Dyng-Bengt i Radio Gävleborg den 31 mars 2009




Dyng-Bengt i Radio Gävleborg

Äntligen! Nu kan ni höra landsbygdens hjälte på radion.
Varje tisdag kl. 08.15 på Radio Gävleborg kan ni höra vår favorit-lantis Dyng-Bengt kåsera om aktuella händelser.
Så slå på radion på tisdag och ni kommer att få höra ett och annat sanningens ord - utan bedövning!


Länk till Charlotta & Larry i programmet Morronen i SR Gävleborg

Länk till programmet med Dyng-Bengt den 31 mars 2009.
Det börjar 23,20 minuter in i programmet så håll i peruken och lyssna...

08.00 - 08.30 tisdag 31 mar 2009


Nu finnes Dyng-Bengt på Sveriges Radio Gävleborgs hemsida...




Dyng-Bengt

Tisdagar kl. 8.15


Jag är en livsnjutare vars stora nöje är att röra mig utanför 70 gränsen med Se-Pe lådan och träffa folk och har som måtto att inte dö jättenyfiken, bara nyfiken. Jag är mellan 40 och 50 men fyller alltid nitton och tycker om flickor som sjutton om någon frågar.

Bor på en gård med 23 hektar gräsmatta någonstans i Ödmårdens finnskog där Hälsingland och Gästrikland möts. Det finnes hästar, katter och hund på gården samt vilda djur som kommer och går.


Jag pratar som Camilla Läckberg skriver, som Nicke Nyfiken alltså, (enligt dom fina författarna) och ibland har jag otur när jag tänker och får då feber i ansiktet.

Försöker säga ett och annat sanningens ord om landsbygden samt samhället i stort med humor och utan bedövning.

Lyssna på Dyng-Bengts rapporter


Kilafors får sin egen galleria





Kilafors får sin egen galleria

Konsum Gävleborg bygger som bäst på sin nya Konsumhall i Kilafors. Invigningen kommer att ske lagom till påskhandeln, tisdagen 7 april.
Innan månaden är slut har man också tömt de gamla lokalerna som omfattar cirka 800 kvadratmeter affärslokal i centralt läge.
- Vi funderade lite över vad som skulle hända med de gamla lokalerna, berättar i dag Konsum Gävleborgs vd Anders Stake.
- Eftersom vi hörde från Bollnäs kommun att man var intresserad av att ta över fastigheten så tog vi upp ärendet. Vi har sedan tidigare haft ett mycket gott samarbete med Bollnäs kommun så det föll sig naturligt.

Samhällsnytta
- När vi försäkrat oss om att kommunen i så fall skulle använda f d Konsumhallen till något samhällsnyttigt, var vi också beredda att sätta prislappen därefter, tillägger Anders Stake.
Det innebär att Bollnäs kommun köper den 800 kvm stora Konsumhallen för det bokförda värdet, 27 000 kronor.

Läs mer på Hanebo Framtids hemsida

Elever visade upp företag




Elever visade upp företag

I går flyttade Hamrångebygden till Stortorget i Gävle. Nästan i alla fall. Elever från årskurs nio på Bergby centralskola intog torget med en mässa där de visade upp bygdens företag.

Läs mer i Gefle Dagblad

Liten vinst för bilist - stor vinst för bybor




Liten vinst för bilist - stor vinst för bybor

17 sekunder tjänar en bilist på att hålla 70 kilometer i timmen, jämfört med 50 kilometer, på en sträcka av 800 meter. Det har Rörbäcksnäsborna räknat ut, skriver Dalarnas Tidningar, för att övertyga politikerna om en utökad hastighetsbegränsning genom byn. Vinsten är uppenbar - säkrare miljö för de boende.

Läs artikeln i Dalarnas Tidningar

Kalvsviks lanthandel öppen igen




Kalvsviks lanthandel öppen igen

Kön slingrade sig lång när Kalvsviks lanthandel hade nypremiär på fredagen.
- Fortsätter det så här kommer det gå bra, säger Marianne Rejdvik, en av två anställda.

Läs mer i Smålandsposten


Mackdöden hotar i länet




Mackdöden hotar i länet

20-25 mackar i länet kan vara hotade av nedläggning de närmsta tre fyra åren.
- Enskilda orter riskerar att bli helt utan mack, säger Jonas Lööf, som undersökt läget för bensinstationerna i Kronoberg.

Läs mer i Smålandsposten


Milkobönder i protest mot Coop




Milkobönder i protest mot Coop

Just nu genomför Milkobönder i södra Hälsingland en slags protestaktion med anledning av att Coop ska ha Arla som huvudleverantör av mejeriprodukter.


Läs mer mer på SR

 Anna Olsson, konsument: "Tror Coop förlorar på det"

Hälsingebönder protesterade mot Coop




Hälsingebönder protesterade mot Coop

Milkomedlemmar i södra Hälsingland genomförde på fredagen en protestaktion mot Coop, uppger Sveriges Radio Gävleborg.


Skälet till protesterna är Coops avtal med Arla Foods som gör mejerijätten till huvudleverantör.
Medan Konsum Gävleborg meddelat att de kommer att behålla varor från Gefleortens i butikerna i Gästrikland är det ännu inte klart hur det blir i Hälsingland.

Lär mer i tidningen ATL


Stöd till lanthandelns utveckling




Stöd till lanthandelns utveckling

Ovanåkers kommun satsar 10 000 kronor i projektet Kartläggning och utveckling av landsbygden och dess villkor. Denna medfinansiering gäller för Voxna livs och Viksjöfors handel.


Tidigare har kommunen varit med och stöttat Landsbygdshandelns främjandes kompetens- och utvecklingsprogram Affär på landet. Efter det kom projektet Tillgänglighet och samverkan i Gävleborgs län, som båda fick 20 000 kronor per år i bidrag från Ovanåkers kommun just för Voxna livs och Viksjöfors handel.

Läs mer på Hela Hälsingland.se


Macken i Stocka kan öppna redan i sommar




Macken i Stocka kan öppna redan i sommar

- I sommar öppnar macken i Stocka, det lovar vi, säger Stocka byaråds ekonomiska förenings interimsstyrelse.

På torsdagen fick Stockaborna ett glatt besked från länsstyrelsen: Stocka byaråds ekonomiska förening har fått 245 000 kronor i investeringsstöd till satsningen på en kooperativt ägd mack som ska ligga bredvid mataffären Kajutan.

Läs mer på Hela Hälsingland.se


Remisstiden för vindkraftspark förlängs




Remisstiden för vindkraftspark förlängs

Länsstyrelsen ger kommunen tid till den 20 maj att utreda hur vindkraftsparken vid Norrdellen kommer att påverka landskapsbilden.

Läs mer på Hela Hälsingland.se

Mjölkbönder visar upp sig




Mjölkbönder visar upp sig

Mjölkbönderna vill få kunderna att tänka till och köpa mer lokalproducerat.

Antalet mjölkbönder i Hudiksvalls, Nordanstigs och Ljusdals kommuner blir allt färre. I dag räknar man in 89 i leden, för tiotalet år sedan var man närmare 240.

Läs mer på Hela Hälsingland.se


Framtidsmöte i Rengsjö




Framtidsmöte i Rengsjö

Finns det någon framtid i Rengsjö och hur ser den i så fall ut? Den frågan ställer föreningen Rengsjö Framtid och kallar till ett stormöte i IOGT-lokalen den 15 april.

Då är det meningen att Rengsjöborna ska få säga sitt om hur de vill ha det i framtiden. De ska diskutera sig fram till en vision eller ett framtida mål om hur man ska forma sitt samhälle. Men eftersom det är svårt att locka människor till sådana här möten numera och att få dem att engagera sig i de egna frågorna så lockar arrangören med ett spännande lotteri. Det blir också andra överraskningar.

Mer om det som händer i Rengsjö kan du läsa på Rengsjö Framtids hemsida http://www.rengsjo.se


Björnarna har vaknat i Tönsen





Björnarna har vaknat i Tönsen

Vårtecknen dyker upp på löpande band och här kommer ytterligare ett - björnarna har börjat vakna till igen.
På fredagen hittade Alf Persson färska björnspår när han var ute och fiskade i Tönsen utanför Kilafors.
- Det var väldigt tydliga avtryck i snön, säger han.

Läs mer på Hela Hälsingland.se

Kossor möter konsumenter




Kossor möter konsumenter

Mjölkbönderna i landskapet sökte upp sina konsumenter på fredagseftermiddagen. Utanför Konsum i Kilafors kunde man både klappa en kalv och skriva på protestlistor. Och protesterna handlade förstås om tillgången till Milkos mejeriprodukter och förhandlingarna med Konsum Gävleborg och Coop Sverige.

Läs mer i Hela Hälsingland.se

Milkobönder i aktion mot Arla-mjölk




Milkobönder i aktion mot Arla-mjölk

Första april sänker Milko priset på mjölk med ytterligare 20 öre per kilo, enligt företaget på grund av att Coop börja sälja Arla-produkter. - Det är lönen som försvinner. Nu jobbar jag i princip gratis, säger Milkobonden Thomas Backan.

Läs mer i Hela Hälsingland.se

Förvirrande om Milko och Konsum




Förvirrande om Milko och Konsum

På torsdagen skulle det avgöras. Ett möte mellan Milko och Konsum Gävleborg skulle ge besked om huruvida vissa av Milkos mejeriprodukter ska bort ur Konsumbutikerna eller inte.
- Jag förstår inte var alla felaktiga uppgifter kommer ifrån. Vi ska träffa Milko i slutet av april eller i början av maj, inte förrän dess inleds förhandlingarna, säger Nils-Erik Haglöw, chef för försäljning och drift vid Konsum Gävleborg.

Läs mer på Hela Hälsingland.se

Satsningen kan ge 60 jobb till Norrsundet




Satsningen kan ge 60 jobb till Norrsundet

Gamla Norrsundetfabriken kan bli centrum för solcellstillverkning

Tillverkning av solceller kan ge 60 jobb i Norrsundet. Gävle kommun, länsstyrelsen, Region Gävleborg och Stora Enso vill starta en förstudie för att få igång tillverkning i industriell skala.
- Vi tror så mycket på det här att vi är beredda att satsa pengar, säger Britt-Marie Edfelt, ansvarig på länets samordningskansli.

Läs mer i Gefle Dagblad

Ridskolorna känner av lågkonjunkturen




Ridskolorna känner av lågkonjunkturen

I takt med att fler drabbas av lågkonjunkturen blir vi försiktigare med vad vi lägger pengar på. Det märks tydligt på Ockelbo Ryttarförening där man nu tappar medlemmar och får svårt att klara ekonomin.
- Det vore tråkigt om det gick så långt att vi tvingas slå igen, säger ridskolechefen Frida Karlsson.

Läs mer i Arbetarbladet

Ny satsning kan ge 60 jobb i Norrsundet




Ny satsning kan ge 60 jobb i Norrsundet

Ska förnyelsebar energi ge ett 60-tal arbetstillfällen i Norrsundet?
En utredning ska nu påbörjas för att se om en industriproduktion inom förnyelsebar energi är möjlig att genomföra i Norrsundet.

Läs mer i Arbetarbladet

Kommunen vill stärka landsbygden




Kommunen vill stärka landsbygden

Kristianstad Just när våren övergår i sommar, väljer Kristianstads kommun att sätta landsbygden i fokus.

Läs mer i Kristianstadsbladet

EU:s strukturfonder




EU:s strukturfonder

Strukturfonderna är det samlade namnet på regionalfonden, socialfonden och sammanhållningsfonden. Tillsammans förfogar fonderna över cirka en tredjedel av EU:s totala budget.

Syftet med strukturfonderna är att minska skillnaderna mellan olika regioners utvecklingsnivå och öka den ekonomiska och sociala sammanhållningen mellan nationerna i EU. För perioden 2007-2013 finns tre nya mål för sammanhållnings-politiken. Sverige kan få stöd för arbete inom två av dem; Mål 2 - Regional konkurrenskraft och sysselsättning och Mål 3 - Territoriellt samarbete.

Läs mer om EU:s strukturfonder i informationsbladet

"Landsbygdsutveckling och EU-program" Landsbygdsutveckling och EU-program1.jpg (38.55kb)


Strukturfonderna i Sverige

För nuvarande programperiod har Sverige tilldelats cirka 15 miljarder kronor i strukturfondsmedel. Ungefär 13 miljarder kronor kommer att satsas på insatser inom målet Regional konkurrenskraft och sysselsättning och ungefär två miljarder satsas i stöd för målet Territoriellt samarbete. Strukturfondsmedel kräver nationell medfinansiering. Summan varierar men är i de flesta fall lika stor som strukturfondsstödet och består alltid av nationella offentliga medel.

Strukturfondsarbetet i Sverige finansieras av de två strukturfonderna:
Europeiska regionala utvecklingsfonden (ERUF) och Europeiska socialfonden (ESF)


Regional konkurrenskraft och sysselsättning
Sveriges arbete med målet Regional konkurrenskraft och sysselsättning har delats upp på ett nationellt och åtta regionala strukturfondsprogram. De åtta regionala strukturfondsprogrammen arbetar med de prioriterade insatsområdena innovation och förnyelse samt tillgänglighet. Prioriteringar och åtgärder anpassas till de olika regionernas förutsättningar. För de glest befolkade områdena i norra Sverige och de tre storstadsområdena tas särskild hänsyn. Nutek (Tillväxtverket, efter den 1 april) är förvaltande myndighet för de regionala strukturfondsprogrammen och de finansieras av Europeiska regionala utvecklingsfonden. Det nationella strukturfondsprogrammet arbetar med det prioriterade insatsområdet kompetensförsörjning och ökat arbetskraftsutbud. Det finansieras av socialfonden och förvaltas av det Svenska ESF-rådet.


Territoriellt samarbete (InterReg IV)
De territoriella samarbetsprogrammen är regionala samarbeten i olika former. Syftet med territoriella samarbeten är att skapa gynsamma förutsättningar för ökad sysselsättning och konkurrenskraft i regioner. Det finns tre olika sorters samarbeten; gränsöverskridande program, transnationella program samt interregionala program. 


Åtta regionala kontor
Nutek med ansvar för regionalfondens program har ett kontor i varje region (se kartan) och som bygger på EU:s regionala områdesindelning för statistik, de så kallade NUTS II. De regionala kontoren ansvarar för förvaltning och utbetalning för respektive område. För att underlätta samordningen finns även ESF-rådets regionala kontor i anslutning till Nutek. Regionkontoren finns på följande orter: Luleå, Östersund, Gävle, Örebro, Stockholm, Jönköping, Göteborg och Malmö.

Vill du veta mer?Social fonden
Svenska ESF-rådet:
http://www.esf.se/

Regionalfonden och europeiskt territoriellt samarbete:
http://www.nutek.se/

Läs mer på Hela Sverige Ska Leva


Leader




Leader

Ett syfte med landsbygdsprogrammet är att olika aktörer på landsbygden ska samarbeta mera för att driva på utvecklingen i just deras hembygd. Därför har nu Leader gått från att vara ett eget program till att användas som en metod för att uppnå målen med landsbygdsprogrammet. Målsättningarna för Leader är därför samma som för landsbygdsprogrammet i stort. Det vill säga att främja en ekonomiskt, ekologiskt och socialt hållbar utveckling av landsbygden. Cirka sex procent av hela budgeten för landsbygdsprogrammet skall genomföras med Leadermetoden.


Läs mer om Leader i informationsbladet "Landsbygdsutveckling och Leader"

Landsbygdsutveckling och Leader1.jpg (39.08kb)


Leader kan hjälpa till att förverkliga idéer kring landsbygdsutvecklingen i just ert område.

Om du bor i ett Leader-område kan du söka stöd via LAG, den lokala aktionsgruppen, om du har en projektidé. Leader handlar till stor del om samarbete. Därför uppmuntras projektsökare att fundera över hur projektet kan genomföras som ett samarbete mellan privat, offentlig och ideell sektor. För att en projektidé ska kunna få stöd måste den överensstämma med den strategi (Leaderplan) som finns framtagen för det Leaderområdet. Projektidén måste också bidra till att uppfylla något av målen inom de olika axlarna i landsbygdsprogrammet. När LAG sedan beslutar vilka projekt som beviljas stöd sker prioriteringar bland annat med utgångspunkt från i vilken utsträckning ansökan bidrar till att uppfylla målen i Leaderplanen. Om det du ska göra i projektet inte stämmer in på strategin är det inte säkert att du kan få stöd. För att ansöka om ett Leaderprojekt vänder du dig till det lokala Leaderkontoret som (oftast) finns i ditt egna Leaderområde.

Kontaktuppgifter Leaderkontoren

http://www.landsbygdsnatverket.se/

http://www.sjv.se/

Läs mer på Hela Sverige Ska Leva


Nya möjligheter att utveckla landsbygden!




Nya möjligheter att utveckla landsbygden!

Med EU:s nya budgetperiod, 2007-2013, sammanfaller lanseringen av en rad fleråriga program. Genom programmen finns många möjligheter att arbeta med utveckling av den svenska landsbygden.

Programmen syftar till att stödja arbetet för hållbar utveckling och tillväxt i hela Europa. Inför denna period har EU tryckt extra på insatser som ska bidra till att öka Europas globala konkurrenskraft genom entreprenörskap och innovationer som skapar tillväxt och sysselsättning. Programmen är omfattande i såväl budget som omfång, allt från restaurering av fågelreservat till forskning inom rymdteknik kan få stöd. Nedan kan du läsa mer om landsbygdsprogrammet som är viktigt att känna till för dig som vill vara med och utveckla den svenska landsbygden.

Landsbygdsprogrammet
Landsbygdsprogrammet vänder sig till alla som vill ägna sig åt landsbygdsutveckling eller näringsverksamhet på landsbygden. För ideella föreningar finns goda möjligheter att genom landsbygdprogrammet förverkliga sina idéer.

Landsbygdsutvecklingen spelar en allt större roll i arbetet med att hjälpa landsbygdsområden att möta nya ekonomiska, sociala och ekologiska utmaningar. I Sverige finns sedan 2007 landsbygdsprogrammet antaget. Programmet ska främja tillväxt, konkurrenskraft, företagande och sysselsättning, och har dessutom höga ambitioner för miljön. Lokalt engagemang i landsbygdens utveckling ska också uppmuntras. Allt detta ska återspeglas i de stödformer som ingår i programmet. Programmet har en budget på drygt 35 miljarder kronor totalt för programperioden eller cirka fem miljarder per år. Programmet finansieras ungefär till hälften av EU. Sverige har valt att satsa mest på olika miljöersättningar - 75 procent av den totala budgeten för landsbygdsprogrammet går till sådana åtgärder. Återstående 25 procent ska användas för att gynna företagande, konkurrenskraft, diversifiering och livskvalitet på landsbygden. Ett syfte med landsbygdsprogrammet är att olika aktörer på landsbygden ska samarbeta mera för att driva på utvecklingen i just deras hembygd. Därför finns Leadermetoden. Leader är alltså inte en egen stödform, utan ett sätt att tillämpa en del av stöden i landsbygdsprogrammet.


Fyra områden många åtgärder

Landsbygdsprogrammet är uppdelat i fyra områden, så kallade axlar. Målen och inriktningarna för axlarna är gemensamma inom hela EU.

Axel 1- Ökad konkurrenskraft:
Berörda sektorer är jordbruk, skogsbruk, rennäring, livsmedelsproduktion och förädling av jord- och skogsprodukter.
Axel 2- Förvalta naturresurser: För att uppnå en hållbar utveckling måste jordbruket, skogsbruket och renskötseln bedrivas på ett sätt som bevarar och förstärker ett attraktivt landskap med höga natur- och kulturvärlden.
Axel 3- Diversifiering och livskvalitet: Att ta tillvara de ekonomiska utvecklingsmöjligheterna på landsbygden kan bidra till en förstärkning av landsbygdens näringsliv.
Axel 4 (Leader): En metod för att ta tillvara det lokalt engagemang och kunskap och som medverkar till att nå målen i landsbygdsprogrammet.

Läs mer om landsbygdsprogrammet här! http://www.sjv.se/

Hos länsstyrelsen finns också information om landsbygdsprogrammet: http://www.lst.se/

Landsbygdsnätverket arbetar med att uppfylla målen i landsbygdsprogrammet. Läs mer om olika aktiviteter som de arrangerar. Här finns också en hel del information om Leader och landsbygdsprogrammet: www.landsbygdsnatverket.se

Läs mer på Hela Sverige Ska Leva


Jordbruksverket: Dyrare för konsumenten, men mindre till lantbrukaren




Jordbruksverket: Dyrare för konsumenten, men mindre till lantbrukaren

Priset på gödsel etc steg kraftigt men avräkningspriserna har sjunkit. Samtidigt har priset till konsument stigit.


Prisutveckling på jordbrukets produktionsmedel
Priserna på jordbrukets produktionsmedel steg enligt med i genomsnitt 5,3 % mellan januari 2008 och januari 2009. Priserna för Gödnings- och jordförbättringsmedel har ökat mest (39,1 %). Priserna för Växtskydds- och bekämpningsmedel har också ökat (21,3 %) medan priserna för Djurfoder har minskat (-5,7 %).

Utveckling av avräkningspriser
Avräkningspriserna på jordbruksprodukter minskade enligt med i genomsnitt 10,7 % mellan januari 2008 och januari 2009. Nedgången beror bland annat på att spannmålspriserna har minskat med 38,1 % och mjölkpriset med 20,9 %.

Priserna på vegetabilieprodukter minskade i genomsnitt med 14,4 % och priserna på animalieprodukter med 7,8 % mellan januari 2008 och januari 2009.

Prisutveckling i senare led
PPI-J ökade med 2,0 % mellan januari 2008 och januari 2009. Vegetabilier, Ägg och Köttprodukter bidrog kraftigast till detta. För dessa var ökningen 0,8, 8,2 resp. 6,8 %.

KPI-J ökade med 5,3 % mellan januari 2008 och januari 2009. Priserna på Potatis (10,0 %), Nötkött (12,0 %) och Annat kött (9,7 %) har stigit mest.

Jämförelse med den allmänna prisutvecklingen
Den allmänna utvecklingen av konsumentpriserna under samma period, mätt med KPI, har stigit med 0,9 %.

Källa: Jordbruksverket

Läs artikeln på Land Lantbruk


Lantbrukarna ska kompenseras för miljöskatterna




Lantbrukarna ska kompenseras för miljöskatterna

"Vi vill ha ett konkurrenskraftigt svenskt jordbruk som kan verka på en internationell marknad och har därför arbetat intensivt för att sänka regelbördan för jordbruket."


Under 2007 minskade den administrativa bördan för jordbrukare med fem procent. Från den 1 januari försvann kravet på skogs- och miljöredovisning, en regel som kostade skogsägarna drygt en kvarts miljard. Små och medelstora företag har fått större möjligheter att delta i offentlig upphandling. På mitt område minskar administrationen genom att över 1000 tillståndspliktiga verksamheter görs anmälningspliktiga.

Konkurrenskraftspaket
Förra hösten lade regeringen fram ett konkurrenskraftspaket för jordbruket värt 235 miljoner kronor. En mängd avgifter har avskaffats, såsom avgift för djurskyddskontroll, avgift för kontroll av BSE och så kallad förprövningsavgift för djurstallar. Från och med den 1 januari är arbetsgivaravgiften sänkt med 1 procent, vilket också ger sänkt egenavgift för dem som inte har några anställda.

De gröna näringarna har en speciell situation och konkurrenssituationen är hård. Därför har jag förståelse för de reaktioner som förslagen i regeringens energi- och klimatproposition mött. De ekonomiska styrmedel vi vill använda är en del av ett större arbete. Sverige har nu slagit fast en konkret väg bort från beroendet av fossila
bränslen. Steg för steg kommer det inom alla näringar och områden att bli dyrare att använda energi som orsakar klimatutsläpp och billigare att använda miljövänliga alternativ.

Energiomställningen kan inte senareläggas
Energiomställningen kommer att göras över hela världen och blir inte mindre kostsam om den senareläggs. Med den insikten har LRF tagit ledarskapet för de gröna näringarna i Sverige och Europa med att anta en handlingsplan för klimatet.
Det redan exporterade projektet Greppa näringen har utvecklats till att även omfatta klimatförbättrande åtgärder i lantbruket. Därmed har LRF agerat för att svenska bönder om några år kan tjäna pengar på att exportera sitt kunnande och sin teknik till de länder främst i EU som skjutit omställningen framför sig.
De gröna näringarna har en stor möjlighet i klimatutmaningen.

Jord- och skogsbruket har redan medverkat till Sveriges höga andel av förnybar energiproduktion genom framsynta investeringar i energigrödor och inom skogsbruket. Med energi- och klimatpropositionen läggs en grund för en fortsatt expansion av detta. Propositionen innehåller också åtgärder värda 253 miljoner kronor som kommer de gröna näringarna till del när de hjälper till att ställa om mot ett mer klimatvänligt samhälle.

Dialog för att finna lösningar
I klimatpropositionen framgår att framtida skattehöjningar på energi- och miljöområdena för företag och hushåll ska balanseras av motsvarande skattelättnader. Vi har kontinuerlig dialog med företrädare för lantbruket och andra aktörer för att förbättra marknadsvillkoren och finna lösningar som träffar rätt både för klimatet och för tillväxten. Konkurrenskraften bygger då på andra, mindre klimatpåverkande faktorer än vad bibehållandet av skattesubventioner på fossila bränslen för med sig.

Källa: Andreas Carlgren/Regeringen

Läs artikeln på Land Lantbruk


Kraftig uppgång för rättvisemärkt




Kraftig uppgång för rättvisemärkt

Efterfrågan på rättvisemärkta varor ökar. Försäljningen ökade med 75 procent under 2008 jämfört med föregående år.

Förklaringen till försäljningsuppgången är ett ökat utbud och bättre spridning av produkterna i handeln. Fler konsumenter väljer rättvisemärkt och kommuner och handel väljer att ta etisk hänsyn vid upphandling.

Rättvisemärkt kaffe utgjorde i slutet av 2008 3,4 procent av den totala försäljningen av kaffe i butiksledet. Andra stora produktgrupper är bananer, socker, honung och te. Rättvisemärkt kakao och chokladprodukter stod för den enskilt största försäljningsökningen.

Läs mer i tidningen ATL


Ny biobränsleidé testas av Mellanskog i Alfta




Ny biobränsleidé testas av Mellanskog i Alfta

Under våren testar skogsägareföreningen Mellanskog nya idéer för att kunna producera mer av det allt mer efterfrågade biobränslet. När pris och efterfrågan på massaved nu sjunker blir de långa trädtopparna med grenar och allt flis som säljs till värme- och kraftvärmeverk.

Läs mer på Hela Hälsingland.se

Slakterilösning kan bli klar i vår




Slakterilösning kan bli klar i vår

Bollnäs Kött AB förhandlar fortfarande om att få köpa mejeriet i Bollnäs efter Milkos nedläggning. I lokalerna är det tänkt att slakteriet ska samsas med bland annat Hälsinge Lantkök.
Ett besked om hur det blir kan komma senare i vår.

Läs mer på Hela Hälsingland.se

Fick böta för att ha urinerat på offentlig plats




Fick böta för att ha urinerat på offentlig plats

David Hellström från Vattlång väckte uppmärksamhet i kvällstidningar och lokala dagstidningar runt om i Sverige då han blev fälld för förargelseväckande beteende genom offentlig urinering. Han hade stannat sin bil för att urinera tidigt på morgonen då han jobbade natt i Arvidsjaur när polisen dök upp och gav honom böter.

Läs mer på Hela Hälsingland.se

Skall dessa poliser få kvittera ut någon lön... ?

LRF-motioner vill stoppa bärplockare




LRF-motioner vill stoppa bärplockare

Lantbrukarnas riksförbund, LRF, i Norrbotten och Västerbotten kräver att kommersiell bärplockning stoppas i hela landet. LRF i Gävleborg tar avstånd från motionerna.

Läs mer på Hela Hälsingland.se

Ingen Bollnäsfil på Konsumhyllan?




Ingen Bollnäsfil på Konsumhyllan?

I morgon avgörs Bollnäsfilens framtid på Konsumhyllan.
Milko riskerar precis som Gefleortens häromveckan att bli utkastade från Konsum Gävleborgs butiker.
I morgon träffas parterna.

Läs mer i Gefle Dagblad

Fixa rätt utbildning – snart finns jobben




Fixa rätt utbildning - snart finns jobben

Se till att ungdomarna skaffar sig rätt utbildning, för om tre år finns det jobb.
Det rådet gav Arbetsförmedlingens generaldirektör Angeles Bermudez Svankvist när hon i går besökte Gävle.

Läs mer i Arbetarbladet

Det blir inga pengar till Gysingelänken




Det blir inga pengar till Gysingelänken

Det blir med största sannolikhet inga pengar från landstinget till Gysingelänken.
Landstingsstyrelsen anser att man inte har råd med det och föreslår nu att landstingsfullmäktige river upp det tidigare beslutet om att rädda busstrafiken.

Läs mer i tidningen Arbetarbladet

Gävle måste spara 165 miljoner nästa år




Gävle måste spara 165 miljoner nästa år

De dåliga tiderna gör att Gävle kommun måste spara 165 miljoner nästa år. Alla förvaltningar måste nu undersöka vilka kostnader man kan skära ned på. - Det blir ett otroligt hårt arbete, säger kommunalråd Carina Blank (S).

Läs mer i Arbetarbladet

Sandviken måste spara 33 miljoner




Sandviken måste spara 33 miljoner

Kommunala varsel att vänta

Ännu större barngrupper på förskolorna. Fler skolor som måste läggas ned. Uppsägningar av personal inom äldreomsorgen.
Det är sparåtgärder som är högaktuella efter gårdagens besked att Sandvikens kommun redan i år måste minska kostnaderna med 33 miljoner kronor.
- Vi står inför svåra tider, säger kommunalrådet Peter Kärnström (S).

Läs mer i Arbetarbladet

Svenskt Näringsliv: Landsbygden i tillväxttoppen




Svenskt Näringsliv: Landsbygden i tillväxttoppen


Vilhelmina, Arjeplog, Älvdalen, Krokom, Skinnskatteberg, Borlänge och Malå på topp-10 listan för flest nya företag.

Så här ser listan ut:

Län, kommun, tillväxt(%)
, ökning i antal företag
VÄSTERBOTTENS VILHELMINA 4,2%, 26
STOCKHOLMS UPPLANDS-BRO 4,0%, 72
SÖDERMANLANDS OXELÖSUND 3,5%, 16
NORRBOTTENS ARJEPLOG 3,3%, 11
DALARNAS ÄLVDALEN 3,0%, 18
JÄMTLANDS KROKOM 3,0%, 49
STOCKHOLMS SALEM 2,9%, 36
VÄSTMANLANDS SKINNSKATTEBERG 2,9%, 12
DALARNAS BORLÄNGE 2,9%, 79
VÄSTERBOTTENS MALÅ 2,8%, 8

Källa: di.se

Läs artikeln i Land Lantbruk


Kommunen vill veta vad invånarna tycker




Kommunen vill veta vad invånarna tycker

Vad tycker kommuninvånarna om Nordanstig? Kommunen genomför nu en stor enkätundersökning för att få veta vad medborgarna anser om skola, äldreomsorg, bemötande med mera.

Läs mer på Hela Hälsingland.se

Banverket rustar Kilafors-Söderhamn 2011




Banverket rustar Kilafors-Söderhamn 2011

Banverket satsar 740 miljoner kronor på att bygga om det gamla järnvägsspåret mellan Söderhamn och Kilafors, med byggstart 2011. Spåret ska fungera som en länk till Norra stambanan för godstrafiken.

Läs mer i Hela Hälsingland.se

Chefen lovar en varmare skola




Chefen lovar en varmare skola

Barnen i Segersta skola ska inte behöva ha ytterkläderna på sig inomhus en vinter till.
Det lovar Torbjörn Falkeborn, teknisk chef vid Bollnäs kommun.

Läs mer i Hela Hälsingland .se

Läs även artikeln "Mössa och jacka på i skolan"

Samråd om Mackmyra whiskys nya planer




Samråd om Mackmyra whiskys nya planer

Hur ska den planerade whiskyanläggningen och jordbruket samsas och hur mycket luktar egentligen ett destilleri?
Det var två frågor som dök upp under samrådet om Kungsbäcks framtid.

Läs mer i Gefledagblad

Bittra tongångar på landstingsmöte




Bittra tongångar på landstingsmöte

På tisdagen valdes landstingets nya S, C och MP-ledning av fullmäktige.
Samtidigt togs ett beslut om ny budget för i år.
Men debatten dominerades av bitterhet, sårade känslor och anklagelser om svek.

Läs mer i Arbetarbladet

Mardröm för Drömfabriken, Kommunen bryter samarbetet




Mardröm för Drömfabriken, Kommunen bryter samarbetet

Sandvikens kommun bryter samarbetet med kulturhuset Drömfabriken.
När det treåriga avtalet, värt 4,5 miljoner kronor, går ut vid årsskiftet blir det inget nytt avtal.
- Jag törs inte ens tänka på konsekvenserna, säger Bo Larsson, en av Drömfabrikens grundare.

Läs mer i Arbetarbladet

Dyng-Bengt i Radio Gävleborg den 24 mars 2009




Dyng-Bengt i Radio Gävleborg

Äntligen! Nu kan ni höra landsbygdens hjälte på radion.
Varje tisdag kl. 08.15 på Radio Gävleborg kan ni höra vår favorit-lantis Dyng-Bengt kåsera om aktuella händelser.
Så slå på radion på tisdag och ni kommer att få höra ett och annat sanningens ord - utan bedövning!


Länk till Charlotta & Larry i programmet Morronen i SR Gävleborg

Länk till programmet med Dyng-Bengt den 24 mars 2009.
Det börjar 23,56 minuter in i programmet så håll i peruken och lyssna...

08.00 - 08.30 tisdag 24 mar 2009


Han anmälde Hagfors kommun till "Lyxfällan"




Han anmälde Hagfors kommun till "Lyxfällan"

Micke Engh från Ekshärad har tröttnat på hemkommunens dåliga ekonomi.
Nu anmäler han Hagfors kommun till TV3:s "Lyxfällan".
- Man blir upprörd när man hela tiden hör nåt skit om kommunen. När något ska kosta 100 000 kronor så slutar det på 150 000, säger Micke Engh till Värmlands Folkblad.

Läs hela artikeln i Expressen

Detta kanske kan var nått för vårt landsting och även en hel del av kommunerna i vårt län inom snar framtid.

Nedlagda bensinstationer en riktig miljöbomb




Nedlagda bensinstationer en riktig miljöbomb

Ingen kan väl vara omedveten om att det för tillfället sveper en nedläggningsvåg genom landet när det gäller bensinstationer, ofta benämnd mackdöden.

Två orsaker brukar nämnas som skäl. Det första är pumplagen som trots kraftiga protester behöll sitt sista steg, dvs alla mackar som säljer mer än en miljon liter om året måste erbjuda ett förnybart bränsle. Det andra är oljebolagens hårdare krav på avkastning i en bransch blivit allt tuffare de senaste åren.

En viktig faktor som ofta glöms bort i denna debatt är saneringen av de stationer som läggs ner, och här tickar en verklig miljöbomb. Lagen säger att det är verksamhetsutövarens ansvar att sanera, men lagen preciserar inte vem som avses. Tidigare var detta en akademisk fråga eftersom oljebolagen gemensamt gick ihop och finansierade en fond som tog hand om saneringen oavsett vilket oljebolag den nedlagda macken tillhörde.

Sedan 1995 är den fonden förbjuden - av konkurrensskäl, en fullständigt obegriplig anledning! Sedan 2007 har Svensk Bensinhandel arbetat hårt med att försöka få till stånd en ny fond med ungefär samma inriktning,

men oljebolagens organisation, SPI, säger nej.

- Det är både tragiskt och olyckligt att oljebolagen inte vill ta sitt ansvar och försöka få till stånd en ny fond, menar Svensk Bensinhandels VD Robert Dimmlich. Vi har förhandsinformation att konkurrensverket nu ser annorlunda på situationen och jordmånen för en ny fond känns bra. Men eftersom oljebolagen inte vill inte driva frågan undersöker vi nu alternativa lösningar.

