Nedläggning av våra skolor!

Det är ett politiskt lågvattenmärke att hela tiden gå in och sparka på våra landsbygdsskolor.

I många fall tror jag inte det handlar om skolan, utan att få visa sin politiska makt och få sitt namn och sin politiska bokstav publicerad. Skolan är ett kärt och känsligt ämne i varje bygd, det vet våra politiker och det utnyttjar de. Vi har alltid haft en skoldebatt om nedläggning och den drabbar nästan alltid i ytterområdet av kommunerna. 

Den politiska majoriteten som härskar i många kommuner har ofta dikterat sina villkor för att visa sitt partis ideologiska styrka, istället för att på ett demokratiskt sätt finna en god lokal lösning. Det har alltid i modern tid transporterats pengar från den lilla orten till den stora. Vi ser många av våra Kommuner som dränerar sitt omland på tillgångar till gagn för centraliseringen. Det är en av anledningarna till den pågående globala finanskrisen.

Många små aktörer ger ett mindre sårbart samhälle än få stora!

Har vi råd med Centralorter? Det är dyrt att underhålla och driva dessa.  De kom till som handelsorter en gång i tiden. Men behöver vi dem i dag? Den frågan är lika aktuell att diskutera som om vi behöver skolorna i Floda, Sigridslund eller Näshulta! 

Drygt 30 % av befolkningen bor utanför centralorterna, många väljer ett lantligt boende för en god livskvalité och närheten till naturen och de ekologiska kretsloppen.

Vi betalar lika mycket skatt oavsett var vi bor, det fungerade när vi hade små fria kommuner, sen kom kommunsammanslagningen och ur det har orättvisor skapats. Med dagens centralpolitiska kommunala kraftfällt borde det vara så att ju längre från centralorten du bor ju lägre skatt. Vi vet att varje barn kostar utbildningspengar, men för att komma ifrån det politiska käbblet i varje kommun borde staten ställa en lika stor skolpeng till varje barn att utbilda sig för, ungefär som barnbidraget.  Detta skulle ge möjligheter för barnen och föräldrar att välja skola.  Det kanske skulle ge oss andra alternativ.

Lyft fram det unika och positiva med våra lokala skolor på landsbygden, öppna skolan för bygden och använd lokalerna till mer än skola.

I vårt nätverk Hela Sverige Ska Leva finns en kunskapsbank med alternativa lösningar i frågan, från olika delar av landet.

Leif Pettersson verksamhetsledare I Länsbygderåd Södermanland

Läs mer på Hela Sverige Ska Leva

Det bästa av allt är ändå att det finns en total enighet om visionen, enligt Magnus Jonsson, s, kommunalråd, och Lars Sjödin, kommunchef.

Starten gick redan 2006 med projektet "Hållbart Ockelbo" där olika grupper i kommunen samlades vid skilda tillfällen och tillsammans med två projektledare försökte få fram en utvecklingsplan för Ockelbo.

I mars i år samlades politiker och tjänstemän för att under ett par dagar jobba för en vision.

- Det var fyra huvudområden som hela tiden gick igen, säger Lars Sjödin. Vi bestämde oss att vila och träffas igen efter sommaren.

I början av september möttes alla på nytt och alla tyckte att de fyra områdena skulle bestå. Så på två arbetsdagar var Vision 2020 i stort sett klar. Därefter har man arbetat för att informera och peppa. Alla politiska partier har fått besök på sina medlemsmöten och alla kommunens anställda har fått brev hem om visionen.

- Det har varit en lång process, säger Magnus Jonsson. Men nu börjar jobbet. Det har inte varit tydligt tidigare.

Tanken är att man i fortsättningen alltid kan gå tillbaka till visionen.

- Om vi ska köpa in nya bilar till kommunen till exempel, säger Lars Sjödin. Då är det ju självklart med miljöbilar. Första punkten det gröna Ockelbo.

Båda herrarna försäkrar att visionen visserligen kommer att kosta pengar men inte i sig. I budgeten har kommunstyrelsen efter den föreslagna skattehöjningen på 70 öre fått 6,9 miljoner kronor där pengarna bland annat ska användas till att utveckla skola och förskola, säkra pensionspengarna och till Vision 2020.

Vid slutet av träffen dyker Torsten Åstrand, c, vice ordförande i kommunstyrelsen, upp. Han är också positiv.

- Det har känts bra hela vägen, säger han. Vi har pratat samma språk.

Vision 2020 består av fyra punkter:

Det gröna Ockelbo. Ockelbo prioriterar det gröna, det naturliga och växandet.

Vi välkomnar. Ockelbo står för ett tryggt och välkomnande samhälle.

Vi växer. Ockelbo tillåter människor att växa och blomstra tillsamman.

Vi samverkar. Ockelbo samspelar med andra lokalt, regionalt och globalt.

Vision 2020 tas officiellt av fullmäktige i december.

Vision 2020 består av fyra punkter:

Det gröna Ockelbo. Ockelbo prioriterar det gröna, det naturliga och växandet.

Vi välkomnar. Ockelbo står för ett tryggt och välkomnande samhälle.

Vi växer. Ockelbo tillåter människor att växa och blomstra tillsamman.

Vi samverkar. Ockelbo samspelar med andra lokalt, regionalt och globalt.

Vision 2020 tas officiellt av fullmäktige i december.

Läs hela artikeln i Gefle Dagblad

Hejsan!

Det har hänt en hel del sedan förra numret av Byabladet, så jag vet inte riktigt vad jag ska börja med, men det är väl bara att köra igång.

Sambolaget

Det är med sorg i hjärtat jag konstaterar, att Sambo-Laget måste avveckla sin verksamhet.

Jag bör väl kanske förtydliga med vad Sambo-Laget egentligen står för och det är den ekonomiska förening, som ägs gemensamt av byaråden i Ljusdals kommun. Jag skall här återge ur stadgarna om föreningens ändamål, så att ni får en inblick om vad det handlar om. § 2.  Föreningen har till ändamål att främja medlemmarnas ekonomiska verksamhet genom att samordna gemensamma ekonomiska aktiviteter, vari medlemmarna deltar som producenter och konsumenter av varor och tjänster. Utifrån lokal förankring skall föreningen aktivt verka för områdets olika intressen och främja medlemmarnas ekonomiska intressen genom att själv eller i samverkan med Arbetsförmedling, Försäkringskassa, Studieorganisationer m fl. Uppdragen utgör i första hand aktiviteter för sysselsättning av arbetssökande samt uthyrning av lokaler och utrustning. Föreningen skall också erbjuda en ekonomisk hemvist för potentiella egenföretagare som av egen kraft erbjuder sina tjänster/produkter till kund och därvid får till stånd en överenskommelse om ersättning. Föreningen kan också bedriva verksamhet i enlighet med ovanstående syfte.

Som ni ser fanns det ett ganska brett spektrum för vår verksamhet och från början fanns det massor av uppdrag som skulle utföras. En del gick bra och andra mindre bra, men i stort fungerade föreningen som det var tänkt och genererade ett överskott till hjälp med hyra samt administration för byaråden. Jag tänkte här skriva: Och allt var frid och fröjd, men det var det verkligen inte, för det knakade betänkligt i kontakterna mellan arbetsledare och de anställda. Som jag fått det relaterat för mig berodde det på att chefen var alltför allenarådande och inte lät de anställda få någon som helst insyn i verksamheten. Naturligtvis skulle vi i styrelsen då ha tagit problemet på allvar, men vi var tyvärr alldeles för passiva, så nog är det lätt att vara efterklok. Efter hand minskade uppdragen och till slut fanns bara samarbetet med Af. kvar och det förväntade överskottet blev hastigt till ett minus i bokföringen. Vi tog då ett beslut om att göra en ansökan till ett projekt om en förstudie av samhällsnära tjänster. Eftersom det i Delsbo finns ett företag Kraterkraft som sysslar med liknande tjänster, så bjöds de in till ett möte med styrelsen, men det var fel enligt en person från Järvsörådet. Han menade att först skulle styrelsen informeras innan någon inbjudan skulle aktualiseras. Eftersom den personen inte satt i Sambolagets styrelse, så kan det tyckas märkligt att han lade sig i beslutsordningen. Då kände det inte så roligt längre när man så tydligt ville sabotera möjligheterna för en projektansökan. Christer Kallin från Länsbygderådet hjälpte oss i alla fall att skriva den ansökan som sedermera skickades till Länsstyrelsen.  I juni togs enhälligt beslut om att avveckla verksamheten, men med förhoppning om ett ökat samarbete med Af, körde vi vidare om än på sparlåga. Sedan kan man säga att vi hade otur till max, eftersom Maggan vår coach, som skulle handha samarbetet med Af. råkade bli långtidssjukskriven och följaktligen miste vi de förväntade uppdragen. Nu har Länsstyrelsen godkänt projektet om en förstudie vilken pågår för fullt och skall vara klar till årsskiftet. Eftersom Sambolagets ekonomi är så pass bräcklig tog vi ändå det beslutet att upphöra med verksamheten from. Årsskiftet, men föreningen finns kvar och förhoppningsvis blir det en nystart med någon form av verksamhet efter årsskiftet. Kanske samhällsnära tjänster? Jag vill också påpeka, att Micke Olsson från Arbetsförmedlingen gjort allt vad som stod i sin makt att stötta Sambolaget, men vi skulle ha haft fler ben att stå på, så egentligen är det vi i styrelsen, som har stor del i vad som skett.

Om det blir så att Sambolaget startar upp igen, så kanske paragrafen om uteslutning passar:

§ 7. Medlemsorganisation som inte fullföljer sina åligganden gentemot föreningen eller motarbetar föreningen, bryter mot stadgar eller fattade beslut, kan på förslag av styrelsen uteslutas av föreningsstämma. Beslut om uteslutning fattas med minst hälften antal röster + en röst. Den som uteslutits förlorar genast sin rätt att delta i överläggningar och beslut angående föreningens angelägenheter.

Drivmedelsfrågan

Nu har jag tröttat ut er med Sambolaget, så nu får det bli lite drivmedel istället.

Som jag tidigare nämnt har jag av Länsbygderådet blivit utsedd att leda en grupp, som skall handha den svårlösta frågan om drivmedel på landsbygden. Jag vet inte om jag är rätt person för den uppgiften, för trots möten och en massa kontakter, känns det som man står och stampar på samma fläck. Vi hade ett möte i Ljusdal med personer som var inne på att starta en ny mack där oljebolagen lagt ner verksamheten, men som jag ser det, så är det inte helt enkelt, för kapitalfrågan är väl den största biten att lösa. Sedan gäller det att hitta en leverantör, som ger ett pris så att det blir möjligt att sälja sin soppa. Lars Jansson från Länsstyrelsen redogjorde för vilka möjligheter till bidrag som finns och sade sig vara beredd att stötta så långt det var möjligt. För Loos och Ramsjös del så sade Kommunalråden Holmstrand och Görgård samma sak och Tommy Swahn, Landsbygdssamordnare menade, att det är förödande om mackar försvinner på landsbygden. Nu står vårt hopp till Värmlänningarna, som redan löst drivmedelsproblemet för två år framåt och vi är lovade att få ta del av deras koncept för att om möjligt överföra det till Gävleborg, kanske med smärre justeringar, men ändå. Måndag den 17 nov. ringde Bo Nilsson från Loos och undrade om jag hade någon diesel att sälja. Då kom det fram att han beställt bränsle en vecka tidigare, men det företag Starax, som är vår länk till Norsk Hydro, sades ha en skuld på 600 000 kr och således var spärrat. Då tänkte jag att det är väl lika för oss i Ramsjö och mycket riktigt så var det, för på fredag var vi utan 95-oktanig bensin. Senare visade det sig, att skulden för Starax del var en sanning med modifikation. För vad ska man säga, när Norsk Hydro helt plötsligt ändrar kreditreglerna och Starax hade en hel månads fakturering släpande samt det bränsle som fanns i tankarna. Min första tanke var när skulden kom på tal var, att inte är det här den Roger jag känner. Jag menar att bara sticka och skita i följderna och så var det inte heller. Starax som företag har väl inte gått så bra de sista åren och det har sina förklaringar. Det är väl inte många som vet att Lena, som är den egentliga företagsägaren och Rogers fru är mycket svårt sjuk och söker specialister över hela Sverige, utan att få hjälp och lindring för sin sjukdom. Då, är det nog inte så lätt att sköta sitt företag och ha koll på allt som sker.

