Biogasmack på väg till länet
Biogasmack på väg till länet
Än så länge finns ingen biogas att tanka i länet. Men Gävle Energi lovar en biogasmack till nästa sommar, trots att man ännu inte vet var den ska ligga, eller vem som kommer att driva den.
Lars-Åke Sköld, projektledare: "På sikt ska vi etablera en gasmarknad"Läs hela artikeln i SR Gävleborg
Snart får Gävles bussar biogas
Snart får Gävles bussar biogas
Då behövs en uppställningsplats för 20-50 stadsbussar där de kan tankas på nätterna
Nu börjar planerna på biogasproduktion i Gävle ta fastare form.
Produktionen kommer att ske vid Duvbackens reningsverk på Brynäs.
I närheten behövs en uppställningsplats där 20-50 stadsbussar kan tankas på nätterna.
Läs hela artikeln i Gefle Dagblad
Mjölkgårdar bildar biogasförening
Mjölkgårdar bildar biogasförening
Tre stora mjölkgårdar i Gäsene, Västergötland, bildade på måndagen en ekonomisk förening i syfte att börja producera biogas.
Bakom föreningen Gäsene Bioenergi står gårdarna Götestorp, Gudmundstorp och Fröstorp. De skulle tillsammans kunna producera omkring 3500 MWh genom att röta den egna stallgödseln, skriver den nybildade föreningen i ett pressmeddelande.
Föreningen har startat projektet Gäsene Biogas som ska utreda förutsättningarna för en ekologiskt hållbar biogasproduktion i området, hitta de bästa tekniska lösningarna samt undersöka marknaden. Projektet finansieras dels av mjölkbönderna själva, dels av EU:s landsbygdsprogram.
Läs hela artikeln i tidningen ATL
Steyr-traktor kan köras på biogas
Steyr-traktor kan köras på biogas
CNH har tillsammans med företaget Lu Power konstruerat en Steyr traktor som kan köras på biogas.
Läs hela artikeln i tidningen ATL
Gotländskt biogasprojekt får beröm
Gotländskt biogasprojekt får beröm
Lundaforskaren Pål Börjesson ger de gotländska betodlarna en eloge för att de vågar satsa på biogas, uppger Sveriges Radio Gotland.
Pål Börjesson är i grunden agronom men även docent i miljö- och energisystem vid Lunds Tekniska Högskola. Han tycker det är bra att de gotländska bönderna utgår från en lokalt välkänd gröda när de satsar på biogas. Han säger också att alla tekniker är dyra i början men att någon måste våga satsa för att få fart på utvecklingen.
På Gotland pågår för närvarande försöksodlingar av energibetor. Något man måste ta reda på är om betorna som ska användas till hoigas kan lagras efter skörd eller eventuellt skördas först på våren. Vid biogasproduktion krävs nämligen en jämn tillförsel av råvara året runt.
Läs artikeln i ATL
Biobränsle kan motverkas av höjda energiskatter
Biobränsle kan motverkas av höjda energiskatter
Skogsindustrin menar att regeringens förslag att höja energiskatten på diesel kommer att medföra extra kostnader för skogsbruket, och även motverka ambitionen att öka uttaget av biobränsle.
Regeringens förslag i den kommande klimatpropositionen innebär en höjning av dieselskatten med 40 öre med början under 2011. Dessutom föreslår man att den nuvarande återbetalningen av koldioxidskatten för diesel i jordbruks- och skogsbruksmaskiner sänks.
Skogsindustrierna menar att regeringens agerande står i konflikt med det som krävs för tillväxt och jobb i de gröna näringarna. Dessutom är Skogsindustrierna kritiska till särbehandlingen av olika råvaror.
- Skogsbruket, som står för uttaget av en förnybar råvara med stor betydelse för att motverka klimatförändringarna ensidigt påförs höjd skatt, medan till exempel gruvnäringens skatter kvarstår oförändrade, säger skogsindustriernas vd, Marie S. Arwidson.