Läs artikeln i Motor Magasinet

Välkomna till Vindkraftskonferenser i Halland och i Piteå




Välkomna till Vindkraftskonferenser i Halland och i Piteå

Lördagen den 4 april i Katrinebergs Folkhögskola Två "Brinnande" frågor för Hallands landsbygd!

TEMA: DRIVMEDELSFÖRSÖRJNING och VINDKRAFT Läs mer


Den 28 - 29 april i Piteå, Nolia Citykonferens Hur kan vindkraften vara till nytta för kommun och lokalsamhälle?
Vindkraftsutbyggnaden har till slut satt ordentlig fart även i Sverige, och vindkraftverken växer som svampar ur jorden.
Norrbotten ligger långt fram, med många anläggningar i drift och många stora projekt som planeras eller tillståndsprövas. Läs mer

Läs mer på Hela Sverige Ska Leva




 

Låt inte Sverige tappa täten inom förnybara drivmedel




Låt inte Sverige tappa täten inom förnybara drivmedel


- Många av förslagen i regeringens klimatproposition och energiproposition är otillräckliga.

Följden blir att Sverige nu förlorar täten inom förnybara drivmedel, säger Joakim Säll, affärsområdeschef Lantmännen Energi.

På tisdagen la den svenska regeringen fram en klimatproposition och en energiproposition under det gemensamma namnet "En sammanhållen klimat- och energipolitik". Där föreslås att andelen förnybar energi ska vara minst 50 procent år 2020.
- Regeringens målsättning ligger bara en procentenhet över EU:s krav och är alldeles för låg med tanke på potentialen från bioenergi och vind samt behovet av att fasa ut den fossila energin, säger Joakim Säll.

För låga mål
Enligt energipropositionen ska andelen förnybar energi i transportsektorn vara minst 10 procent år 2020. Till år 2030 finns en ambition om att fordonsflottan bör vara oberoende av fossila bränslen.
- Det är anmärkningsvärt att regeringen nöjer sig med EU:s obligatoriska mål på 10 procent. Ambitionen om en helt fossilfri fordonspark 2030 blir knappast trovärdig om man inte siktar mot minst 20 procent förnybara drivmedel år 2020, säger Joakim Säll.

Högre andel etanol
Redan i dag innehåller all bensin i Sverige 5 procent etanol. EU har gett klartecken till 10 procents etanolinblandning och i exempelvis Frankrike genomförs detta nu i april.
- Det borde vara lätt att fatta ett sådant klimatpositivt beslut även i Sverige. Därför välkomnar vi regeringens uttalade ambition att snabbt genomföra de möjligheter som ges i EU:s nya bränsledirektiv, säger Joakim Säll.

- Vi har sagt det förr och säger det igen: För att svenska företag ska våga satsa på utveckling och investering inom förnybar energi, behöver vi tydligare signaler från regeringen om att våra tjänster är efterfrågade och har förutsättningar att bli lönsamma. En sådan signal vore ett beslut om ökad låginblandning i bensin och diesel senast vid årsskiftet, säger Joakim Säll.

Källa: Lantmännen

Läs artikeln i Land Lantbruk


Vindraftverk för svag vind




Vindraftverk för svag vind

Siemens introducerar en variant av sina 2,3 MW vindkraftverk som är avsedda speciellt för platser med svag vind.

Den nya serien heter SWT-2,3-101, och är en ny version av den 2,3 MW-turbin som Siemens har installerat både till havs och på land i mängder av vindkraftparker, bland andra Lillgrund utanför Malmö.

Källa: Ny Teknik

Läs artikeln i Land Lantbruk


Tio felaktigheter om förnybar energi




Tio felaktigheter om förnybar energi


Engelska The Guardian avlivar ett antal av de största myterna om förnyelsebara energikällor.

1. Solceller är för dyra
Nästa generations solpaneler blir mycket tunnare, tillgodogör sig mycket mer energi och kostar bara en bråkdel av dagens.

2. Vindkraften är alltför opålitlig
Spanien fick mer än 40 procent av sin energi från vindkraft under vissa perioder förra året. I delar av Tyskland får man mer el från vindkraftverk än man gör slut på. Skottland kan lätt förse Storbritannien med 10-15 procent av nödvändig el till priser som matchar dagens kol- och oljepriser.

3. Våg- och tidvattenenergi har ingen framtid
Under 2008 sjösattes det första storskaliga vågkraftsprojektet Pelamis 5 km utanför Portugals kust samtidigt som ett tidvattenkraftverk på Nordirland kopplades upp mot elnätet i Storbritannien.

4. Kärnkraft är billigast av koldioxidneutrala energikällor
Förseningarna och fördyringarna för den nya reaktorn i Olkiluoto i Finland är det tydligaste exemplet på de höga och oförutsägbara kostnaderna för att bygga kärnkraftverk. Reaktorn skulle vara klar för start 2008 men kommer igång tidigaste 2012. Den första kostnadsberäkningen var på 3 miljarder euro. Nu lutar det åt 6 miljarder euro.

5. Elbilar är långsamma och fula
Bilindustrin är nu mycket nära att göra elbilar som kan matcha vanliga bilar i komfort och prestanda.

6. Biobränsle förstör miljön
Om bara några år kommer vi att kunna producera fordonsbränsle från jordbruks- och skogsbruksavfall, men bränsle producerat av livsmedel var ingen bra idé.

7. Klimatförändringen tvingar fram biodynamiskt jordbruk
Biodynamiskt jordbruk avkastar bara hälften av fossilberoende jordbruk. Om inte den siffran kan förändras är slutsatsen given - världen kan inte föda sin befolkning och samtidigt producera stora mängder cellulosa för biobränsle.

8. Koldioxidsnåla hushåll ett måste
Hus och hushåll står för hälften av världens koldioxidutsläpp. Men att bara göra nya byggnader koldioxidfria löser inte problemet. Man måste, som i Tyskland, stimulera fram eko-renovering av äldre hus för att få någon effekt.

9. De effektivaste kraftanläggningarna är stora
Nya typer av små, hushållsnära gaskraftverk som ger hälften el och hälften värme, är på väg ned mot samma effektivitet som stora kraftverksgeneratorer.

10. High-tech löser klimatproblemen
Det kan vara billigare och mer effektivt att söka andra lösningar än att till exempel bygga kärnkraftverk.

Källa: Ny Teknik/The Guardian

Läs artikeln på Lant Lantbruk


Vägverket stoppar biogastraktorer




Vägverket stoppar biogastraktorer


"Det är ingen fråga vi har prövat än".

Redan innan dieselskatten chockhöjdes drömde lantbrukarna om
biogas som traktorbränsle. Drömmar som krossas av att Vägverket
och Transportstyrelsen saknar planer på att ändra sina utsläppsregler.
- Tekniskt sett är det lätt att konvertera en traktor till dual-fuel- eller biogasdrift. Men ur byråkratisk synvinkel är det svårare. Så sammanfattar Kjell Christensen på Biogas Syd AB, som har byggt den i dag enda svenska biogas-traktorn, sina
diskussioner med Vägverket. Svenska sopbilar och bussar går redan på biogas. Men Vägverket skulle i dag inte godkänna en biogasdriven traktor. Orsaken: den nuvarande utsläppsförordningen för mobila traktorer, förklarar myndighetens fordonsenhetschef Ingela Sundin.
- Att ändra på förordningen finns inte på vår dagordning, inte heller hos Transportsstyrelsen. Möjligen kan vi tillskriva ett undantag, som för etanoldrivna personbilar. Men det är ingen
fråga vi har prövat än.

Hänger inte bara på utsläppen
Kjell Christensen anser att en biogasanläggning är det bästa sättet att minska lantbrukets miljöpåverkan.
- Det finns positivt inställda traktortillverkare och tekniken är klar, det är bara en tidsfråga innan den kan omsättas
brett i praktiken med exempelvis mobila mackar. Och att köra traktorn på gårdsproducerad biogas, och minska motorns miljöpåverkan upp till 180 procent, borde vara oslagbart.
Trots sådana miljövinster vill Vägverket inte skynda på en lagändring.
- Ska man införa ny teknik måste man väga in mycket mer än bara utsläppen, säger Ingela Sundin. Det tar tid.

Läs hela artikeln i tidningen Land Lantbruk


Exportbidrag för mjölk: LRF och Svensk Mjölk oeniga




Exportbidrag för mjölk: LRF och Svensk Mjölk oeniga


Den europeiska mjölkmarknaden befinner sig i kris och de flesta EU-länder ställer sig bakom höjda exportbidrag. I Sverige råder delade meningar om stödet.

Ann-Marie Dahlén som är vd på branschföreningen Svensk mjölk, anser att exportstöd är berättigat i dessa tuffa tider, men hon vill inte att det utökas.
Inte heller jordbruksministern, Eskil Erlandsson, vill utöka stödet. Jordbruksministern har stöd av Danmark, Storbritannien, Nederländerna och EU-kommissionen.
Lars-Göran pettersson som är förbundsordförande i LRF ställer sig kritisk till inställningen.
- I och med att det finns ett regelsystem som ger möjlighet att kunna ge exportbidrag och att många europeiska länder tycker att det är värdefullt, anser vi att man kan ge detta en period om det underlättar situationen något, säger han till tidningen.

Källa: di

Läs artikeln på Land Lantbruk


253 miljoner till klimatsatsningar inom gröna näringarna




253 miljoner till klimatsatsningar inom gröna näringarna

Regeringen har beslutet avsätta 253 miljoner till klimatsatsningar inom de gröna näringarna. Pengarna ska användas för att förstärka beredskapen för ett förändrat klimat vid ett antal myndigheter under en treårsperiod.

I regeringen klimat- och energipolitiska proposition föreslås bland annat att Sveriges utsläpp av växthusgaser ska minskas med 40 procent. Ett samlat åtgärdsprogram föreslås för att uppnå målet, skriver Jordbruksdepartementet i ett pressmeddelande.
- För landsbygden och de gröna näringarna kan samhällets omställning mot hållbarhet vara en möjlighet för nya företag, jobb och tillväxt, säger jordbruksminister Eskil Erlandsson.

Så här fördelas pengarna:
Sveriges Lantbruksuniversitet tilldelas 130 miljoner kronor för fortlöpande miljöanalys av landets skogar, jordbrukslandskap, sjöar, vattendrag och arter för att löpande analysera miljöutvecklingen.

Livsmedelsverket tilldelas 10 miljoner kronor då klimatförändringarna kommer att ställa stora krav på åtgärder för att säkra dricksvattenkvaliteten.

Fiskeriverket tilldelas 47 miljoner kronor i syfte att följa effekterna av ett förändrat klimat bör det vetenskapliga underlaget för kommersiella fiskbestånd förstärkas genom en förbättrad datainsamling för fiskebeståndens utveckling.

Skogsstyrelsen tilldelas 4 miljoner kronor för att bidrag till att öka markägarnas kunskaper om hur klimatförändringarna kan komma att påverka skogsbruket.

Statens Jordbruksverk tilldelas 8 miljoner kronor. Ett praktiskt inriktat och fördjupat kunskapsunderlag bör utarbetas i syfte att förebygga och hantera ökade problem med ogräs, växtsjukdomar och skadegörare, till följd av ett förändrat klimat.

Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA) tilldelas 16 miljoner kronor. Detta för att skapa ett kompetenscentrum vid SVA för att utarbeta förebyggande åtgärder och bekämpningsstrategier avseende nya djuranknutna smittor i ett förändrat klimat.

Sametinget tilldelas 29 miljoner kronor. Resurserna bör tillföras för att användas till samebyarnas kostnader som uppkommit till följd av ingångna avtal med markägare om vinterbete utanför renskötselområdet samt andra åtgärder för att anpassa rennäringen till förändrade klimatförhållanden och dessutom bidra till bättre planeringsförutsättningar för rennäringen.

Livsmedelsverket tilldelas 9 miljoner kronor för en samordnande och pådrivande roll för då livsmedelskedjans klimatpåverkan bör stärkas. Livsmedelsverket kan med ökad kunskap och informationsinsatser riktade till konsumenter och andra aktörer inom livsmedelsindustri och handel bidra till att livsmedelskedjans klimatpåverkan minskar.

Läs artikeln i tidningen ATL

Vinden ny inkomst för kyrkan




Vinden ny inkomst för kyrkan

Göteborgs stift har skrivit avtal med flera energibolag som letar plats för vindkraftverk.

Stiftet äger totalt 31 000 hektar skog och enligt en uppskattning skulle omkring 60 vindkraftverk kunna buggas på stiftets mark, skriver Borås Tidning.

Så som det är tänkt ska stiftet arrendera ut marken och de enskilda församlingarna ska ha möjlighet att bli andelsägare i vindkraftsparkerna.

Nu ska vindmätningar göras för att hitta de bäst lämpade områdena för vindkraft.

Läs artikeln på tidningen ATL


Stora Enso satsar på vindkraft




Stora Enso satsar på vindkraft

Vindin AB har tecknat avtal med Vestas om leverans och uppförande av fem vindkraftverk hos Stora Enso, skriver TT.

Elen ska användas vid Stora Ensos anläggning i Skutskär,
Enligt ett pressmeddelande räknar man med att de fem vindkraftverken kan vara i full drift i oktober. Projektet är det första i en rad planerade vindkraftsprojekt som drivs av Vindin.

Läs mer i tidningen ATL


Gävleborgsbönder satsar på fjällkor




Gävleborgsbönder satsar på fjällkor

Länsstyrelsen har beviljat två lantbrukare i länet företagsstöd på tillsammans 1 100 000 kr för investeringar i mjölkproduktion. Sammanlagt investerar de två lantbrukarna ca 4 milj. kr på om- och till byggnader av stallbyggnader. Satsningarna innebär att sammanlagt 110 fjällkor kan bidra till ökad ekologisk mjölkproduktion. Fjällkon är en hotad lantras i Sverige.

Länsstyrelsens företagsstöd används för att slå vakt om länets variationsrika natur- och kulturlandskap. Detta kräver livskraftiga lantbruk och permanent boende på landsbygden. Dessutom behövs diversifiering av jordbruket och nya företagsetableringar. Ekologisk produktion är en viktig del i denna utveckling.

Urban Delestig i Sunnanås utanför Ljusdal  bygger en ny ligghall med plats för 60 fjällkor för att producera ekologisk mjölk. Målsättningen är att kunna fortsätta bedriva fäboddrift genom en omläggning till ekologisk produktion. Han ökar samtidigt produktionen med 15 kor. Han tror på en ökad lönsamheten för ekologiska producenter i framtiden.

Thomas Lundholm och Linda Nordlund i Brottan utanför Gnarp är en investerande fjällkobönder vars målsättning är att producera mjölk med en god arbets- och djurmiljö. Thomas motiverar investeringarna med att de minskar arbetstiden betydligt och samtidigt ökar produktionen med 15 kor. De har ett stort intresse för att hålla betesdjur som främjar en biologisk mångfald och återskapar ett levande beteslandskap.


Kontaktpersoner:

Klas Fredriksson, tel. 026-17 11 59
Erik Holmestig, tel. 026-17 11 26


Se LST Gävleborgs hemsida

Snart dags för Gästrik Konst




Snart dags för Gästrik Konst

Snart är det dags för årets upplaga av Gästrik Konst. Konstrundan som växer för varje år har i år rekordmånga deltagande konstnärer - drygt 70 personer. Traditionsenligt invigs konstrundan på Högbo bruk där också flera av de medverkande konstnärerna ställer ut.

Årets Gästrik Konst är den nionde i ordningen och precis som vanligt är invigningen på långfredagen som i år är den 10 april. Redan klockan 11 öppnas utställningslokalerna som finns spridda över stora delar av Gästrikland, från Forsbacka till Lingbo. Även på Gysinge Bruk är det flera konstnärer som ställer ut.

Läs mer i Gästriklands Tidning

Fem vindkraftverk i Skutskär




Fem vindkraftverk i Skutskär

Vindin AB har tecknat avtal med Vestas om leverans och uppförande av fem vindkraftverk som ska placeras i Skutskär. Marken där ägs av Stora Enso, som är ett av ägarföretagen i Vindin. Den el som produceras av vindkraftverken ska användas i Stora Ensos massabruk, enligt ett pressmeddelande.
De fem vindkraftverken beräknas kunna tas i full drift i oktober. Projektet är det första i en rad planerade vindkraftsprojekt som drivs av Vindin.

TT


Daniel och Victoria gifter sig 19 juni




Daniel och Victoria gifter sig 19 juni

Kronprinsessan Victoria och Daniel Westling gifter sig lördagen den 19 juni nästa år, meddelar hovet på sin hemsida.

Bröllopet kommer att ske i Storkyrkan i Stockholm.
Hovet påpekar att redan före kronprinsessan Victoria har många andra inom Bernadottesläkten gjort den 19 juni till en minnesrik dag.
Också nuvarande kung Carl XVI Gustaf gifte sig med den blivande drottning Silvia den 19 juni, 1976. Kronprins Oskar, senare kung Oscar I, gifte sig med Josefina av Leuchtenberg den 19 juni, 1823. Kronprins Karl, senare kung Karl XV, gifte sig med Lovisa av Nederländerna den 19 juni, 1850.
En annan som valt samma datum är prins Oscar, blivande kung Oscar II. Han kom med sin brud Sofia av Nassau till Sverige den 19 juni 1857, efter att tidigare samma år ha gift sig i Tyskland.(TT)


Teknik från Ockelbo hjälper Australiens eukalyptus växa




Teknik från Ockelbo hjälper Australiens eukalyptus växa

Tekniken och mycket av utrustningen kommer från Jädraås och Ockelbo när forskare i Australien undersöker hur eukalyptus växer, tar upp vatten och binder koldioxid.

Forskningen är resultat av några svenska skogsforskares semester i Sydafrika, bland dem Bertil Andersson från Jädraås.- Där diskuterade vi att söka pengar till ett projekt, och Australien nappade.
Skogsmästaren Bertil Andersson var före sin pension platschef på lantbruksuniversitetets försökspark i Jädraås, innan SLU sålde och lämnade anläggningen.

Läs mer i Arbetarbladet


Tyst så att det hörs




Tyst så att det hörs

I Hamra kan man, bokstavligt talat, höra tystnaden. Det har Stefan och Christina Kareliusson tagit fasta på och gjort till ett varumärke i företaget Hamra Vildmarkscenter.

Stefan och Christina framhåller vildmarkens spännande mystik och har gjort sin rörelse med restaurang och konferensanläggning till precis den exotiska lockelse som fascinerar såväl konferensgäster som turister.

Skogen har på sitt sätt blivit deras näring.

- Vi i Norrland är fortfarande dåliga på att nyttja skogen och vildmarken som en turistisk resurs, trots att den står till vårt förfogande alldeles gratis, säger Stefan Kareliusson.

Hamra Vildmarkscenter är en av få anläggningar i landet, som ändå försöker att göra affär av skogen, dess tystnad och spänning.

Läs mer på Hela Hälsingland.se


Marknaden kan locka fler turister




Marknaden kan locka fler turister

Skästra marknad behåller greppet om besökarna. I helgen kom det på nytt folk i tusental.

- Med lite marknadsföring går det att göra mer på turismområdet av den här helgen så att fler i bygden kan tjäna på den, säger Janne Fack i ledningen för Skästra marknad.

En stor attraktion är det maffiga forbondetåg som brukar anlända till Skästra marknad under lördagen. I år kom hela 28 ekipage.

Läs mer på Hela Häslsingland.se


Forsabor skriver på för macketablering




Forsabor skriver på för macketablering

Forsaborna har inte gett upp hoppet om en mack i centrum. 135 personer har hittills anmält sig villiga att bidra till en automatstation.

I affären, som tidigare drev OKQ8-macken, finns en lista där intresserade har tecknat sina namn. De som skrivit på är beredda att betala 500 kronor för att få en station för bensin och diesel uppställd vid affären.

Jeanethe Backlund är affärsinnehavare och hon berättar att intresset är stort.

- Vissa är beredda att gå in med mer pengar om det behövs, särskilt bönder och egna företagare visar intresse. De flesta är positiva och vill bidra till en mack, men det finns andra som tycker att det är bra med service, men bara så länge det är gratis.

Läs mer på Hela Häslingland.se


Växsjö skola rustas och Västansjö kvar




Växsjö skola rustas och Västansjö kvar

Växsjö skola norr om Bollnäs ska rustas för cirka sju miljoner kronor - och skolan i Västansjö utanför Kilafors blir kvar. Det förslaget står majoriteten i barn- och utbildningsnämnden bakom, inför nämndens sammanträde nästa torsdag.
- Vi vill stilla oron för nedläggning i Västansjö och ge besked om Växsjös framtid, säger nämndens ordförande Jan Lahenkorva (S).

Under våren har det hållits medborgardialoger runt om i kommunen om lokalförsörjningen för för- och grundskolorna i framtiden. I kommunen som helhet finns för stora skollokaler i förhållande till antalet elever - samtidigt som det behövs fler förskoleplatser i centrala Bollnäs.

- Vi föreslår en renovering av Växsjö skola snarast, helst med start till sommaren, säger Jan Lahenkorva. Det är inte aktuellt med modulbyggnader där.

Läs mer på Hela Hälsingland.se


Politisk debatt för Nytorpselever




Politisk debatt för Nytorpselever

Elever från naturbruksgymnasiet Nytorp deltog under måndagen i en debatt med landets styrande partier.
Politikerna fick chansen att svara på elevernas egna frågor.
- Det är viktigt att komma ut och prata med ungdomar, säger Ida Gabrielsson (V).

Debatten började med att varje partirepresentant fick presentera sina sakfrågor och den politik partiet står för. Representanter från de sju riksdagspartierna gjorde sitt bästa för att övertyga Nytorpseleverna att rösta på just dem.

Efter en inledande introduktion från respektive parti var det sedan dags för elevernas egna frågor.

Debatten kom att handla mycket om frågor kring miljön, energipolitik och vargens vara eller icke vara. Det sistnämnda väckte stort engagemang hos både politiker och elever.

Läs mer på Hela Hälsingland.se


Mobilisering för framtiden




Mobilisering för framtiden

Visst finns det framtidstro i Arbrå. Nu mobiliserar företagarna för att få nya kunder att upptäcka orten.

Här finns allt man behöver, utbrister Karin Wiger och Magnus Lund, två optimistiska företagare som tror på Arbrå och Vallstas framtid.

Sedan räknar de upp skola, affär, bank och doktor - men lägger till brasklappen "än så länge".

Den 8:e januari bildades föreningen Arbrå/Vallsta företagare. Initiativtagare var Magnus Lund, själv innehavare av Aftek Te & Kryddor AB.

- Och den tanken har jag haft länge, innan nedläggningar och varsel.

- Vi vill att folk ska upptäcka att det är roligt att komma hit och handla. Arbrå är en rolig, trevlig och vacker plats. Arbrå dör inte bara för att Sandvik lägger ner.

Men det gäller att vara kreativ. Tänka i nya banor.

- Det finns 211 registrerade företagare i Arbrå, alla inräknade, 203 i Vallsta, säger Karin Wiger, sekreterare i föreningen.

Läs mer i Hela Hälsingland.se


Mackmöte i Enånger




Mackmöte i Enånger

Vi går vidare med projektet, säger Hjalmar Åker efter båtklubbens möte i går kväll om den planerade bensinmacken i Borka. Ett 50-tal personer anslöt till mötet och flera passade på att teckna sig för andelar i macken. I dagsläget har mellan 150 och 200 personer tecknat andelar vilket innebär att de 1 000 kronor vardera.

Läs mer på Hela Hälsingland.se

Stor getgård skapar nya jobb i Långvind




Stor getgård skapar nya jobb i Långvind

Inom ett par år kommer 500 getter att beta på markerna vid Långvind. Redan nästa år planeras ett mejeri att byggas. Någonstans runt 10 jobb kommer att skapas.

På sikt kommer gårdens besättning räknas ihop till 1 000 getter. Gården ska producera getmjölk och getyoghurt.

- Det här är något som jag har brunnit för länge, säger Wilhelm Tottie som är satsningens idémakare. Från början tänkte jag producera getost som alla andra, säger han och berättar hur han träffade invandrare från Medelhavsländerna som inte tål komjölken, utan vill ha drickmjölk och yoghurt från getter.

Projektet står på tre ben. Ett mejeri, en getgård och längre fram ska gården kompletteras med ankor.

Läs mer på Hela Hälsingland.se


Bonde söker – konsument




Bonde söker - konsument

Bonde söker fru blir på fredag Bonde söker konsument. Bönder anslutna till Milko kommer då att genomföra en protestaktion mot det avtal som Coop och Arla ingått och som säger att Arla ska vara huvudleverantör av mejeriprodukter till landets Konsumbutiker.

Protestaktionen genomförs i hela Milkoområdet, vilket betyder att bönder kommer att stå vid entréerna till Konsumbutiker inte bara på olika platser i Hälsingland utan också i Borlänge, Östersund, Sundsvall och Karlstad.

I södra Hälsingland kommer utposterade bönder att finnas vid Konsumbutikerna i Bollnäs, Kilafors, Edsbyn och Söderhamn.

- Vi ska dela ut produkter och broschyrer och för barnens skull tar vi till vissa butiker med oss kalvar. Bonde söker konsument, blir parollen, säger Thomas Backan, mjölkbonde i Rengsjö.

Budskapet som ska spridas är hur viktigt Milkobönderna anser att det är med bland annat arbetstillfällen, närproducerat och öppna landskap.

Läs mer på Hela Hälsingland.se


Klart med utbildning i vindkraft på CFL




Klart med utbildning i vindkraft på CFL

Till hösten kommer studenter kunna läsa vindkraft på högskolenivå i Söderhamn.
Centrum för flexibelt lärande, CFL, och Högskolan på Gotland, startar ett samarbete.

- Det är ett kurspaket som handlar om både planering och projektering, säger Stefan Ivanell, doktor i mekanik och ämnesansvarig på Högskolan på Gotland.

Vindkraftsutbildningen är 60 poäng och läses på distans via CFL. Utbildningen innehåller också studiebesök hos olika företag i branschen. När man är färdig kan man till exempel arbeta med projekteringsföretag eller åt en kommun.

Ingemar Olofsson, planeringschef på kommunen, är nöjd över samarbetet. Han tycker att forskningsanknytningen är bland det viktigaste i kommunens vindkraftsutvecklingsprojekt. Han tror att utbildningen på CFL är första steget mot att knyta vindkraftsforskning till Söderhamn.

- Om man lokalt har kompetens är det väldigt värdefullt, säger han.

Han ser ett stort behov av vindkraftskompetens, både hos kommunala energibolaget Samkraft vind och på den egna planeringsavdelningen.

- Vi behöver spetskompetenser. Därför menar jag att utbildning är en nyckelfråga, säger Ingemar Olofsson.

Läs mer på Hela Häslsingland.se


Medeltiden kommer till Hälsingland




Medeltiden kommer till Hälsingland

Nu ska det satsas på medeltiden i Hälsingland. Målet är att en hel medeltidsvecka ska äga rum 2013.
Det finns ett stort intresse i området, sade projektledaren Stefan Barenfeld när idén presenterades på måndagen i Trönögården.

Läs mer i Hela Häsingland.se

Ridled Hälsingland




Ridled Hälsingland

När hörde du en humla senast? Takten av hovar mot en barrig stig... På ridleden kan du få vyer som är så storslagna att du glömmer bort allt annat. Övernatta på någon av våra välkomnande medlemsgårdar!

Ridled Hälsingland en förening som skapar möjligheter att rida eller åka häst och vagn genom vårt vackra landskap. För att kunna välja vilka sträckor man vill rida på är det enklast att gå in på hemsidan: www.ridledhalsingland.se
Där hittar man information om gårdarna som tar emot både hästar och människor med värme och omtanke.

Läs mer på Hela Helsingland.se

Världsmusik i Holmsveden




Världsmusik i Holmsveden

Blåstoner från USA, kanjira från Indien och spansk fiol.
Bandmedlemmarna i Mynta är minst sagt internationella, både i uppsättning och musik.
På söndagen spelade de på Idrottsgården i Holmsveden.

Läs mer på Hela Hälsingland . se

Ljusne FH vill samarbeta




Ljusne FH vill samarbeta

Under våren kommer Ljusne Folkets Hus-förening att bjuda in föreningarna i Ljusne för att diskutera ett samarbete, som går ut på att dela riskerna vi olika typer av arrangemang.

Läs mer på Hela Hälsingland.se

Facit efter Växhuset-konkurs




Facit efter Växhuset-konkurs

Skulder på drygt en halv miljon kronor är facit efter konkursen för Föreningen Växhuset i Mobodarne. Konkursen medför hyressmäll för Ralf Palmpers.

I början av februari i år gick Föreningen Växhuset i Mobodarne i konkurs på föreningsstyrelsens egen begäran. Orsaken var att nedgången för kurser och konferenser på ekocentrum i Mobodarne skapat en ekonomiskt ohållbar situation.

Läs mer på Hela Häslsingland.se


Skånemjölk åter hos City Gross



- Konsumenterna vann, säger Björn Sederblad, vd på Skånemejerier som åter har börjat leverera mjölk till City Grossbutikerna i södra Sverige.


Kanske något för Coop att följa så vi kan köpa närproducerad mjölk i våra butiker?

Förlusten av Coop tvingar Skånemejerier att spara 80 miljoner. Det innebär dock inga ytterligare uppsägningar utöver de 25 som varslats.
Dessutom sänker Skånemejerier kontraktspriser till bönderna med 19 öre per kilo mjölk.
Skånemejerier behåller målet att göra minst 30 miljoner kronor i resultat i år.

www.frikopenskap.se

Facebook-protest mot dålig skolmat




GÄVLE Viktor Långsved startade en Facebook-grupp för att få Gävles skolor att byta matleverantör. På bara en månad har den fått över 1 600 medlemmar.
- Om man inte kan byta hoppas jag i alla fall att vi kan få skolmaten att bli bättre, säger Viktor.


läs mer i arbetarbladet


Riskkapital ska hjälpa företag att växa



Gävle Ett nytt riskkapitalbolag med statliga, kommunala och EU-pengar till förfogande ska hjälpa små- och medelstora företag i Gävleborg och Dalarna att växa.
- Vi ska hjälpa till att skapa bestående sysselsättning, säger Per-Olof Svensson, ordförande i regionförbundet i Gävleborgs län och styrelseordförande i det nya bolaget.


Styrelsen för Almi Invest Norra Mellansverige AB hade sitt första möte för några dagar sedan.

Bolaget har 110 miljoner kronor till förfogande och kan gå in med ägarkapital i företag med upp till 249 anställda.

Går in som ägare

Almi har stått för en fjärdedel av kapitalet, en fjärdedel kommer från regionförbunden i Gävleborg och Dalarna och resten tas från EU:s strukturfonder.

Det är ett av flera liknande bolag som nu bildas runtom i landet.

Per-Olof Svensson tror att riskkapitalbolaget kan börja verka på allvar framåt sommaren. Meningen är att bolaget ska kunna gå in som ägare under fem till sju år, medan ett företag byggs upp.

Till skillnad från de större riskkapitalbolagen så är det inte största möjliga vinst som gäller.

- Vi ska hjälpa småföretag att komma över expansionsfasen. Det handlar inte om vinstmaximering utan att skapa bestående sysselsättning, säger Per-Olof Svensson som dock hoppas att bolaget får tillbaka insatserna med ränta så att man kan gå in i nya projekt.


Slow food i Gästrikland



Gävle För många har mat blivit något som ska vara snabbt, enkelt och billigt. Men motståndsrörelsen växer sig starkare och nu har den nått Gästrikland. I går höll den nystartade föreningen Slow Food Gästrikland sitt allra första möte med provning av svenska ostar och ekologiskt vin.

- Slow food vill jobba med att minska avståndet mellan konsument och producent. Vi vill utbilda konsumenter i att bli mer kvalitetsmedvetna och välja god mat att njuta av, förklarar Anita Hörnstein, som är en av initiativtagarna och ordförande i föreningen.


70 anmälda

Hon och de andra arrangörerna har fullt upp med förberedelser innan den första sammankomsten sätter igång. Runt 70 personer har anmält sig och det är mer än dubbelt så många som de räknat med.

- Helt otroligt, man får nästan ståhud. Och vi har haft flera som beklagat att de inte kan komma. Hoppas att det inte är en engångsföreteelse, säger Anita.


Först i Gävleborg

Slow Food Gästrikland är först ut i hela Gävleborg och Dalarna och det är medlemmarna i styrelsen stolta över.

Slow food-rörelsen är global och handlar om att tänka på matens kvalitet, hur den produceras och att den är fri från konstiga tillsatser.

Det här betyder att man värnar om lokalt producerade och ekologiskt framställda livsmedel. Frågorna ligger i tiden och det speglas av det stora intresset för föreningens första möte.

- Jag tror att det har att göra med en längtan efter att hitta något som är unikt för det här landet. Vi har varit mer stolta över att vi importerar olika produkter än att vi producerar själva, tror Ann-Katrine Dunker, som håller i kvällens provning av ostar.

läs mer i arbetarbladet


Med förbundets kassa som buffert

Gävle Efterlyst: Patrik Öbrink. Belöning: 60 000 pesos.
Affischen med hans bild och namn som klistrades upp på lyktstolpar och husväggar i Manila i Filippinerna tvingade den efterlyste bedragaren från Sverige att fly undan Interpol ännu en gång.
- Det blev jobbigare och jobbigare. En gång fick jag pantsätta vigselringen för att vi skulle få tak över huvudet, berättar han.

Arbetarbladet har i flera år skrivit om honom som CUF-kassören från Gävle som rymde utomlands med partikassan, och sen fortsatte att begå internetbedrägerier.

Han blev något av en mediekändis, med återkommande inslag i TV3:s Efterlyst. En gång fick de tag i honom och sände en intervju.

Nu möter Patrik Öbrink oss i lite sjaviga fängelsekläder i besöksvillan vid Åbyanstalten utanför Uppsala där han avtjänar sitt straff.

Han ger ibland ett osäkert intryck. Han ler lite generat och nästan blygt inför frågor om brottsligheten och livet i landsflykt.

Däremellan visar han tydligt att han vet vad han vill. Han har bestämt sig för att träda fram med namn och bild i en intervju. De flesta vet ju ändå att det är honom det handlar om, resonerar han.

- Jag vill sätta punkt för den här perioden. Därför vill jag berätta hur det var.

Till hösten muckar han. För att börja ett nytt liv. Han brottslighet var bara en jobbig parantes i livet.

- Nu vill jag få hit min fru och mitt barn och skaffa ett jobb. Kanske flyttar vi utomlands igen senare, säger han.

När affischerna åkte upp på väggarna i Manila var det skärtorsdag 2008.

Slutet på hans nästan fyra år i Filippinerna närmade sig. Han var internationellt efterlyst. Hans svenska pass var indraget. Den filippinska migrationspolisen och Interpol intensifierade jakten på honom.

Belöningen på 60 000 pesos är detsamma som 9 000 svenska kronor, nästan 20 månadslöner för en filippinare.

Han flydde undan polisen igen men insåg då att det snart skulle ta slut. Hans filippinska fru hade tröttnat på att flytta runt och han fick ge sig iväg själv.

Och en morgon i juni när han köpt frukost på Seven Eleven nära den nya bostaden väntade tre civilklädda poliser utanför.

Sedan dess har Patrik Öbrink varit inlåst. Fyra månader i migrationshäkte i Filippinerna, några månader i svenskt häkte och nu på den öppna anstalten utanför Uppsala.


läs mer i arbetarbladet


Landsbygdsstrategin - ett bra helhetsgrepp, men var är de långsiktiga insatserna?




PRESSMEDDELANDE



2009-03-20



 

Landsbygdsstrategin - ett bra helhetsgrepp, men var är de långsiktiga insatserna?


- Det är glädjande att regeringen tar ett helhetsgrepp kring landsbygdspolitiken, det gynnar oss alla på landsbygden, säger Karl-Erik Nilsson, ordförande i Hela Sverige ska leva, i en kommentar till regeringens samlade strategi för landsbygden som presenterades i förrgår, tisdagen den 17 mars.


- Vi gillar förslaget om en statssekreterargrupp som jobbar departementsöverskridande och bevakar landsbygdsfrågorna. Bra är också att de lokala utvecklingsgruppernas betydelse i den fysiska planeringen lyfts fram.


Problemet som vi ser det, är att regeringen talar om landsbygdens betydelse och framtida roll i allmänna ordalag och redovisar få åtgärder som är specifikt riktade till landsbygden.