Nu verkar det som vi får en lösning på drivmedelsproblemet för Loos och Ramsjös del. Det handlar om att vi själva skall äga bränslet i tankarna och enbart ta hjälp med administration. Den leverantör av drivmedel, som vi kommer att anlita (inget är klart ännu, men förhandlingar pågår) kräver givetvis en bankgaranti, men vi hoppas och tror, att kommunen har möjlighet att stötta oss. Vi har tagit hjälp av Åsa från Infinitum med förhandlingarna och enligt henne, så går det säkert att lösa våra problem. Hon är den person som var med och hjälpte till från början, då stationerna i Loos och Ramsjö startade, så vi har förtroende för henne.

Mötesplats Ljusdal

Torsdag den 20 nov. var det en träff i Ljusdal, som heter "Mötesplats Ljusdal" där jag deltog. Denna gång var temat passande nog landsbygdsutveckling.

Efter inledning av Marit Holmstrand och Kersti Hassner, var det dags att starta redogörelserna

Samtliga föredragshållare med Fil.dr Cecilia Waldenström SLU i spetsen framhöll samarbete, som viktigast av allt och visst är det på det viset, men jag vill nog gärna veta, vem som lägger ribban för det framtida samarbete det talas om.

Håkan Sundelin Länsstyrelsen och Lasse Norin Leader upplyste om vilka bidragsmöjligheter som finns och sade att det måste vara projekt med substans alltså utvecklande om man skall räkna med godkännade.

Sedan släppte Tommy Swahn fram Jakob Silén från Järvsö- och Anders Östberg Färilarådet, som redogjorde för sitt projekt som handlar om framtida samarbete med kommunen och att man skall ta betalt för sina tjänster och inte förlita sig på bidrag. Jag tänkte att de gjort en onödig utredning, dom hade bara behövt fråga oss i Ramsjö Bygderåd, för den modellen har vi kört i flera år och förresten påpekade Anders Ö. att Ramsjö låg före i det avseendet.

Sedan körde vi en process liknande den som Rolf Lysell använder sig av i projektet "Den framtida servicen på landsbygden" på Ramsjö Folkets Hus. Olle Persson Lindefallet var den som höll i processförfarandet denna gång.

Så var det dags för sammanfattning och avslutning av Sören Görgård. Om man tolkar kvällens talare rätt, så vill jag påstå att det är landsbygdens folk som är de stora vinnarna i framtiden och det säger vår nye medarbetare Lars Idon Andersson också.

Apropå den framtida servicen på landsbygden, så har den gode Rolf Lysell haft två kvällar i Ramsjö, vi kanske får kalla det utbildning och det blir avslutning den 8 dec. Jag och många med mig ser med spänning fram emot slutresultatet.

Nu får det räcka för denna gång

Hälsningar Lars-Göran "Truls" Larsson

Ps. Ni som läser mina artiklar tycker nog att jag är en riktig surkart, men det är så här jag uppfattar den verklighet vi lever i.

Arbetarbladet har letat ekologisk och Krav-märkt färdigmat i tre matbutiker i Gävle. Resultatet blev nedslående. Av drygt 270 färdigrätter fanns endast fyra Krav-märkta och två ekologiska. Trots ett utbud på cirka 130 färdigrätter hade Hemköp i Sörby inte en enda ekologisk eller Krav-märkt rätt.

- Jag hör inte kunderna fråga efter det, men jag tror att om leverantörerna skulle presentera ett utbud skulle vi säkert ha det, säger Eva-Marie Olsson, butikschef på Hemköp.

Ica Sohlbergs har två Kravmärkta rätter i sitt sortiment men hade endast de Kravmärkta pannkakorna från Laggen hemma vid Arbetarbladets besök. De kylda dinkelhjärparna med bulgur från Souperb var slut.

"En viktig profil"

På Konsum Nian fanns cirka 100 färdigrätter. I frysdisken fanns två ekorätter från Familjens Dafgård och i kyldisken Krav-pannkakor från Laggen och Änglamark, som även hade Krav-märkt vegetarisk ärtsoppa och risgrynsgröt.

Enligt Daniel Antonsson, affärschef på Konsum Nian, är ekologiska varor en viktig profil för butiken.

- Snabbmaten växer ju hela tiden, men det ekologiska utbudet har inte kommit så långt. Efterfrågan finns där, men leverantörerna hänger inte riktigt med. I Stockholm finns det mer, och då brukar det komma hit, säger han.

"Höga priser"

I storstäderna växer utbudet av ekologisk färdigmat sakta men säkert. Just nu finns sju företag med cirka 40 produkter listade hos Krav. Större delen är pannkakor och grönsakssoppor.

Det Stockholmsbaserade företaget Souperb började med färsk färdigmat för åtta år sedan. I februari i år lanserade de Krav-märkta rätter, men nöjer sig med tre av 14 rätter.

- Priserna på de ekologiska varorna är för höga och marginalerna är så små i den här branschen. Med färsk färdigmat är det små serier hela tiden eftersom den har en hållbarhet på två veckor så måste vi skicka maten dagen efter tillverkning. Med små volymer blir transportkostnaderna höga, säger Mattias Johansson, vd för Souperb.

Kravmärkt barnmat

Therese Metz, från Naturskyddsföreningen i Gävle, vill bidra till en ökad miljömedvetenhet när det gäller mat.

- Tyvärr hänger det på oss att ställa krav på schysst färdigmat, för det finns ekologisk färdigmat, säger hon.

Alla tre butiker som Arbetarbladet besökte hade ett relativt stort utbud av Krav-märkt barnmat, som ju också är färdigmat. Alla tre stora barnmatstillverkare har ekologiska och Kravmärkta produkter. Danska Hipp är störst på det området och svenska Semper har betydligt fler än Nestlé.

Läs hela artikeln i Arbetarbladet

Riksorganisationen Hela Sverige ska levas utmärkelsekommitté har idag utsett Kalmar kommun till Årets kommun med följande motivering:

 "Hela Kalmar ska leva är det uttalade målet för Kalmar kommun. För att nå detta provar kommunen nya vägar. Kommunen arbetar strategiskt med att ta fram nya demokratiska verktyg och föra en dialog med invånarna för ökad delaktighet och en positiv utveckling på landsbygden."

Hela Kalmar ska leva ska utvecklas och alla ska känna delaktighet i arbetet. För att nå detta provar kommunen nya grepp och möter invånarna i regelbundna utvecklingsdialoger där alla har möjlighet att komma med förslag och kritik. Mindre, konkreta saker åtgärdas direkt. Annat arbetas in i översiktsplaner och beslutsdokument. Politikerna genomför även liknande dialoger med barn och ungdomar i skolan.

I kommundelen Södermöre, som är ett landsbygdsområde, finns sedan år 2000 en kommundelsnämnd med tvärsektoriell organisation. Nämnden har anställt Sveriges första kommundelsutvecklare.

Man har ett nära samarbete med föreningslivet och byalag, och har utvecklat många verktyg för ökad delaktighet och fördjupad demokrati. Kommundelsnämnden arbetar med bland annat brukarråd, föräldraråd, medborgarenkäter och initiativtagare till samråd efter inkomna medborgarförslag.

Södermöre har sitt eget Södermöreforum, som är lokala mötesplatser där politiker, tjänstemän och medborgare har möjlighet att diskutera aktuella frågor tillsammans. På dessa mötesplatser följer man även upp resultatet av utvecklingsdialogerna.

Kontakta oss:

Kyrre Dahl, utvecklingschef i Kalmar kommun, 0480-45 01 60
Mattias Ask, kommundelsutvecklare i Södermöre, 0480-45 00 00
Kjell Axelsson, ordförande i Södermöre kommundelsnämnd, tfn 070-529 12 82
Staffan Bond, Hela Sverige ska leva, 08-24 13 50
Ulrik Strömberg, Hela Sverige ska leva, 08-24 13 50

I Utmärkelsekommittén ingår Åke Edin, tidigare ordförande i Hela Sverige ska leva, Anita Brodén, riksdagsman och sammankallande för riksdagens landsbygdsnätverk samt före detta talmannen i Sveriges Riksdag och författaren Thage G Peterson. Kalmar kommun inbjuds att presentera sitt arbete under Hela Sverige ska levas höstmöte den 4 december. Vid höstmötet överlämnas utmärkelsen samt en prischeck på 10 000 kronor.

Läs mer på Hela Sverige Ska Leva

Läs mer i Nybro Tidningen

Råek - Årets lokala utvecklingsgrupp 2008

Råneälvdalsrådet i Gunnarsbyns församling ekonomisk förening, Råek, blev Årets grupp 2008 med följande motivering: "Råek samlar bygden och har skapat ett klimat där samverkan mellan föreningar, privata företag, offentlig sektor och invånare berikar bygden ekonomiskt, befolkningsmässigt och kulturellt. Tillsammans utvecklar man en hållbar bygd med framtidstro."

- Verksamheten bygger på att vi, oavsett vilka medlemmar vi har, ska utveckla bygden tillsammans och skapa framtidstro, säger Anna-Lena Andersson som är ordförande i Råneälvdalsrådet i Gunnarsbyns församling ekonomisk förening.

Råek, som föreningen kallas till vardags, är en paraplyorganisation som samlar bygdens invånare, företag och föreningar. De har sina lokaler i industrihuset Hallonet i Gunnarsbyn.  Förutom att lokalerna är en allmän mötesplats, finns här en mängd verksamheter: samhällsservicekontoret, friskvårdsanläggning, återvinningsmarknad, distriktssköterska, försäljning av lokalt hantverk och flera företag.

Basen för föreningens verksamhet är återvinningscentralen som man sköter på entreprenad för kommunens räkning. I övrigt har föreningen ekonomisk hjälp med samhällsservicekontoret av Bodens kommun samt diverse uppdrag av kommunen som administrationen som rör kommunens feriearbetare, ansvar för den del av kommunens hemsida som rör byarna, driver egna projekt med mera.

Samhällskontoret har också service åt invånarna och kan bland annat hjälpa till med kopiering och inplastning av papper, bokföring, protokollskrivning, övriga skrivelser samt utlåning av datorer.

Mycket av Råeks arbete kan sammanfattas med ordförande Anna-Lena Anderssons ord:

- Vi kan inte sitta och vänta på allt. Vill vi ändra på saker måste vi fixa det själva. Vi måste driva frågorna av egen kraft.

Och med den inställningen har invånarna kommit långt. Åtta personer är anställda på hel- och deltid inom Råek och Anna-Lena hoppas på fler uppgifter från kommunen.- Varje arbetstillfälle som vi kan skapa i bygden är betydelsefullt. Vi tänker i alla möjliga banor för att få verksamheten att fungera och utvecklas, säger hon.

Just nu diskuterar föreningen med kommunen om möjligheten att få ansvara för kommunens fixarservice i området, så att fixarna inte behöver åka de cirka fem milen från Boden.

Föreningen ligger även i startgroparna för ett lokalt näringslivsbolag som ska stärka pågående verksamheter och underlätta för nya.

Förra året gick Råeks verksamhet med överskott och styrelsen bestämde sig för att dela ut det i form av stipendier till landsbygdsfrämjande idéer. Sju personer/grupper fick vardera 5 000 kronor. Bland annat fick skolan en check för att renovera och driva en övernattningsstuga utefter Råne älv. - Tanken är att ungdomarna ska träna sin företagsamhet genom att hyra ut stugan med allt vad det innebär av marknadsföring och skötsel.