Skogsindustrierna anser att genom att införa "ensidiga" kostnadsökningar för de gröna näringarna skadar man inte bara branschernas lönsamhet och konkurrenskraft utan motverkar också det man säger sig vilja uppnå: en omställning till ett grönt och hållbart samhälle.
Skogsindustrierna anser att konsekvensen av dessa merkostnader blir minskad lönsamhet för skogsbruket att producera just de förnybara energislag som regeringen pekar ut som framtiden.
- Vi inser också att miljöskatter kommer att vara en annan ofrånkomlig del av lösningen. Med dagens besked riskerar regeringen emellertid att stjälpa mer än att hjälpa de hållbara alternativen, säger skogsindustriernas vd, Marie S. Arwidson.
Läs mer i tidningen ATL
Gävle får tankställe för biogas
Gävle får tankställe för biogas
Gävle ska få ett tankställe för biogas. Det beslutade kommunfullmäktige i går.
Gävle Energi får också i uppdrag att utreda möjligheterna för lokal produktion av biogas i Gävle.
Det rådde viss oklarhet på gårdagens kommunfullmäktige om vad beslutet om biogas egentligen innebar.
Men politikerna tycktes till sist vara eniga om att beslutet i första hand innebär att Gävle Energi får i uppdrag att starta ett projekt som ska leda fram till att Gävle får ett tankställe för biogas.
- Det finns i dag ett tankställe i Uppsala, nästa är i Sundsvall. Gävle är en vit fläck på kartan, konstaterade Per Johansson, S, kommunalråd.
I beslutet ingår också ett uppdrag till Gävle Energi att arbeta med den "långsiktiga målsättningen att finna möjligheter till att realisera lokal och regional produktion av biogas för fordon".
Läs mer i Gefle Dagblad
Biogasanläggning kan löna sig för stora mjölkgårdar
Biogasanläggning kan löna sig för stora mjölkgårdar
Stora mjölkgårdar kan tjäna pengar på att producera el och värme vid en egen biogasanläggning.
Det är JTI, Institutet för jordbruks- och miljöteknik, som på Skogs- och Lantarbetsgivarförbundets uppdrag undersökt de ekonomiska förutsättningarna för att producera kraftvärme på gårdsnivå.
I rapporten pekar JTI-forskarna ut biogasproduktion som det enda säkra kortet för den lantbrukare som vill producera sin egen kraftvärme. Men för att få lönsamhet i en egen biogasproduktion krävs att råvaran är "i stort sett gratis", som gödseln på en mjölkgård. Det är också viktigt att hitta användning för den värme som produceras även på sommaren.
Även för gårdar utan mjölkproduktion kan det inom en inte alltför avlägsen framtid löna sig att producera egen kraftvärme. Bland annat hoppas JTI-forskaren Ola Pettersson att det inom kort ska gå att skaffa förbränningsanläggningar som kan drivas på skogsflis och spannmål och som inte kostar mer än dubbelt så mycket som en motsvarande värmepanna.
Läs mer i tidningen ATL
Gård i Skåne satsar på biogas
Gård i Skåne satsar på biogas
Norups gård, i närheten av Kristianstad, ger sig in på biogasmarknaden, skriver Kristianstadsbladet.
Sedan tio år tillbaka har företaget producerat och utvecklat vegetabiliska oljor och råvaror för biobränsle, bland annat rapsmetylester och raffinering av glycerol.
Företaget planerar att inom kort bygga en egen biogasanläggning, för att kunna utnyttja gårdens egna produkter som bränsle. Råvaran till biogasanläggningen är i första hand kogödsel, men efter hand kan även grisgödsel i från andra gårdar komma i fråga.
Norups gård tänker även satsa på att bygga biogasanläggningar åt andra, främst gårdar med större nötbesättningar.
Förutom traditionellt jordbruk bedrivs ekologisk produktion, främst av morötter och potatis, på gården.
Läs mer i tidningen ATL
Biogasbussar i Gävle nästa år?
Biogasbussar i Gävle nästa år?
Nu börjar planerna på biogas i Gästrikland ta fastare form. Gävle Energi söker samarbetspartners som vill bilda ett produktionsbolag. Samtidigt ska frågan om bussarna i Gävle ska köras på gas avgöras.