- Vi vill att regeringen sätter ner foten ordentligt och kommer med konkreta långsiktiga insatser. Det är vad vi hade förväntat oss. Vi väntade oss också en mer kraftfull satsning på bredband och hoppades på bygdepeng för vindkraften, för att bara nämna ett par exempel. Det krävs beslut från regeringen som tydligare pekar ut en väg och ett ansvar som leder till att landsbygden verkligen kan axla sin betydelsefulla roll.


- Det vi saknar är en strategi med tydliga visioner för framtiden. Därför drar vi på Hela Sverige ska leva nu igång ett arbete med fokus på just det, med målet att föra fruktbara diskussioner fram till valet år 2010, säger Karl-Erik Nilsson.


För mer information kontakta

Karl-Erik Nilsson, ordförande Hela Sverige ska leva, tfn 070-510 28 67

Inez Abrahamzon, vice ordförande Hela Sverige ska leva, tfn 070-695 56 70

Karin Wenström, informatör, tfn 0732-44 95 64


Danska stugägare protesterar mot svenska vindkraftsregler




Danska stugägare protesterar mot svenska vindkraftsregler

Inför vindkraftsbyggen här i länet är det osäkert om lokalbefolkningen får del av vinsterna. Regeringen vill dessutom skynda på tillståndsprocessen för vindkraftverk ytterligare. Nu protesterar danska fritidshusägare mot det svenska systemet för vindkraftsutbyggnad.

Här i länet hoppas folk i Östjämtland få till en fondering av pengar, en så kallad bygdepeng, från det jättestora vindkraftsprojekt som SCA och norska Statkraft planerar i gränstrakterna mellan Västernorrland och Jämtland.

Men i Sverige råder i det närmaste fria kriget när det gäller ersättningar och kompensationer för vindkraftsutbyggnad. Det hänger i varje enskilt fall på hur lokala föreningar och intressegrupper lyckas föra fram sina argument i förhandlingar med exploatörerna. Att en del av vinsten från kraftverken ska tillfalla området där vindsnurrorna står är inte självskrivet.

Regeringen vill dessutom ytterligare förenkla tillståndsprocessen för vindkraft - för att snabba på utbyggnaden.

Vi har tidigare berättat att bland andra Bygdeorganisationen Hela Sverige ska leva vill att vindkraftsägarna ska bli skyldiga att avsätta delar av sin vinst till markägare och lokalbefolkning närmast anläggningarna.

Nu protesterar 10 000 danska fritidshusägare i södra Sverige i brev till både svenska och danska regeringen mot vindkraftsplaner i Sydsverige som de anser ger störningar och sänker värdet på deras fastigheter. Det skriver HallandsPosten.

Det system som redan finns i Danmark, där en fastighetsägare kompenseras om ett vindkraftverk sänker värdet på fastigheten, skulle kunna vara en lösning, anser föreningen Danske Torpare.

08:15 - Danska stugägare protesterar mot svenska vindkraftsregler


Läs mer i SR

Debatt/Ny strategi ger hela Sverige livskraft




Debatt/Ny strategi ger hela Sverige livskraft

Den mat som står på vårt frukostbord, eller papperet i den tidning du just nu bläddrar i är några exempel på produkter som är direkt beroende av att människor bor och verkar på landsbygden.
Landsbygdsstrategin, som regeringen presenterade i veckan, innebär ett tydligt värderingsskifte i synen på landsbygden. Den är varken ett museum eller en tärande sektor i svensk ekonomi.

Vi ser landsbygdens möjlighet till utveckling, och att bli en motor i jobbskapande och tillväxt. Därför har vi valt ett brett anslag i strategin.
Vi behandlar det som är en förutsättning för att människor ska kunna bo och arbeta på landsbygden. Till exempel handlar det om tillgång till poliser, förutsättningar för företagande, infrastruktur och grundläggande service som post och bank.

Vi skriver också om alla de förutsättningar som kan göra landsbygden till en stor vinnare. I en tid av omställning kan landsbygden spela en avgörande roll för utvecklingen av ett hållbart samhälle genom bland annat satsningar på förnybar energi.
Andra områden med stor potential på landsbygden är en ökad turism, den stora mängden mikro- och småföretag och den stora rikedomen på naturresurser.
Arbetet med strategin har pågått länge och den grundas på idéer från en rad olika organisationer runt om i landet.

Utan alla åsikter, synpunkter och det engagemang som förmedlats hade resultatet blivit något helt annat. Åsikterna från alla som engagerat sig har varit många och inte alltid överensstämmande.
Men en sak har alla varit tydligt ense om - hela Sverige ska leva.
Under två och ett halvt år har regeringen fattat en rad olika beslut och tagit flera initiativ för att ge landsbygden bättre förutsättningar för boende och företagande.
I landsbygdsprogrammet finns till exempel 35 miljarder kronor som ska stärka landsbygdens konkurrenskraft. Ett annat exempel är de 50 miljoner kronor extra till stöd för kommersiell service och bensinmackar i glesbygd som regeringen har beslutat om.

Regeringen kommer att arbeta vidare med landsbygdsperspektivet integrerat i alla politikområden, och tillsätter en arbetsgrupp som kommer att ledas av närings- och jordbruksdepartementen. På så vis skapas en organisation för en modern och tillväxtinriktad landsbygdspolitik.
Den strategi vi nu presenterar är ett steg på vägen mot en attraktivare landsbygd, där människor vill bo, arbeta och spendera sin fritid.
Regeringen kommer fortsätta att arbeta för bättre förutsättningar, och tillsammans med all den kraft och det engagemang som finns på landsbygden kan vi faktiskt göra skillnad.
Maud Olofsson (C) Näringsminister
Eskil Erlandsson, (C) Jordbruksminister
Sven Bergström, (C) Riksdagsledamot
Tomas Tobé, (M) Riksdagsledamot
Margareta B Kjellin (M) Riksdagsledamot
Hans Backman, (FP) Riksdagsledamot
Lennart Sjögren (KD) partisekreterare

Läs mer i tidningen Ljusnan

Landsbygdsstrategin - ett bra helhetsgrepp, men var är de långsiktiga insatserna?




Landsbygdsstrategin - ett bra helhetsgrepp, men var är de långsiktiga insatserna?

Det är glädjande att regeringen tar ett helhetsgrepp kring landsbygdspolitiken, det gynnar oss alla på landsbygden, säger Karl-Erik Nilsson, ordförande i Hela Sverige ska leva, i en kommentar till regeringens samlade strategi för landsbygden som presenterades i veckan, tisdagen den 17 mars.

- Vi gillar förslaget om en statssekreterargrupp som jobbar departementsöverskridande och bevakar landsbygdsfrågorna. Bra är också att de lokala utvecklingsgruppernas betydelse i den fysiska planeringen lyfts fram.

Problemet som vi ser det, är att regeringen talar om landsbygdens betydelse och framtida roll i allmänna ordalag och redovisar få åtgärder som är specifikt riktade till landsbygden.

- Vi vill att regeringen sätter ner foten ordentligt och kommer med konkreta långsiktiga insatser. Det är vad vi hade förväntat oss. Vi väntade oss också en mer kraftfull satsning på bredband och hoppades på bygdepeng för vindkraften, för att bara nämna ett par exempel. Det krävs beslut från regeringen som tydligare pekar ut en väg och ett ansvar som leder till att landsbygden verkligen kan axla sin betydelsefulla roll.

- Det vi saknar är en strategi med tydliga visioner för framtiden. Därför drar vi på Hela Sverige ska leva nu igång ett arbete med fokus på just det, med målet att föra fruktbara diskussioner fram till valet år 2010, säger Karl-Erik Nilsson.

För mer information kontakta
Karl-Erik Nilsson, ordförande Hela Sverige ska leva, tfn 070-510 28 67
Inez Abrahamzon, vice ordförande Hela Sverige ska leva, tfn 070-695 56 70
Karin Wenström, informatör, tfn 0732-44 95 64

Läs mer på Hela Sverige Ska Leva

Vindkraftverk på hustak testas




Vindkraftverk på hustak testas

Det första vindkraftverket anpassat för hustak har nu installerats på ett hyreshus i Göteborg, uppger tidningen Hem och Hyra.

Vindkraftverket är sju meter högt och väger cirka 400 kilo. Det beräknas kunna leverera omkring 15 000 kilowattimmar per år, det vill säga bara en mindre del av den ström som de boende i hyreshuset använder.

Det tvååriga projektet har sjösatts av bostadsbolaget Familjebostäder i Göteborg och syftet är inte främst att producera ström utan att undersöka om vindkraftverket kommer att störa de boende i huset med buller och vibrationer.

Läs mer i tidningen ATL


Traktorprotest i Borgholm




Traktorprotest i Borgholm

Under fredagen genomförs en traktorprotest i centrala Borgholm på Öland, skriver tidningen Östran.

Omkring 25 traktorer kommer från LRF Högsrum-Gärdslösa samt Räpplinge deltar i demonstrationen. Demonstranterna vill protestera mot förslaget på höjd dieselskatt och har samlat in namnunderskrifter som de ska lämna över till kommunalrådet i Borgholm, Lisbeth Lennartsson (C).
- Det är dags att säga ifrån. Vi kan inte bara tacka och ta emot, säger Håkan Olofsson, en av de deltagande bönderna, till tidningen.


Läs mer  Återbetalning av dieselskatt minskas stegvis

Läs mer i tidningen ATL


Citygross backar och säljer åter mjölk från Skånemejerier




Citygross backar och säljer åter mjölk från Skånemejerier

Skånemejeriers produkter är tillbaka hos Citygross. Företaget säger att man tar tillbaka mjölken sedan man lyssnat på konsumenternas krav.

Anledningen till att detta sker nu är att det kommit nya konsumentreaktioner efter den senaste tidens händelser kring Coop och deras val av Arla som huvudleverantör.
- Det som hände Coop nyligen har även påverkat våra kunder. Diskussionen om att vi inte har Skånemejeriers dryckesmjölk dök upp igen. Därför har vi nu valt att åter ta in deras dryckesmjölk i vårt sortiment, säger Bengt Dowler, färskvaruchef vid Bergendahlsgrupp. Han påpekar att en del av Skånemejeriers produkter som Åsens mjölk hela tiden funnits kvar hos Citygross.

Det var hösten 2008 som Bergendahlsgruppen beslutade att Arla skulle vara huvudleverantör hos Citygross.
- Nu har vi lyssnat på konsumenterna och gett dem en valmöjlighet. Vi har kvar Arla som huvudleverantör. Inte minst därför att de har ett brett ekologiskt sortiment, säger Bengt Dowler.

Från i dag, fredag den 20 mars, finns Skånemejeriers sortiment åter i alla kedjans Skånebutiker.
- Vi är naturligtvis jätteglada över att ha Citygross bland våra kunder igen. Jag vill i det här sammanhanget passa på att tacka alla våra trogna konsumenter som tydligt visat att det närproducerade alternativet har stor betydelse, säger Bengt Jonzon, kundansvarig, vid Skånemejerier.

Läs mer i tidningen ATL


Kämpa för mjölkbönderna




Kämpa för mjölkbönderna

Nätverk Mjölk består av cirka 40 mjölkproducenter från landets mejeriföreningar. Gruppen har träffats två gånger för att diskutera läget i den svenska mjölkproduktionen.

Efter senaste mötet enades gruppen om att ställa sig bakom denna skrivelse, som medlemmarna på vårens kretsmöten i mejeriföretagen föreslås få ta ställning till.

Vår förhoppning är att medlemmarna på kretsmötena ska ställa sig bakom skrivelsen och på så vis påverka våra styrelser att agera, nu.

"Förslag till skrivelse till styrelserna i mejeriföreningarna

Mjölkpriserna faller och lönsamheten i svensk mjölkproduktion är mycket pressad. Orsakerna ligger till del i obalans mellan produktion och konsumtion av mejerivaror i världen. Efter 2007 års rekordhöga priser har den globala konsumtionen minskat medan mjölkproduktionen har ökat. Världsmarknadspriserna för mjölk och mejerivaror sjunker och detta påverkar prisnivåerna även i Sverige.

Men också inom Sverige finns förhållanden som påverkar mjölkpriserna. Här finns aspekter som att färre aktörer troligen leder till ett bättre kapacitetsutnyttjande i den svenska mejeriindustrin och större möjligheter att ta tillvara marknadens möjligheter.

Detta är förhållanden som mejeriernas ägare och styrelser själva har ett inflytande över.

De svenska mjölkböndernas ekonomi är i dag hårt ansträngd och viktiga delar av den svenska mjölkproduktionen hotas. Därför får ingen möda sparas när det gäller att stärka mjölkproducenternas ekonomi. Vi bedömer vidare att dessa frågor är sådana att de inte kan lösas enbart av varje mejeriförening för sig.

Vi uppmanar styrelserna i de svenska mejeriföreningarna att senast i mitten av maj i år ta initiativ för att förutsättningslöst utreda hur betalningsförmågan till svenska mjölkproducenter kan stärkas. Så att förutsättningar ges för en fortsatt Svensk mjölkproduktion."

Nätverk Mjölk genom styrgruppen
Lars Erik Karlsson (Skåne)
Börje Olofsson (Arla)
Anders Johansson (Norrmejrier) Jonas Holgersson (Gäsene)
Morgan Dahlgren (Falköping)
Olle Jonsson (Milko)
Roy Andersson (Gefleortens)

Läs mer i tidningen Söderhamns Kuriren

Spretig skoldialog om Vågbro och Trönö




Spretig skoldialog om Vågbro och Trönö

Uppslutningen var stor. Närmare 90 personer kom till Altorp för att diskutera framtiden för skolorna i Trönö och Vågbro med skolledningen.
Hetaste frågan var den planerade friskolan Hamnaskolan.
Och Sven-Erik Lindestam (S) lät alla förstå att det inte finns något akut nedläggningshot för skolorna i Vågbro och Trönö.

Läs mer i tidningen Söderhamns Kuriren

Tidigare landshövding tar över Folkteatern




Tidigare landshövding tar över Folkteatern

Ulrica Messing lämnar posten som ordförande för Folkteatern i Gävleborg.
Hon ersätts av centerpartisten Gunnar Björk.

Läs mer i Ljusdals Posten

Dalvik Oil kan vara vägen ur mackdöden




Dalvik Oil kan vara vägen ur mackdöden

Räddningen för de hotade bensinmackarna på landsbygden kan stavas Dalviks kvarn. Företaget levererar redan drivmedel till småorter i Dalarna och Gävleborg. Nu för de en diskussion med ägarna till macken i Torsåker som behöver hitta ny bränsleleverantör efter att OKQ8 sagt upp kontraktet.


Dalviks kvarn AB som har sin bas i Dalarna säljer främst villaolja, diesel, foder och värmepellets med lantbrukare som huvudkunder. Men under namnet Dalvik Oil levererar företaget även drivmedel både till egna anläggningar där de säljer bensin och diesel och till bensinmackar på orter som de stora oljebolagen har valt att lämna.

- Vi etablerar oss på konstiga, små ställen där inga andra vill vara, säger Håkan Söderlund som är vd.


Företaget köper bränsle från de stora oljebolagen i Gävle hamn och transporterar det sedan till slutkunden i egna tankbilar. Dalvik Oil finns på ett 20-tal ställen i Dalarna, Hälsingland och på två ställen i Gästrikland, Flyskärsvarvet i Bomhus och båthamnen vid Trebo i Sandviken.


"Jättespännande"


Nu kan de även bli räddningen för den nedläggningshotade bensinmacken i Torsåker.

- I och med mackdöden får vi en massa för frågningar och vi har en hela tiden nya projekt på gång, ett av dem är Torsåker där jag har pratat med killarna som har macken, säger Håkan Söderlund.

Björn Larsson som är delägare i macken i Torsåker tycker att det känns som en positiv kontakt.

- Det verkar jättespännande, men vi har inte fått något konkret förslag än, så vi får vänta och se.

Lösningen i Torsåker skulle vara Dalvik Oil levererar bensinen och macken säljer.

- När folk tankar får vi in kunderna till butiken och då kan vi sälja mer än bara bensin, säger Louise Larsson som är fru till delägare Björn och som också jobbar i butiken.


Det som gör att det ser ljust ut för just Torsåker är att de själva äger anläggningen med tankar och pumpar. På många andra ställen är problemet att oljebolaget äger anläggningen och att de river upp den när de flyr orten. Den stora kostnaden att investera i ny anläggning leder till att det inte går ihop rent ekonomiskt trots att man hittar en ny leverantör av bränsle. Åmot är ett sådant exempel.


Just nu går det att söka investeringsbidrag från den pott med pengar som regeringen har delat ut, med syfte att rädda kvar bensinmackarna på landsbygden. Länsstyrelsen i Gävleborg har en sammanlagt 3,4 miljoner kronor att fördela och flera ideella föreningar i Hälsingland har redan lämnat in ansökningar.

Läs mer i tidningen Arbetarbladet


Delbetänkande SOU 2008:97 Styr samverkan - för bättre service till medborgarna




2009-03 -17
YTTRANDE
Finansdepartementet
103 33 STOCKHOLM
Delbetänkande SOU 2008:97 Styr samverkan - för bättre service till medborgarna


Sammanfattning

Riksorganisationen Hela Sverige ska leva
instämmer i utredningens samtliga förslag. Vi
välkomnar regeringens initiativ att tillsätta en utredning med uppgift att ta sig an frågan om
hur samhällsservicen ska fungera för medborgarna. Frågan har varit aktuell under decennier
och behandlats på samtliga Landsbygdsriksdagar. Förvaltningskulturen där varje myndigh et
fungerar som ett separat stuprör är ett av de stora hindren för att samhällsservicen skall
fungera. Kanske är det en av anledningarna till att den offentliga servicen håller på att helt
försvinna från stora delar av landsbygden. Det är förvånande att det hittills varit så omöjligt
att förändra denna kultur. I vårt remissvar på Landsbygdsutredningen framförde vi därför
kravet att statens sektorsvisa reträtt från landsbygden måste stoppas.

Utredningen Styr samverkan - för bättre service till medborgarna har på ett förtjänstfullt sätt
analyserat och presenterat förslag, som om de genomförs, på ett dramatiskt sätt skulle
förändra livsvillkoren till det bättre för människor i hela landet. Den avgörande frågan
handlar om möjligheterna att genomföra förslagen. Utredaren visar att varken regeringen eller
riksdagen är tydliga gentemot myndigheterna. Det finns inga tydliga mål när det gäller god
service och samverkan. Styrningen är alltför svag. Statliga myndigheters samverkan med
kommunerna är inte utvecklad och kommer heller inte att bli det med mindre än att de
offentliga serviceaktörerna får tydliga och målinriktade direktiv. Det här är den svagaste
punkten när det gäller förverkligande av målsättningen och därför bör regeringen säkerställa
utfallet genom att ange tydliga riktlinjer.

Avsnitt 2 Tillgång till service i nuläget
Hela Sverige ska leva instämmer i den beskrivning som ges. Utredningen ger exempel på
medborgarservice och samverkanslösningar som utvecklats under åren. Samtidigt konstateras
att det finns särskilda problem i regioner med stora geografiska avstånd. Det är den verklighet
som Hela Sverige ska leva arbetar med. Goda exempel finns på servicelösningar genom till
exempel landsbygdshandeln. Men även denna är hotad på många håll. Ofta är det dödsstöten
för en by eller liten ort när den läggs ner. Landsbygdshandeln bör därför på allt sätt värnas.

Avsnitt 3 Problemidentifiering och analys
Hela Sverige ska leva instämmer i utredningens problemidentifiering och analys som sätter
fingret på viktiga skäl till att det inte fungerar. Varför samverkar inte kommuner och statliga
myndigheter? Varför är regeringen passiv när det gäller att utnyttja det egna styrmandatet?
Varför anger riksdagen inte tydliga mål för god service och samverkan? Utredaren visar att
det finns mycket att göra när det gäller styrningen. Det handlar om insikt och viljeinriktning.
Vår förhoppning är att regeringen ska ta tillvara utredningens analys.

Avsnitt 4 Struktur för tillgänglig service
Hela Sverige ska leva instämmer i utredningens förslag. Det är bra att utgå från en befintlig
servicestruktur. Lokala servicekontor, samverkanskontor med servicevägledare och
servicepunkter är bra förslag. Ur vår synvinkel är det angeläget att förslagen kommer även de
mindre orternas medborgare till godo. Givetvis bör samråd ske med kommunerna när statliga
servicekontor etableras så att man inte planerar var sig, något som utredningen funnit exempel
på. Det viktiga är att medborgarperspektivet säkerställs även här, eftersom kommunerna
själva ibland glömmer det, i sin iver att värna sin egen organisation.

Avsnitt 5 Styrning av service i samverkan
Hela Sverige ska leva instämmer i utredningens förslag om ett tydligare styrsystem. Särskilt
riksdagens och regeringens övergripande ansvar tydliggörs. Vi uppfattar det som helt
avgörande för att samverkan kring samhällsservicen ska implementeras i förvaltningskulturen.

Avsnitt 6 IT som verktyg i servicekanaler
Hela Sverige ska leva instämmer i utredningens förslag. För den som är förtrogen med
internetsamhället är det mycket lättare med myndighetskontakter. Många äldre är emellertid
inte alls delaktiga i det nya IT-samhället. Enligt uppgifter som utredaren redovisar står 2,3
miljoner vuxna svenskar utanför Internetvärlden. Även dessa människor har rätt att kräva
samhällsservice av det offentliga.

Avsnitt 7 Servicelösningar på landsbygden
Hela Sverige ska leva instämmer i utredningens förslag. Det är motsägelsefullt med
regeringens intention att samhällsservicen ska förbättras när det samtidigt är så många
medborgare, främst på landsbygden och glesbygden, som upplever att samhällsservicen hela
tiden försämras.

Små servicekontor på landsbygden och servicepunkter är förslag i rätt riktning. Det är också
grundservicepaket med samordning av kommersiella serviceleverantö rer och myndigheternas
servicepunkter samt en gemensam kommersiell och offentlig organisation för servicen. Det är
absolut nödvändigt med ett mer samlat ansvar för basservicen i de glest bebodda bygderna i
landet. Särskilt angeläget är förslaget om lantbrevbärare som mobila servicepunkter. Vi ser
fram emot fortsatta utredningar om dessa viktiga frågor.

De ideella organisationernas roll behandlas mer ingående i utredningens fortsatta arbete. Vi
tar aktiv del i det arbetet med utgångspunkten att det redan omfattande engagemang som finns
i många bygder kan vidareutvecklas och spridas över landet.

Vi anser att Landsbygdsprogrammet bör utnyttjas aktivt för att utveckla nya lösningar för
servicen, men konstaterar att det hittills har använts i mycket begränsad omfattning. Leader
visar på vilken dynamik och vilka möjligheter som finns när det offentliga, privata och ideella
samverkar.

Vi ser fram emot slutbetänkandet och kommande förslag om hur den sociala ekonomins
möjligheter kan tas tillvara. Vi vill understry ka betydelsen av att de fortsatta utredningar som
föreslås kan sjösättas snarast för att undvika ett glapp i arbetet och fortsatt avveckling av
servicen på landsbygden.

Vår förhoppning är att regeringen ska prioritera förslagen i utredningen och på ett kraftfullt
sätt ta initiativ till nödvändiga förändringar i rådande myndighetsstrukturer. Målet bör vara
tydligt - bättre service till medborgarna genom samverkan.



Karl-Erik Nilsson                                                                       Staffan Bond
Ordförande                                                                                  Kanslichef

Shell: Ingen lönsamhet i alternativ energi




Shell: Ingen lönsamhet i alternativ energi

Shell slutar investera i förnybar energi som vindkraft, solceller och vattenkraft.

Det finns inga pengar att tjäna, uppger man. Istället fortsätter Shell sin satsning på biogas.
Shell är redan idag världens största köpare, blandare och säljare av biobränslen. Företaget berättade också att man ska investera i forskningsprojekt för att utveckla en ny generations biobränslen som inte bygger på ätbara grödor och som är mindre skadliga för miljön.

Källa: The Guardian/Miljöaktuellt

Läs mer i Land Lantbruk


Lag utan legitimitet är dömd att dö




Lag utan legitimitet är dömd att dö

Ipredlagen är omdebatterad och avskydd. Namnet för tankarna till en huvudvärkstablett och lagen är i högsta grad en huvudvärk för regering och riksdag. Lagen som ska försöka skydda upphovsrätten ger upphovsrättsinnehavare, i princip stora bolag, rätt att tvinga internetoperatörerna att lämna ut ip-adresser till misstänkta fildelare.

I en Sifo-enkät som Svenska Dagbladet publicerade i veckan visar det sig att nästan varannan svensk är emot lagen. Framför allt finns motståndet bland ungdomar och unga män. De som gillar lagen är främst människor över 65.

Skiljelinjen är tydlig och den framhäver den brytningstid vi lever i, där gammalt tänkande och gamla vanor på alla sätt försöker hindra utvecklingen. Det är givetvis omöjligt. Redan i dag finns tekniken som gör det omöjligt att spåra en ip-adress och hur ska riksdagen hantera det? Personlig övervakning av alla datoranvändare?

De stora bolagen som febrilt försöker rädda sina privilegier vägrar acceptera nya villkor. Precis som bilindustrin kräver de att staten ska hjälpa dem att överleva i stället för att anpassa sig till en ny verklighet. Det finns andra sätt att få betalt för upphovsrätten än att jaga fildelare.

Dessutom: en lag utan legitimitet är dömd att dö!


Lotta Gröning

Läs mer i Aftonbladet

Svalt intresse för skoldialog i Söderhamn




Svalt intresse för skoldialog i Söderhamn

Nu har föräldrar och elever i Söderhamn haft sin chans att medverka dialogen om skolans framtid. Men intresset var svalt. Två mammor, två barn och en åhörare kom för att prata skola med barn- och utbildningsnämnden, förvaltningschef Margareta Högberg och utredaren Pernilla Lund.

Läs mer i Söderhamns Kuriren

Värna om det lokala




Värna om det lokala

Hanebo Framtid och några andra har gjort sin röst hörd i kampen mot Arlamjölk i hälsingebutikerna. Nu är det dags för alla konsumenter, leverantörer, politiker och organisationer att med full kraft ställa upp för Hälsingland. Andra landskap har lyckats, så varför inte vi hälsingar?

Det är en fråga om arbetstillfällen, ett öppet landskap och miljö.

Det är långt mer än 100 arbetstillfällen i landskapet som kan beröras om Milko inte får leverera sina produkter till våra butiker och tappar marknadsandelar.

De flesta av Hälsinglands mjölklevererande bönder har för små besättningar för att platsa i den danskägda jätten Arlas leverantörskedja.

Försvinner Milko kan många av våra kvarvarande mjölkbönder tvingas lägg ned sin verksamhet.

Om matproduktionen försvinner från Hälsingland riskerar vårt älskade vackra öppna landskap att växa igen. Odlingsmarken planteras igen med gran eller snabbväxande energiskog. Är det i ett sådant Hälsingland du vill leva?

Dessutom kommer våra livsmedel, som skulle kunna närproduceras, att ersättas med varor av okänt ursprung som kommer till oss med långa miljöfördärvande transporter.

Var på er vakt! Jätten Arlas aggressiva marknadsförare besöker ständigt våra butiker med lockande erbjudanden. Som konsument har du stor makt. Tala med föreståndare och de anställda i butikerna och framför dina krav på närproducerat så ska du se att vi som konsumenter kommer att gå segrande ur striden.

Var noga med vad du lägger i din kundkorg.

Till sist: Var köptrogen dina lokala butiker så att vi får ha kvar den lokala servicen. Låt dig inte luras av billiga lockvaror att åka till den stora orten och handla på stormarknader. Då har vi snart förlorat den för landsbygden så viktiga närservicen. Detta gäller alla typer av butiker och service.

Kon saknas inte förrän båset är tomt.

Olle Andersson

Kilafors

Läs mer i Ljusdals Posten

Minister Odell kollar krisläget i Gävleborg




Minister Odell kollar krisläget i Gävleborg

Kommun- och finansmarknadsminister Mats Odell (Kd) besökte Gävle i går för att skapa sig en bild av hur finanskrisen, lågkonjunkturen och varselvågen har slagit i länet och hur arbetet med att möta krisen fungerat.
- Gävleborgs län står mitt i stormens öga, summerade ministern läget.

Solen sken utanför slottsfönstren när kommun- och finansmarknadsminister Mats Odell (Kd) träffade företag, banker och andra regionala företrädare från länet i går förmiddag. Men i sessionssalen var det mörkare - diskussionen kom främst att handla om tre saker: när nedgången vänder, risken för kompetensflykt och företagens oro för att låna.

Tidigare på dagen hade ministern suttit ned med landshövding Barbro Holmberg, regionstyrelsens ordförande Per-Olof Svensson och samordningsgruppen som på regeringens uppdrag samordnat samhällets insatser för att möta nedgången.

Under eftermiddagen träffade han länsstyrelsen och styrgruppen som bildades i samband med nedläggningen av massafabriken i Norrsundet.

Mats Odell planerar att besöka alla Sveriges regioner och har redan hunnit med fyra andra.

- Det är en dyster bild globalt sett och Sverige har en tung industri med fokus på den del som går ner som kraftigast. Krisen slår mot vår starka sida och Gävleborg befinner sig mitt i stormens öga, sammanfattade han sin bild av läget.

Det Mats Odell menar är att Gävleborg har en industri uppbyggd kring förädling av skog och järn, och den drabbas när företag i kristider inte vill göra stora investeringar i till exempel maskiner. Men han framhöll också att vändningen kommer att komma snabbt.

Ministern imponerades av landshövding Barbro Holmbergs och samordningsgruppens rapport och deras åtgärder för att vända nedgången.

- Jag slogs av den kreativitet som samordningsgruppen visat. Hur mycket de har lyckats ta fram av egna resurser. Det speglar en optimism.

Barbro Holmberg lämnade över rapporten i början av februari. Där framgick bland annat att man vill satsa på utbildning, infrastruktur och forskning och att man vill ha ett tillskott på 150 miljoner kronor.

- Mycket kan vi göra av egen kraft men vi har en önskelista och ungefär en tredjedel återstår, sade Holmberg.

Landshövdingen kan dock inte vänta sig något svar från regeringen förrän den 15 april i samband med vårbudgetpropositionen meddelade Odell.

- Vi har fått in rapporterna och kommer att göra en samlad bedömning i vårbudgetproportionen.

Läs mer i Arbetarbladet

Läs mer i Gefle Dagblad


Kommunerna vill ha något att säga till om




Kommunerna vill ha något att säga till om

Hälsingekommunerna är eniga om att de behöver en gemensam linje vid vindkraftetableringar.
- Det får inte vara exploatörerna som planerar kommunens mark och vatten, säger Hälsingerådets ordförande Sven-Åke Thoresen (S).Nu backar regeringen. Kommunerna ska få rätt att stoppa vindkraftparker.

Läs mer i Hudiksvalls Tidning

Stockeld under stjärnorna




Stockeld under stjärnorna

Forbönder från Näsviken och Hög övernattade utomhus vid stockeld på väg till marknaden i Skärsta.
Anders Svensson från Hög sköter om stockelden.

Läs mer i Hudiksvalls Tidning

Svar på fråga 2008/09:727 Macken och glesbygden




Svar på skriftlig fråga 2008/09:727

den 18 mars


Svar på fråga

2008/09:727 Macken och glesbygden

Näringsminister Maud Olofsson


Britta Rådström har frågat mig genom vilka initiativ jag avser att bromsa nedläggningen av bensinmackar i glesbygden.

Regeringens roll när det gäller kommersiell service inom den regionala tillväxtpolitiken är, förutom att ge de ekonomiska förutsättningarna, att genom strategiskt arbete skapa strukturer och kunskapsunderlag som ger regionala och lokala aktörer goda förutsättningar att utföra sitt arbete till exempel för tillgänglighet till kommersiell service.

Det dialogmöte med branschen samt andra viktiga aktörer som jag kallade till i april 2008 resulterade i en samsyn kring behovet av en bättre kartläggning av situationen. Regeringen gav därför i juni Konsumentverket i uppdrag att inventera tillgängligheten till drivmedel.


Uppdraget till Konsumentverket - och resultatet av verkets undersökning - fick direkt betydelse för det beslut som riksdagen, på förslag av regeringen, fattade att avsätta ytterligare 50 miljoner kronor till kommersiell service, varav 30 miljoner i första hand ska gå till drivmedelsområdet.

Detta möjliggör en kraftig förstärkning av insatser som syftar till att öka tillgängligheten till kommersiell service jämfört med tidigare år.


De länsstyrelser och självstyrelseorgan som i Konsumentverkets rapport uppgav sig ha de största problemen med drivmedelsförsörjningen får också, i relativa tal, en större del av de 30 miljonerna.


För att samordna olika insatser som görs för en ökad tillgänglighet till service i länen inför regeringen också regionala serviceprogram. Att arbeta i programform skapar förutsättningar för helhetssyn och samverkan mellan olika aktörer. Den regionala nivån har därför fått i uppdrag att ta fram och genomföra regionala serviceprogram under perioden 2009-2013.

För att hjälpa länen med ytterligare kunskapsunderlag till serviceprogrammen har länsstyrelserna i Värmlands och Dalarnas län tillsammans fått 3 miljoner kronor för att utreda, sprida kunskaper och hitta modeller för insatser inom det kommersiella serviceområdet, med särskild inriktning mot tillgänglighet till drivmedel.


Det verksamhetsbidrag på totalt 41 miljoner för åren 2008-2010 som regeringen beslutat om till Riksorganisationen Hela Sverige ska leva, samt inte minst den strategi för att stärka utvecklingskraften på Sveriges landsbygder som nyligen presenterats för riksdagen är andra viktiga strategiska åtgärder som regeringen har vidtagit i denna fråga.

Det är viktigt att människor även i framtiden kan tanka sina bilar i gles- och landsbygder och regeringen kommer att vara fortsatt aktiv inom detta område.


Inkom: 2009-03-12
Besvarad: 2009-03-18
Läs frågan

Verktyg och resurser i den nya strategin




Verktyg och resurser i den nya strategin

Efter två och ett halvt års arbete offentliggjordes idag den samlade strategin för landsbygdens utveckling. Näringsminister Maud Olofsson höll pressmöte på regeringskansliet och Catrin Mattsson, politiskt sakkunnig på Näringsdepartementet, presenterade strategin på konferensen Den ideella sektorn i Landsbygdsprogrammet i Stockholm.


Catrin Mattsson inledde med att säga att strategin innebär ett brett anslag. Alla departement, utom möjligen utrikesdepartementet, har bidragit. Den innebär ett samlat dokument som innehåller både sådant som regeringen har genomfört och sådant som ska genomföras inom den närmaste tiden.


De strategiska insatserna är indelade i sex områden, företagande, utbildning och forskning, service, kommunikationer och infrastruktur, naturresurser och, slutligen, en landsbygdssäkrad organisation.


Under varje insatsområde finns ett stort antal åtgärdspunkter och här nedan saxas lite ur de olika områdena.

Förutom ett antal åtgärder för att underlätta för företagande kan nämnas att det blir 20 000 nya poliser, att medlen för statlig medfinansiering av enskilda vägar och enskilda färjelinjer ökar med 150 miljoner kronor år 2009, och att 265 miljoner kronor har anslagits under 2008-2011 för att främja anläggning av bredbandsinfrastruktur.

Forskning om landsbygden är viktig, konstaterade Catrin Mattson.

-Vi behöver veta mer om vilka insatser som ger resultat. Vi kommer löpande att utvärdera insatserna, främst via det nya verket Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser.


Landsbygdsäkring inom alla politikområden är det sjätte och sista insatsområdet i strategin.

En arbetsgrupp ska nu skapas som leds av statssekreterare från Näringsdepartementet och Jordbruksdepartementet. Syftet med gruppen är att kunna uppmärksamma initiativ och arbetssätt som är viktiga för landsbygdens utveckling, samt att stödja andra departement i deras arbete med landsbygdsrelaterade frågor.


Catrin berättade också att de lokala föreningarnas och gruppernas roller för den fysiska planeringen ska lyftas fram i det fortsatta arbetet med plan- och bygglagen.


Hon avslutade med att säga att strategin innehåller ett stort antal verktyg och resurser och uppmanade oss att använda oss av dem.