En av hörnstenarna i Råeks arbete är det kommunöverskridande samarbetet mellan Gunnarsbyn, som ligger i Bodens kommun, och Niemiselområdet i Luleå kommun under arbetsnamnet EnVis Bygd. Ett av de gemensamma projekten är att öka inflyttningen i området, vilket man också har lyckats med. På så sätt säkras samhällsservicen.

Råek är även en av bygderna som ingår i Hela Sverige ska levas projekt Hållbara bygder. De har satsat på en föreläsningsserie för att väcka människors medvetenhet för miljön och klimatförändringarna. Ämnena är bland annat vindkraft och hållbart skogsbruk.

Läs mer om Råeks verksamhet på hemsidan http://www.raek.nu/

Läs pressmeddelandet här

Läs mer på Hela Sverige Ska Leva

"Iris"

Lokala utvecklingsplaner var en av huvudpunkterna på dagordningen när Länsstyrelsen i Blekinge och Länsbygderådet i Blekinge möttes på en konferens i måndags.

Konferensen var starten för arbetet med lokal utvecklingsplanering i Blekinge. Den fortsatta arbetsgången är att ordna träffar mellan kommunbygderåd och politiker i samtliga kommuner, så att politikerna får information om att planeringsarbetet är på gång. Då uppstår även de naturliga kontakterna mellan kommun och kommunbygderåd.

Blekinge län har kommunbygderåd i alla kommuner utom en, och de stöttar gruppernas planering i sin kommun. Det arbetet kommer naturligtvis att kosta en del pengar.

- Därför har vi lämnat in en projektansökan till länsstyrelsen i Blekinge. De är mycket positiva till vårt arbete, berättar Bengt Grönblad som är ordförande i Länsbygderådet i Blekinge län.

Drygt 50 personer deltog från länsstyrelse, kommuner, länsbygderådet, kommunbygderåd och lokala grupper i Blekinge.

Läs mer på Hela Sverige Ska Leva

Under många år har Norr-sundetborna kämpat för en uppfräschning av centrum. Ombyggnationen har pågått sedan i våras och i lördags var det invigning.

Ny vägbeläggning, trottoarer, cykelbana, vägbelysning, grön-ytor och planteringar ger en helt ny centrumbild. Många av dem som kom, längtade redan till våren för att se allt i sin prakt.

Vid invigningstalet sammanfattade kommunalrådet Per Johansson sina tidiga minnen från Norrsundet: hockeymatcher som liten mot NIF, kräftfiske och givetvis danser på Fyren. Liksom Ottosson tyckte han att det nya centrumet inte hade kunnat komma mer lägligt.

Doftande skönheter

Lena Söderström, informatör på Vägverket, gav namn på allt som planterats i centrum.

- Träden längs vägen är honungshägg, och den kommer att dofta underbart, lovade hon. Praktnäva, rosenbuskar, clematis och rostflocka var några av blomsorterna, och vid Konsum har kopparhäggmispel planterats, berättade hon.

Mängder av tulpan- och påskliljelökar grävdes ner i jorden av ivriga ortsbor som redan längtade efter vårens blomning.

Invigningens blå-gula band klipptes av tvillingflickorna Julia och Jenna Lawrey. Därefter var det tårtkalas med underhållning av ortens egen Rockskola. Annica Lawrey från Föreningen Knuff, som jobbar för Norrsundets framtid, lyste som en sol över den förändring som centrum genomgått.

- Det är helt fantastiskt! Jag är så lycklig, så glad. Det här är precis vad vi behöver i dag. Självkänslan lyfts med detta och nu ska Norrsundet blomstra. Det här är en symbol för framtiden, menade Annica Lawrey.

Läs hela artikeln i Arbetarbladet

Läs mer i Gefle Dagblad

Veronica är tjejen med många järn i elden och så har det varit genom livet. Nu är hon både optiker, bondmora, skriver dikter och kanske kommer dikterna ut så småningom i bokform.

Hästar har varit en stor del av Veronica liv. Hon började rida som tioåring och tävlade mycket i både hoppning, dressyr och fälttävlan. Hon tycker själv att hon kom långt med sin Negus efter dåtidens mått då hon tävlade i medelsvår hoppning.

I dag är Negus 32-årig pensionär som går hemma och njuter av livet i Lingbo.

Ett år arbetade hon vid ett tävlingsstall i Tyskland, men en ryggskada har gjort att ridningen fått stå tillbaka.

Veronica gick reklam och dekoratörlinjen på gymnasiet och jobbade först på Byggforskningen med utställningar, sedan med repro på ett tryckeri innan hon jobbade med reklam genom att göra färdiga produkter i datorn.

Kunskaper som hon använder i dag när hon designar hemsidor och hon har gjort bloggar åt både sina föräldrar och åt Länsbygderådet X-ing. Hon designar och gör Länsbygderådets tidning X-ingbladet, där hon får utlopp för skrivarglädjen och sitt fotointresse.

- Jag tror att jag fått mitt intresse för att skriva från farfar Åke som var konstnär, säger hon.

Hon hade en längtan till universitetsstudier och ville bli civilingenjör med miljöinriktning, men ryggskadan gjorde att hon ändrade inriktning och läste till optiker. Ett spännande jobb, men också stressigt då tidsboken styr, men hon menar att hennes farfar fick rätt till slut. Han trodde alltid att hon skulle få ett jobb där hon fick ta hand om människor och själv säger hon att hon har ett genuint människointresse.

Vill ni se Veronica som liten tryck här

Brevet har också skickats till samtliga partiledare och generaldirektören för Post- och telestyrelsen.

Föreningen undrar vem som ska ta hand om äldre och handikappades räkningar och penninguttag. Den lokala föreningen är också mycket irriterad på att politikerna inte svarade på deras förfrågan i september.

Arbetarbladet har tidigare berättat om hur servicen via lantbrevbärare försvinner för 13 000 hushåll i Norduppland och Gästrikland, bland annat huvuddelen av hushållen i Mehedeby. Bara de som har ett funktionshinder, är över 80 år eller har 30 kilometer till närmaste bank behåller servicen.

Läs mer i Arbetarbladet

2008-11-14 Delbetänkande
Ett delbetänkande (SOU 2008:97) Styr samverkan - för bättre service till medborgarna har idag överlämnats till Finansdepartementet. I betänkandet dras bl.a. riktlinjerna upp för hur kommunernas och de statliga myndigheternas kontor och andra servicepunkter bör ordnas för att medborgarna ska få bättre tillgång till offentlig service. Nyckeln är samverkan mellan kommuner och statliga myndigheter samt mer samordnad styrning från regering och riksdag.
SOU 2008:97

Från och med hösten 2007 arbetar utredningen Utveckling av lokal service i samverkan. Regeringen har utsett Lars Högdahl som särskild utredare med uppdrag att stödja de statliga myndigheterna i deras arbete med att inrätta lokala servicekontor. Utredaren ska också stödja andra samverkansinitiativ. Utredaren ska driva på utvecklingen av en effektivare offentlig service och tjänsteproduktion som utnyttjar den moderna informations- och kommunikationsteknikens möjligheter.

Målet ska vara att förbättra tillgängligheten till offentlig service i hela landet och att möjliggöra en fortsatt effektivisering av den offentliga tjänsteproduktionen. I uppdraget ingår också att utreda behov av förändringar i lagen (2004:543) om samtjänst vid medborgarkontor.

De fullständiga direktiven har rubriken Myndighetssamverkan vid lokala servicekontor och har beteckningen Dir. 2007:68.
Läs direktiven under menyn Direktiv

Tilläggsdirektiv till utredningen har beteckningen Dir. 2007:163.
Läs även tilläggsdirektiven under menyn Direktiv.

Ett sekretariat har tillsatts och arbetar tillsammans med utredaren.
Se under kontakt.

I vårt arbete betonar vi medborgarens behov av service. Vi anser att detta måste vara utgångspunkten för hur serviceutbudet ska ordnas. Följande är viktiga punkter i vår utredning.

Medborgarnas servicebehov står i centrum.
Utanförskapet ska minskas genom mer effektiva serviceinsatser.
Konkreta försök ska drivas med olika servicelösningar för skilda geografiska och befolkningsmässiga förutsättningar - helst på någon ort i varje län.
Utvecklingen i befintliga samtjänstkontor drivs på.
Förslag om ändringar i lagen om samtjänst vid medborgarkontor läggs den 31 mars 2008 så att myndigheters samarbete underlättas så snart som möjligt.

Offentlig och privat service prövas i nya funktioner och konstellationer.
Okonventionella lösningar prövas där serviceutbudet f.n. är svagt.
De berörda kommunerna ska leda försöksprojekten.

Läs mer på regeringens hemsida

Hydro ska stänga sin bensinmack på Fagrabäcksvägen i Växjö. Den är bara en i raden av mackar i länet som stängts de senaste åren.
Inom de närmaste åren kommer antalet att halveras. En inventering pågår nu inom projektet Rädda landsbygdens bensinstationer.

De senaste tre åren har 13 bensinstationer stängt i länet. Men det är bara början på mackdöden.
- Bränslebranschen menar att marknaden är överetablerad. Det finns 4000 mackar i Sverige idag. Inom tre till fem år kommer hälften av dem vara borta enligt deras prognos, säger Jonas Lööf på Energikontor Sydost och projektledare för Rädda landsbygdens bensinstationer.
Idag finns det 119 mackar i länet. För tre år sedan var de 132.
- Det är de mindre mackarna, där man inte säljer så stora volymer, som stängs först. Vi har förhållandevis många små mackar här i länet så risken finns att det inte stannar vid en halvering, säger Jonas Lööf.
Han håller som bäst på med en inventering av läget för att se vilka mackar som ligger i farozonen för en nedläggning. Resultatet kommer han att presentera vid en heldagskonferens i Växjö konserthus den 5 december. Då ska regionala politiker och tjänstemän, företrädare för näringsdepartementet, bränslebolag och mackägare diskutera landsbygdens bensinstationer.
Projektets utgångspunkt är att det måste finnas en rimlig servicenivå för människor som bor på landsbygden.
- Men vi har en ingång i frågan från miljöhållet. Vi tittar inte bara på mackarnas volym utan även vilka bensinsorter de säljer. Har de flera tankar är det kanske möjligt att använda en av dem till grönt bränsle. Kanske kan det behövas någon form av samhällsstöd för att rädda servicen på orten?
Att värna om bensinmackar och samtidigt värna om miljön är inget dilemma.
- Vi måste vara pragmatiska. Bilen är nödvändig, men vi måste använda den på bättre sätt. Varje år görs det fem miljarder bilresor i Sverige. Hälften av dem är kortare än fem kilometer. Och hälften av dem, alltså över en miljard bilresor, är kortare än två kilometer. Då behöver man inte ta bilen, men det gör man på landet, säger Jonas Lööf.

Läs hela artikeln i Smålandsposten

Ansökningar om 898 vindkraftverk ligger just nu under prövning i Gävleborgs län. - Det är en explosionsartad utveckling, säger Gunnar Fredriksson, Svensk vindenergi.

- Även om bara en del av alla vindkraftverk som diskuteras just nu kommer att byggas visar utvecklingen att Gävleborg håller på att kommit kapp. Det är värt applåder, sa Gunnar Fredriksson när han talade på Samkrafts vindkraftskonferens i Gävle på tisdagen.

I hela Europa planeras just nu 75 000 vindkraftverk, investeringar på totalt 2,2 biljoner kronor.

- Bara skruvar och muttrar till alla dessa vindkraftverk kommer att kosta 22 miljarder till 2020. Så det finns stora möjligheter till affärer för skruvfabrikanter, sa han.

Gunnar Fredriksson ser stora möjligheter för Sverige om vindkraftsutbyggnaden blir så stor som den just nu ser ut att bli.

- Om vi klarar EU:s mål till 2020 så skulle det med nuvarande elkonsumtion ge ett överskott på 25 TWh. Det skulle faktiskt göra det möjligt att köra alla personbilar på el. säger han.

- Om vindkraftsel blir det viktigaste fordonsbränslet i Sverige skulle det få ett enormt genomslag i världen, det kan jag lova, säger han.