Gävleborg är fortfarande en vit fläck när det handlar om biogas. Det finns inget ställe i länet där man kan tanka en gasbil. Men Anna-Karin Enbom, som driver projektet Biogas Mitt sedan i höstas, är mer optimistisk än tidigare.
- Det har varit en trög start, men nu pyr det lite överallt. Det pågår sju-åtta förstudier om biogasproduktion just nu, men det kanske blir Gävle som kommer först, säger hon.
Svante Bertilsson på kommunledningskontoret i Gävle har tagit fram ett förslag till hur ett produktionsbolag för gas skulle kunna bildas. Frågan skulle ha kommit upp på kommunstyrelsen nästa vecka, men i stället har frågan bollats över till Gävle Energi.
- Vi har börjat ta fram en projektplan. Om någon månad vet vi nog mer precist hur vi ska lägga upp det, säger Per Laurell, VD på Gävle Energi.
- När det bildades ett vindkraftsbolag förra året var Gävle Energi drivande, men det är för tidigt att säga om vi ska jobba på samma sätt när det gäller gasen, säger han.
Medan Gävle Energi funderar på om man ska producera fordonsgas funderar kommunledningen och tekniska nämnden på om man vill köpa gasen.
Nästa upphandling av busstrafiken i Gävle gäller från år 2010. Vilka krav man ska ställa på bussarna ska fastställas i en kravlista, som måste vara klar senast i april i år.
När upphandlingen av landsvägstrafiken gjordes förra året ställde man inga krav på alternativa drivmedel. Något beslut om hur det blir med kravet på biogasdrivna stadsbussar i nästa upphandling finns ännu inte, betonar tekniske direktören David Eldrot:
- Den frågan måste vi klara ut under våren. Det finns en tidsaspekt också, för upphandlingen gäller från mitten av 2010 och det är inte säkert att det finns någon gasproduktion här då, säger han.
Men kommunalrådet Roger Persson, MP, tror att ett av kraven i upphandlingen kommer att vara att en del av bussarna ska köras på biogas.
- Jag är mer optimistisk nu än tidigare. I och för sig tror jag att det finns köpare av lokalt producerad gas ändå, men jag hoppas att den kommer att användas i stadsbussarna för där gör den mest miljönytta, säger Roger Persson.
- Frågan är snarast om man ska ställa kravet att bussarna ska drivas med biobränsle eller om man ska kräva just biogas, och om man ska slå fast från början hur stor andel av bussarna som ska vara gasdrivna, eller om andelen ska öka successivt, säger han.
Läs mer i Gefle Dagblad
Bioenergiföretag investerar 40 miljoner
Järvsö bioenergi AB, som gör bränsleflis av trästubbar, investerar i nya maskiner för 40 miljoner och ansöker om bidrag på sex miljoner hos Nutek, närings- och teknikutvecklingsverket.
