriellt transfett kanske inte är världens bästa käk. Och det tycks i det fördolda föras en dialog med producenterna om azofärger bland annat. Men Livsmedelsverket hade mycket väl kunnat brösta upp sig på samma vis som motsvarigheterna i Danmark och England har gjort. Vi kan göra nationella undantag från EU:s regler. Det har andra länder redan bevisat.

Läs mer i Gefle Dagblad


Bocken i Gävle brann i natt




Bocken brann i natt

Den fick stå kvar över jul men inte ända fram till nyår. I natt brann julbocken i Gävle. Men vilket PR-värde detta ger för Gävleborgs Län att ställa upp Hälsinglands symbol bocken sedan tala om att den ej är brandskyddad i år.  Det är klart att hela länet förstår, att ni "tänder" på Hälsingland ...*ler* Idag kommer hela riket och världen skriva mer om Gävle än när Brynäs vinner SM Guld i hockey. Väl investerade pengar det där och sedan får vi gnälla på ligisterna som tuttat på samt tycka lite synd om oss själva. Vilka är det som är eldsjälarna här igentligen ...

Med vänlig hälsning


Dyng-Bengt
Er egna lilla skitstövel

Här är några av länkarna till alla artiklar om vår brinnande bock

Gefle Dagblad
Arbetarbladet
Expressen
Expressen
Expressen
Aftonbladet
Dagens Nyheter
Svenska Dagbladet


Kampanj för tillväxt i skogen




Kampanj för tillväxt i skogen

Kraftsamling Skog är millenniets största skogliga studiekampanj. Den bedrivs inom hela Mellanskogs område och gruppen som driver kampanjen består av en projektledare från LRF Skogsägarna och fyra produktionsrådgivare. Två av dessa kommer från Bollnäs.

- Det är litet kul att det är så. Jag har bytt arbetsuppgifter inom Mellanskog. Sedan 1 november jobbar jag med Kraftsamling Skog, säger Yngve Norgren. Men jag bor kvar i Rengsjö och pendlar till Uppsala.
Den andra med rötter i Bollnäs är Kristin Gustafsson, 30-åring som utvandrat och är produktionsrådgivare hos Södra skogsägarna.
Kraftsamling Skog startade 2007 och pågår till 2010. Strax före halvtid har kampanjen nått 25 000 skogsägare. Deltagarmålet är 50‑000 inom ytterligare två år. Målet är ökad lönsamhet för den enskilde skogsföretagaren genom 20 procent ökad skogstillväxt.
Kraftsamling Skog lanserade i veckan en förnyad kollektion av utbildningsmöjligheter.
Förutom skogskvällar, skogsdagar, studiecirklar och besök på demonstrationsgårdar kan man nu ta del av bland annat:

Seminarier med intressanta forskare för den som vill fördjupa sig i något område.

"Kraftsamling Skog På Stubben", en tvådagarskurs för den som vill ha hela bredden i kort och koncentrerad form.

Kraftsamling Skog på dvd, en samling filmsnuttar att liva upp studiecirklar och kurser med.

"Verktygslåda för ökad lönsamhet i familjeskogsbruket" - en ny broschyr med ekonomiska vinklar på tillväxthöjande åtgärder i skogen.

Distansstudiecirkel för den som vill gå i studiecirkel utan att låsa upp sig till bestämda tider. Möte på webben i stället för i bygdegården.

7,5-poängs distanskurs i Ökad skogsproduktion som påbyggnad på Hållbart Familjeskogsbruk, Växjö Universitet.

Skoglig företagsrådgivning via LRF Konsult, Skogsbyrån och skogsägarföreningen.

- Skogen är en alltmer eftertraktad resurs. Kraftsamling Skog står öppen för alla skogsägare som känner att de vill få ut lite mer av sin skog, säger Marianne Eriksson, projektledare.


Läs mer i tidningen Ljusnan

Dyng-Bengt spanar på Hela Sverige Ska Leva





Hej Dyng-Bengt här,


Nu var det ett tag sedan jag hörde av mig. Fick höra av den där sprätten som jobbar på kontoret att han slutade nu och att den eran nu är över vilket innebär att allt skall skötas ideellt framöver. Det är nog bra med det men tror att det är så att man inte saknar kossan förrän båset är tomt.


Det var inte så dumt det här med bloggen, för då kan man ju komma till tals mer än 3 till 4 gånger per år i tidninga ... Tänkte ta lite mer ansvar och skriva här, nu när vi slipper sprätten ett tag så behövs det någon som vänder upp och ner på saker och ting.


Så nu är det dags för lite filosofiska tankar om landsbygden igen ...


Jag har tagit mig friheten att spana lite på riksorganisationen, Hela Sverige Ska Leva, när jag fick reda på att hon den där Karin som är mediaansvarig eller vad ni stadsbor kallar det på kansliet ( Snike snok med snokboka hade vi sagt hemma) hade kollat in mina tankar på bloggen. Jag kunde inte motstå när jag fick höra om deras möte i Hallsberg. Det var fängslande på mer än ett sätt, det vill säga att det inte bara berodde på att det ligger så nära Kumla. Hon Karin gick runt för och kolla vem jag var men jag tror fortfarande att hon är lite osäker så puss & kram och nyp i stjärten samt bättre lycka nästa gång din lilla murvel... Det hela började med prat om kvinnofrågor och döm om min förvåning när två av alla föreläsare visade sig vara mina älsklingar Thelma och Louise, brudarna ni vet som besökte mig i somras och försökte få mig att tänka med ett bredare perspektiv när jag hör ordet kvinnofrågor... Vilken kväll det blev och gissa om de blev glada över bananerna ...


Sen pratade Owe Nordling ifrån Värmland om "Bya Macken" och hur ypperligt man agerat och jobbat fram alternativ att bibehålla den service på landsbygden som en bensinmack innebär. Det är annat det än hemma i Gävleborg. Hoppas Truls kan lyckas få Owe att komma hit och utbilda oss i vad som krävs av oss landsbygdsbor samt stat och myndigheter i länet. De som är så innovativa när det gäller att satsa och ge landsbygden en grogrund att växa ur. Men det blir väl som vanligt när någon annan har uppfunnit medicinen så trycks den ut uppifrån med någon så kallad semidemokrati, om medicinen inte är för dyr förstås. Men man ska inte vara bitter...

Men när jag sitter och tänker på Owe Nordlings tankvärda tankar ... så kom jag att tänka på en händelse på macken hemma i byn. Det var en sån där SUV som stannade för första gången utanför storstadsdjungeln och blänkte som en hundballa i månsken. Kan ni tänka Er fälgarna hade mer bling bling än vad faster Nickolina brukade ha på nyår när man tänker på att det var december då hjälper det inte att dom var odubbade. Ett hjul kostade för rackarn mer än se-pe lådan. Ut ur denna bil som säkert kostar mer än en bondgård kliver en välsvarvad skönhet i kort kort och högklackat, mitt i vintern kan ni tänka Er. Hon ropar till Roger på macken - Hur skall jag få drivmedel till min bil? Är det verkligen meningen att jag skall stoppa slangen i det där lilla hålet. - Ja, det är det, som är tanken, sa Roger och gick in på macken igen ... Det var då jag förstod vad det är som skiljer oss landsbygdsbor från ett dårhus ... det är nämligen stadsgränsen.


Därefter var det en presentation av ett vindkraftsprojekt på riksnivå. Med tanke på hur elpriserna nu tillfälligt har gått ner så kan man ge blåsningen i Gävleborg en dubbelbottnad betydelse men priset bland skeptiker tar nog ändå en akademiker som läst lite för mycket från en och samma källa och hemma så hade vi nog sagt att han var "nalta klent grädda". När jag läste hans insändare och när han i slutet kom in på att vindbruket skulle skada vargen tog tålamodet slut. Det var nästan så det började att klia i pälsen när dessa aktivister börjar få en slänga av rättshaveristers svåra sjukdom och laddar upp med medicinen överklagan för att må bra. Men det är klart att lyckas man stoppa denna utveckling inom vindbruk då finns ju kärnkraften kvar och alla uranstavar som skall slutförvaras eller säljas till någon diktatur. Det är klart att det inte är kärnkraft, etanol och annat vackert som är hotet utan att det måste vara den hemska vindkraften ...


Sedan träffade jag en urinvånare ifrån Hälsingland en som tillhör släktet Arbråginer, han sitter i styrelsen eller nått ... Han brukar alltid berätta en rolig historia med anknytning till landsbygden när vi träffas och så även denna gång. De flesta är för ekivoka för att publiceras här, men här kommer en som jag tror kan smita igenom censuren på redaktionen:


Min kompis Herr Storm ifrån byn hade dragit in till samhället och hamnat på krogen. När han skulle hem så ringde han upp till taxi i byn och beställde i namnet Orkan.
- Men, sa receptionisten som tyckte hon kände igen rösten, är det inte du Herr Storm?
- Jo men nu är det en full storm ...


Nä nu får jag sluta innan jag blir seriös och avsluta med en liten fräckis...


Jag hörde att snövit har blivit sparkad från Disney för att hon togs på bar gärning, när hon satt på Pinoccios ansikte och skrek: Ljug din rackare, ljug för rackarns!


Ha det underbart så hörs vi nästa år ...


Med vänlig hälsning


Dyng-Bengt

Er egna lilla skitstövel


Fjällkor i Klövsjö gav guldostar




Fjällkor i Klövsjö gav guldostar

Somrarna som barn på fäbodvallen gav mersmak.
Efter ett antal år med ett mejeri på Ekerö i Stockholm beslöt sig Leif Engmanatt tillsammans med Stephen Palosaari dra norrut och starta en ekologisk verksamhet i Klövsjö.

Det gamla boningshuset med anor från 1600-talet har renoverats och hyser nu en ostbutik samt ett kafé som bara serverar hembakat. I huvudbyggnadens källare ystas osten i toppfräscha lokaler.

Prisbelönta ostar

Och deras hantverk har blivit en succé. Trots att paret inte gör någon särskild reklam har framgångssagan varit ett faktum sedan dag ett. På bara två och ett halvt år har priser och nomineringar rasat in. Bland annat "Bästa pressade ost" för parmesantolkningen Maximus. Även Granjon är en prisbelönt ost signerad Kullens Gårdsmejeri.
- Ost är en levande produkt. Ibland blir det inte riktigt som man tänkt sig, förklarar Stephen och syftar på guldostarna Maximus och Granjon som bägge kom till av ren tillfällighet.
- Tur att man då skriver ner varje steg i processen så att gyllene tillfällen som dessa går att upprepa, säger han och skrattar.
Receptet bakom framgången då? Ett rejält mått känsla och ödmjukhet samt fjällkor och getter med namn som Mamma Mia, Coco Chanel och Garbo.
Inte att förglömma är storbocken Ozzy Osbourne samt lillbruse Quando.

Info: www.kullensgardsmejeri.se


Läs mer i tidningen Expressen

Fira jul i gemenskap




Fira jul i gemenskap

Det finns många sätt att fira jul. Röda korset och Svenska kyrkan anordnar julfester för familjelösa och andra ensamma på julafton och juldagen.

Nytt för i år är att Röda Korset har förlagt sitt firande till julaftons förmiddag och föreståndaren Mia Berg hälsar alla välkomna till mötesplats Kupan:
- Vi vill göra en julfest för alla ensamma. Här bjuder vi på julgröt till frukost, julsånger och alla får varsin julklapp, säger hon.
Anledningen till att Röda Korset tidigarelagt julfirandet är att det var svårt att få medhjälpare under en längre period på just julafton.
- Det är 13 personer som ställer upp ideellt.

Tyvärr var det svårt att få ihop folk som kan stanna hela dagen, säger Mia Berg.
Tidigare har julfesterna på Kupan varit välbesökta. Upp till 100 personer har brukat fira jul med Röda korset.
På juldagen ordnar Svenska kyrkan i Bollnäs-Rengsjö en julfest i Församlingshemmet. Där dukas julgröt samt julmat fram och det blir också underhållning.
- Vi har valt att lägga vår julfest på juldagen för att inte kollidera med Röda korsets firande, säger Ulf Schöning, informatör

Läs mer i tidningen Ljusnan

Nämndordförande höll papper hemliga




Nämndordförande höll papper hemliga

Förra ordföranden i barn- och utbildningsnämnden Bollnäs, Åsa Äng Eriksson (m), behöll inkommande e-post i sin egen dator utan att offentliggöra den. E-posten berörde nedläggningen av Växbo skola.
Handläggningen kritiseras nu av JO Kerstin André.


Det var Växbo arbetsgrupp som genom Jonas Rudberg gjorde sin anmälan till justitieombudsmannen, JO, sedan Åsa Äng Eriksson inte låtit diarieföra viss e-postkorrespondens mellan henne och skolrådet.
Motivet för att inte offentliggöra handlingarna var att skolfrågan i Växbo inte blev något "ärende" förrän nämndens arbetsutskott besökt skolan för ett sammanträffande med skolrådet.
Åsa Äng Eriksson sparade meddelandena i sin dator och kom åt dem via sin så kallade e-postklient som hon hade organiserad i mappar. Därutöver hade hon också handlingarna utskrivna i pappersform i en vanlig plastmapp.
Men för allmänheten - och för myndigheten - gick det inte att se att handlingarna kommit in eller upprättats.
JO riktar kritik mot den förra barn-, utbildnings- och kulturnämnden för bristerna.

Det konstateras också att handlingarna inte var lätt åtkomliga för myndigheten när Åsa Äng Eriksson var frånvarande.
- De nu aktuella e-postmeddelandena avsåg förhållandena vid en kommunal skola och rörde således frågor som ankommer på myndigheten. Av detta följer att meddelandena var att anse som allmänna handlingar, skriver JO.
Kerstin André konstaterar att nämnden i sitt remissvar till JO hävdat att skyldigheten att hålla handlingarna ordnade fullgjordes genom att de sparades i särskilda mappar.
- Jag delar inte denna uppfattning. Handlingarna var inte lätt åtkomliga för allmänheten. De hölls inte ordnade på det sätt som krävs enligt sekretesslagen. Nämnden kan inte undgå kritik för denna brist, framhåller JO.
JO betonar också att tryckfrihetsförordningen inte gör någon skillnad på e-post och annan post när det gäller inkomna allmänna handlingar.

Meddelanden via elektronisk post likställs med konventionella handlingar på papper.
- Enligt huvudregeln anses en handling vara inkommen när den har anlänt till myndigheten eller kommit behörig befattningshavare tillhanda.
De handlingar som var aktuella i Växbo innehöll inga sekretesskänsliga uppgifter. Om de gjort det hade det gällt ett absolut krav på registrering. I annat fall finns ett val mellan registrering och att redovisa handlingar så att det lätt kan överblickas att de kommit in.
JO anser att Bollnäs kommun i det här fallet inte följt lagen.
Anmälan till JO gjordes redan den 12 december förra året. Efter ombildningen av nämnden till följd av samarbetet mellan socialdemokraterna och centern är Åsa Äng Eriksson inte längre nämndordförande. Den nya barn- och utbildningsnämnden leds av Jan Lahenkorva (s).

Läs mer i tidningen Ljusnan

Bensinen billigare nästa år




Bensinen billigare nästa år

Bensinpriset har inte varit så här lågt på nästan fem år. Om inget oförutsett inträffar kan bilisterna tanka billigt hela 2009, enligt Göran Lindblå på OKQ8. Priset på amerikansk råolja sjönk till strax under 40 dollar fatet på tisdagen. Orsaken till nedgången är fortsatt oro för världsekonomin och att den i sin tur ska leda till minskad efterfrågan på olja.

Under andra halvåret i år har oljepriset rasat med 75 procent. I juli låg priset runt 147 dollar per fat.

"Priserna kan hålla i sig så länge det inte händer något som gör att det blir fart under hjulen i världsekonomin", säger Göran Lindblå, arbetande styrelseordförande för OKQ8, till TT.

I Sverige har priset på bensin följt oljepriset nedåt. Det senaste dagarna har det billigaste bensinen legat under 9,60 för blyfri 95. Så lågt har priset inte varit sedan februari 2004. Toppnoteringen kom i juni i år då snittpriset låg på 13,86.

Göran Lindblå tror att dagens nivåer är här för att stanna ett tag.
"Så kan det bli och det kan till och med gå ner lite till", säger han.

Vid sidan av konjunkturen är det de oljeproducerande länderna inom Opec som kan påverka priset. Förra veckan enades organisationen om att minska produktionskvoterna med 2,2 miljoner fat per dag, men det verkar inte haft någon effekt.

"Det kommer inte att räcka till om de vill göra något rejält åt priset", säger Göran Lindblå.

De svenska politikerna kan också tvinga upp priset genom skattehöjningar, påpekar han.

Men är det sannolikt i en djup lågkonjunktur?
"Jag vill inte tro det, men de har överraskat förr."

Billigare olja leder också till billigare flygbränsle, vilket bör innebära lägre flygpriser. Även många varor blir billigare när priset på transporter går ned.

Läs mer i Dagens Industri

Billigare bröd och mjölk nästa år




Billigare bröd och mjölk nästa år

I år har högre matpriser grävt djupa hål i våra plånböcker. Men 2009 kommer priset på bröd och mejerivaror att sjunka igen, tror handeln.

Världsmarknadspriserna på spannmål, som vete, har blivit allt lägre under hösten. Ännu har det inte haft så stor effekt på matpriserna, men både Axfood, Ica och Coop hoppas att det ska märkas i plånboken i början av nästa år.
- Vissa faktorer pekar på att vi kan sänka en del priser, men det har vi inte sett effekten av ännu. Vi håller på att förhandla med producenterna. Men det blir alltid en eftersläpning och det är en trög process, säger Ingmar Kroon, presschef på Axfood, till TT.


Svårt få ned
Enligt Tomas Svaton, vd på branschorganisationen Svensk dagligvaruhandel, är det alltid svårare att få ner priserna än att få upp dem. Men han tror ändå på en sänkning under 2009, speciellt av spannmålsbaserade varor, mejeriprodukter och kött från Sverige.
- Köttpriset är också bundet till spannmålspriset eftersom det ingår i djurens foder, säger Ingmar Kroon.


Det sänkta oljepriset, som påverkar både transporter och framställning av flera livsmedel, väntas också ha en positiv effekt på priserna.
Men läget ser inte lika ljust ut för importerade varor. De kan i stället bli dyrare. Kronans fall mot framför allt euron gör varor vi köper från EU-länder dyrare. Det handlar framför allt om frukt, grönsaker och kemiska produkter som till exempel tvättmedel.


Svårt läge
Handelns utredningsinstitut (HUI) tror att matpriserna i snitt kommer att öka med 2 procent under 2009. Det innebär en rejäl uppbromsning jämfört med 2008, då priserna hittills ökat med runt 7 procent.
- Prognosläget är extremt svårt på grund av allting som sker just nu och det svåraste man kan göra är prisprognoser. Men vi har gjort en uppskattning och tror att prisökningstakten kommer att falla, säger Jessica Lindblom på HUI.

Läs mer i Arbetarbladet


PTS bemöter landsbygdskritiken




PTS bemöter landsbygdskritiken


Nu bemöter Post- och telestyrelsen kritiken mot det nya betalsystemet som infördes när Svensk kassaservice lades ner.


 Avdelningschef Sten Selander instämmer delvis i kritiken
  
      Tidigare nyhet: Hård kritik mot nytt betalsystem


Sten Selander, chef för postavdelningen på Post- och telestyrelsen instämmer i delar av kritiken från organisationen Hela Sverige ska leva. Han håller med om att det nya betalsystemet är dyrt och krångligt men avvisar kritken mot bristfällig information.

Kritiken mot nya betalsystemet har varit hård från organisationen Hela Sverige ska leva. I ett öppet brev till näringsdepartementet kritiseras det nya betalsystemet. Det är bland annat svårt att ta ut kontanter för de som bor på landet, vilket drabbar många pensionärer, och det nya betalsystemet kritiseras för att vara dyrt och krångligt.

Det är landets länsstyrelser som ska kontrollera hur det nya betalsystemet fungerar och sedan rapportera tillbaka till regeringen.

Läs mer och lyssna till intervjun på Sveriges Radio

Läs mer i Gotlands Allehanda


Årets Tomteblad från Länsbygderådet Sjuhärad




Årets Tomteblad från Länsbygderådet Sjuhärad

Tomtebladet utkommer varje år från Sjuhärad. Bladet tar upp händelser under året och kommande år. Bland annat By-macken, jämställdhet, kommunbygderådsträffar och Landsbygdskonferensen Mellanlanda den 26 - 27 mars i Ulricehamn samt mycket mer. Läs Tomtebladet här!

Läs mer på Hela Sverige Ska Leva


Projekt ansökningar till Region Gävleborg




Projektmedel


Region Gävleborg disponerar pengar för projekt av olika slag vars syfte är att medverka till regional utveckling och tillväxt. Med projekt menas i tid och rum avgränsade insatser med klart uttalat regionalpolitiskt mål och syfte. Medlen kan alltså inte användas till att finansiera ordinarie åtgärder inom statlig eller kommunal verksamhet.


Projektverksamheten styrs av reglerna i Förordningen (SFS2003:595) om regionalt utvecklingsarbete samt Förordningen (SFS 2003:596 och SFS 2006:1466) om bidrag för projektverksamheten inom den regionala utvecklingspolitiken.

Vad kan stöd utgå till? För att medfinansiera ett projekt bör det:

  • vara av tillväxtkaraktär
  • beakta hållbarhetsperspektiven - integration, jämställdhet och miljö
  • vara förankrat hos och stödjas av intressenter och tänkta finansiärer
  • vara av nyskapande karaktär eller pilotprojekt
  • kunna övergå i verksamhet med uthållig finansiering
  • vara av större värde än enbart för aktiviteten och projektägaren
  • ha tydligt mål och syfte som är uppföljnings- och utvärderingsbart
  • passa väl in i det regionala tillväxtprogrammet  (RTP) och det regionala utvecklingsprogrammet (RUP) för Gävleborgs län 2009-2013

Dessutom beaktas:

  • projektets genomförbarhet
  • projektägarens förmåga att genomföra projektet
  • projektets konkurrensneutralitet
samt
  • till vilken "regional nytta" projektet är, dvs vilket mervärde för regionen som projektet tillför (än om projektet inte skulle ha genomförts).

Vem kan söka projektmedel?
Sökande kan vara offentliga förvaltningar, föreningar eller organisationer med flera. Enskilda personer eller företag kan normalt inte vara sökande.



Ansökan och beslut

Hur ska ansökan ske?
Ansökan ska ske på en skriftlig ansökningsblankett som finns att ladda ner från denna hemsida (se nedan). Ansökan kan även beställas via e-post  eller via telefon
026-404 02 45/-46.

Av ansökan ska framgå vem som söker, kontaktperson, sökt belopp och total kostnad för projektet.


När ska ansökan ske?

Om ett projekt söker medfinansiering både från Region Gävleborg och från Strukturfondspartnerskapet/Regionala fonden (Nutek) så är det samma ansökningstider som gäller för båda. Se information i rutan brevid.

För övriga projekt finns inga fasta ansökningstillfällen till Region Gävleborg utan kan göras löpande under året. Det är dock viktigt att ansökan skickas in till Region Gävleborg innan projektet startar. Handläggningstiden för en ansökan varierar beroende på ansökningens kvalitet, projektets storlek m.m. Normal handläggningstid är 1-2 månader.


Vad ska en projektbeskrivning innehålla?

En ansökan ska innehålla en projektbeskrivning med:

  • bakgrund, syfte, mål och målgrupp
  • förväntat resultat
  • projektets koppling till det regional tillväxtprogrammet (RTP) och det regionala utvecklingsprogrammet (RUP)
  • hur projektet beaktar jämställdhet, integration och miljö
  • plan för uppföljning och utvärdering
  • samarbetspartners i projektet.
  • vad som skiljer projektet från sökandes ordinarie verksamhet.
  • kostnads- och finansieringsbudget
samt
  • vilket mervärde för regionen som projektet tillför.

Hur stor summa kan sökas?
Stöd lämnas normalt med en viss andel av projektets totalkostnader.

Om projektmedel och privata medel samfinansierar en regional utvecklingsåtgärd, får projektmedlen utgöra högst 50 % av projektets kostnader. När det gäller stöd till en eller flera kommuner i samverkan förutsätts dessa medverka i och medfinansiera projektet.

Egen arbetsinsats och lokaler får medräknas utöver likvida medel.

Mervärdeskatt ingår i projektet endast då det är en verklig kostnad.

Om den ekonomiska slutredovisningen visar att kostnaderna för projektet blivit lägre än budgeterat, ska Region Gävleborgs del vid utbetalning minskas så den motsvarar Region Gävleborgs budgeterade andel av kostnaderna.

Ansökan är offentlig
Ansökan om projektmedel, inklusive projektbeskrivning, är en offentlig handling.


Region Gävleborgs beslut

Region Gävleborgs beslut om projektmedel är offentliga och besluten går inte att överklaga.


Återkrav

Ett beslut om bidrag till ett projekt får upphävas helt eller delvis om beslutet har fattats på felaktiga grunder, villkoren för beslutet har åsidosatts eller medlen används i strid mot gällande förordning.


AnsökanWord

Nya projekt 2009


Region Gävleborg välkomnar nya ansök-
ningar om medfinan-
siering av tillväxtprojekt (och -förstudier) inom ramen för RTP och RUP. Se "Ansökan och beslut".

Kontaktpersoner inom respektive utvecklings-
område:

Innovation och förnyelse
(Innovativa miljöer/
Entreprenörskap)
Carina Åkerberg
026-40 40 242

Tillgänglighet (Infrastruktur/IT)
Alf Forbergskog
026-40 40 244

Kompetensförsörjning och ökat arbetskraftsutbud
Kent Bogren
026-40 40 247


Projektmedel både från Nutek och Region Gävleborg?
Aktuella sökomgångar:

2008-11-07-2009-01-07
(Endast förstudier i samtliga åtgärder + infrastrukturprojekt med anknytning till besöksnäringen)

2008-12-29-2009-02-27

2009-06-28-2009-08-27

Läs mer om Nuteks ansökningsomgångar på www.Nutek.se under
Norra Mellansverige.

Träffa handläggare

Projekt som söker med-
finansiering från både Nutek och Region Gävleborg har möjlighet att träffa deras hand-
läggare för att prata om projektidé/-ansökan torsdag den 22/1 och tisdag den 3/2.
Vi håller till i Region Gävleborgs lokaler på Ruddammsgatan 30 i Gävle.
Ring Lars-Gunnar Bäck, Nutek, 08-681 92 65 och boka tid.

***
Övriga projekt som söker medfinansering från Region Gävleborg är välkomna att träffa handläggare 15/1, 27/1 alt 10/2. Ring Maria G Axelsson, 026-404 02 45 och boka tid.

Läs mer på Region Gävleborgs hemsida:


Utveckla kvinnors företagande ansökan skall vara inne före 21/1-09





Utveckla kvinnors företagande

Ett program för att främja kvinnors företagande 2007 - 2009

Regeringen har beslutat att göra en extra satsning på att öka kvinnors företagande genom ett treårigt program med särskilda satsningar på kvinnor.

Programmet i sin helhet finner du på Nuteks webbplats.

Länsstyrelserna har fått i uppdrag av regeringen att ansvara för Delprogram 1:1 Affärs- och innovationsutveckling som syftar till att göra information, rådgivning och affärsutvecklingsinsatser mer tillgängliga och anpassade till kvinnors behov och efterfrågan. Programmet riktar sig till kvinnor som driver eller vill starta företag.

Länsstyrelsen disponerar 15 miljoner kr för att utveckla kvinnors företagande under åren 2007-2010
Länsstyrelsen Gävleborg har nyligen beviljats EU-stöd från regionala fonden Norra Mellansverige. Detta innebär att offentliga och ideella organisationer kan söka för hel finansiering av projekt från Länsstyrelsen.

Hittills har det beviljats medel till sexton utvecklingsinsatser i länet.

Beviljade projekt 2007-2008 i samverkan med Region Gävleborg.

Ny ansökan 2009
Ny ansökan om medel kan göras senast 21 januari 2009 till Länsstyrelsen under förutsättning att regeringen beviljar nya medel för 2009. För information om ansökan och blanketter kontakta Ingrid Siksiö (kontaktuppgifter längre ned på sidan). 
 
Innehåll i projekten
Projekten kan handla om rådgivning, coachning, mentorskap, nätverk, verktyg eller metoder som ger möjligheter till affärsutveckling, nya kunder och företagsutveckling.

Målgrupper för projekten

  • kvinnor som driver företag
  • kvinnor som vill starta eller ta över företag
  • kvinnor som kan tänka sig att starta företag

Vem kan söka?

  1. Offentlig eller ideell organisation: Genom att programmet nu beviljats EU-medel kan ansökan finansieras med 65% medel från Länsstyrelsen och 35% från EU.  Ingen egen medfinansiering krävs således.
  2. Företag - enskilda eller i grupp:  Kan söka för att driva projekt  och då krävs svensk medfinansiering med minst 35% .  

    Enskilda företagare kan inte  inom detta program  söka  investeringsstöd för   det  egna företaget. För den typen av insatser hänvisas till webbsidorna om Företagsstöd.

Vem beslutar?
Länsstyrelsen beslutar om medlen i samråd med Region Gävleborg. 

Ansökan skickas till:

Länsstyrelsen Gävleborg
Regional utveckling 
801 70 Gävle

Kontaktpersoner
Ingrid Siksiö, projektkoordinator, tel: 026-17 12 70
Britt-Inger Andersson, projektekonom, tel: 026-17 11 75 
Marita Forsell, företagsstöd, tel: 026-17 12 77
Carina Löfgren, jämställdhetssakkunnig, tel: 026-17 11 16

Läs mer på Länsstyrelsens Hemsida


Ansökan om bygdeavgifter skall vara inne före 31/1-09





Bestämmelser om bygdeavgifter

Bestämmelser om bygdeavgifter finns från och med 1999 i lagen med särskilda bestämmelser om vattenverksamhet. Tillämpningsföreskrifter rörande bygdeavgiften finns i förordning om bygde- och fiskeavgifter (1998:928). I den sägs att avgiftsmedel som inte skall gå till vissa skadeersättningar skall användas till investeringar för ändamål som främjar näringsliv eller service i bygden eller annars är till nytta för denna (8§).

I samma bestämmelser sägs även att lån eller bidrag ej får medföra att det blir nödvändigt att även i fortsättningen bevilja medel för ändamålet eller att stat eller kommun kan förorsakas inte avsedda kostnader. Hänsyn skall tas till statligt stöd som lämnas i annan ordning.

Det är den bygd som berörs av vattenföretaget eller anläggningar för detta som kommer i fråga för bidrag. Det är sagt att bygdebegreppet skall ges en vid tolkning och att bugdeområdet vid en vattenreglering inte får avgränsas alltför snävt. En prövning får ofta ske från fall till fall. Nyttan och betydelsen av investeringen får därvid bland annat vägas in i sammanhanget. Vissa åtgärder kan vara till nytta för de boende i ett betydligt större område än andra.

Bygdeavgiften följer förändringarna av basbeloppet. Varje år betalas det in cirka 700 000 kr i bygdeavgifter.

Ansökan om bidrag av bygdeavgiftsmedel
skall vara Länsstyrelsen tillhanda senast 31 januari varje år. Om det är en förening, klubb eller liknande skall bifogas följande handlingar till ansökningen.

  1. Styrelsens sammansättning.
  2. Bestyrkt protokollsunderlag eller annan liknande handling som visar dels att föreningen beslutat söka bidrag av bygdeavgiftsmedel dels vem som är behörig att företräda föreningen.
  3. Uppgift om hur stort belopp som sökes som bidrag av bygdeavgiftsmedel.
  4. Utförlig kostnadsberäkning.
  5. En plan som klart och tydligt redovisar hur projektet i dess helhet avses finansieras.

Det kan dessutom behövas ytterligare handlingar beroende på vad ansökan avser t ex att anordna vägbelysningar och skoterleder bör karta bifogas där dessa är utmärkta, att upprusta bygdegårdar bör fastighetsbeteckning anges.

Länsstyrelsen beslutar i maj-juni varje år vem som får bidrag av bygdeavgiftsmedel.

De som har beviljats bidrag har sedan att i vanlig ordning rekvirera del av bidraget. Slutredovisning av bidraget skall göras senast 1 år efter beslutsdatum.

Ansökan om bygdemedel (PDF)

Läs mer på Länsstyrelsens hemsida


Byaskolorna väckte debatt i fullmäktige




Byaskolorna väckte debatt i fullmäktige

Kågerödslund och andra samlingslokaler i byarna väckte starka känslor på måndagens kommunfullmäktige.

Det gällde landsbygdens överlevnad på måndagkvällen. Christer Laurell (c) undrade i en interpellation över ryktet om att en försäljning av de före detta skolorna i Ask, Konga och Stenestad.

- De har god beläggning varje år, men tyvärr är ekonomin inte stabil. Den i Stenestad går med vinst, sa Laurell i debatten i kommunfullmäktige.

Han uppgav att varje ny kommuninvånare ger 36000 till kommunkassan.

- En bidragande orsak till att man väljer att flytta hit kan vara detta, att det finns samlingslokaler där man kan ha kulturaktiviteter.

Stefan Andersson, (s), ordförande i teknik- och servicenämnden, bekräftade att försäljningen är på gång - något kommunfullmäktige beslutat i maj i samband med budgetramarna för nästa år.