Konferensen på tisdagen ordnades av Samkraft, som ägs av olika energibolag i regionen, och har i uppgift att bygga och driva vindkraftverk.

Läs hela artikeln i Gefle Dagblad

Hudikdsvalls Tidning

Söderhamns Kuriren

Det var i början av oktober som föreningen bakom Folkets hus i Norrsundet begärde sig själv i konkurs. Sedan dess har Gävle kommun och konkursförvaltaren haft en diskussion om framtiden för huset.

Lösningen blir nu att kommunen köper Folkets hus i Norrsundet. Kommunen betalar 600 000 kronor i köpeskilling. Dessutom löser kommunen lån och ett borgensåtagande för sammanlagt 3, 3 miljoner kronor. Fastighetsköpet finansieras från kommunens rörelsekapital och pengarna för att lösa borgensåtagandet och lånen tas från kommunstyrelsens anslag för oförutsedda behov.

Kommunstyrelsen godkände köpet i går men kommunledningen ser bara det kommunala ägandet som en tillfällig lösning.

- Vi ska hitta en köpare till huset så snart som möjligt. Vi hoppas att det går att hitta lokala aktörer som är villiga att ta över och driva det vidare som en samlingslokal för bygden. Jag tror att en ny ägare behöver hitta fler och större permanenta hyresgäster, säger kommunstyrelsens ordförande Carina Blank, s.

Tills kommunen hittat en ny köpare hoppas Carina Blank att man kan hitta lokala krafter som vill förvalta huset åt kommunen.

Moderaterna reserverade sig mot kommunstyrelsens beslut och ville att huset omedelbart skulle bjudas ut till försäljning på den öppna marknaden.

- Vi ville inte att kommunen skulle dra på sig ännu mer kostnader för att förvalta huset. Vi ville pröva om det gick att direkt hitta en privat köpare som ville fylla huset med ny verksamhet, säger Inger KällgrenSawela, m, oppositionsråd.

Läs hela artikeln i Gefle Dagblad
Läs hela artikeln i Arbetarbladet

Det händer mycket inom rörelsen, kunde Karl-Erik Nilsson rapportera i sin inledning och gav ett axplock av vad som hänt sedan sist.

Vi har deltagit i Emmabodadagarna där vi ansvarade för programmet under dag två. Vi har genomfört två stora konferenser, i Arvidsjaur och i Krokom, där lokal planering var huvudtemat. Startskottet för Landsbygdsriksdagen 2010 gick den 9 oktober med kickoff i Sunne.

- Det känns bra, sa Karl-Erik och berättade att många organisationer var representerade på mötet.

Vidare har Karl-Erik och verksamhetschefen Staffan Bond träffat LRF:s ledning för att prata samarbete framöver och diskussionen handlade om bland annat hållbara bygder, vindbruk och lokal upphandling.

Karl-Erik berättade också att vi precis fått klartecken på vår ansökan om 600 000 kronor från Energimyndigheten för att arbeta med vindkraftsutveckling.

Slutligen är vårt samarbetsavtal med Posten klart.

Staffan tog över och nämnde ytterligare områden där vi är aktiva för närvarande, bland annat drivmedelsförsörjningen genom Bymacken i Värmland, samarbete med serviceutredningen och den lokala kapitalbildningen, där ett femtontal seminarier hållits runt om i landet.

Staffan har, tillsammans med ett tiotal andra organisationer, träffat jordbruksministern för att prata om landsbygdspolitiken. Vidare har han deltagit i en tankesmedja om naturvårdspolitiken arrangerad av Miljödepartementet. Han berättade också att presentationen av regeringens landsbygdsstrategi är framflyttad till januari - februari.

Verksamhetsplanen för nästa år diskuterades och efter några tillägg beslöt styrelsen att lägga fram förslaget inför höstmötet, för slutgiltigt godkännande på årsmötet i vår. Budgeten för nästa år godkändes också för behandling på höstmötet.

Jan Forsmark hälsades välkommen. Han är en av deltagarna i projektet Hållbara bygder och var på plats för att berätta om det engelska nätverket Transition Towns, TT, som inspirerat projektet Hållbara bygder. Jan arbetar för att skapa ett svenskt TT-nätverk och sa att han är mycket intresserad av ett samarbete med Hela Sverige ska leva och Hållbara bygder.

Programmet för höstmötet finslipades. Programmet för dag ett kommer att genomsyras av vårt arbete med Jämställda bygder.

Rörelsens framtida struktur blir en av punkterna under dag två. Styrelsemedlemmen Kenneth Nilshem har fått i uppdrag att inleda ett samtal kring detta. Bland synpunkterna han fick av styrelsen fanns vikten av att tänka fritt om hur vi ska organisera oss. Att inte låsa fast sig vid de strukturer som vi har nu.

De senaste åren har vi deltagit med olika aktiviteter i Almedalsveckan och styrelsen beslöt att vi står över nästa år och återkommer inför år 2010. Däremot uppmuntras representanter för vår organisation att delta i aktiviteter som andra ordnar.

Bland rapporterna kan nämnas att styrelseledamoten Stig Hansson varit på möte med nätverket Partnership for Rural Europe, PREPARE, i Bryssel.

Det var ett bra möte, berättade Stig som rapporterade att PREPARE har valt att koncentrera sig på att arbeta med Balkanländerna de närmaste åren.

Läs mer på Hela Sverige Ska Leva

Bilarna står på rad längs vägen och det går en ständig ström människor in genom dörrarna, upp på restaurang Tegels andra våning, där byalaget håller till. Stora som små minglar och tittar sig omkring. Det diskuteras badbrygga, mobilmast och flintastenar.

På väggarna hänger bilder och texter om Rydebäcks framväxt, i glasmontrar kan man titta på gamla föremål och kartor.

Kommunfullmäktiges ordförande Carin Wredström hastar ur lokalen med blommor under armen efter att ha invigt museet. Hon ska vidare på nya uppdrag.

Där inne fortsätter Jenny Aspenberg att berätta om gamla tider. "Styrelseveteran" står det på hennes namnskylt. Hon var med och bildade byalaget för 30 år sedan.

- Tidningen Arbetets rullande redaktion haffade mig i Rydebäcks centrum en dag och ställde frågor.

Resultatet blev ett reportage som också väckte hennes eget engagemang för orten. Det ledde vidare till intervjuer med folk i Rydebäck och med tjänstemän och politiker inne i Helsingborg.

- Alla synpunkter samlades i en stor pärm. Man var tvungen att göra något av alltihop.

Så kom tankarna på ett byalag.

- Vi kallade till samling och skolsalen blev alldeles full. Sedan har det bara fortsatt, säger Jenny Aspenberg.

Hon visar runt bland föremålen i museet. Vissa av dem har lånats ut av lantbrukare som hittat dem på åkrarna runtomkring.

- Vi hoppas att andra bönder och folk som är verksamma i trakten också kan låna ut eller skänka saker till minimuseet så att vi kan bygga upp en egen samling, säger Jenny Aspenberg.

Läs mer i tidningen HD

Läs mer på Hela Sverige Ska Leva

Juryarbetetet är påbörjat och tillkännagivandet beräknas ske inom några veckor. Utdelning av utmärkelserna sker vid Hela Sverige ska levas höstmöte som denna gång hålls i Hallsberg den 4 december kl 13.00 med Talman Per Westerberg som prisutdelare.

Följande lokala utvecklingsgrupper och kommuner har ansökt om utmärkelserna.

Årets lokala utvecklingsgrupp 2008

• Finnmarkens byautveckling, Dalarnas län
• Gördalens Byutvecklingsgrupp, Dalarnas län
• Öje utvecklingsgrupp, Dalarnas län
• Ardre-Ljugarn utvecklingsgrupp, Gotlands län
• Trönöbygden ek förening, Gävleborgs län
• Utvecklingsgruppen för Toppen på Gislaveds kommun, Jönköpings län
• Ölands Skördefest, Kalmar län
• Råek, Råneälvdal i Gunnarsbyns församling ek. förening, Norrbottens län
• VIVA Visioner i Vuollerimbygden, Norrbottens län
• Eklångens Bredband ek förening - EBF, Södermanlands län
• Öregrunds utvecklingsgrupp, Uppsala län
• Östervåla utvecklingsråd, Uppsala län
• Ambjörnarps klimatarbetsgrupp, Västra Götalands län
• Eggvena Hembygdsförening, Västra Götalands län
• Kosternämnden, Västra Götalands län
• Vinöns Kultur- och Hembygdsförening, Örebro län

Årets kommun 2008

• Kalmar kommun
• Mora kommun
• Munkedals kommun
• Ronneby kommun
• Söderhamns kommun

Läs hela artikeln på Hela Sverige Ska Leva

Välkommen till

Höststämma för kommunbygderådet Allis

Måndag den 17 nov kl 18.00, Föreningarnas Hus i Marma

Ärenden att behandla:

* Inkomna förslag om stadgeändring

* Preliminär verksamhetsplan för 2009

* Information om pågående projekt

Vi bjuder på Kaffe och macka!

I samarbete med Länsbygderådet X-ing, bjuder vi alla på föreläsningen

The Power Of Glesbygd med Tomas "Håkki" Eriksson, kl 19:00

Tomas Eriksson Kreativitet finns i många skepnader. Arbetstillfällen på landsbygden finns inte i så många varianter. Men en kombination av detta då? Trimma en Volvo, flå en räv, rockabilly och ljug!

Tomas föreläser om identitet, kreativitet och alternativa stigar att åka fram på med en Amazon.

År 2000 var första gången som Tomas Eriksson förvandlades till sitt alter ego Håkki. Han spädde på bilden av en norrlän­ning genom att skaffa hockeyfrilla, mustasch och pilotglasögon. Med den munderingen åkte Håkki till Stockholm och pratade om skotrar och annat som norrlänningar tros ska prata om. Två år senare var det dags igen. Tillsammans med några vänner på konstakademin i Trondheim ljög de ihop en historia om Håkki och en tröja de hade sett honom i. Där och då började killarna sälja tröjor med olika tryck...

Välkommen!

Samåk gärna i möjligaste mån!

Mer info finns på http://www.soderhamnsbygder.se/

Allis KBR

Södra Hamngatan 50, 826 50 Söderhamn

Mobil: 070 760 06 96 Telefon :0270 766 56

I juni fördelade kommunfullmäktige 500 000 kronor till byalag och föreningar för att höja attraktiviteten i kommunen. Kommunens mark- och exploateringsingenjör Anette Levin har nu varit på en inspektionsrunda för att se hur långt de olika föreningarna och byalagen kommit i sina projekt.

Läs mer om vad bygderna gjort
 - på Bengtsfors kommuns hemsida

Nu bjuder Hästlyftet till en kurskväll med Michael Ventorp - forskare och byggnadsrådgivare med lång erfarenhet av hästanläggningar, SLU, Sveriges Lantbruksuniversitet och Hushållningssällskapet.

•·       Utedrift och grupphållning - lösdrift med modern teknik

•·       Utebox med egen rasthage

•·       Ny teknik i traditionella stall

•·       Framtidens stall

•·       OBS Lämna gärna in frågor i förväg!!!

Onsd   19 nov    kl 18 30      Sandvikens Folkets Hus, Syrenen

Torsd  20 nov    kl 18 30      Bollnäs folkhögskola

Kostnad: I halvtid fikar vi till en kostnad av 45 kr och det betalas direkt på plats 

Anmälan: senast tisdag den 18 november till Mariana Femling 070 646 61 51 eller [email protected]

Välkomna

Mariana Femling

Tillväxtkontoret

Sandvikens kommun

818 80 Sandviken

Nu bjuder Hästlyftet, i samarbete med Länsstyrelsen, till en spännande kursdag - informationsdag kring Hästen i samhällsplaneringen. Kursen vänder sig främst till kommunala tjänstemän och politiker samt andra som arbetar med samhällsplaneringsfrågor. I mån av plats är det även öppet för övriga intresserade.