-Hittar ni "buggar" någonstans, är ni välkomna att höra av er!

Strategin är 189 sidor lång  regeringen
Läs hela skrivelsen här: Regeringen



Karin Wenström
Läs mer på Hela Sverige Ska Leva


Ny strategi för landsbygdernas tillväxt




Ny strategi för landsbygdernas tillväxt

Pressmeddelande från Närings- och Jordbruksdepartementen.

Regeringen presenterar idag en helt ny strategi för landsbygdernas tillväxt. Dokumentet är ett unikt samlat grepp för att stärka utvecklingskraften och skapa förutsättningar för tillväxt i alla delar av landet.

- Landsbygdsstrategin innebär ett tydligt värderingsskifte i synen på landsbygderna, den är varken ett museum eller en tärande sektor i svensk ekonomi. Vi ser landsbygdernas möjlighet till utveckling, och att bli en motor i jobbskapande och tillväxt, säger näringsminister Maud Olofsson.

I strategin lyfts de faktorer fram som är en förutsättning för att människor ska kunna bo och arbeta på landsbygderna. Det handlar exempelvis om förutsättningar för företagande, infrastruktur, tillgång till poliser och grundläggande service som post och bank.

- I en tid av omställning kan landsbygderna spela en avgörande roll för utvecklingen av ett hållbart samhälle, bland annat genom den ökade efterfrågan på förnybar energi. Andra områden med stor potential på landsbygderna är en ökad turism, den stora mängden mikro- och småföretag och den stora rikedomen på naturresurser, säger jordbruksminister Eskil Erlandsson.


Regeringen kommer att arbeta vidare med landsbygdsperspektivet integrerat i alla politikområden och tillsätter en arbetsgrupp som kommer att ledas av närings- och jordbruksdepartementen. På så vis skapas en organisation för en modern och tillväxtinriktad politik för Sveriges landsbygder.

Arbetet med strategin har föregåtts av kontakter med och inspel från en rad olika organisationer runt om i landet.


Läs strategin i sin helhet här

En kortversion 18 sidor finner du här


Kontakt:
Frank Nilsson
Pressekreterare hos Maud Olofsson
08-405 24 33
070-690 24 33


Therese Bengtsson
Pressekreterare hos Eskil Erlandsson
08-405 11 88
070-519 01 59

Ulrik Strömberg
Läs mer på Hela Sverige Ska Leva


Släck för en ljusare framtid




Släck för en ljusare framtid

Lördagen den 28 mars klockan 20.30 kan man delta i klimatmanifestationen Earth hour, genom att släcka ljuset för en ljusare framtid. Massor av människor runt hela världen har anmält sig. Häng på!

Läs hur man anmäler sig

Läs mer på Hela Sverige Ska Leva


Landsbygdsstrategin presenterad




Landsbygdsstrategin presenterad

Den samlade landsbygdsstrategin presenterades idag. Den innehåller en blandning av vad som redan är gjort och sådant som regeringen avser att göra den närmaste tiden.


Läs mer här 

Läs kortversionen på 18 sidor här

Läs mer på Hela Sverige Ska Leva


Skatt hotar vindkraftsutbyggnaden




Skatt hotar vindkraftsutbyggnaden

"Vi vädjar till riksdagens ledamöter att ombesörja en snabb lagändring så att vindkraftskooperativ inte drabbas av uttagsbeskattning."

Det skriver branschorganisationen Svensk Vindenergi och vindkraftföreningen SVIF i ett gemensamt brev till ledamöterna i riksdagens skatte-, finans-, närings- samt miljö- och jordbruksutskott.

Skatteverket gjorde förra sommaren ett uttalande om att det ska tas ut en skatt på skillnaden mellan det pris som andelsägarna i vindkraftkooperativ betalar och på marknadspriset för el.

Skatt minskar acceptansen för vindkraft
- Detta är djupt beklagligt, eftersom en sådan skatt minskar den lokala acceptansen för vindkraft och enligt Energimyndigheten, hotar den storskaliga vindkraftsutbyggnaden, säger Matthias Rapp, vd för Svensk Vindenergi.

I brevet till riksdagsledamöterna anges att en uttagsskatt för vindkraftkooperativen i praktiken utgörs av en "kolskatt" som missgynnar kooperativen jämfört med andra ägarformer och som undergräver möjligheter till förbättrad konkurrens på elmarknaden.

- En uttagsskatt skulle utgöra en mycket liten och borttynande intäkt för statskassan, men den skulle riskera att kraftigt öka priset på förnybar el eftersom den skulle slå ut kooperativ och därmed också minska acceptansen för vindkraft, säger Jan-Åke Jacobson, ordförande Svensk Vindkraftförening.

20 000 andelsägare
Förra året fanns det cirka 20 000 andelsägare i vindkraftkooperativ, ett ägande som stod bakom nästan 10 procent av den svenska vindkraften. Vindkraftkooperativ innebär att elkonsumenter investerar i vindkraftverk, vilket leder till att de får en löpande elkostnad som motsvarar kostnaderna för att driva vindkraftverken. Ägarformen, som är mycket viktig för vindkraftsutbyggnaden, hotas nu i grunden av en ny tolkning av skattelagstiftningen.

Källa: Svensk Vindenergi

Läs mer i tidningen Land Lantbruk


Ny strategi för landsbygdernas tillväxt




Ny strategi för landsbygdernas tillväxt

LRF och Jordbruksverket positiva, men det finns missar.

Regeringen presenterade igår en helt ny strategi för landsbygdernas tillväxt.
- Landsbygdsstrategin innebär ett tydligt värderingsskifte i synen på landsbygderna, den är varken ett museum eller en tärande sektor i svensk ekonomi. Vi ser landsbygdernas möjlighet till utveckling, och att bli en motor i jobbskapande och tillväxt, säger näringsminister Maud Olofsson.

I strategin lyfts de faktorer fram som är en förutsättning för att människor ska kunna bo och arbeta på landsbygderna. Det handlar exempelvis om förutsättningar för företagande, infrastruktur, tillgång till poliser och grundläggande service som post och bank.
- I en tid av omställning kan landsbygderna spela en avgörande roll för utvecklingen av ett hållbart samhälle, bland annat genom den ökade efterfrågan på förnybar energi. Andra områden med stor potential på landsbygderna är en ökad turism, den stora mängden mikro- och småföretag och den stora rikedomen på naturresurser, säger jordbruksminister Eskil Erlandsson.

Jordbruksverket positiva, men kommunerna måste göra sitt
- Vi på Jordbruksverket som arbetar med landsbygdsutveckling är positiva till att få en samlad strategi för landsbygderna i Sverige. Det är bra att regeringen strävar efter helhetssyn och tar ett samlat grepp för att ge bättre förutsättningar för ökad tillväxt i hela landet, säger Niclas Purfürst, chef för landsbygdsavdelningen.
- För att nå effekt är det viktigt att nu också kommunerna i högre grad än i dag tar ett samlat grepp och inser landsbygdens potential. Och att de deltar aktivt i Leader som nu i vår kommer igång över hela landet, säger Niclas Purfürst.

LRF: Bra, men klimatfrågan och de gröna näringarna saknas
Det är starkt fokus på regionalpolitik och företagande i regeringens landsbygdsstrategi som släpps i dag.
- Det är bra eftersom det innebär att man politiskt säger att regionalpolitiken ska ha en tydlig landsbygdsprofil. Det har inte varit självklart tidigare, säger Lars-Göran Pettersson, ordförande i Lantbrukarnas Riksförbund.

Regeringen har en bra helhetssyn på landsbygden och strategin innehåller hundratals åtgärder som regeringen gjort eller kommer att göra för att stärka tillväxten i hela landet. Men kopplingen till klimat och naturresurser kunde vara tydligare.

- Vi hade också önskat att strategin varit mer framåtsyftande, den innehåller för få politiska ambitioner. Det är dags att se landsbygden som den tillväxtfaktor den faktiskt är, säger Lars-Göran Pettersson.

Det är positivt att strategin har ett brett anslag och tar upp flera av de förutsättningar som krävs för att människor ska kunna bo och arbeta på landsbygden. Men strategin borde även vara att lyfta upp konkurrenskraften för de gröna näringarna.

- Vi hade också velat se ett tydligare strategiskt ställningstagande om att Sverige i framtiden ska utnyttja EUs gemensamma program. Där finns det stora resurser - och de behövs för att utveckla landsbygden, säger Lars-Göran Pettersson.

Källor: Regeringen, Jordbruksverket och LRF

Läs mer i tidningen Land Lantbruk


Regeringen i dialog om skolmaten




Regeringen i dialog om skolmaten

Utbildningsminister Jan Björklund, jordbruksminister Eskil Erlandsson, och äldre- och folkhälsominister Maria Larsson träffar onsdagen den 18 mars nyckelaktörer för en dialog om skolmaten.

24 olika aktörer har bjudits in till dialog om den viktiga skolmaten och hur den kan förbättras. Bland de inbjudna finns Livsmedelsverket, Statens folkhälsoinstitut, Sveriges Kommuner och Landsting samt elevorganisationer och skolmatsexperter.

Källa: Regeringen

Läs mer i tidningen Land Lantbruk


Klimatskatter kompenseras i Landsbygdsprogrammet




Klimatskatter kompenseras i Landsbygdsprogrammet

Pengar finns att söka till alternativa energikällor.

I veckan presenterade regeringen två propositioner som utgör grunden för klimat- och energipolitiken till 2020. Målen är högt satta när det gäller utsläppsminskningar, bl a inom jordbruket, och ökad andel förnybar energi.

Jordbruksverket stödjer en utökad produktion av förnybar energi på landsbygden genom landsbygdsprogrammet och arbetar även med ett handlingsprogram för att minska det svenska jordbrukets klimatpåverkan.
Inom landsbygdsprogrammet finns goda möjligheter att söka stöd för utvecklingsprojekt inom bland annat förnybar energi.

Källa: Jordbruksverket

Läs mer i Land Lantbruk


Regeringens strategi ska visa på nya möjligheter




Regeringens strategi ska visa på nya möjligheter

Stadsbor ska upplysas om landsbygdens möjligheter i regeringens nya strategi för landsbygdens tillväxt.

Trots att landsbygden har stor betydelse för Sveriges tillväxt värderas den inte tillräckligt högt.
Det tycker regeringen som på tisdagen lägger fram en ny landsbygdsstrategi. Många som växer upp i storstäder saknar kunskap om landsbygdens möjligheter.
- Beslutsfattande på statlig nivå sker oftast, för att inte säga alltid, i huvudstaden. Det är lättast att fokusera på det man är uppvuxen med, kommenterar jordbruksminister Eskil Erlandsson.

Vill ha debatt
Men hjälp av den nya strategin är regeringens förhoppning att skapa debatt i frågan. Skrivelsen ska läggas fram i riksdagen och resultera i en riksdagsdebatt.
- Jag hoppas den väcker debatt i övriga samhället också, med hjälp av riksdagens ledamöter, oss i regeringen men också kommunala företrädare, säger han.

Stor näring
Exempelvis lyfts skogsnäringen, jordbruket och livsmedelsindustrin fram som tillsammans sysselsätter ungefär 220 000 personer.
I strategin pekas också satsningar som gynnar landsbygden ut, till exempel landsbygdsprogrammet på 35 miljarder kronor för att stärka landsbygdens konkurrenskraft.
I höstens budget togs också beslut om extra stöd på 50 miljoner kronor till kommersiell service och bensinmackar i glesbygden.
- De som är verksamma i landsbygdskommuner har all anledning att se sina egna möjligheter, tillägger han.

Vad konkret kommer en lantbrukare ha för nytta av den här strategin?
-?Att se möjligheter i att vidga verksamheten och skapa ytterligare ett ben att stå på eller kanske vidga den verksamhet som man redan är duktig på ensam eller i kombination med andra.

Och det gör man inte som det är nu?
-?Jodå, men huvudsyftet är att upplysa dem som inte är verksamma, om landsbygdens möjligheter.

Läs mer i tidningen ATL


Kommuner uppmanas jobba mer för landsbygden




Kommuner uppmanas jobba mer för landsbygden

Jordbruksverket lovordar regeringens landsbygdsstrategi. Men man menar att kommunerna måste bli bättre på att ta tillvara den potential som finns på landsbygden.

- Vi på Jordbruksverket som arbetar med landsbygdsutveckling är positiva till att få en samlad strategi för landsbygderna i Sverige. Det är bra att regeringen tar ett samlat grepp för att ge bättre förutsättningar för ökad tillväxt i hela landet, säger Niclas Purfürst, chef för landsbygdsavdelningen.
Jordbruksverket ansvarar för landsbygdsprogrammet som är regeringens medel för att nå en hållbar utveckling av landsbygden. Programmet har en budget på cirka 35 miljarder kronor för åren, 2007-2013.

En viktig del av programmet är Leadermetoden som bygger på ett samarbete mellan privat, ideell och offentlig sektor för att utveckla hembygden.
- För att nå effekt är det viktigt att nu också kommunerna i högre grad än i dag tar ett samlat grepp och inser landsbygdens potential. Och att de deltar aktivt i Leader som nu i vår kommer igång över hela landet, säger Niclas Purfürst.

Läs mer i tidningen ATL

Arla ska sälja dansk ekologisk lågprismjölk i Sverige




Arla ska sälja dansk ekologisk lågprismjölk i Sverige

Från början av maj kommer Arla att sälja Kravmärkt ekologisk mjölk till lågpris. Det är dansk ekomjölk som ska säljas under varumärket Klövermjölk, skriver Ekoweb.

Med lågprismjölken hoppas Arlas locka helt nya kundgrupper att handla ekologiskt.
Klövermjölken, som är Kravgodkänd har sitt ursprung i Danmark, eftersom Arla där har ett större utbud på ekologisk mjölkråvara.
Arla säger att det tydligt ska framgå att det är dansk mjölk i paketen.

- När det gäller Arlas Kravprodukter under varumärket Arlakon kommer dessa även fortsättningsvis uteslutande att komma från svenska kor, säger Ann Freudenthal som är varumärkesansvarig vid Arla Foods.

Läs mer i tidningen ATL


Skärpta krav ska ge likvärdig skolmat




Skärpta krav ska ge likvärdig skolmat

De skärpta kraven på skolmatens näringsvärde innebär att alla skolbarn kan få möjlighet till likvärdig skolmat.

Organisationerna Skolmatens Vänner och Kost och Näring är mycket glada över utbildningsminister Jan Björklunds (FP) besked att den nya skollagen kommer att innehålla krav på att skolmaten måste ska vara näringsriktig.

- Kravet på skolmatskvalitet i nya lagen är historiskt. Vi är lättade och glada efter många års kamp för kvalitetssäkring av skolmåltiderna. Det här kommer förhoppningsvis att betyda förbättringar för många av Sveriges elever och förskolebarn, säger Annika Unt Widell, projektledare vid Skolmatens vänner
I dagens skollag sägs endast att maten ska vara gratis för eleverna. Men kommunernas kostnader för skolmaten varierar kraftigt . Från knappt 3000 kronor per elev och år till närmare 10000 kronor, visar Skolmatens Vänners sammanställning för 2007, som TT tagit del av.

Även intresseföreningen Kost och Näring jublar över beskedet om skolmaten.
- Nu får alla skolbarn rätt till likvärdig skolmat som dessutom är kvalitetssäkrad, säger Karin Lidén, ordförande i föreningen Kost och Näring och tillika kostchef i Kramfors kommun.
Skolmatens Vänner och Livsmedelsverket har tillsammans tagit fram ett verktyg för att sätta betyg på maten och matsalsmiljön i skolor och förskolor. Ett 50-tal skolor som fått högsta betyg har certifierats.

Läs mer i tidningen ATL


Jordbruksverket tar fram handlingsplaner för klimatet




Jordbruksverket tar fram handlingsplaner för klimatet

I veckan presenterade regeringen två propositioner som ska ligga till grund för klimat- och energipolitiken fram till 2020. Verket arbetar nu med att ta fram ett handlingsprogram.

Målet är att Sverige 2050 inte längre har något nettoutsläpp av växthusgaser. Ekonomiska styrmedel som höjda skatter på fossila bränslen och höjd koloxidskatt i kombination med stora satsningar på förnybar energi som vindkraft och bioenergi föreslås vara det som Sverige bör satsa på för att bli klimatneuralt.

Jordbruksverkets handlingsprogram ska innehålla strategier för minskat växthusgasutsläpp och växtnäringsförluster från lantbruket. Handlingsprogrammet ska vara färdigt i april nästa år och gäller för åren 2011-2016.

Läs mer i tidningen ATL


Nyfiken på Leader - inspiraions/informationsfilm




Nyfiken på Leader - inspiraions/informationsfilm

Nu har det laddats upp en filmad dialog och presentation om Leader, dess effekter, struktur och möjligheter ur ett nationellt perspektiv. Filmen kan du ladda ner via Landsbygdsnätverkets hemsida.


Kallelse till underhållande årsmöte för Leader Gästrikebygden




Kallelse till underhållande årsmöte för Leader Gästrikebygden.

Leader Gästrikebygden är en ideell förening där alla intresserade organisationer har möjligheter att bli medlemmar och påverka utvecklingen. Det är på årsmötet som LAG väljs som beslutar om vilka projekt som ska beviljas projektmedel. Medlemsskapet kostar 100kr, detta går att lösa på plats för dem som önskar. 

Det kommer att bli specialskriven underhållning med Ingela Wall - en lokalproducerad kulturentreprenör. Anmäl er till årsmötet via e-post. Mötet är den 23 april kl.18 i Sandvikens Folkets hus. Vi bjuder på kaffe/te och lokalproducerat tilltugg.

Läs mer på Leader Gästrikebygden


Gårdar rensas från skrot




Gårdar rensas från skrot

Skrotrensningen av den svenska landsbygden fortsätter. Genom insamlingen Giftfri Miljö rensas gårdar runt om i Sverige på farligt avfall och skrot.
Under förra året hämtades nästan 16 000 ton skrot och farligt avfall på mer än 10 000 gårdar.
- Skrot och spilloljor dominerar tillsammans med blybatterier, bekämpningsmedel, färgavfall och oljefilter. Allt som kan materialåtervinnas återförs till kretsloppet och blir råvara för nya produkter i samhället. Det kan exempelvis handla om gamla lantbruksmaskiner och spilloljor. Det som inte kan återvinnas på något sätt oskadliggörs med miljöriktiga metoder, säger Bo Ödman, Stena Recycling som samarbetar med Länsförsäkringar och Håll Sverige rent i den omfattande insamlingskampanjen.
Orsaken till insamlingen är att rester från batterier, spilloljor och andra kemikalier kan läcka ut och orsaka skada på människor, djur och natur. Samtidigt kan avfallet vara en råvaruresurs som kan tas tillvara och återvinnas.
- Järn och metaller kan i princip återvinnas hur många gånger som helst och detta material sönderdelas och sorteras i våra processer. Sedan kan det användas som ny råvara, säger Bo Ödman och förklarar att 80 procent av all spillolja som samlas in förädlas till nya oljeprodukter och resten används som eldningsolja.
- Oljemängderna som återvinns motsvarar en två kilometer lång rad med tankbilar med släp fulltankade med råolja.

Insamlingen av skrot och farligt avfall fortsätter under 2009.

Läs mer i Gästriklands Tidning

Möten om vägar ...




Möten om vägar ...

De kommande veckorna håller Skogsstyrelsen i södra Gästrikland informationsmöten kring förvaltning av det samfällda väg- nätet. Delägare i väg-föreningar är inbjudna till mötena som hålls på tre platser i Gästrikland.

De tre mötena är tänkta att ge allmän information om effektivare förvaltning, hur vägarna ska underhållas och så vidare. Skogsstyrelsen driver sedan många året projektet Väg 2000, ett av flera projekt som ska höja standarden på det enskilda vägnätet. Det handlar både om vägar från de allmänna vägarna ut till byarna och skogsbilvägnätet.
Projektet syftar främst om att få bättre bärighet på vägarna och att de är säkra och tillgängliga. För det krävs en effektiv och hållbar förvaltning av vägarna, bland annat genom att flera mindre vägföreningar gått ihop till en större samfällighetsförening.
Skogsstyrelsen riktar i första hand in sig på skogsbilvägar och vägar som behövs för skogsbruket. Ett fungerande vägnät där skogen finns är en grundförutsättning för att skog ska kunna vårdas och brukas.

Om Väg 2000 informerar Skogsstyrelsen vid tre möten. Första mötet hålls på tisdag i Birgittagården i Kungsgården. Därefter hålls möten i bygdegården i Torsåker på torsdag och på Södra Brunn i Hedesunda nästa måndag.

Läs mer i Gästriklands Tidning

Så kommenterar Anders Stake, vd för Konsum Gävleborg, det öppna brev han fått från föreningen Hanebo Framtid




Så kommenterar Anders Stake, vd för Konsum Gävleborg, det öppna brev han fått från föreningen Hanebo Framtid

-Arlabilarna rullar ju redan. Och det har de gjort det senaste halvåret.
Så kommenterar Anders Stake, vd för Konsum Gävleborg, det öppna brev han fått från föreningen Hanebo Framtid angående det avtal mellan Coop och Arla som säger att Arla ska vara huvudproducent av mejerivaror till landets Konsumbutiker.

Läs mer i Söderhamns Kuriren

Dialog om byskolornas framtid




Dialog om byskolornas framtid

Hur värdefull är en byskola för barnen och bygden?

Och hur liten kan en byskola vara?

Frågorna diskuterades i Marmaverken när barn- och utbildningsnämnden inbjöd till vårens andra dialogmöte om Skola 2015. 

Läs mer i Söderhamns Kuriren

Allt fler unga tvingas gå till socialen




Allt fler unga tvingas gå till socialen

Allt fler unga tvingas söka hjälp hos socialen. Under årets första två månader betalade förvaltningen ut en halv miljon kronor mer i försörjningsstöd än vid samma tid i fjol. Av dessa har nästan 400 000 kronor gått till yngre.

December månad blev en chock för socialnämnden i Söderhamn. Beräknade 1,5 miljoner kronor i försörjningsstöd landade på dryga två miljoner - för en enda månad.

Läs mer i Söderhamns Kuriren

Skästraborna bygger marknad




Skästraborna bygger marknad

Hela byn är i farten när Skästra rustar till marknad, den 14:e i ordningen i modern tid. - Marknaden betyder jättemycket för byn, utan den skulle vi inte kunna driva bygdegården, sa Helena Gunnarsson i lördags, när det var jobbardag.

Läs mer i Ljusdals Posten

Visionsträff med inriktning på skolan




Visionsträff med inriktning på skolan

På tisdagen drog Nordanstigs kommuns satsning på visionsträffar igång. Den här gången var det skolan och lärandet som var i fokus och cirka 60 personer hade tagit sig till Bergsjögården för att ta sin chans att påverka Nordanstigs framtid.

Läs mer i tidningen Hudiksvalls Tidning

Vill driva debatt om Nordanstigs framtid




Vill driva debatt om Nordanstigs framtid

Kenneth Söderlund driver sajten www.gnarsp.com där han har skapat ett debattforum. För debatt, eller dialog, mellan politiker och befolkningen behövs det mycket mer av i Nordanstig, anser han.

Läs mer i Hudiksvalls Tidning

Föräldrar i Mo oroade




Föräldrar i Mo oroade

Det är en felsyn att peka ut Mo skola som den skola som löper störst risk att läggas ner. Det anser föräldraföreningen vid Mo skola i en skrivelse till Hudiksvalls kommunalråd.

Läs mer i Hudiksvalls Tidning

Dyng-Bengt i Radio Gävleborg den 17 mars 2009




Dyng-Bengt i Radio Gävleborg

Äntligen! Nu kan ni höra landsbygdens hjälte på radion.
Varje tisdag kl. 08.15 på Radio Gävleborg kan ni höra vår favorit-lantis Dyng-Bengt kåsera om aktuella händelser.
Så slå på radion på tisdag och ni kommer att få höra ett och annat sanningens ord - utan bedövning!


Länk till Charlotta & Larry i programmet Morronen i SR Gävleborg

Länk till programmet med Dyng-Bengt den 17 mars 2009.
Det börjar 17,26 minuter in i programmet så håll i peruken och lyssna...

08.00 - 08.30 tisdag 17 mar 2009


Mycket att göra men ont om folk?




Mycket att göra men ont om folk?

Ta chansen! För nu kan du skapa högkonjunktur i det lokala utvecklingsarbetet. Läs vidare om vad Arbetsförmedlingen erbjuder

Se bifogad information från Arbetsförmedlingen. Ta chansen - högkonjunktur i lokala utvecklingsarbetet!


Vi är alla bekanta med den ekonomiska krisen och dess verkningar. Varsel, konkurser och arbetslöshet duggar tätt, men nu ska både föreningar och företag få ersättning för att skapa meningsfull sysselsättning för arbetslösa. Lågkonjunktur i globala ekonomin skapar högkonjunktur på landsbygden?

Arbetsförmedlingen och regeringen räknar med en mycket stor arbetslöshet under de kommande åren. Med början i april 2009 kommer cirka 50 000 långtidsarbetslösa att behöva sysselsättning. Därför erbjuder arbetsmarknadspolitiken sysselsättning under längst två år i en åtgärd som går under arbetsnamnet Fas 3.

Det är här byarörelsen kommer in. Staten lyfter fram den sociala ekonomins, det vill säga föreningslivets, möjligheter att skapa sysselsättning. De föreningar och företag som kommer att bli "anordnare" av sysselsättning ersätts med 225 kronor per dag och anvisad person.

Kraven är att anordnaren ansvarar för arbetsledning samt följer vanliga arbetsmiljökrav. Den arbetslöse får under tiden fortsatt a-kassa eller motsvarande.

Är din lokala utvecklingsgrupp intresserad av att bli anordnare efter 1 april i år så ta kontakt med närmaste arbetsförmedling. Ta chansen att både hjälpa och få resurser!


Jobb- och utvecklingsgaranti.faktablad


Infoblad


Läs mer på Hela Sverige Ska Leva


Hydromacken lägger ner till påsk




Hydromacken lägger ner till påsk

Ledet av bemannade bensinmackar glesnar i Mjölby. På måndagen stod det klart att Hydromacken på Kungsvägen 15 läggs ner till påsk.


Därmed försvinner fem arbetstillfällen i Mjölby. Det blir inte ens en några automatpumpar kvar.

- Vi är en av de 1 200 bensinstationer som ska läggas ner i det här landet, säger Åsa Pettersson som genom firman Åsas Bensin & Service drivit macken i sju år. Det är tråkigt och beklagligt men jag har inte förmått Norsk Hydro att ändra sina planer.


Dyrbara investeringar

Indirekt är det regeringens krav att mackar som säljer över en viss volym bensin och diesel också ska tillhandahålla biobränsle. En sådan investering kostar en halv miljon kronor och den kostnaden anses inte anläggningen klara. Men Åsa säger att macken är lönsam med nuvarande förutsättningar.


Finns det en chans att närbutiken överlever?

- Nej, beslutet gäller hela anläggningen och vår sista arbetsdag blir skärtorsdagen 9 april. Det är tveksam om enbart en närbutik lönar sig utan draghjälp av bensinkunderna, säger Åsa Pettersson som på måndagen besökte arbetsförmedlingen för första gången i sitt liv.

- Jag har jobbat sammanlagt 20 år i den här branschen och slitit hårt under de senaste sju åren som egen företagare för att bygga upp en stabil kundkrets. Så det är svårt både för mig och min personal att acceptera ett nedläggningsbeslut. Kunderna är ledsna också.


Saneringskostnader

Åsas företag är tredjehandshyresgäst. Hon hyr av Norsk Hydro som i sin tur hyr av fastighetsägaren vilken är bosatt i Linköping. Att lägga ner en bensinmack är förenat med höga saneringskostnader och efter förhandlingar har Norsk Hydro tagit på sig den kostnaden.

Stig Muhrman, bosatt på S:t Persgatan, beklagar utvecklingen. Allra helst som närbutiken servar åtskilliga hushåll i den östra stadsdelen.


Fattigdomsbevis

- En infart från Linköping utan bensinstation och ingen kommersiell service på denna sidan centrum är ett fattigdomsbevis. Vi är på väg att få samma problem som glesbygdskommuner i Norrland, säger Stig Muhrman.

- Sådana infrastrukturproblem kanske vore något för kommunen och dess näringslivschef Peter Larsson att fundera över.


I och med nedläggningen av Hydro återstår fortfarande Statoilmacken och Preem-macken av de bemannade bensinmackarna i Mjölby tätort. Hösten 2007 lades OK Q8-macken på Kungshöga ner. Däremot finns det gott om automatstationer.


Anders Jacobsson

Läs mer i tidningen Corren

Missnöjda Milkobönder vill leverera till annat mejeri





Missnöjda Milkobönder vill leverera till annat mejeri

Missnöjet med Milkos ledning är stort bland leverantörerna. På fredagen blev det klart att avräkningspriset sänks med 20 öre. Samtidigt hölls ett möte exklusivt för bönderna i föreningen.

Milkos styrelse har beslutat att sänka avräkningspriset från och med den 1 april till cirka 2,75 kronor per kilo mjölk.
- Det råder en närmast extrem situation på den svenska mjölkmarknaden och lönsamheten för de svenska mejerierna minskar stadigt. Mot denna bakgrund är det nödvändigt att sänka avräkningspriset för att inte riskera Milkos ekonomi i framtiden, säger Milkos vd Erik Gumabon.

Sänkningen har väckt starka reaktioner hos bönderna.
- Det är ingen överdrift att säga att bönderna inte är nöjda med läget som det är nu. Framför allt för att ledningen agerar för lite, säger Lars Jensen, mjölkproducent och en av initiativtagarna till mötet i Östersund som samlade ett 50-tal Milkoleverantörer.

Milkos ledning, som var inte inbjuden, har enligt Lars Jensen, satt käppar i hjulet för att mötet ska bli av. Han och de andra initiativtagarna tvingades annonsera ut mötet i lokalpressen efter att man inte velat lämna ut medlemslistor från Milkos huvudkontor.
- Vi kommer att ta upp med ledningen varför vi inte får hålla möten som vi vill. Det tycker vi är ganska konstigt.

På mötet formulerades krav på styrelsen att inleda samarbeten med andra föreningar.
- Antingen genom fusion eller på annat vis så att man kan få till stånd ett bättre pris helt enkelt, säger Lars Jensen.
Han och tre andra producenter har skapat en kommitté som ska lägga fram förslagen till styrelsen.

Milko som är under hård ekonomisk press riskerar att förlora fler leverantörer till Norrmejerier och Arla. Antalet leverantörer sjönk mellan 2007 och 2008 från 962 till 846 leverantörer och invägningen med 23 miljoner kilo till 311 miljoner kilo mjölk. Milkos ledning har inte velat svara på hur många som har lämnat föreningen till förmån för andra, men det är fler än det är som har tillkommit. Lars Jensen, som finns på den norra gränsen i Milkos område, har själv frågat Norrmejerier om de vill ta emot honom och flera leverantörer går i samma tankar.
- Jag har frågat men i dagsläget är de inte redo att ta in enstaka leverantörer.

Lars Jensen tror inte att Milko kommer att finnas kvar om två år i sitt nuvarande skick och han känner ingen särskild lojalitet till föreningen heller.
- Jag går var som helst, bara jag får bättre betalt än jag får i dag, säger han.
Milko har tagit initiativ till det så kallade mjölkhandslaget som innebär en höjning av priset på landskapsmjölk med en krona och låta den gå oavkortat till mjölkbönderna. Men Lars Jensen ger inte mycket för det.
- I bästa fall ger det 15-20 öre per kilo mjölk och det är alldeles på tok för lite. Det är upp till varje handlare om de vill sälja landskapmjölk eller vanlig mjölk så det kommer antagligen inte ens att generera det.



Tove Nilsson

Läs mer i tidningen ATL


Klart för miljardinvesteringar i mobilt bredband




Klart för miljardinvesteringar i mobilt bredband

Nu kan mobilt bredband få verklig spridning på landsbygden. Statliga PTS beslöt i fredags att ge Sveriges fyra 3G-operatörer Telia, Telenor, Tele2 och 3 tillstånd att använda GSM900-bandet.

Därmed kan mobilt bredband byggas ut på landsbygden och få nationell täckning.
De fyra operatörerna har lovat staten en utbyggnad av mobilt bredband på landsbygden för många miljarder kronor. Enbart för Telia handlar det om mycket stora belopp.
- Det handlar om fortsatta miljardinvesteringar i utbyggnad av mobil telekommunikation i Sverige, säger Anna Augustson, kommunikationschef för Teliasonerakoncernens mobilitetstjänster till ATL.nu.

Lovar mycket pengar
Varken Teliasonera eller de tre andra nätoperatörerna har gett staten någon garanti för hur stor del av landet som de kommer att täcka men de lovar stora investeringar. Dagens 3G-nät gör det möjligt att erbjuda mobilt bredband till cirka 30 procent av ytan i Sverige. Enbart operatören 3 har hittills investerat drygt 16 miljarder kronor i sitt 3G-nät.
- Vi ser stor potential att öka vår yttäckning, säger David Mothander på operatören 3 som har sämst yttäckning av de fyra 3G-operatörerna.
Markus Aduktusson i Telenor menar att den lösning som PTS beslutat är den bästa för konsumenterna och skapar goda förutsättningar för långsiktiga investeringar i svensk telekom.

Bättre täckning
Ett av skälen för PTS beslut är att åstadkomma en dramatisk förbättring av täckningen för mobilt bredband.
- Alla medborgare och företag i Sverige ska ha tillgång till prisvärda teletjänster i hela landet och i detta innefattas genom vårt beslut även mobilt bredband, säger Lennart Foss, ordförande i styrelsen för PTS.
- Vårt beslut om nya tillstånd för GSM900-frekvenserna skapar förutsättningar för detta, säger han.

PTS beslut innebär också att nätoperatörerna nu garanterat får behålla den täckning de redan har för vanlig mobiltelefoni.
- Teliasonera garanterar 90 procents yttäckning i Sverige för telefoni via mobilnäten, säger Anna Augustson.
PTS beslut kan överklagas och först om tre veckor vet vi om en juridisk strid kommer.


Göte Andersson

Läs mer i tidningen ATL


Hälsotrenden skapar ny marknad för skogsägare




Hälsotrenden skapar ny marknad för skogsägare

Skogsägare kan tjäna på aktiviteter för långtidssjukskrivna, skolklasser och människor som står långt från arbetsmarknaden.

Skogsstyrelsen i Norra Dalarna satsar på gröna välfärdstjänster. I ett nystartat lokalt projekt vill man inspirera skogsägare till att hitta nya inkomstmöjligheter inom grön rehabilitering och arbetsträning.
- Vi har sett ett intresse från de som vill sälja tjänsterna. Vi har faktiskt redan fått en hel lista med folk som är intresserade av att veta mer, säger Susanne Pihiven, hälsopedagog och drivande kraft i projektet.

De gröna tjänsterna är först och främst tänkta att fungera som små verksamheter vid sidan av skogsägarnas huvudsysslor.
- Det är väl det vi hoppas på att de ska kunna komplettera med det här, att man tar emot några människor några timmar i veckan. Men kanske att vissa väljer att satsa helhjärtat på det, säger Susanne Pihiven.

Funnits i mer än 20 år
Den norska förlagan Inn paa tunet, är ett framgångsrikt koncept som har funnits i mer än 20 år och i dag finns det cirka 1?500 stycken verksamheter i Norge.

En förstudie till projektet pågick under 2006-2008 i samarbete med norska aktörer. Från början var det tänkt att "Hälsa över gröna gränser" skulle bli en vidareutveckling i större skala men det visade sig vara svårare än väntat.
- Vi har velat jobba vidare på ytterligare ett projekt tillsammans men det var lite problem kring finansiering och så, för att det skulle kunna komma i gång. Och vi ville starta någonting och då fick det bli ett lokalt projekt i stället, säger Susanne Pihiven.

Den 19 mars hålls en konferens i Mora för att få kontakt med organisationer som kan tänkas vilja köpa de tjänster som skogsägarna kan erbjuda. Det kan till exempel vara undervisning i skogen, social träning med samtal, promenader och stavgång eller lättare arbetsträning med stamkvistning och utmärkning av fornminnen.