Stefan Andersson utlovade ett avtal med nästa köpare om fortsatt öppenhet, men av debattinläggen att döma var inte Laurell och andra kritiker tillfreds med löftet.

- Varför kan inte de föreningarna vara med och lägga bud? Jag säljer mycket hellre till dem än någon privat, sa Fredrik Jönsson (m).

Hjördis Nilsson (fp) var på samma spår:

- Gå ihop i Ask och Konga, bilda ett byalag, och få det här för en spottstyver.

En annan samlingslokal i fullmäktiges debatt var Kågerödslund, som också ska säljas för en spottstyver.

Jenny Wenhammar (mp) hade ställt en interpellation om var ärendet ligger. Karl-Erik Kruse (s), kommunstyrelsens ordförande, svarade att inget försäljningsbeslut fattats, men att diskussioner pågår med den aktuella föreningen.

- Den förening vi nu för samtal är den som torde ha bäst förutsättningar, sa Kruse.

Han uppgav att den andra föreningen inte var beredd till samarbete med den första

Dock uppgav Wenhammar att de båda föreningarna kommit överens om att driva det tillsammans, och tyckte det var konstigt att Kruse inte uppgav sig känna till det.

- Anledningen att jag är så ihärdig är att du inte uttrycker dig sanningsenligt, sa Wenhammar.

- Jag tycker du ska akta dig för att beskylla folk för att ljuga, sa en upprörd Kruse.

Fullmäktiges ordförande Gunnar Bengtsson (s) sa ifrån till Jenny Wenhammar, att kommunen visst ansträngt sig i det här ärendet, för att inte splittra Kågeröd i den här frågan.

Läs mer i tidningen HD


Fler bensinmackar går under




Fler bensinmackar går under

Mackdöden kommer att accelerera. När även små mackar måste erbjuda alternativa drivmedel nästa år har de att välja på närmast oöverkomliga investeringar eller nedläggning, spår Svensk bensinhandel.

Läs mer i Söderhamnskuriren

Tomten kom till mejeriet




Tomten kom till mejeriet

De anställda på Milko får inga julkappar från företaget i år. Skamligt tycker mjölkbonden Lars- Erik Säll i Bollnäs.

- Så här får det inte gå till, i alla fall inte i ett företag där jag är delägare.
I går delade han själv ut julklappar på mejeriet i Bollnäs.
Prick klockan ett dan före dan före dan svängde en traktor in på gårdsplanen framför mejeriet i Bollnäs. Vid ratten satt tomtefar själv, eller var det kanske Lars-Erik Säll som dolde sig bakom skägget? Vagnen bakom traktorn var lastad med julklappar till var och en av de 55 anställda på mejeriet. Julkassar med ekologiska livsmedel inhandlade från det UF-företag som Lars-Erik Sälls dotter driver tillsammans med fem skolkamrater.
- När det gäller Säll kan man vänta sig vad som helst, sa Märta Olsson som var en av de första som fick sin julklapp av tomten. Det ser bra ut, tunnbröd och grejer, konstaterade hon nöjt när hon tittade i kassen.

Tidigare år har de anställda på Milko både blivit bjudna på julbord och fått julklapp från företaget. Julbord blev det i år också, men julklappen uteblev.
- Det beror väl på ekonomin, misstänker jag. Förr om åren har vi fått bra julklappar, men om de nu har beslutat att personalen inte ska få någon julklapp i år så får man acceptera det, sa Birger Lindberg.
Lars-Erik Säll däremot, han accepterar det inte. Och det som gör honom mest upprörd är att personalen inte får några julkappar just i år, då Bollnäsmejeriet haft sin största framgång någonsin vid den årliga ostmässan.
- De har fått två guldmedaljer för sina ostar i år, det har aldrig hänt förut. Som tack får de nedläggning och inga julkappar. Det tycker jag är dåligt.

Det är inte första gången som Lars-Erik Säll går från ord till handling för att visa vad han tycker. En gång delade han ut gratis nötkött på Brotorget i Bollnäs som en protest mot de låga köttpriserna. Julklapparna till mejeripersonalen kostade honom runt 10 000 kronor.
- Det är väl använda pengar för att visa vad jag tycker, sa han och skickade med en hälsning till ledamöterna i Milkos styrelse.
- De borde ta av sina arvoden och själva köpa julklappar till personalen i Jämtland, Dalarna och Värmland.
När alla anställda som var i tjänst hämtat sina kassar vid traktorn lastade Lars-Erik Säll av resten och ställde innanför dörren, till kvällsskiftet i ostfabriken.
- Och är det så att det inte räcker - och det kanske det inte gör för nu gav jag ett par kassar till mjölkbilschaufförerna också - så hör bara av er så kommer jag med fler!

Läs mer i tidningen Ljusnan

Stor uppslutning på årsmöte i Los




Stor uppslutning på årsmöte i Los

Uppslutningen bland byborna var stor när Los hembygdsförening i fredags höll det första årsmötet på flera år. Ett 40-tal bybor kom till mötet, där en arbetsgrupp valdes som bland annat ska sköta ruljansen vid campingen över jul- och nyårshelgerna och försöka få fram papperen för åren 2006 och 2007.

Läs mer i Ljusdals Posten

Mer än bara hästar




Mer än bara hästar

Realgymnasiet, som tidigare hette hästgymnasiet, får två nya inriktningar inom naturbruksprogrammet från höstterminen 2009. Skolverket har gett klartecken till inriktningarna praktisk miljö- och naturvård samt natur- och upplevelseturism.

I den förstnämnda kommer eleverna att få prova på dykning, klättring och skidåkning och andra äventyrssporter.

- Våra elever kommer att vara attraktiva för ett jobb som guide eller instruktör inom den växande turismbranschen, säger utvecklingschefen Jan Vikström. Den andra inriktningen fokuserar på miljöfrågor, bland annat hur eleverna kan se tecken på miljöförstöring i sin närhet. Realgymnasiets hästhållningsinriktning startade med en årskurs i höstas. Till hösten 2010 planerar skolan att bygga ut med ytterligare inriktningar.

Läs mer i Gefle Dagblad


Utan mackar lever inte hela Sverige




Utan mackar lever inte hela Sverige

Att regeringen öppnar för fler skjutna vargar känns lite "redneck". Med beslutet att låta mackdöden accelerera lär man dock inte vinna fler poäng i det verkliga landsorts-Sverige.

Det är riktigt dumt av Maud Olofsson - och ett trist fullföljande av mp:s miljödogmatism.

Pumplagen drevs igenom 2005 av de rödgröna och har stegvis tvingat bensinmackar att också erbjuda förnybara drivmedel. Slutsteget (från 1 mars 2009) omfattar småmackar på landsbygden. Många av dessa har inte lönsamhet att bära kostbara investeringar i förnybarhet, utan istället blir alternativet nedläggning.

Hela Sverige ska leva, brukar centern säga. Men utan mackar går det inte.

Läs mer i Svenska Dagbladet


Etanol-droppen som fick miljöbägaren att rinna över....





Etanol-droppen som fick miljöbägaren att rinna över....

Så bet då etanol-förbränningsmaffian ännu en gång surt i gräset, när en nykommen forskningsrapport påtalar etanol som ett av de sämsta energislag som går att uppbringa....! I rapporten ""Review of solutions to global warming, air pollution, and energy security"" kommer etanol (oavsett från majs eller celulosa) som fordonsenergi sist, medan - inte hel oväntat.... - den vindkraftdrivna batteri-elbilen kommer först......! Citatet hämtat hos http://www.indux.se/   http://www.autobloggreen.com/2008/12/18/ethanol-turns-out http://www.rsc.org/Publishing/Journals/EE/article.asp?doi=b809990c

Klicka på länkarna här ovan och läs om det urusla sk "miljöbränslet" som måste finnas på alla bensinmackar i Sverige som vill fortsätta sin näringsverksamhet.   Så vad ärdå detta  "Regeringen fattade i går det beslut som många fruktat. Från och med den 1 mars 2009 tvingas alla bensinmackar som säljer mer än tusen kubikmeter fossila drivmedel per år att även erbjuda förnyelsebara."   Det verkar som att Mona och Maud bestämde sig för att vi i Sverige skulle bli miljöettor i världen genom att införa E85 som bränsle för våra fordon, lagar stiftades och damerna har ofta försökt överträffa varandra i miljömedvetenhet med hjälp av ordet "E85",  ända sedan detta miljörace startade har vetenskapsman efter vetenskapsman kommit med rapporter om att E85 är uruselt att använda som drivmedel, nu senast säger man att det är det absolut sämsta drivmedlet ur miljösynpunkt.   Varför har det blivit så här? Vad är det som gör att två så framstående politiker som Mona och Maud inte förmår att ta till sig och förstå ny kunskap, beror det på att båda saknar vetenskaplig utbildning och högre studier, beror det på att de båda är livrädda för att förlora mot den andre i det politiska munhuggeriet om dom tar till sig nytt och ändrar sin uppfattning eller beror det helt enkelt på att vårt politiska system göder dumhet. Personligen tror jag att det beror på all tre sakerna i nämd ordning.   Avsaknad av vetenskaplig utbildning, rädsla och dumhet. I fallet med E85 så resulterar det i att landsbygden förlorar, serviceställen, matbutiker och möjligheter att fylla bränsle i sina fordon.    Så vad bör göras Riv upp beslutet och berätta det på en presskonferans där Ni även anger att det ska investeras 3 miljarder på batteriforskning och håll gärna presskonferansen på ångströmslaboratoriet vid Uppsala universitet. Det är faktiskt hedervärt att ändra på beslut när nya fakta framkommer, det är dumhet att stå fast vid ett beslut när nya fakta påvisat att beslutet var felaktigt.     
Utan mackar lever inte hela Sverige  
Gasbilar tillbaks hos Volvo
"Risk att fler slutar köpa E85"
Nytt årslägsta för bensinen - igen 

Läs mer på Bloggeditor

Det är onödigt att regeringen skall påskynda nedläggningarna




Det är onödigt att regeringen skall påskynda nedläggningarna

Nedläggningen av mindre bensinmackar kan visserligen vara svår att stoppa. Men regeringen borde inte öka nedläggningstakten genom att tvinga fram investeringar i alternativa bränslen.

Socialdemokraterna, miljöpartiet och vänsterpartiet drev 2005 igenom pumplagen, som skulle påskynda övergången till förnyelsebara drivmedel. Alla mackar som sålde ett visst antal kubikmeter fossilt bränsle måste erbjuda minst ett förnyelsebart drivmedel. Steg för steg skärps lagen, och i mars genomförs det tredje steget. Då sänks gränsen till 1000 kubikmeter fossilt bränsle per år.

Det kommer att slå hårt mot många mindre mackar i glesbygden. Nedläggningar kan där få besvärliga konsekvenser för annan samhällsservice, då macken har fungerat som exempelvis apoteksombud eller postkontor. Det har också kommit protester från flera håll, men nu har regeringen ändå beslutat att stå fast vid pumplagens tredje steg.

Folkpartiets talesman i energipolitiska frågor, Carl B Hamilton, ville annorlunda, och skriver i sitt nyhetsbrev att folkpartiet fick ge sig. Hamilton tycker att lagen är en miljöpartistisk planekonomisk skapelse och avvisar tvångsinvesteringar för småföretag. Regeringen borde ha avstått från det sista steget i pumplagen, och varnar för att beslutet både leder till nedlagda mackar och till att den omstridda etanolen gynnas framför andra förnybara drivmedel.

Pumplagen är ovanlig som politisk konflikt. Folkpartiet, som har mest väljare i större orter, värnar om de små glesbygdsmackarna. Centerpartiet, med många väljare på landsbygd och i mindre orter, står däremot bakom beslutet att tvinga mackägare med en försäljning mellan 2000 och 1000 kubikmeter fossilt bränsle om året att erbjuda något förnybart bränsle.

Det är nog ingen slump att det kärnkraftsvänliga folkpartiet i första hand tror på elbilen, medan centerpartiet är mer positivt till att satsa på etanolen. Pumplagen ger i praktiken etanolen ett försteg. Regeringen försöker nu lösa problemen med nedlagda mackar genom mer samverkan mellan länsstyrelse, livsmedelskedjor och bensinbolag. Nedläggningen av bensinmackar har också redan pågått en längre tid. Den skulle knappast upphöra även om pumplagens tredje steg inte genomfördes. Skulle elbilen få ett rejält genombrott skulle dagens mackar få det än besvärligare när bilen laddas i stället för att tankas.

Det finns därför goda skäl för stat och företag att på olika sätt samarbeta om mackar och annan samhällsservice inom rimliga avstånd. Men det är onödigt att regeringen påskyndar nedläggningarna genom att tvinga på mindre mackar för dem dyrbara investeringar. I synnerhet som framtiden när det gäller förnybara drivmedel är såpass osäker.

Då är det bättre att arbeta med mer generella metoder som koldioxidskatt eller krav på biltillverkarna. Visst kan statligt tvång inte undvikas alla gånger och visst är det viktigt att minska koldioxidutsläppen. Men en liberalt sinnad regering bör så långt det är möjligt undvika att peka med hela handen och tvinga småföretag att genomföra specifika investeringar. Det gäller pumplagens tredje steg. Här är de miljöpolitiska vinsterna tveksamma, medan nackdelarna med en påskyndad macknedläggning uppenbara.

Läs mer i tidningen VLT

Mackdöden tar ny fart.




Mackdöden tar ny fart.

I fredags tog regeringen beslutet att även små mackar måste erbjuda förnyelsebara drivmedel. Det innebär oöverkomliga investeringar eller nedläggning, enligt Svensk bensinhandel. Beslutet innebär att alla bensinmackar som säljer mer än tusen kubikmeter fossila drivmedel per år, måste erbjuda förnyelsebara drivmedel från och med den 1:a mars 2009.

Läs mer på SR


Öppet brev väcker uppmärksamhet





Öppet brev väcker uppmärksamhet

Hela Sverige ska levas öppna brev till infrastrukturminister Åsa Torstensson i fredags har väckt uppmärksamhet. Brevet handlar om konsekvenserna av nedläggningen av Svensk Kassaservice.
Sveriges Radio Jämtland var först ut och skrev om folkstorm på hemsidan i fredags. SVT:s Mittnytt tog upp brevet i sina sändningar på fredagskvällen och SR Norrbotten intervjuade Åse Blombäck, ordförande i Norrbottens länsbygderåd, på lördagen.

Läs brevet här


Mackdöd hotar servicen på flera småorter




Mackdöd hotar servicen på flera småorter

Servicen på många småorter försämras drastiskt när mackdöden nu accelererar till följd av rationaliseringar inom branschen och tuffare lagstiftning. - Som liten företagare har man fullt sjå att överleva, säger mackägaren Fredrik Pedersén i Årsunda, en av flera orter i Gästrikland som riskerar att mista sin enda bensinstation.

I fredags beslutade regeringen att genomföra steg tre i den så kallade pumplagen. Det innebär att alla mackar som säljer mer än 1 miljon liter bensin per år måste kunna erbjuda kunderna minst ett förnyelsebart drivmedel som alternativ. Ett krav som medför investeringar på 250 000-400 000 kronor för små bensinstationer med ägare som redan i dag lever på marginalerna. Samtidigt pågår en omfattande omstrukturering inom branschen där de stora oljebolagen vill ha färre mackar som säljer desto mer.

Tusen försvinner?

Inom branschorganisationen Svensk Bensinhandel befarar man att drygt tusen svenska bensinstationer försvinner i den pågående rationaliseringsvågen

- Det här är ett mycket stort glesbygdsproblem. Försvinner macken undergräver det även underlaget för butiker och annan service. När bilägarna åker iväg för att tanka passar de också på att uträtta andra ärenden, konstaterar Bertil Karsbo vid föreningen Landsbygdshandelns Främjande

Han tror inte att det i första hand är pumplagen som ligger bakom mackdöden.

- Bolagen gömmer sig gärna bakom pumplagen. Men det är snarare deras egna distributionskostnader och lönsamhet det handlar om. Eftersom vi lever i en marknadsekonomi är det inte mycket att säga om det. Det finns en konflikt mellan det ekonomiska system vi valt att leva efter och önskemålet om full service i glesbygden.

I Gästrikland finns det flera orter där den enda bensinstationen nu hotas av nedläggning och där även övrig service, direkt eller indirekt, därmed riskerar att försämras.

Torsåker är ett sådant exempel. Där har OKQ8 sagt upp leveransavtalet med mackägarna Björn Larsson och Sonny Björtoft till 24 maj nästa år med hänvisning till att det säljs för lite bensin. Förhandlingar pågår med en tänkbar ny leverantör.

- Vi tror att vi kan leva vidare. Men helt säkra är vi inte, säger Björn Larsson.

I Årsunda driver Fredrik Pedersén ortens enda mack. Han har fått ultimatum från sin leverantör, Shell, om att själv ta över all utrustning om han vill ha fortsatta leveranser.

- Det är bara att slå igen eller köpa deras koncept. Jag överväger om det är värt att göra den investeringen. Det är tufft att vara mackägare i dag. Helst ska man själva jobba 70-80 timmar i veckan för att kunna tjäna pengar.

Kenneth Engblom driver macken i Hamrångefjärden precis på marginalen till att tvingas investera i pumpar med alternativa bränslen.

- Jag ligger strax under gränsen så just nu är det inte aktuellt. Men med de inköpspriser vi har i dag är det ändå fruktansvärt tufft att driva en liten mack. Men man måste ju ha ett jobb så det är väl bara att kämpa på ett tag till.

Inga direktleveranser

I Jädraås är det Kjell Persson som driver ortens enda mack. Några direktleveranser från de stora oljebolagen kan han inte få eftersom företaget säljer för lite bensin.

- Det är väldigt besvärligt när man måste gå via en mellanhand. Då blir det en till som ska tjäna pengar. Förr kunde jag hålla samma priser som i Järbo. Men det går inte längre.

För att få det att gå runt kombinerar Kjell Persson mack- arbetet med att sälja mat, skotrar och fyrhjulingar.

- Bensin har blivit mer en servicegrej, säger han.

Läs mer i Arbetarbladet


Ny prissänkning blir tuff för mjölkbönder




Ny prissänkning blir tuff för mjölkbönder

En katastrof! Det anser mjölkbonden Thomas Backan i Rengsjö om mejeriföreningen Milkos beslut att sänka ersättningen för mjölken med 40 öre per kilo från nyår. -Vi har inget val, säger styrelsens vice ordförande Lars Reyier.

Läs mer i Hudiksvalls Tidning

Ho, ho, ho - finns det någon snäll mat här?




Det är rafflande för en matfantast att gå i mataffären numera. Helt plötsligt upptäcker man någon intressant ost, korv eller burk som inte är masstillverkad, utan gjord på småskaligt vis; riktig hantverksmat.

De senaste åren har en våg av gastronomiska mikroproducenter brett ut sig över landet. Som en motkraft till ökad centralisering och teknifiering av köpmaten har en stark rörelse av småskaliga producenter vuxit fram.

Och nu har de verkligen nått fram till butikerna. I helt ordinära mataffärer kan man finna intressanta svenska getostar, torkat renkött, ekologiska bärsylter, fiskar som rökts enligt gammal tradition och omsorgsfullt framställt surdegsbröd.

För att göra julbordet mer särpräglat rekommenderar jag att man låter det småskaliga bli en viktig beståndsdel. Det blir intressant om man får med hantverksmässiga råvaror, det stämmer liksom med julens nostalgiska och rejäla karaktär.

Sedan får mycket av maten gärna också vara från orten och ekologisk, rättvisemärkt och klimatsmart samt ha ett minimum av tillsatser.

Visst kan det kännas mödosamt med allt man ska hålla i huvudet när man handlar mat, och jag tillhör de många som vill se skärpta regler och skarpare lagar för att rensa bort onödiga tillsatser, hemska produktionsvillkor och skadlig miljöbelastning. Men det hindrar inte att konsumenternas makt är stor, och att vi alla bör välja klokt.

Att man inte alltid kan veta vad som är humbug och vad som är riktigt, det får man nog acceptera. Det finns många som försöker slå mynt av den ökade matmedvetenheten. Det viktiga är att man försöker handla klokt.

För att julmaten ändå inte ska ta mer tid, kan man dra ner på antalet rätter på julbordet. För parafrasera den gamle franske gastronomen Brillat-Savarin: hellre lite som är mycket gott, än mycket som är lite gott.

Har man problem med att komma på julklappar kan också många av de småskaliga skapelserna vara ett alternativ. Slå in en ost eller en finfin korv och lägg paketet i kylen så länge. Vem älskar inte en ätbar present? Särkilt om den är något sällsynt.

Att köpa närodlat är kanske det allra svåraste, särskilt i de större städerna. Men det finns ett värde också i att gynna småsakligt producerad mat, även om den inte är tillverkad i hemkommunen. De små tillverkarna förvaltar ofta en kulturhistorisk tradition när knåpar med sin korv eller syltburkar eller rökta firrar.

Jag har komponerat en handfull lättlagade julbordsrätter som alla är inriktade på det småskaliga, ekologiska och närodlade. Exakt vilka råvaror som var och en kan få tag på varierar förstås, därför är recepten öppna för mycket variation.

Så, titta lite extra noga på varorna när du handlar och välj dem som är lite extra goda, i flera bemärkelser. Julen ska ju, har jag förstått, handla om generositet, omtanke och godhet.

Läs i DN om detta

Ännu fler bensinmackar hotas av nedläggning




Ännu fler bensinmackar hotas av nedläggning

I fredags fattade regeringen ett beslut som innebär att bensinmackar som säljer mer än 1 000 kubikmeter fossila drivmedel per år även måste erbjuda förnyelsebara bränslen. Till följd av beslutet spår Svensk bensinhandel att hundratals mackar kommer att läggas ned vid sidan om de 1 000 som redan spåtts slå igen.

I våras rapporterade vi om att Svensk bensinhandel spår att omkring ett tusen bensinmackar, av totalt cirka 3 700 i Sverige, kommer att läggas ned inom den närmaste framtiden på grund av olönsamhet.
Till denna siffra kan vi nu enligt Svensk bensinhandel lägga till ytterligare hundratals mackar till följd av det beslut som regeringen fattade i går. Beslutet innebär att bensinmackar som säljer mer än 1 000 kubikmeter fossila drivmedel per år också måste ha alternativa, så kallade förnyelsebara, bränslen tillgängliga från och med den 1 mars nästa 2009.
Svensk bensinhandel menar att detta kommer att slå hårt mot de små mackarna, då främst landsbygdsmackarna. De har att välja mellan så gott som ouppnåeliga investeringar eller nedläggning.
Enligt Svensk bensinhandels vd Robert Dimmlich lever en stor del av deras medlemmar (de företräder bensinhandlare som är fria företagare, cirka 1 400 medlemmar i dag) redan på marginalen och har helt enkelt inte råd med de investeringar som krävs för att börja sälja alternativa drivmedel.
Han berättar att organisationen han företräder inte är emot regeringens önskan om ökat utbud av alternativa drivmedel, men att de gärna hade sett att beslutet och förändringen hade skjutits på framtiden för att lindra konsekvenserna.
En annan påföljd av beslutet är alla de bensinmackar, främst på landsbygden, som fungerar som närservicestationer på orten. Möjligheten till exempelvis post- och apoteksärenden kan helt plötsligt försvinna och ortsborna måste plötsligt ta sig långa sträckor för att kunna uträtta vardagliga ärenden.
Men enligt Jöran Hägglund, statssekreterare på näringsdepartementet, kommer denna närservice inte att försvinna med mackarnas nedläggningar då regeringen har satsat 50 miljoner kronor på så kallade konsumentfrågor. Samtidigt har flera länsstyrelser fått i uppdrag att se över hur man kan garantera att det finns närservice inom rimliga avstånd.
Regeringens beslut kan tyckas vara en aning märkligt med tanke på Maud Olofssons uttalande i våras då hon sa sig vara bekymrad över att så många bensinmackar kan komma att stängas ned på grund av bolagens omstruktureringar och ekonomiska översyn. Hon sa då att hon ville säkerställa tillgängligheten av drivmedel i alla delar av Sverige.

Läs mer i tidningen Teknikens Värld


Fler bensinmackar går under





Fler bensinmackar går under

Mackdöden kommer att accelerera. När även små mackar måste erbjuda alternativa drivmedel nästa år har de att välja på närmast oöverkomliga investeringar eller nedläggning, spår Svensk bensinhandel.

På fredagen fattade regeringen det beslut som många fruktat. Från och med den 1 mars 2009 tvingas alla bensinmackar som säljer mer än tusen kubikmeter fossila drivmedel per år att även erbjuda förnyelsebara."En stor andel av våra medlemmar lever redan på marginalen och har inte råd med de investeringar som behövs för att sälja alternativa drivmedel, säger Svensk bensinhandels vd Robert Dimmlich."

"Sista utposten bort"
Han hade föredragit att regeringen skjutit på beslutet, det så kallade tredje steget i pumplagen."Det här är ingenting som vi i grund och botten vill hindra. Men vi hade hoppats att regeringen åtminstone undersökt konsekvenserna ordentligt."
Nu fruktar Dimmlich att ett hundratal bensinmackar går under - utöver de omkring tusen som Svensk bensinhandel 2007 förutspådde kommer att försvinna i branschens pågående rationaliseringsvåg.
Med bensinmackarna försvinner i värsta fall inte bara möjligheten att tanka på nära håll."Det som händer i dag är att den sista bensinstationen försvinner på många mindre orter. Där stationen är den sista utposten försvinner allt ifrån postgirohantering till apoteksombud, säger Dimmlich till TT."

Föreslår andra lösningar
Men närservicen mackarna erbjudit kommer inte att försvinna även om vissa mackar gör det, enligt Jöran Hägglund (c), statssekreterare på näringsdepartementet. Regeringens stöd för konsumentfrågor har stärkts med 50 miljoner kronor och flera länsstyrelser har fått i uppdrag att kartlägga hur man kan säkerställa att det finns serviceplatser på rimliga avstånd.
Sedan blir det upp till varje län att i samarbete med bensinbolag, livsmedelsbutiker och andra kedjor se till att det fungerar."Hittills har ju varje bensinkedja för sig gjort strukturomvandlingar, oberoende av utvecklingen i övrigt. Om nu ett län säger sig vilja ha bred service på vissa orter får bolagen själva fundera över om de vill vara med eller inte, säger Hägglund till TT."
I de län där modellen redan prövats säger Hägglund att den fungerat väl.

Osolidariska konsumenter
Dimmlich tror att bensinbolagen kan vara intresserade - men inte om det visar sig bli oekonomiskt."Oljebolagen tänker i dag extremt krasst marknadsmässigt. Blir det för dyrt att leverera drivmedel till en station på landsbygden så lägger man ner den. För 5-6 år sedan såg man det strategiskt viktiga i att ha stationer på vissa orter."
Att landsortsborna själva ska rädda de nedläggningshotade småmackarna genom solidarisk konsumtion tror Dimmlich inte på."Till syvende och sist handlar människor mycket mer med plånboken än vad hjärtat tycker att de borde göra."

FAKTA
När Svenska petroleuminstitutet 1968 började föra statistik över försäljningsställen av motorbränsle fanns 8 927 mackar. Första januari 2008 var antalet nere på 3 586.
I början av 2007 spådde Svensk bensinhandel att bara omkring 2 500 tankställen kommer att finnas kvar när branschens strukturrationaliseringar är klara. Prognosen ligger fortfarande fast.

BAKGRUND
År 2005 drev den dåvarande socialdemokratiska regeringen, tillsammans med miljöpartiet och vänsterpartiet, igenom pumplagen vars syfte var att stegvis påskynda övergången till miljövänligare bilbränslen.
När lagen infördes i april 2006 tvingades alla mackar som sålde minst 3 000 kubikmeter fossilt bränsle per år att också erbjuda minst ett förnyelsebart drivmedel.
I mars 2009 genomförs det sista, tredje steget, då pumplagen kommer att omfatta alla som säljer minst 1 000 kubikmeter fossilt bränsle per år.
Lagen har kritiserats för att bidra till mackdöden då vissa bensinstationen inte klarar av investeringskostnaderna på minst 250 000 kronor för att införa alternativa drivmedel.
Många menar också att höga investeringskostnader gör att många mackar väljer det billigaste investeringsalternativet, etanol, ett drivmedel som kritiserats på senare tid, bland annat för att det konkurrerar med världens matproduktion om resurserna.


Läs mer i tidningen Bilsport

Bondemarknad med jultema



Stort intresse för närproducerad mat



- Det är trevligare att handla här än i affären, tycker stamkunden Fred Rothpfeiffer.

Bondens egen marknad har blivit ett återkommande inslag i Gävle. Det här var tolfte gången i år som arrangemanget genomfördes. 17 försäljare av närproducerade varor fanns på plats.

- Det är lite färre än under höstmarknaderna då vi också brukar ha fyra-fem grönsaksodlare med. Men det är ju inte säsong för det nu, säger Christer Ekdal, kassör i Bondens egen marknad i Gävle.

Besökarna kunde botanisera bland ost, lax, kyckling, hjortkött och mycket annat.

- Lammkorv passar perfekt på julbordet, ansåg Johannes Engvall från Fårmidabel som sålde just lammkorv och även fårskinn.

Detta instämde fler i, bland andra Fred Rothpfeiffer som såg till att införskaffa en bit av den Delsbotillverkade delikatessen.

Fred Rothpfeiffer är en stor vän av Bondens marknad. Han har själv en bakgrund i branschen - i 15 år var han småbrukare i Delsbo - och känner till villkoren.

- Jag högaktar verkligen dem som håller på med det här, säger han.

Läs hela artikeln i GD


Den lokala maten




Större skördar med fler bin

Honung är ett naturligt sötningsmedel med lågt GI som innehåller nyttiga antioxidanter och spårämnen. Lokal honung bidrar till större fruktskördar, fler blommor på ängarna och ger bättre avkastning för våra lokala bönder.

Honung tillverkas av bin och är sött och gott i te. Ungefär så mycket känner vi väl till lite till mans.

Men att bin och deras arbete är en viktig kugge i den lokala odlingen kanske inte är så välkänt.

Det bekräftas av Matias Köping, en av Gästriklands största biodlare. Han har faktiskt till och med börjat hyra ut sina bisamhällen till bönder.

- Det var första gången i år som jag gjorde det. En bonde hörde av sig och ville hyra ett flertal bisamhällen till sina raps- och vitklöverfält, säger han.

Syftet från bondens sida är att öka avkastningen på sitt fält. Fler pollinerade blommor i fältet medför högre oljeavkastning. För Matias Köpings del är vinsten att raps ger mycket nektar. Och därmed större honungsskörd.

Han har sina bisamhällen placerade lite varstans i skogar och på fält runt om i Gästrikland. Genom att planera var man ställer ut bikuporna och när man tar hand om honungen kan man faktiskt få helt olika smak på produkten.

Matias Köping gör skillnad mellan skogshonung, hallonhonung och ljunghonung för att ta några exempel.

Typiskt för vår svenska honung är att den är väldigt fast i konsistensen. Det beror på vilka blommor som finns i vår natur. I Sydeuropa dominerar andra växter som ger en mer flytande honung.

Dessutom varierar naturligtvis även floran på olika håll i Sverige.

- Maskros, fruktträd, hallon, vitklöver och rallarros är huvudingredienserna i honung i våra trakter, säger Matias Köping.

I den ordningen blommar de olika växterna. Och det gäller för biodlaren att förbereda sitt bisamhälle så att det finns många flygbin som kan samla in nektar när den önskade sortens blomma levererar som mest. Hela honungssäsongen varar bara under knappt två månader, från mitten av juni till augusti. Så det är bråda dagar.

Tidigt på året behöver bisamhället behålla all honung för att kunna föröka sig. På hösten börjar de samla inför vintern. Men den honungen kan man byta ut mot sockerlösning, som sedan blir näring till samhället under vintern. Det är faktiskt en fördel för bina.

- Den sena honungen kan bli så fast att den blir för hård när det blir kallt. Då kan de inte äta den och då svälter de ihjäl. Sockerlösningen blir aldrig så trög, säger Matias Köping.

Där faller alltså lite om vegan-retoriken att biodling är slaveri. Bina har nytta av att bli ompysslade. Och de lokala biodlarna förtjänar vår uppskattning och att vi köper deras honung.

- Det finns flera anledningar till att köpa lokal honung. Man främjar biodling lokalt som i sin tur främjar fruktträd, bärbuskar och annat i den ekologiska mångfalden.

- Äter man lokal honung har alla bönder och trädgårdsodlare i trakten tillgång till bin för att få pollinering.

- En annan anledning är att det är en ren naturprodukt utan artificiella sötningsmedel eller olika E-nummer som jag tycker att yngre generationer tycks få i sig allt mer av, säger Matias Köping.

Hans vurm för honung får faktiskt stöd från forskarhåll.

Två mikrobiologer från Lunds universitet har hittat vad de tror kan vara förklaringen till att honung historiskt sett alltid har ansetts ha medicinska egenskaper.

De har nämligen upptäckt en avancerad bakterieflora i honungsmagen, där bina förvarar sin nektar under flygningen från blomma till kupa. På något sätt förädlas nektarn och förses med flera viktiga spårämnen, mjölksyraenzymer och antioxidanter. Dessutom, konstaterar forskarna, har honung mycket lägre GI än socker.

Om forskarna kan bevisa sina fynd kan det leda till en avsevärd statushöjning för honungen som livsmedel och hälsopreparat.