Läs mer i Ljusdals Posten
En skjuts framåt för biogas i Gävleborg
| En skjuts framåt för biogas i Gävleborg Det finns en stor potential för biogas som förnyelsebart energialternativ. Men det innebär inte automatiskt att gasen når framgång på marknaden. Det menar Gävle Dala Energikontor som i veckan hållit gaskonferenser i både Gävle och Falun för att bilda samverkansorganet Biogas Mitt. - I delar av Sverige finns det en infrastruktur med gasledningar. Här finns ingenting sånt och det är klart att det är tufft att bygga upp något helt nytt från början, säger Ulla-Karin Enbom som är projektledare på Gävle Dala energikontor som nu satsar på ett större samarbete för att titta på förutsättningar och möjligheter för biogas i Gävleborg och Dalarna. - Potentialen för biogasen är stor och intresset finns på många håll. Det görs nya satsningar på många områden när det gäller gas, både för att utvinna el och värma och för att få fram fordonsgas. Inom exempelvis lantbrukssektorn är biogas en ny näringsgren som har stora förutsättningar att växa, fortsätter hon och förklarar att Biogas Mitt ska arbeta brett med myndigheter, produktionsbolag, kommuner och organisationer kring biogasproduktion och biogasanvändning. Anders Mathiasson, vd för Svenska Gasföreningen, menar också att den stora potentialen för biogas finns på latbrukssidan. Han får medhåll av Lars-Gunnar Johansson som arbetar med framtidsutveckling och nya näringsgrenar hos LRF. Båda deltog i gaskonferensen i Gävle i veckan och båda tror att biogasen kommer att ta marknadsandelar från fossila bränslen både när det gäller el och uppvärmning och när det gäller fordonsbränsle inom de närmaste åren. - Vi tror på en stark ökning. Produktionen kan öka från dagens dryga 1 TWh till 3 TWh år 2012. I vår framtidsplan räknar vi med att produktionen i Sverige ska vara uppe i 20 TWh år 2020, säger Anders Mathiasson och berättar att det planeras flera stora produktionsanläggningar i södra och västra Sverige. Även mindre anläggningar är pågång runt om i Sverige. I dagsläget finns ett tiotal gårdsbaserade anläggningar. Fyra av dessa finns vid lantbruksgymnasierna. - De senaste åren har det byggts en anläggning per år, men vi tror att den takten kommer att öka, säger Lars-Gunnar Johansson. LRF håller på med en handbok om biogas och en affärsutvecklingsplan för gårdsbaserad biogasproduktion ska vara färdig den 1 januari. - Som producent bör man naturligtvis ställa sig frågan hur mycket jag ska producera, vad jag ska röta, vilken teknik jag ska använda och till vad jag ska använda gasen. Ska jag använda den själv eller ska jag se mig om efter möjliga kunder. Med dagens teknik får man ut ungefär en tredjedel el och två tredjedelar värme vid biogasproduktion. Elen är lätt att få avsättning för, men värmen kan vara svårare att använda eller distribuera fullt ut. Lantbruken får en del positiva bieffekter på köpet när de väljer att röta gödsel, biprodukter och energigrödor för gasproduktion. Bland annat luktar det mindre av gödslet, metanläkaget minskar och rötresterna kan gå tillbaka som biogödsel med betydligt minskat växtnäringsläckage ut i exempelvis sjöar och vattendrag. Men Lars-Gunnar Johansson framhåller också att det än så länge är svårt att konkurrera med fossila bränslen när det gäller priset eftersom det fortfarande är förhållandevis dyrt att framställa biogas. Att det är dyrare beror bland annat på att det finns få anläggningar och att infrastrukturen kring gashantering ännu inte är utbyggd. - Här behövs det politiska signaler och stimulans för att få igång produktionen. Det gäller både skattebefrielse på drivmedel, investeringsstöd. Vi hoppas det kommer ett investeringsstöd som ger 30 procent av investeringskostnaderna redan från nästa år. Läs mer i Gästriklands Tidning | ||
Biogas i länet dröjer
Men nybildade Biogas Mitt hoppas att det snart ska gå att tanka biogas här
Gävleborg är ett stopplän. - Det ringer människor och frågar var de kan tanka på väg till fjällen. Men det finns fortfarande ingen biogas i länet, säger Anna-Karin Enbom, projektledare för nybildade Biogas Mitt.
Det finns företag som vill bygga biogasstationer i länet - om det finns lokal gasproduktion. Det finns företag som vill producera biogas - om det finns efterfrågan. Och det finns människor som vill köpa biogasfordon - om det finns någonstans att tanka dem.
- Det är det här som är problemet. Vi behöver såväl produktion som tankställen och fler biogasbilar, samtidigt, säger Anna-Karin Enbom.
I går hade hon bjudit in politiker, företagare och tjänstemän till ett seminarium i Gävle för att sprida kunskap och inspiration kring hur ett biogasprojekt kan växa fram.
Det finns biogasproduktion på 200 ställen i Sverige, varav sex i Gävleborgs län.
- I bästa fall används gasen för produktion av el och värme. Men ofta blir det bara värme, och 15 procent av gasen facklas faktiskt bort, säger Anders Mathiasson, Svenska Gasföreningen, som arbetar för att öka biogasproduktionen i Sverige.