Hitta rätt personer
- Vi vill först och främst hitta engagerade och givande personer som vill vara med och utveckla projektet med långtidssjukskrivna och arbetsträning i sin verksamhet, säger Susanne Pihiven.
- Till hösten planerar vi att komma i gång med de som vill sälja tjänsterna, förklarar hon.

Läs mer i tidningen ATL


Ljus framtid för skogsbränslet




Ljus framtid för skogsbränslet

Priserna på värmepellets i Europa var rekordhöga under sista kvartalet i fjol och prisökningen på skogsbränsle förväntas fortsätta under överskådlig framtid.

Prisökningen på biobränsle fortsätter sannolikt i samma takt som tidigare under överskådlig framtid. Det framgår av Energimyndighetens långsiktsprognos som presenterades nyligen.

Fram till 2020 ser man att efterfrågan på biobränsle är fortsatt stark och prisökningen fortsätter i ungefär samma takt som i dag. Mellan 2020 och 2030 kan den dock antas minska något, skriver myndigheten.
Prisökningen på förädlade skogsbränslen, som pellets, antas öka i en snabbare takt än exempelvis skogsflis.

I sin prognos drar Energimyndigheten också slutsatsen att Sverige, med dagens beslutade åtgärder om styrmedel, nästan kommer att nå EU:s mål, att Sveriges energi till 49 procent ska komma från förnybara källor 2020.

Prisrekord
Vad gäller pellets slogs prisrekord i Europa under sista kvartalet i fjol. Enligt den amerikanska konsultfirman Wood Resources International (WRI) förbrukades uppskattningsvis över åtta miljoner ton värmepellets i Europa under förra året.
Totalt finns det över 450 anläggningar för tillverkning av pellets i Europa. Sverige är både världens största producent och förbrukare av värmepellets.

I Sverige har priserna de senaste åren legat högre i de flesta andra europeiska länder. Men under sista kvartalet 2008 märktes en tydlig förändring och priserna blev likartade överallt.

Europahandel
Genom att handeln med pellets inom Europa ökar spår WRI att priserna för storkonsumenter kommer att vara liknande oavsett vilket land de finns i.
Priserna för hushållen kommer däremot att påverkas mera av regional tillgång, efterfrågan och konkurrens från andra energislag.



Hans Dahlgren

Läs mer i tidningen ATL


Efter etanol – metanol Storskaligt projekt i Värmlands skogar




Efter etanol - metanol

Storskaligt projekt i Värmlands skogar


Miljardsatsningen på en metanolfabrik i värmländska Hagfors blir av. Projektet har kommit långt och nästa sommar sätts spaden i marken, uppger Björn Gillberg.

När andra deppar spirar optimismen i det lilla bolaget VärmlandsEnergi AB där miljökämpen Björn Gillberg är vd och delägare. Bolaget planerar att uppföra en stor fabrik för tillverkning av metanol (träsprit) genom förgasning av skogsråvara. Investeringskostnaden ligger på cirka 2 miljarder kronor.

I somras då det börjad darra på börsen gjorde bolaget en nyemission som övertecknades. Totalt har man nu cirka 800 aktieägare. I år planeras ytterligare en nyemission riktad till några utvalda kapitalstarka ägare. Därefter, oklart när, görs en större och bredare emission samt en börsnotering. Men då måste finansmarknaderna ha lugnat ner sig.

Så det här blir verkligen av?

- Ja, projektet lever i högönsklig välmåga. Och vi har kommit långt i arbetet, säger Björn Gillberg.


Mark har införskaffats, detaljplanen ställs ut nu i vår och kontakter med oljebolag och tänkbara byggare har tagits. Enligt Björn Gillberg har finanskrisen snarare varit en fördel än en nackdel eftersom byggpriserna sjunkit. Troligtvis går uppdraget till ett utländskt företag med mångårig erfarenhet av förgasningsteknik.

Tidsplanen har inte ändrats. Byggtiden blir cirka 18 månader och fabriken ska stå klar 2011/2012. Då ska den producera 345 000 liter metanol per dygn. Det skulle svara för cirka 2 procent av bensinen till den svenska bilparken.

Metanol är framtidens motorbränsle- miljövänligare och lönsammare att tillverka än etanol, menar Björn Gillberg. Metanolinblandningen i bensinen blir cirka 5 procent.


Att fabriken blir lönsam, hyser han inga tvivel om. Kalkylen skulle gå ihop även om metanolen inte varit befriad från energiskatt. Fabriken kommer också att förse kommunen med fjärrvärme.

Blir du en förmögen man på kuppen?

- Det här är ingen investering för den som vill göra snabba klipp. Själv har jag inget större intresse av att bli förmögen, skulle jag ha det hade jag ägnat mig åt något annat.

Idén att tillverka metanol genom förgasning av skogsråvara har han haft i tankarna i minst 30 år. Ingen annan har gjort det, däremot är tekniken beprövad och i Kina finns många fabriker där råvaran är stenkol. Tanken var först att bygga en pilotanläggning men eftersom VärmlandsMetanol nekades statsstöd gick man direkt på en fullskaleanläggning.


Finessen med att förgasa skogsråvara är att energiutbytet blir dubbelt så högt jämfört med etanol tillverkad genom konventionell jäsning av spannmål. Produktionskostnaden för metanolen är beräknad till cirka 6 kronor per bensinekvivalentliter.

Tror du det blir problem att få tag i råvaran?

- Nej. Det har aldrig funnits så mycket skog i Sverige som idag. Vi kommer att ta råvaran lokalt inom en radie av 10-15 mil från fabriken. Det är kapitalkostanden, inte råvarukostanden, som är den tunga biten.

Läs mer i Svenska Dagbladet


Nu kan du fildela helt anonymt




Nu kan du fildela helt anonymt

Experten: Säkerheten är mycket hög

Nu kommer det som kan bli skiv- och filmbolagens nya skräck.


Med "Oneswarm" fildelar du anonymt - och överförd data krypteras.

- Säkerheten är mycket hög, säger Stefan Nilsson, docent i datavetenskap vid KTH.

Det nya fildelningsprotokollet "Oneswarm" har utvecklats av forskare vid University of Washington och lanserades i slutet av februari.

Oneswarm har betydligt högre anonymitet jämfört med traditionell bittorrent-teknik som exempelvis Pirate Bay använder sig av.


"Mycket hög säkerhet"

I det nya fildelningsprotokollet skickas data inte direkt mellan avsändare och mottagare, utan passerar ett okänt antal datorer innan det når mottagaren. Endast den närmaste länken i kedjan - det som kallas "vän" i Oneswarm - är känd för mottagaren. I övrigt är det för mottagaren okänt varifrån filen kommer och vilka mellanhänder datan passerar på vägen.

Oneswarm är baserat på bittorrent, men har ett anonymitetsskydd. Användaren publicerar inte sin IP-adress vid fildelning.

- Det använder samma form av kryptografi som när man talar med sin internetbank. Säkerheten är, skulle jag påstå, mycket hög, säger Stefan Nilsson.

Det finns inte heller någon central punkt i Oneswarm, till skillnad från hur det är i den klassiska bittorrent-tekniken.

- Det här protokollet är helt decentraliserat, säger Stefan Nilsson.


Kan infiltreras

- Istället för att som i bittorrent där man kopplar upp sig mot vem som helst, så kopplar du i Oneswarm bara upp dig mot vänner du litar på. Och när du fildelar ser du aldrig någon annan än dina vänner, och de kan i sin tur bara se sina vänner, säger Stefan Nilsson.


Vilka sårbarheter har protokollet ur integritetssynpunkt?

- Primärt är det om någon infiltrerar och låtsas vara vän till någon. Men även om man gör det kommer man inte så långt, man ser bara den man blivit vän med, man ser inte den personens vänner, säger Stefan Nilsson.


Hur säkert är Oneswarm?

- Man är väldigt anonym om man använder det här systemet. Det är inte bara en liten skillnad mot bittorrent - det blir betydligt mycket svårare att ta reda på vem som fildelar.


Bedömer du att upphovsrättsinnehavare kommer att ha möjlighet att ta reda på vilka som fildelar med det här nya protokollet?

- Bara med allra största svårighet. Jag tror inte det skulle vara ekonomiskt realistiskt i stor skala. Det är inte bara en liten skillnad mot tidigare, det blir verkligen väldigt mycket svårare att se vad som pågår på nätet om folk börjar använda detta i stor skala.


Långsammare

Enligt Stefan Nilsson är det "jättesvårt att säga" om det nya protokollet kommer att slå igenom bland fildelare, men att det finns två skäl som talar för Oneswarm: dels att det är "bakåtkompatibelt" med bittorrent (går att använda också som traditionell bittorrent-klient), dels att man enkelt kan importera vänner från sociala nätverk (i nuläget endast från Google talk).


Hur är det med snabbheten i det nya protokollet?

- Jättesvårt att säga, det beror hemskt mycket på hur nätet kommer att se ut och hur tätt det kommer att vara. Det kommer troligen att bli klart långsammare än bittorrent i de flesta fall, men i vissa lägen kan det till och med bli lite snabbare.

- I bittorrent går man alltid bara ett steg bort, medan här måste man alltid gå via sina vänner, säger Stefan Nilsson.


Är det lagligt att använda Oneswarm?

- Jag är inte jurist utan tekniker. Jag kan inte säga mycket mer än att det här är ett protokol som är helt generellt - det kan användas för att dela vilka filer som helst - och det har väldigt god anonymitet.


Tror du att det kommer att vara möjligt att stoppa fildelning av upphovsrättsskyddade verk i framtiden?

- Jag ser ingen möjlighet till det, jag tror att tekniken kommit till den punkten. Någon sa att det inte går att stoppa tillbaka tandkrämen i tuben, det är väl en bra liknelse.


Läs mer i Aftonbladet

Svenskarna vill satsa på förnyelsebar energi




Svenskarna vill satsa på förnyelsebar energi

En opinionsmätning som SNF beställt visar att endast 15 procent av svenskarna vill prioritera nya kärnkraftverk.

Synovate har i telefonintervjuer frågat drygt 1000 svenskar om investeringar i energisystem för att klara klimatmålen: "Om samhället skulle investera 20 miljarder vad anser du då att man bör satsa på i första hand?"

En stor majoritet, 63 procent, anser att förnybar energi som vindkraft, solenergi och bioenergi har högst prioritet. 18 procent anser att effektivisera elanvändningen så att den totala energianvändningen kan minskas är det viktigaste. Undersökningen visar att stödet för att i första hand prioritera investeringar i förnybar energi gäller oavsett partisympatier.

Klimatproblemen välkända
- Flera undersökningar visar att klimatproblemen är välkända hos svenskarna. Nu kan vi även visa svaret på frågan om hur svenska folket prioriterar olika energislag i förhållande till varandra: kärnkraftens tid är förbi! Det gäller alla riksdagspartiers väljare. Därför bör överenskommelsen om ny kärnkraft rivas upp, säger Mikael Karlsson ordförande i Naturskyddsföreningen.

Idag visar ny information att kostnaderna för ny kärnkraft är mycket höga och att ny vindkraft är billigare och går snabbare att införa. Därför visar statistiken att vindkraft är det energislag som växer snabbast i hela världen. Nya statliga utredningar visar på stora potentialer att effektivisera energianvändningen.

Vi behöver inte kärnkraften
- Vi behöver inte kärnkraften. Den är dyr och det tar lång tid att bygga verk. Redan regeringens eget planeringsmål för vindkraft innebär att nästan hälften av kärnkraftens el kan ersättas. När energieffektiviseringen dessutom tar fart och när solcellerna blir allt billigare så kan vi ersätta kärnkraften, säger Svante Axelsson generalsekreterare Naturskyddsföreningen.

Källa: Naturskyddsföreningen

De LO-förbund som hyllat regeringens kärnkraftsuppgörelse verkar ha litet stöd bland sina medlemmar och bland socialdemokratiska sympatisörer. Bland de tillfrågade LO-medlemmarna i opinionsundersökningen ville endast 15 procent prioritera investeringar för att ersätta gamla kärnkraftverk med nya.


Läs mer i Land Lantbruk

Kommunbygderådet ALLIS på nätet...




Kommunbygderådet ALLIS på nätet...

Kommunbygderådet ALLIS, Aktiv Levande Landsbygd i Söderhamn, är en ideell förening som verkar för att vara ett stöd för de lokala bya- och utvecklingsgrupperna i kommunen.

Föreningens främsta syfte är att främja en långsiktig positiv och hållbar utveckling för hela Söderhamns kommun genom aktiv och kreativ samverkan mellan byarna och mellan byarna och staden. Läs gärna mer under stadgar.

Föreningar med ett geografiskt verksamhetsområde inom Söderhamns kommun
och som arbetar för en levande landsbygd äger rätt att söka medlemskap i ALLIS.

Historik

Året var 1995 då vi på landsbygden i Söderhamns kommun började märka att kommunen prioriterade tätorten före landsbygden p.g.a. vikande ekonomi.
Då var EU-medlemskapet nytt, likaså hur det praktiskt skulle nyttjas.

Några representanter från olika intresseföreningar tog initiativet till att bilda en organisation som kunde föra de olika byaföreningarnas talan gentemot kommunen, i gemensamma frågor. I maj 1996 bildades därför den ideella föreningen ALLIS, Aktiv Levande Landsbygd i Söderhamn.

Ändamålsparagrafen i stadgarna var: Att vårda och utveckla en levande landsbygd genom att stimulera, stödja och samordna medlemsföreningarnas lokala arbete. Redan från starten i maj 1996 gick 10 byaföreningar med som medlemmar.

Det första stora arbetet var att inleda ett samarbete med Söderhamns kommun om ett projekt för landsbygden, som skulle finansieras av bl.a. EU-medel. Projektet resulterade i PLUS-stugor, d.v.s. att landsbygden skulle få tillgång till den så revolutionerande IT-tekniken med Internet och e-posthantering. Tyvärr styrdes projektet utifrån kommunens centralistiska värderingar. Byagrupperna och ALLIS fick inte alls det inflytande man hoppats på.

Inför nästa projekt var ALLIS och byagrupperna bättre förberedda. Efter en lång förberedelsedialog med kommunen kunde äntligen "Landsbygdsprojektet" komma igång. Då var ALLIS, och därmed byagrupperna, med och beslutade hur ansökningarna av delprojekt skulle fördelas. Likaså hade ALLIS ett avgjort inflytande vid anställningen av projektledare.

Projektet blev en succé, och samarbetet med kommunen fortsätter.
Den senaste milstolpen skedde 2006, då ALLIS tog beslutet att verka som ett kommunbygderåd, och kommunstyrelsen fastställde att: "Kommunbygderådet är kommunens viktigaste samarbetspartner i frågor om landsbygdsutveckling".

Läs mer på deras hemsida

Utbrett motstånd mot uranbrytning




Utbrett motstånd mot uranbrytning

Drygt hälften av de kommuner där man fått tillstånd till att leta uran har redan sagt nej till framtida brytning av uran. Det visar en genomgång som DN har gjort.

- Vi vill stämma i bäcken så tidigt som möjligt och visa att det är ett kompakt motstånd. Vi säger nej till brytning, förklarar Leif Johansson som är centerpartistiskt kommunalråd i Skövde.
 

Efter att regeringen kom överens om att gamla kärnreaktorer ska få ersättas med nya har svensk uranbrytning kommit i ny dager. I dag finns det tillstånd för prospektering efter uran i drygt trettio kommuner. Eftersom det inte alltid framgår helt klart vilka mineraler man letar efter går det inte att exakt ange hur många som rör uran. Men de 34 kommuner som DN kontaktat täcker den absoluta huvuddelen av dessa kommuner.
 

Av dessa har 18 på ett eller annat sätt, till exempel genom beslut i kommunfullmäktige eller uttalanden av kommunstyrelsen, sagt nej till framtida uranbrytning. I de andra 16 har man inte tagit ställning. Ingen kommun förordar brytning.
 

Skövde håller tillsammans med grannkommunerna Skara, Falköping och Tidaholm på att ta fram ett gemensamt uttalande där både prospektering och brytning avvisas.
 

Just Skövde och Falköping är de enda kommuner där man har erfarenhet av uranbrytning. Brytningen i Ranstad på Billingen upphörde i slutet av 1960-talet men nu vill det kanadensiska företaget Continental precious minerals börja leta igen.
 

- Den första ansökan gäller drygt 1 600 fastigheter och merparten av dem är i Skövde och på Billingen. Det ligger ytterligen en ansökan för ett betydligt större område och betydligt fler fastigheter, säger Leif Johansson.
 

Markägarna liksom kommunerna kan överklaga de undersökningstillstånd som ges av myndigheten Bergsstaten. Många av kommunerna gör det hela tiden och en av dem är Krokom i Jämtland.
 

- Vi får avslag nästan jämt. Men vi vill tala om för de företag som prospekterar vilken åsikt vi har och göra känt att vi kommer att utnyttja det kommunala vetot mot brytning. Vårt budskap är att det inte är någon idé att de är här och letar uran, säger Maria Söderberg, centerpartist och kommunalråd i Krokom.
 

Både Söderberg och Leif Johansson förutsätter att kommunernas rätt att säga nej till brytning får vara kvar. Vad regeringen anser i den frågan är osäkert eftersom ingen prospektering ännu lett till ansökan om att öppna en urangruva.
 

Men kommunernas uttalanden påverkar inte de bolag som sökt tillstånd för prospektering, säger Maria Söderberg.
 

- Bolagen är inte särskilt känsliga för opinioner. Jag har träffat dem vid flera tillfällen. De går efter reglerna och det gör vi också.
 

Arjeplog i Norrbotten är en av de kommuner som inte tagit ställning till eventuell framtida uranbrynting. Efter uppslitande diskussioner på 1970-talet är detta en mycket känslig fråga i kommunen och politikerna skjuter den därför framför sig.
 

- Jag är oerhört kluven i den här frågan. Jag är inte helt på det klara med min egen inställning till kärnkraften. Om jag landar att vi ska ha kärnkraft i Sverige tycker jag också att vi ska producera råvaran, säger det socialdemokratiska kommunalrådet Bengt-Urban Fransson.
 

Men han lutar åt att kärnkraften bör fasas ut.
 

I flera av de kommuner där tillstånd till prospektering getts har frågan ännu inte kommit upp på den politiska dagordningen.

Lars-Ingmar Karlsson

Läs mer i tidningen DN

Läs mer

Grafik

 Kärnkraften


Brittisk by till salu för 295 miljoner kronor




Brittisk by till salu för 295 miljoner kronor

22 stugor, butiker, en herrgård och en kricketklubb.

Rubbet kan bli ditt - förutsatt att du är mångmiljonär förstås.

Den lantliga byn Linkenholt i brittiska Hampshire är till salu.

Landskapet är idylliskt med böljande ängar, betande får och hus med halmtak.

Linkenholt borde tilltala många.

Nu finns chansen för alla med en välfylld plånbok att bli byns nya ägare.


Stöd till sjuka barn

Den brittiska byn nära Andover i Hampshire ligger ute på marknaden för cirka 295 miljoner kronor skriver BBC.

Bakom försäljningen står Herbert och Peter Blagrave. Släktingarna, som inte har några arvingar, har bundet upp familjens förmögenhet i en välgörenhetsfond.

Nu har de bestämt sig för att lägga ut sina tillgångar på marknaden.

Säljarna har ett stort travintresse och pengarna kommer gå till skadade travkuskar men även till sjuka barn och äldre.


Kyrkan säljs inte

Vad får man då för pengarna? 607 hektar åkermark, 22 stugor och hus, 182 hektar skogsmark, en kricketklubb, smeder och butiker.

Det enda som inte ingår i försäljningen är kyrkan från 1100-talet.

Linkelnholt har fyrtio bofasta. Flera bybor som BBC har pratat med är oroliga inför försäljningen.

- Det är ganska tråkigt att byn är till salu. Vi hoppas bara att någon vill köpa den och det kommer att fortsätta i samma anda, säger Elsie Smith, 75 år.

Kvinnan föddes bara några meter ifrån sitt nuvarande hem och trivs i den lugna bygden. Byn får inte bli en stad.

Elsie Smith träffade sin man genom sin syster och systern gifte sig i sin tur med makens bror.

Försäljningen rör upp känslor.

Men det är inte första gången Linkenholt är till salu. 1964 såldes byn för drygt fem miljoner kronor.

Läs mer i tidningen Aftonbladet

Se inslaget på aftonbladets webbtv
Brittiska byn Linkenholt kan köpas för 295 miljoner kronor.


Vindkraft kan skapa 18 000 nya jobb




Vindkraft kan skapa 18 000 nya jobb

Vindkraftindustrin kan bidra med cirka 18 000 årsarbeten år 2020.

Svensk Vindenergi bedömer att det kommer att byggas sammanlagt 15 TWh vindkraftsel på land och 10 TWh till havs fram till år 2020. Idag är produktion vindkraftsel 2 TWh.
Detta innebär att fram till år 2020 genererar den planerade utbyggnaden av vindkraft totalt cirka 110 000 årsarbeten ackumulerat under perioden.

Rapporten visar också på att den regionala fördelningen av arbetstillfällen för landbaserad vindkraft är, Norrland 70 procent, Götaland 25 procent och Svealand 5 procent. För havsbaserad vindkraft är fördelningen Götaland 65 procent och Norrland 35 procent.

Sveriges konkurrenskraft är mycket god och kostnadsläget är betydligt lägre här än i Nordeuropa. Så vi har mycket bra förutsättningar att lyckas med vår satsning på att expandera vindkraften i landet.

Källa: Svensk Vindenergi

Läs mer i Land Lantbruk


Rika tvingas dela med sig av marken




Rika tvingas dela med sig av marken

Bolivias president Evo Morales tar 38000 hektar jordbruksmark från rika markägare och ger till fattig ursprungsbefolkning.

Marken har konfiskerats från fem stora gårdar i Bolivias östra lågland sedan en ny grundlag gjort det möjligt, rapporterar TT. Ranchägarna, som har anklagats för att låta sina anställda arbeta under slavliknande villkor, protesterar och hotar med att stoppa överlämnandet av marken. Evo Morales har liten sympati för jordägarna.

-Privat egendom kommer alltid att respekteras men vi vill att människor som inte är intresserade av jämlikhet ska ändra sitt tänkande och fokusera mer på landet än på pengar, sade han.

Markägarna har fortfarande möjlighet att överklaga exproprieringen i en marknadsdomstol.

Läs mer i tidningen ATL


Tyska mjölkbönder planerar ny strejk




Tyska mjölkbönder planerar ny strejk

Mjölkproducenter i Europa planerar leveransstrejk. Det är enda alternativet för ett högre mjölkpris, menar intresseorganisationernas representanter.

De tyska mjölkböndernas intresseorganisation BDM, som är en del av European Milkboard, funderar på att på nytt stoppa leveranserna av mjölk för att pressa mjölkpriset uppåt. Det skriver den finska tidningen Landsbygdens Folk.

En liknande aktion i somras fick tillfälligt priserna att gå uppåt. Nu när situationen är än värre, och mjölkpriserna på flera håll i Europa gått ner till 20 Eurocent per kilo, kan det alltså bli aktuellt igen.

Krav på minskade kvoter
BDM ställer även krav på EU att minska mjölkkvoterna igen.

- Det var fel att höja mjölkkvoterna. Nu måste de krympas på nytt, säger BDM:s ordförande Romuald Schaber enligt Landsbygdens folk.

Mjölkbönderna fortsätter att protestera mot det låga mjölkpriset runt om i Europa. De sista månaderna har aktioner utförts i Bulgarien, Grekland och Lettland och senast i torsdags demonstrerade 8000 bönder från Tyskland, Slovakien, Polen, Österrike, Ungern, Slovenien, Litauen och Tjeckien på gatorna i Prag.

Förra fredagen samlades 300 tyska mjölkproducenter i Hamburg av samma anledning. Och med sig hade de ett hundratal traktorer som de paraderade med i staden. Enligt European Milk Board kan utslaktning av kor snart bli "den bittra konsekvensen av läget på mjölkmarknaden".

Tysk kritik
Producenterna inväntar nu nya samtal om mjölkpriskrisen inom EU.

Tysklands jordbruksminister, Ilse Aigner, har kritiserat både kvothöjning och en ny beräkningsmetod av mjölkens fetthalt som i praktiken innebär att 1,7 miljoner ton extra mjölk kommer ut på marknaden.

Läs mer i tidningen ATL


Swessar leder resa till svenskbygderna




Swessar leder resa till svenskbygderna

Bishop Hill i Illinois är Sveriges förnämsta minnesmärke utomlands. På gravstenarna på kyrkogården kan besökarna läsa ortsnamn från Hälsingland som Alfta, Bollnäs och Söderala.

Gun-Marie Swessar leder en resa till Bishop Hill och andra svenskbygder i mellanvästern i USA i slutet av september. Hon är själv en stor vän av svenskbygderna och har gjort fem längre resor där under en tioårsperiod.
Hon har under denna tid hunnit bygga upp ett kontaktnät, som hon kommer att använda sig av under denna resa.
- Jag har daglig kontakt med mina vänner i Minnesota, Iowa och Illinois, dit vi ställer kosan denna gång. Min första tanke var att göra resan i rätt ordning emigranthistoriskt sett, det vill säga börja i Chicago och sluta i Minneapolis. Men nu åker vi baklänges och börjar i Minneapolis, säger Gun-Marie Swessar.

I mitten av 1800-talet tog de svenska emigranterna sig till Chicago från New York först med kanalbåtar som bogserades av ångbåtar på Hudsonfloden den 20 milen till Albany. Där började Eriekanalen och de grundgående båtarna drogs av hästar eller oxar.
Från Buffalo åkte man med ångbåt över de stora sjöarna till Chicago. Där köpte de in hästar, vagnar och proviant för den fortsätta till platser som Bishop Hill och Stratford (även kallat Lilla Ovanåker eftersom många kom just från Ovanåker dit) som är den tredje äldsta bosättningen i Iowa och dit resenärerna även kommer i september. I år firar Lilla Ovanåker 160 år.
- När jag lade upp programmet ville jag att vi skulle komma dit där många svenska invandrare kom. Det ska också vara ett roligt program. Jag har plockat ut det gottaste som finns att besöka, säger Gun-Marie Swessar.

Därför kommer det också att bli besök i USA:s största shoppingcenter, med nöjesfält och 600 butiker. Chicago kommer man att bese ordentligt med Andersonville, där svenskarna bodde, Swea restaurant och Swedish-American museum center.

Läs mer i tidningen Ljusnan

Fortsatt nattåg genom Hälsingland




Fortsatt nattåg genom Hälsingland

Rikstrafiken fortsätter stödja nattågen till övre Norrland som passerar Bollnäs och Ljusdal.
I en rapport till regeringen anser Rikstrafiken att nattågen är nödvändiga.

Läs mer i tidningen Ljusdals Posten

Samarbete om IT-lösningar




Samarbete om IT-lösningar

EU, staten, kommuner, länsstyrelsen, högskolan och företag har satsat över 56 miljoner kronor

Satsningen på att ta fram IT-lösningar för stat, kommuner och landsting har lockat finansiärer.
Nu fortsätter arbetet med gemensamma nät och samarbete vid olyckor och kriser.

Testbädd Gävleborg skulle på tre år göra länet till ett nav för dataindustrin, på samma sätt som Arjeplog är det för bilbranschen.


Där är man inte än säger projektledaren Magnus Ernström, men projektet har ändå gått över förväntan. EU, staten, kommuner, länsstyrelsen, högskolan och företag har varit villiga att satsa drygt 56 miljoner kronor, drygt 20 miljoner kronor mer än man räknat med.

- Den här världen är full av powerpointpresentationer och här är det verklighet, säger Magnus Ernström.


Länets centrum för ny teknik, Teknikparken Future position X och TV & medialab, Sandvikens informationssystem, Fiber optic valley och IHT i Bollnäs, har utvecklat nya IT-användningsområden åt stat, kommuner och landsting. I det arbetet har de också knutit nya företag till sig.


Ett resultat är det gemensamma nät för kommuner och landsting i länet, som bland andra biblioteken börjat använda och vårdpersonal ska få ett adressregister i. Ett hinder är dock att kommunerna har olika programvara, något man tittar på just nu.


Alla inblandade i kriser och olyckor ska snabbt få relevant information om något händer, i ett system som på sikt ska bli nationellt.


Till exempel har ambulanspersonalen i dagarna börjat filma och prata in från olycksplatser för att via mobilen kunna förbereda sjukhuset.

Tjänster via tv:n håller på att tas fram. De vänder sig bland annat till de som har hemtjänst, men tanken är att rikta sig till alla kommuninvånare.


I Sandviken tar man fram ett program där anställda inom äldreomsorgen får sin erfarenhet och utbildning översatt till ett gemensamt betygssystem, där man kan se om och i så fall vad man behöver komplettera. Magnus Ernström tror att kommuner i hela landet kommer att använda systemet, som redan används i flera företag, i framtiden.

Hur många jobb Testbädd Gävleborg skapat törs Magnus Ernström inte säga.

Han tror att det tidigast 2011 blir några jobb direkt genom Testbädden.

De företag som varit inblandade uppger att projekt med anslutning till den medfinansierat 14 nya företag, bidragit till att behålla 18 jobb och skapat 243 nya.

Arbetet som kommit igång under Testbäddens tre år fortsätter nu och Gävleborg har börjat samarbeta med Dalarna och Värmland.


Projektet startade för att plåstra om länet efter telekomkrisen och har hållits i gång under högkonjunkturen. Hur lågkonjunkturen kommer att påverka vill Magnus Ernström inte sia om.

- Nu är det upp till bevis och se hur det funkar på riktigt.

Läs mer i Gefle Dagblad


Elever i Nordanstig ska få ekologisk mat




Elever i Nordanstig ska få ekologisk mat

Barn och ungdomar i skolan ska få bra och hälsosam mat. Därför ska all mat som serveras i Nordanstigs skolor vara ekologisk och fri från genmanipulation. Det föreslås i två motioner till kommunfullmäktige.

Läs mer i tidningen Hudiksvalls Tidning

Japaner lär sig bygga musikaliska broar




Japaner lär sig bygga musikaliska broar

En ton vardera och tungan rätt i mun var det som krävdes när Bunnemetoden lärdes ut till sex japaner. De fick bygga musikaliska pussel med stränginstrument och klangplattor som ska användas inom vården.

Läs mer i Hudiksvalls Tidning

Nu finns Hanebo Framtid på nätet...




Hanebo Framtid
Samverkan för byggdens utveckling

Verksamhet
Att utveckla bygden genom samverkan med privatpersoner, företag, föreningar,organisationer och myndigheter.

Syfte
Att tillföra kunskap och kompetens i samråd med samhällets offentliga och kommersiella strukturer, detta för att tillgodose bygdens innevånare med bästa möjliga förutsättningar för arbete, boende och fritid,

Policy
Att flertalet intressenter skall uppfatta Hanebo Framtid som en förening som ser möjligheter och skapar framtidstro för bygden och nyfikenhet hos vår gäster och besökare.

Ladda ner deras senaste nummer av "Hänt i Bygden" här! 1_2009

Gå in och titta på Hanebo Framtids hemsida

Kärnkraftsvännerna lurar sina väljare




Kärnkraftsvännerna lurar sina väljare

Så var det detta med kärnkraften! En nyligen publicerad opinionsundersökning visar att svenskarna är mer positiva än någonsin till kärnkraften. Själv har jag svårt att bestämma mig, men min tvekan bottnar i riskerna med det radioaktiva avfallet. Men jag håller hårt på de demokratiska spelreglerna och vi har haft en folkomröstning som gav ett tydligt besked om avveckling. Det uppdraget fick politikerna och budskapet var tydligt; ta fram alternativa energikällor. I dag har vi en överkapacitet av energi. Den ökningen av elpriset som alla fått betala för en tid sedan går bland annat till att investera i vindkraftverk som kan producera mer el för att sälja utomlands.

Tack vare avregleringen av elmarknaden har vi i Sverige ingen fördel av att vara självproducerande av el. Tvärtom har elpriserna bara ökat och det drabbar inte minst den elintensiva industrin. Det har sin tur inneburit att många drömmer om mera kärnkraft i tron på att den skulle sänka elpriserna. Så blir det givetvis inte! Hur mycket el vi än producerar så kommer överskottet att säljas, vinsterna att gå till kraftbolagen och kunderna får stå för kostnaderna. De politiker som talar sig varma för kärnkraften lurar med andra ord sina väljare. Dessutom framstår de som inkompetenta. I brist på nytänkande och utveckling håller de fast vid gammal teknik. Trots att den är så farlig att den kan förgöra en hel värld.

Jag tycker det är sorgligt!


Lotta Gröning

Läs mer i Aftonbladet

Surdegslyftet




Surdegslyftet

De små bagerierna som bakar riktigt surdegsbröd utan tillsatser blir allt fler. Folk står i kö för att köpa en dagsfärsk limpa och priset på 80 kronor avskräcker inte. Förutom bagerierna är Saltå Kvarn ett av företagen som fått ett kraftigt uppsving. Samtidigt jäser surdegarna i hemmen. Det har hänt något med brödet.


Läs mer i Svenska Dagbladet


Förlovningen glädjer prylförsäljare




Förlovningen glädjer prylförsäljare

Prinsturismen spirar i Ockelbo. Mikael Olsson som säljer prylar med märket Ockelbo har märkt av ett ökat intresse efter förlovningen mellan bygdens son Daniel Westling och kronprinsessan Victoria, skriver Arbetarbladet på nätet.

Logotypen är densamma som när skotrar och båtar tillverkades under varumärket Ockelbo.

Olsson har bland annat fått gratisreklam genom att ortens kommunalråd burit en toppluva med märket i tv.

- Det är positivt, jättekul. Just den tisdagen när intervjun med kommunalrådet om förlovningen sändes i tv var det ett väldigt tryck på sidan och intresset har hållit i sig lite, säger Mikael Olsson till tidningen.

Han har dock inga planer på att trycka upp t-shirts med Daniel och Victoria, det tycker han är att gå över gränsen.


Ockelbo TT

Läs mer i Svenska Dagbladet

Läs mer



Vindkraftsetableringar förenklas i ny proposition






Vindkraftsetableringar förenklas i ny proposition

Pressmeddelande från Miljödepartementet: Regeringen har överlämnat propositionen Prövning av vindkraft till riksdagen. För att förkorta och snabba på handläggningstiderna för vindkrafts­etableringar föreslås bland annat att kraven på detaljplan och bygglov i huvudsak slopas när ett vindkraftverk fått tillstånd enligt miljöbalken.


Regeringen tidigare presenterat ett mål om att hälften av energin ska vara förnybar till år 2020, med bland annat en plan för att tiodubbla utbyggnaden av vindkraften. Eftersom uppförandet av ett vindkraftverk idag är föremål för två parallella processer i plan- och bygglagen respektive miljöbalken, där prövningarna är snarlika, vill regeringen med propositionen förenkla tillståndsgivningen.


- Från att Sverige var först av alla med att starta att bygga ut vindkraft så har vi blivit ett av de långsammaste länderna. Vi vill ändra på detta och bana väg för en expansion av vindkraften. Då krävs att vi tar bort stoppklossarna i handläggningen, främst genom att den så kallade dubbelprövningen av vindkraftsärenden slopas, säger miljöminister Andreas Carlgren.

Regeringen föreslår att den samlade prövningen av vindkraftverken ska ske vid miljötillståndsprövningen. De nuvarande kraven på detaljplan och bygglov tas i huvudsak bort i det fall uppförandet av vindkraftverk har fått tillstånd enligt miljöbalken.  Även för mindre vindkraftverk som inte kräver miljötillstånd slopas i regel kravet på detaljplan, genom att det kommer att räcka med bygglov förenklas prövningen även för dessa. Det ska fortfarande finnas krav på detaljplan när vindkraft avses att uppföras i områden där det råder stor efterfrågan på mark för bebyggelse eller anläggningar.


I miljötillståndsprövningen kommer även lokaliseringen och påverkan på omgivningen att prövas noga. Grannar och sakägare kan påverka under processen och även överklaga beslutet. Till skillnad från dagens regler kommer det inte att vara möjligt att överklaga flera olika beslut som tas vid olika tidpunkter i processen, vilket försenar projekten.