Fram till dess kan vi nöja oss med att det är gott, naturligt och lokalproducerat. Ta en sked honung i ditt te, eller ringla lite över ostmackan, tipsar Matias Köping.

- Det blir en god kontrast mellan det söta och det salta, säger han.

Läs hela artikeln i GD


Bronsfisk till Ockelbo




Bronsfisk till Ockelbo

Fiskevattenägarna i Dalarna-Gävlebog har haft sin traditionella Nobellunch med utdelning av diplom och vandringspris till fiskevårdsområden i verksamhetsområdet som av förbundet bedömts ha arbetat framgångsrikt inom fiskevården. Eftersom det inte delades ut något pris under år 2007 fick två föreningar i Ockelbo kommun utmärkelsen detta år och av den anledningen hölls sammankomsten i Ockelbo.

Vandringspriset, en bronsfisk och diplom med motivering, gick till Ulvsta fiskevårdsområdesförening för sitt ändamålsenliga arbete med informationsinsatser till fiskerättshavarna genom innovativ ajourföring av föreningens fiskerättsförteckning. Priset delas med Åmots fiskevårdsområdesförening som belönas för föreningens idoga arbete med att utveckla fisket som turistisk näring för bygden. Detta arbete har visat sig vara framgångsrikt, inte minst genom att försäljningen av fiskekort dubblerats på ett fåtal år.

Varför arrangemanget kallas Nobellunch är för att det återkommande hålls på Nobeldagen den 10 december, berättade Dan Westerberg, ordförande i Fiskevattenägarna Dalarna-Gävleborg. Efter en lunch med strömming från Gävlekusten på tallrikarna, fick ett 25-tal närvarande företrädare för föreningar som är medlemmar i förbundet och särskilt inbjudna gäster, lyssna till föredrag om kräftor. Det var Fiskeriverkets kräftexpert Lennart Edsman som berättade om hur kräftpesten kom till landet 1907 genom en kräftpestsjuk sändning flodkräftor från Finland som var avsedd för försäljning på fiskmarknaden vid Kornhamnstorg i Stockholm och som i stället dumpades i Mälaren. Därefter slogs kräftbestånden ut Mälaren av pestsmittan och i rask takt även i närliggande vatten, för att senare sprida sig till en mängd sjöar och vattendrag i hela södra Sverige.

Edsman redogjorde för hur Fiskeristyrelsen, som senare ändrade namn till Fiskeriverket, på sextiotalet importerade signalkräftor från Nordamerika, för att ersätta den alltmer försvinnande flodkräftan. Utsättning av signalkräftor visade sig senare bli helt förödande för kvarvarande flodkräftor i de vatten där signalkräftor sattes ut, eftersom signalkräftorna bar på den för flodkräftan dödliga kräftpesten, dock utan att själva annat än undantagsvis bli sjuka. Fiskeristyrelsen var frikostig med utsättningstillstånd av signalkräftor och myndigheten gav tillstånd även i vatten där det fanns ett bestånd av flodkräftor.
- Jag vet att man tillät utsättning av signalkräftor i vatten där beståndet av flodkräftor inte bedömdes som fiskbart, i praktiken kanske en kräfta per buransträngning eller mindre vid provfiske, berättade Edsman. Man kanske inte direkt rekommenderade utsättning i den situationen, men man tillät utan tvekan att det gjordes.

Gävleborgs länsfiskekonsulent Karl Gullberg påpekade att det var i en sådan situation det utsattes signalkräftor i Storsjöns tillrinningsområde, exempelvis i Borrsjöån cirka två kilometer uppströms Storsjön, men även i Hoån och han menade att det var det som lade grunden till det signalkräftbestånd som nu finns i Storsjön.
- När signalkräftor först fångades i Storsjön, så var det utanför Borrsjöåns mynning, förtydligade Gullberg.
Detta var något som Edsman såg tvekande ut inför och han påpekade att det i så fall skulle ha tagit 25 år innan ett bestånd från den utsättningen dök upp i Storsjön. Lennart Edsman är den tjänsteman på Fiskeriverket som hårdnackat motsatt sig de förstärkningsutsättningar av signalkräftor i Storsjön som fiskevårdsområdesföreningen arbetat för att få genomföra.

Edsman redogjorde för det åtgärdsprogram som arbetats fram för att rädda den starkt hotade arten flodkräfta, genom bland annat nytt regelverk för skyddsområden, importstopp för levande kräftor, inventeringar, provfisken, genetikstudier och konkreta lokala projekt som kan innehålla utsättningar av flodkräftor. För åtgärdsprogrammet finns 15 miljoner kronor anslaget på fem år. Edsman berättade också att det, för att skydda flodkräftan kan komma är ett fiske- och transportförbud för levande signalkräfta i Norrland och västra Svealand. Vad ett sådant förbud får för konsekvenser för de som har fiskbara bestånd av signalkräfta inom dessa områden kunde inte Edsman svara på.
- Jag är inte inblandad i detaljer om hur det skall tillämpas, uttryckte han.

Arrangemanget avslutades med en panelutfrågning där förutom Edsman de två riksdagspolitikerna Roland Bäckman (s) och Jan Lindholm (mp) svarade på pub-likens frågor som handlade om allt från kräftfiskevård till brister i infrastruktur på landsbygden. En av frågorna var om flod- och signalkräftor kan få gemensamma avkommor.
- Nej, var Edsmans bestämda svar. Man har aktivt försökt arrangera en parning ett antal gånger. Parningen sker förstås, hanarna är inte så nogräknade, skämtade han, men det har inte blivit något resultat.

Uffe Stridsberg

Läs mer i Gästriklands Tidning

Vi gläds åt tioöringar när det kunde ha varit kronor




I dag är oljepriset cirka 45 dollar per fat, eller endast 67 procent av oljepriset vid sommarens toppnotering i juli, då runt 139 dollar fat.

Under perioden juli till och med november har pumppriset på bensin 95 oktan sjunkit från 13,80 kr/liter (månadsgenomsnitt juli) till 10,84 kr/liter (månadsgenomsnitt november).

Snittpriset för bensin i november är alltså bara 21,5 procent lägre än julinoteringen, trots att råoljepriset formligen rasat under perioden. Varför denna remarkabla skillnad vid pumpen trots att Opec-producenterna sänkt, och sänkt mycket kraftigt?

I juli uppgick moms och punktskatter till 7,80 kr/liter eller 56,5 procent av pumppriset. Novembersnittet för moms och punktskatter var 7,19/liter eller 66 procent av pumppriset. Alltså hade skatternas relativa andel av vad vi betalade vid pump ökat med 9,5 procentenheter.

Riksdagens och regeringens skattefilosofi tycks vara "tål ni det, så tål ni ändå mer..." och vi flata, stryktåliga svenskar gläds åt bensinprissänkningar med några ynka tioöringar per liter, när sänkningsutrymmet de facto är kronor och inte ören per liter. (Källa: samtliga fakta Svenska Petroleum Institutet).

Vad vi tyst accepterar är att vi i lilla glest befolkade niomiljonerslandet Sverige ska framstå som bäst i miljöklassen när statsministern strävar efter att polera glansen på sin miljögloria inför 2009 års ordförandeuppdrag.

Vad vi ytterligare bortser ifrån är att de enorma skatteintäkter som energiskatterna genererar, ger regeringen ut med den andra handen i form av skattesänkningar till de mest välbeställda genom ändrad förmögenhetsbeskattning och sänkta inkomstskatter. Mest för dem med de högsta inkomsterna. Självfallet utnyttjar bensinbolagen vår "betalningsvilja" i skydd av regeringens energiskattepolitik och nästan religiöst betonade miljöfanatism.

Var bor energiskatteivrarna. Ja, inte kan de i huvudsak vara landsbygdsboende. Nej, energiskattefanatikerna åtnjuter skattesubventionerad kollektivtrafik och/eller av skatttebetalarna tillhandahållna fria resor. Partier som tidigare hävdat "Hela landet skall leva" har idag i ohelig allians tagit stryptag på landsbygden och den befolkning, som är beroende av en eller flera bilar för sina nödvändiga resor.

Politiker - och det gäller alla partier - beskärmar sig över "pumpdöden" och bensinbolagens nedläggning av bensinstationerna på landsbygden. Snaran om landsbygden dras åt ytterligare.

Politikerna glömmer dock att det är de själva i riksdagen som tämligen enigt både initierat, regisserar och orkestrerar "pumpdöden" genom lagstadgade orimliga krav på drivmedelsmångfald. Även vid bensinstationer där glesbygden är som glesast.

Dags att vi bortom Stureplan och utanför storstäderna avkräver alla politiker, som vi försörjer, besked om landsbygden ska utrotas helt eller...

F. Lundbäck

Djursdala

Läs mer i Söderhamnskuriren

Får miljon till vindkraftsprojekt




Får miljon till vindkraftsprojekt

Energimyndigheten beviljar Söderhamns kommun 1,1 miljoner kronor för projekt Södra Norrlands Utvecklingscentrum för vindkraftssupport.

Läs mer i Söderhamnskuriren

Nyinflyttade välkomnas med rabattkort




Nyinflyttade välkomnas med rabattkort

För att nyinflyttade till Ljusdals kommun ska känna sig välkomna har näringspolitiska stiftelsen Närljus och handelsprojektet Ljusdal i centrum tagit fram ett rabattkort.

Läs mer i Ljusdals Posten

Företagsam guide till Gävletraktens vattenhål




Företagsam guide till Gävletraktens vattenhål

Det finns mänger av guideböcker med betoning på kyrkor, slott, herresäten och hembygdsgårdar. Anders Johnson, välkänd liberal skriftställare, är med sin nyutkomna "Fånga platsen. Guide till Sveriges företagsamma historia" först med en guidebok inriktad på orter av betydelse för industri, hantverk, gruvor, skogsbruk, fiske, kommunikationer och tjänsteföretag. Däremot inte jordbruk som historiskt varit mer hushålls- än affärsbetonat och dessutom skulle kräva en betydligt större bok. Tjänstesektorn är numera störst, och som dess tre främsta pionjärer sätter Johnson bankgrundaren A O Wallenberg, J P Åhlén med postorder och varuhus samt Wilhelmina Skogh, den vidunderliga hotellpionjären i Storvik, sedan också i Bollnäs, Rättvik och Stockholm.

Johnson har inte nöjt sig med skriftliga källor utan ensam eller med barn och fru, besökt ungefär 1200 platser landet rumt där han ort för ort vaskat fram intressanta byggnader, broar, ruiner eller industriminnen på drygt tusen av dessa. Allt sedan komprimerat till 560 faktaspäckade sidor. Resandet har pågått sedan 1994 och motsvarat två varv kring jorden. Han har rest som en nutida Linné, men på jakt efter företag i stället för växter. Johnsons äldsta besöksmål är Röda jorden vid Riddarhyttan där järn framställdes för 2400 år sedan, det yngsta Dragon Gate i Älvkarleby.

Han delar in Sverige i 25 regioner. Landskap och län säger ganska lite om företagande. Johnson väljer i stället vattendrags avrinningsområden. Det är ett genialt pedagogiskt drag, eftersom vattendrag länge var så avgörande för företags lokalisering. Vattenkraft, vatten att färdas på, processvatten, fiske och rekreation.

"Dalaregionen" omfattar Dalälven med biflöden, och eftersom han börjar nerifrån kommer där först Skutskär, Älvkarleby, Untra (med "landets exteriört och interiört mest magnifika kraftstation), Söderfors och Gysinge. Också Edske masugn hamnar där eftersom den ligger vid vatten som ändar i Dalälven. I Uppland ingår Uppsala och andra orter längs Fyrisån i "Norra Mälardalen", medan "Upplandsregionen" omfattar kustorterna och orter vid de åar som rinner direkt ut i havet.

"Hälsingeregionen" inkluderar Härjedalen, alltså Ljusnans hela svenska avrinningsområde. De stora Norrlandsälvarna gör att regionerna norrut alla sträcker sig från norska gränsen till havet.

"Gästrikeregionen" är rik på industriminnen. För oss som bor här är det tankeväckande när Johnson inte utgår från kommunerna utan från vattnet. Flest orter, nio, som Johnson rekommenderar besök på finns vid Gavelhytteån och Hoån, nämligen Hammarby, Gammelstilla, Torsåker, Valls kalkbrott, Kalvsnäs och Kratte, Bodås, Storberget, Hofors men också Korså bruk i Falu kommun. Fem orter vid Jädraån, Sandviken, Högbo bruk, Jädraås, Svartnäs och Svabensverk, de två senare i Falu och Ovanåkers kommuner.

Fyra orter vid Testeboån, Strömsbro, Oslättfors, Ockelbo och Åmot. Tre orter vid Gavleån, Gävle, Mackmyra och Forsbacka, lika många vid Storsjön och Näsbysjön, nämligen Årsunda, Kungsgården och Storvik. Utanför dessa avrinningsområden tar Johnson med Bomhus, Bönan, Norrsundet och Axmarbruk, alltså orter vid det salta havet.

På varje ort har Johnson fram sådant som fångat hans intresse när han varit där. En guidebok är i första hand till för besökare, men Johnson har nog hittat åtskilligt som kanske inte alla på respektive ort själva känner till. Att Korsnäsbolagets flytt från Dalarna till Bomhus är den största svenska industriflytten någonsin är nog inte så känt utanför vårt område. Johnson anger arkitekter och byggår för mängder av byggnader . Det finns lokala böcker där Börshuset vid Kyrkogatan i Gävle är med, men såvitt jag sett har de till skillnad mot Johnson missat att det är "det första huset i landet uppfört för en affärsbank".

Operafantasten Johnson kan i en bok om företagande inte ta med att operachefen Joel Berglund föddes i Torsåker, men när han skriver om att Sandvik tillverkade över hundra miljoner handsågar 1885-1999 så passar han på att notera att "en modell, kallad Stradivarius, var särskilt lämpad som musikinstrument."

På bokens omslag finns en gitarr från Hagströms i Älvdalen och Hillevi Rombin, född i Alfta, inte för att hon var Miss Universum utan för att hon håller upp Edsbyverkens stol Fanett. Ifråga om Wij i Ockelbo anger Johnson årtal för herrgården, manufakturverket, valsverket "som nu är museum", han tar upp arbetarbostäder från 1799, liksom bruksmäss, lanthandelsmuseum och stationshus från Ockelboverkens järnväg. Wij trädgårdar. liksom Norrvikens trädgårdar i Båstad, faller däremot utanför eftersom boken alltså inte tar upp jordbruk och trädgårdsnäring.

Johnsons inriktning gör att hans urval av märkesår i Gävle skiljer sig från de vanligaste uppräkningarna. Han listar stadsprivilegiet 1446, att Gävle 1491 fick stapelrätt, alltså rätt att driva utrikeshandel, sedan det för handelns starkt hämmande Bottniska handelstvånget 1636-1673, frihandelsföreningens bildande 1846, Engwalls handelshus 1853, öppnande av Sveriges första längre järnväg (Gävle-Falun) 1859 och att Gävle hade spårväg mellan 1909 och 1956. Johnson tar upp att en stor del av företagen under Gävles expansion i slutet av 1800-talet inte kom genom de gamla företagardynastierna utan genom nya entreprenörer, till stor del inflyttade och tillhörande väckelserörelsen. Historikern Ingrid Åberg har forskat om detta, men få i Gävle brukar nämna det.

Sandviks skapare Göran Fredrik Göransson och Gävles företagarkung Per Murén får särskilda rutor, liksom Läkerolpastillen och Gävlefiskarna med sina privilegier längs Norrlandkusten. Men den Göransson som är med på bild är Sigrid (vars sociala gärning Johnsson håller på att skriva mer om i en kommande bok). Johnson har för området ingen man avbildad men ytterligare tre kvinnor, två av den legendariska kvinnliga brukspatronerna. Anna Kristina Mackeij och Catharina Cederström, samt naturligtvis Wilhelmina Skogh, även om bilden knyts till Rättvik som ju kommer tidigare i boken än Storvik där Wilhelmina inledde sin bana som svensk hotellnärings överlägset största nydanare.

Den legendariska bessemerblåsningen vid Edsken 1858 berörs under Sandviken både i text, med en tidig illustration och Stig Sjödins dikt om tilldragelsen i samlingen "Sånger av stål" 1962. En återgiven målning är Harry Brandhills "Kullagerstål" (1963) på brukskontoret i Hofors. När Hofors kraftverk vid Dammfallet anlades 1895 för det nya valsverket så var kraftverket Aseas andra trefasanläggning och valsverket det första större helt eldrivna i världen. Det är långt mindre känt än att Gysinge genom den 27-årige ingenjören Fredrik Kjellin år 1900 blev först i världen med att framställa stål på elektrisk väg.

Gerda är naturligtvis med, både under Gävle och under Pataholm i Småland. Och för Lysekil nämns att bogserbåten Harry i Södra hamnen byggdes i Gävle 1887 för Korsnäsbolaget.

Johnson är en formidabel faktasamlare med extra sinne för pikanta och extra lärorika detaljer, tillsammans tiotusentals uppgifter. En av få missar jag upptäcker är att han anger Karlshamn i Blekinge som "en stor hamn för emigranttrafiken". Det är en så ingrodd myt, skapad av Vilhelm Moberg, att Johnson för ovanlighetens skulle inte trodde sig behöva kolla den. Verklighetens första svenska emigrantgrupp till Minnesota reste i stället från Hassela över Gävle hamn.

Johnson vill att läsare sänder honom kompletteringar. I boken har han bara plats för delar av sin kunskap. Han tar upp att G F von Koch grundade Kooperativa förbundet men inte att von Koch inledde i Gävle och med en artikelserie i Gefle Dagblad.

Johnson nämner hur Per Murén, Lars Hierta, och G F Göransson startade Gefle manufaktur i Strömsbro som Sveriges första aktiebolag. De var frihandelsvänner som med den epokgörande jättebyggnaden ville visa värdet av internationella kontakter.

Johnson tar också upp den intilliggande Engelska byggningen (1858) för brittiska förmän och verkmästare, men berör inte om de har rätt som menar att detta är Sveriges första radhus.

Läs mer i Gefle Dagblad


Det ska bli enklare att vara bonde



Bonden ska slippa en del pappersarbete för att få mer tid för djuren.

Det är syftet med det så kallade förenklingsförslag som Jordbruksverket lämnade till regeringen på fredagen. Regeringens mål är att minska lantbrukarnas administrativa börda med 25 procent till 2010.

Läs mer på Jordbruksverket

Betaltjänst för äldre och funktionsnedsatta i glesbygd




Näringsdepartementet

Åsa Torstensson

103 33 STOCKHOLM


Betaltjänst för äldre och funktionsnedsatta i glesbygd


Rätt tänkt - fel mål - fel fokus - fel timing - fel information, det vill säga inte mycket rätt alls.

Proposition

Med anledning av Svensk kassatjänsts nedläggning och därmed bland annat upphörandet av lantbrevbärarnas hantering av betalningsservice skrevs proposition 2006/07:55 där följande står att läsa: "Mot bakgrund av denna utveckling anser regeringen att marknaden i första hand bör tillhandahålla grundläggande betaltjänster och staten övervaka att så sker. Med grundläggande betaltjänster avses betalningsförmedling, uttag av kontanter samt hantering av dagskassor för näringsidkare och ideella föreningar. Det föreslås ett politiskt mål för de grundläggande betaltjänsterna. Målet skall vara: Alla i samhället ska ha tillgång till grundläggande betaltjänster till rimliga priser. Det statliga åtagandet bör endast omfatta de orter och den landsbygd där behovet av grundläggande betaltjänster inte tillgodoses av marknaden."

Det står också: "För att underlätta övergången från nuvarande ordning till andra alternativ för de personer som i dag bedöms ha störst behov av Svensk Kassaservice, t.ex. pensionärer, avser regeringen att ge Post- och telestyrelsen (PTS) i uppdrag att genomföra en informations- och utbildningsinsats och därigenom hjälpa dessa personer till nya, enkla och kostnadseffektiva betaltjänster."

Upphandlad lösning

Någonstans på vägen har en begränsning av tjänsten satts till att man skall vara över 80 år eller ha en funktionsnedsättning som gör det svårt att utnyttja tätorternas kommersiella service. Man skall dessutom bo så att man har tillgång till lantbrevbärare.

Mot denna bakgrund är det med stor förundran vi nu studerar den information som äntligen har nått ut om resultatet. Redan målsättningen pekar åt fel håll, men tyvärr har inte tillräckligt många med insikt om verkligheten studerat denna text. I målsättningen talas endast om betaltjänster till rimligt pris. Tidigare i texten utvecklas visserligen begreppet betaltjänster, men det är lätt att glömma vad som ingår.

Detta har inneburit att PTS, som skött upphandlingen, konstruerat en ny giroform. Detta trots att de flesta (eftersom vi inte kontrollerat kan vi inte skriva alla) banker tillhandahåller girosystem som inte kräver vare sig dator eller internetuppkoppling, utan sköts med penna och papper samt tillgång till en brevlåda. Den väsentliga skillnaden mellan det nya girosystemet och de gamla, är att det nya är mer komplicerat och avsevärt mycket dyrare. I denna del hade det troligen varit betydligt bättre om PTS använt sina resurser för att informera och utbilda våra gamla om fördelen med existerande girosystem.

Den andra delen i grundidén, det vill säga uttag av kontanter, har förfuskats på ett sätt som gör den helt oanvändbar för de flesta pensionärer. Eftersom huvuddelen av pensionärerna redan betalar sina räkningar med befintligt giro kan de inte utnyttja möjligheten att få hela sin pension utbetalt i kontanter via det nya systemet eftersom de då inte har några pengar på sitt bankkonto för att betala sina räkningar. Om de å andra sidan sätter in sina pengar som de tidigare gjort, kan de inte få ut några kontanter utan att besöka en bankomat. Möjligen kan de ta ut pengar när de handlar genom att använda sitt bankkort. Servicen på landet är tyvärr sådan att många pensionärer sällan kommer i närheten av en bankomat. Affärerna är dessutom nedlagda i många små tätorter, vilket innebär att pensionärerna ofta får sina dagliga behov tillgodosedda genom att grannar eller släktingar hjälper dem att handla. Detta innebär att de är i stort behov av att kunna ta ut kontanter i anslutning till hemmet. Att skicka bankkort och kod med hjälpsamma människor kan knappast vara en hantering som staten bör främja. I detta fall förstår inte vi hur PTS, hur väl de än vill, skall kunna informera och utbilda de gamla. Möjligen skulle en kurs i falskmynteri vara användbar men det kan väl inte vara meningen.

Den tredje delen i grundidén talar om dagskassor för näringsidkare och föreningar. Denna del har helt slopats, vilket sannolikt innebär att dessa kunder tvingas samla på sig mera pengar hemma med åtföljande ökad risk för inbrott och rån. Det talas också om att tjänsterna skall tillhandhållas till rimliga priser. Ur samhällsekonomisk och miljömässig synpunkt kan det väl inte finnas någon bättre metod än att lantbrevbäraren, som ändå åker förbi, samlar upp dessa pengar istället för att ett antal företagare skall åka extra till tätorterna för insättning.

Timing

När man sedan skall upphandla denna erbarmliga lösning lyckas man sumpa tiden så att starten på det nya systemet blev 2008-12-15, det vill säga två veckor efter det att det gamla systemet avslutades. Det rimliga hade varit att PTS gått ut med en bred information några månader före det gamla systemet lades ned. Dels för att ge brukarna tid att anmäla sig, dels för att ge oss denna möjlighet att framföra åsikter före och inte efter systemet sjösatts. Allra bäst hade naturligtvis varit om man hade frågat någon utanför Stockholms tullar innan man lägger ned mycket pengar på en oduglig lösning.

Information

Men inte nog med det. Informationen om hur systemet skulle fungera gick ut 2008-12-10 från PTS och då skriver man "... vad du kan göra om du inte har hunnit anmäla dig till tjänsten." "Den nya betaltjänsten Brevgirot (från ICA Banken och Kuponginlösen) startar den 15 december, förutsatt att du har anmält dig senast 28 november". Det är emellertid ganska svårt att anmäla sig till något som man inte vet existerar. PTS anger också att de informerat ett antal andra byråkrater. Men när det gäller brukarna har man bara gått ut till de 1 700 hushåll, som redan har något som kallas utsträckt lantbrevbäring. När det gäller övriga som omfattas av systemet, kanske 100 000 hushåll, säger man att man tyvärr inte vet vilka dessa är. Därför ska man från och med vecka 50,låta landets 2 300 lantbrevbärare dela ut information till dem de tror har rätt till tjänsten eller till dem som frågar efter den. Det enda rimliga borde vara att dela ut informationen till alla hushåll och låta dem själva bedöma om de har rätt till och behov av servicen.

Vi tycker

Mot bakgrund av att informationen kommit så sent att alla, för att överleva, varit tvungna att hitta andra system, samt att det finns betydligt bättre och billigare system på marknaden, är det väl knappast en djärv förutsägelse att det nya Brevgirot får en mycket kort livscykel. Om det fortfarande finns någon som behöver hitta en lösning uppmanar vi alla att informera om de bra girosystemen och glömma det nya och dåliga.

Behovet av kontanter kvarstår emellertid. Det skulle åtminstone tillfälligtvis kunna lösas genom att kunderna fick möjlighet att skicka in en speciell uttagsblankett som endast kan generera ett rekommenderat brev med den önskade summan i kontanter, skickat till kontots innehavare. Det borde innebära att uttagsblanketten inte behövde rekommenderas.

Även behovet av att ta hand om dagskassorna kvarstår, men där överlåter vi åt PTS att hitta ett system som fungerar till ett rimligt pris.

Ta dessutom bort åldersgränsen. För den som är ung och rörlig är det naturligt att betala med kort, ta ut eventuella kontanter i bankomat och betala sina räkningar via Internet. Var gränsen går när man behöver en utökad service nära hemmet tror vi inte man kan ta administrativa beslut om. Det är bara den enskilda människan som kan avgöra detta.

Vision

Satsa sedan en slant på framtida bättre service på landet genom att förse alla lantbrevbärarbilar med bankomat och servicebox. Begränsa inte rätten att utnyttja denna till gamla och funktionsnedsatta. Dessa lantbrevbärarbilar kan dessutom hyras ut till diverse arrangörer av tillfälliga evenemang som inte kan ta betalt med bankkort.

Med vänlig hälsning

Karl-Erik Nilsson, Ordförande Hela Sverige ska leva, Claes Bergqvist, Länsbygderådet Sjuhärad,

Karola Svensson, Hela Sverige skall leva, Skaraborg, Albert Karlsson, Länsbygderådet Kronoberg,

Britt-Marie Rörvall, Länsbygderådet Fyrbodal, Kenneth Nyberg, Länsbygderådet X-ing Gävleborg,

Birgitta Elfving, Länsbygderådet i Uppsala län, Bosse Andersson, Hela Sverige skall leva Jämtlands län,

Johan Boström, Länsbygderådet Dalarna, Inger Granström, Länsbygderådet i Västerbottens län,

Ingrid Vasseur, Länsbygderådet i Hallands län, Owe Nordling, Länsbygderådet i Värmland,

Bengt Grönblad, Länsbygderådet i Blekinge, Krister Karlsson, Länsbygderåd Södermanland,

Eva Svensson, Länsbygderådet i Kalmar län, Owe Belin, Länsbygderåd Gotland,

Camilla Carlsson, Länsbygderådet Östergötland, Christer Eriksen, Länsbygderådet i Jönköpings län,

Kjell-Eric Eliasson, Länsbygderådet i Västmanland, Birgitta Rehnman, Länsbygderådet Västernorrland,

Connie Asterman, Länsbygderådet SLUG (Skåne), Holger Andersson, Göteborgsregionens Länsbygderåd,

Åsa Blombäck, Norrbottens Bygderåd, Jan Runfors, Länsbygderådet i Stockholm län,

Sivert Gustafsson, Länsbygderådet i Örebro län.

Läs mer på Hela Sverige Ska Leva

Läs mer på SR hemsida


50 000 fasta telefoner ska bort




50 000 fasta telefoner ska bort

Inom en femårsperiod kan 2 500 personer bli helt utan telefon, tror Post- och Telestyrelsen. Det är följden av Telia Soneras planer att ta bort 50 000 fasta telefoner, skriver tidningen Västerbotten-Kuriren. Inger Granström, ordförande i Länsbygderådet i Västerbotten, är en av de som intervjuas i artikeln som ni kan läsa här.

Läs mer på Hela Sverige Ska Leva

Bäst att vara elev i glesbygd









Bäst att vara elev i glesbygd 

Störst chans att gå ut grundskolan med fullständiga betyg har eleverna i glesbygdsskolorna. Det visar Dagens Samhälles undersökning av slutbetygen i de kommunala skolorna. I glesbygdsskolorna är det bara 11 procent av eleverna som går vidare till gymnasiet med ofullständiga betyg. Värre är det för storstadseleverna. Av dem går 17,5 procent vidare utan fullständiga betyg. Läs mer på Dagens Samhälle

Läs mer på Hela Sverige Ska Leva


Nytt om regeringens landsbygdsstrategi




Nytt om regeringens landsbygdsstrategi

Nu närmar sig äntligen presentationen av regeringens strategi för att stärka landsbygdens utvecklingskraft.   Februari är månaden då vi får veta hur den övergripande strategin för landsbygdens utveckling ser ut.

- Strategin presenteras som en skrivelse. Under arbetet med den har man gått igenom alla politikområden. Nu kommer man att arbeta vidare med att landsbygdssäkra perspektivet inom alla politikområdena, säger Anita Brodén som är sammankallande i riksdagens landsbygdsnätverk.

Hon kan inte berätta så mycket om själva innehållet, men säger att det blir en diger lunta på drygt 200 sidor.

- Arbetet har visserligen dragit ut på tiden, men det finns en vinst med det. Strategin berör ju alla departement och nu har frågorna fått chans att sjunka in och medvetenheten hos olika beslutsfattare har ökat. Det är lättare att få acceptans för landsbygdsfrågorna nu, tycker jag, berättar Anita Brodén.


Fakta

En skrivelse till riksdagen betyder att politikerna får rätt att motionera på skrivelsen. Det innebär alltså att det fortfarande finns möjlighet att ha synpunkter på, och påverka innehållet.

Läs mer på Hela Sverige Ska Leva


Trafiken fortsätter på Gysingelänken




Trafiken fortsätter på Gysingelänken

Vid ett möte med styrelsen för Österfärnebo Gysinge busskooperativ i veckan beslutades trafiken på Gysingelänken ska fortsätta som nu efter nyår. Några ideella föreningar i Österfärnebo garanterar trafiken fram till landstinget betalar ut pengar. - På det här sättet slipper vi göra ett uppehåll i trafiken och får den kontinuitet som pendlare och andra resenärer behöver, säger Anders Löfgren i busskooperativets styrelse. Fram till i fredags trodde många att trafiken skulle komma att läggas ner från januari 2009. Men i sista stund beslutade Landstingsmötet att rädda trafiken när fullmäktige hade sin turbulenta debatt om den kommande budgeten. - Det känns bra. Vi har tagit kontakt med landstinget och är beredda att stå till tjänst med alla underlag som behövs för ett snabbt beslut om pengar, säger Mats Ehn, ordförande i kooperativet

Läs mer i Gästriklands Tidning

Regeringsstöd till hembygdsförbund





Regeringsstöd till hembygdsförbund

Sveriges Hembygdsförbund får ett bidrag på 500 000 kronor från regeringen. Bidraget ska användas till att utveckla hembygdsföreningarna och de regionala hembygdsförbundens verksamhet inom kulturmiljö, landskap och natur. Regeringen menar att hembygdsrörelsen är en viktig aktör i arbetet med att bevara och tillgängliggöra kulturarvet. Genom den verksamhet som bedrivs skapas intresse och engagemang för kulturarvsfrågor. Sveriges Hembygdsförbund är hembygdsrörelsens riksorganisation och omfattar drygt 1 900 hembygdsföreningar med mer än 450 000 medlemmar i hela landet. Det finns 26 regionala hembygdförbund.

Läs mer i Gästriklands Tidning

En skoldag med hästar i vinterskog




En skoldag med hästar i vinterskog

Hästpinglan ljuder i skogen. En dov metallklang tränger fram mellan tallstammarna. Förr var det ett varningsljud, så inte hästekipagen ute i skogarna skulle kollidera.

Vid tömmarna sitter Lars Danhard, som är ute med en grupp elever och lärare från Höghammarskolan.
Hingsten Trakt och stoet Gorline tar sig fram på den plogade vintervägen i sakta mak. För många i den gamla kolsläden eller kolstigen är färden en upplevelse. Resan går delvis genom den snötyngda skogen.
- Den var både mysig och häftig, säger Marthina Jensen från Gnarp som är en av de 22 eleverna som har valt häst- och smådjursprogrammet vid Höghammar.
Marthina började plugga programmet vid Höghammar hösten 2007, så hon är inne på andra året. Hon sökte till utbildningen för hon vill lära sig mer om hästar och yrken som har med hästar att göra.
Programmet har tre inriktningar trav, ridning och hund. Man har praktik vid Bollnäs travet och får köra hästar där och ridningen är förlagd till Nytorp i Arbrå.