Bensinbolagen öppnar inga biogasstationer i Sverige. Ska det hända något måste energibolagen eller kommunerna agera.
- Kommunerna har monopol på hushållsavfallet, som man kan göra biogas av, och kommunerna upphandlar kollektivtrafiken, som kan ställas om för biogas. Dessutom är det kommunerna som bestämmer över miljömålen, och med mer biogas blir det mycket lättare att nå miljömålen, säger Mattias Goldmann, Gröna bilister.
Han hade med sig en Mercedes till seminariet för att kunna visa upp en bil som körs på biogas.
- Snart kommer ni att ha många bilar av den här sorten i Gävle, hoppas jag. Biogas är det överlägset bästa bränslet. Det gäller bara att någon börjar satsa, säger han.
Läs hela artikeln i Gefle Dagblad
Bioenergi och vindkraft ger utveckling i vårt län
Bioenergi och vindkraft ger utveckling i vårt län
Sverige behöver ytterligare förbättra den regionala utvecklingspolitiken så att hela landet ges förutsättningar att växa och utvecklas. Här kan den förnybara energin bli en betydelsefull faktor. Det är också viktigt att kommuner och regioner kan arbeta med stabila och förutsägbara ekonomiska förutsättningar under den omställning som vi står inför, särskilt med tanke på den finansoro och antågande lågkonjunktur som vi nu har.
Vårt län, Gävleborg, har under många år varit på offensiven när det gäller förnybar energi av olika slag. Biobränslen har under senaste årtiondet fått en allt starkare ställning och kraftvärme, både el och värme, produceras nu vid flera av de kommunala värmeverken i länet.
Hudiksvallsbaserade företaget Neova har utvecklats till Skandinaviens ledande bioenergiföretag med produktion av pellets, torv och trädbränsle. Det genererar inte bara värdefull grön energi utan också pengar, jobb och utveckling i våra bygder.
Nu står en välmotiverad utbyggnad av vindkraften på tur. En lokal kompetensuppbyggnad på detta område ser ut att kunna bli verklighet i länet, med Söderhamn som ett kraftcentrum. Detta kommer att tillföra kommunerna egen expertis men även möjliggöra för den unga generationen, som så önskar, att på ett kvalificerat sätt verka och kunna få arbete i sina hemortskommuner alltifrån småföretag till internationella exportföretag. I båda fallen underlättas och påskyndas den omställning till ett långsiktigt hållbart samhälle som är så angelägen om vi ska klara miljö och klimatutmaningarna.
Man skulle också kunna se denna utveckling som en "återbäring" till vind- och bioenergikommunerna. En återbäring som har saknats för de många vattenkraftskommuner som genererar stora rikedomar men inte fått mycket tillbaka under årens lopp.
En utveckling enligt denna modell stimulerar arbete och kompetensuppbyggnad och blir ett lokalt och regionalt värdeskapande till gagn för hela landet. I dag strömmar värdena ofta till Stockholm för att sedan till en mindre del komma tillbaka i form av pengar i strukturfonder och regionalpolitiskt stöd. Detta ger det falska intrycket att till exempel vattenkraftskommunerna är bidragsmottagare när de i själva verket är stora bidragsgivare till den gemensamma välfärden i vårt land.
Det är nu läge att ta vara på möjligheten att låta satsningar på vindkraft och bioenergi bli motorer för en gynnsam utveckling i berörda kommuner och regioner. För de regioner som producerar energi skulle en "återbäring" av detta slag betyda mycket för utveckling och kompetensuppbyggnad inte minst i den yngre generationen. Pengar som väl behövs för att stärka våra kommuner och regioner för att klara ambitionen att hela landet skall kunna leva och utvecklas.
Sven Bergström, Forsa
Riksdagsledamot (c)
Läs insändaren i Söderhamns Kuriren
Kraftsamling för produktion av biogas i länet
På tisdagen samlades ett 60-tal personer från näringslivet, lantbruket och kommunerna för att diskutera hur man ska kunna producera och sälja biogas i Gävleborg och Dalarna.