•·        Attraktivt boende - Att bygga för häst - Problem och möjligheter     

          Staffan Svensson, grundare av Julmyra gård, Heby - idag 97 tomter

          för hästnära boende med anläggningar och all kringservice för

          en bra hästhållning  http://www.julmyra.se/

•·        Planera för tätortsnära ridning        

          Hanna Elgåker, Sveriges Lantbruksuniversitet, Alnarp

•·        Hur tolkar vi regelverket?                                

          Klara Wirdby, Länsstyrelsen

         Mikael Ventorp, Sveriges Lantbruksuniversitet, Alnarp

Torsd  20 nov.   klockan 9 00 - 13 00      Bollnäs folkhögskola

Vi börjar med kaffe och avslutar med lunch vilket kostar 110:- och betalas direkt på plats 

Anmälan senast tisdag den 18 november till Mariana Femling 070 646 61 51 eller [email protected]

Välkomna

Mariana Femling

Tillväxtkontoret

Sandvikens kommun

818 80 Sandviken

Arbetsförmedlingen i länet konstaterar att andelen av de inskrivna som får jobb minskar för alla grupper.

Den största försämringen har skett bland ungdomar där fem procent färre av de inskrivna fick jobb i oktober i år jämfört med förra året.

- När konjunkturen vänder får ungdomar det svårare att få jobb. De jobb som oftast försvinner först är visstidsanställningar och den typ av okvalificerade arbeten som många ungdomar söker efter, säger Lars Ahlstrand, chef för arbetsförmedlingens verksamhet i Gästrikland och Älvkarleby kommun.

Men han uppmanar den som är ung och arbetslös att inte ge upp hoppet än.

- De måste bredda sig och söka fler typer av jobb och inom ett större geografiskt område för att kunna få in en fot på arbetsmarknaden, säger Lars Ahlstrand.

Samtidigt som antalet inskrivna vid länets arbetsförmedlingar ökar så minskar antalet lediga jobb.

I oktober förra året anmäldes 1 236 lediga platser i länet, i år anmäldes bara 738 lediga platser under oktober.

- Men vi ska komma ihåg att arbetslösheten stiger från en väldigt låg nivå, säger Lars Ahlstrand.

Gävleborg toppar statistiken över vilka län som har högst arbetslöshet.

Under oktober var 5,8 procent av befolkningen mellan 16 och 64 år i länet öppet arbetslösa eller inskrivna i program med aktivitetsstöd.

På andra plats kommer Norrbottens län med en arbetslöshet på 5,6 procent. Lägst är arbetslösheten i Stockholms län där bara 2,8 procent saknar arbete.

Inom Gävleborgs län är det Söderhamns kommun som har högst andel arbetslösa med 6,9 procent.

Gävle kommer tvåa med 6,2 procent. I Sandviken är arbetslösheten 5,6 procent och i Ockelbo och Hofors 4,8 procent. Nordanstigs kommun har lägst arbetslöshet i länet med 4,4 procent.

Läs hela artikeln i Gefle Dagblad

Det finns företag som vill bygga biogasstationer i länet - om det finns lokal gasproduktion. Det finns företag som vill producera biogas - om det finns efterfrågan. Och det finns människor som vill köpa biogasfordon - om det finns någonstans att tanka dem.

- Det är det här som är problemet. Vi behöver såväl produktion som tankställen och fler biogasbilar, samtidigt, säger Anna-Karin Enbom.

I går hade hon bjudit in politiker, företagare och tjänstemän till ett seminarium i Gävle för att sprida kunskap och inspiration kring hur ett biogasprojekt kan växa fram.

Det finns biogasproduktion på 200 ställen i Sverige, varav sex i Gävleborgs län.

- I bästa fall används gasen för produktion av el och värme. Men ofta blir det bara värme, och 15 procent av gasen facklas faktiskt bort, säger Anders Mathiasson, Svenska Gasföreningen, som arbetar för att öka biogasproduktionen i Sverige.

Bensinbolagen öppnar inga biogasstationer i Sverige. Ska det hända något måste energibolagen eller kommunerna agera.

- Kommunerna har monopol på hushållsavfallet, som man kan göra biogas av, och kommunerna upphandlar kollektivtrafiken, som kan ställas om för biogas. Dessutom är det kommunerna som bestämmer över miljömålen, och med mer biogas blir det mycket lättare att nå miljömålen, säger Mattias Goldmann, Gröna bilister.

Han hade med sig en Mercedes till seminariet för att kunna visa upp en bil som körs på biogas.

- Snart kommer ni att ha många bilar av den här sorten i Gävle, hoppas jag. Biogas är det överlägset bästa bränslet. Det gäller bara att någon börjar satsa, säger han.

Läs hela artikeln i Gefle Dagblad

Saft

  Halten av frukt och bär kan vara precis hur låg som helst i saft. Bobs blandsaft svart vinbär innehåller till exempel bara två procent svarta vinbär. Och Fun Light, som inte ens får klassas som just saft, består enbart av tillsatser och vatten.

Glass

  Äkta glass består av grädde eller mjölk, socker och ägg. Men varianterna i frysdiskarna består också till 50 procent av luft, och en kombination av bland annat vegetabiliskt fett, fettsyror och aromämnen.

Fiskpinnar

  De flesta varianterna har bara 50 procent fisk i sina pinnar. En av de bästa är Findus, med 61 procent. Resten, alltså drygt hälften av innehållet, är den tjocka paneringen, fylld av anonyma arom- och stärkelsetillsatser.

Kyckling

  Över en miljon svenska kycklingar är varje år så illa medfarna under sin uppfödning att de inte kan bli mat, eller ens smuliga delar i nuggets. Landets enda kravmärkta kyckling kommer från Bosarp i Skåne.

Bröd

  I stort sett alla av de hundratals brödprodukterna i affären är i grund och botten samma fuskproducerade bröd, fullt av konstiga tillsatser. Ett bra bröd ska vara tungt, och helst innehålla bara fyra ingredienser: surdeg, vatten, rågmjöl och salt.

Odlad - rosa lax

  En kombination som inte går ihop. Odlad lax är av naturen grå, men klassas som hopplös att sälja. Därför färgas den. Välj i stället kravgodkänd lax utan färgämnen.

Skinka

  Skinka består av sönderhackat muskelkött från grisben, som har blandats i en stor tumlare tillsammans med bland annat aromämnen, vatten och konserveringsmedel. Vill charkföretaget få den att se mer äkta ut lägger man

ibland en fettrand runt formen. Att köpa över disk är ingen garanti för att skinkan håller måttet. Dock är sannolikheten större för rökt än kokt.

Kaviar

  Består av torskrom och potatisflingor färgade med tomatpuré. Lägst romhalt - och flest tillsatser - hittar man i Kalles randiga tub.

Falukorv

  I princip all falukorv på marknaden innehåller minst en tredjedel vatten - och stabiliseringsmedel som tidigare var förbjudna - för att den inte ska ramla isär.

Kaffebröd

  Pågens crémefyllda muffins har, vid sidan om de klassiska ingredienserna, även ett flertal aromämnen och brun karamellfärg för att få fram den rätta chokladfärgen.

Läs hela artikeln i Aftonbladet.

Hudiksvalls Tidning Insändarsidan  Njutånger den 23 oktober 2008

Samma lika som alltid, Hudiksvalls kommun skall spara pengar enligt politikerna och lösningen är alltid det samma, dra in service och arbetstillfällen från de mindre samhällena och plussa på Hudiksvalls stad nya skatteavlönade arbetstillfällen. Enligt HT den 22 0ktober skall Njutångerskolans årskurser 7-9 flyttas till Iggesund från och med hösten 2009. Svepskälet för att lägga ned Njutångers högstadie är att fram till 2014 anses elevantalet sjunka från nuvarande 50 till 30 elever. Varför panikflytta eleverna redan nu 6 år före beräknad lägsta antal elever  2014.

Statistiken bygger ändå bara på antalet födda barn i Njutånger fram till år 2000. Inflyttning av barnfamiljer till ortens många villor som i dag står inför en generationsväxling kan helt förändra antalet elever redan om något år.

Det vore klart bättre om politikerna stödde och fullföljde Byalagets månghundratimmars ideella arbete med Njutångers utvecklingsplan, det underlag som överlämnats till kommunens förvaltning för beslut. Ett dokument i 38 punkter till hjälp för kommunens nya översiktsplan, ett dokument till gagn för Njutångers tillväxt och utveckling.

Enligt artikeln i HT, nämnd ovan, så är och sker den största elevminskningen vid läroverket i Hudiksvall.

Otidsenliga lokaler, orimlig att renovera och anpassa med skattepengar, lägg ned den så spar kommunen skattepengar, även om det svider.

Sören Molander  Njutånger  -Makten ut i landet

I dag är det spaghetti och köttfärssås på menyn. Eleverna radar upp sig framför serveringen och de allra flesta plockar en hel del från salladsbordet också. Linda Olsson, som jobbar i köket, serverar rejäla slevar av köttfärssåsen.

- Det är mycket godare nu när hon gör maten själv. Speciellt när hon har bakat bröd, tycker Lisa Andersson.

Mycket husmanskost

En av anledningarna till att maten är populär är förstås att matsedeln är ovanligt demokratiskt utformad. Eleverna berättar att de själva får vara med och bestämma vad som ska serveras.

- Ja, jag vill ha förslag på vad de gillar och vill ha att äta. De lämnar in sina förslag och sedan plockar jag ihop en matsedel utifrån det. Man köper in så mycket råvaror, då vill jag inte laga något som bara får slängas bort efteråt, förklarar Linda Olsson.

Resultatet blev en matsedel med en hel del husmanskost - och ett salladsbord som åtminstone de flesta äter ordentligt från.

Våfflor populärt

- Sedan kan man göra lite roliga saker ibland. Som sista fredagen innan lovet, då hade vi våfflor. Jag vet inte hur många våffeljärn jag hade här som gick för fullt. Men det var så klart väldigt populärt, säger Linda.

Det är Åmots ekonomiska förening som sköter om maten i skolan, det gör man på försök sedan omkring ett år tillbaka. Anledningarna till det är två: man ville ha ett stort kök med kapacitet för mycket mat i byn och man ville ha kvar Konsumbutiken.

Till sommaren 2009

- Vi visste att den låg och svajade på plus minus noll. Och kommunen kan inte ändra sina upphandlingar hur som helst. Men nu när vi har tagit över kan vi handla var vi vill och då kan vi beställa en hel del av råvarorna därifrån, säger Åke Lamm från den ekonomiska föreningen.

Försöket pågår fram till sommaren 2009, vad som händer därefter vet man fortfarande inte. Det är både upp till föreningen själva - och politikerna.

- Men vi vill naturligtvis köra vidare. Så länge ingen klagar här har jag svårt att tro att kommunen vill göra annorlunda.

Läs hela artikeln i Arbetarbladet

Bagarstugan ryms i ett rött uthus vid Mumblingsgården där det också ligger en tvättstuga.

- Huset byggdes av förvaltare Bengtsson som kom till Ullfors 1896, berättar Britt Pagard, ordförande i Ullforsgruppen.

Berit Rosengren i Ullforsgruppen berättar att när hon var barn i början på 50-talet var det bara tvättstugan som användes. Stenugnen var inmurad. Nu 2008 har hembygdsföreningen fått 194 000 kronor från länsstyrelsen för att ta fram ugnen, restaurera den och måla väggarna invändigt i den ursprungliga militärgröna färgen.

I dag 14.00 invigs bagarstugan av Lars Wilson, chef för länsstyrelsens kultur- och miljöenhet. Inför invigningen har Britt, Berit och två damer till bakat 120 kakor av ett speciellt Ullforsbröd. Besökarna får också själva baka en kaka.

- Vi har modifierat Karlholms- och Strömsbergsbrödet. Vi har i kornmjöl, det har inte de, berättar Britt Pagard.

Föreningen ska använda bagarstugan till bak vid jul och advent och andra högtider samt hyra ut den till föreningar, skolor och familjer.