Den här dagen har klassen gjort en utflykt till Lars Danhard och Diana Sandell i Silfors, norr om Alfta. De har många djur på sin gård bland annat nordsvenska brukshästar, som är den sort som användes flitigt i skogen förr i världen.
- Vi har inte den här typen av hästar i vår vanliga undervisning. Vi är här för att bland annat se hur man förr i världen körde häst med timmer, säger Patrick Alm.
Så förutom slädturen bjuder dagen på skogskörning, tipsrunda, samling vid lägerelden med hamburgare och korvgrillning samt hästborstning.

Lars Danhard har själv kört med häst i skogen. Han har tagit fram ett kälkrede från 1940-talet, som han lastar timmer på. Kälkredet består av både en fram- och bakkälke och kan användas vid transporter av lättare virke. Med hjälp av en sax, som är ett hjälpmedel när man lyfter upp stockarna, kan han hiva upp timmerstockarna på kälken.
Björn heter den kedja, som han sedan använder för att låsa fast lasten på kälken med.

Läs mer i tidningen Ljusnan

Långa strömavbrott ställer till problem i julrushen




Långa strömavbrott ställer till problem i julrushen

Mitt i julrushen håller Fortum på att byta ut elledningar i området Grängsbo-Söderomsjön i Ovanåkers kommun för att ge kunderna säkrare strömtillförsel. Det har nu under två veckors tid inneburit att strömmen bryts under sex timmar varje vardag för att arbetena ska kunna genomföras. Nu har många boende i området ilsknat till eftersom det under den här tiden även drabbats av andra längre strömavbrott mitt i julrushen.

Fortum genomför nu en hel del olika arbeten i området Grängsbo-Söderomsjön som ska ge abonnenterna därifrån och söderut en säkrare strömtillförsel. Bland annat byts den gamla blanktråden ut mot isolerade högspänningsledningar som inte kortsluter när träd och grenar faller på kraftledningen. För att kunna genomföra det här arbetet måste strömmen stängas av vilket man då gör under tillåten maxtid som är sex timmar varje arbetsdag. De planlagda strömavbrotten har Fortum informerat de som drabbas om.
Men utöver de planlagda avbrotten så har de inträffat flera andra strömavbrott i området som sträcker sig ner till Skålsjön. Elisabeth Andersson på Skålsjögården har fört statistik på de oplanerade strömavbrotten de senaste veckorna och konstaterar att de inträffat ungefär varannan dag och varat mellan en till fem timmar.

- En dag, precis efter det att vi var klara efter ett julbord tog det slut på strömmen. Det var tur att inga gäster var kvar. För att genomföra en bokad konferens här har Fortum ordnat hit ett större mobilt strömaggregat. Den strömmen räcker inte till alla byggnader vi har här men eftersom det blev en del manfall går det.
Roland Mähl i Skräddrabo är riktigt arg.
- Det här måste man säga är en dålig planering att hitta på något sånt här när det är som mörkast, kallast och veckan före jul, säger han.

- Vi får bunkra vatten eftersom vi har egen brun och pumpen slutar fungera utan el. Inget lyse, radio och telefon. Tack och lov har vi vedspis.
Roland Mähl är inte ensam om att tycka att tidpunkten var dåligt vald. Flera som tidningen talat med har framfört den åsikten.
På företaget Edsby-Persienner AB i Söderomsjön stod man plötsligt en dag utan ström.
- Jag anser att jag inte fått någon information. Jag öppnar den post jag får varje dag och har inte sett något meddelande om att strömmen skulle stängas, säger Bosse Davidsson som driver företaget.

- Att få tag i någon på Fortum är inte det lättaste men tillslut fick jag tag i en person som kunde hjälpa mig och ett dygn senare hade de ställt upp ett mobilt elverk åt oss.
Mats Ljus som är arbetschef på Fortum Hälsingland Syd beklagar att arbetena ställer till en del problem.
- Det var egentligen meningen att vi skulle ha kommit igång med det här lite tidigare, men så har annat kommit emellan. Eftersom pengarna är budgeterade att användas i år kan det heller inte flyttas fram till nästa år. När snön kom fick vi själva så kort om folk att vi fick lov att ta in en entreprenör för att genomföra det.

- När det
gäller det oplanerade strömavbrotten så är de helt och hållet orsakade av den snö som kommit. Det är sådana här problem vi vill motverka genom det arbeten vi gör nu.
Torsdagen var den sista dagen arbetena pågick före julhelgen. Men eftersom man inte hunnit bli klara kommer det sedan att bli fler dagar då strömmen stängs av

Läs mer i Ljusnan

Turistbyrån tar ner skylten




Turistbyrån tar ner skylten

Kommunen stuvar nu om ordentligt i hanteringen av turismfrågor. I dag stängs turistbyrån i Järvsö, som skötts av Hälsingland turism i två år, och kommunen tar över ansvaret för turistinformationen från 1 januari. Den vikarierande turiststrateg som ska jobba med detta är dock ännu inte anställd. Inte heller den kommuninformatör som blir delaktig. Närljus är på väg att anställa en näringslivsutvecklare som ska jobba speciellt med turism.

Läs mer i Ljusdals Posten

100 gårdar levererar vår lokala mjölk




100 gårdar levererar vår lokala mjölk

När Peter Lind styr in den stora mjölkbilen i mejeriets pumphall har han 19 ton mjölk från åtta gårdar i Torsåker och Storvik i tankarna. Ett dygn och åtskilliga meter i rostfria rör senare står samma mjölk i butikens kyldisk.

Gefleortens Mejeriförening har ungefär 100 medlemmar från Tärnsjö i sydväst, via Torsåker och upp till Gästrikekusten söder om Axmar.

Två mjölkbilar kör i stort sett dygnet runt för att hämta in all mjölk. Varje gård besöks varannan dag.

När tankbilen är ordentligt rengjord på utsidan öppnar Peter Lind en lucka och tar ut ett provrör som innehåller en liten skvätt mjölk från varje gård. Den snabb-analyserar han i jakten på spår av antibiotika. Först när testet är klart börjar han pumpa över mjölken i mejeriets tank.

Kraven på hygien och spårbarhet är enormt högt ställda. Inget får gå fel. Minsta förorening kan ställa till fantastiskt mycket skada i den känsliga mjölken.

Men Gefleortens mejeri är modernt och har väldigt hög hygienstandard, trots att byggnaderna är från 1950-talet. Faktiskt är hygienen så bra att laboratoriets tester nu ger klartecken att flytta fram bäst före-datum från sju till åtta dagar efter produktion. Testerna på elva dagar gammal mjölk visar att den fortfarande är utmärkt. Men man måste ha lite marginaler eftersom konsumenten inte har sin mjölk i kylen hela tiden.

Från mjölkbilen till jättetanken på 100 kubikmeter strömmar sedan mjölken till ett stort rum med kilometervis av rostfria rör, ventiler, aggregat och tankar. Här pastöriseras, separeras, standardiseras och homogeniseras mjölken på ett par sekunder. Skummjölk och fett skiljs åt, för att sedan blandas ihop igen i lagom proportioner beroende på vilken produkt det ska bli.

Nästan 60 procent av all mjölkråvara hamnar till sist i mejeriets absoluta storsäljare, 1,5-litersförpackningen med mellanmjölk. Men totalt tillverkas 50 olika produkter. Utöver mjölk och fil även yoghurt, crème fraiche och gräddprodukter. Både egna och andras. Bland förpackningarna märks till exempel Ica, Norrmejerier och Milko.

- Vår roll och ledstjärna är och har alltid varit "ditt lokala mejeri". Sen att vi blir intvingade i ett hörn på EMV-produktionen och samarbete med andra mejerier, det får vi acceptera för att klara lönsamheten, säger produktionschefen Hans Wickström.

Trots att livsmedelsjättarna kan ställa stora krav med sina egna märkesvaror är han inte särskilt bekymrad. Det lokala vinner ändå, tror han.

- 2008 har varit ett väldigt starkt ekologiskt år. Men frågan är om inte ordet "nära" har varit ännu starkare. Det är inte fel om det fortsätter på det sättet, säger han.

Lokal mat är uppskattad. Hans Wickström minns gärna vilket ståhej det blev när Willys skulle sluta sälja Gefleortens och gå över till Milko. Kunderna protesterade så våldsamt att kedjan fick backa.

Han sörjer den tid då Gefleortens var ett komplett mejeri med egen ost- och smörtillverkning. De bitarna försvann i samband med ett misslyckat försök att gå samman med Arla i början av 90-talet. Sedan dess har Gefleortens i stället försökt bygga sitt varumärke kring sin självständighet och sin lokala förankring. I år fyller mejeriföreningen 75 år.

Läs mer i Gefle Dagblad


Bensinpriset sjunker igen




Bensinpriset sjunker igen 10:09 - nere på årslägsta

Bensinbolagen sänker bensinpriset med 10 öre till 10:09 kronor per liter, vilket är tangerat årslägsta.

Dieselpriset sänks med 20 öre till 10:89 kronor per liter, vilket är årslägsta.
Fallande världsmarknadspriser förklarar sänkningarna.

Läs mer i Gefle Dagblad


Byborna vill sänka hastigheten efter olyckor




Byborna vill sänka hastigheten efter olyckor

De som bor i Barkhyttan vill ändra hastigheten från 70 till 30 kilometer i timmen genom byn. Kommunen fick in ansökan för ett år sedan, men först i dagarna hamnar den hos länsstyrelsen.

- Det är bara att erkänna, brevet har blivit liggande i en pappershög på mitt skrivbord, säger gatukontorets Torbjörn Landström om fördröjningen.

Önskemålet gäller en rejäl sänkning av hastigheten på den vägsträcka som går genom Barkhyttans by.

- De boende har råkat ut för en del olyckor, säger Torbjörn Landström.

Han är ansvarig för väghållningen på den aktuella sträckan och har vid ett flertal tillfällen varit i kontakt med byborna angående hastighetsbegränsningen.

- Jag står bakom en sänkning av hastigheten.

Men ett sådant beslut ska tas av länsstyrelsen som nu efter ett år fått handlingarna från kommunen. Och för handläggare Fredrik Åberg finns det en del oklarheter.

- Det finns ingen adressat, bara namnunderskrifter från de boende som har ansökt, säger han.

Innebär det att det kommer att hamna i din papperskorg?

- Det kommer bli mycket svårt att handlägga.

När Arbetarbladet framför problemet till Hofors kommuns väghållare, Torbjörn Landström, lovar han dock att ta ny kontakt med länsstyrelsen för att reda ut oklarheterna

Läs mer i Arbetarbladet


Mjölkbönder satsar




Mjölkbönder satsar

Mångmiljonsatsningar på modern mjölkproduktion får företagsstöd genom länsstyrelsen. Fyra nya moderna ladugårdar i länet kommer att få plats med 250 mjölkkor.

Läs mer i Hudiksvalls Tidning

Torsten filmar gammalt vårbruk





Det började med en tanke och slutade som en film: Vårsådden under de senaste hundra åren. För aldrig har det hänt så mycket i lantbruket som under 1900-talet, när man gick från såskeppa till betydligt mer effektiva såmaskiner. Och från envetna oxar till stilrena traktorer. Till hösten kanske demonregissören Torsten Elisson drar ut på turné i Mellansverige med sin fullmatade "såningsfilm". Till samlingssalar och hembygdsgårdar i Alsike, såväl som i Tortuna.

Redan 1962 gjorde bonden Tors­ten Elisson en film om sin gård Götavi i Vintrosa. En 8 millimeters dokumentation om slit och arbete under ett helt år. Det blev en lyckad historia som han nu fört över till video. "Då vore det väl underligt om jag inte också kunde göra en film om vårsådden", tänkte Tors­ten. Som sedan tidigare har fullt med antika jordbruksredskap och maskiner i sitt privata museum, såmaskinen Gloria från mitten av 20-talet, till exempel, medan han själv har energi som en Grålle och ett ordförråd som en professor.

Hade han inte under sitt vuxna liv haft jordens lera under sina fötter så hade han haft tiljorna på Dramaten, det är då ett som är säkert. Efter att vi tidigt i våras skrev om Torstens lösa filmplaner var det som han fått en spark i baken, berättar hustrun Barbro. Så när manusarbetet väl var överstökat anlitade han Sven-Erik Andersson och Ola Windås att sköta kamerorna, medan rollen som dragare gick till arbetshästen Cardinal från Kvinnersta. En skön herre, som tog sig rätten att beta ganska rejält mellan tagningarna. Med Cardinal följde de två lärarna på Kvinnerstaskolans hästlinje, Roland Wirenborg och Stella Nelson. Roland spelade sig själv som hästskötare, med avsmak för allt vad traktorer heter, medan Stella fick ikläda sig rollen som misslynt piga. En tolkning hon gjorde närmast perfekt.

Rollen som såningsman och dräng gick till skådespelarbegåvningen Roland Andersson från Öja i Hardemo, där han skött släktgården med mjölkkor i hela sitt vuxna liv.
- Så rollen som dräng passar mig ypperligt, säger han med glimten i ögat.

Och ingen kan väl sprida utsädet jämnare från skäppan än Roland. Något han fick lära sig av sin far redan i tolvårsåldern. Annars har ordet "såskäppa" åkt med ändan före ur alla ordböcker. Men här på Götavi denna behagliga majdag levde detta tidigare så viktiga bruksföremål upp på nytt och hade tillsammans med Roland huvudrollen i filmens inledningsskede.

Med pigan Stella spelar Roland upp en konfliktfylld scen där pigan hellre stickar på sina sockor än fyller hans skäppa med säd, underbetald som hon är. Säkert framkallade det slitsamma och snålt avlönade arbetet ute på åker och äng många duster pigor och drängar emellan. Vilka under nattens mörka timmar oftast kom till försoning hemma på drängkammaren.

En annan konflikt ute på gårdarna uppstod när man köpte in den första traktorn. Något som fick åtminstone hästskötaren att se rött. Men efter att tillsammans med drängen blivit lovad fortsatt anställning och en automobiltur in till stan för en traktorkurs blev det mesta frid och fröjd. Kronan på verket för de två blev ett restaurangbesök. Lunchen för hela filmgänget serverades inne i gamla lagården, nu omgjort till museum med bland annat Barbros gamla T-Ford som hon påpassligt köpte under en kafferast. Huvudrätten bestod av köttbullar tillsammans med Barbros härliga potatisgratäng, som gav tillräckligt med energi för att kunna avsluta filmandet.

För en enda dag förvandlades således Götavi till ett mycket gammeldags jordbruk med en skön allmogekänsla, vilket fick en och annan av traktens gamla odalmän att bromsa in ute på vägen och gnugga sig i ögonen. För det är ju inte var dag man ser en hästdragen såmaskin av märket Gloria

Läs mer i Gästriklands Tidning

Gott om hembakt när Jädraås firade julskyltning



   Gott om hembakt när Jädraås firade julskyltning

JÄDRAÅS. Öppet hus med servering och försäljning av hembakat i skolan. Öppet hus på dockmuseet och Röda längan med servering av hembakat bröd. Öppet hus och visning av bagarstugan med servering av nybakat bröd. När byrådet i Jädraås bjuder in till julskyltning ligger en doft av hembakat bröd över hela byn ...

Medan regnet hällde ner i de östra delarna av Gästrikland, låg snön vit, stilla och stämningsfull i de västra landskapsdelarna på lördagseftermiddagen. Snön bidrog till en fin julstämning när före-ningar, företag och skolan hade gemensam julskyltning. I skolan hade eleverna öppet hus och serverade fika, sålde hembakat bröd och lockade med lotterier och chokladhjul i gymnastiksalen.

- Vi behöver ha ihop pengar till skolresan, säger Kristoffer Strid och Erik Sjödén som försöker att få besökarna att satsa en krona på en färg på chokladhjulet.
- Vi vet inte vart vi ska åka. Det ska vi bestämma sedan, säger Rikard som sköter om brödförsäljningen tillsammans med Viktor, Rasmus och Linus.
Hos Eva Lööke i Röda längan var det öppet hus med kaffeservering och hembakta kanelbullar, ost och skinkbullar och hyvlade pepparkakor. På hennes loppis var det även lottförsäljning och som vanligt går avkastningen till några av de Tjernobylbarn som bodde i Gammelboning och Jädraås en sommar i slutet av 80-talet.

I bagarstugan mitt i byn var det full fart på aktiviteterna. Redan på fredagen började Rauno Kuja-Halkola elda upp bakugnen för att byrådets medlemmar skulle ha varm ugn att baka i under skyltlördagen.
- Det var Kopparfors som ägde byggnaden tidigare. Då var det bagarstuga och tvättstuga här, berättar Elisabet Henningsson från byrådet. Med egna medel, stöd genom EU-pengar och massor av ideellt arbete har tomten med stugan styckats av, renoverats och byggts om. Det som tidigare var tvättstuga är numer samlingslokal med öppen spis och vägg i vägg ligger bagarstugan med en effektiv bakugn.
- Den häller värmen jättefint och är verkligen effektiv, säger Birgitta Henningsson som är första gräddare denna dag.
- Vi började på middagen med att baka Rieska. Det är ett bröd från finska Lappland. Det är gjort på kornmjöl och passar bra att baka i bakugn, berättar Sirpa och rör i ordning ännu en deg som ska bakas ut under eftermiddagen.
Receptet hämtar hon från bakstugans egen receptpärm som fylls på med nya recept vartefter.
- Det här blir vanligt tunnbröd med vete och nu har vi precis bakat färdigt ett hårdbröd med rågmjöl och kummin. Och så har vi en deg som står och jäser.

Med jämna mellanrum kommer byborna in och tittar på byns egen bagarstuga och smakar på brödet som bakas.
- Vem som helst kan komma hit och baka. Det är bara att boka genom byrådet, säger Elisabet Henningsson.
- Det är faktiskt ett roligt sätt att umgås. Vi har haft halva släkten med oss och bakat pizza en dag, berättar Sirpa som är en av de mest flitiga bagarna i bagarstugan. Vi beställde färdig deg på pizzerian i Järbo och bakade ungefär 80 pizzor en dag. Och förra året bakade vi lussebullar i bakugnen och de blev jättegoda. På lördag är vi ett gäng som ska göra stora julbaket.

Agnetha Brolin

Läs mer i Gästriklands Tidning

3,5 miljoner till utveckling i Gästrikebygden



3,5 miljoner till utveckling i Gästrikebygden

Senast den 15 januari ska den som vill ha finansiering till lokal utveckling genom Leader lämna in sin ansökan till Leader Gästrikebygden. Alla som har idéer om hur den egna landsbygden ska utvecklas har chans att söka.
-Leader är tänkt att vara ett smörjmedel som öppnar upp för nya idéer och samverkansformer som leder till förbättrad livskvalitet och ekonomi på landsbygden. Nu hoppas vi att många vill delta i utvecklingsarbetet och att det kommer in bra projekt redan nu till första beslutsomgången! säger Theres Sundberg, verksamhetsledare för Leader Gästrikebygden.
- Alla blanketter och information för de som vill söka finansiering finns på Leader Gästrikebygdens hemsida. Det viktiga är att man har bra utvecklingsidéer som man kan och vill förverkliga, inte att man är ett proffs på ansökningar.

KORT OM LEADER GÄSTRIKEBYGDEN:
Leader Gästrikebygden är en ideell förening som adminstrerar ett av snart 65 svenska Leaderområden. Leader är en metod och finansieringsform som är en del av det nationella Landsbygdsprogrammet under 2007-2013.
Metoden bygger på att såväl projektidéerna som finansieringsbesluten och genomförandet sker i samverkan lokalt av människor med förankring på landsbygden.
Målsättningen är att involvera såväl föreningar, företag och kommuner i arbetet.
Finansieringen kommer från EU, stat, kommunerna i Gästrikland och Region Gävleborg. Fram till och med 2013 kommer cirka 3,5 miljoner kronor årligen att fördelas till smarta projekt i Gästrikland.

Läs mer i Gestriklands Tidning

Kreativ Landsbygd - en konferens om företagande och nytänkande









Kreativ Landsbygd - en konferens om företagande och nytänkande

Den 4-5 februari anordnar Jordbruksverket tillsammans med Landsbygdsnätverket konferensen Kreativ Landsbygd-
en konferens om företagande och nytänkande. Läs mer

Anmäl dig till Kreativ Landsbygd


- en konferens om företagande och nytänkande

Den 4-5 februari anordnar Jordbruksverket tillsammans med Landsbygdsnätverket konferensen Kreativ Landsbygd-
en konferens om företagande och nytänkande.Konferensen ses som en av 2009 års nätverksträffar. Sista
anmälningsdag 22 december. En hälsning från Jordbruksverket När jag är ute i landet så känner jag att det myllrar av
 idéer på den svenska landsbygden. Idéer som kan utvecklas till livskraftiga företag av kluriga entreprenörer.
Hur kan vi på bästa sätt stötta dessa företagare och på så sätt bidra till utvecklingen av landsbygden?
På årets landsbygdskonferens, som vi i år samarbetar med Landsbygdsnätverket om, är det en central fråga som vi
vill ska stötas och blötas och diskuteras ur många olika synvinklar. Det gör vi under konferensens första dag.
Den andra dagen har du möjlighet att delta i olika seminarier där du bland annat får träffa entreprenörer som berättar
om sina företagsidéer, kan ta del av olika projekt för att stimulera företagande och få information om nyheter om olika
satsningar som rör landsbygden. Den ersätter också de länsstyrelseutbildningar som Jordbruksverket ordnar varje år
och du kommer att få information kring nyheter i stödadministrationen under denna dag. Vår förhoppning är att du ska
 lämna konferensen med en mängd nya tankar och idéer.
Anmäl dig nu till landsbygdskonferensen den 4-5 februari.
Vi ses!
/Mats Persson, Generaldirektör

Praktiskt om konferensen:
Datum: 4-5 februari 2009
Plats: Elmia, Jönköping
Anmälan: Anmälan görs på www.elmia.se/jordbruksverket
Sista anmälningsdag: 22 december 2008
För mer information:ladda ner programmet i PDF-format här .


Priset på el kraftigt ned




Priset på el kraftigt ned

Elpriserna rasar. På terminsmarknaden, som styr det bundna priset, har elen gått ned med 45 procent sedan i somras och även spotmarknaden, som styr det rörliga elpriset, faller. Här ser vi en 25-procentig minskning jämfört med i september.

Den globala finanskrisen har inte bara inneburit en våg av varsel på arbetsmarknaden, nedskärningar, sjunkande börs och sjunkande ränta - i skymundan har även elpriset fallit.
Lägre bränslepriser i kombination med en snabbt fallande elkonsumtion är anledningen.

Och det handlar om en rejäl sänkning. Speciellt när det gäller långsiktiga elavtal.
- Att de nästan har halverats jämfört med i somras är exceptionellt, säger Jonas Almquist, Sverigechef på Bergen Energi, en av de största elmäklarna i Norden.
De som kommer i åtnjutande av de långsiktiga avtalen är elkunder med bundet pris.
- När deras nuvarande avtal löper ut kommer de att märka en avsevärd kostnadsminskning, åtminstone om avtalen löper ut under de närmaste månaderna, säger Jonas Almquist.

Även spotmarknaden har backat, om än inte lika mycket. Snittpriset för november landade på 53 öre per kilowattimme, en minskning med fem öre, eller nio procent, jämfört med oktober. I september låg spotpriset på drygt 70 öre, den högsta noteringen sedan hösten 2006, då extrem torka drev upp priset till en bit över 80 öre.
Nedgången har fortsatt i december. På onsdagen låg priset på den norska elbörsen Nordpol på 48 öre och snittet hittills i december är cirka 50 öre per kilowattimme.
Spotpriset kunde ha fallit ytterligare en bit, om det inte vore för tre stillastående kärnkraftsreaktorer i Sverige.
- Med dessa i drift hade vi sett en ännu kraftigare sänkning, säger Jonas Almquist.

Eftersom reaktorerna
snart beräknas vara i gång igen talar mycket att spotpriset faller ytterligare.
Och hade den där elkabeln från Norge till Sverige fungerat som den ska hade spotpriset också redan varit lägre. Almquist beräknar att den trasiga kabeln ger en merkostnad på 3,5 öre kilowattimmen.
Den har varit trasig bra länge - åtminstone sedan förra vintern. Går det inte att laga kabeln?
- Jag är ingen tekniker, men man kan ju fråga sig hur svårt det ska vara att få ihop två stumpar, säger Almquist.

När vi ber honom blicka lite framåt ger han följande prognos:
- Marknadens gissning är att spotpriset under det första kvartalet 2009 går ner med ytterligare några ören.
Detta under förutsättning att det inte blir ordentligt kallt. Almquist skissar också på ett sådant scenario.
- En vinter med extrem kyla och ett fortsatt stopp i de tre kärnkraftsreaktorerna skulle kunna driva upp spotpriset till över en krona. Men då pratar vi extremt kallt väldigt länge.


Läs mer i tidningen Ljusnan

Älgen - ett av Gävleborgs framgångsrika UF-företag




Älgen - ett av Gävleborgs framgångsrika UF-företag

Allt fler gymnasieelever startar UF-företag och Gävleborg visar nu landets bästa siffror. På Slottegymnasiet i Ljusdal finns det flera UF-företag med olika produkter. Ett av dem är Älgen som tillverkar hållare för talgbollar.

Läs mer i Ljusdals Posten

Vindkraft på Orsa finnmark




Vindkraft på Orsa finnmark

Åtta personer kom till det samrådsmöte som wpd Onshore Tandsjö AB inbjudit till i Fågelsjö gammelgård på onsdagskvällen. orsaken till sam rådet är biolagets planer på att bygga vindkraftverk på Orsa finnmark väster om Tandsjöborg. Från och med onsdag och fram till den 11 februari kan intresserade skaffa sig information om wpd Onshore Tandsjö AB:s, ett dotterbolag till tyskägda wpd Scandinavia, planer på att anlägga en vindkraftpark på Orsa finnmark väster om Tandsjöborg och cirka 9 mil väster om Ljusdal. Ett samråd inleddes igår genom att representanter för bolaget fanns på plats i Fågelsjö gammelgård för att svara på frågor och informera om projektet.

Läs mer i Ljusdals Posten

Den lokala maten



Från hav till butik

Snabba ryck hos Gävlefisk

Mindre än 20 timmar efter att fiskebåten angör bryggan i Engesberg ligger strömmingfiléerna i butikens kyldiskar. Lokal mat, helt fri från tillsatser och väldigt nyttig.

På väggen i det lilla mottagningsrummet på Gävlefisk, eller Sjöboden som företaget numera heter, sitter två planscher. Den ena har rubriken "Strömming. Från hav till matbord, en resa på 15 mil". På den andra står det "Från torsk till fiskpinne, en resa på 4 400 mil".

Planscherna pryds med kartor och pilar över resvägen, Gävle-Stockholm respektive Berings hav-Kina-Sverige.

- Lite propaganda så där, säger Tony Persson, plats- och försäljningschef på fiskfabriken.

Just i dag har det kommit in ungefär tre ton strömming som fileas och paketeras på ungefär en halv dag.

Just ovissheten om hur mycket fisk man får in är ett problem. Likt björnfällen i sagan säljer Tony Persson ständigt fisk som fortfarande simmar omkring någonstans i bottenhavet.

- Om jag gör en affär på fredag säljer jag fisk som ska vara i butiken på måndag. Blåser det och är dåligt väder på söndagen så att fiskarna inte kommer ut blir det svårt, säger han.

Den enda nödåtgärden som finns att ta till är att köpa av någon finsk fiskare. Men det innebär två dagars leveranstid.

Målet är förstås att fisken man rensar och säljer ska fiskas av de egna båtarna. De är tre stycken. En båt som landar i Stocka utanför Hudiksvall, och så de två Bönafiskarna. Lasse Berglunds båt samt Tomas Karlsson och Bernt Bergströms båt.

- Det är bekymrande att det inte ser ut att bli någon föryngring här, säger Tony Persson.

Han ser en ökande efterfrågan på fisk, och i synnerhet den nyttiga och billiga strömmingen. Men han är osäker på om fiskeflottan räcker till.

Sommartid är det inga problem, för då går de små skötbåtarna ut och deras fångst är ett välkommet komplement. Men vintern kan vara tuff.

I fiskfabriken luktar det föga förvånande väldigt mycket fisk. Strömmingen kommer direkt från båtarna lastade i stora plastlårar med 400 kilo fisk i varje. De tippas över i ett vattenbad. Därifrån åker fiskarna via ett transportband in i filé-processen.

Först i kedjan står Gai Ngyien och vänder med flinka händer strömmingarna så att alla landar i var sitt litet fack med huvudet nedåt. En vass kniv nackar fisken samtidigt som den träffas av en vattenstråle som skjutsar den lilla huvudlösa fisken bakåt i spåret. Swisch, så har en likadan kniv skurit av stjärtfenan. När fiskarna sedan kommer ut ur en två meter lång rostfri tunnel har de tagits ur och förvandlats till filéer.

Tommy Englund sitter på efterkontrollen med en sax i handen och knipsar av de stjärtfenor som maskinen missat. Sedan återstår packning. Antingen i isade tiokiloslådor till branschen eller i de ljusblå trågen som sedan körs till matbutikerna.

Gävlefisk står själv för en stor del av distributionen till butikerna i närområdet. I vissa fall får fisken skjuts med Gefleortens bilar.

- De fyller sina bilar och vi slipper åka. Det är miljövänligt!, säger Tony Olsson.

Fisken behandlas inte överhuvudtaget med några salter eller konserveringsmedel. Det enda som förbrukas i fabriken är rent vatten. I konsumentförpackningarna är det en särskild syreblandning som gör hållbarheten lite längre. Inga andra hemligheter.

Läs mer i Gefle Dagblad


Sämre postservice för Ester och Emmy



Sämre postservice för Ester och Emmy

Det går inte längre att få ut kontanter från lantbrev bäraren. För många gamla i Mehedeby har detta slagit hårt. - Jag kan fortfarande köra bil men det är många här som inte har körkort och har svårt att ta sig till tåget eller bussen, säger 81-årige Ester Hedin.

Hon tillhör ett av 250 hushåll i samhället som har lantbrevbärning. Deras service försämrades radikalt 1 december då betal- och uttagsservicen via lantbrevbäraren upphörde.

- Det spelar ingen roll om det är tre mil eller två kilometer till banken om jag inte kan ta mig dit, säger Ester Hedin och syftar på drabbade gamla.

Kör bara på sommaren

En av dessa är 91-åriga Emmy Larsson.

- Jag kör bil till Tierp och Söderfors, men bara på sommaren. Det är klart att det blivit lite besvärligare nu. Sonen Lennart säger att jag inte ska vara rädd att fråga om skjuts till banken i Tierp.

En enklare betaltjänst finns kvar i glesbygd med mer än tre mil till närmaste bank men Tierp omfattas inte. Gamla och funktionshindrade, som fortfarande kan ta ut pengar från plusgirot, får vänta tre-fyra dagar på pengarna. Förut fick de utbetalningen i handen.

- Våra lantbrevbärare har inga kontanter. De förmedlar bara rekommenderad post från kunden till brevgirot, säger Eva Ernäs, utdelningschef på posten i Tierp-Skärplinge.

Svårt att planera

Ester Hedin säger att det är svårt att i förväg veta hur mycket pengar man behöver om några dagar.

Speciellt då flertalet Mehedebybor lever i villor där akuta problem kan dyka upp.

- Beslutsfattarna har inte tänkt hur det här ska fungera, det är en skrivbordsprodukt.

Ortsbefolkningen menar att informationen kring förändringen varit dålig. De har inte fått blanketter för fortsatt betalservice. Post- och telestyrelsen (PTS) poängterar att de gått ut med information via brev och annonser.

Har fått information

- I höstas delade vi ut information från PTS men då var det inte klart med betaltjänsten. Vi har gett blanketter till 15 äldre som fått sina lådor flyttade. När människor frågar får de en blankett och våra brevbärare har pratat med folk om förändringen, säger Eva Ernäs, posten i Tierp-Skärplinge.

Läs mer i Arbetarbladet


Forsamacken nedmonterad




Forsamacken nedmonterad

Besvikna Forsabor samlades i onsdagsförmiddagen vi macken. Ett litet hopp för automatstationen tändes på onsdagen. OKQ8 ser över möjligheten att lämna cisternerna kvar i marken.

Läs mer i Hudiksvalls Tidning

Gratis blöjor i Svågadalen



Gratis blöjor i Svågadalen

Svågadalen går mot strömmen, i blöjbesluten, och tillhandahåller även i framtiden fria blöjor till bygdens yngsta dagisbarn. Beslutet fattades av en enhällig Svågadalsnämnd, vid tisdagens sammanträde.

Läs mer i Hudiksvalls Tidning

X-ingbladet




Till nästa år planeras att kunna lägga ut vår tidning som pdf-fil här på bloggen. Allt för att göra oss tillgängliga för så många som möjligt. En förhoppning är att alla medlemmar på så vis ska känna sig uppmuntrade att skicka in texter och bilder som rör deras föreningar, verksamheter och aktiviteter. Ta din chans att synas mer och få större genomslag.

Rapport ifrån finnskogen ...Strömavbrott igen!


Här kommer en rapport om hur det kan vara att leva på finnskogen och landsbygden


Strömavbrott igen!


 



Tro det eller ej - vi fick avbrott igen!

Leif skulle laga mat i dag, köttfärsbiffar med lök och potatis. Tur att vi har en järnspis, en över 100 år gammal huskvarna, man kan ha många grytor kokande på samma "platta". Pannlampan kommer väl till pass.