Kommunerna ges medbestämmande genom att kommunens godkännande krävs för projekt som tillståndsprövas enligt miljöbalken, d.v.s. större verk eller vindkraftparker. Regeringen ska kunna tillåta en anläggning för vindkraft om det från nationell synpunkt är synnerligen angeläget att verksamheten kommer till stånd. Förutom regelförenklingar har regeringen sedan tidigare tillfört regeringen resurser för snabbare handläggning. Staten lägger omkring 165 miljoner per år till vindkraften genom medel till översiktsplanering, ett nationellt nätverk för vindbruk och medel för minskade handläggningstider till länsstyrelser och miljödomstolar.

Bakgrund


Utbyggnaden av vindkraft är även en del i arbetet med att nå det av riksdagen fastställda miljökvalitetsmålet Begränsad klimatpåverkan. Enligt den överenskommelse om energi- och klimatpolitiken som träffats mellan regeringspartierna fastställs en ny planeringsram för vindkraft till 30 TWh till år 2020. Detta ligger i linje med Energimyndighetens remissbehandlade förslag, varav 20 TWh ska ske till lands och 10 TWh till havs.


I tilläggsdirektiven till Miljöprocessutredningen i december 2007 fick utredningen bland annat i uppdrag att utreda behovet av författningsförändringar i fråga om förnybar energi. En del i uppdraget var att utreda möjligheterna att förenkla de delar av regelverket som påverkar förutsättningarna för etablering av vindkraft och då särskilt se till att så kallad dubbelprövning av tillstånden undviks. I direktiven nämndes också vissa specifika krav som behövde ses över, exempelvis detaljplanekravet vid etablering av vindkraft och förbudet mot uppförande av anläggningar i områden som ingår i riksintresset "obruten kust". Miljöprocessutredningen överlämnade sitt delbetänkande "Prövning av vindkraft" (SOU 2008:86) den 6 oktober 2008.


Kontakt:
Mattias Johansson
Pressekreterare hos Andreas Carlgren
08-405 22 69
070-950 22 45

Leif Holmberg
Politiskt sakkunnig
08-405 23 88

Susanne Gerland
Rättssakkunnig
08-405 15 72
-------------------------
Läs mer
Vindkraft (
http://www.regeringen.se/sb/d/2448/a/47768)

Relaterade publikationer
Prop. 2008/09:146 Prövning av vindkraft
(
http://www.regeringen.se/sb/d/11547/a/122460)

Ulrik Strömberg

Läs mer på Hela Sverige Ska Leva


Vindkraftsetableringar förenklas i ny proposition




Vindkraftsetableringar förenklas i ny proposition

För att snabba på handläggningstiderna för etableringar slopas kraven på detaljplan och bygglov.

Det efter att ett vindkraftverk fått tillstånd enligt miljöbalken.

Regeringen tidigare presenterat ett mål om att hälften av energin ska vara förnybar till år 2020, med bland annat en plan för att tiodubbla utbyggnaden av vindkraften. Eftersom uppförandet av ett vindkraftverk idag är föremål för två parallella processer i plan- och bygglagen respektive miljöbalken, där prövningarna är snarlika, vill regeringen med propositionen förenkla tillståndsgivningen.

Bana väg för expansion
- Från att Sverige var först av alla med att starta att bygga ut vindkraft så har vi blivit ett av de långsammaste länderna. Vi vill ändra på detta och bana väg för en expansion av vindkraften. Då krävs att vi tar bort stoppklossarna i handläggningen, främst genom att den så kallade dubbelprövningen av vindkraftsärenden slopas, säger miljöminister Andreas Carlgren.

Regeringen föreslår att den samlade prövningen av vindkraftverken ska ske vid miljötillståndsprövningen. De nuvarande kraven på detaljplan och bygglov tas i huvudsak bort i det fall uppförandet av vindkraftverk har fått tillstånd enligt miljöbalken. Även för mindre vindkraftverk som inte kräver miljötillstånd slopas i regel kravet på detaljplan, genom att det kommer att räcka med bygglov förenklas prövningen även för dessa. Det ska fortfarande finnas krav på detaljplan när vindkraft avses att uppföras i områden där det råder stor efterfrågan på mark för bebyggelse eller anläggningar.

Inte möjligt att överklaga flera olika beslut
I miljötillståndsprövningen kommer även lokaliseringen och påverkan på omgivningen att prövas noga. Grannar och sakägare kan påverka under processen och även överklaga beslutet. Till skillnad från dagens regler kommer det inte att vara möjligt att överklaga flera olika beslut som tas vid olika tidpunkter i processen, vilket försenar projekten.

Kommunerna ges medbestämmande genom att kommunens godkännande krävs för projekt som tillståndsprövas enligt miljöbalken, d.v.s. större verk eller vindkraftparker. Regeringen ska kunna tillåta en anläggning för vindkraft om det från nationell synpunkt är synnerligen angeläget att verksamheten kommer till stånd. Förutom regelförenklingar har regeringen sedan tidigare tillfört regeringen resurser för snabbare handläggning. Staten lägger omkring 165 miljoner per år till vindkraften genom medel till översiktsplanering, ett nationellt nätverk för vindbruk och medel för minskade handläggningstider till länsstyrelser och miljödomstolar.

Bakgrund
Utbyggnaden av vindkraft är även en del i arbetet med att nå det av riksdagen fastställda miljökvalitetsmålet Begränsad klimatpåverkan. Enligt den överenskommelse om energi- och klimatpolitiken som träffats mellan regeringspartierna fastställs en ny planeringsram för vindkraft till 30 TWh till år 2020. Detta ligger i linje med Energimyndighetens remissbehandlade förslag, varav 20 TWh ska ske till lands och 10 TWh till havs.
I tilläggsdirektiven till Miljöprocessutredningen i december 2007 fick utredningen bland annat i uppdrag att utreda behovet av författningsförändringar i fråga om förnybar energi. En del i uppdraget var att utreda möjligheterna att förenkla de delar av regelverket som påverkar förutsättningarna för etablering av vindkraft och då särskilt se till att så kallad dubbelprövning av tillstånden undviks. I direktiven nämndes också vissa specifika krav som behövde ses över, exempelvis detaljplanekravet vid etablering av vindkraft och förbudet mot uppförande av anläggningar i områden som ingår i riksintresset "obruten kust". Miljöprocessutredningen överlämnade sitt delbetänkande "Prövning av vindkraft" (SOU 2008:86) den 6 oktober 2008.

Källa: Regeringen

Läs mer i Land Lantbruk


Mjölkprotesterna mot Coop sprider sig




Mjölkprotesterna mot Coop sprider sig

Nu sprider sig protesterna mot Coops beslut att byta ut de lokala mejerivarorna mot Arla.
I Hälsingland hotar föreningen Hanebo Framtid med att klippa sina Coop-medlemskort om det lokala Milkos sortiment försvinner ur hyllorna.

- Vi hoppas att de ska ändra sig och det får de göra kvickt, säger ordförande Irene Frank.

I Gävle blev det ramaskri när Konsum Gävleborg meddelade att Gefleortens mejerivaror skulle försvinna och ersättas av Arla, till följd av ett centralt Coop-beslut. Nu höjs rösterna mot beslutet också på andra håll i länet.

I Kilafors, söder om Bollnäs, har föreningen Hanebo Framtid skrivit ett öppet brev till Konsum Gävleborg, där man kräver att beslutet ändras.


"Vi känner oss lurade"

- Vi ser det här som väldigt allvarligt hot, både för bygdens överlevnad och för böndernas. Vi ska få en ny Konsumbutik och handlaren har skrivit i vår tidning att han vill ha närproducerat. Vi känner oss lurade, säger Irene Frank, ordförande i Hanebo Framtid.


Föreningen hotar också med att klippa sina medlemskort i Coop om Milkos varor försvinner.

I Gävle ändrades beslutet att ta bort Gefleortens varor efter protesterna och man hoppas att samma sak ska hända med Milko.


- Det känns att hela bygden står bakom det här.

Det är ingen idé att de kommer upp hit med Arla, vi hoppas att den mjölken får surna på hyllorna, säger Frank.

Läs mer i Arbetarbladet


Prylar från Ockelbo säljer bra efter förlovningen




Prylar från Ockelbo säljer bra efter förlovningen

Det har redan visat sig att det finns pengar att tjäna på prinsturism i Ockelbo. Mikael Olsson som driver en webbshop där han säljer prylar med Ockelbologgan har märkt av ett ökat intresse för sina produkter sedan förlovningen mellan Daniel och Victoria.

- Kommunalrådet hade en av våra toppluvor i en tv-intervju och samma kväll ramlade det in en massa förfrågningar i vår webbshop. Nu har vi fler beställningar än vi kan leverera, säger han.

Mikael Olsson är son till Kjell Olsson som sålde skotrar och plastbåtar av märket Ockelbo. Numera sträcker sig Kjells försäljning bara till reservdelar till båtarna, men sedan i somras driver sonen webbshopen Ockelbo Collection där han drar nytta av den kända logotypen som hans pappa har patent på.

Känd snöskoter

- Just den här loggan har ju en lång, egen historik. Det var därför jag fick för mig att starta det här, säger Mikael Olsson.

På webbshopen finns det mesta; t-shirts, kepsar och hemstickade toppluvor - alla med det välkända skotermärket som tryck.

- Jag har flest kunder norrifrån. Jag skulle tro att det är människor som har snöskotrar av märket Ockelbo och jag skulle tro att det blir mer båtfolk till sommaren, säger Mikael Olsson.

Förlovningen satte fart

Men sedan en månad tillbaka har även ett annat klientel hittat till Olssons webbshop och den troliga förklaringen är Daniel Westlings förlovning med kronprinsessan Victoria.

- Det är positivt, jättekul. Just den tisdagen när intervjun med kommunalrådet om förlovningen sändes i tv var det ett väldigt tryck på sidan och intresset har hållit i sig lite.

Gränsen går vid t-shirt

Kommunledningen har antydigt att de inte vill utnyttja Daniel och Victoria i sin marknadsföring av orten, men Mikael Olsson ser inget fel i att dra nytta av det nyväckta intresset för orten och den gamla logotypen.

Men att trycka upp t-shirts med Daniel och Victoria på tycker han är att gå över gränsen.

- Nej, det tror jag inte blir aktuellt. Ockelbologgan lever ett eget liv och blir det ett större intresse för den på grund av dem så är det jätteroligt, men t-shirtar med dem får någon annan göra, inte jag.

Läs mer i Arbetarbladet


En strålande satsning och Birgitta spar pengar




En strålande satsning och Birgitta spar pengar

Solfångare är på väg att bli vanligt. I Gävleborgs län har över 550 husägare beviljats bidrag för att installera solvärme. För Birgitta Larsson i Bomhus kändes det rätt att välja miljövänlig värme.
- Jag är hellre beroende av solen än elbolagen, säger hon.

För hennes del kom beslutet när det var dags att byta ut husets oljepanna. Oljan hade sinat och det kändes fel att fylla på.

- Jag ville ha ett miljövänligt alternativ och tyckte att solfångare lät spännande, säger Birgitta Larsson.

Värdefulla råd

Hon fick kontakt med en energirådgivare som gav värdefulla råd och tipsade henne vidare till en tillverkare. Resultatet blev en solvärmeanläggning speciellt anpassad för den branta lutningen på hennes tak.

Hela anläggningen med solfångare och värmepumpen, som står i källaren, kostade 45 000 kronor. Totalt med installation och arbete landade det på cirka 80 000 kronor.

Engångssumma

- Jag hade ändå varit tvungen att lägga ut 20 000 kronor på en ny varmvattenberedare. Jag gillar att vara självförsörjande och det jag har investerat är en engångssumma. Resten sköter sig själv, säger hon.

Enligt Energimyndigheten kan en solvärmeanläggning minska behovet av köpt energi med 2 000-6 000 kWh/år i en medelstor villa beroende på system och solfångarsystem. En förutsättning för att solvärme ska fungera är att huset har ett vattenburet värmesystem.

Det behöver inte vara fullt solsken för att värme ska produceras. När Arbetarbladet besöker Birgitta Larsson en halvmulen marsdag visar mätaren för kapaciteten 30 procent.

Gratis varmvatten i somras

Anläggningen kom upp i slutet av maj förra året, så någon helårseffekt har hon ännu inte märkt av.

- Jag kommer att tjäna på det, men hur mycket vet jag inte. Min upplevelse förra sommaren var att jag hade gratis varmvatten hela sommaren, och så låga elräkningar har jag aldrig haft förut. Det var nästan bara abonnemanget och elen till mina hushållsapparater, säger hon.

Solvärme kan locka fler

Uno Hammarberg, energirådgivare i västra Gästrikland, tror att stigande elpriser gör fler lockas att installera solvärme.

- Det kommer mer och mer frågor om solvärme, och konkreta frågor från många som vill göra något, säger han.

Nu hoppas han att regeringen ska införa bidrag även för solceller och göra det möjligt för människor att sälja tillbaka el till elnätet.

Fakta. Solvärme

En solvärmeanläggning kan minska behovet av köpt energi med 2 000-6 000 kWh/år i en medelstor villa beroende på system och solfångarsystem.

Solvärmen kan svara för huvuddelen av värme och varmvattenbehovet under 4-6 månader i en medelstor villa i södra Sverige och under något kortare period i norra Sverige. En förutsättning är att huset har ett vattenburet värmesystem.

Solvärme är det minst miljöpåverkande uppvärmningsalternativet eftersom det i princip inte ger några utsläpp till luften.

En solvärmeanläggning för villa kostar mellan 10 000 och 50 000 kronor. Kostnad för installationen tillkommer.

Via länsstyrelsen kan ansöka om bidrag till installation av solvärmeanläggning. Till småhus ges maximalt 7 500 kronor. Stödet baseras på mängden värme systemet kan prestera.

Från 1 januari 2009 gäller samma regler för stöd till solvärme för privatpersoner och företag.

Källa: Energimyndigheten, Boverket och Länsstyrelsen i Gävleborgs län.

Läs mer i Arbetarbladet


Malena Ernman tog hem segern...




Malena Ernman tog hem segern

Det blir operapop som i Moskva i maj. Malena Ernman vann Melodifestivalen 2009 i en superjämn final med den kitschiga "La voix".
- Jag ska skrika mig hes i kväll, jag är så lycklig.

Malena Ernman kom med i Melodifestivalen som joker, och ansågs på sin höjd kunna ta sig vidare till Andra chansen. Hennes Fredrik Kempe-skrivna operapoplåt "La voix" gick dock mycket längre. Direkt till final från deltävlingen i Malmö, och därefter succé i finalen. Full pott av folket, men bara en åttondeplats av juryn.

- Jag är så smickrad av folkets röster att det inte finns ord. De har visat stort mod genom att rösta fram en operasång, jublade Malena Ernman efteråt.

Angenäma problem

Segern i Melodifestivalen ställer till angenämt bekymmer för 38-åriga Ernman, hett eftertraktad på operascener världen över. Redan på söndagsförmiddagen skulle mezzosopranen ta ett flyg till Tyskland för att börja jobba "på riktigt" igen. Troligen måste hon stuva om rejält i schemat för de två veckor hon nu behöver spendera i Moskva.

- Den kärlek jag känner i kväll går inte att jämföra med att stå på operascenen. Det här smäller högre än allt annat, förutom mina två barn, sade Malena Ernman.

Tvåa i den väldigt ovissa finalen blev Caroline af Ugglas, som efter tio år som udda fågel i Musiksverige nu får sägas vara folkkär. Hon fick även näst flest röster av folket.

EMD kom trea, efter att ha fått rätt jämna poäng av såväl tv-publik som jury.

Favoriten föll

Sämre gick det för Måns Zelmerlöw, som inför finalen nämnts som vinnarfavorit. Det blev bara en fjärdeplats, trots att han fick högst poäng av juryn. Han vägrade dock deppa:

- Jag kommer tillbaka. Med en ännu bättre låt och ett ännu bättre nummer.

Dawn Finer juryfavorit

Den internationella juryns röster lästes upp av serbiska Marija Serifovic som vann schlager-EM 2007.

Den kritiserade jurygruppen gav sin tolvpoängare till Sarah Dawn Finers "Moving on" och tian till Caroline af Ugglas. Kanske är det dock ett dåligt tecken inför Moskva att Malena Ernman bara fick en poäng "internationellt".

Allra sämst gick det för Molly Sandén, som fick den osmickrande sistaplatsen i tävlingen, efter att endast ha skrapat ihop två poäng.

Finalen inleddes med att Petra Mede med startfältet i släptåg kördes in på ett lastfordon till tonerna av en ryskinfluerad Kylie Minogue-låt som hon själv sjöng. Mede sade i veckan att hon skulle känna sig extremt stolt när kamerorna slocknat på lördagskvällen, och med facit i hand måste hon sägas ha all rätt att känna så.

Nu tar schlagermusiken välbehövlig vila i ett par månader. Tisdag den 12 maj tävlar Sverige i den första semifinalen i schlager-EM i Moskva, och förhoppningsvis återfinns Malena Ernman även i startlistan när finalen avgörs fyra dagar senare.

Michael Jackson har aldrig gjort sig känd för måttlighet och sent på torsdagen bekräftades det femtionde datumet för hans show "This is it" på O2 Arena i London, som tar 20‑000 åskådare. Om samtliga biljetter går åt kommer alltså precis en miljon människor se vad som presenterats som hans sista spelningar någonsin - i Storbritannien.

Hittills finns ingenting som pekar mot att han inte skulle lyckas fylla Arenan 50 gånger. På fredagen, när den ordinarie försäljningen startade, var 360 000 förbeställda biljetter redan sålda och köerna utanför O2 Arena ringlade långa.

Den ende ser ut att kunna sätta stopp för ett historisk konsertrekord är Michael Jackson själv. Stjärnan har inte genomfört en längre turné på tolv år./TT Spektra

Läs mer i Arbetarbladet

Läs mer i Gefle Dagblad

Läs mer på SR


Elpriserna fortsätter rasa...




Elpriserna fortsätter rasa

Elpriserna fortsätter att falla. Spotpriset, som styr det rörliga priset, blev för februari 41,7 öre per kilowattimme, drygt två öre lägre än i januari.
Sedan september förra året har spotpriset mer än halverats.
Även terminspriserna, som styr det bundna priset, går stadigt nedåt.

Läs mer i Hudiksvalls Tidning

Haneboprotester mot Coop




Haneboprotester mot Coop

Föreningen Hanebo framtid i Bollnäs kommun hotar nu med att klippa medlemskorten i Coop.


 Hanebo framtid hotar klippa konsumkort


I ett öppet brev till Konsum Gävleborg protesterar föreningen mot att Arlas mejerivaror ska finnas i hälsingebutikerna istället för lokalproducerade från Milko.

Irene Frank är ordförande i föreningen:

- Vi kräver att man tar tillbaka de här och har Milkoprodukterna i Konsumbutikerna här i Hälsingland också.


Vad händer annars?

- Vi uppmanar kunderna att inte handla Arlaprodukter och vi får se om det blir en aktion att klippa Konsumkort. Vi ser väldigt allvarligt på det här i alla fall.

För några veckor sen berättade Coop att Arla är ny huvudleverantör av mejeriprodukter till Coops butiker i Sverige.


Massiva protester
Efter massiva protester meddelade Konsum Gävleborg tidigare i veckan att lokalproducerade varor från Gefleortens mejeriförening kommer att finnas kvar i konsumbutiker i Gästrikland.


Upprörd
Men hur det blir i Hälsingland med Milkos produkter har inte meddelats och det gör Irene Frank arg.

- I dessa tider tycker man att det borde vara samförstånd mellan konsumenter, handlare och bönder för att bygden ska överleva.

Agneta Sundberg

Läs mer på SR


Milko sänker avräkningspriset med 20 öre




Milko sänker avräkningspriset med 20 öre

Milkos styrelse har beslutat att sänka avräkningspriset med 20 öre från och med den 1 april.

Den svenska mejerimarknaden är satt under stor prispress och konkurrensen har hårdnat betydligt på kort tid. Detta samtidigt som det på världsmarknaden råder ett överskott på mjölkprodukter. För drygt en vecka sedan tvingades Arla sänka avräkningspriset med 25,8 öre.
- Det råder en närmast extrem situation på den svenska mjölkmarknaden och lönsamheten för de svenska mejerierna minskar stadigt. Mot denna bakgrund är det nödvändigt att sänka avräkningspriset för att inte riskera Milkos ekonomi i framtiden, säger Milkos vd Erik Gumabon.

- Vi genomgår ett ekonomiskt reningsbad med tre tuffa år framför oss. Koncernens fokus är att ha en ekonomi i balans och då krävs det att vi också fattar svåra men nödvändiga beslut.
Under 2008 betalade Milko i genomsnitt 20 procent högre avvräkningspris till sina ägare jämfört med 2007. Möjligheterna att hålla ett lika högt avräkningspris under 2009 bedöms vara små.
Erik Gumabon menar att Milko måste bli snabbare på att justera avräkningspriset beroende på hur efterfrågan utvecklar sig
- Samtidigt fortsätter vi arbetet med Milkos koncernstrategi för att lyckas med omställningen till ett modernt och konsumentinriktat mejeriföretag.

Milkos koncernstrategi bygger dels på genomförandet av ett kostnadsprogram med målsättningen att sänka den totala kostnadsmassan med 50 mkr om året fram till 2012, dels fokusera på färskvarorna och påläggen samt minska ostförsäljningen.

Vid sidan av koncernstrategin har Milko tagit initiativ till mjölkhandslaget - ett handslag mellan mjölkbonden, handeln och konsumenten om att höja priset på landskapsmjölk med en krona och låta den gå oavkortat till mjölkbönderna. Förhandlingarna är inne i slutskedet och resultatet kommer att presenteras inom kort.

Läs mer i tidningen ATL


Coop fortsätter med Gefleortens mjölk




Coop fortsätter med Gefleortens mjölk

Konsum Gävleborg fortsätter med mjölk från Gefleortens Mejeri. Arlamjölk kommer inte att ersätta den lokalproducerade mjölken.

När Coops centrala avtal med Arla blev känt lät inte protesterna vänta på sig. Per Blomquist, vd på det lilla Gefleortens mejeri, blev tagen på sängen av beskedet som han fick via massmedia. Sturskt uttalade han sig om att man inte ville bli en stödleverantör vid sidan av Arla och han hänvisade till ett mångårigt samarbete med Konsum Gävleborg.

Konsum Gävleborg har nu, under stort tryck från konsumenterna, valt att ställa sig utanför det nationella avtalet mellan Coop och Arla Foods. Därmed fortsätter leveranserna från Gefleortens mejeri inom bassortimentet som om ingenting har hänt. Mjölk, grädde, fil, youghurt kommer från den lokale leverantören.
- Vi trodde nog att det skulle gå så här, säger Per Blomquist och hänvisar till att de självständiga föreningarna inte behöver vara med i de centrala besluten i Coop.

Förra veckan sa Konsum Gävleborgs vd Anders Stake att man skulle göra "sin hemläxa", i praktiken ta reda på om man kunde ställa sig utanför den centrala överenskommelsen. Häromdagen kunde han skaka hand med Per Blomquist och offentliggöra det för Gefleortens mejeri positiva beskedet.
- Vi har kommit överens med Coop Sverige om att Gefleortens produkter kan klassas som lokalproducerade. Själv har jag aldrig haft någon annan uppfattning, sa Anders Stake till Gefle dagblad.

Men han erkänner också att konsumenternas stora engagemang påskyndade beslutet.
Vad beslutet i Gästrikland betyder för övriga Sverige är fortfarande oklart. Men klart är att konsumentrycket har försatt Coop i en svår situation och förhandlingsutrymmet för exempelvis Skånemejerier och deras "lokala mjölk" har möjligen ljusnat.


Dan Birgerson

Läs mer i tidningen ATL


Coop backar och lovar sälja Skånemejeriers mjölk i alla butiker



Coop backar och lovar sälja Skånemejeriers mjölk i alla butiker

I stort sett alla Coops butiker i Skåne kommer att ha färskmjölk, fil och grädde från Skånemejerier, lovar informationschef Magnus Frisk. Skånemejeriers vd tror honom inte.

- I alla butiker kommer det att gå att köpa mjölk från Skånemejerier, det kommer att gå att köpa fil från Skånemejerier och det kommer att gå att köpa grädde från Skånemejerier. Möjligen kommer det att vara någon butik som är så himla liten så att det inte går, säger Coops informationschef Magnus Frisk.

De senaste veckornas starka konsumentreaktioner har övertygat Coop om att deras skånska kunder vill ha Skånemejeriers standardsortiment. Men Magnus Frisk hävdar att Coop aldrig tänkte utesluta de varorna helt från sina butiker.

Skånemejeriers vd kritisk
Skånemejeriers vd Björn Sederblad ger inte mycket för Magnus Frisks försäkringar om den fortsatta spridningen av mejeriets produkter. Övergången till Arla som huvudleverantör innebär ombyggda mejerihyllor, och då passar inte längre Skånemejeriers rullvagnar. Enligt Björn Sederblad kräver Coop att Skånemejerier i stället levererar mjölken i backar.
- Det kommer att gå åt två nya personer på Malmömejeriet för att lasta om till back och två personer per butik för att plocka upp.
Björn Sederblad vill inte anställa mer folk bara för att kunna leverera mjölk till Coop, och han tror inte att butikerna kommer att vilja lägga ner tid och personalresurser på det heller.

Betyder det att Skånemejerier inte kommer att vilja leverera till ombyggda butiker?
- Vi levererar på det sätt vi kan leverera, det vill säga med rullvagn.
Coop har också ifrågasatt att Skånemejeriers mjölk är helt skånsk, eftersom mejeriet har ett litet antal leverantörer norr om gränsen till Småland. Men de levererar inte till färskmjölksproduktionen, enligt Björn Sederblad. Deras mjölk blir ost och mjölkpulver.
- Det har jag förklarat för Coop tusen gånger men de fattar inte det, säger Björn Sederblad.

Spårbarhet införs
För att skingra alla misstankar om oskånsk mjölk kommer Skånemejerier inom någon månad införa full spårbarhet på mjölken. Genom att kolla upp en sifferkod på mjölkpaketet på mejeriets hemsida kan den lokalpatriotiska konsumenten ta reda på vilken gård mjölken kommer ifrån.
Lanseringen av det nya mejerisortimentet i Coops butiker inleds på måndag, men det genomförs inte i alla affärer samtidigt.


Sara Johansson

Läs mer i tidnngen ATL


Milkobönder vill samarbeta med andra mejerier




Milkobönder vill samarbeta med andra mejerier

Missnöjet med Milko växer bland medlemmarna. De bildade på fredagen en ny organisation - Jämtlandsbönderna, skriver Länstidningen Östersund.

Under stormötet på Lunde bygdegård på fredagen kom beskedet om sänkt avräkningspris. Från 1 april sänks priset med 20 öre.
En av initiativtagarna till stormötet var Daniel Lärkert som driver en gård i byn Rasten utanför Östersund.
Han menar att många bönder inte klarar av ytterligare försämringar. Enligt honom kan den enskilde bonden inte längre lita på att Milko ska lösa problemet.

Till Länstidningen säger Daniel Lärkert att det nu måste till radikala förändringar.
Efter mötet stod det klart att lantbrukarna beslutat att bilda en kommitté kallad för Jämtlandsbönderna. Syftet med denna är bland annat att sätta ökad press på Milko.

Enligt Daniel Lärkert har Milkos vd Erik Gumabon gjort en förfrågan om att få träffa Jämtlandsbönderna. Det bönderna då bland annat vill prata om är ett utökat samarbete med andra mejerier.

Läs mer

Läs mer i tidningen ATL

EU-miljoner till företag




EU-miljoner till företag

En ny riskkapitalfond på 52 miljoner kronor ska skapa möjligheter för företag i Gävleborg och Dalarna att få investeringsmedel för projekt som kan skapa tillväxt och nya jobb.

Pengarna i den nya riskkapitalfonden kommer från EU och ska börja betalas ut i vår. De 52 miljonerna är en del av EU:s regionala strukturfondsprogram som förvaltas av Nutek.


-Det här är en bra insats för Gävleborg med tanke på lågkonjunkturen som gör det svårt för många företag att hitta investeringsmedel till sina projekt, säger Per Persson, programchef för norra Mellansverige på Nutek.

De företag som vill få del av EU-pengarna ska ansöka hos det nybildade fondbolaget ALMI Invest norra Mellansverige. Exakt vilka kriterier som kommer att gälla för att få del av pengarna är inte helt klart ännu.
-Men det handlar om investeringar i storleken en till tio miljoner kronor och det är tänkt att pengarna ska gå till företag som är i en expansionsfas som kan leda till att nya arbetstillfällen skapas, säger Per Persson.


Källa: Gefle Dagbladlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Läs mer på Region Gävleborgs hemsida


Stoppa mackdöden!




Stoppa mackdöden!

Hur det än blir med elbilar och andra klimatvänliga fortskaffningsmedel i framtiden kommer vi inte ifrån behovet av att tanka de bilar vi tvingas köra i dag. I synnerhet landsbygdens folk kan konstatera att detta blir svårare och svårare. 500 bensinmackar har lagts ned i Sverige sedan 2007. Och fler blir det. Många fler...

Än är det inte så långt gånget, ens i norra Norrland, att man har tomt i tanken när man kommer hem efter att ha varit och tankat. Men på lite längre sikt är det faktiskt ingen utopi.

I debatten om mackdöden hamnar ofta politiken - läs regeringen - i skottgluggen. Bakgrunden är den så kallade pumplagen, som enligt riksdagsbeslut skärps nu i mars. Enligt den lagen ska alla bensinmackar som säljer mer än 1 000 kubikmeter fossilt bränsle per år också kunna tillhandahålla förnyelsebart bränsle, till exempel etanol eller biogas. Att installera en sådan pump kostar minst en kvarts miljon. 1 000 kubikmeter är detsamma som en miljon liter. Få, om ens någon, av landsbygdens mindre mackar har så stor försäljning att de behöver investera i etanol- eller gaspumpar. Så det argumentet faller, åtminstone delvis.

I stället är det bensinbolagen som driver på utvecklingen mot färre men större mackar. Med enklast tänkbara matematik kommer de fram till att det är billigare att transportera drivmedel till ett mindre antal större tankställen än till ett större antal småställen. Då blir de redan lönsamma bolagen ännu lönsammare.

Krav på nya och mer sofistikerade kortläsare, för att förhindra bedrägerier, finns också med i den bild av verkligheten som bensinbolagen vill rättfärdiggöra sina nedläggningar med. Ett fåtal kortläsare kostar ju onekligen mindre att köpa än ett flertal - inte per styck, men totalt. En liten strimma ljus kan dock skönjas, nämligen i det soliga Värmland. Där har företagsamma glesbygdsbor dragit igång ett projekt, Bymacken, som fått stöd av EU:s landsbygdsprogram. Kärnan är en ideell förening med ett minimum av administration. Via en regional upphandling har Bymacken köpt in drivmedel, kassasystem, kortläsare och liknande faciliteter som behövs för att hålla en bensinmack i drift. Sedan oktober månad, då den första Bymacken öppnades, har totalt åtta tankställen öppnats i Värmland. Totalt siktar man på mellan 15 och 20 enbart i hemlänet. Sedan är det meningen att konceptet ska sprida sig till andra delar av landet. Gissa om det behövs!

Chefredaktör
Bo Pettersson

Läs mer i tidningen Gästriklands Tidning

Hanebo Framtid till attack mot Konsum




Hanebo Framtid till attack mot Konsum

"Det är ingen idé att du låter Arlabilarna rulla till oss, deras produkter kommer att surna i hyllorna".
Så skriver styrelsen för föreningen Hanebo Framtid i ett öppet brev till Anders Stake, vd för Konsum Gävleborg, angående det avtal Coop ingått med Arla.

För några veckor sedan kom beskedet om att Coop Sverige och Arla Food tecknat ett avtal om att Arla ska vara huvudleverantör av mejeriprodukter till Coops (Konsums) butiker i Sverige.

Beskedet möttes av stora protester från bland annat Milkobönder i Hälsingland. De menade att avtalet skulle slå hårt mot många redan pressade bönder.

Efter förhandlingar mellan Coop och Arla gjordes avtalet om. Milkomjölken undantogs från uppgörelsen, men det gjorde inte filen, grädden och yoghurten. Förhandlingar förs även om de produkterna, men de har hittills inte resulterat i någonting positivt för Milko.

Höga protester hördes också från Gästrikland, från bönder anslutna till Milkos motsvarighet där, Gefleortens mejeriförening.

Och dessa har nu gett resultat. Anders Stake har gjort en kovändning, vilket innebär att lokalproducerade mejerivaror kommer att finnas kvar i Konsumbutikerna i Gästrikland.
-Vi har märkt ett oerhört engagemang. Det har påskyndat beslutet, säger Anders Stake till Gefle Dagblad.

Ordförande Irene Frank och övriga i styrelsen för den politiskt oberoende och ideella föreningen Hanebo Framtid hoppas att Anders Stake ska göra en kovändning beträffande Milkoböndernas framtida leveranser till Konsum. Inte bara till butiken i Kilafors, utan till Konsum i hela Hälsingland.

Som argument pekar Hanebo Framtid bland annat på att Hanebo har flera mjölkbönder som levererar till Milko, att avtalet med Arla kraftigt minskar Milkos kundunderlag vilket kan tvinga dessa bönder att sluta med sin mjölkproduktion, vilket i sin tur torde innebära att bygden förlorar företagare och underlag för en bra service, där Konsum ingår som en viktig del.

Ett, kan tyckas, pikant inslag i debatten om framtiden för Milko och Konsum i Kilafors är att om cirka en månad öppnar Konsum sin nya butik där. Föreståndaren Kjell Nyberg har tidigare deklarerat att den nya Konsumbutiken kommer att satsa på närproducerade produkter.

Styrelsen för Hanebo Framtid avslutar brevet till Anders Stake så här:
-Detta brev skrivs under av en enig styrelse som sitter här med sina Coopkort. Saxen är inte långt borta".
Vi har, utan framgång, sökt Anders Stake för en kommentar.

I början av veckan berättade vi om Johan Jonsson, mjölkbonde i Bollnäs och ordförande för Milkokretsen i södra Hälsingland, som befarar att många mjölkbönder tvingas sluta om avtalet mellan Coop och Arla inte rivs upp.


Läs mer i tidningen Ljusnan

Stiftelsen förlorade 700 miljoner på Swedbanks kris




Stiftelsen förlorade 700 miljoner på Swedbanks kris

I ett slag försvann större delen av kapitalet i Sparbanksstiftelsen Nya som sedan början av 1990-talet delat ut pengar till forskning, kultur, idrott, näringsliv och kultur i bland annat Gävleborgs län.
- Nu försöker vi klara långsiktig överlevnad så att vi kan komma tillbaka på ett eller annat sätt, säger Jan Dahlberg, vd i Sparbanksstiftelsen Nya.

Beskedet i måndags kom som en chock för Jan Dahlberg och hans kollegor i stiftelsens ledning och styrelse.

- Vi hade inte trott att kreditgivarna skulle klippa till som man gjorde, säger han.

Delat ut 300 miljoner

Sparbanksstiftelsernas förvaltningsbolag tvingades göra sig av med alla sina aktier för att kunna betala tillbaka lånet som man tagit för att delta i Swedbanks nyemission i höstas.

För Sparbanksstiftelsen Nya innebar det att cirka 700 miljoner av kapitalet på 800 miljoner kronor försvann.

Det som återstår är likvida medel och aktiekapital som sparbanksstiftelsen äger direkt, utan omvägen via förvaltningsbolaget.

Sedan 1996 har Sparbanksstiftelsen delat ut närmare 300 miljoner kronor till olika ändamål. I fjol delade stiftelsen ut cirka 20 miljoner och året dessförinnan 60 miljoner kronor.

Ingen utdelning

Under det närmaste året blir det ingen utdelning alls, konstaterar Jan Dahlberg som inte kan säga hur det blir därefter. Det beror på om och när stiftelsen kan bygga upp kapitalet på nytt. Principen har varit att utnyttja avkastningen på aktierna för utdelningar.

Jan Dahlberg törs inte säga om Sparbanksstiftelsen Nya kan hålla löften som man redan gett om utdelningar i år.

- Vi vill hålla löften som vi gett men frågan är om vi får göra det, säger han och hänvisar till juridiska experter som stiftelsen anlitat.

I början på nästa vecka väntas besked från juristerna.