Det går också att baka brödet hemma i vanlig ugn. Här intill finns receptet...

Nu börjar bilden av nästa års budget klarna. Den får framförallt konsekvenser för barn och föräldrar i Bodås. Enligt budgetberedningens förslag ska Bodås skola läggas ned höstterminen 2010.

- Det är inte längre ekonomiskt försvarbart att ha kvar en skola med så få elever. Vi ser det här ur en social aspekt också och det går inte att uppnå en skola med kvalitet med så få elever, säger kommunstyrelsens ordförande Marie-Louise Dangardt, s.

- Det fungerar till en viss gräns, det har varit 50 elever på skolan, men i dag är det 37, säger hon.

Tänker flytta

Eleverna kommer att flyttas till Torsåker och eleverna i årskurs sex flyttas till Petreskolan.

Sofia Hiller har fyra barn och alla går på skolan i Bodås. Minstingen, som är ett år gammal, går på förskolan.

- Jag tror inte att vi kommer att bo kvar om skolan läggs ned. Det blir så långa skoldagar för barnen. Vi flyttar kanske till Torsåker eller till Storvik, där min man arbetar, säger hon.

Marie-Louise Dangardt vet att föräldrarna i Bodås kommer att bli besvikna över budgetberedningens förslag.

- Jag vet precis hur föräldrarna känner sig. Mina egna barn har gått på Bodås skola, säger hon.

Sofia Hiller tycker inte att beskedet var oväntat.

- Det var uppe redan förra året, men jag tycker att det är synd. Man borde se skolan som en tillgång. Jag är väldigt nöjd med den, säger hon.

Oppositionsledaren Alf Persson, m, som i veckan hoppade av budgetberedningen, ville på torsdagen inte kommentera dess beslut.

- Allianspartierna arbetar med att ta fram ett eget budgetförslag och jag vill inte föregå det, säger han.

Satsar på annat

Samtidigt som kommunen bromsar in på vissa håll satsar man inom andra. Entré ungdom blir av och det är en satsning som Marie-Louise Dangardt tycker är viktig.

- Vi ska skapa en mötesplats för ungdomar där de kan umgås och fika. På samma gång ska de kunna ägna sig åt den kulturverksamhet som ligger inom Kulturskolan. Tanken är att ungdomarna ska vara delaktiga i utformningen av verksamheten, säger hon.

- Vi känner en stor glädje inför det här, vi har inte mäktat med det tidigare helt enkelt.

Ambitionen är att sparka igång Entré ungdom nästa år.

Den förläggs till Folkets hus och viss ombyggnation blir nödvändig.

Läs hela artikeln i Arbetarbladet

Sån här rusning är det inte alltid till affären i Ljustorp, men den är mycket viktig för bygden, berättar Lena Liljemark som är aktiv i Ljustorps sockenförening.

För mötet med länsbygderådet i Västernorrland bestod inte bara av diskussioner vid ett sammanträdesbord. Vi besökare fick även träffa Ljustorps sockenförening.

Sockenföreningen arbetar på uppdrag av byalag, företag och föreningar i Ljustorp. Lena Liljemark är aktiv där och berättade att de bland annat arbetar för sammanhållningen i bygden och ger ut en tidning, sköter portalen med mera. En viktig sak man åstadkommit är att bygden fått den gemensamma postadressen Ljustorp. Det betyder mycket för identiteten.

- I bygden bor cirka 1 000 personer - och ungefär lika många kor, säger Lena med ett skratt och berättar att jorden här är bördig och jordbruk en populär sysselsättning.

Och så är det affären som återuppstått. Den är öppen alla dagar och är ombud för Apoteket, Systembolaget och Svenska Spel. Här finns också ett bygdekontor inrymt - som alltid är bemannat eftersom butikspersonalen kan hjälpa till. Gratis kaffe finns alltid för besökarna och det gör affären till en samlingspunkt för invånarna. Den drivs av kompanjonerna Niclas Andersson, Veronica Hägglund och Jörgen Härén.

I måndags fick Länsbygderådet i Västernorrland besök av Hela Sverige ska levas kansli och styrelse. Styrelseledamoten Johan Boström samt Staffan Bond och Karin Wenström från kansliet pratade bland annat verksamhet och vardagsarbete med ordförande Birgitta Rehnman och länsbygderådets styrelse.

Aktuellt just nu för länsbygderådet är samarbetet i Plattform för social ekonomi i Västernorrland.

- Det är ett roligt projekt. Vi ska jobba över gränserna och stärka nätverk och samarbete mellan aktörerna inom den sociala ekonomin, säger Birgitta.

Projektet har inneburit att länsbygderådet kan anställa Sirkko Heiskanen på kansliet tio timmar i veckan. Något som Birgitta är mycket nöjd med.

Relaterat

Fakta

Svensk Kassaservice

Svensk Kassaservice avvecklas under andra halvåret 2008. Kassatjänster via lantbrevbäraren upphör den 28 november 2008.

Du som i dag på grund av ålder eller funktionsnedsättning får din post till tomtgränsen och kan ta ut pengar och betala räkningar hos Postens lantbrevbärare vid din bostad, får en liknande service från och med 1 december 2008. För att få utsträckt lantbrevbärarservice vänder man sig till Postens lantbrevbärare eller utdelningschef där man bor.

PRO, Pensionärernas riksorganisation, rekommenderar att man ordnar ett bankkonto där pensionen går in. Man kan också ordna autogiro, och se till att alla fasta räkningar dras automatiskt från kontot. Det kan man få hjälp med på sin bank.

PRO rekommenderar inte att man förvarar kontanter i hemmet. Och när man går ut, förvara inte kontanter i handväska - ha dem i så fall hellre i en innerficka i kappan eller liknande.

I dag är lantbrevbärarna en viktig länk för många äldre i glesbygden. Genom dem kan man betala sina räkningar, hämta ut sin pension och uträtta andra ärenden. Men i takt med att det sista av Svensk Kassaservice avvecklas, ska också den tjänsten försvinna. Det har väckt stor oro, särskilt bland de gamla.

Gunnar Strid bor i Åmot och han brukar både betala sina räkningar och hjälpa sin äldre syster med pensionen hos lantbrevbäraren.

- Hon har inte en chans att hämta ut den själv så jag brukar hjälpa henne. Men nu vet jag inte alls hur vi ska kunna ordna det.

Har ingen dator

Själv har Gunnar dessutom sitt bankkonto hos Nordea - som inte finns i Ockelbo utan i Sandviken. Nu är han orolig över att tvingas köra till Sandviken varje gång räkningarna ska betalas.

- Jag är gammal och går inte så bra längre. Och tänk på alla som inte har någon bil. Det kommer att bli problem, den saken är klar.

Han har försökt ta reda på hur det ska lösa sig efter månadsskiftet men tycker att det är svårt. Många säger att den bästa informationen finns på internet men själv har han ingen dator.

- De säger att det ska finnas något kort som man kan betala med, det har jag ju sett på Konsum också. Men personligen är jag nog inte så intresserad av det. Man är gammal och det är svårt att lära sig nya saker och komma ihåg allting.

Svårt att få svar

Han känner också att det är svårt att få ordentliga svar på sina frågor - kanske för att de som är lite yngre tycker det är självklart med bankkort och internet. Men Gunnar Strid är inte ensam om sina problem. Gunlög Nilsson, ordförande för PRO Gävleborg, konstaterar att det är många som har frågor:

- För den som är van vid att röra sig ute och vara med i olika sammanhang kanske det låter jättekonstigt. Men många äldre, framför allt kvinnor, som har väldigt låg pension har aldrig ens haft ett konto utan tagit ut pengarna. De har förvarat dem hemma och sedan delat upp dem i kuvert som de gett lantbrevbäraren vartefter räkningarna ska betalas. Den biten råder det en stor osäkerhet kring i dag. Och för äldre som bor ute i glesbygden och inte rör sig ute så mycket kan en sådan sak som att skaffa ett bankkort vara hemskt krångligt.

Rekommenderar autogiro

Hon betonar däremot att Gunnar och andra som är över 80 fortfarande ska få uträtta kassatjänster hemma. Samma sak gäller för funktionsnedsatta.

- Vi rekommenderar annars att man ordnar autogiro för alla fasta räkningar, och att man ser till att ha ett konto där pengarna går in där de kan dras automatiskt.

Har det gått ut tillräckligt med information om det här till de gamla i glesbygden?

- Lantbrevbärarna gör vad de kan för att informera om det här. Men det är ju inte säkert att den alltid går fram. Men om man har frågor eller vill ha hjälp får man gärna vända sig till oss på PRO. Vi har folk i varenda kommun som kan svara på sådana här frågor.

Läs hela artikel i Arbetarbladet

 

Föreningen Fjällbetes får vallas hem inför vintern. Turister och bybor deltar i evenemanget som kallas Corre de Fårros. Foto: Ulla Herlitz.

Den ekonomiska föreningen Fjällbete är ett intressant lokalt exempel på hur man kan placera och investera sina pengar på den egna Vall street istället för att låta pengarna jobba på skakiga Wall street.

Byvägen förbi det gamla mejeriet i tegel och stationshuset i trä har bytt namn. Den ekonomiska föreningen Fjällbete har nyligen köpt det nedlagda mejeriet och planerar bygga om till upplevelsekök för turister, Leader-kontor och ett lokalt bankkontor.

Tankarna går givetvis till Wall street och den globala ekonomin i kris.

Jörgen Andersson och Linda Forss i Fjällbete har tillsammans med andra delägare och bybor genomfört en spännande och lärorik tvådagarskonferens "Äntligen utför!" Klimat, peak-oil, ekonomi och turism diskuteras intensivt i flera dagar. 

Hela Sverige ska levas projektet Lokal kapitalbildning fanns också där med seminarier om hur lokalt kapital kan organiseras för att komma in i ett lokal ekonomiskt kretslopp och stimulera lokal utveckling.

Fjällbete är ett intressant lokalt exempel på hur man kan placera och investera sina pengar på den egna Vall street istället för att låta pengarna jobba på skakiga Wall street. Just nu har Fjällbete-företaget 1 miljon kronor i form av delägarinsatser och 200 000 kronor i form av lån från de 118 delägarna. Dessutom har företaget lånat 1 miljon kronor från JAK Medlemsbank och Ekobanken Medlemsbank. Vidare finns 295 700 kronor som stödsparas i JAK-banken och ökar Fjällbetes låneutrymme.

Vad gör Fjällbete? Jo, de har över 1 000 får som betar Åres skidbackar. Inför skidsäsongen skickas en del till slakt för att senare hamna på vinterturisternas middagstallrikar, medan andra tas hem till byn för vintervila. Corre de Fårros heter evenemanget då fåren vallas hem av herdar och hundar. Bybor och andra gäster strömmar till för att uppleva händelsen och i år passade Fjällbete samtidigt på att genomföra konferensen om lokal ekonomi och invigning av Vall street.

När lanthandeln i Öje som ligger i Västerdalarna, lades ner år 2001 satte sig ett antal invånare ner och skissade på hur framtidens Öje skulle kunna se ut. Skissen innehöll småskalig turism, vandrarhem, lanthandel och restaurang. Arbetet ledde till att Öje servicekooperativ bildades år 2002.

Det som skissades under kvällarna år 2001, är i dag förverkligat. Servicekooperativet driver lanthandel, vandrarhem, restaurang, småskalig turism, bad och camping samt lokal hemtjänst för de äldre i Öje. Verksamheten har sin bas i Öje Centrumhus.

En av de som var med från allra första början är Arne Lökken.

- När vi startade kooperativet var tanken att skapa en långsiktigt hållbar service i Öje. Vi hade tur som hittade många olika verksamheter som kunde bidra. Vi har numera inga tomma hus att sälja. Skolan var från början en 1-3 skola. Nu är den 1-5. Det tycker vi är bra, säger Arne.

Under högsäsong sysselsätter kooperativet 15 anställda. Under lågsäsong krymper skaran till fem. Eftersom inga arbetsuppgifter räcker till en heltid, får de anställda vara beredda på att hugga i där det behövs.