Strömmen försvann omkring 18.00 och kom tillbaka kl 22.00. I grannbyn som ligger efter oss på ledningen har vår bekant varit utan ström sammanhängande i 40 timmar. Därtill har hon tagit ledigt i tre dagar för att dona till jul!
I en annan by har ett par tagit in på hotell Scandic, dom saknar nog både spis och ved!

Läs mer på deras blogg

Öborna kräver posten kvar





Öborna kräver posten kvar


Posten vill att Arholmaborna ska hämta sina paket i Älmsta. En resa som tar 4,5 timme, tur och retur. Nu har öborna skrivit ett protestbrev till Posten. - Det är helt orimligt, säger Claes Örtendahl i Arholma ekonomiska förening som sköter öns posthantering.

Kundunderlaget på ön Arholma utanför Björkö är litet. Totalt finns ett 40-tal bofasta personer på ön, drygt 500 under sommaren.
Nu vill Posten sänka ersättningsnivåerna för postombud, och på Arholma omfattas då lanthandeln, som även fungerar som Systembolag och Apotek.
- Det ställer till stora problem för oss när vi också ska sköta lanthandeln, säger Claes Örtendahl i Arholma ekonomiska förening.

Som lök på laxen vill Posten från nyår att alla postpaket ska hämtas ut i Älmsta. De kunder som vill ha sina paket levererade ut till ön, måste ringa och be om det.
Annars levereras paketen till Älmsta.
- Det är väl klart att vi vill ha dem hit. Varför kan man inte leverera direkt? frågar sig Claes Örtendahl.
Att hämta paketen i Älmsta skulle ta flera timmar för Arholmaborna. Först passbåt från Arholma till Simpnäs på Björkö, sedan buss till Älmsta och så tillbaka igen.
- Det är väldigt få av oss som har änglavingar och kan flyga över vattnet. Det skulle ta oss 4,5 timme med passbåt och buss, förklarar Claes Örtendahl.

Fyra föreningar har protesterat mot postens planer på att dra in postleveranserna till Arholma handel, där öns ekonomiska förening sköter hanteringen.
De övriga föreningarna är öns byalag, Intresseföreningen och Skärgårdsföreningen.
- Vi är väldigt oroliga för att vi ska få en kraftigt försämrad service här, menar Claes Örtendahl.

Protestbrevet till Posten har inte gjort någon verkan. Svaret Arholmaborna fått är att beslutet står fast.
- Arholma är en så kallad kärn-ö, som måste ha en viss service. Jag tror inte det här kan vara av så avgörande betydelse för postens finansiella ställning. Den här lilla föreningen och det stora företaget är liksom inte jämnspelta.

Örtendahl säger att man inte tänker ge sig i första taget.
- Vi tycker att vi har bra sakargument. Frågan är nu bara hur vi ska gå vidare. Vi kan överklaga till Post- och telestyrelsen, men vi vet inte om det är särskilt meningsfullt, säger Claes Örtendahl.

Läs mer i Norrtälje Tidningen


God Jul & Gott Nytt År...


Tack alla för ett underbart och härligt landsbygdsår med alla fina minnen och händelser. Som ni vet har jag nu avslutat min tid som anställd på X-ings kansli och vill här passa på tacka för den tiden och önska er alla ett riktigt gott 2009.



God Jul & Gott Nytt År

Önskar här en mister som ni känner vid namn Christer


Stort tack för den fina blomman ...




Jag vill sända ett stort tack till Er alla i styrelsen som skickat en sådan fin julblomma till mig



God Jul & Gott Nytt År

Önskar här en mister som ni känner vid namn Christer


Rapport ifrån Björn Pettersson och Finmarksbladet "Looslappen"


Här kommer en rapport ifrån Björn Pettersson och Finmarksbladet "Looslappen"


Här kommer en rapport ifrån Finmarksbladet "Looslappen"


Här kommer en rapport ifrån Finmarksbladet "Looslappen"


Rapport ifrån Ramsjö och Lars-Göran "truls" Larsson



Här kommer en rapport ifrån Ramsjö och Lars-Göran "truls" Larsson


 Ljusdals Energi.


Nu kan jag meddela att vårt kära Elverk i sin kader har anställda sabotörer. På annat vis kan jag inte tolka deras tilltag, att klippa av kabeln till belysningen i "Oppigårdsgranen". Då jag talade med ansvarig chef på energiverket sade han, att ledningen var inkopplad felaktigt samt att det måste vara ett riktigt uttag med jordfelsbrytare osv, men varför inte meddela detta till oss och det var väl inte nödvändigt att klippa kabeln på fler ställen. Tydligen trodde väl sabotörerna att belysningen till granen var min privata anläggning, eftersom man också var upp och kollade en utebelysning hemma hos mig. Jag kan väl säga att det var en sjujäkla tur, att jag inte var hemma vid tillfället för deras besök. Om man nu skulle vara riktigt kritisk, kanske deras oöverlagda handling kan rubriceras som skadegörelse av allmän egendom, för det är faktiskt Ramsjöborna som tillsammans äger belysningen och de betalar även varje år en summa till underhåll av densamma.

Nu tänker jag inte låta sådana barnsligheter förmörka vardagen, utan jag önskar trots allt personal och sabotörer på Ljusdals Energi en God Jul och ett Gott Nytt År.


Drivmedel.


Det verkar vara stört omöjligt att få någon ordning på drivmedelssituationen i Loos och Ramsjö. Trots att Kommunen gått in och lovat bankgaranti för leveranserna och Preem säger sig nöjda med det, så ges inget besked när beställning kan göras. Man säger nu att man är tveksam till logistiken, men jag ger mig tusan på att Preem vill vänta tills priset gått upp igen, för nu är bensinpriset det lägsta som varit under de sista två åren. Man kanske tycker att jag ser spöken mitt på ljusa dan, men tänk om förklaringen är så enkel!

Vi har nu stått utan bensin i två veckor och händer inget under kommande vecka, så tror jag tamejtusan att vi kapar en tankbil och fyller upp tankarna. Piraterna utanför Somalias kust kan ju, så varför skall vi vara sämre?

Vi har också blivit lovade att ta del av värmlänningarnas koncept (kallat By-macken), men även från det hållet är det besynnerligt tyst, så vi får se hur det blir.

Idag måndag den 15 december 2008 har man sagt, att nu skall det äntligen vara klart med drivmedel till Loos och Ramsjö, så nu väntar jag bara på det definitiva besked, som talar om var jag kan beställa den åtråvärda varan.


Kristid.


Vi läser dagligen om den stora kris världen befinner sig i, men en kategori som tydligen inte drabbas nämnvärt av de dystra rapporter som ges, är ledarna i de företag, vilka så gott som varje dag varslar sina anställda om avsked. De får minsann behålla sina jobb och miljonlöner samt i de flesta fall sin bonus, oavsett hur dåligt företagen gått.

Våra USA-ägda bilindustrier skall nu räddas med statliga medel, därför att man från regeringshåll säger att: Visst ska vi ha en bilindustri i Sverige framledes.

Vem kan förresten garantera att Volvo och Saab i framtiden blir Sverigeägt. Nästa gång kanske det blir kineserna som lägger beslag på våra flaggskepp.   

Nog är det väl ändå själva fan, att så fort en bank eller ett storföretag knakar i fogarna, så är det skattebetalarnas plikt att rädda dem, men under högkonjunktur då ger man glatt utdelning till aktieägare och miljonbonus till företagsledning, utan tanke på konsolidering av företaget. Man nämner inte med ett ord, frågan om återbetalningsskyldighet efter räddningsaktionen.

Inte nog med det, för sedan är det staten som har skyldighet, att ta hand om de stackare som blivit friställda och har svårt med sitt livsuppehälle, när lönen uteblir.

Jag säger som framlidne Erland Gustafsson från Rödbron: Det är ett jävla skitsamhälle vi bor i


  

Julmarknad.


Så var då årets julmarknad till ända och i likhet med tidigare år korades årets Ramsjöbo. Den som i år diplomerades till titeln, var bondkomikens regissör Elisabeth Söderberg, som med sina lustspel trollbundit publik från platser långt utanför Ramsjös gränser. Det fanns flera som aspirerade på den åtråvärda titeln som årets Ramsjöbo, t.ex. Kerstin Berkestedt för sitt arbete inom kyrkans domäner, eller Inga Östervall, som med sitt oegennyttiga arbete sett till att vi fått ett perfekt fågelskådartorn här i Ramsjö.

Det här vart ett sidospår för det var väl julmarknaden jag skulle skriva om och i år var begivenheterna förlagd till Hafvermans Camping till mångas förtjusning, men en del menar att marknaden skall vara på Folkets Hus och andra säger att mitt i byn är rätta platsen.

Hur fan gör man för att alla skall vara nöjda?

Marknadsdagens morgon hade temperaturen sjunkit till minus 20 grader och då var det att försöka ha de flesta aktiviteterna inomhus och det fungerade väl någotsånär, även om det blev lite trångt om saligheten. Tyvärr kunde inte dagen som vanligt avslutas med luciatåg i kyrkan, eftersom det råder brist på flickor i Ramsjö, eller vad sägs om att av 55 elever i skolan är 90% pojkar. Vi får väl gå ner på Nyhem och efterlysa luciakandidater eller försöka med import av något slag. Hur som helst ser jag det som illavarslande. Jag menar då inte ett inställt luciatåg, utan hur skall bygden se ut om det inte finns kvinnor, nog för att fruntimra ställt till med mycket jäkelskap, men där är väl männen lika goda kålsupare.

För mig känns det nu som att Byarådet behöver nya talanger som anordnar julmarknaden, eftersom vi inte längre har något att tillföra och då behövs nya auktoriteter med förmåga.


Bygderådet.


Det har framkommit att många ondgör sig på att kontoret inte är öppet på tider som det tidigare har sagts. Jag är den förste att beklaga att blivit på det viset, men Ingrid som tidigare varit anställd på halvtid, har sedan september arbetat med ett projekt (omsorgsnära tjänster) åt Sambolaget och själv har jag min gård att sköta, så den tid jag gör åt Bygderådet är helt på ideell basis. Den som vill ha hjälp av oss, behöver bara ringa 070-608 84 01, så kommer Ingrid eller jag och hjälper er, om vi är tillgängliga.

Idag vet vi inte hur det utvecklar sig med Bygderådet efter årsskiftet, men förhoppningsvis blir det så att kontoret blir bemannat. Mycket beror på om det blir en fortsättning på Ingrids projekt eller inte, så vi får se vad som sker.

För egen del känns det som jag vill dra ner på uppdragen framöver, eftersom jag inte har det så välbeställt med hälsan och då gör det sig själv.


Funderingar.


Jag har en del tankar om hur framtiden skall se ut i Ramsjö.

Till att börja med måste något göras för att folk skall ha ett arbete som möjliggör deras fortsatta existens på orten och vad skulle det vara.

Det pratas i alla läger om bioenergi och då skulle jag vilja lobba för en pelletsfabrik, för råvaran finns ju inpå knutarna och en förstudie som visar att det är fullt möjligt är gjord genom Bygderådets försorg. Vidare kanske man bör undersöka möjligheterna till ett projekt där det tillverkas diesel av tallskog. Fabriker finns redan i Piteå och Åsele.

En förstudie om ett kraftverk i Kvarnån finns väl också inom möjligheternas gräns.

Vindkraft kan väl också tänkas vara något för framtiden.

Vi har redan en företagare som timrar hus (Hälsinge Hus & Bygg), kanske någon hantverkare vill vidareutveckla den biten med snickerier.

Loa:s Plåtslageri sysslar med takläggning och reparationer.

Hennansjön bör utvecklas för fisketurism och den är seglingsbar söder om Sundsbron.

Fiskevårdsområdet har många fina sjöar som lämpar sig för fisketurism. 

Hafvermans Camping har stor potential till utveckling om marken kan friköpas.

Hembygdsgården på Lugnaudden har kanske vackraste läget i Sverige och dit skulle massor av aktiviteter kunna förläggas.

Lokalt mathantverk är idag en intressant nisch för den som vill prova på.

För den som är intresserad av odling finns mark för grönsaks- och bärodling.

Om allt detta genomförs, folk handlar lokalt och tankar på sin mack, så tror jag Ramsjöborna har stora möjligheter till överlevnad och orten växer väldeliga.


Nu avslutar jag med att önska er alla en riktigt God jul och ett Gott Nytt År.

Er förbundne Lars-Göran "Truls" Larsson.


Ps. Jag får be om ursäkt för de invektiv jag använt, men när man saknar ord blir det lätt så.


Betaltjänst för äldre och funktionsnedsatta i glesbygd



Länsbygderåd enligt nedan


Betaltjänst för äldre och funktionsnedsatta i glesbygd


Rätt tänkt - fel mål - fel fokus - fel timing - fel information, d.v.s. inte mycket rätt alls.


Proposition

Med anledning av Svensk kassatjänsts nedläggning och därmed bl.a. upphörandet av lantbrevbärarnas hantering av betalningsservice skrevs proposition 2006/07:55 där följande står att läsa: "Mot bakgrund av denna utveckling anser regeringen att marknaden i första hand bör tillhandahålla grundläggande betaltjänster och staten övervaka att så sker. Med grundläggande betaltjänster avses betalningsförmedling, uttag av kontanter samt hantering av dagskassor för näringsidkare och ideella föreningar. Det föreslås ett politiskt mål för de grundläggande betaltjänsterna Målet skall vara: Alla i samhället ska ha tillgång till grundläggande betaltjänster till rimliga priser. Det statliga åtagandet bör endast omfatta de orter och den landsbygd där behovet av grundläggande betaltjänster inte tillgodoses  av marknaden."


Det står också "För att underlätta övergången från nuvarande ordning till andra alternativ för de personer som i dag bedöms ha störst behov av Svensk Kassaservice, t.ex. pensionärer, avser regeringen att ge Post- och telestyrelsen i uppdrag att genomföra en informations- och utbildningsinsats och därigenom hjälpa dessa personer till nya, enkla och kostnadseffektiva betaltjänster."


Upphandlad lösning

Någonstans på vägen har en begränsning av tjänsten satts till att man skall vara över 80 år eller ha en funktionsnedsättning som gör det svårt att utnyttja tätorternas kommersiella service. Man skall dessutom bo så att man har tillgång till lantbrevbärare.


Mot denna bakgrund är det med stor förundran vi nu studerar den information, som äntligen har nått ut om resultatet. Redan målsättningen pekar åt fel håll men tyvärr har inte tillräckligt många med insikt om verkligheten studerat denna text. I målsättningen talas endast om betaltjänster till rimligt pris. Tidigare i texten utvecklas visserligen begreppet betaltjänster men det är lätt att glömma vad som ingår.


Detta har inneburit att PTS, som skött upphandlingen, konstruerat en ny giroform. Detta trots att de flesta (eftersom vi inte kontrollerat kan vi inte skriva alla) banker tillhandahåller girosystem, som inte kräver vare sig dator eller Internetuppkoppling utan sköts med penna och papper samt tillgång till en brevlåda. Den väsentliga skillnaden på det nya girosystemet och de gamla är att det nya är mer komplicerat och avsevärt mycket dyrare. I denna del hade det troligen varit betydligt bättre om PTS använt sina resurser för att informera och utbilda våra gamla om fördelen med existerande girosystem.


Den andra delen i grundidéen, d.v.s. uttag av kontanter, har förfuskats på ett sätt, som gör den helt oanvändbar för de flesta pensionärer. Eftersom huvuddelen av pensionärerna redan betalar  sina räkningar med befintligt giro kan de inte utnyttja möjligheten att få hela sin pension utbetalt i kontanter via det nya systemet eftersom de då inte har några pengar på sitt bankkonto för att betala sina räkningar. Om de å andra sida sätter in sina pengar som de tidigare gjort kan de inte få ut några kontanter utan att besöka en bankomat, möjligen kan de ta ut pengar när de handlar genom att använda sitt bankkort. Servicen på landet är tyvärr sådan att många pensionärer sällan kommer i närheten av en bankomat, affärerna är dessutom nerlagda i många små tätorter, vilket innebär att pensionärerna ofta får sina dagliga behov tillgodosedda genom att grannar eller släktingar hjälper dem att handla. Detta innebär att de är i stort behov av att kunna ta ut kontanter i anslutning till hemmet. Att skicka bankkort och kod med hjälpsamma människor kan knappast vara en hantering, som staten bör främja. I detta fall förstår inte vi hur PTS hur väl de än vill skall kunna informera och utbilda de gamla, möjligen skulle en kurs i falskmynteri vara användbar men det kan väl inte vara meningen.


Den tredje delen i grundidéen talar om dagskassor för näringsidkare och föreningar. Denna del har helt slopats, vilket sannolikt innebär att dessa kunder tvingas samla på sig mera pengar hemma med åtföljande ökad risk för inbrott och rån. Det talas också om att tjänsterna skall tillhandhållas till rimliga priser. Ur samhällsekonomisk- och miljömässig synpunkt kan det väl inte finnas någon bättre metod än att lantbrevbäraren, som ändå åker förbi samlar upp dessa pengar istället för att ett antal företagare skall åka extra till tätorterna för insättning.


Timing

När man sedan skall upphandla denna ärbarmärliga lösning lyckas man sumpa tiden så att starten på det nya systemet blev den 2008-12-15 d.v.s. två veckor efter det att det gamla systemet avslutades. Det rimliga hade varit att PTS gått ut med en bred information några månader före det gamla systemet lades ned, dels för att ge brukarna tid att anmäla sig, dels för att ge oss denna möjlighet att framföra åsikter före och inte efter systemet sjösatts. Allra bäst hade naturligtvis varit om man hade frågat någon utanför Stockholms tullar innan man lägger ner mycket pengar på en oduglig lösning.


Information

Men inte nog med det. Informationen om hur systemet skulle fungera gick ut 2008-12-10 från PTS och då skriver man "...vad du kan göra om du inte har hunnit anmäla dig till tjänsten." "Den nya betaltjänsten Brevgirot startar den 15 december, förutsatt att du har anmält dig senast 28 november". Det är emellertid ganska svårt att anmäla sig till något, som man inte vet existerar. PTS anger också att de informerat ett antal andra byråkrater men när det gäller brukarna har man bara gått ut till de 1700 hushåll, som redan har något, som kallas utsträckt lantbrevbäring. När det gäller övriga, som omfattas av systemet, kanske 100 000 hushåll, säger man att man tyvärr inte vet vilka dessa är varför man från och med vecka 50 skall låta landets 2 300 lantbrevbärare dela ut information till dem de tror har rätt till tjänsten eller till  dem som frågar efter den. Det enda rimliga borde vara att dela ut informationen till alla hushåll och låta dem själva bedöma om de har rätt till och behov av servicen.


Vi tycker

Mot bakgrund av att informationen kommit så sent att alla, för att överleva, varit tvungna att hitta andra system samt att det finns betydligt bättre och billigare system på marknaden är det väl knappast en djärv förutsägelse att det nya Brevgirot får en mycket kort livscykel. Om det fortfarande finns någon, som behöver hitta en lösning uppmanar vi alla att informera om de bra girosystemen och glömma det nya och dåliga.


Behovet av kontanter kvarstår emellertid och skulle åtminstone tillfälligtvis kunna lösas genom att kunderna fick möjlighet att skicka in  en speciell uttagsblankett, som endast kan generera ett rekommenderat brev med den önskade summan i kontanter skickat till kontots innehavare. Det borde innebära att uttagsblanketten inte behövde rekommenderas.


Även behovet av att ta hand om dagskassorna kvarstår men där överlåter vi åt PTS att hitta ett system som fungerar till ett rimligt pris.


Ta dessutom bort åldersgränsen, för den, som är ung och rörlig, är det naturligt att betala med kort, ta ut eventuella kontanter i bankomat och betala sina räkningar via Internet. Var gränsen går när man behöver en utökad service nära hemmet tror vi inte man kan ta administrativa beslut om. Det är bara den enskilda människan som kan avgöra detta.


Vision

Satsa sedan en slant på framtida bättre service på landet genom att förse alla lantbrevbärarbilar med bankomat och servicebox samt begränsa inte rätten att utnyttja denna till gamla och funktionsnedsatta. Dessa lantbrevbärarbilar kan dessutom hyras ut till diverse arrangörer av tillfälliga evenemang, som inte kan ta betalt med bankkort.


På uppdrag av

Organisation                                  Kontaktperson       Telefon         E-post

Länsbygderådet Sjuhärad                 Claes Bergqvist        033-282043    claesbergqvist@telia.com

Hela Sverige skall leva, Skaraborg     Karola Svensson      0500-491362   karola.vilan@gmail.com

Med anledning av december månads många helgdagar, kommande pensionsutbetalningar och behovet att ta ut pengar och betala räkningar, vill PTS informera ytterligare om den nya betaltjänsten för äldre och funktionsnedsatta i glesbygd.

Frågor och svar i bifogat dokument


I det bifogade dokumentet finns frågor och svar om den nya betaltjänsten för äldre och funktionsnedsatta i glesbygd samt vad man kan göra om man inte har hunnit anmäla sig till tjänsten.


Dags att visa att regeringen menar allvar!







Broddetorp 2008-10-14

  

Till näringsdepartementet

  

Dags att visa att regeringen menar allvar!


Man har hela mandatperioden pratat om att man vill underlätta för företagare och att man ska kunna bo vart man vill i vårt
vackra land, men det medför att det behövs service i hela landet. En del av den servicen är betaltjänster och kassahantering
för alla som bor och verkar på landsbygd eller glesbygd.


När man läser på postens hemsida över postens verksamhet kan man läsa;


"Posten har en världsledande kvalitet och service. Genom Posten är det möjligt att nå alla hushåll och företag i
Sverige snabbt, säkert och kostnadseffektivt - oavsett om det handlar om ett enskilt brev eller större logistiklösningar."


När det gäller Svensk kassaservice har det bedrivits inom ett helägt dotterbolag vilket medför att man har kompetensen
inom sitt eget företag.

I regeringens proposition, som ligger till grund för riksdagsbeslutet, föreslås att staten genom upphandling ska säkerställa
att grundläggande kassatjänster finns att tillgå till rimliga priser i hela landet. Där marknaden inte erbjuder sådana tjänster
ska staten genom upphandling säkerställa att kunderna får fortsatt service.

Det medför dock vissa funderingar;

•·         Vad är service och hur vi ska få företagande och människor att bo och verka i hela landet.

•·         Hur kan det bli billigare att både köpa upp grundläggande kassatjänst samtidigt som man även har lantbrevbärare
som redan idag har kunskapen och utför denna tjänst? Det borde medföra dubbel kostnad om man inte nyttjar sin redan
kunniga personal. 

Kassaservicekontor;

Nordea har övertagit 76 kontor av 370 för att kunna säkerställa betalservicen på vissa orter. Det medför en ganska stor
nerdragning av kontor och de kontor som övertagits finns över hela landet men med tonvikt på Stockholm, Göteborg, Malmö
och Norrlandskusten. Det medför att en stor del av Sverige blir utan dessa servicekontor och den service det medför om
man inte vill byta bank.

Dock medför överlåtningen inte en lösning för de företag och privatpersoner som har svårt att ta sig till dessa kontor av olika
skäl.

Om man bor minst 3 mil från närmsta servicekontor kan man omfattas av speciella avtal som innebär att man kan få
in- och utbetalningar gjorda via uppköpt tjänst. Dagskassehantering ingår dessvärre inte i denna tjänst vilket medför att man
motarbetar en underlättning för företag på landsbygd och glesbygd.

Lantbrevbäring;

Lantbrevbäringen och dess utomordentliga service är oerhört viktig för att man ska kunna bo och driva företag i hela Sverige.


"PTS håller på och upphandlar tjänster som innebär att de som bor i glesbygd i ett hushåll där samtliga är 80 år eller
äldre, eller funktionsnedsatta, kan få sin post levererad till tomtgränsen i stället för till en lådsamling en bit från bostaden
och att man kan ta ut pengar och betala räkningar i anslutning till bostaden."

Som det ser ut i Sverige ser tomtgränser väldigt olika ut, en del har flera kilometer till tomtgränsen vilket medför
vissa svårigheter att hämta sin post oavsett om man är 70 eller 80 år och som det är skrivet så står det KAN.
Det medför alltså inte att man SKA få posten levererad till tomgräns.


Det finns många äldre som inte har tillgång till bil oavsett om man fyllt 70 eller 80 år och som inte har släktingar i närheten
och de får väldigt svårt att både ta ut pengar och betala räkningar.

Hur ska dessa människor kunna göra betalningsärenden?

Det medför också att de äldre som inte fyllt 80 år ska måsta ta sig till närmsta kontor för att utföra in och utbetalningar.
Det är inte acceptabelt!

"Vad gäller upphandling av grundläggande betaltjänster för funktionshindrade i glesbygd avser PTS att annonsera denna i
slutet av sommaren 2008. Avtalen, vad gäller denna del, kommer att träda i kraft den 1 januari 2009."


Hur har man tänkt att personer med funktionshinder ska utföra sina betaltjänster då all kassaservice stänger ner senast
30 november? Ska de ta sig till närmsta kontor eller har man tänkt sig att lantbrevbärarna ska göra undantag i sin service
till 31 december?


För företagare betyder lantbrevbärarnas betalservice och möjligheten att sätta in dagskassor en stor arbetsavlastning.
Arbetar man hela dagarna har man svårt att ta sig till ett kontor, som i värsta fall ligger nästan tre mil från företaget, för att
utföra detta då öppettiderna på servicekontoren inte alltid överensstämmer med ens egna öppettider.


När det gäller miljötänkandet så är det inte försvarbart att man ska åka till servicekontor som ligger upp till 3 mil bort istället
för att man har den servicen via lantbrevbäringen som medför att det är färre bilar som åker inom området av den orsaken.


Om man ser på möjligheter att utveckla postens verksamhet och försöka få fler samarbetsparter kan man få många vinster.
T.ex:

•·         Att man i samarbete med livsmedelsbutiker kör ut varor via lantbrevbäringen och på så sätt får en viss ersättning
           för detta samtidigt som man underlättar för butiksinnehavaren

•·         Att man ser sin service som en social del i samhället där man kanske kan utveckla ett samarbete med t.ex. hemtjänsten


Det finns mycket mer man kan göra för att få en helhet i vårt samhälle men det är två förslag som betyder mycket
framförallt för de äldre i vårt samhälle.


För de 189 000 000 kronor posten har köpt tjänster för av Kuponginlösen AB och Ica Banken AB kan man göra en hel del
utveckling, bibehålla kompetens inom företaget och behålla en god service där man fortfarande kan säga:


Posten har en världsledande kvalitet och service, tar ansvar för miljön och är en del i den långsiktigt ekonomiska och
hållbara utveckling av vårt samhälle.


Vi vill att regeringen ser över lantbrevbäringens service när det gäller:

•·         Dagskassehanteringen

•·         Att man ser till att man får sin post levererad så nära mottagaren som möjligt från och med 65 års ålder då man
           har förmånen att ha lantbrevbärare


Frågor som vi vill få svar på:

•·         Hur ska personer med funktionshinder få tillgång till grundläggande betalningsservice från och med den 30 
           november fram till den 1 januari?

•·         Hur ser man från regeringens sida att på att försöka utveckla postens service i samarbete med andra aktörer för att få ett
           hållbarare samhälle? T.ex. inom de förslag som gjorts ovan.



Hans Lundmark , ordf. i Länsbygderådet Skaraborg            

530 10 Vedum                                                                                       

Hem tele och fax: 0512-420 21 Bil.tfn: 0705-42 99 77               
hans.lundmark@r.lrf.se    
                                                                 
Karola Svensson, Verksamhetsledare Kaggården, Larv  

Falköpingsvägen 19 b
521 98 Broddetorp  
0500-49 13 62, 070-662 88 04   
karola.svensson@helasverige.se
               

                                                               


I år ska eko-skinkorna räcka




I år ska eko-skinkorna räcka

I fjol hann eko-skinkorna knappt landa i affärernas kyldiskar innan de tog slut. Vis av erfarenheten testar Coop Forum i Söderhamn med femdubbelt upp i år. Mindre butiker avstår dock från "lyxskinkan".

Läs mer i Söderhamnskuriren

Årets företagsamma kvinna är Anita Lind




Årets företagsamma kvinna är Anita Lind

Årets företagsamma kvinna i Gävle har gjort om ladugård och stall till ett välordnat hunddagis på sin gård. I går fick Anita Lind i Valbo ta emot utmärkelsen av centerkvinnorna i länet. - Jag blir nästan tårögd.

Anita Lind har bott på Öbergsgården sedan 70-talet och drev tillsammans med sin make jordbruket på gården.

När han gick bort valde hon att satsa på både hunddagis och hundhotell.

Det mesta har hon ordnat själv och verksamheten driver hon helt på egen hand.

Två hästar är också kvar på gården, men de har lämnat sina aktiva år och går bara omkring på markerna och lever pensionärsliv.

Det gör inte Anita Lind, som visserligen har trappat ner och numera bara driver hunddagiset. Men arbetet fyller hela dagarna och så har det alltid varit på gården.

Centerkvinnorna delar ut utmärkelsen till en kvinna i alla länets kommuner.

Det har de gjort i 14 år men har ändå inga problem att hitta kandidater till priset.

- Tvärtom, det finns en uppsjö, säger Helena Brink, distriktsordförande för centerkvinnorna.

Så Anita Lind kunde känna sig utvald. Enligt motiveringen till priset har hon med energi och fantasi tillvaratagit de utrymmen som finns på gården.

I går hade hunddagiset 20 hundar på plats, och Anita Lind har god hand med allihop.

- Du är ett föredöme, sa Helena Brink när hon lämnade över blommor, diplom och en penningsumma.

Läs mer i Gefle Dagblad


Rosenlöfs maskiner ska snart rulla igen




Rosenlöfs maskiner ska snart rulla igen

Trots en osäker framtid pågår renoveringsarbetet för full på Rosenlöfs tryckerimuseum. Med hjälp av pengar från Riksantikvariatämbetet ska flera maskiner komma igång.

I Rosenlöfs Tryckerimuseum pågår en upprustning av maskinerna. Det är Riksantikvariatämbetet som gett föreningen bakom museet 100 000 kronor för renovering och hittills har två maskiner kunnat köras igång efter reparation.

Einar Ljungström är en av reparatörerna och hittills har han jobbat med en press från 50-talet. Härnäst väntar Snällpressen från början av 1900-talet. Då får delar specialbeställas och Einar Ljungström improvisera eftersom instruktionsbok saknas.

- Men det är i stort sett samma princip på alla så det är inte så märkvärdigt, säger han.

Målet med renoveringen är att Rosenlöfs ska bli ett attraktivare museum och det är självklart roligare för besökare när maskinerna fungerar. Men Kjell Andersson, som är engagerad i museet och leder renoveringsprojektet, vill inte prata om antalet besökare som ett betyg på museet.

- Det är inte antalet besökare som ger museet ett värde, det har ett värde i sig. Och att vi fick de här pengarna kändes som en oerhört positiv kick, säger han.

Hur långt de 100 000 kronorna kommer att räcka vet man inte i dagsläget eftersom många delar måste specialbeställas och det är svårt att bedöma hur mycket arbete som kommer att krävas.

- Vi får väl söka igen nästa år om det inte räcker. Det vill säga om museet finns kvar då, säger Kjell Andersson.

Som Arbetarbladet är museets framtid osäker då föreningen inte fått svar på om de får bidrag från kommunen för att klara av hyran.

Läs mer i Arbetarbladet


Valsjön – näst bäst på snö i södra Norrland



Valsjön - näst bäst på snö i södra Norrland

Valsjön, i norra Hälsingland på gränsen mellan Ljusdals och Hudiksvalls kommuner, är just nu andra snörikaste platsen av SMHI:s väderstationer i södra Norrland. I Valsjön mätte väderobservatören Lars Rullander upp 61 centimeter snö 14 och 15 december. Bara Olden i västra Jämtland hade mer, med 62 centimeter.

Läs mer i Hudiksvalls Tidning

Satsa på Enångers skola




Satsa på Enångers skola

Om eleverna flyttas från både Njutånger och Enånger till Iggesund blir klasserna för stora och skolan för stor. Flytta Njutångerseleverna till Enångers skola i stället förslog föräldrar vid tisdagens skoldebatt i Iggesund.

Läs mer i Hudiksvalls Tidning

I dag stänger Forsamacken




I dag stänger Forsamacken

-Jag tycker att det är urtrist. Jag tankar alltid här, det är skönt att slippa krångla inne i stan, säger Forsabon Ann-Britt Persson som i går tankade för sista gången på hemmaplan.

Läs mer i Hudiksvalls Tidning

Bodås skola läggs ned trots massiva protester




Bodås skola läggs ned trots massiva protester

Elever och föräldrar från Bodås skola protesterade både utanför och på kommunfullmäktiges budgetsmöte i går. Dessutom lämnades listor med 758 namnunderskrifter mot en nedläggning av skolan in. Men kommunfullmäktige lät sig inte påverkas.

Kommunfullmäktige i Hofors beslutade i går att planera för en nedläggning av Bodås skola hösten 2010.

- Vi flyttade till Bodås bara för skolans skull och min son skulle få panik om han tvingades byta skola, säger Heidi Pynnönel.

Hon är mamma till Sebastian Pynnönel som har adhd. På grund av bokstavskombinationen passar den mindre byskolan honom jättebra.

- Jag tycker det är bra med så stort utrymme, då lär man sig mer, säger Sebastian Pynnönel själv.

Kenneth Axling, s, ordförande i barn- och ungdomsnämnden hävdade dock att det inte är ekonomiskt försvarbart med en så liten skola.