Läs mer i Arbetarbladet


Kungamenyn är spikad!




Kungamenyn är spikad!

Kungaparet ska få både Högbokantareller, spikad potatis och en whiskypinne vid besöket på Högbo Brukshotell på torsdag.
Kökschefen vill att kungen och drottningen ska tänka på järn efter besöket.
Arbetarbladet lät den matkunniga Ulla Westberg från Sandviken sätta betyg på menyn och hennes klara favorit är inledningen med de fyra smårätterna.

Det är Högbo Brukshotells kökschef Stefan Johansson som komponerat den lunch som kungaparet ska äta på hotellet på torsdag innan kungen ska vidare till whiskyprovning medan drottningen doftar sig runt på Björk & Berries.

I går bjöd de in till provsmakning och Stefan Johansson, som har fått helt fria händer, berättar hur svårt det är att välja bara lite när han egentligen vill visa upp allt gott som Högbo kan göra. Den omtalade efterrättsbuffén var det till exempel bara att glömma. Besöket varar bara en timme och på den korta tiden ska han lyckas skapa smakupplevelser som gästerna kommer ihåg.

- Förstarätten hoppas jag startar en social reaktion. Officiella sammanhang kan ju bli ganska stela och då är det utmärkt att få igång samtal om maten, tycker han.

Lamm en tillfällighet

Att det blev lamm som andrarätt var egentligen en ren tillfällighet eftersom han lyckades få loss ett par gutefår precis i tid till besöket. Till det blir det något oväntat både hallon och vanilj.

- Smakerna måste sticka ut lite grann. Då minns man, menar han.

Spiken på tallriken kommer nog kungen och drottningen också att komma ihåg. Smé-Johans stora kraftiga kungliga spikar som genomborrar potatisen ska för alltid få kungaparet att tänka på järn när de hör talas om Högbo och Sandviken.

Den lokala anknytningen har Stefan haft lite problem med eftersom alla råvaror inte finns att få tag i på nära håll. Men kantarellerna kommer garanterat från Sandvikenskogen. Han vet till och med vem som plockat dem. Och whiskyn, ja det är självklart Mackmyra.

Hushållslärare provsmakar

Stefan Johansson är extra glad att få träffa kungen igen. Han tackar nämligen honom för sin fru. De träffades när han skulle laga en kungamiddag för några år sedan och hon serverade vid samma tillfälle. Sedan flyttade de till Sandviken.

Hur kökschefen klarar biffen kan du se här intill där vår matrecensent Ulla Westberg smakat sig igenom menyn med stjärnglans.

Hon är hushållslärare på Murgårdsskolan i Sandviken, före detta ägare av en fiskerestaurang och allmänt matintresserad.

Att inledningen kommer att falla i alla fall drottningen på läppen är hon säker på.

- Det är läckert, lätt och en otrolig kombination av smaker. Kul!

Läs mer i Arbetarbladet

Länkar i Arbetarbladet
De målar för kungen
Kungaparets program, minut för minut


Läs mer i Gefle Dagblad


Bantad avdragsrätt i nytt rot-förslag




Bantad avdragsrätt i nytt rot-förslag

Det nya rotavdraget kommer inte gälla hus som är nyare än fem år. Nybyggnationer på den egna tomten omfattas inte heller. Anders Hansson vid Comfortbutiken i Hudiksvall är kritisk till att det dröjt länge med detaljerna i rotavdraget. Kunderna har avvaktat och marknaden stannat av under tiden, bland annat på värmepumpsidan.

Läs mer i Hudiksvalls Tidning

Anders Stake, du har ytterligare en hemläxa...





Öppet brev till                                                      Kilafors den 12 mars 2009

Konsum Gävleborg

Vd Anders Stake




Konsums avtal med Arla.


Hanebo Framtid är en politiskt oberoende ideell förening som arbetar för Hanebo sockens (Kilafors med omnejd) utveckling. Arbetet består bland annat av att göra Hanebo attraktivt för boende och företagande samt att skapa förutsättningar för turism, där det öppna Hälsingelandskapet är en viktig del. Hanebo Framtid var en viktig del i processen inför Konsums bygge i Kilafors, med täta kontakter mellan Er fastighetschef, kommun, närboende och vår styrelse.


Vi försöker att skapa köptrohet från ortens befolkning gentemot butiker och företag i trakten och gläds åt att Konsum satsar på en ny butik i Kilafors. Föreståndaren Kjell Nyberg har i vår tidning "Hänt i Bygden" med stolthet deklarerat att den nya konsumbutiken kommer att satsa på närproducerat. Detta är ett bra argument för att handla i butiken, men om det inte finns mejeriprodukter från Hälsingebönderna på hyllorna blir argumentet uddlöst och faller tungt till marken. Vrid inte ett bra argument ur Kjells händer. Vi har svårt att se hur avtalet med Arla rimmar med denna deklaration. Det känns svårt för oss att kämpa för köptrohet gentemot Konsum i Kilafors när man sluter ett avtal med danskägda Arla som utestänger Milkos hela sortiment och därmed ortens företagare från Konsums butikshyllor.


Hanebo har flera mjölkbönder som levererar till Milko. Ert avtal med Arla minskar kraftigt Milkos kundunderlag vilket kan tvinga dessa bönder att sluta med sin mjölkproduktion. Detta medför i sin tur att bygden förlorar företagare och underlag för en bra service där Konsum ingår som en vikig del. Det öppna landskapet riskerar att växa igen, vilket kommer att minska bygdens attraktionskraft för boende och turister som är Konsums kunder.


Vi värnar om ortens befolkning, företag, miljön och en god service.


Anders Stake, du har ytterligare en hemläxa att göra innan det blir lugnt på den här fronten.

Se till att Milkos hela produktsortiment kommer att finnas i vår butik i Kilafors och i butikerna i hela Hälsingland.


Det är ingen idé att du låter Arlabilarna rulla till oss, deras produkter kommer att surna i hyllorna.


Detta brev skrivs under av en enig styrelse som sitter här med sina COOP-kort. Saxen är inte långt borta.


Hanebo Framtids styrelse



Irene Frank                          Ingela Berglund                    Kerstin Olsson



Monica Ohlsson                   Olle Andersson                    Åke Larskog



Alf Molin                             Per Anders Olsson               Göran Skoglund,


Inbjudan till Temadag om Landsbygdsutveckling







 Länsbygderådet X-ing



INBJUDAN

Temadag om Landsbygdsutveckling

Vad händer med affären, macken, skolan, posten, betaltjänster........ i framtiden? Orosmolnen är många och kan endast påverkas genom samverkan mellan landsbygdens olika aktörer och förespråkare.

Därför inbjuder Länsbygderådet X-ing till en temadag runt landsbygdsfrågor och framtida samverkan.

Lördagen den 14 mars klockan 10:00 - 14:30, kursgården Gläntan i Voxnadalen.

Medverkande:


Karl-Erik Nilsson
, ordförande i riksorganisationen Hela Sverige ska leva.

Karl-Erik har en bred erfarenhet
som bland annat innefattar ansvar för Landsbygdskommittén
som hade i uppdrag att leverera en långsiktig strategi för den
nationella landsbygdspolitiken. 

Lars Norin, verksamhetsledare Leader Hälsingebygden och
Theres Sundberg, verksamhetsledare Leader Gästrikebygden
 
Avslutningsvis lyfts en del tankar om det ideella arbetet sett ur ett samhällsekonomiskt perspektiv, vikten av lokala utvecklingsplaner, samt naturligtvis frågan hur går vi vidare?

Med bakgrund till att X-ing har för avsikt att bjuda på kaffe och lunch, är det viktigt att Ni anmäler ert deltagande senast fredagen den 6 mars.

Detta kan göras via e-post till   info@kennethnyberg.se
Uppge ert namn, organisation/motsvarande som ni representerar, e-post och/eller telefon, samt om det finns speciella önskningar avseende maten.



Hjärtligt välkomna

Kenneth Nyberg
Ordförande Länsbygderådet X-ing
Mobil 073-9087957

Karta till Gläntan


Förslag till dagordning Länsbygderådet X-ing Gävleborgs årsmöte den 14 mars 2009








Länsbygderådet X-ing Gävleborgs årsmöte den 14 mars 2009

  

Förslag till dagordning

  


§   1               Mötets öppnande

§   2               Val av ordförande o sekreterare för mötet

§   3               Fastställande av röstlängd

§   4               Val av protokolljusterare

§   5               Val av rösträknare

§   6               Fråga om mötets utlysande

§   7               Godkännande av dagordning samt anmälan av övriga frågor att hänskjuta till styrelsen

§   8               Styrelsens verksamhetsberättelse

§   9               Resultat - och Balansräkning

§ 10               Revisorerna berättelse

§ 11               Fråga om ansvarsfrihet

§ 12               Beslut i anledning av vinst eller förlust

§ 13               Fastställande av Verksamhetsplan för 2009

§ 14               Beslut om årsavgift för verksamhetsåret

§ 15               Beslut om arvoden eller ersättningar till förtroendevalda

§ 16               Fastställande av Budget för 2009

§ 17               Beslut om stadgeförändring

§ 18               Fastställande av antal ledamöter och ersättare i styrelsen

§ 19               Val av           a) Ordförande för 2 år

                                            b) Kassör för 1 år

                                            c) Ordinarie ledamöter för 2 år

                                            d) Ersättare för 1 år

§ 20               Val av           a) Två revisorer för 1 år

                                            b) Ersättare för 1 år

§ 21               Val av           a) Valberedning för 3 år

                                            b) Ersättare för 1 år         

                                            c) Sammankallande

§ 22               Beslut om eventuella nomineringar

§ 23               Ärenden som styrelsen häskjutit till årsmötet

§ 24               Behandling av inkomna motioner

§ 25               Övriga frågor att hänskjuta till styrelsen (anmälda under § 6)

§ 26               Avslutning

  


Kallelse till Länsbygderådet X-ings Årsmöte






Kallelse till Läsbygderådet X-ings Årsmöte...

Länsbygderådet X-ing  inbjuder alla sina medlemmar till en temadag runt landsbygdsfrågor och framtida samverkan.

Lördagen den 14 mars klockan 10:00 - 14:30, kursgården Gläntan i Voxnadalen.

Se information här på bloggen

Klockan 15:00 fortsätter Länsbygderådet att tillsammans med sina medlemmar hålla årsmöte för verksamhetsåret.


Hjärtligt välkomna



Kenneth Nyberg

Ordförande Länsbygderådet X-ing

Mobil 073-9087957


Europahusets Projektservice






Europahusets projektservice är en tänkt framtida verksamhet för oss.

Här har vi inom den ideellasektorn en chans att påverka för att få våra egna lotsar inom projektvärden med spets kompetens inom socialafonden och den regionalafonden.

Med att visa vårt intresse kommer vi att kunna få hjälp att förstå samt framtagande av ideer till projekt och därefter fortsatt verksamhet. Detta med tanke på att den ideela sektorn i sverige är en av dom som söker minst projekt inom EU och att vi  därför behöver flytta fram våra positioner. Detta med hjälp som kan ge oss stöd i vår strävan efter att förverkliga våra goda ideer ...

Gå in och stöd detta genom att fylla i enkäten för det kostar inget och det sämsta som kan hända är att vi får gratis hjälp...

Har ni frågor eller behöver mer information ta gärna kontakt med oss på Länsbygderådet X-ing.



Europahusets projektservice är en tänkt framtida verksamhet för oss...

Just nu pågår en förstudie omkring detta med ekonomiskt stöd från Region Gävleborg och ABF Gävleborg.

I förstudien gör vi en enkät till ideella föreningar och föreningar för små företag. Om ni är en av de som fått enkäten kan den besvaras genom att klicka på länken nedan och sedan följa instruktionerna.


Enkät projektservice


Enkäten på nätet är en hjälp vi fått av Resekompani AB (en av våra medlemsorganisationer) och den är därför uppbyggd för anmälningar till konferenser och liknande arrangemang.


Frågorna under fliken Övrigt är en fast mall så ni behöver inte fylla i rutan med särskilda önskemål. Där kan ni i stället skicka med eventuella kommentarer i övrigt omkring ert intresse för projekt.


När ni får upp sista sidan så finns det också en del som är en fast mall. Det är en kryssruta där man "accepterar villkoren". Den rutan måste kryssas i men ni accepterar självklart inga villkor i och med det. 



Under våren 2009 kommer vi att lägga ut resultatet av enkätsvaren här och framåt sommaren kommer också vår slutrapport med eventuella förslag att finnas här. 

Läs mer på Europahusets hemsida


Stora stöd till teater och musik




Stora stöd till teater och musik

Leader Hälsingebygden satsar en halv miljon kronor på ett Lill Babs-museum.
Nästan 800 000 kronor går till att utveckla aktiviteter runt Hårga, bland annat ett musikspel där Åsa Jinder skrivit musiken.

Läs mer i tidningen Ljusdals Posten

Morötter i vindkraften




Morötter i vindkraften

Vindkraftsbolaget Res Skandinavien pratade sig varma för sin sak vid ett möte på Folkets hus i går kväll. Många arbetstillfällen skapas när stora pengar investeras.

Läs mer i Hudiksvalls Tidning

Stor översyn av vindkraften

Innan fler vindkraftverk byggs måste Hudiksvalls kommun göra en total översyn över vindkraften. Den ska visa var vindkraft är önskvärt och var vindkraften kommer i konflikt med andra värden.

Läs mer i Hudiksvalls Tidning

Röjning av buskar och träd skapar jobb




Röjning av buskar och träd skapar jobb

I december i fjol startades Åkervinning av Farmartjänst och Maskinringen i Hälsingland. Den här satsningen öppnar upp landskapet, minskar utsläpp av fossila bränslen och ger sysselsättning.


 Lantbrukaren Mikael Svärd: "Då kan man lägga jobb på mjölkkorna"


För markägare är det helt gratis att få sina diken och åkerkanter röjda från buskar och träd.

Den som står för kostnaden är värmeverket i Alfta som köper flisen som blir till värme åt fjärrvärmekunder i Alfta.

Hittills har ungefär 50 markägare i södra Hälsingland deltagit i Åkervinningen.


En av markägarna som nappat på erbjudandet att få marken röjd utan kostnad är lantbrukaren Mikael Svärd från Kåldemo i Arbrå.

- Det är ett smidigt sätt att bli av med alla buskar runt åkerkanter. Då kan man lägga jobb på det man ska göra, mjölkkorna vi har, säger Mikael Svärd.

Agneta Sundberg

Läs mer på SR


Rekordhögt stöd för mer vindkraft




Rekordhögt stöd för mer vindkraft

Vindkraften är den mest populära energikällan bland svenskarna. Rekordhöga 80 procent tycker att man ska satsa mer på vindkraft, jämfört med 19 procent som vill se mer kärnkraft. Det visar en ny opinionsmätning.

I tio år har SOM-institutet vid Göteborgs universitet frågat svenskarna om deras inställning till olika energikällor. På torsdagen presenterades 2008 års mätning av professor Sören Holmberg på Energitinget på Stockholmsmässan.
 

Den största förändringen jämfört med tidigare gäller biobränslen. På ett år har stödet för en ökad satsning på denna energikälla minskat från 55 till 39 procent. Kanske kan det vara debatten kring etanolet som ligger bakom svängningen.
 

Betydligt bättre går det för vindkraften.
 

Av de fyra energislagen vind, vatten, biobränsle och kärnkraft har vinden konsekvent haft det största opinionsstödet sedan mätningarna började. Vid den senaste var det hela 80 procent av svenskarna som vill se mer vindsnurror i naturen, bara 3 procent vill se färre eller inga alls.
 

Den typiska vindkraftsförespråkaren är en högutbildad medelålders kvinna som röstar på Centerpartiet och är bosatt på landsbygden. Om man ser till partisympatier är det bara bland Sverigedemokraterna som stödet för en ökad satsning når så lågt som till 68 procent.
En annan energikälla som har vind i ryggen är kärnkraften. 19 procent av opinionen stödjer en ökad satsning, medan 31 procent tycker att det räcker som det är. Motståndet mot kärnkraften har sedan mätningarna började hållit sig kring 40 procent. 2008 var det 42 procent som vill se mindre av eller helst avstå från kärnkraften.
 

Vattenkraften har ett solitt stöd bland svenskarna, 47 procent vill satsa mer och 40 procent tycker att det räcker som det är. Här har opinionen knappt rört sig ur fläcken sedan mätningarna startade 1999.
 

Värre är det för kol och olja. Vid mätningen 2006 var det 3 respektive 2 procent som tyckte att vi ska satsa mer på dessa energikällor. Det var sista gången de fossila bränslena fanns med som svarsalternativ.

Jan Malmborg

Läs mer i DN


Rekordhögt stöd för mer vindkraft




Rekordhögt stöd för mer vindkraft

Vindkraften är den mest populära energikällan bland svenskarna. Rekordhöga 80 procent tycker att man ska satsa mer på vindkraft, jämfört med 19 procent som vill se mer kärnkraft. Det visar en ny opinionsmätning.

I tio år har SOM-institutet vid Göteborgs universitet frågat svenskarna om deras inställning till olika energikällor. På torsdagen presenterades 2008 års mätning av professor Sören Holmberg på Energitinget på Stockholmsmässan.
 
Den största förändringen jämfört med tidigare gäller biobränslen. På ett år har stödet för en ökad satsning på denna energikälla minskat från 55 till 39 procent. Kanske kan det vara debatten kring etanolet som ligger bakom svängningen.

Betydligt bättre går det för vindkraften.

Läs mer på Hela Sverige Ska Leva


Kvävande skatter




Kvävande skatter

Servicen på landsbygden och möjligheten för hela Sverige att leva håller nu i rask takt på att skjutas i sank. Till exempel drivmedelsförsäljning, man tillåter inte mackägaren att leva på den. Det blir bara mackägare som är placerade vid större stråk där mycket trafik passerar som kommer att finnas kvar. Och då är det oftast inte drivmedel man får största inkomsten ifrån, man måste sälja livsmedel och liknande för att få ihop det. Det är en möjlighet som ofta inte finns ute på landsbygden på grund av färre kunder.

Varför får inte mackägaren tjäna riktiga pengar på bränslet som man gjorde förr i tiden? Då skulle det gå att tanka i byarna igen. Varför får inte försäljaren tjäna 1 krona per liter eller ännu mer? Då skulle mackar kunna finnas överallt. Istället tar staten ut det mesta i skatt och låter cirka 20 öre gå till mackägaren som han ska leva av. Det säger ju sej själv att det är omöjligt. När sedan mackägaren slår igen sin mack för att ingen lönsamhet finns då får han på nåder ut allmosor av dessa skattepengar för att utföra konstgjorda jobb, kurser och utbildning som oftast inte leder någon vart.

(MPA)

Läs mer i tidningen allehanda


Alsen får åter en livs levande butik




Alsen får åter en livs levande butik


Affären i Alsen återuppstår. Efter att livsmedelsbutiken har varit stängd i ett och ett halvt år satsar makarna Grönlund nu på att få igång affären igen, den 21 mars.


Affären ska drivas i privat regi och ägarna anser att de har mycket goda förutsättningar att lyckas rent ekonomiskt.

- Den här affären har alltid gått bra, det har varit många andra orsaker till varför tidigare ägare inte drivit affären vidare, säger Bror Grönlund.


Butiken kommer även att ha bland annat en liten caféverksamhet och i anslutning till affären finns också en bensinstation som byalaget driver.

Läs mer på SR


Lokal mjölk går hem i Uppland




Lokal mjölk går hem i Uppland

Mervärde är nyckelordet för Elisabeth Gauffin och hennes kollegor i den ekonomiska föreningen Sju gårdar. Deras lokalproducerade ekomjölk har gjort succé hos konsumenterna i Uppland.

STABBY ATL
För en månad sedan släpptes mjölken från de sju gårdarna ut i butik. På Ica Maxi utanför Uppsala frågade kunderna efter mjölken innan den ens fanns. Och i den butik ATL besöker säljer Sju gårdars mjölk bra på Arlas bekostnad trots att den är en krona dyrare än Arlas ekomjölk.

Sist ut att gå över
De gårdar som slog sig samman för att via Gefleortens mejeri leverera färskmjölk till närmarknaden har länge varit ekoproducenter.
- Vi var väl de sista när vi gick över 2004, säger Elisabeth Gauffin som driver en av gårdarna utanför Uppsala tillsammans med maken Göran och de bägge sönerna Lasse och Erik.

Överlevnad
Lokalproducerat och ekologiskt borde vara ett mervärde som går att sälja in hos konsumenterna och ta betalt för, resonerade Upplandsbönderna.
Att fortsätta leverera till Arla var däremot inget alternativ för familjen Gauffin.
- Vi har för små volymer,
det klarar inte Arla, säger Elisabeth Gauffin som har ett för­flutet i Arla Foods styrelse.
Som för alla svenska mjölkbönder var det frågan om hur man ska överleva på sikt som för Upplandsbönderna fick sitt svar i konceptet ekologiskt och närproducerat.

Lyssna på konsumenterna
- Vi svenska bönder har inte förstått hur viktig kommunikationen med konsumenterna är, konstaterar Elisabeth Gauffin samtidigt som hon berättar hur mycket mer jobb det är att vara med och bygga ett nytt eget ­varumärke. Många möten, besök i butiker och beslut som måste fattas i samförstånd med de andra gårdarna.
Men att det också är roligt intygar sonen Lasse som flera gånger varit ute i butiker och "demat", alltså mött konsumenter i butik. När vi sitter och pratar runt köksbordet går det inte att ta miste på entusiasmen. De bägge sönerna som nu är på väg in i familjeföretaget på allvar räknar redan på nytt kostall och mjölkrobotar.

Öka avkastningen per ko
Visserligen ser det tufft ut för mjölkproducenterna just nu men det finns möjligheter. Avkastningen per ko ligger hos Gauffins på drygt 8?000 kilo.
- Målet är att nå upp till 9?000 kilo, säger Lasse och ser ut som han har en plan för att komma dit.
Mamma Elisabeth tror inte att deras modell passar för alla mjölkbönder. Men menar att det svenska mervärdet är något alla borde kunna sälja in, även Arla.
Hur ekonomin ser ut är för tidigt att säga. Planen är förstås att mervärdet också ska synas i plånboken. Så här långt verkar det fungera eftersom konsumenterna uppenbarligen är beredda att betala en krona extra för den lokalproducerade ekologiska mjölken.
Den pågående maktkampen på den svenska mjölkmarknaden vill Elisabeth Gauffin egentligen inte kommentera men säger:
- Arla har ett ansvar för oss alla. Är man väldigt stor måste man också vara väldigt snäll, som Pippi Långstrump uttryckte det.

Läs mer i tidningen ATL

Anders Stake, du har ytterligare en hemläxa att göra ...




Öppet brev till                                                                 Kilafors den 12 mars 2009

Konsum Gävleborg

Vd Anders Stake




Konsums avtal med Arla.


Hanebo Framtid är en politiskt oberoende ideell förening som arbetar för Hanebo sockens (Kilafors med omnejd) utveckling. Arbetet består bland annat av att göra Hanebo attraktivt för boende och företagande samt att skapa förutsättningar för turism, där det öppna Hälsingelandskapet är en viktig del. Hanebo Framtid var en viktig del i processen inför Konsums bygge i Kilafors, med täta kontakter mellan Er fastighetschef, kommun, närboende och vår styrelse.


Vi försöker att skapa köptrohet från ortens befolkning gentemot butiker och företag i trakten och gläds åt att Konsum satsar på en ny butik i Kilafors. Föreståndaren Kjell Nyberg har i vår tidning "Hänt i Bygden" med stolthet deklarerat att den nya konsumbutiken kommer att satsa på närproducerat. Detta är ett bra argument för att handla i butiken, men om det inte finns mejeriprodukter från Hälsingebönderna på hyllorna blir argumentet uddlöst och faller tungt till marken. Vrid inte ett bra argument ur Kjells händer. Vi har svårt att se hur avtalet med Arla rimmar med denna deklaration. Det känns svårt för oss att kämpa för köptrohet gentemot Konsum i Kilafors när man sluter ett avtal med danskägda Arla som utestänger Milkos hela sortiment och därmed ortens företagare från Konsums butikshyllor.


Hanebo har flera mjölkbönder som levererar till Milko. Ert avtal med Arla minskar kraftigt Milkos kundunderlag vilket kan tvinga dessa bönder att sluta med sin mjölkproduktion. Detta medför i sin tur att bygden förlorar företagare och underlag för en bra service där Konsum ingår som en vikig del. Det öppna landskapet riskerar att växa igen, vilket kommer att minska bygdens attraktionskraft för boende och turister som är Konsums kunder.


Vi värnar om ortens befolkning, företag, miljön och en god service.


Anders Stake, du har ytterligare en hemläxa att göra innan det blir lugnt på den här fronten.

Se till att Milkos hela produktsortiment kommer att finnas i vår butik i Kilafors och i butikerna i hela Hälsingland.


Det är ingen idé att du låter Arlabilarna rulla till oss, deras produkter kommer att surna i hyllorna.


Detta brev skrivs under av en enig styrelse som sitter här med sina COOP-kort. Saxen är inte långt borta.


Hanebo Framtids styrelse



Irene Frank                          Ingela Berglund                    Kerstin Olsson



Monica Ohlsson                   Olle Andersson                    Åke Larskog



Alf Molin                             Per Anders Olsson               Göran Skoglund,


Storsatsning på whisky i Gävle




Storsatsning på whisky i Gävle

Mackmyra Whisky i Gävle storsatsar och kommer att bygga ut sin verksamhet på ett 30 hektar stort område på västra Kungsbäcksområdet i närheten av Högskolan i Gävle. Det nya etableringsområdet kommer att kallas för Whiskybyn med ett gigantiskt destelleri, lagring, verkstäder, restaurang och turistboende.


 Kommunalråd Per Johansson: "Det kommer betyda mycket"


Hela anläggningen beräknas bli klar 2019 och kommer att kosta minst en halv miljard kronor. Storsatsningen kommer att kunna ge minst 250 nya arbetstillfällen.

Magnus Dandanell är vd för Mackmyra whisky och berättar varför man satsar så stort:

- Vi ser en stor potential för svensk whisky och vi tror att den potentialen finns i hela världen.

Långsiktigt så räknar Mackmyra whisky med att exportera flera miljoner whiskyflaskor per år.

Förutom att man vill exportera flaskor till Europa och USA så vill man också locka turister från hela världen. Det socialdemokratiska kommunalrådet Per johansson i Gävle tror att det kan komma 100 000 turister till anläggningen varje år.

- Jag tror att det kommer att betyda jättemycket för besöksnäring och för sånna evenemang som är knuten till det. Det kommer att bli en synergieffekt med andra attraktiva besöksmål som finns i kommunen, säger han.


Läs mer på SR

Vattenfall äskar pengar för elbilar




Vattenfall äskar pengar för elbilar


En grupp intressenter har ansökt om 155 miljoner kronor från regeringen för att utveckla elbilar i Trollhättan.

Bakom ansökan står teknikparken Innovatum och el-samarbetsgruppen Power Circle, där bland andra Vattenfall ingår.
Tanken är att skapa ett "dream team" med ingenjörer och designare för att utveckla olika typer av elfordon på Innovatum.

Källor: TV 4 Nyheterna Väst/di.se

Läs mer på Land Lantbruk


Kraftigt höjda taxeringsvärden även på landsbygden



Kraftigt höjda taxeringsvärden även på landsbygden


Taxeringsvärderna upp rejält i hela landet.

Taxeringsvärdena stiger med i genomsnitt hela 34 procent.
Det finns dock en förklaring till den till synes kraftiga höjning. Dels är det tre år sedan den senaste uppjusteringen gjordes. Detta innebär att de nya taxeringsvärdena nu motsvarar 75 procent av det genomsnittliga marknadspriset 2007. Tidigare var referensåret 2004 och under dessa tre år som har förflutit sedan dess har priserna på småhus stigit kraftigt.

Exempel på höjningar:
Stockholm, 36%
Östergötland, 36%
Kronoberg, 33%
Gotland, 29%
Skåne, 41%
Värmland, 30%
Västmanland, 32%
Dalarna, 28%
Gävelborg, 32%
Västernorrland, 33%
Jämtland, 32%
Västerbotten, 26%
Norrbotten, 26%

Källa: di.se

Läs mer på land lantbruk


Coop väljer Gefleortens Mejeri




Coop väljer Gefleortens Mejeri


Konsum Gävleborg låter Arla spela 2:a fiolen.

Konsum Gävleborg har kommit överens med Coop Sverige om att Gefleortens produkter ska klassas som lokalproducerade.
-Själv har jag aldrig haft någon annan synpunkt, men det har krävt några dagar av diskussioner för att kunna lämna ett tydligt besked, säger Anders Stake, vd för Konsum Gävleborg, till Gefle Dagblad.

Läs mer i land lantbruk


Webbplats för klimatmärkning av mat




Webbplats för klimatmärkning av mat


KRAV, LRF, Lantmännen, Milko, Scan, Skånemejerier, Svenskt Sigill och Jordbruksverket gör det lättare att följa Klimatmärkningsprojektet.

Snart är reglerna för bland annat vegetabiliska livsmedel och mjölk klara. Arbetet med regler för kött och ägg pågår och beräknas också bli klara under året.
Projektet kommer att ta fram en tilläggsmärkning till befintliga hållbarhetsmärkningar av olika slag. Den symbol som knyts till klimatreglerna ska få användas i kombination med andra certifieringar som ställer tydliga krav på hållbar utveckling. Symbolen ska kunna användas på såväl svenska som utländska livsmedel.

Flera organisationer tillsammans
Klimatmärkningsprojektet drivs gemensamt av KRAV, LRF, Lantmännen, Milko, Scan, Skånemejerier och Svenskt Sigill. Jordbruksverket följer projektet och bidrar också med kompetens på olika sätt.

-Vi ser positivt på att den gröna näringens företrädare skapar nya möjligheter för konsumenterna att välja mat som har producerats med så låga växthusgasutsläpp som möjligt, säger Ragni Andersson på Jordbrukverket. Det finns många klimatengagerade konsumenter som vill ha mer information och vägledning beträffande sina matval. Det här märkningssystemet kan bli ett viktigt steg framåt.

Den nya webbplatsen hittar du här: www.klimatmarkningen.se

Källa: Jordbruksverket

Läs mer i land lantbruk


Whiskyby för en halv miljard




Whiskyby för en halv miljard

Mackmyra storsatsar på Kungsbäck

Mackmyra Svensk Whisky har planer på att plöja ner över en halv miljard på en helt ny anläggning på västra Kungsbäck. Redan i år vill företaget bygga ett nytt lager på området, som fullt utbyggt kan bli ett av Gävles stora turistmål.
- Området är enastående. Det uppfyller alla våra krav, säger Mackmyras VD, Magnus Dandanell.

Relaterat

Mackmyra mångmiljonsatsar

Planerrna presenterades i dag, men förberedelserna har pågått under minst ett år, i samarbete med Gävle kommun. Redan för två år sedan beslutade Mackmyra Whisky att börja undersöka förutsättningarna för en kraftig expansion, framför allt för att nå ut på den internationella marknaden. Förra året gick 10 procent av Mackmyras produktion på export.
- Vi vill öka till 50 procent, säger företagets marknadschef, Rickard Lundborg.
I det nya området på Kungsbäck ska ett lager och ett nytt besöksdestilleri byggas de närmaste åren. Kostnaden är beräknad till 55 miljoner kronor. Därefter planeras ytterligare investeringar i ny kapacitet för destillering, nya lager och ett stort besökscentrum där alla delar i whiskyproduktionen kan följas. Utbyggnaden ska ske i takt med att Mackmyra Whisky slår sig in på den internationella marknaden. Om tio år kan hela anläggningen stå klar, men investeringskostnaden på upp emot 500 miljoner kronor kräver också nya finansiärer i bolaget.
- Den diskussionen räknar vi med att inleda 2010, säger Rickard Lundborg.
Mackmyra Svensk Whisky blir först med en etablering på västra Kungsbäck, tidigare övningsområde för de värnpliktiga på I 20. Kommunen har deltagit i planeringen, och programmet för området går nu ut på samråd under mars och april månad. Om alla formaliteter är avklarade hoppas Mackmyra Svensk Whisky kunna inviga det nya lagret i december, tio år efter det att de första dropparna svensk maltwhisky började rinna ut från destilleriet i Mackmyra.
- Vi ser det här området som riktigt spännande, säger kommunalrådet Per Johansson, som välkomnar Mackmyras planer.
- Det är ett sätt att stärka Gävles attraktionskraft, inte bara lokalt utan även internationellt.
Magnus Dandanell tror att den fullt utbyggda whiskybyn ska kunna locka 100 000 besökare per år, och Mackmyras etablering kan också bli startskottet för andra företag i besöksnäringen som vill etablera sig i området.
- Jag är övertygad om att det här väcker intresse långt utanför Sveriges gränser, säger Rickard Lundborg.

Läs mer i Gefle Dagblad


Mackmyra Whisky blir större




Mackmyra Whisky blir större

Ny whiskyfabrik vid Kungsbäck kan ge 200-250 nya jobb inom tio år

Mackmyra Whisky planerar en ny anläggning i västra Kungsbäck, strax väster om E 4 och söder om riksväg 80.

- Det blir en anläggning som är tio gånger större än den vi har i dag i Mackmyra, säger Magnus Dandanell, vd i Mackmyra Svensk Whisky AB.

Han räknar med att anläggningen, fullt utbyggd, kan skapa 200-250 nya jobb. Det ska dock ses på lång - kanske tio års - sikt.

Första steget, som troligen tas redan i år, blir ett nytt whiskylager med lokaler för provningar och utställningar.

Andra steget tas nästa år med ett nytt destilleri som anpassas för besökare - såvida inte den kommunala beslutsprocessen leder till överklaganden som fördröjer projektet.

Sedan följer den fortsatta utbyggnaden i etapper under de närmaste tio åren.

Om planerna går i lås byggs om tre-fyra år en ny, stor whiskyfabrik med sikte på exportmarknaden. I området byggs också stora jordkällare för whiskylagring samt ett antal övernattningsstugor för whiskyentusiaster från när och fjärran.

Den senare delen kräver investeringar på cirka 500 miljoner kronor och då krävs antagligen större insatser från både nuvarande ägare och kanske också nya ägare.

- Vår ambition är att det ska bli ett internationellt besöksmål, sade Magnus Dandanell vid en presskonferens på torsdagen.

Sedan starten för tio år sedan har whiskyföretaget i Mackmyra växt hela tiden. I höstas toppade företaget tidningens Dagens Industris lista med de snabbast växande företagen i Gävleborgs län.

I fjol började man också sälja den första färdiga whiskyn i spritbutikerna.

Destilleriet i Mackmyra bruk börjar bli för trångt. Det räcker för den svenska och kanske också den nordiska marknaden. Men Magnus Dandanell och hans kollegor och högre mål.

- Vi vill nå ut i Västeuropa och framförallt USA och en till två marknader till. I fjol exporterade vi 10 procent. Vi vill nå över 50 procent. 99 procent av den globala whiskymarknaden ligger utanför Sverige, sade Rikard Lundborg, marknadschef och en av grundarna.

Deras långsiktiga mål är att på allvar konkurrera med Bushmill och andra världskända maltwhiskymärken.

De som kommer till whiskyfabriken i Gävle ska kunna övernatta i området och se och delta i allt från kornskörd till destillering, provning och tappning av utvalda fat.

- Vi siktar på 100 000 besökare om året, sade Magnus Dandanell.

Destilleriet i Mackmyra behålls, liksom de lager som finns i Stockholm, Bohuslän och Skåne.

Läs mer i Arbetarbladet


Nu är landsbygdsstrategin beslutad




Nu är landsbygdsstrategin beslutad

Vid dagens regeringssammanträde beslutades om "En strategi för att stärka utvecklingskraften i Sveriges landsbygder". det är det formella namnet på den samlade landsbygdsstrategi som vi länge väntat på. Den ska nu expedieras av riksdagen och offentliggörs på tisdag, den 17. Spännande tider!