Öje satsar mycket på småskalig turism. I trakten finns många små turismföretagare och genom att restaurangen, vandrarhemmet och livsmedelsaffären finns, skapas förutsättningar för övriga näringsidkare och föreningar.

Men det är inte bara kooperativet som är aktivt. Idrottsföreningen, exempelvis, sköter exempelvis skridskobanor och skidspår. Öje utvecklingsgrupp ansvarar för olika arrangemang, exempelvis den årliga marknaden. En förening driver bagarstuga där de annat bakar bröd som säljs på marknaden.

Förutsättningen för kooperativets verksamhet är det stöd de fått från Malungs kommun. Kommunen har lagt ut äldreomsorgen i Öjeområdet på entreprenad till kooperativet. Det ger säkra grundinkomster och arbetstillfällen.  Matbespisningen ger en säker basinkomst till restaurangen, liksom ett par arbetstillfällen.

Hemsidan är en viktig marknadsföringskanal. Här finns utförlig information om vad Öje har att erbjuda, till och med en broschyr att tanka ner i PDF. All information finns även på engelska.

En av vandrarhemmets målgrupper är alla långfärdsskridskoåkare i Mälardalen. När isarna i Öje når en tjocklek på sju centimeter, går ett mejl ut till skridskoklubbarna i Mälardalen med ett sammanlagt medlemsantal på cirka 10 000 personer. Om bara en promille av dem väljer att åka till Öje så blir det ändå bra beläggning på vandrarhemmet. Och så åker de banorna som idrottsföreningen i Öje plogat upp. 

Läs mer på hemsidan http://www.oje.se/

Den lilla byn Ramsele i Vindelns kommun har sedan 1999 arbetat för att sätta sin by på kartan. Numera kommer uppåt 400 turister per år - när de startade var antalet i stort sett noll. Några familjer återkommer till och med år från år, berättar Barbro Holmlund som är en av eldsjälarna.

29 personer bor i byn året runt och en av dem är företagaren Urban Sandgren som flyttade hit 2005. Han har betytt mycket för byns satsning. Urban driver Tallbackens camping på sommaren och om vintern satsar han på konferenser och events.

Lokalerna hyr han av byaföreningen vars byagård rymmer grupper på upp till 60 deltagare. Sammanlagt äger föreningen 30 sängplatser fördelade på tre hus, liksom ett slakthus och en bagarstuga som används vid eventverksamheten.

- Urban ger synpunkter utifrån sitt marknadsperspektiv om vilka åtgärder som behövs för att verksamheten ska fungera bättre. Och vi lyssnar naturligtvis på honom. Han har lång erfarenhet, säger Barbro.

Att sätta sin by på kartan kräver marknadsföring och föreningen har vid det här laget hunnit prova på flera medel.

Basen är hemsidan där all väsentlig information finns på både svenska, engelska och tyska. Även broschyrer finns, på svenska, engelska och tyska.

- Vår logotype "Ramsele, byn mitt i naturen" används alltid, i alla sammanhang. Vi märker att folk känner igen den, säger Barbro.

De finns med på den lokala turistkartan, de annonserar i båda Västerbottenstidningarna varje vecka under säsong och delar ut sina broschyrer på alla tänkbara platser. De har också ett bra samarbete med Umeå turistbyrå. Ett informationsbrev går ut till alla som har någon form av anknytning till byn. Det blir cirka 100 brev per vår.

Läs mer på hemsidan: http://www.ramsele.net/

Fakta, "Det goda värdskapet"

Ramsele byaförening arbetar med "Det goda värdskapet" som handlar om hur man får människor att känna sig välkomna. Byaföreningens motto är att ingenting är omöjligt. De har deltagit i en studiecirkel i ämnet.

Länktips: www.vardskapet.se

- En handlingsplan ger ett klart mål att jobba för. Det blir även lättare att få pengar till olika saker när man har en handlingsplan att visa upp. Den ger tyngd, säger Ingemar Johansson som är styrelseledamot i Baggbrobygdens byalag.

Baggbrobygdens byalag har funnits i femton år och har under den tiden mest arbetat med trivselfrågor. Men för ett par år sedan bjöd Skinnskattebergs kommun in till ett stormöte med Baggbrobygdens kommundel för att spåna idéer om utveckling av bygden.

- Resultatet av det mötet var drygt 80 idéer till verksamheter, berättar Ingemar.

För att göra en lång historia kort bestämde man sig för att göra en vision för bygden. Den blev sedan grunden för byalagets arbete med handlingsplanen.

Ett hjälpmedel som varit mycket användbart är verktyget LEA, Lokal ekonomisk analys, ett paket med statistik på lokal nivå som de köpt från SCB. Bland annat fick de en tydligare uppfattning om penningströmmarna i bygden.

- Vi upptäckte att invånarna tillsammans har en inkomst på 38 miljoner kronor och att i runda slängar bara 2 miljoner kronor stannar i bygden. Resten av pengarna försvinner till exempelvis Fagersta och Skinnskatteberg. Det ska bygden försöka råda bot på.

Baggbrobygden hade tidigare ett bra serviceutbud med affärer, skolor och kollektivtrafik. Av detta återstår idag enbart postutdelningen. De viktigaste målen för utvecklingsarbetet är att öka servicen, skapa sysselsättning och öka inflyttningen.

- Vi vill få del av turistströmmen upp till Dalarna. För övrigt vill vi förbättra servicen exempelvis genom dagliga bussturer i första hand till Skinnskatteberg.

- När vi gör en LEA-analys om några år och upptäcker att mer pengar stannar i bygden så kan vi ta det som ett kvitto på att vi lyckats, säger Ingemar.

Två år har gått sedan handlingsplanen gjordes. Ett konkret resultat är att de lyckats rädda skolan. Men de har vunnit något mer, som är oerhört viktigt.

- Handlingsplanen har inneburit en samling kring gemensamma mål och vi skapat en intressegrund. Det finns många som brinner för att utveckla bygden nu.

Fakta om LEA

Lokal ekonomisk analys, LEA, är en metod som innebär att man skaffar sig kunskap om de lokala ekonomiska flödena. Med den kunskapen kan man visa på hur medvetna val av den lokala befolkningen påverkar sysselsättning och lokal tillväxt.

Som underlag för analysen används lokal statistik som säljs i ett paket av Statistiska Centralbyrån, SCB.

Mer info om LEA finns på SCB:s hemsida: http://www.scb.se/

Folke Rahm är 67 år och jobbar 12 timmar om dagen.

- Det är ju roligt, jag älskar att jobba. Och jag har fortfarande något jag kan bidra med till samhället, säger han.

Han har nu 250 pensionärer i sin databank. En del av dem, framför allt pensionerade hantverkare, jobbar i stort sett heltid. Andra tar ett städjobb då och då, eller hoppar in i någon butik. Men uppdragen har inte ökat riktigt i samma takt som antalet pensionärer.

- Jag hinner inte riktigt med. Det är väl 30-40 procent av dem jag har i banken som har blivit uthyrda någon gång, säger Folke Rahm.

"E n fantastisk idé "

För att kunna expandera utan att ta sig vatten över huvudet håller han just nu på och anställer en person i Hudiksvall och en i Dalarna. De ska hålla i trådarna där, knyta till sig fler pensionärer och skaffa fram jobbuppdrag.

Folke Rahm bor kvar i Bollnäs. Men numera hyr han kontor hos Lennart Ahlenius företag Kompetensförmedlarna en trappa upp i Börshuset i Gävle. Han köper även administrativ hjälp där, och Lennart Ahlenius fungerar som en coach för pensionärsföretaget. De har även börjat samarbeta med Ove Hellström som driver en firma inom företagspresenter och som från årsskiftet tänker hyra ut pensionärer i Uppsala och övriga Uppland.

- Jag har ju redan kontakt med många företag, så det här blir en till tjänst jag kan erbjuda. I det lilla företaget på uppgång kan det vara en fantastisk idé att ta in en pensionär en tid som kan bidra med sin kompetens och erfarenhet, säger Ove Hellström.

Vill inte sno ungdomars jobb

De är inte ute efter att sno ungdomarnas jobb, tvärtom menar de.

- Vi vill vara med och stötta små företag. De kanske har ungdom och kraft och entusiasm men saknar erfarenhet och viss kompetens som vi kan erbjuda. Vi vill hjälpa dem att växa och kunna ta in ungdomar, sen kliver vi av, säger Folke Rahm.

Sedan Folke Rahm startade Hyr en pensionär för drygt ett år sedan har det ploppat upp ett tjugotal liknande företag på andra platser i Sverige. De har nu gått ihop i föreningen Seniorkraft med Folke som ordförande.

- Medlemsavgiften ska gå till utbildning i arbetsrätt och sådana saker, säger Folke Rahm.

Hur många kvinnliga företagare finns på landsbygden?

Bilverkstaden "Bästa verkstan" som ligger på landsbygden reparerar visserligen bilar. Men firmans verksamhet är betydligt bredare än så, och innefattar både småskalig livsmedelsproduktion och turismverksamhet.

Ja, så ser det ofta ut när man skrapar på ytan på ett landsbygdsföretag. Bakom livsmedelsproduktionen och turismverksamheten i företaget, står en kvinna som startat verksamheten i sin mans, redan existerande, firma. Och det betyder att kvinnans verksamhet blir osynlig i statistiken.

Det här ska projektet "Kvinnors företagande" råda bot på. Målet med projektet är att synliggöra kvinnors företagande på landsbygden, berättar Siv Lindén som är projektledare.

- Bland annat ska vi kartlägga alla svenska projekt som handlar om kvinnors företagande de senaste fem till tio åren inom fem organisationer. Vi ska också undersöka hur stor del av det sökbara investeringsstödet från länsstyrelserna som går till kvinnors verksamhet. Det behövs ett genusperspektiv på statistiken, säger Siv.

Projektet har även ett historiskt perspektiv eftersom kvinnors företagande och arbetsliv varit relativt osynligt. Därför består en del av projektet, Kvinnors skrivbyrå, av att dokumentera kvinnors arbetsliv från 1900-talets mitt och framåt. Denna dokumentation kommer att ske i fyra pilotlän; Dalarna, Halland, Västerbotten och Norrbotten.

Inom projektet ska en pilotutbildning tas fram, i samarbete med Högskolan i Halmstad. Det blir en distansutbildning där deltagarna studerar dokumentation om företagsamma kvinnor ur ett historiskt perspektiv.

- Vi hoppas att utbildningen ska resultera i nya företag och utveckling av befintliga företag med guidade turer och berättarvandringar om historiska kvinnor, säger Inger Karlsson som är koordinator och styrelseledamot i Hela Sverige ska leva och Nationellt Resurscentrum för kvinnor. .

Hela Sverige ska leva är projektägare. Jordbruksverket finansierar projektet som ska drivas i samarbete med Nationellt Resurscentrum för kvinnor (NRC), Glesbygdsverket, LRF, Hushållningssällskapens förbund, Coompanion, med flera.

För mer information kontakta

Inger Karlsson, koordinator, tfn 070-576 12 22

Siv Lindén, projektledare, tfn 070-278 26 29

Karin Wenström, informatör, tfn 0732-44 95 64

Nominering av Söderhamns kommun till årets kommun 2008

Vi upplever att man genom olika strategier, insatser, samarbeten och långsiktigt tänkande, på ett positivt sätt medverkar till landsbygdens utveckling i kommunen.

Här nedan följer ett antal exempel:

Söderhamns kommun har, som en medveten landsbygdsutvecklingsstrategi, öppnat ett sparkonto i JAK Medlemsbank. Man har satt in 1 miljon kronor, och sparpoängen kan överlåtas till lån som på olika sätt främjar utvecklingen i bygderna. På så vis minskar lånekostnaderna för låntagarna, utan att bidrag behöver utgå.