- 2,7 miljoner i besparing utan att barnen får sämre undervisning. För 160 elever i Solbergsskolan i Torsåker, det är också en liten skola, sade han som svar på allmänhetens fråga.

Ett annat starkt argument som alla som kommit för att demonstrera är överens om är att närheten är viktig.

- Det gör också att bygden finns kvar. Skulle skolan läggas ner så skulle jag nog flytta till Torsåker. Det skulle kännas lite konstigt att inte kunna bo kvar, säger Ludvig Hiller, 11 år.

Men att långa resor skulle ha en inverkan på studieresultaten som en förälder påstod är ingenting som Axling köper.

- Det finns de som har betydligt längre resor till skolan ute i landet och de har inte sämre studieresultat för det.

Kommunalrådet lade dock an en mjukare ton när hon svarade medborgarna.

- Vi ska komma håg att nedläggningen av Bodås skola bara finns med i planen för 2010 och 2011, inte i någon budget än. Det slutgiltiga beslutet tas först nästa höst och jag vill att ni föräldrar och elever fortsätter att engagera er så att vi tillsammans kan hitta en bra lösning, säger Marie-Louise Dangardt,s.

Oppositionen var hela tiden mot den planerade nedläggningen med motiveringen att Hofors måste sträva efter ett nytänk och inflyttning.

Läs mer i Arbetarbladet


God Jul önskar...




God Jul önskar...

Du har väl inte glömt att det är dags i dag igen? Posta julkorten eller bli en av dem vars julkort anländer på tok för sent och bara blir en pinsam nyårshälsning.

Bioenergiföretag investerar 40 miljoner




Bioenergiföretag investerar 40 miljoner

Järvsö bioenergi AB, som gör bränsleflis av trästubbar, investerar i nya maskiner för 40 miljoner och ansöker om bidrag på sex miljoner hos Nutek, närings- och teknikutvecklingsverket.

Läs mer i Ljusdals Posten

Julmys i Karsjö




Julmys i Karsjö

Under luciadagens förmiddag bjöd vädret på isande kyla med solsken och puderkänsla under fötterna. Karsjöborna och folk i grannskapet hittade till Karsjömässan som bestod av flera företag som verkar i och i närheten av Karsjö.

Läs mer i Ljusdals Posten

Macken kvar i Iggesund




Macken kvar i Iggesund

Det finns inga som helst planer på att stänga OKQ8-macken i Iggesund, uppger Tomas Nicklasson som är byggansvarig.- OKQ8 Iggesund skall absolut inte läggas ned, däremot har vi gjort stora satsningar på den vad gäller ombyggnad av kassa, ny ID-stolpe, införande av E-85 och uppgradering av pumpar, betonar han. Frågan om mackens framtid dök upp i samband med mötet om nedläggningen av macken i Sörforsa.

Läs mer i Hudiksvalls Tidning

Så ska kulturen förvaltas




Så ska kulturen förvaltas

Kulturbanken är ett nytt sätt att fördela pengar till kulturen. Det handlar om en pott med pengar, som kulturarbetare och andra kan söka bidrag från. Pengarna ska komma från kommun, näringsliv och föreningsliv, och de som får bidrag kommer att få göra en motprestation.

Läs mer i Hudiksvalls Tidning

Fredlund har odlat jordnära sedan 1974




Fredlund har odlat jordnära sedan 1974

- Vi är rätt lämpligt placerade mitt emellan Gävle och Sandviken. 125 000 människor inom 2,5 mil, säger Ola Fredlund. Hans familjeföretag Jordnära produkter i Valbo förser våra butiker med lokalodlade morötter och potatis, nästan året runt.

Det skramlar ganska rejält i det nybyggda packeriet på gården strax norr om Gavleån, mitt i Valbo. Längs ena väggen strömmar morötter fram på ett skakande transportband. I hörnet mittemot står Eva Fredlund vid ett liknande band och sorterar potatis.

Morötterna kommer från lagret tvärs över gården där de förvarats vid 0,5 graders temperatur i hög fuktighet och totalt mörker. I stora ventilerade trälårar står närmare 100 ton morötter och väntar på sin tur att tvättas, sorteras och packas.

Just i år är ett dåligt morotsår, konstaterar Ola Fredlund. Först var det för torrt, sedan för blött. Torkan gjorde att många morötter är för små för att kunna säljas. De blir hästmat. Vätan gjorde det svårt att skörda när det väl blev dags för det.

Att det var blött vid skörden syns tydligt både vid potatis- och morotssorteringen. Rotfrukterna är väldigt jordiga.

Men efter en tvätt är de redo att packas. Potatisen i mörka trekilospåsar av papper, morötterna i enkilosplastpåsar. De staplas i vita plastbackar i väntan på leverans till butikerna.

Det sker två gånger i veckan. Ola och Johan Fredlund kör själva ut med sin egen lastbil till butikerna i Gävle och Sandviken, samt till Konsum Gävleborgs centrallager vid gamla I14.

- Som längst har vi 1,5 mil till butiken. Det är nog unikt att vi är så lokala, säger han.

Annars odlas en stor del av morötterna vi äter i Sverige i söder. Kanske allra främst på Gotland i de bördiga mulljordarna. En odling som fått utstå mycket kritik sedan klimatfrågan och utsläpp av växthusgaser blev hetare än lava för något år sedan. Den luckra mulljorden avger nämligen väldigt mycket koldioxid och lustgas när den brukas. Något som skyndar på växthuseffekten.

Valbos sandjordar är ur det hänseendet mycket bättre. Men har andra problem.

- Om du tittar på moroten ser du att en är skrovlig och nästan repig, säger Ola Fredlund och visar upp en näve morötter.

Sanden skadar alltså skalet på moroten när den skördas. Vilket gör att den trots tvätt inte blir så där skinande orange och ren.

- Men bevisligen finns det efterfrågan på den ändå, ler Ola Fredlund.

Jag provar försiktigt min egen teori om att ekologiska morötter smakar mer för att de växer långsammare.

Han håller kanske med lite grann, men visar en broschyr från Jordbruksverket som ger mer korrekt fakta. "Morötter odlade på sandjord får högre torrsubstanshalt, sockerhalt och karotininnehåll än morötter odlade på mulljord" står det.

Valbomyllan ger alltså sötare morötter med lägre vattenhalt. Dessutom, konstaterar Ola Fredlund, tar morötter lätt smak av olika bekämpningsmedel. Något man slipper vid ekologisk odling.

Något man däremot inte slipper vid ekologiskt jordbruk är arbete. Ola Fredlund förklarar hur man måste preparera jorden noggrant före sådden, och hur man "bränner" ogräset exakt innan den första morotsblasten tittar upp ur jorden. Sedan orsakar odlingen ett 20-tal sommarjobb. Ungdomar som får rensa fälten från ogräs. För hand.

- Våra svenska ungdomar är duktiga och vill verkligen jobba, till skillnad från vad många påstår, slår Ola Fredlund fast.

I år säljer Jordnära produkter potatis av två typer. Satina och Sava. Sava är mer lagringstålig och ska egentligen säljas först till våren. Men eftersom flera hektar potatis drunknade på sensommaren och aldrig kom ur jorden levererar man redan nu Sava till butikerna.

- Det kommer att ta slut en månad tidigare än normalt. Både morötter och potatis, säger Ola Fredlund.

Det innebär att de sista morötterna finns i butikerna i mars, och att potatisen kanske räcker till april. Sedan börjar väntan på nästa års skörd.

Förutom morötter och potatis odlar familjen Fredlund även palsternacka, kålrot och rödbetor. Och nästa år blir det en nyhet.

- Vi kommer troligen att prova att odla sockermajs för självplockning, säger Ola Fredlund.

"Som längst har vi 1,5 mil till butiken. Det är nog unikt att vi är så lokala."

Ola Fredlund

odlare

"Våra svenska ungdomar är duktiga och vill verkligen jobba, till skillnad från vad många påstår."

Ola Fredlund

Läs mer i Gefle Dagblad


800 vill ha kvar Bodås skola




800 vill ha kvar Bodås skola

Med över 800 namnunderskrifter är föräldrarna till barnen på Bodås skola övertygade. Skolan får inte läggas ner. I går protesterade de inför kommunfullmäktigemötet där budgeten skulle antas.

Som GD tidigare beskrivit är målet att Bodås skola ska läggas ner under 2010 enligt den budgetplan som fullmäktige ska anta. Barnen ska skjutsas till Solberga skola i Torsåker.

Även förskolan stängs och förskolebarnen får föräldrarna själva skjutsa till Torsåker.

Föräldrarna har protesterat kraftfullt och argumenten mot en nedläggning är många. Bygden utarmas och inflyttningen av barnfamiljer stoppas om skolan försvinner.

Tallbackens förskola i Torsåker klarar inte av det ökande antalet barn och det finns fuktskador på Tallbackens förskola.

Föräldrar med barn i förskolan drabbas av stora kostnader då de tvingas skjutsa sina barn flera mil dagligen till förskolan. Det kan få till följd att många barnfamiljer lämnar bygden.

I går protesterade både föräldrar och politiker från oppositionen mot nedläggningen. Flera företrädare för alliansen, m, fp, c, kd, har argumenterat för skolan.

Även politiker från majoriteten, socialdemokraterna och vänstern, har skrivit på protestlistorna, uppger Ulrika Holmgren från föräldraföreningen.

Hennes farhåga är att de inte ska våga rösta som de egentligen vill, då de tvingas samarbeta med socialdemokraterna.

Inför kommunfullmäktiges möte i går demonstrerade barn och föräldrar och protestlistorna med namn överlämnades till Kjell Höglin, kommunfullmäktiges ordförande.

Det blev också majoritetens budget som antogs vilket innebär att målet är en nedläggning av skolan redan 2010.

Det enda som kan förhindra nedläggningen är en större inflyttning som ökar barnantalet kraftigt

Läs mer i Gefle Dagblad


Hjälp till att hålla koll på bensinpriset





Hjälp till att hålla koll på bensinpriset

Var köper man billigast bensin just nu? Det finns faktiskt ett utmärkt sätt att ta reda på det. Men det kräver att folk hjälps åt. Hemsidan http://www.bensinpriser.nu/ är lika enkel som genial. Den bygger helt och hållet på medverkan från sina egna besökare.Så här fungerar det:Du skriver upp hur mycket bensinen du just tankat kostar på en liten lapp. Eller sparar kvittot. Passa gärna på att även skriva upp priset på diesel och etanol om det finns på den aktuella stationen.

När du kommer hem sätter du dig vid datorn och fyller i uppgifterna.Så här:Gå in på http://www.bensinpriser.nu/

Välj Gävleborgs län, och vilken stad det gäller. (Sandviken, Gävle osv)Leta upp bensinstationen. Alla finns redan på listan. Klicka på länken och fyll i det nya bensinpriset. Bekräfta. Färdigt!

Om många använder sidan blir den ett väldigt bra verktyg för den som vill leta billigast bensin just nu. Det pris du matar in syns i två dagar. Om det inte uppdateras visas i stället det riktpris som respektive kedja har just nu. Det kan faktiskt skilja tiotals ören på grund av lokala priskrig och liknande.

Hjälp till du med. Det är en bra idé!

Läs mer i Gefle Dagblad


Julmarknaden i Högbo en succé



Julmarknaden i Högbo en succé

Julmarknaden i Högbo lockade fler besökare än någonsin. Vid fyratiden var det fortfarande kö för att få svänga ner med bil till bruket. - Det är så trevligt här, sa besökaren Leif Roslund. Det är tydligt att kvalitet lockar besökare. Det var rusning till Högbo Bruks traditionella julmarknad där allt från pepparkaksformar och vadmalshandskar till rökta korvar och julkärvar fanns till försäljning. Så många ville besöka marknaden att det var en konstant bilkö på Tidernas väg fram tills dess att marknaden stängde klockan fem. - Det känns som att det är mycket mer folk i år, sa Therese Wuolle som besökte bruket tillsammans med barnen Sonja och Alice och Ann-Britt Nordström.De var inte ute efter något speciellt.- Det är bara kul att gå runt och få lite julstämning, sa hon.Ett stånd som lockade många kunder var Borns bryggeri som sålde svagdricka på löpande band. - Vi har stått här i 15 år och har många trogna kunder. Folk ringer flera veckor innan vi kommer hit och gör beställningar, sa Elisabeth Berggren.- Det är väldigt gott med svagdricka på julbordet, sa Anders Nordin som köpte på sig två flaskor. En bit bort gick Leif och Britt-Mari Roslund förbi med fulla kassar.- Vi har köpt handdukar, skorpor, fläsk och korv, berättade Britt-Mari Roslund.- Det är en väldigt trevlig marknad med ett bra utbud och mycket folk, fyllde Leif i. Han sa att besöket i Högbo bidrar med julstämning.- Speciellt eftersom julskyltningen i Sandviken är så bedrövlig i år. Vi har bott där i 40 år och i år var det sämsta året hittills, sa han. För knallen Camilla Nilsson som sålde den speciella Högbolimpan gick affärerna strålande. - Jag har sålt 400 limpor i dag, sa hon glatt.Catrin och Ellen Larsson hade svårt att välja bland det stora utbudet på marknaden. De passade på att värma sig vid en liten eld samtidigt som de funderade över vad de skulle köpa. - Hittills har vi bara köpt korv med bröd men dem har vi ätit upp, skrattade mamma Catrin. - Men jag tror att jag ska köpa godisklubbor, sa Ellen.

Läs mer i Arbetarbladet

Nu har Reine gjort succé på hemmaplan – också



Nu har Reine gjort succé på hemmaplan - också

Norrsundetkillen Reine Lööf har haft stora framgångar som regissör och dramatiker och har arbetat på Riksteatern under många år. I höstas återvände han tillfälligt till Norrsundet och satte upp pjäsen "Jävla Finnar", om fabriksnedläggningen, tillsammans med America Vera-Zavala.

Reine Lööf kommer gående över Kvistholmen. Prillan under läppen, och den svarta skinnkepan på huvudet. Här är han född, och hit har han tillfälligt återvänt.
- Fan, det är så skönt att äntligen få sätta upp en pjäs på hemmaplan. På sätt och vis har jag nu betalat av min skuld till Norrsundet. Jag har alltid känt skuld sedan den dag jag lämnade det här, säger han, och gör en svepande gest med armen mot de röda husen som kantar Kvistholmen.
Han gick första klass på Ådala skola, som i dag är arbetarmuseum. Hemvägen tog ofta dryga två timmar, trots att han bodde strax intill.
- Det var ån som lockade. Jag har så starka bilder kvar därifrån, ofta blev jag sittande vid åkanten. Här fiskade jag och Johan Zeffer kräftor i långkalsonger, minns han med ett skratt.


Det första teaterminnet är som nioåring, "De Bröto Bygd". Det var teatern där vanliga Norrsundetbor klev upp på scenen och berättade sin historia i teaterform.
- Det var så häftigt, fragment av det finns fortfarande kvar i huvudet, det blev en riktig aha-upplevelse.
I fjortonårsåldern beslöt han att medverka i en ungdomsmusical som sattes upp i Norrsundet. Den hette "Who's to blame", och spelades sedan i Motala, Ockelbo och Sandviken.
Teaterledaren hette Pia Peterson, och hon blev viktig för hans framtid. Nästa steg blev uppsättningen "Vinterhjärta" med Pegasus i Gävle.
Efter Vasaskolans sociala linje fick han jobb på sågen i Norrsundet, och flyttade till egen lägenhet på Vallvägen. Han blev inte kvar så länge; det fanns plats på teaterlinjen i Bredsjö, men det kostade pengar som inte fanns.
- Då trädde Norrsundsandan in. Dan Axel Hällström tipsade om ett stipendium att söka på 20 000 kronor, och Norrsundets Arbetarteater sponsrade mig med 18 000 kronor. Det har känts som både en skuld, och en tacksamhetsskuld, förklarar Reine allvarligt.


Hans pappa körde honom till stationen, och med Bredsjö började ett nytt liv.
- Det fanns en annan värld; musik, teater och kultur. Vilken insikt!
Efter utbildningen började Reine som regiaskultant på Folkteatern, och Ulf Fembro blev hans andra mentor, Pia var den första.
- Av Ulf fick jag veta att jag aldrig skulle bli någon skådis. Sårande, men ärligt. Han tyckte att jag hade ett konstnärligt öga, ett utifrån-öga, och borde satsa på regi i stället. Efter två uppsättningar som regiassistent i Gävle flyttade jag och dåvarande sambon, som var skådespelare, till Kalmar.
De startade en fri teatergrupp med både amatörer och professionella, det gav stor kraft, säger Reine. Han var också politiskt aktiv i vänsterpartiet, var partiombudsman och satt i kommunfullmäktige i Kalmar. Vid ett besök i Bryssel träffade han America Vera-Zavala, som han senare kom att jobba med.


En dag ringde Lars Norén från Riksteatern Riks Drama. Han ville att Reine skulle regissera "Rannsakningen", en gigantisk föreställning som pågick under drygt ett och ett halvt år och utspelades i 20 svenska städer, samt Belgien. Ytterligare tre år i högt tempo på Riksteatern följde.
- Plötsligt förstod jag teaterns enorma kraft, sammanfattar Reine perioden.
Men teatern tog också mycket kraft och en dag kunde han inte ta sig ur sängen. Han trodde han skulle dö, andades i en kudde, och drabbades av panikångestattacker. Under ett halvår fick han hjälp av Riksteaterns psykologer.
- Jag var arbetarklasskillen som hamnat i de större sammanhangen. Jag blev synliggjord vid 21 år, och inget fick störa framgången. Lager på lager byggdes upp, och självklart så kraschade allt, förklarar han. När han mådde som allra sämst, tilldelades han Svenska Humanistpriset i Riddarsalen. Priset blev ytterligare en börda.
Så småningom fick Reine börja lära sig att leva igen. Han hade varken fritid, vänner eller intressen längre, och frågade sig om han var något annat än regissören?
- Vändningen kom lite senare, när Traste föddes, och jag fick omformulera mitt liv. Sedan dess har jag inte haft någon panikångestattack, förklarar han.


Totalt blev det tio år på Riks Drama, och där skrev America manuset till flera uppsättningar. De två har fortsatt samarbetet genom bland annat Botkyrka Communityteater, gestaltande teater, som nu också finns i Norrsundet under tre år.
"Jävla Finnar", pjäsen om fabriksnedläggningen i Norrsundet har precis spelats klart här, och kritiken blev lysande. Extra roligt eftersom det är det första jobbet Reine gjort i hembygden, med America dessutom.
- Både mamma och pappa var på premiären. Pappa tyckte det var det mest sorgliga och det mest vackra han sett. Pappa är långt från kulturen, men det här brydde honom. Det är det som är communityns roll; att nå de människorna, förklarar han.
- Arbetarklassbakgrunden har blivit en styrka jag har användning av i yrket. Det är både en kraft och en kamp. Jag hade ingen kulturell skolning, inte de instrument som andra i branschen hade; vandringen med kultureliten, klassvandringen, kunde också göra ont. Jag vände dock bristen till en tillgång, det blev min väg in i konsten, säger Reine.
- Det är en demokratisk rättighet att förstå en teater, men det är en kamp att ta sig dit. Den som får tillgång till koderna, ofta i en litterär miljö, har också ett maktmedel. Därför är det så viktigt att det inte skärs ner på kulturpengarna, det slår hårdast mot de lägre klasserna, menar Reine Lööf.
Allt detta medan hans mobil ringer för sjuttionde gången under intervjun. Han är eftertraktad.

Läs mer i Arbetarbladet


Bensinen räddad på Bymacken




Bensinen räddad på Bymacken

Första tankningen gjord i koppom.

Koppom och 20 andra småorter i Värmland får ha sina nedläggningshotade bensinmackar kvar - tack vare Såifa och Hela Sverige ska Leva. Mackarna ska heta - Bymacken.

De stora Oljebolagen vill inte längre leverera bensin till mindre mackar.
Koppom, Edane, Höljes, Likenäs... Alla ska bort och plötsligt står de där ensamma efter vägkanten, utan en enda droppe bensin eller diesel att sälja.
Då kom Owe Nordling, ordförande i Hela Sverige ska leva - Länsbygderådet Värmland, på att något måste göras. Han skickade ut en enkät till varje liten mackägare. Och fick reda på att det behövs 8 000 kubikmeter bensin och diesel till alla gemensamt.
- Då gick jag ut med en förfrågan om vem som kunde tänkas leverera.
Och det kunde Såifa Värmland.

Viktig i byn

- Bara vi får sälja minst fem kubik bensin per dropp, säger vd Lemmikki Granehäll.
Dropp är fackspråk för leverans.
Såifa har 22 egna dieselanläggningar, främst för tung trafik. Och nu levererar de alltså bensin till små landsbygdsmackar.
Hur viktig är macken i byn?
- Fruktansvärt viktig, säger John Badh i Framtidsgruppen för Koppom. Ryker macken så åker snart skolan och affären också, så har det varit på andra ställen.
Koppom med omnejd har 900 invånare. Det finns folk, berättar han, som fått köra på gräsklipparbensin för att ta sig till en mack flera mil längre bort.
Nu hoppas han att alla tankar hos bröderna Sundström på Bymacken, som det så vackert står på loggan, nu när Hydro har tagit bort sina.
En del oljebolag är så fräcka att de tar pumpar, kortpelare och allt och låter mackägaren stå för den dyra saneringen. Owe Nordling är redan igång med att skaffa ny teknisk utrustning till dem som behöver. Och länsstyrelsen går in med finansiering.

Spelbutiken kvar

Bröderna Anders och Jonas Sundström köpte den konkursade bensinstationen för ett tag sedan.
- Jag jobbar här och brorsan i Norge, säger Anders.
Pappa är pensionär och hjälper till gratis och mamma jobbar 25 procent.
- Det är svårt att bli rik, säger Anders, men det är ju så roligt att stå här.
För vad pratas det inte om på macken? Och just det - det finns ett spelrum med trav på tre tv-apparater och rutig duk på bordet.
Lite, lite dyrare kan bensinen möjligen bli.
- Men det är det värt, tycker John Badh.
Avtalet med Såifa är på två år.

Läs hela artikeln i tidningen NWT


Vi som kämpar borde vara en tillgång




Vi som kämpar borde vara en tillgång

Jag bor i glesbygden och min dotter går i en så kallad b-skola. Det är få barn och sammanslagna klasser. Nu är det ekonomisk kris och vår kommun behöver precis som så många andra kommuner spara pengar. Precis som så många andra kommuner bestämmer sig politikerna för att lägga ner de små skolorna. Det är enklast så. Då behöver de inte anstränga sig för att tänka nytt eller försöka hitta alternativa löningar.

Centralisering och storskalighet är lösningen på problemen. Att sedan de stora skolorna fungerar ganska illa det blundar man för. I vår by som i så många andra byar kämpar vi för att skolan ska få finnas kvar. Vi har arbetat fram en plan där vi föräldrar ska hjälpa till att försöka minska kostnaderna för skolan och dessutom försöka öka antalet barn. Än så länge lyssnar i alla fall politikerna och de har inte stängt dörren. Jag är glad för det! Dessutom är det kul. Vi har fantastiska idéer för skolan och vi är beredda att jobba.

Borde inte alla vi som runt om i landet kämpar för en kommunal service som vi är beroende av i vår vardag vara en tillgång för både kommunen och demokratin? Engagerade medborgare borde vara alla politikers dröm!

Lotta Gröning

Läs mer i tidningen Aftonbladet


Familjens recept ligger rätt i tiden




Familjens recept ligger rätt i tiden

Från de egna ekologiska sädesfälten, via stenkvarnen i ladan till brödet från det egna bageriet. Berglunds Bageri i Kungsgården är själva definitionen av "från ax till limpa".

Helge och Marianne Berglund tog över Mariannes föräldragård Jönses i Murarne ett stenkast utanför Kungsgårdens samhälle 1980. De började tidigt odla ekologiskt och Helge började mala eget mjöl i ladan. År 2000 tog de steget fullt ut och startade bageri. Eller, för att vara exakt, de öppnade kafé där de sålde hembakat bröd.

Att göra om den gamla banklokalen på Sandbackagatan till bageri ville nämligen inte bygg- och miljökontoret ge tillstånd till.

När vi nu träffas i det väl inarbetade kafét håller Helge som bäst på att bygga ut. 50 sittplatser ska det bli. Och Marianne har precis kommit hem från en kurs i hur man använder kulturspannmål som bovete, dinkel, nakenhavre och hirs.

Affärerna går sett ur deras lilla ödmjuka perspektiv jättebra.

- Det verkar som om det vi håller på med ligger rätt i tiden, säger Helge Berglund försiktigt.

Den som stått i kö till Berglunds stånd på Rådhustorget när Bondens egen marknad gästat stan vet att det är dagens underdrift. Berglunds bröd är hårdvaluta. Även i kristider.

- Prylar kan man vara utan, men mat måste man äta, resonerar Marianne Berglund.

Allt fler reagerar dessutom på vad det är vi faktiskt stoppar i oss. Att då sälja bröd helt utan kosmetiska tillsatser, konserveringsmedel och kemiska aromämnen kan knappast vara fel.

Berglunds är KRAV-certifierade. De säljer eget mjöl, bröd, småkakor och chips i det lilla kafét. Delar av sortimentet finns dessutom i alla Konsumbutiker i Gästrikland via ett samarbete med Bondenära. Samt hos Lyktan på Berggrenska gården i Gävle.

För två år sedan köpte Helge en extra kvarn. Nu kör han två parallella kvarnar hemma på gården och uppskattar att det i år blir åtminstone 25 ton mjöl. Försiktigt räknat.

Mycket större än vad Berglunds är nu vill de inte bli. Kanske skulle man vilja anställa en till bagare som avlastning åt sonen Gustaf. Men inte mer.

- Om man bara skulle bygga på kommer man ju ifrån den här småskaligheten. Vi skulle få sätta in apparater och så. Då försvinner mycket av det fina, säger Helge Berglund.

Men hur får man kunderna att acceptera att brödet blir torrt fort och kanske till och med möglar? Vi från generationerna som alltid köpt Pågens, Pååls, Skogaholms och allt vad de heter som ligger veckor på hyllan utan att se ut att förändras något alls?

- Det är väl så att de som har insikten också har förståelsen, säger Marianne Berglund.

Och de redan frälsta är uppenbarligen tillräckligt många. Och blir allt fler.

- När vi började odla ekologiskt 1988 ruskade många på huvudet och sa att "jaja, det där går nog över". Vi har varit unika redan från början. Med tänkandet att vi har producerat och sålt hemma. I Valbo där jag växte upp fanns ett eget bageri och en slaktare och till och med en fiskhandlare. Jag tror på en utveckling där sånt kommer tillbaka, säger Helge Berglund.

Familjen Fredlund i Valbo odlar potatis och morötter som orsakar minimal miljöpåverkan.

"Om man bara skulle bygga på kommer man ju ifrån den här småskaligheten. Vi skulle få sätta in apparater och så. Då försvinner mycket av det fina."

Helge Berglund

Läs mer i Gefle Dagblad


Hela Sverige Ska Levas nyhetsblad



Senaste numret av Hela Sverige Ska Levas nyhetsblad kan du ladda ner här intill.

Här finns läsning om vårt höstmöte, nya satsningar med mera.

Nytt omslag.jpg (135.17kb)


Tillståndsansökan för vindkraftpark på Storgrundet inlämnad



Tillståndsansökan för vindkraftpark på Storgrundet inlämnad

En tillståndsansökan och en miljökonsekvensbeskrivning, MKB, för Storgrundets planerade vindkraftpark har lämnats in till Miljödomstolen. Om tillstånd medges kan vindkraftparken med ett 50-tal vindkraftverk tas i drift år 2014.

Läs mer i Söderhamnskuriren

Vart är polisen på väg?



Vart är polisen på väg?

Från regeringshåll sägs att man ska satsa på polis och rättsväsende. Men i Gävleborg tvingas polisen att spara.
Och man undrar hur mycket besparingar polisen tål och hur länge polisstyrelsen finner sig i att administrera en verksamhet som försämrar polisens möjligheter att fungera. Var går gränsen för vad polisstyrelsen kan ta ansvar för?


Flera av de sparåtgärder som polisstyrelsen beslutat om resulterar i att polisens effektivitet försämras. Och man undrar vart polisen är på väg.
Det enda positiva som polisens ekonomichef kan säga om budgeten är att "ingen kommer att bli uppsagd" och "vi kommer att leverera polisverksamhet även nästa år".
Fattas bara!
Men vilken polisverksamhet kommer polisen att leverera?

Redan nu finns det mycket övrigt att önska när det gäller polisens effektivitet. Långa väntetider på polisen när människor behöver hjälp. Polisen kommer inte alls. Brott avskrivs rutinmässigt. Människor tycker det inte är någon idé att anmäla.
Och tidvis kan det vara bara en polispatrull i hela södra Hälsingland. Eller tre patruller på hela Hälsingland. Snacka om busets och tjuvarnas marknad!
För en utomstående är det omöjligt att avgöra vad som beror på resurser, på dålig organisation och bristande effektivitet. Eller på hög medelålder i poliskåren.
Men flera av de föreslagna besparingarna i 2009 års budget kommer att innebära en försämrad effektivitet hos polisen.
Inga nyrekryteringar kommer att göras vilket innebär att det åtminstone inte blir fler synliga poliser på gator och torg.

Poliser kommer att ta över både som arrestvakter och skrivbiträden när timanställda arrestvakter dras in, liksom den inhyrda personal som gör utskrifter av förhör. Men att låta polisen bara vara vakter eller sitta och skriva förhörsprotokoll med den gamla välkända pekfingervalsen, är ett präktigt slöseri med polisresurser.
Utbildningen ska minskas och polisens arbetstid ska förändras, vilket förmodligen kommer att innebära att allt fler poliser arbetar på tider och stunder när buset inte arbetar.

Dessutom tvingas polisstyrelsen dra in polisens julfest. En liten detalj i den stora konkursen kan tyckas, men ändå en viktig signal.
Den arbetsgivare som satsar på att ge personalen utbildning och lite uppskattning, om än det bara är en julfest, får förmodligen mer nöjda anställda.
Alla partier i den sittande alliansregeringen har talat om vikten av att låta poliser vara poliser, och om att det behövs mer resurser till polis och rättsväsende. Men hittills har det knappast märkts något av detta ute i landet.
Och det märks definitivt inte i Gävleborg.
Vi medborgare vill att polisen ska vara synlig på gator och torg. Vi vill att polisen kommer när det är bråk och brottslighet på gång. Vi vill att polisen spanar och bekämpar den grova brottsligheten och ingriper tidigt mot småbuset som kan vara i inledningen av sin brottskarriär. Vi vill att polisen tar emot anmälningar, utreder brott och griper de skyldiga.

Det finns tecken som tyder på att vi kan vara på väg mot en enda polismyndighet i hela landet och att de regionala polisstyrelserna försvinner. Det kan vara motiverat bland annat av det skälet att brottsligheten inte följer några länsgränser.
Däremot finns det farhågor för att lokalförankring med lokala polisstationer och lokal kunskap kan bli sämre.
Men det viktiga är inte hur överbyggnaden är organiserad utan hur polisen fungerar ute på fältet. Och där finns mycket övrigt att önska.
Polisstyrelsens besparingar är dessvärre inget som förstärker polisens möjligheter att göra att bra jobb.
Det är synd.

Anders Eklund

Läs mer i tidningen Ljusnan

Skogsstyrelsen vill öka intresset för röjning




Skogsstyrelsen vill öka intresset för röjning

Det är med skog som med rädisor i trädgårdslandet - kvalitén blir lidande om det blir för mycket.
- Många små rädisor är inte så roliga, säger Clas Fries - Skogsstyrelsens specialist på skogsskötsel, som besökte ett "röjseminarium" i Bollnäs på torsdagen.

Ämnet för dagen var "röjningsberget" - eftersatt röjning av ungskog bland landets skogsägare. Skogsstyrelsen hade samlat närmare 50 personer från skogsföretag, skogsägareföreningen Mellanskog och naturbruksgymnasiet i Ljusdal till ett seminarium på Bollnäs folkhögskola med röjexperten Clas Fries som gäst.
- Vi försöker på olika sätt öka intresset för röjning. Genom att bjuda in folk över företagsgränserna till en inspirationsdag, vill vi samla goda idéer och förslag på olika aktiviteter, säger skogskonsulent Sven O Larsson vid Skogsstyrelsens kontor i Bollnäs.

Clas Fries budskap är att det aldrig är för sent att skärpa sig när det gäller eftersatt röjning. Och om man inte hinner med det själv som skogsägare, finns det många entreprenörer som kan åta sig jobbet:
- Det kostar en del, men det lönar sig.
Det finns en "ryggsäck" med ett röjningsberg från 1990-talet, när röjningsplikten enligt lagen togs bort och bidragen till röjning försvann. Då ställdes röjsågen undan, konstaterar Clas Fries.
Eftersatt röjning leder till sämre timmer och massaved - och sämre ekonomi. Men röjningen har faktiskt ökat under senare år:
- 1995 röjdes det 125 000 hektar ungskog i landet. Idag röjs det dubbelt så mycket - 250 000 hektar - men egentligen skulle man behöva röja 300 000.
Vid seminariet informerade Skogsstyrelsen också om ett nytt system för skogsägare och deras ombud att anmäla sina skogsavverkningar.
- Från januari 2009 ska alla skogsägare kunna sitta hemma vid datorn och se de uppgifter som vi på Skogsstyrelsen har om deras fastigheter. Det är bland annat kartor och flyg- och satellitbilder, som kan användas som underlag för anmälningarna, säger Sven O Larsson.


Läs mer i tidningen Ljusnan

57 vindkraftverk planeras i Tönsen




57 vindkraftverk planeras i Tönsen

Vindkompaniet har inlett nya samråd kring planerna på en vindkraftspark i området kring Tönsen. Enligt de nya planerna tänker bolaget söka tillstånd för maximalt 57 vindkraftverk i området.

På onsdagen presenterade Vindkompaniet dessa planer för företrädare för Bollnäs och Söderhamns kommuner samt länsstyrelsen. Tidigare planer omfattade högst 30 vindkraftverk i Tönsen.
Om de nya planerna och den preliminära miljökonsekvensbeskrivning som tagits fram berättade projektledare Jan Olof Dahlin. Han berättade också att bolagets namn numera är o2 Vindkompaniet AB.
- Det är två år sedan, oktober-november 2006, vi hade samråd förra gången. Sedan gjorde vi lite halt. Då talade vi om upp till 30 kraftverk. Nu har det växt, konstaterade Jan Olof Dahlin.
Nu handlar det om högst 57 vindkraftverk med en effekt om maximalt 205 MW. Vindkraftverken planeras i dagsläget vara på två MW vardera.
- Men vi kanske bygger verk på fyra megawatt då det är dags, förklarar Jan Olof Dahlin hur man med 57 kraftverk kan komma upp i effekt till 205 MW.
Vindkraftverken kommer att ha en totalhöjd på maximal 149,5 meter. Från mark till rotorns högsta punkt.
Jan Olof Dahlin utlovade inte att bolaget kommer att bygga 57 vindkraftverk i området. Antalet aggregat och storlek fastställs i samband med den upphandling som kommer att ske då alla tillstånd är klara och vunnit laga kraft.
- Vi tar alltid till maximalt, istället för att senare söka ytterligare tillstånd, förklarar Jan Olof Dahlin.

Bolaget kommer att nyttja befintliga skogsbilvägar och vid behov förstärka dessa. Men det blir också nödvändigt att anlägga nya vägar fram till de platser där verken ska monteras. Enligt beräkningarna kommer cirka 20 km ny väg att behövas.
Enligt de nya planerna kommer det att behövas 950-1 000 månadsarbeten under projekterings- och byggtiden. Och om 57 verk byggs kommer det att bli 14-18 årsarbeten för service och underhåll.
Möjligheter till någon form av lokalt delägande kommer att erbjudas. Vindkompaniet avsätter också en del av bruttovinsten i sina anläggningar till en bygdepeng. Det ska användas till bygdens utveckling.
- I Dalsfors fall går bygdepengen till kommunen men villkoret är att pengarna ska användas i Ore-Dalforsomådet, förklarar Jan Olof Dahlin.

Området som Vindkompaniet vill bygga sin vindkraftpark på ligger till större delen i Bollnäs kommun. Men sträcker sig även en bit in i Söderhamns kommuns sydvästra del.
Fram till 9 januari finns det möjligheter att komma med synpunkter på projektet. Därefter ska den slutliga miljökonsekvensbeskrivningen sammanställas för att tillsammans med ansökan enligt miljöbalken ska lämnas till länsstyrelsen för prövning.
Anläggningen kräver också bygglov från berörda kommuner.


Läs mer i tidningen Ljusnan

Kommungaranti men ingen bensin




Kommungaranti men ingen bensin

Bymackarna i Los och Ramsjö har fått kommunal bankgaranti. Men fortfarande finns det ingen bensin i tankarna.
- Det här är inte bara en fråga om bensin utan också ett hot mot orternas butiker, säger Lars-Göran "Truls" Larsson, Ramsjö bygderåd.

Läs mer i Ljusdals Posten

Sex vindkraftverk i Skesta




Sex vindkraftverk i Skesta

Vindkraftsbolaget Nordex i Uppsala begär förhandsbesked om bygglov för sex stycken vindkraftverk på Skestahöjderna sydost om Gnarp

Läs mer i Hudiksvalls Tidning


Ny bok om gamla vallar



Ny bok om gamla vallar

Efter flera års studier och inventeringar har text och bilder om 55 vallplatser i Bjuråker samlats i en bok, som presenterades på torsdagen. - Jag vet inte om någon annan socken har haft så många vallar, säger Roland Norin från Bjuråkers hembygdsförening.

Läs mer i Hudiksvalls Tidning

Upprört möte om macknedläggning



Upprört möte om macknedläggning

Det var en hård och ovälkommen julklapp i söderforsa som OKQ8 bjöd på när nedläggningen blev tidigarelagd. Nästa vecka stängs macken.

Läs mer i Hudiksvalls Tidning

För ganska precis 10 år sedan i Gävle


Ett vackert bildspel om Hälsingland


SJ, SJ gamle vän...lever du?


En riktig julklapp till landsbygden!



Nu är Leader Gästrikebygden i skarpt läge och landsbygdens eldsjälar har en månad på sig att söka finansiering för sina utvecklingsprojekt. Under 2009 kommer drygt tre miljoner kronor att fördelas och såväl föreningar, företag och kommuner är välkomna att söka!

Alla goda utvecklingsprojekt är välkomna att söka finansiering från Leader, men det finns också en tydlig prioritering när finansieringsbesluten ska fattas. Detta bygger dels på de lagar och regler som finns för offentligt finansierat projektstöd, men också på den lokala utvecklingsplan som är grunden för Leader Gästrikebygden. Viktiga grunder i ett Leaderprojekt är samverkan, lokal förankring och realistiska förväntningar om långsiktigt positiva effekter för tillväxt och livskvalitet på landsbygden.

- Det finns gott om idéer och önskemål ute i bygderna och därför uppmanar vi alla intresserade till att nu ta chansen att snacka ihop sig om vad de vill uppnå och hur de ska göra det. Självklart hoppas vi att de går från ord till handling och använder sig av möjligheterna med Leader, säger Kenneth Nyberg, ordförande för Leader Gästrikebygden.

Totalt ska 3,5 miljoner kronor fördelas årligen till projekt som utvecklar landsbygden i Gästrikland med fokus på tillväxt och livskvalitet. Pengarna kommer från EU, stat, kommunerna i Gästrikland och region Gävleborg. Syftet med Leader är att såväl projektinitiativ som finansieringsbeslut ska delegeras till dem det berör - folket på landsbygden. Projektbeslut tas fyra gånger årligen av LAG, som är styrgruppen för Leader Gästrikebygden ideell förening. Föreningen har öppet medlemskap och alla intresserade uppmanas bli medlemmar. De som vill bli medlemmar eller diskutera projektidéer rekommenderas att ta kontakt med verksamhetsledaren:

- Jag har märkt att många är osäkra på hur man gör för att knyta ihop idéer till ett projekt och fylla i ansökningsblanketter. Det har redan blivit en del kvällar med hembakt och projektdiskussioner ute i stugorna och jag träffar gärna alla som behöver ett bollplank i processen. Det är ju idéerna och viljan att nå målen som är det viktiga, inte att man är ansökningsproffs! säger Theres Sundberg, verksamhetsledare för Leader Gästrikebygden.

Kanske är det läge att använda mellandagarna till att fundera på hur just din bygd kan utvecklas och om Leader kan vara ett sätt att finansiera planerna. I andra delar av landet där Leaderarbetet har kommit igång finns det många spännande projekt inom allt från besöksnäring och produktförädling till ungdomsevents och mångfalden förväntas bli stor även i vårt område. Den 15 januari är det deadline för ansökningar till första beslutet.

Läs hela artikeln hos Svensk Press

Läs mer om Leader Gästrikebygden

En skjuts framåt för biogas i Gävleborg



En skjuts framåt för biogas i Gävleborg

Det finns en stor potential för biogas som förnyelsebart energialternativ. Men det innebär inte automatiskt att gasen når framgång på marknaden. Det menar Gävle Dala Energikontor som i veckan hållit gaskonferenser i både Gävle och Falun för att bilda samverkansorganet Biogas Mitt.

- I delar av Sverige finns det en infrastruktur med gasledningar. Här finns ingenting sånt och det är klart att det är tufft att bygga upp något helt nytt från början, säger Ulla-Karin Enbom som är projektledare på Gävle Dala energikontor som nu satsar på ett större samarbete för att titta på förutsättningar och möjligheter för biogas i Gävleborg och Dalarna.
- Potentialen för biogasen är stor och intresset finns på många håll. Det görs nya satsningar på många områden när det gäller gas, både för att utvinna el och värma och för att få fram fordonsgas. Inom exempelvis lantbrukssektorn är biogas en ny näringsgren som har stora förutsättningar att växa, fortsätter hon och förklarar att Biogas Mitt ska arbeta brett med myndigheter, produktionsbolag, kommuner och organisationer kring biogasproduktion och biogasanvändning.

Anders Mathiasson, vd för Svenska Gasföreningen, menar också att den stora potentialen för biogas finns på latbrukssidan. Han får medhåll av Lars-Gunnar Johansson som arbetar med framtidsutveckling och nya näringsgrenar hos LRF. Båda deltog i gaskonferensen i Gävle i veckan och båda tror att biogasen kommer att ta marknadsandelar från fossila bränslen både när det gäller el och uppvärmning och när det gäller fordonsbränsle inom de närmaste åren.
- Vi tror på en stark ökning. Produktionen kan öka från dagens dryga 1 TWh till 3 TWh år 2012. I vår framtidsplan räknar vi med att produktionen i Sverige ska vara uppe i 20 TWh år 2020, säger Anders Mathiasson och berättar att det planeras flera stora produktionsanläggningar i södra och västra Sverige.

Även mindre anläggningar är pågång runt om i Sverige. I dagsläget finns ett tiotal gårdsbaserade anläggningar. Fyra av dessa finns vid lantbruksgymnasierna.
- De senaste åren har det byggts en anläggning per år, men vi tror att den takten kommer att öka, säger Lars-Gunnar Johansson.

LRF håller på med en handbok om biogas och en affärsutvecklingsplan för gårdsbaserad biogasproduktion ska vara färdig den 1 januari.
- Som producent bör man naturligtvis ställa sig frågan hur mycket jag ska producera, vad jag ska röta, vilken teknik jag ska använda och till vad jag ska använda gasen. Ska jag använda den själv eller ska jag se mig om efter möjliga kunder.

Med dagens teknik får man ut ungefär en tredjedel el och två tredjedelar värme vid biogasproduktion. Elen är lätt att få avsättning för, men värmen kan vara svårare att använda eller distribuera fullt ut.

Lantbruken får en del positiva bieffekter på köpet när de väljer att röta gödsel, biprodukter och energigrödor för gasproduktion. Bland annat luktar det mindre av gödslet, metanläkaget minskar och rötresterna kan gå tillbaka som biogödsel med betydligt minskat växtnäringsläckage ut i exempelvis sjöar och vattendrag. Men Lars-Gunnar Johansson framhåller också att det än så länge är svårt att konkurrera med fossila bränslen när det gäller priset eftersom det fortfarande är förhållandevis dyrt att framställa biogas. Att det är dyrare beror bland annat på att det finns få anläggningar och att infrastrukturen kring gashantering ännu inte är utbyggd.
- Här behövs det politiska signaler och stimulans för att få igång produktionen. Det gäller både skattebefrielse på drivmedel, investeringsstöd. Vi hoppas det kommer ett investeringsstöd som ger 30 procent av investeringskostnaderna redan från nästa år.

Läs mer i Gästriklands Tidning



Leader satsar på medeltiden



Leader satsar på medeltiden

Leader Hälsingebygden satsade 5,4 miljoner på hälsingeprojekt bland annt Äkta medeltid i Hälsingland där bland annat de gamla medeltidskyrkorna får en central roll. Holmsveden får utveckla sin by.

Läs mer i Söderhamnskuriren

Vindarnas man i Söderhamn




Vindarnas man i Söderhamn

Förberedelserna för den stora vindkraftsparken ute på Storgrundet pågår.Och nu har Bengt Åsberg tillträtt tjänsten som projektledare för kommunens del i satsningen.- Min uppgift är att få ut så mycket som möjligt ur vindkraften, säger han. Då tänker han på arbetstillfällen och utbildningar som ska dras till Söderhamn

Läs mer i Söderhamnskuriren

Wilma och Rudolf prisas



Wilma och Rudolf prisas

Hallå där, Åke Hellström, som tillsammans med kollegan Elin Zetterlund i dag får ta emot ett miljöpris av Uppsala stifts biskop Ragnar Persenius vid en ceremoni i Uppsala. Priset får Åke och Elin för sitt arbete med barnteatern Wilma och Rudolf, en lärande teater.

Läs mer i Söderhamnskuriren

Ramsjö arbetar med utveckling




Ramsjö arbetar med utveckling

Det började i moll men slutade i dur när Ramsjöborna pratade landsbygdsutveckling på tisdagskvällen.
Ungdomshus och träförädling ska utveckla Ramsjö. Nu finns det ett tiotal områden att gå vidare med för att få mer fart i bygden.

Läs mer i Ljusdals Posten

Fågelsjöborna har synpunkter på vindkraft




Fågelsjöborna har synpunkter på vindkraft

De flesta åhörarna kom från Fågelsjöområdet när Bergvik Skog på tisdagen informerade om sitt stora vindkraftsprojekt på Skaftåsen nära gränsen mot Hälsingland. Enligt planerna finns det plats för 100 vindkraftverk i området.

Läs mer i Ljusdals Posten

Järvsörådet får bankpengar



Järvsörådet får bankpengar

Järvsö Sparbank lämnar 195 000 kronor av sitt överskott till föreningar och organisationer i Ljusdals kommun. Mer än hälften av pengarna går till Järvsörådet. Sparbankens vandringspris går i år till Olle Arvidsson som varit ledare inom Järvsö IF i snart 60 år.

Läs mer i Ljusdals Posten

Kommunen styrd av känslor till etableringen av Norrhälsinge vindkraftspark





Kommunen styrd av känslor

Markägare kritiserar att Hudiksvalls kommuns gått från passiv till negativ till etableringen av Norrhälsinge vindkraftspark. Dra fördel av miljardinvesteringen i stället hävdar representanter för ett nittiotal markägare runt Järnblästen.

Läs mer i Hudiksvalls Tidning

Mångmiljonsatsningar har kurerat Storsjön




Mångmiljonsatsningar har kurerat Storsjön

Privata fastighetsägare har gjort miljöinvesteringar för totalt 30 miljoner kronor genom att bygga nya avlopp. Därför mår övergödda Storsjön betydligt bättre i dag. - Men ännu är det för tidigt att ropa faran över, säger miljöchefen Tommy Stenergard.

Organisationen Storsjöprojektet, bildad efter larmrapporter om den intensiva algblomningen sommaren 1996, är nu på väg att avvecklas. De berörda kommunerna tycker inte att det längre behövs en gemensam ledningsgrupp.

- Gruppens roll var att hitta en strategi för hur vi skulle angripa algproblematiken. Det lyckades gruppen bra med och i dag är det ett självspelande piano. Men att organisationen läggs ned innebär inte att arbetet upphör, säger Tommy Stenergard.

Minskade utsläpp

Sedan arbetet med att bota Storsjön inleddes har Sandvikens kommun minskat sina egna utsläpp av näringsämnen genom att bygga om reningsverk runt sjön och vid tillrinningsområden för cirka 50 miljoner kronor.

Den viktigaste insatsen har dock gjorts av privata fastighetsägare. Drygt 700 personer med hus runt Storsjön och eller vid vattendrag som rinner ut i sjön har investerat i nya avloppsanläggningar för i genomsnitt 40 000 kronor. Alltså en samlad miljöinvestering på cirka 30 miljoner.

- Vi har fått en otrolig respons. Just därför är det också extra viktigt att vi i framtiden är försiktiga med hur vi belastar sjön. De personer som själva investerat så mycket pengar tål inga försämringar, säger Tommy Stenergard.

Slutmålet är att Storsjön ska vara återställd 2025. Men redan i dag finns det, enligt miljöchefen, många tecken på att sjön återhämtat sig.

Algbekymmer

- Fortfarande kan vi dock få algbekymmer eftersom det finns så mycket näringsämnen lagrade i bottensedimentet. Det finns också många olika faktorer, inte minst klimatet, som styr den fortsatta utvecklingen. Så det är definitivt för tidigt att ropa hej.

Läs mer i Arbetarbladet

Läs mer i Gefle Dagblad


Halvmiljardsatsning på Kungsberget igång




Halvmiljardsatsning på Kungsberget igång

Lägenheter med 240 bäddar byggs på nuvarande husvagnsparkeringen när halvmiljardsinvesteringen i Kungsberget påbörjas till sommaren. - Hittills har vi bara fått positiva reaktioner, säger styrelseordföranden Mikael Rundblom inför den planprocess som nu inleds.

Bygg- och miljönämnden har gett stadsarkitektavdelningen i uppdrag att ta fram program och detaljplan för den stora satsningen med hotell, stugbyar, lägenheter och nya skidområden som Branäs Fritid planerar att genomföra i Kungsberget. - Det här blir ett av våra allra högst prioriterade planuppdrag, säger stadsarkitekten Anna Maria Häggblom.

Redan till sommaren räknar hon med att det ska finnas en mindre detaljplan färdig för ett område vid nuvarande husvagnscampingen där det ska byggas uppemot 240 lägenheter. Planarbetet för det som ska byggas kring berget i övrigt är tidsmässigt beroende av den pågående förändringen av Kungsbergets naturreservat. En förändring som innebär att det blir enklare för Värmlandsföretaget som äger skidanläggningen att genomföra sitt projekt. Detaljplan 2010  - I bästa fall kan vi ha en detaljplan färdigt sommaren 2010, säger Anna Maria Häggblom. Branäsledningen har redan varit ute och informerat omkringboende och andra nära berörda om sina planer vid möten och personliga träffar. Enligt Mikael Rundblom verkar inte den stora turistsatsningen upplevas som särskilt kontroversiell. - Vi har inte stött på några motståndare. Reaktionerna har faktiskt varit väldigt positiva. En viktig del i programarbetet med miljökonsekvensbeskrivning som kommunen nu drar igång är hur trafikfrågan ska lösas så att inte störningarna i Järbo blir allt för stora. Kontakt med Vägverket  - Vi har redan en kontakt med Vägverket. Vår egen bedömning är att det inte blir någon särskilt stor trafikökning. Fler besökare kommer att övernatta i stället för att, som i dag, åka över dagen. Oavsett om de stannar en eller flera dagar blir det bara en resa, säger Mikael Rundblom. Mot bygg- och miljönämndens beslut att ta fram program och detaljplan för Kungsbergetsatsningen reserverade sig miljöpartiets Gunvor Gunnarsson.

Läs mer i Arbetarbladet


Är centralorten alltid mest central?




Är centralorten alltid mest central?


Runt om i landet planerar kommuner för anpassning av skolans verksamhet när de stora barnkullarna går ut.

Är det självklart de mindre skolorna, utanför centrum som ska bort? Vad blir konsekvenserna för landsbygden? Vill alla bo i centralorten? Ska kommunalt utbud i första hand finnas i centralorten? Dagens samhälle ger ökade möjligheter att bo där man önskar. När de stora bruken inte dominerar och när kommunikationer inte tvingar någon att bo nära arbetsplatsen, tappar centrum en stor del av sin funktion och företrädesrätt. I Ronneby kommun pågår en het debatt om skolorna. Kommunen vill lägga ner landsbygdsskolor. Trots att det är i centrum som eleverna minskar. Förslaget har mötts av en intensiv debatt om vad som är bäst för kommunen. Stad mot Land. Vad är då bäst? Förr, när jobben fanns på bruket i centrum, ville man bo nära arbetet. Bil var inte så vanligt. Lönen var bättre i stan, så att flytta var positivt. Idag är det annorlunda. De stora företagen dominerar inte mer, jobben finns på många ställen. Ibland långt från hemmet. Att arbeta på samma plats hela livet är mindre vanligt. Man har därmed inte behov av att bo i centralorten - bredvid bruket. Bra kommunikationer är viktigt i en föränderlig värld. En vacker och barnvänlig miljö är ett starkt argument. Mao, det kan finnas bättre utvecklingspotential i andra orter än centrum. Då faller argumentet att först erbjuda kommunal service i centrum. Att ha en bra service där man kan locka till sig nya invånare blir viktigare. Att satsa i de orter som har ett aktivt företagande eller engagerade invånare, ger bättre utvecklig i kommunen. Jag blir oroad över det tänkande som finns i många kommuner, att centrum alltid går först och bor man på landet får man avstå. Det är oerhört viktigt att politiker är uppmärksamma på samhällsförändringar så att de kan använda den kommunala styrningen - inte för att hejda en utveckling - utan för att underlätta kommunens anpassning. Att lyssna till folket kan vara inspirerande.


Eva Karlsson Pagels

Ronneby

Läs mer i tidningen SVD


Byalag kritiska till dåliga vägar



Byalag kritiska till dåliga vägar

Byvägen i Aspås, Krokom kommun är i mycket dåligt skick. Det konstaterar byalaget i Aspås som tagit fasta på att beläggningen har spruckit och slitits ut på flera ställen på grund av tjälskador. I ett brev till kommunalrådet Maria Söderberg påtalas bristerna och att de varningsskyltar Vägverket satt ut inte är välkomnande för nya besökare. Det framhålls vidare att vägen måste åtgärdas för att en trygg och säker trafikmiljö ska uppnås. Det här är det andra klagomålet på kort tid som framförs till kommunledningen om dåliga byvägar. Även Raftälvens byalag har skrivit om att sträckan Raftälven Ockeråbron, längs väg 756, är i mycket dåligt skick. Aspås byalag bjuder har bjudit in tjänstemän i kommunen till framtidsmöten och där ses goda kommunikationer som en förutsättning för en fortsatt positiv utveckling för bygden.

Läs mer i tidningen LT

Årets grupp och Årets kommun fick sina utmärkelser




årets grupp.jpg (303.67kb)    Kalmar.jpg (381.06kb)

Till vänster tar Bertil Degerlund från Råek emot priset.
Till höger Mattias Ask, Kjell Axelsson och Johan Persson från Kalmar.



En av höjdpunkterna på Hela Sverige ska levas höstmöte är när utmärkelserna "Årets lokala utvecklingsgrupp" och "Årets kommun" delas ut. Det är både högtidligt och festligt.

I år överlämnade riksdagens talman Per Westerberg ut diplomet, checken och soldtackan till pristagarna.

Han inledde med ett litet anförande som avslutades med de insiktsfulla orden om att all utveckling är lokal.

Som tack för sin medverkan fick Per Westerberg en bok om Trångsviken och vår fina keps med texten "Hela Sverige ska leva".

Bertil Degerlund från Råneälvdalsrådet i Gunnarsbyns församling ekonomisk förening, Råek berättade om föreningens verksamhet.

Han följdes av Johan Persson, kommunstyrelsens ordförande i Kalmar, Kjell Axelsson, ordförande i Södermöre kommundelsnämnd och Mattias Ask, kommundelsutvecklare i Södermöre som alla berättade om Kalmar kommuns arbete för att hela kommunen ska leva.



 
PW2.jpg (249.26kb)


Per Westerberg med den fina Hela Sverige ska leva-kepsen som han fick.
Läs mer på Hela Sverige Ska Leva


Höstmöte för Hela Sverige Ska Leva i Hallsberg




Höstmöte i Hallsberg

Vi ska bli bäst på jämställdhet. Så sa Hela Sverige ska leva på Landsbygdsriksdagen i Lycksele. Och Höstmötet den 3-4 december i Hallsberg handlade till stor del om just jämställdhet. Men inte bara. Det fanns även plats för exempelvis information om By-Macken i Värmland. Jämställdhetskonsulten Ann Boman var på plats och lotsade de drygt åttio deltagarna genom eftermiddagen. Jämställdhetsintegrering är ett nyckelord, enligt Ann Boman. Det betyder att det ska finnas ett jämställdhetsperspektiv på allt man gör i organisationen och även på de tjänster eller produkter som organisationen producerar. Ann uppmanade deltagarna att fundera på hur de utvecklingsprojekt som vi driver, inom rörelsen, kommer män och kvinnor till godo på lika villkor. Läs mer om vårt projekt Jämställda bygder här. I samma block berättade Inger Karlsson, styrelseledamot i Hela Sverige ska leva, och Siv Lindén från länsbygderådet Jönköping om projektet "Kvinnors entreprenörskap och utveckling på landsbygden". Mer information läggs ut på hemsidan inom kort.


Vill du söka projektfinansiering från Leader Gästrikebygden?




Vill du söka projektfinansiering från Leader Gästrikebygden?

Vi ser fram emot att många tar chansen att genomföra bra projekt med stöd av oss. Information om vad du kan söka för, hur och när hittar du här på hemsidan.

Tveka inte att kontakta vår verksamhetsledare Theres Sundberg som gärna bollar projektidéer med er och infomerar mer om möjligheterna med Leader.

  

Lämna in er ansökan senast 15/1 för beslut 10/3!


Läs mer på deras hemsida

Festdag för Woxna livs




Festdag för Woxna livs

På torsdagen var det liv och rörelse utanför Woxna livs vid infarten till Voxnabruk. Marschaller brann vid vägen och en tomte satt utanför affären och bjöd kunderna på glögg.

Sedan 1999 har affären i Voxnabruk drivits av föreningen Norra Voxnans samhällsservice. Det sista året har man kämpat för att få ha kvar bensinförsäljningen, men ännu är ingen lösning i sikte.
- Vi måste vara säkra på leveranserna först. I Los har man problem med att få sin bensin, säger Åsa Pettersson som är en av de som arbetar i affären.
En nyhet för affären är att den nu ingår i Handlar´n-kedjan, men har kvar samma leverantör. På så sätt kan man haka på kampanjer och liva upp i affären, enligt Åsa Pettersson.
Detta ljus i decembermörkret ville man fira i Voxnabruk på torsdagen med invigning genom att bjuda kunderna på fika och glögg. De kunder Ljusnan träffade är glada och nöjda att det fortfarande finns en affär i Voxnabruk.
- Det är tur att affären finns. Det är jättebra och betyder mycket för oss som bor här. I affären kan jag också träffa folk och hinner prata en stund, säger Linnéa Andersson.
Hon påminner att varje fredag bjuder föreningen som driver affären på kaffe. Kunderna och medlemmarna blir hämtade om de vill och även hemskjutsade. På torsdagar kör dessutom Majbritt Norell och Greta Pettersson ut varor till kunder som har beställt varor under veckan.
Inga Norrman bor ända bort i Håven.
- Det är bra att det finns en affär i Voxnabruk, annars blir det så långt. Jag jobbade själv en gång i affären i Håven. Men någon gång ibland åker jag till Edsbyn och handlar, säger Inga.
Köptroheten har också ökat i Voxnabruk. Voxna-borna vill på så sätt slå vakt om sin affär, konstaterar Åsa Pettersson.
- Det är jätteroligt att jobba i denna sorts affär. Du får göra allting från att städa till att beställa och plocka upp varor. Affären betyder mycket socialt.

Läs mer i Ljusnan

Gävleborg är med i Svealandsstyrelsen




Gävleborg är med i Svealandsstyrelsen

Regionförbunden och landstingen i Gävleborg, Dalarna och Uppsala har bildat en interimsstyrelse med syftet att inleda ett regionsamarbete över gränserna.

Läs mer i Ljusdals Posten
Läs mer i tidningen Ljusnan

Söderala Bygdegård...



Jag vill tacka alla på Söderalabygdegård som gjort som tradition att bjuda mig på Jultallrik i december och nu i torsdags var det den dagen på året igen. Det gör mig så varm i hjärtat och fyller mig med glädje... Ett stalltips till alla er som är ute efter något speciellt till julbordet åk till lanthandeln i Söderala och köp sillröran där. Den är bara helt underbar och ytterligare ett bevis på att dom riktiga guldkornen hittar man på Landsbygden.

Stor kram önskar här en mister
som ni känner vid namn Christer

Vattenfakta nu på nätet




Vattenfakta nu på nätet

Arbetet med inventeringen av sjöar och vattendrag inför anpassningen till EU:s vattendirektiv blir allt mer konkret.
På länsstyrelsen pågår kartläggningen för fullt och nytt är bland annat en databas, tillgänglig för allmänheten, där man kan se hur den egna sjön bedöms. Lokalt ger direktivet en skjuts i tillsynsarbetet.

Läs mer i Ljusdals Posten

Infrastruktur och utbildning




Infrastruktur och utbildning

Landshövdingen vet var regeringens pengar ger bästa resultatet

Vägar, vindkraft och vidareutbildning. Det var några av nyckelorden när landshövding Barbro Holmberg i går presenterade en rapport om hur länet ska klara av lågkonjunkturen.

Bara några minuter efter att regeringen hade presenterat sitt krispaket höll Barbro Holmberg presskonferens tillsammans med regionstyrelsens ordförande Per-Olof Svensson, s, och Britt-Marie Edfelt, chef för avdelningen för samhällsutveckling på länsstyrelsen. De presenterade en rapport med en sammanfattning av lågkonjunkturens effekter för Gävleborg och en bedömning av vad länet behöver för att klara av de sämre tiderna.
- Vi tror att infrastruktursatsningar och satsningar på utbildning och kompetenshöjning är två av de viktigaste åtgärderna för att stärka vårt län, säger Barbro Holmberg.
När det gäller infrastruktur hoppas hon och regionledningen att några av de vägprojekt som planerats i länet kan komma igång tidigare än vad det ursprungligen var tänkt. Men om det ska ske krävs ett beslut om investeringar från Vägverket. I regeringens krispaket ingår en miljard för drift och underhåll av vägar och järnvägar under 2009-2011. Hur stor del av dessa pengar som hamnar i Gävleborg är ännu oklart.
Eftersom Gävleborg har landets högsta arbetslöshet finns det en förhoppning om att en stor del av de tre miljarder extra som regeringen satsar på arbetsförmedlingen ska hamna i länet.
- Vi har helt klart det största behovet på arbetslöshetssidan, säger Per-Olof Svensson.
Hittills i år har 3388 personer varslats i länet. Bara i november varslades 1485 personer. Fram till i juni i år minskade arbetslösheten i länet men den trenden har nu vänt och arbetslöshetssiffrorna stiger igen. Men trots den dystra utvecklingen har Barbro Holmberg hopp om framtiden.
- Det är viktigt att de som varslas nu kommer in i kompetenshöjande program. När det vänder kommer företagen att behöva alla de som varslats igen, säger Barbro Holmberg.
Hon har tillsammans med länsstyrelsen och Region Gävleborg inlett arbetet med att ta fram ett "kompetenspaket" för hela länet. Förhoppningen är att länets olika lärosäten ska kunna samverka och erbjuda vidareutbildningar för varslade länsbor med hjälp av de extra medel till fler utbildningsplatser som regeringen skjutit till i sitt krispaket.
Regionledningen sätter också stort hopp till Gävleborgs goda förutsättningar för vindkraft. Det finns redan ett flertal planerade vindkraftsprojekt i länet som skulle kunna skapa nya jobb om de blev verklighet.
- Om vi är aktiva och tidiga kan vi bli ledande när det gäller vindkraft i landet. Om vi får vindkraft ute till havs så skapas en helt ny industri kring underhåll och service av vindkraftverken som kommer att växa fram i vårt län, säger Britt-Marie Edfelt.
Men landshövdingen, länsstyrelsen och regionen har inga egna pengar för att genomföra de satsningar de anser krävs för att få länet på fötter. De får snällt hoppas på att regeringen öppnar plånboken.
- Vi ska bedöma vilka resurser vi har i länet och identifiera vilka behov vi har och ha en kontinuerlig dialog med regeringen, säger Barbro Holmberg.

Läs mer i Gefle Dagblad


”Sluta hyckla, börja cykla!”



"Sluta hyckla, börja cykla!"

Den världsomspännande klimatmarschen lockade inte många i Gävle. Men det vändes till något positivt.

- Sluta hyckla börja cykla!

Ett 20-tal demonstranter förbereder sig på Södermalmstorg inför klimatmarschen. Medarrangören Therese Metz, som leder demonstrationen, är inte riktigt nöjd med volymen i ropen.

- Ni måste ta i lite!

Nej, någon stor skara miljökämpar hade inte vågat sig ut i regnrusket för att ansluta i den världsomspännande klimatmarschen, som gick globalt under lördagen.

Positiva trots få deltagare

Men arrangörerna lät sig inte nedslås av detta faktum. De lyckades till och med vända det till något positivt.

- Kanske är det ett tecken på att medvetenheten om miljöfrågor har blivit så stor att människor inte känner att de behöver protestera på samma sätt längre, säger Therese Metz.

Behöver inte klimatkampen en extra skjuts nu när den har kommit i skymundan av klimatkrisen?

- Jag tycker inte att den har kommit i skymundan. Det börjar hända mycket saker i frågan.

Demonstranterna tycker att företagen inte ska få komma undan utsläppskraven på grund av finansoro.

Har demonstrerat länge

En av miljökämparna i tåget var bygg- och miljönämndens ordförande Lena Lundgren, s, som protesterat många gånger sedan hon började engagera sig på 1970-talet. Hennes aha-upplevelse kom när hon var ute på havet och märkte hur en del under ytan helt plötsligt dog på grund av fabrikerna.