Vision 2012 är ett långsiktigt och levande visionsarbete i kommunen, där alla invånare kan vara delaktiga. Kommunledningen har bl a samlat in utvecklingsförslag för Söderhamns kommun. För att säkerställa att innevånare från hela kommunen deltar, förläggs visions-dialoger även i bygderna i samarbete med Kommunbygderådet Allis.

Under hösten 06-våren 07 genomfördes 10 sådana visionsträffar i bygderna.
Nu, hösten 08-våren 09, genomförs en uppföljning av dessa, för att se vad som hänt hittills samt inhämta nya förslag. Även visionsdialoger på samtliga skolor genomförs, med både elever och föräldrar.

Under 2008 har Söderhamns kommun, tillsammans med Kommunbygderådet Allis, lokala livsmedelsproducenter och Cityföreningen, genomfört ett torghandelsprojekt. Syftet har varit att underlätta för (primärt) kommunens producenter att på ett samordnat sätt kunna sälja sina varor i centrala Söderhamn. Man köpte in enhetliga torgstånd och en bra kyl, som kan lånas av producenterna, och var i övrigt till stor hjälp med samordning av torgplatser och parkeringstillstånd. 21 torsdagar i maj-september genomfördes, och torghandeln ska nu få någon slags fortsättning inomhus vintertid.

Kommunens gamla Näringslivsråd ersattes 2007 av ett nytt Tillväxtråd för att på ett mer dynamiskt sätt hantera näringslivs- och tillväxtfrågorna lokalt. Kommunalråd och tjänstemän har då regelbundna träffar tillsammans med en bred representation från olika lokala närings-livsorganisationer och branscher, däribland "de areella näringarna". Men också kommun-bygderådet Allis, som har den enda ideella representationen, har en ordinarie ledamot i rådet.

Någon gång per år har kommunbygderådets styrelse träffar med kommunalråd och berörda tjänstemän för gemensamt erfarenhetsutbyte, nulägesanalys och dialog. Ambitioner finns nu

att formalisera dessa träffar till ett landsbygdsråd, och ett möte är inbokat för detta ändamål.

På näringslivsenheten är en person anställd, på 50 % tjänst, med särskilt ansvar för landsbygdsföretagen i kommunen. Han är också ett särskilt stöd för dem som har projektidéer som berör landsbygdens näringar, vilket bl a har lett till en förstudie för gröna miljöer (diversifiering av verksamheten på gårdar, till verksamhet inom traditionell offentlig sektor).

Söderhamns kommun har deltagit på Landsbygdsriksdagen med både politiker och tjänstemän, både 2006 och 2008. Dessutom har man finansierat deltagare från KBR Allis på lokalekonomidagarna 2006 och 2008, landsbygdsriksdagen 2008 samt andra seminarier av vikt för den samlade kompetensen kring landsbygdsfrågor i kommunen.

KBR Allis har haft verksamhetsmedel från Söderhamns kommun under 2008, för att på ett effektivt sätt kunna strukturera arbetssätt, bygdekontakter, visionsarbeten mm. Dessutom har KBR tillgång till telefon, fax, möteslokaler mm utan kostnad.

Kommunen har anslagit medel till föreningsdrivna ungdomsgårdar på landsbygden, för att möjliggöra för fler mötesplatser för ungdomar.

Söderhamns kommun håller på att arbeta fram en policy ang upphandling av när- och lokalproducerade livsmedel som en medveten strategi för en levande landsbygd.

Den 3 november lämnade länsbygderådet X-ing en nominering till Hela Sverige ska Leva för Årets Lokalautvecklingsgrupp 2008 vilket då innebär att Årets Lokalautvecklingsgrupp i Gävleborg är Trönöbygden ekonomisk förening och detta gjordes med följande motivering :

Trönöbygden ekonomisk förening

Trönö, med knappt 900 invånare, är en skogs- och jordbruksbygd som ligger på båda sidor om en 2,7 mil lång dalgång. Bygden har förutom ett 50-tal lantbruksföretagare och skogsägare ytterligare ett 30-tal företag. Därutöver trettiotalet föreningar med ett gott samarbetsklimat mellan föreningslivet och företagen.

Trönöbygden ekonomisk förening bildades 2001 för att i egen regi driva Trönö Brandvärn och samtidigt verka som byalag i Trönö och som utvecklingsgrupp inom Hela Sverige Skall Leva.

Föreningen har 700 medlemmar, varav ett nittiotal är bosatta utanför bygden.

Projekt Trönökraft 2001 - 2002

Parallellt med processträffar, studieresor och seminarium kring lokal mobilisering anlades en

liten park i centrum och knuttimrade anslagstavlor tillverkades ideellt av en knuttimringskurs

Föreningen startade en bygdetidning som utkommer kvartalsvis i 600 ex. Under 2002 gjordes en LEA (lokal ekonomisk analys) i syfte att mäta utflödet av pengar och undersöka hur man kan öka cirkulationen av pengar i bygden.

Deltagande i projektet Hållbara bygder 2004 - 2006

Vårt lokala projekt dominerades av energifrågorna. Förutsättningarna för förnyelsebar energiproduktion från fält och skog studerades i studiecirklar, studieresor genomfördes.

Lokal matproduktion ingick i energifrågorna. Ett mobil mejeri inköptes med stöd från länsstyrelsen och är nu stationärt. Mathantverk ek. för. bildades och ett produktionskök har skapats i hyrd lokal.

Varumärket Trönögumman 2005

Trönögummans äppelmust är baserad på trönöbornas insamlade vinteräpplen och produceras av Hå saftfabrik.  Varumärket garanterar lokala råvaror. Företagare säljer jordgubbar, getost och lingonsylt som Trönögummans och fler produkter med varumärket är på gång.

Hållbara bygder 2 2008

Klimatförändringarna, oljetoppen och hotet om ekologisk och finansiell kollaps oroar många människor inför framtiden. På landsbygden kan vi möta detta på ett positivt sätt och förenar erfarenheterna från det förra projektet med att bidra till att öka medvetenheten om behovet av en omställning till ett samhälle med lägre energiförbrukning och ökad livskvalitet.

Centrumprojektet med start 2007 är en långsiktig plan på att skapa en enhetlig kärna i centrum som ger tätortskänsla. Projektet stöds av kommunen och är ännu i sin linda.

Fastigheter: 

Föreningen - som enl stadgarna kan äga och förvalta fastigheter - äger nu Brandstationen, Bystugan och Lanthandelsfastigheten.

Trönö bygdekonto grundar sig på ett stödsparande bland f.n. 20 trönöbor. Det startades i samarbete med JAK medlemsbank för att kunna köpa den fastighet i centrum som nu är "Bystugan" med kontor, friskvård, hantverk, bibliotek och ungdomsverksamhet.

Genom att kommunen gick in med ett stödsparande på 1 mkr kunde vi köpa den fastighet där Trönö lanthandel inryms. Ur bygdekontot har ytterligare sex mindre lån kunnat tas av föreningar för sådant som gynnar bygdens utveckling. Fler är på gång.

I kväll besökte jag Folkets hus i Järbo och såg Folkteaterns "Älgaslaget".

Man hade beskrivit ett älgjaktslag från första dagen till det sista. Den tuffa attityden och råa skämten om kvinnorna som naturligtvis inte var närvarande.

Fantasierna om hur de skulle tackla "Storfot", som man skulle knäppa om bara alla om var på plats. Hur många taggar Storfot skulle ha o.s.v. Hur den tuffe Zerny fegar ur när han blir ensam med en kvinna och hur de reagerar när kvinnorna vill komma med i jaktlaget.

Skådespelarna var helt fantastiska, speciellt huvudrollsinnehavaren, som spelade den mest buffliga och tuffa av jägarna, Zerny. Det var dock något som inte stämde med Zerny, det tog lång tid innan det avvikande föll på plats...

Den var underhållande och rolig med många händelser som man bara nickade instämmande åt. Den var också överraskande när den rörde om bland de traditionella rollerna i det, av hävd, oantastbara jaktlaget!

Det var absolut den bästa teaterföreställning jag upplevt, kanske det berodde på att jag satt på första bänk och att jag på så vis blev mycket nära skådespeleriet. Fast, jag tror inte det - det var en mycket bra föreställning! Kan verkligen rekommenderas.

Det gäller ju för oss glesbygdsbor att ta chansen när "berget kommer till Mohammed", när inte "Mohammed kan komma till berget".

Gullan Holst sekreterare X-ing

Theres Sundberg, 30 år, tillträdde sin tjänst den 1 oktober i föreningen som startades i april i år. Hon har redan hunnit åka runt i området och träffa människor som vill driva projekt i sina hembygder.

Ungdomsidrotten

Bland annat finns tankar om hur man ska locka fler besökare till sin bygd och hur man ska utveckla idrotten för barn och ungdomar.

I täckningsområdet ingår kommunerna Gävle, Sandviken, Hofors och Ockelbo, de centrala delarna av Gävle och Sandviken undanräknade.

Gärna samarbete

- Det viktiga är underifrånperspektivet. Vi ser gärna att föreningar, företag och kommuner tillsammans kommer med idéer, säger Theres Sundberg.

Föreningens kansli ligger i Knutpunktens landbygdscenter i Bergby. Styrelsen består av ledamöter från kommunerna, privat, ideell och offentlig sektor. Från och med den 1 november kommer de att besluta om vilka projekt i området som ska få bidrag. Man räknar med att dela ut 4 miljoner kronor varje år fram till och med 2013 och pengarna kommer från EU, svenska staten och kommunerna.

Förankrat bland folk

För att bli beviljad bidrag krävs det att projektet är förankrat hos bygdens invånare, föreningar och företag.

Theres Sundberg är uppvuxen i Söderhamn men bor nu i Älvkarleby. Hon kommer senast från en tjänst som verksamhetschef på Drivhuset i Gävle med ansvar för entreprenörskap för unga.

- Jag brinner för entreprenörsbiten, att få folk att tro på sina idéer och våga satsa och driva projekt.

Läs hela artikeln i Arbetarbladet

Folkteatern laddar med ett stycke nyskriven dramatik i Gertrud Larssons "Älgaslag". En komisk historia om ett jaktlag någonstans i Sverige. Det är ett jaktlag i förändring vi får möta. I skogen finns kanske den sista friheten från alla plikter och krav i det moderna samhället och i jaktlaget Torparna håller man fast gemenskapen. Det är höst och äppelhögarna är utlagda. Medlemmarna möts som vanligt för att fälla de älgar som finns på jaktbrodern Mats mark. Alla är de beroende av varandra för att de gamla traditionerna ska kunna bevaras.

Älgaslag är en komedi om förändring. Måste vi förändras? Kan inte allt få vara som det alltid varit?

Här finnes tiderna när de besöker just din bygd

14 deltidsbrandmän förlorar jobbet om deltidskåren i Österfärnebo läggs ned. Enligt Thorleif Gustavsson faller ansvaret vid brand i området då på deltidskåren i Hedesunda - 27 minuter bort.
Mot reglerna

- Det är mot Räddningsverkets rekomendationer på tio minuters utryckningstid, säger han.

Han är bekymrad för vad det kommer att innebära för boende i trakterna kring Österfärnebo.

- Är det allvarliga sjukdomslarm i dag gör ju deltidskåren den första insatsen med första hjälpen och defilibrator, säger han.

Facket planerar att uppvakta politikerna för att få dem på andra tankar.

- Det kan inte sparas såhär mycket. Redan i dag är alla brandstationer på miniminivå.
Övningsplatsen kvar

Även Janne Norbäck vid brandkåren i Rörberg är bekymrad. Där planeras hela utryckningskåren med fyra heltidsanställda samt brandbil tas bort. De är i beredskap på vardagar samt två kvällar i veckan.

- Det är en klar försämring av beredskapen i Valbotrakten om det försvinner, säger han.

Övningsanläggningen som byggdes för tre år sedan och som sysselsätter två personer kommer dock att bli kvar.

- Det är väl bara att gilla läget om det inte finns pengar. Men jag vill avvakta tills vi fått mer information, säger han.

Läs hela artikeln i Arbetarbladet