- Då fick vi höra att vi dödade hela Skutskär och gjorde folk arbetslösa om vi fick igenom våra krav.

Demonstrationen avslutades med föredrag där bland andra kommunalrådet Carina Blank, s, svarade på frågor om kommunens klimatarbete.

Arrangörer var Naturskyddsföreningen, Studiefrämjandet och Lyktan.

Läs mer i Arbetarbladet

Läs mer i Gefle Dagblad


Agust och Lotta fyller 80 år




Agust och Lotta fyller 80 år

Ingen i hela Gästrikland har väl fått sitt namn felstavat i tidningen så ofta som Agust Vråk i Dunderhyttan. Gubben heter alltså Agust, och inte August.

Nu tror jag inte den kortvuxne hemmansägaren bryr sig så mycket om den saken. Han har större problem att brottas med och dessutom har väl den stackars kraken aldrig någonsin mötts av varken respekt eller kärlek.
Tillsammans med sin Lotta lever han i ett äktenskap som inte har några förutsättningar att fungera. Ändå kämpar det strävsamma gamla paret tappert vidare, vecka efter vecka. I år har de grälat och bråkat i 80 år och räknas därmed bland de äldsta seriefigurerna i hela världen.
Det var alltså 1928 som Elov Persson, som då bodde i Storvik, ritade de första rutorna till denna klassiska folklivsskildring. Året innan hade han gjort succé med Kronblom och tidskriftsförlaget i Stockholm undrade om han hade kraft och idéer nog att dra igång ännu en serie.
Även den kom att handla om ett äldre par på landsbygden. Men där upphör alla likheter mellan toffelhjälten Agust och latmasken Kronblom.
De första avsnitten framlevde Agust som en bekymmerslös ungkarl vars främsta intressen var att dricka brännvin, hänga på dansbanor och spela kort. Men så en dag gjorde han misstaget att annonsera efter en livskamrat. Lotta svarade och snart rustades det till bröllop där presenterna uteslutande bestod av brödkavlar. Då, om inte förr, började nog stackars Agust ana vartåt det lutade. Men Lotta har faktiskt blivit lite snällare med åren och går inte längre till attack med brödkavlen även om den fortfarande finns med som ett hot i bakgrunden.
För att ytterligare skärpa motsättningarna i det redan hårt ansträngda äktenskapet förde Elov Persson tidigt in den ständigt portföljbärande charmören Russinkvist i handlingen. Vilket förhållande denne sliskige kvinnotjusare egentligen har till Lotta vet inte ens seriens tecknare, men det finns nog anledning för Agust att vara svartsjuk om han nu är lagd åt det hållet.
Elov Persson flyttade så småningom till Torsåker där han ritade Agust och Lotta till sin sista levnadsdag. Ja, det sista avsnittet var inte ens färdigt när han följde med sonen Ingvar på en fisketur där han drabbades av en hjärtattack och avled. Det var sommaren 1970, dagen innan Elov skulle fylla 76 år.
Tre år tidigare hade Kronblom tagits över av äldste sonen Gunnar och flyttat till Örebro. Nu var det Ingvars tur att föra serietecknartraditionen vidare. Han hade visserligen växt upp med pappans serier och praktiskt taget med en penna i handen, men nu arbetade han som skogvaktare i Riddarhyttan i Västmanland och hade knappt dragit ett streck på tjugo år. Elov hade pratat lite om att Ingvar så småningom skulle ta över Agust-serien och hade hunnit godkänna ett par provavsnitt.
De första åren betraktade Ingvar Persson serietecknandet som en hobby eller ett extraknäck. Men efter ett tag startade han en egen serie om jägar- och fiskarkompisarna Frid och Fröjd, och när han 1975 fick sin första roman utgiven slutade han med skogsjobbet och blev serietecknare och författare på heltid. Förutom serier och romaner har Ingvar Persson också producerat en lång rad uppskattade teaterpjäser.
Efter 28 år med Agust och Lotta tyckte han att det var dags att lämna över tuschpennan till nästa generation. Hans dotter, Bia Melin, började rita serien i mitten av 1990-talet och håller fortfarande på.
Även om Kronblom skapades i Gävle och Agust och Lotta såg dagens ljus i Storvi brukar man räkna Torsåker som seriefigurernas naturliga hemvist. Elov Persson var född och uppvuxen i trakten och både Ingvar och Bia har Torsåker som postadress. Så här handlar det verkligen om en äkta gästrikeserie även om det kan vara svårt att hitta Dunderhyttan på landskapets karta.
Agust och Lotta publicerades under många år i "pigtidningen" Hela Världen men i början av 1980-talet flyttade paret in i bondetidningen Land. Strax efter det att Bia tagit över serien fick redaktionen för sig att man skulle modernisera tidningen och då tyckte man inte att det gamla grälsjuka paret passade in i konceptet.
Då Bia Melin vägrade att göra om de redan då klassiska figurerna sparkades serien ut ur tidningen. Men det var en förändring som inte uppskattades av läsekretsen. Folk ringde till redaktionen och krävde att Agust och Lotta skulle komma tillbaka, man sa upp sina prenumerationer.
Till slut gav chefredaktören efter för påtryckningarna och efter några månader var ordningen återställd.
I dag fyller serien en knapp halvsida i varje nummer av Land och 54-åriga Bia Melin har fortfarande inga planer på att förnya sina 80-åriga seriefigurer.
- Hemma hos Agust och Lotta har tiden stått stilla, säger hon. De har visserligen teve men de hugger fortfarande ved och eldar i spisen. Och de står för ett gammaldags tänkande samtidigt som världen utanför hela tiden förändras, vilket kan ge upphov till en del lustigheter.
Bia Melin tycker om att rita Agust och Lotta men skulle hon tröttna finns en fjärde generation beredd att ta över.
Hennes barn Boel och Johannes har båda visat sig vara duktiga på att teckna så om bara läsarna vill kan det gamla paret fortsätta att träta i många år till.

Läs mer i Arbetarbladet


De köpte Axmarbruk för en krona




De köpte Axmarbruk för en krona

Viljan att bevara bruksmiljön blev så stark, att byborna köpte sin egen by för 1 krona. 1 december blev Föreningen Hyttan ägare till Axmarbruks mest kulturfyllda ytor; slottspark med lusthus och dammar, orangeri, skogvaktarbostaden, en hytta av gigantiska mått, en kvarn med intilliggande badstrand, galleri Bläckhornet, och den inre hamnen som gränsar till havskrogen Axmar Brygga.

- Vi har jobbat för detta sedan 2001. Nu är allt klart, och det enda jag kan säga med säkerhet, är att vi är ödmjuka inför framtiden, säger Föreningen Hyttans ordförande, Ebbe Lundqvist, med ett varmt leende.

Han poängterar att det är ett stort ansvar att axla, men att han vet att föreningen är kompetent att klara av uppgiften.

Förvaltat i flera år

Under flera år har föreningen förvaltat området åt Bergvik Skog AB, som är säljaren.

Därmed har föreningen fått en uppfattning om ekonomin, och vad som är akuta åtaganden.

- Vi kan få det hela att fungera på en relativt liten budget, menar Ebbe Lundqvist.

Slottspark och lusthus

För en enda krona överläts 1 december ett fantastiskt stycke kulturmark till Föreningen Hyttan.

Plötsligt är man nu ägare till en slottspark med lusthus, vattenvägar och dammar.

Liksom ett orangeri som numera hyrs ut som bostad, den enorma hyttan, där Järn-Britta regerade under 1800-talet, den gamla skogvaktarbostaden som sommartid används som utställningslokal och sommarkafé, vintertid som hantverks-och vävstuga för traktens slöjdare.

Den inre hamnen som gränsar till Axmar Brygga havskrog, galleri Bläckhornet med konstutställningar, en kvarn med intilliggande sandstrand för bad, ingick i köpet.

Alla är med med

Föreningen Hyttan har cirka 80 medlemmar; antalet åretrunt-boende i Axmarbruk i dag är 23 personer, sommartid räknas drygt 50 boende.

- Vi har en absolut enighet i detta, alla är med på tåget, säger Ebbe Lundqvist. Han menar att förvaltandet bygger på stöd från Länsstyrelsen och kommunen. Dock, poängterar han, så behövs inte mycket för bevarandet, men man vill självklart utveckla området.

Blir kulturreservat?

Tre gedigna utredningar ligger till grund för att Axmarbruk snart kan bli Gästriklands första kulturreservat.

Först den maritima delen, sen fastighetsdokumentationen, och slutligen kulturreservatsutredningen. Det intilliggande naturreservatet försämrar inte utgångsläget.

Rent praktiskt vill Föreningen Hyttan ta tag i att anlägga ett golv i hyttan, men vill också koncentrera sig på slottsparkens ädla lövträd; nyplanteringar och tillvaratagande av de gamla träden.

- Slottsparkens vattenleder och dammar bör rustas, liksom lusthuset. Vi är ju även hyresvärdar nu; det gamla orangeriet hyrs ut som bostad, tillägger Ebbe Lundqvist.

Krogägarna är medlemmar

Han poängterar också konstens betydelse för Axmarbruk. Även om man blir ägare till Galleri Bläckhornet, så kommer konstutställningarna att fortsätta i samarbete med havskrogens ägare, som även är medlemmar i Hyttan.

Om Axmarbruk skulle bli Gästriklands första kulturreservat skulle det givetvis innebära en helt annan prioritering när det gäller möjligheter till bidrag.

- Då skulle vi få bruna vägskyltar, något som faktiskt visar att vi verkligen finns, inte minst med betydelse för Axmar Brygga, som misslyckats i sin mångåriga kamp om att få en egen skylt efter E 4, konstaterar Ebbe Lundqvist.

Nu hoppas han, och alla andra Axmarbruksbor, att inflyttningen till den natur-och kultursköna bygden ska få ett uppsving.

Läs mer i Arbetarbladet


Ny trend: EU-bor vill flytta till Sverige



Ny trend: EU-bor vill flytta till Sverige

Allt fler byskolor läggs ner, antalet butiker minskar, "mackdöden" har gått snabbare under det senaste året.
Dessutom lägger svensk kassaservice ner sina kontor och många får långt till banken.


Glesbygdsverket har kommit med sin senaste årsbok som också blir den sista, den nionde i ordningen, eftersom verket läggs ner nästa år.
   Det är i mångt och mycket en dyster läsning.
   Glädjande är att invandringen från EU till den svenska glesbygden fyrdubblats under 2000-talet. Förra året kom 500 personer.
   Att gles- och landsbygder i Sverige blivit attraktiva för invandrare från andra europeiska länder är en helt ny trend. Och det är själva glesheten som är attraktiv.
   - Invandrare födda i ett gammalt EU-land som Tyskland och Nederländerna står i större utsträckning för det som kan betecknas som "livsstilsinvandring", medan invandrare från "nya" EU-länder som Polen står för en arbetsmarknadsrelaterad invandring, säger Wolgang Pichler, utredare på Glesbygdsverket i ett pressmeddelande
   - Invandrare från de gamla länderna har på så sätt redan blivit ett tillskott för många gles- och landsbygdskommuner, men det är inte osannolikt att även invandrare från de nya EU-länderna börjar bosätta sig över hela landet.
   - Kom ihåg att det är organisationen Glesbygdsverket som läggs ner inte frågorna, påpekar Glesbygdsverkets generaldirektör Kerstin Wallin. Frågorna ska in i båda de nya verken.
   Kerstin Wallin säger med eftertryck att frågorna måste få sin rättmätliga plats. Det är den här veckan som den nya organisationen har börjat riggas.
   Kerstin Wallin har ett förordnande som generaldirektör som sträcker sig till 2010 men vad hon ska göra efter den 1 april nästa år vet hon inte.
   - Eftersom jag har ett förordnande kommer jag att ha ett möte med Jörgen Hägglund inom kort för att diskutera vad jag ska göra framöver, säger hon.
   Vad är det mest tråkiga som årsboken pekar på?
   - För det första är det att befolkningsminskningen fortsätter liksom utglesningen av service, säger hon. Ta detta med bensinmackarna som försvinner, det är ett jättebekymmer trots att det växer fram alternativ.
   - Om Apoteken privatiseras kommer den som väljer att ta över driften säkerligen inte att välja någon glesbygdsort och så försvinner kassaservicen.
   Men det händer positiva saker också för gles- och landsbygdens utveckling.
   Kerstin Wallin pekar förstås på den ökade inflyttningen av utländska medborgare till gles- och landsbygden.
   - Det i sin tur skulle kunna generera en befolkningsökning med det följer att det växer upp service igen, säger hon.
   - Klimatförändringarna kan också göra glesbygden attraktiv inte minst ur turistsynpunkt.
   I början av årsboken får Glesbygdeverkets tre kvinnliga generaldirektörer berätta om sitt arbete. Tre kvinnor som stått i spetsen för verksamheten och format den.
   1991-1998 Marianne Stålberg som startade den dåvarande Glesbygdsmyndigheten.
   1998-2003 Pia Enochsson
   2004-2009 Kerstin Wallin som får avveckla verksamheten.


Läs mer i tidningen LT

Nedläggning av våra skolor!




Nedläggning av våra skolor!


Det är ett politiskt lågvattenmärke att hela tiden gå in och sparka på våra landsbygdsskolor.

I många fall tror jag inte det handlar om skolan, utan att få visa sin politiska makt och få sitt namn och sin politiska bokstav publicerad. Skolan är ett kärt och känsligt ämne i varje bygd, det vet våra politiker och det utnyttjar de. Vi har alltid haft en skoldebatt om nedläggning och den drabbar nästan alltid i ytterområdet av kommunerna. 

Den politiska majoriteten som härskar i många kommuner har ofta dikterat sina villkor för att visa sitt partis ideologiska styrka, istället för att på ett demokratiskt sätt finna en god lokal lösning. Det har alltid i modern tid transporterats pengar från den lilla orten till den stora. Vi ser många av våra Kommuner som dränerar sitt omland på tillgångar till gagn för centraliseringen. Det är en av anledningarna till den pågående globala finanskrisen.

Många små aktörer ger ett mindre sårbart samhälle än få stora!

Har vi råd med Centralorter? Det är dyrt att underhålla och driva dessa.  De kom till som handelsorter en gång i tiden. Men behöver vi dem i dag? Den frågan är lika aktuell att diskutera som om vi behöver skolorna i Floda, Sigridslund eller Näshulta! 

Drygt 30 % av befolkningen bor utanför centralorterna, många väljer ett lantligt boende för en god livskvalité och närheten till naturen och de ekologiska kretsloppen.

Vi betalar lika mycket skatt oavsett var vi bor, det fungerade när vi hade små fria kommuner, sen kom kommunsammanslagningen och ur det har orättvisor skapats. Med dagens centralpolitiska kommunala kraftfällt borde det vara så att ju längre från centralorten du bor ju lägre skatt. Vi vet att varje barn kostar utbildningspengar, men för att komma ifrån det politiska käbblet i varje kommun borde staten ställa en lika stor skolpeng till varje barn att utbilda sig för, ungefär som barnbidraget.  Detta skulle ge möjligheter för barnen och föräldrar att välja skola.  Det kanske skulle ge oss andra alternativ.

Lyft fram det unika och positiva med våra lokala skolor på landsbygden, öppna skolan för bygden och använd lokalerna till mer än skola.

I vårt nätverk Hela Sverige Ska Leva finns en kunskapsbank med alternativa lösningar i frågan, från olika delar av landet.


Leif Pettersson verksamhetsledare I Länsbygderåd Södermanland


Ung i bushen - Kreativa entreprenörer på landsbygden




Ung i bushen - Kreativa entreprenörer på landsbygden

Den 4-5 december samlas unga från hela landet för att få utmana sin kreativitet. Målet är att förverkliga drömmar och att visa på landsbygdens möjligheter.Under ett intensivt dygn kommer omkring hundra elever och 20 lärare från nio naturbruksgymnasier till Kvinnerstaskolan i Örebro. Konceptet kallas Ung i Bushen och är framtaget av föreningen U LAND och omfattar sju workshops som alla syftar till att stimulera fantasi, entreprenörsanda och ta-sig-församhet.
Läs mer om evenemanget
här


Invandringen allt viktigare i Sveriges glesbygder



Invandringen allt viktigare i Sveriges glesbygder

Gles- och landsbygder i Sverige är attraktiva för invandrare från andra europeiska länder, och det är ofta själva glesheten som är attraktiv. I Glesbygdsverkets årsbok Sveriges gles- och landsbygder 2008 visas i kartform hur denna invandring har vuxit fram under de senaste femton åren.

Integreringen med Europa är numera ett faktum för alla Sveriges kommuner, om man ser till invandringen.
- Invandrare födda i ett "gammalt" EU-land som Tyskland och Nederländerna står i större utsträckning för det som kan betecknas som "livsstilsinvandring", medan invandrare från "nya" EU-länder som Polen står för en arbetsmarknadsrelaterad invandring, säger Wolfgang Pichler, utredare på Glesbygdsverket. Invandrare från de gamla länderna har på så sätt redan blivit ett tillskott för många gles- och landsbygdskommuner, men det är inte osannolikt att även invandrare från de nya EU-länderna börjar bosätta sig över hela landet.

Några fakta ur årsboken:

  • Fler skolor lades ned i gles- och landsbygder under det senaste året än året innan.
  • Antalet små dagligvarubutiker fortsätter att minska i snabb takt medan stormarknaderna blir fler.
  • Mellan 2001 och 2008 minskade antalet serviceställen för kassatjänster i hela landet med 64 procent. Fler än 63 000 personer har nu mer än 30 minuter till sitt närmaste serviceställe.
  • Under 2007 minskade antalet försäljningsställen för bensin och diesel med tre procent. Mycket tyder dock på att "mackdöden" har gått ännu fortare under 2008, och allvarligast effekter får detta på orter där den sista macken läggs ned.

Ett kapitel i årsboken behandlar schablonbilderna av glesbygdsbor. En av dessa är att ungdomar som bor på landet inte har förmått ta sig iväg till den urbana miljöns möjligheter? De ungdomar som aktivt väljer att bo på landet får många gånger strida inte bara mot omgivningens attityder utan också mot sina egna bilder av livet utanför storstaden. En annan schablonbild är den av de "problematiska männen" i glesbygder. Finns det någon täckning i statistik och forskning för myten om ensamma, ojämställda och omoderna män, är den fråga som ställs.

På webbplatsen http://www.glesbygdsverket.se/ finns en tabell över befolkningsutvecklingen i alla landets kommuner mellan 2006 och 2007 uppdelad på glesbygder, landsbygder och tätorter. Där finns också en tabell som visar in- och utflyttningarna i länen med samma uppdelning.

Årsboken finns som pdf på webbplatsen.

För ytterligare upplysningar:
Generaldirektör Kerstin Wallin, 063-57 67 01, 070-319 72 70
Birgitta Rhodin, årsboksredaktör, 063-57 67 11, 070-398 15 38
Befolkning och invandring: Wolfgang Pichler, 063-57 67 38, 070-398 15 37
Tillgänglighet till service: Peter Malmsten, 063-57 67 40, 070-600 50 87
Schablonbilder av glesbygdsbor: Catarina Lundström, 063-57 67 19, 070-551 01 61


Interpellation: Nedläggning av bensinmackar och servicen på landsbygden



Interpellation 2008/09:176

den 2 december


Interpellation

2008/09:176 Nedläggning av bensinmackar och servicen på landsbygden

av Monica Green (s)

till näringsminister Maud Olofsson (c)


Oljebolagen rationaliserar sin verksamhet i en allt snabbare takt och landsbygden riskerar att helt bli utan drivmedel till sina fordon, eller att få åka väldigt långt för att få tanka. Trots att Maud Olofsson hävdad i flera interpellationsdebatter att hon ansträngt sig för att tala oljebolagen tillrätta. Trots det så fortsätter mackdöden.

Politiken för regional tillväxt borde kunna mildra effekterna av strukturomvandlingen när det gäller kommersiell service på landsbygden, inklusive drivmedel.

Tillgänglighet till drivmedel och grundläggande service är en av många förutsättningar för tillväxt. 

Näringsdepartementet har gett Konsumentverket i uppdrag att redovisa de bedömningar av den framtida drivmedelsförsörjningen på landsbygden som görs på regional nivå. 

Den redovisning som Konsumentverket lämnade till Näringsdepartementet i början av augusti skulle ligga som underlag för det fortsatta arbetet med regeringens strategi för att stärka utvecklingspotentialen på landsbygden. 

Trots detta fortsätter mackdöden på landsbygden. I Skultorp, Tidan, Timmersdala med flera är "den sista macken" på orten hotad.

Näringsministern har tydligt sagt ifrån att samhället inte ska gå in med stöd när servicen försvinner. Men gäller det även det stöd som nu kan ges till gasmackar?

Ministern har sagt att konsumenterna måste utöva tryck på marknaden. Men tyvärr fungerar inte marknaden i gles- och landsbygd. Det är ju det som är problemet, det finns inte tillräckligt med konsumenter på respektive småort. Det är precis därför som oljebolagen rationaliserar och lägger ned sina mackar.

Med anledning av ovanstående vill jag fråga näringsministern:

Vilka initiativ har ministern tagit för att behålla en press på oljebolagen?

Vilka initiativ avser ministern ta för att mildra nedläggningen av bensinmackar?

Vilka verktyg har ministern använt för att servicen på landsbygden ska samordnas?


Inkom: 2008-12-02
Sista svarsdatum: 2008-12-16

Läs mer på Sveriges Riksdags hemsida

Medvind för lokal vindkraft






Medvind för lokal vindkraft

Hela Sverige ska leva har fått 600 000 kronor av Energimyndigheten för att genomföra projektet Lokal vindkraftsutveckling. Syftet är att underlätta för etableringen av lokal vindkraft och att ta vara på lokalbefolkningens engagemang.

- Här har landsbygden goda möjligheter att både bli konsument av sin egenhändigt producerade förnyelsebara energi. Och dessutom att skapa en egen lokal ekonomi kring det, säger Cicci Andersson som är projektledare.

Omställningen till ett klimatsmart samhälle kräver tillgång till förnybara energikällor. Och många av dessa källor kommer att finnas på landsbygden. I projektet Lokal vindkraftsutveckling tar vi sikte på utbyggnaden av vindkraft som pågår på olika håll i Sverige.

Projektets mål är att stödja människor på landsbygden att starta lokala vindkraftverk. Men vi vill även utveckla modeller för samarbete mellan bygder och marknad, samt modeller för avtal mellan bygder och marknad.


Vill du veta mer?

Presentation av projektet

Cecilia "Cicci" Andersson har de senaste 12 åren arbetat som projekt- och processledare i olika utvecklingsprojekt, främst samhälls- och turismutveckling. Innan dess byggde och drev hon en flytande bastuanläggning i Luleå skärgård. Hon är även informatör för JAK medlemsbank, Boden/Luleå lokalavdelning.

Cicci är en hängiven sportdykare som tillbringar så mycket av sin fritid som möjligt under vatten. Senast dök hon utanför Gozo, en ö som tillhör Malta.

Läs mer på Hela Sverige Ska Leva


Södra Bygdeskolan i Bodås säger Stoppa nedläggningen av vår skola!

Stoppa nedläggningen av vår skola! Vi har bråttom, beslut ska tas den 15 december.

SE TV4:S NYHETSINSLAG OM BODÅS

Anledningen till att vi har satt upp denna sida är att vi kämpar för att förhindra en nedläggning av Södra Bygdeskolan i Bodås, Hofors Kommun i Gästrikland. Nedläggningen kommer att få stora konsekvenser, både för barn, föräldrar och bygden.  Läs mer under länken Om nedläggningsförslaget

STÖD OSS!
Läs vad Du kan göra för att hjälpa oss!
Du kan stödja oss på flera olika sätt, dels genom att skriva på någon av våra protestlistor eller genom att skicka ett kort/brev till oss. Var vi har våra listor samt adress till oss kan Du se under länken protestlistor. Du kan också stödja oss med tillexempel frimärken, frankeringsstämplar, annonser, dela ut vykort, sätta upp affischer, ha bilaffischer (magnet) på Din bil m.m.
Se länken sponsra oss och länken övriga aktioner

Kom på våra möten även om du inte har barn på skolan. Ju fler vi är dess bättre. Tid och plats kan Du se under länken aktuella möten

Vi har valt att länka in Kommunens hemsida, för att snabbt och lätt tillhandahålla Er deras uppgifter.
Skicka gärna e-post och ställ frågor till Kommunledningen, Kommunfullmäktige och Kommunstyrelsen eller Barn- och Utbildningsnämnden, skicka gärna en kopia till oss på Ditt e-postmeddelande och eventuellt svar Du får.

E-posta oss gärna förslag på flera åtgärder vi kan vidta för att slippa nedläggningen.

Läs mer på deras hemsida:


Skepparfrun satsar på skafferi Ockelbo




Skepparfrun satsar på skafferi Ockelbo

Nu ska Ockelboborna erbjudas mat som lagas i Norrsundet. Det är Kopparmässens ägare, Monica Andersson som nu satsar för fullt. Restaurangverksamhet, catering, take away och delikatessbutik finns med i konceptet.

Monica Andersson är född och uppväxt i Ockelbo. Som 18-åring flyttade hon därifrån, men är nu tillbaka igen genom sin nyöppnade butik, Skepparfruns Skafferi, mitt i Ockelbo.

Sedan många år driver Monica Andersson Kopparmässen, Stora Ensos lunchrestaurang i Norrsundet. Totalt arbetar fyra anställda här, men trots att fabriken nu lägger ner, har Monica inga planer på att trappa ner.

- Tvärtom. Oavsett lågkonjunktur eller inte; man är hungrig och behöver äta i alla fall, menar hon.

Mat från Norrsundet

Det fina köket på Kopparmässen kommer nu även att bli ett produktionskök för att därifrån leverera nylagad mat till hungriga Ockelbobor. Samtidigt fortsätter lunchrestaurangen i Norrsundet som vanligt.

- Skillnaden är att redan nu kan vem som helst komma hit för att äta, tidigare var Storas grindar utanför Kopparmässen, men de är flyttade nu, berättar Monica Andersson.

Inom kort byter mässen namn, och blir då Skepparfruns restaurang, matbeställningar görs genom Skepparfruns Catering, och i Ockelbo kan man alltså gå in i Skepparfruns Skafferi för att handla hämtlunch eller något gott med guldkant.

Allt bygger på take away i Ockelbo, det blir alltså ingen servering. Dagens lunch är grundidén, men även förrätter, sallader, baguetter, desserter och olika kaffesorter att ta med sig i mugg, finns på menyn.

Det är Monica och hennes syster Carina Andersson, som kommer att arbeta i Skepparfruns Skafferi. Varannan vecka i Norrsundet, varannan i Ockelbo.

- Carina var en av dem som fick sluta i samband med att Folkets Hus gick i konkurs, men hon fick jobb direkt hos mig i stället, säger Monica.

Just nu söker Monica efter lokalproducenter av kött, ägg, honung, mjöl, bröd. Helst vill hon ha enbart närproducerat på hyllorna, och hon är öppen för alla förslag.

Läs mer i Arbetarbladet


Stängd skola kostar 3 miljoner om året



Stängd skola kostar 3 miljoner om året

Nya Nynässkolan stängdes i höstas. Nu används lokalerna bara sporadiskt och i värsta fall kan det dröja flera år innan de är i fullt bruk. Under tiden får skolförvaltningen betala 3 miljoner kronor i hyra om året.

I januari förra året beslutade kommunfullmäktige att barn- och ungdom inte behöver betala hyra under uppsägningstiden för de lokaler de lämnat.

Detta var tänkt som en sporre för att de skulle göra sig av med lokaler.

Några dagar senare kom också besluten att stänga Pingeltorpsskolan, Söderskolan och Nya Nynässkolan.

Men lokalerna för Nya Nynässkolan sades inte upp trots att eleverna flyttade.

- Vi har en del verksamhet kvar där, och behövde göra ljudmätningar för att göra det möjligt för kulturskolan att flytta in, säger förvaltningschefen Carola Helenius Nilsson.

Kulturcentrum

Sedan beslutet har de ursprungliga planerna på att kulturskolan ska ta över Nya Nynässkolan utvidgats till att omfatta idéer om ett helt kulturcentrum, där även gymnasieskolans estetiska utbildningar ska inrymmas.

Den förstudie som gjorts är nu ute på remissrunda och ska vidare för beslut i kommunstyrelsen, troligen i januari. Flera frågor återstår att få svar på; till exempel hur realistiska planerna är, hur lång tid de tar att genomföra och vad prislappen blir.

Även om beslutet skulle stanna vid att enbart kulturskolan flyttar in kan det dra ut på tiden. I dag använder Borgarskolan aulan ibland, och träningslokaler i källaren. Samtidigt vill kulturskolan ha tillgång till hela byggnaden, och att den ska vara anpassad till deras behov.

Inga pengar till ombyggnad

I dag finns inte tillräckligt med pengar avsatta till en ombyggnad, och Bo Rickegård på Gavlefastigheter bedömer att det kan ske tidigast till sommaren.

Någon flytt till hösten ser det inte ut att bli, och det är tveksamt om det ens blir av under nästa vår.

Under tiden tickar hyrespengarna i väg för barn- och ungdomsförvaltningen. 3 miljoner kronor för ett år är nästan lika mycket som kostnaderna för sju lärare.

- Ibland tar det längre tid än man skulle vilja att krypa ur lokalkostnader, säger barn- och ungdomsnämndens ordförande Jens Leidermark, s.

Ser du situationen som ett problem?

- Jag ser det som att det finns möjligheter också, att göra något bra av lokalerna.

Läs mer i Arbetarbladet


Har du rätt att utföra betaltjänster i anslutning till din bostad ?




Kommunikationsmyndigheten PTS  informerar om ny betaltjänst för äldre och funktionsnedsatta i glesbygd.

Bor du i ett hushåll som betjänas av lantbrevbärare och däralla i hushållet är minst 80 år och/eller har en funktionsnedsättning?I sådana fall har du rätt till en betaltjänst som du kan använda i anslutning till din bostad.

Betala räkningar och ta ut kontanter med utbetalningskort

Det är Kuponginlösen och ICA Banken som ansvarar för tjänsten. Den levereras av Postens lantbrevbärare i anslutning till din bostad, eftersom Kuponginlösen och ICA Banken anlitar Posten som underleverantör. Kommunikationsmyndigheten PTS har upphandlat tjänsten på uppdrag av regeringen. Tjänsten ger äldre och funktionsnedsatta, som inte använder sig av till exempel bankernas girotjänster, möjlighet att utföra enklare betaltjänster i anslutning till bostaden. Med tjänsten kan du betala räkningar med kontanter och utbetalningskort/-värdeavi från Plusgirot. Du kan även ta ut pengar med utbetalningskort/ värdeavi från Plusgirot.

Du måste uppfylla följande villkor

För att få tjänsten måste du bo i ett hushåll som betjänas av lantbrevbärare. Alla i hushållet måste vara minst 80 år och/eller ha en funktionsnedsättning. Funktionsnedsättningen måste påverka din förmåga att använda vanliga serviceställen,exempelvis banker eller butiker med banktjänster. Du kan behöva lämna in ett intyg som styrker ditt behov av tjänsten. Det här är samma villkor för att få tjänsten som gällde för den tidigare betaltjänsten för äldre och funktionsnedsatta.

Läs vidare i PTS pressmeddelanden om tjänsterna här

Så här ansöker du

Om du tror att du har rätt till tjänsten och vill ha ansökningshandlingar,ska du fylla i talongen nedan, lägga den i ettfrankerat kuvert och skicka den till Brevgirot, 173 33 Stockholm. PTS ber dig att texta tydligt.


- Information om tjänsten finns även på http://www.pts.se/, http://www.posten.se/ och http://www.kuponginlosen.se/.

Mer information angående betaltjänsten för äldre och funktionsnedsatta (pdf)


----------------------------------------------------------------------

Jag vill beställa mer information och ansökningshandlingar

angående betaltjänsten för äldre och funktionsnedsatta.

Namn:_____________________________________________

Adress:____________________________________________

Postnummer och ort:_________________________________

Telefonnummer, inklusive riktnummer:___________________

Skicka i ett frankerat kuvert till Brevgirot, 173 33 Stockholm


Jazzfestivalen Bangen tryggad i tre år framåt




Jazzfestivalen Bangen tryggad i tre år framåt

Högbo bruks styrelse har nu tagit beslutet att jazzfestivalen Bangen ska arrangeras tre år till i Högbo.

- Det känns verkligen skönt, säger Åke Björänge, tidigare allt i allo för Bangen, men numera enbart artistfixare.

- Bangen ska precis som i somras köras tre dagar, varav en ska bli en renodlad barn- och familjedag. Det fungerade bra i somras och det gäller att satsa på säkra hästar. Men Björänge har ännu inte fått klartecken att börja kontakta artister och band till sommarens begivenheter. - Nu börjar det onekligen brinna i knutarna. Artisterna och banden står i kö för att vara med, men jag måste få klartecken att sätta igång, säger Åke Björänge. Bangen är en av tre stora jazzfestivaler i Sverige. De två andra hålls i Umeå och i Stockholm.

Läs artikeln i Gefle Dagblad


RSS 2.0
Bloggtoppen.se Allmänt BlogRankers.com
webvoter-omröstning
Ge din bedömning av bloggen

1 ganska dålig
2 mindre bra
3 helt ok
4 riktigt bra
5 väldigt bra

Se resultat
hit counter