Läs mer på Hela Sverige Ska Leva


Macken och glesbygden




Skriftlig fråga 2008/09:727

den 12 mars


Fråga

2008/09:727 Macken och glesbygden

av Britta Rådström (s)

till näringsminister Maud Olofsson (c)


Nedläggningar av affärer (lanthandlare) har länge varit föremål för debatt i glesbygdskommuner och bensinmackarna har då framstått som en sista utväg för att kunna göra vissa inköp. Nu drar mackdöden över landet. Svensk bensinhandel menar att omkring ett tusen bensinmackar, av totalt cirka 3 700 i Sverige, kommer att läggas ned inom den närmaste framtiden på grund av olönsamhet. Avstånden mellan bensinmackarna i glesbygden är redan långa. Skall nu detta glesa nätverk av service ytterligare tunnas ut så blir det ännu svårare att bo och leva i glesbygden. 

Enligt den kommunkategoriindelning som Sveriges Kommuner och Landsting har haft sedan den 1 januari 2005 finns 39 glesbygdskommuner. De definieras som kommun med mindre än 7 invånare per kvadratkilometer och mindre än 20 000 invånare.

Nio av Västerbottens femton kommuner karaktäriseras som glesbygdskommuner i kategoriindelningen. I Västerbotten ingår alltså nästan en fjärdedel av landets alla glesbygdskommuner varför bensinmacksfrågan har högsta aktualitet i länet.

Genom vilka initiativ avser näringsministern bromsa nedläggningen av bensinmackar i glesbygden?


Inkom: 2009-03-12

Läs mer på riksdagens hemsida

Maud Olofsson tänker inte rädda mackarna




Maud Olofsson tänker inte rädda mackarna

Näringsminister Maud Olofsson (C) tänker inte ändra lagen för att rädda bensinmackarna.

Hon uppmanar ägarna att satsa på grön energi i stället.

- Framtidens bensinstation kan vara en vindsnurra och ett elluttag, säger hon.

Enligt Maud Olofsson är det bensinjättarnas fel att mackarna tvingas slå igen.

- Några av bensinbolagen är på väg att bli så dominerande att de riskerar att granskas av konkurrensskäl. Därför lägger de ner, säger hon.


Håller inte med

Att orsaken skulle vara den hårt kritiserade pumplagen håller hon inte med om. Enligt regeringens granskning berör den bara 10-15 procent av landets mackar. Lagen innebär att en bensinmack som säljer mer än en miljon liter bensin måste ha en pump för biobränsle, en investering på minst 200 000 kronor.

- Lagen är inte orsaken. De minsta mackarna är ju undantagna, säger Maud Olofsson.

I går skrev Aftonbladet om Olle Arnesson i värmländska Likenäs som tog över macken när bensinbolaget drog sig ur. Maud Olofsson välkomnar sådana lösningar och uppmanar byalag och enskilda företagare att ta del av de 30 miljoner regeringen satsade på kommersiell service i glesbygd

i januari.


"Låter avlägset"

Men hon vill att mackarna ska satsa på klimatsmarta alternativ.

- Det gäller att passa på att tänka nytt så att vi kommer från oljeberoendet.

Maud Olofsson kör själv en etanolbil från 2001 som hon tankar hemma i Bygdeå, en mil från hemmet i Högfors. Men även näringsministerns mack lever farligt. Den har gått i konkurs tre gånger.

- Det är lågkonjunktur och färre bilar och lastbilar på E4:an, det drabbar oss, säger tillsynsmannen Metin Tanman.

Näringsministerns vision om eluttag och vindsnurror gör honom full i skratt.

- Det låter mycket avlägset. Elen är ju inte billig direkt, säger han och skrattar.

Läs mer i Aftonbladet


Konsum gör en kovändning




Konsum gör en kovändning

Protesterna gav effekt. Lokalproducerad mjölk kommer att finnas kvar i Konsumbutikerna i Gästrikland

Protesterna och missnöjet fick effekt - lokalproducerad mjölk kommer att dominera i Konsumbutikerna i Gästrikland även i fortsättningen.
- Vi har märkt av ett oerhört engagemang. Det har påskyndat beslutet, säger Anders Stake, vd för Konsum Gävleborg.

Beskedet att den lokala mjölken skulle bytas ut på Konsums hyllor väckte starka känslor för knappt två veckor sedan - både hos bönder och kunder. Coop Sverige hade tecknat ett stort avtal med danska Arla Foods och det verkade innebära slutet för ett långt affärssamarbete mellan Gefleortens Mejeriförening och Konsum Gävleborg.

Nu fortsätter allt som vanligt. De närproducerade mejeriprodukterna kommer även framöver att dominera utbudet i Konsumbutikerna i Gästrikland.

- Vi har kommit överens med Coop Sverige om att Gefleortens produkter kan klassas som lokalproducerade. Själv har jag aldrig haft någon annan synpunkt, men det har krävts några dagar av diskussioner för att kunna lämna ett tydligt besked, säger Anders Stake, vd för Konsum Gävleborg.

Exakt hur diskussionerna med Coop Sverige har sett ut vill han inte gå in på. Men han erkänner att de kraftiga reaktionerna från kunderna har haft betydelse.

- Engagemanget har påskyndat beslutet. Det visar också hur viktigt det är med ekologiska och lokalproducerade produkter, säger Anders Stake.

För Gefleortens Mejeriförening kommer beskedet som en lättnad. Att bli av med Konsum Gävleborg som kund hade varit ett stort bakslag.

- Det är ingen liten affär vi har ihop. Vi levererar sex miljoner kilo produkter till Konsum varje år vilket motsvarar 25 procent av vår totala produktion, säger mejeriföreningens vd Per Blomqvist.

För knappt två veckor sedan kallade han Konsum Gävleborg för "en svekfull affärspartner". Men efter ett möte med Anders Stake i början förra veckan ändrade han inställning.

- Det var ett bra och sansat möte, vi sökte samförstånd. Jag kände en stark vilja hos Anders att lösa det här, sedan dess har vi gett tid åt Konsum att göra hemläxan och sagt nej till alla typer av aktioner som varit på gång, säger Per Blomqvist.

Med "aktioner" menar han bland annat utspel från fackligt håll och initiativ till protestlistor utanför Konsums butiker. Men på internet har protesterna inte gått att stoppa, Facebookgruppen "Rädda Gefleortens Mejeri - bojkotta COOP" har på kort tid fått fler än 3 700 medlemmar.

- Jag har sovit lite dåligt på den senaste tiden. Nu kan man pusta ut, det känns som en stor lättnad att vi fortsätter leverera som förut, säger Per Blomqvist.

Nästa steg blir att teckna ett ordentligt avtal med Konsum Gävleborg. I dag finns endast en muntlig uppgörelse.

- Det har inte funnits i vår sinnevärld att de skulle kunna kasta ut oss. Men nu ska vi se till att få överenskommelsen på papper, säger Per Blomqvist.

"Engagemanget har påskyndat beslutet. Det visar också hur viktigt det är med ekologiska och lokalproducerade produkter."

Anders Stake

vd Konsum Gävleborg

Läs mer i Gefle Dagblad


Gefleortens kvar på Konsum




Gefleortens kvar på Konsum

Nu backar Konsum Gävleborg och lovar att även i fortsättningen sälja mjölk från Gefleortens mejeri.
- Kunden kommer inte att märka någon skillnad jämfört med nu, säger Anders Stake, vd för Konsum Gävleborg.

Arbetarbladets avslöjande om att Coop tecknat ett avtal om att majoriteten av sortimentet på mejerihyllorna ska komma från Arla ledde till en proteststorm mot Konsum Gävleborg. Kunderna blev arga över att förlora den lokalproducerade mjölken, Gefleortens mejerier och dess mjölkbönder blev bedrövade.

Konsum Gävleborg ville inte heller göra sig av med Gefleortens produkter och efter ett möte mellan parterna i förra veckan fick vd Anders Stake i "hemläxa" att undersöka vilka möjligheter avtalet mellan Coop Sverige och Arla gav. I går meddelade han att han hittat en lösning som gör att Gefleortens får fortsätta att leverera mejeriprodukter till

Konsumbutikerna i samma omfattning som i dag.
- Det blir ingen skillnad jämfört med tidigare. Gefleortens lokala produkter blir kvar i våra butiker både i morgon och i övermorgon, säger han.

Det stora avtalet ger nämligen utrymme för butikerna ska ha ett lokalt sortiment. Det är den punkten som nu utnyttjas för att ha kvar Gefleortens. Anders Stake har förankrat sin plan hos Coop Sveriges ledning.
- Det känns jättebra att vi kan ha kvar det mest lokala mejeriet. Det blir lite konstigt om vi marknadsför oss som lokala och inte har Gefleortens.

Enligt Anders Stake säljer Konsums butiker redan i dag Arlas produkter och han tror inte att kunderna ska märka någon skillnad med det nya avtalet.

Per Blomqvist, vd för Gefleortens mejeri, tog emot Konsum Gävleborgs besked med lättnad.
- Jag drog en lättnadens suck och fick många glada miner och en del kramar när jag gav beskedet till min personal. Det har varit en turbulent tid, säger han.

En fjärdedel av Gefleortens försäljning är till Konsum Gävleborg, så lösningen var väldigt viktig.
- Det massiva stöd som vi fått stärker oss i framtiden. Vi ser att man ska värna om lokala produkter och kan trygga jobben för våra mjölkbönder, säger Per Blomqvist.

Har protesterna haft betydelse?
- Vi hade tänkt ha en dialog till hösten om att klassa Gefleortens sortiment som lokalt. Protesterna har skyndat på processen, säger Anders Stake på Konsum Gävleborg.

Läs mer i Arbetarbladet

Besvikelse och ilska hos bönder




Besvikelse och ilska hos bönder

- Vi är grymt besvikna. Med sådana här vänner behöver vi inga ovänner, säger LRF-ordförande Jan Thorén och syftar på centern.

Läs mer i Hudiksvalls Tidning

Skicross – en ny giv i Jättendal




Skicross - en ny giv i Jättendal

går invigde Jättendals IF sin nya skicrossbana vid skidstadion i Jättendal.
Massor av ungdomar från klubben fanns på plats för att testa den nya given.

Läs mer i Hudiksvalls Tidning

Landsbygdsupproret!




Landsbygdsupproret!

Bloggen som skriver om allt som handlar om landsbygdsskolor...

När delen är helheten och straffet redan utmätt


I dagens BLT hittar vi en artikel från Centerpartiet i Blekinges årsstämma.

Det är skönt att konstatera att det finns politiker som ser det uppenbara även om vissa väljer att stoppa huvudet i sanden och hittar på den ena fantasifulla förklaringen efter den andra. I slutet av dagen är det ändå detta som är vår verklighet.


Hetsjakt på landsbygdsskolor

Centerpartiet i Blekinge höll årsstämma i Ronneby på lördagen. Distriktsordförande Magnus Larsson talade om den hetsjakt på landsbygdsskolor som pågår i Blekinge. - Vi har alltid försvarat mindre skolor, det kan vi vara stolta över. Läs mer här: BLT


Lokal mjölk expanderar




Lokal mjölk expanderar

Trots den senaste tidens mjölkoffensiv från Arla finns det utrymme för lokal mjölk.

Ett exempel är Östgötamjölk som just nu tas in i fler och fler butiker. Östgötamjölk börjar nu även att distribuera sin mjölk i längre österut i länet.

- Vi vet också att intresset har varit enormt och att efterfrågan på vår mjölk till och med överstiger vad vi vågat hoppas på. Så från slutet av denna vecka finns Östgöta Mjölk också i Norrköping, Söderköping och Valdemarsvik, säger Anders Birgersson, en av mjölkbönderna bakom produkten, sajten Friköpenskap.

Den här veckan adderas 26 nya butiker. Därmed når Östgöta Mjölk totalt cirka 85 butiker. Mjölken finns bland annat i butiker inom Ica, Coop, Hemköp och City Gross. Lågprisbutiker som Lidl och Willys har ännu inte nappat.

Läs mer på Land Lantbruk


LRF: Ett stort svek




LRF: Ett stort svek

Stora delar av både livsmedelsproduktionen och produktionen av förnybar energi kan slås ut.

Det säger LRFs förbundsordförande Lars-Göran Pettersson med anledning av de skattepropositioner regeringen presenterar idag.
- I en lågkonjunktur behövs nya arbetstillfällen. Inför klimathotet behövs förnybar energi. Sveriges konsumenter vill ha svensk och gärna närproducerad mat. De gröna näringarna kan erbjuda allt detta. Men idag har regeringen sagt nej tack, säger Lars-Göran Pettersson.

Skattenedsättningar bort
Regeringens förslag innebär att Sverige ska ta bort de skattenedsättningar som jord- och skogsbruket har på drivmedel och energi och som Sverige har gemensamt med många EU-länder. Regeringen vill också kraftigt höja energipriserna för trädgårdsnäringen. När reformen är fullt genomförd kommer skattetrycket på näringen att ha ökat med över en miljard kronor. Detta ska jämföras med att jordbrukets årliga nettoinkomst är på sex miljarder kronor.

- För en genomsnittlig mjölkbonde med en årlig inkomst på 300 000 kronor innebär det här att skatten kommer att öka med 25 000 kronor. För en löntagare skulle det motsvara en skattehöjning på 20 procent. Om man så drastiskt försämrar villkoren för en bransch riskerar det naturligtvis att få dramatiska följder för sysselsättningen, säger Lars-Göran Pettersson.

Tidigare talat om förnybar energi
För att kunna ställa om till ett fossilfritt samhälle och avvärja klimathotet har regeringen tidigare tydligt uttalat betydelsen av att produktionen av förnybar energi ökar. Detta har bidragit till att antalet LRF-medlemmar som vill satsa på energiproduktion nästan tredubblats de senaste två åren.

- De gröna näringarna står i dagsläget för mer än 25 procent av Sveriges energiförsörjning och fram till idag har vi sett en potential att öka den siffran betydligt. Men den nya väg regeringen nu slår in på hindrar den positiva utvecklingen.

- Istället för att skapa förutsättningar för nya jobb och bioenergiproduktion rycker regeringen undan mattan för alla de tusentals företagare som vill utveckla verksamheten. Därmed förstärker regeringen både den ekonomiska kris Sverige befinner sig i och paradoxalt nog också klimathotet.

Även matproduktionen hotas
Även den svenska matproduktionen hotas. Sedan EU-inträdet 1995 har Sverige tappat tio procent av sin mjölk- och köttproduktion. Samtidigt har importen av köttfyrdubblats och importen av ost tredubblats. För att vända trenden har jordbruksminister Eskil Erlandsson startat kampanjen Matlandet Sverige.

- Matlandet Sverige var en bra ambition och jag är besviken på att Eskil Erlandsson ställer sig bakom regeringens förslag. Matlandet Sverige riskerar att bli Importmatlandet Sverige, säger Lars-Göran Pettersson.

Källa: LRF

Läs mer på Land Lantbruk


Skånemejerier: Kört med Coop




Skånemejerier: Kört med Coop

Trots starka protester från konsumenthåll vidhåller Coop sitt beslut att ha Arla som huvudleverantör av mejerivaror i Skåne.

I tisdags möttes Skånemejeriers ledning och COOPs färskvaruchef för att diskutera det framtida samarbetet.
Coop meddelade att man endast önskar en mjölkleverantör på bassortimentet mjölk, fil och grädde, men att man därmed inte förbjuder lokala butikschefer att ta in andra produkter. Dock kommer butikerna att byggas om efter Arlas distributionssätt, vilket försvårar Skånemejeriers möjligheter att få plats i mejerikylen.

Oklart vilka som kan erbjuda Skånemejeriers produkter
Exakt vilka Coopbutiker som kommer att kunna erbjuda Skånemejeriers sortiment och vilka produkter det gäller har vi ännu ingen information om.
-Vi jobbar oförtrutet vidare och hoppas att COOP lyssnar på konsumenterna och ger dem möjlighet att välja mjölk. Samtidigt tittar vi nu på möjligheter att anpassa oss efter Coops nya krav, säger Björn Sederblad, VD på Skånemejerier.

Den här situationen innebär dock att Skånemejerier nu måste se över avtalet med Coop, och kommer därmed att säga upp det nuvarande avtalet för att omförhandla villkoren.

Tackar trogna kunder
Skånemejerier vill i det här sammanhanget passa på att tacka alla våra trogna kunder och konsumenter som stöttar vår skånska mjölkproduktion. Oberoende marknadsundersökningar visar att en stor andel konsumenter är så trogna vårt varumärke att de är beredda att byta butik för att köpa sin lokala mjölk. Detta ger naturligtvis både oss och de skånska bönderna framtidstro. Coop är naturligtvis välkomna att möta framtiden tillsammans med oss.

Källa: Skånemejerier

Läs mer på Land Lantbruk


Ice.net lever vidare




Ice.net lever vidare

Nu kan alla som har sitt bredband hos ice.net pusta ut. Företaget är en viktig bredbands-leverantör för glesbygdsbor och gick i konkurs för en tid sedan. Nu är det klart att det amerikanska bolaget Access Industries har köpt företaget, som drivs vidare på samma sätt, enligt ett pressmeddelande idag.

Läs mer på Hela Sverige Ska Leva

Ge glesbygden en chans att överleva




Ge glesbygden en chans att överleva

Mackdöden gör livet i glesbygden ännu hårdare. Dödsdansen koreograferas av giriga bensinbolag och av Miljöpartiet som tvingar mackägarna till omöjliga investeringar.

Bolagen tänker på sina kostnader för tankbilen och lägger ner de mackar som ligger längst bort.

Trist, men egentligen inte konstigare än när samhället drar ner på annan service i glesbygden. Posten är redan borta från många byar, skolor och banker är nerlagda och har byborna tur finns i bästa fall en lanthandel kvar.

Men spiken i kistan för småmackarna är den så kallade pumplagen som Miljöpartiet drev igenom 2005. Den innebär att alla mackar som säljer minst

1 000 kubikmeter bensin och diesel per år måste erbjuda ett alternativbränsle.

Etanol är billigast att installera, runt 600 000 kronor i normalläget. Gas är betydligt dyrare.

Men drygt halvmiljonen för en investering som aldrig kommer att ge ett öre tillbaka är mycket pengar för en mackägare som har dålig lönsamhet redan utan etanol.

Lagen har införts i steg, men nu är turen kommen till de allra minsta och allra minst lönsamma mackarna.

Som Shellmacken i Pajala där jag tankade förra veckan. För den gäller dispens eller nerläggning.

Och så är det för hundratals mackar i glesbygden.

Det är dags att ställa frågan:

Ska vi avfolka glesbygden helt? I så fall måste vi räkna på alternativkostnaden när alla flyttar till Stockholm.

Eller så skrotar vi pumplagen och ser till att mackarna, butikerna och de som försöker bo kvar i glesbygden har en verklig chans att överleva.

Läs mer i Afonbladet


Räddade sin mack från bensinjättarna




Rebbellen

Olle Arnesson, 54, räddade sin mack från bensinjättarna

Här är rebellerna som utmanar bensinjättarna.

Med egna avtal har de lyckats driva de dödsdömda mackarna vidare.

- De kan inte sparka av oss benen. Vi ska fortsätta sälja bensin, säger GA-mackens ägare Olle Arnesson, 54.

Mackdöden breder ut sig över Sverige. Men i de djupaste Värmlandsskogarna har frihandlare fått fart på bensinmackarna.

I snart tre år har Olle Arnesson drivit GA-macken i Likenäs, 16 mil norr om Karlstad. Men macken dödförklarades i höstas av "bensingubbarna" i Stockholm. Orsaken var enkel. För lite volym, för lite vinst och för få kunder.

- Macken skulle bort till varje pris. Det fanns ingen diskussion. Det är bara pengar som styr alltihop, säger Olle Arnesson.

Hundratals kunder

Han gav sig inte och började ragga bränsle själv. Men för att det skulle vara lönsamt behövde han gå ihop med flera handlare. Han fick ihop en handfull. Och genom ett avtal med ett åkeri i Karlstad får han nu bränsle varje vecka.

- Vi säljer bränsle 20 miljoner kronor per år, varav 12 miljoner här på min mack, säger Olle Arnesson.

Dagligen har han 250-600 kunder på macken, beroende på säsong.

"Jävligt viktigt"

- Det är jävligt viktigt med en mack på orten. För mig skulle det vara sju mil till nästa om den lades ner, säger bybon Markus Persson, 29.

Tre mil från GA-macken ligger byn Höljes med 250 invånare. Där har Peter "Petter i Boa" Larsson i 40 år drivit Höljes handel och bensinmack.

När Aftonbladet möter

61-åringen ändrar han bensinpriset på utomhusskylten. I 20 år har verksamheten varit nedläggningshotad. Slutet kom i december.

- Då plockade Statoil ner skyltarna. Det gick fort, säger Peter Larsson.

Gör allt själva

Framtiden var dyster. Men genom samarbetet med Olle Arnesson fick byns enda mack leva vidare.

- Nu får vi själva stå för reparationer och service av pumparna. Men det funkar bra.

För ortsborna är det viktigt att han orkar fortsätta.

- Jag är glad så länge vi får ha bensinmacken kvar här i Höljes. Det är viktigt att kunna tanka bilen och gräsklipparen, säger Kari Olsson.

Att mackarna läggs ner är en naturlig utveckling, enligt bensinjättarna.

- Besluten bygger på att det inte finns tillräcklig lönsamhet att bedriva det vidare, säger Statoils informationsdirektör Helena Fornstedt.

Läs mer i Aftonbladet


Lokal mjölk kvar på Konsum




Lokal mjölk kvar på Konsum

Efter stora protester beslutade Konsum Gävleborg på onsdagen att Gefleortens produkter kommer att finnas kvar i Konsums sortiment även i framtiden.


Konsum övervägde länge att använda Arla som leverantör till sina mejeributiker i Gästrikland, men efter stora protester från handlare, konsumenter och mjölkbönder i länet backade Konsum Gävleborg på onsdagen.


- Nu har jag gjort det vi kallar min hemläxa och förankrat det här, så det är inga problem, säger Konsum Gävleborgs vd Anders Stake.

Per Blomqvist, vd för Gefleortens mejeri, är lättad över avtalet.

- Det känns skönt att komma ur den här ovissheten som vi har levt med sedan början på mars. Det blir ingen ytterligare konkurrens med Arlas produkter utöver det som finns redan idag, säger Per Blomqvist.

Anders Ekholm

Läs mer på SR


 Anders Stake, vd Konsum Gävleborg: "Nu har jag gjort min hemläxa" Läs även: Konstprotest mot mjölkbeslut

Konstprotest mot mjölkbeslut

Uppdaterad 13:25
Elva platser runt om i Gävle utsattes under natten mot onsdagen för en konstprotest. Flera plakat med bland annat texten "Konsum Gävleborg stödjer danskjävlar" samt en målad dansk flagga med koskit placerades bland annat utanför flera Konsumbutiker.

 Anders Stake, VD Konsum Gävleborg: " Jag tycker att det är beklämmande"  Hildemar Andersson: "Upp till betraktarna att tycka vad de vill"

Konstnären heter Hildemar Andersson och enligt honom är det här en reaktion på att Coop bestämt sig för att byta ut den lokala mjölken mot mjölk från Arla.

- Jag har tagit hem äkta koskit från Danmark för att ge tyngd åt det här. Det är inte miljövänligt att köra mjölk från Danmark eller Kallhäll i Stockholm och hit upp. Jag värnar om att närproducenterna ska finnas kvar, säger Hildemar Andersson.


Du tror inte att det här väcker anstöt hos folk som passerar?

- Det är upp till betraktarna att tycka vad de själva vill. Vi lever i ett land där vi har yttrandefrihet och vi har också fri konst.

Personalen på huvudkontoret Konsum Gävleborg i Gävle blev mycket illa berörd över konstprotesten som lades ut utanför ingången, berättar vd:n Anders Stake.

- Jag tycker att det är beklämmande att vår personal ska behöva stå ut med sånt här. När man förstod vad det var var det ett stort mått av rädsla också, säger Anders Stake.

Kommer ni påverkas av den här aktionen?

- Absolut inte. Förhandlingarna pågår och är snart klara så vi räknar med att kunna ge ett besked senast den 18:e, förhoppningsvis tidigare.

Läs mer på SR


Nya ägare i svenska Ice.net




Nya ägare i svenska Ice.net

Konkursdrabbade svenska mobiloperatören Ice.net har köpts av amerikanska Access Industries. Kunderna kommer inte att drabbas enligt ett pressmeddelande, skriver TT.

Företaget Access Industries har tidigare köpt norska Ice.net. Man överväger även att ta över den danska verksamheten.

Jörg Mohaupt, chef för affärsområdet media och telekom på Access Industries, säger att företaget "tack vare sin kraftfulla turbo 3G-teknik, som täcker 90 procent av Sverige har ice.net ett unikt erbjudande till kunder som behöver snabbt och pålitligt bredband utanför storstäderna, oavsett om det är för privat eller professionell användning".

Ice.nets nät har under de senaste veckorna drivits av statliga Teracom.

Läs mer i tidningen ATL


Coop håller fast vid Arla




Coop håller fast vid Arla

Coop kommer att behålla Arla som huvudleverantör. Det beskedet kommer nu från Skånemejerier som därmed till stora delar förlorar en stor kund.

Trots konsumenternas protester står Coop kvar vid beslutet att låta Arla bli huvudleverantör. Under tisdagen träffade Skånemejeriers ledning och Coops färskvaruchef för att diskutera det framtida samarbetet.
Coops besked var då att man önskade en mjölkleverantör på bassortimentet mjölk, fil och grädde. Däremot vill dagligvarukedjan inte förbjuda lokala butikschefer att ta in andra produkter.

Dock kommer butikerna att byggas om efter Arlas distributionssätt, vilket försvårar Skånemejeriers möjligheter att få plats i mejerikylen.
Vilka Coopbutiker som kommer att kunna erbjuda Skånemejeriers sortiment och vilka produkter det gäller har Skånemejerier inte fått besked om.
-Vi jobbar oförtrutet vidare och hoppas att Coop lyssnar på konsumenterna och ger dem möjlighet att välja mjölk, säger Björn Sederblad, vd för Skånemejerier.

Skånemejerier kommer nu att se över avtalet med Coop, och kommer därmed att säga upp det nuvarande avtalet för att omförhandla villkoren.


Läs mer i tidningen ATL

Biobränsle kan motverkas av höjda energiskatter




Biobränsle kan motverkas av höjda energiskatter

Skogsindustrin menar att regeringens förslag att höja energiskatten på diesel kommer att medföra extra kostnader för skogsbruket, och även motverka ambitionen att öka uttaget av biobränsle.

Regeringens förslag i den kommande klimatpropositionen innebär en höjning av dieselskatten med 40 öre med början under 2011. Dessutom föreslår man att den nuvarande återbetalningen av koldioxidskatten för diesel i jordbruks- och skogsbruksmaskiner sänks.
Skogsindustrierna menar att regeringens agerande står i konflikt med det som krävs för tillväxt och jobb i de gröna näringarna. Dessutom är Skogsindustrierna kritiska till särbehandlingen av olika råvaror.

- Skogsbruket, som står för uttaget av en förnybar råvara med stor betydelse för att motverka klimatförändringarna ensidigt påförs höjd skatt, medan till exempel gruvnäringens skatter kvarstår oförändrade, säger skogsindustriernas vd, Marie S. Arwidson.
Skogsindustrierna anser att genom att införa "ensidiga" kostnadsökningar för de gröna näringarna skadar man inte bara branschernas lönsamhet och konkurrenskraft utan motverkar också det man säger sig vilja uppnå: en omställning till ett grönt och hållbart samhälle.

Skogsindustrierna anser att konsekvensen av dessa merkostnader blir minskad lönsamhet för skogsbruket att producera just de förnybara energislag som regeringen pekar ut som framtiden.
- Vi inser också att miljöskatter kommer att vara en annan ofrånkomlig del av lösningen. Med dagens besked riskerar regeringen emellertid att stjälpa mer än att hjälpa de hållbara alternativen, säger skogsindustriernas vd, Marie S. Arwidson.


Läs mer i tidningen ATL


Leader Gästrikebygden




Beviljade projekt

Här kan du läsa om vilka projekt som blivit beviljade finansiering från Leader Gästrikebygden.
Mer information om projekten kommer inom kort.


Projektbeslut 9/3 2009

Projektägare

Projektnamn

Kort sammanfattning av projektet

Hofors kommun/StorbergsgruppenStorbergets gruvor 
Vattan, Lövåker & Stocksbo BygdegårdsföreningUtvecklingsprojekt för samverkan i byn 
Unga Örnar

Havet- Limön

 
Hosjöns midsommarföreningHosjöns utveckling 
Åmots ekonomiska föreningFörstudie:Hushållsnära och ROT 
Åmots ekonomiska föreningFörstudie: en korg ved - ett lass ved 
Hofors kolareHofors kolare 
Hofors SMKBevattning av SMK 
Leader GästrikebygdenParaplyprojekt - bygdeutveckling 
Leader GästrikebygdenParaplyprojekt - ungdomsinitiativ 

De projekt som beviljades den 9 mars finns i listan ovan. Alla övriga inkomna ansökningar avslogs. Samtliga sökanden kommer att få LAGs beslut inklusive motiveringar gällande det egna projektet per post. Detta sker inom 2 veckor efter beslutet har tagits av LAG.

LAGs beslut är inte möjliga att överklaga. Ett projekt som fått avslag måste utvecklas på ett betydande sätt för att det åter ska tas upp av LAG igen.

Innan LAGs beslut vinner laga kraft ska dessa granskas av Länsstyrelsen. Denna hantering beräknas ta maximalt 15 arbetsdagar efter LAGs beslut.

Nästa deadline för ansökan är den 30 april och beslut på dessa ansökningar tas den 1 juni.

Läs mer på Leader Gästrikebygden


Melker möter mat i Hälsingland




Melker möter mat i Hälsingland

Stjärnkocken och entreprenören själv, Melker Andersson var inte där. Men alla andra var representerade när Melkers matprojekt med buss presenterades igår på restaurang Lustgården i Bollnäs.

Där fanns ost- och musttillverkare från Järvsö och Hå, glassmakare från Järvsö, chokladbodens innehavare från Segersta, Britt-Marie Stegs från Hälsingestintan, en prisbelönt bagare från Söräng utanför Bollnäs och en slaktare från Ockelbo Stjärnkött.
Men först och främst fanns initiativtagarna till projektet Melkers Matbuss på plats, Nina Östman och Annica Tengvall, den sistnämnda från Hotell- och restaurangprogrammet vid Torsbergsgymnasiet i Bollnäs.
Med hjälp av tv-kocken Melker Andersson ska de sätta lokalproducerad mat från Hälsingland på den gastronomiska kartan. Och förhoppningsvis genom Melker Anderssons försorg, vidareutveckla recept och idéer.
Riktigt vad projektet, som stöttas av både Bollnäs och Söderhamns kommuner, ska utmynna i ville inte projektledarna sia om, men den som siktar mot stjärnorna når ofta högt.

- Det här ska bli Hälsinglands Toscana! Vad vill vi ge besökare när de kommer hit, vill vi verkligen hänvisa de till någon pizzeria?
- Om våra Hälsingegårdar ska bli ett världsarv, så måste vi tillsammans göra något för den lokala maten, sa Nina Östman.
Inspiration, kunskap och inte minst kontakter får bollnäsbördige Melker Andersson stå för. Och genomförandet verkar både originellt och lockande, det tyckte alla närvarande vid det allra första mötet igår.
Tanken är att Melker Andersson ska turnera i landskapet med en buss, Melkers Matbuss. Ni som minns Ica:s och Konsums varubussar som trafikerade byvägarna bara för några decennier sedan, ni anar kopplingen.

Bussen rullar första omgången nu i sommar och vid ytterligare tre tillfällen, höst, vinter och vår. Tanken är att Melker Andersson ska laga mat ombord på bussen.
Intresserade matproducenter får gärna höra av sig om de vill ha hembesök.
- Alla ska vara delaktiga, vi ska utveckla maten nu, säger Nina Östman.
I höst planerar man en seminariedag för producenter och restaurangägare.
Samarbetet mellan Melker Andersson och Hotell- och restaurangprogrammet i Bollnäs är inte nytt, han har jobbat med dem under några år. Och flera av eleverna har passerat som praktikanter på hans restauranger.

Den här gången är två elever ur årskurs 1 och 2, Isabella Westergren från Bollnäs och William Sundberg från Bergvik, särskilt utvalda. De får följa med i bussen och de får vara med och utveckla recept.
- Det ska bli spännande och stort att få träffa honom och vara med om det här, säger båda två.
- Självklart ska alla elever få vara med om det här, men Bella och Wille passar bra ihop med Melker, tycker ni inte?, säger Annica Tengvall.
Efteråt ringer vi upp Melker Andersson som befinner sig på tv-inspelning i Stockholm. Jo, han tycker att det känns riktigt schysst att komma tillbaka till Hälsingland. Han är född på Bollnäs BB och har tillbringat många somrar i sina föräldrars sommarstuga i Bäckänge, på vägen till Segersta.

- Mysigt! Det ska bli kul att lära känna trakten ur ett gastronomiskt perspektiv. Seriositet och kunskap är viktigt för att ro iland det här projektet. Jag ser fram emot att möta människor med glöd och glädje.
Har du några matminnen från Hälsingland?
- Vi plockade mycket bär. Jag och mina två bröder tävlade och vem som kunde plocka mest på kortast tid. Sen sålde vi dem.
- Vad jag minns bäst är hur vi kom hem med 60-70 liter bär och satt ute och åt dem med mjölk, solmogna nyplockade bär. Den smaken i den miljön, det slår allt.

Läs mer i tidningen Ljusnan

Konsum backar om mjölken




Konsum backar om mjölken

Fortsätter sälja Gefleortens produkter

Konsum Gävleborg kommer även i fortsättningen att sälja mjölk och andra produkter från Gefleortens mejeri.

- Det blir ingen skillnad jämfört med tidigare. Gefleortens kommer att vara dominerande i Gästrikland, precis som i dag, säger Anders Stake, vd för Konsum Gävleborg.

För Gefleortens Mejeri kom beskedet som en stor lättnad.
- Nu kan man pusta ut. Det känns väldigt skönt att vi fortsätter att leverera till Konsum Gävleborg i oförändrad omfattning, säger vd Per Blomqvist.

25 procent av mejeriets produkter går till Konsum Gävleborg. Att förlora Konsum som kund hade sannolikt fått stora konsekvenser.
- Det hade kunnat leda till att bönder fått lägga ner sin verksamhet, säger Per Blomqvist.

Läs mer i Gefledagblad


Många får nya jobb via Facebook




Många får nya jobb via Facebook

Facebook och andra sociala nätverk har blivit arbetsförmedlingar.

Nästan 30 procent av alla som loggar in har fått jobberbjudande den vägen, visar en ny undersökning.
Det är Manpower som tillsammans med analysföretaget Kairos Future har frågat 10 000 personer om och hur de använder de webbaserade sociala nätverken.

72 procent av de som är födda på 80-talet är medlemmar i Facebook och 51 procent på MSN Spaces. Bland 40-talisterna är motsvarande siffror 12 respektive 17 procent. Men det är inte bara cirka 40 år som skiljer de båda grupperna åt utan också själva inställningen till nätverken. De yngre ser dem som ett verktyg för att kommunicera med och hålla koll på vänner. 40-talisterna använder också nätet för att kommunicera med vänner, men för nästan hälften av dem är det också ett jobbsökarverktyg.

Av de 28 procent som fått jobberbjudanden jobbar de flesta som konsulter, med transport, lager och spedition samt inom hotell- och restaurangnäringen. De som jobbar inom detaljhandel och offentlig förvaltning har inte alls fått lika många erbjudanden.

80 procent av 80-talisterna tycker det är ok att logga in på de privata nätverken under arbetstid mot bara 58 procent av 40-talisterna.

Läs mer i Arbetarbladet


Åmot vill satsa på storskalig vedförsäljning




Åmot vill satsa på storskalig vedförsäljning

Små vedsäckar - där själva förpackningen också går att elda upp. Det kanske blir framtidens melodi i Åmot. Nu har den ekonomiska föreningen fått bidrag för att utreda om det är något man kan tjäna pengar på.
- Kanske kan vi skapa arbetstillfällen genom det, säger projektledaren Hasse Bergqvist.

I Åmot har man alltid sysslat med skogsbruk och nu tror Åmots ekonomiska förening att erfarenheterna kan leda till nya arbetstillfällen. Man har precis fått bidrag från Leader Gästrikebygden för att göra en förstudie kring möjligheten att sälja ved.

- Redan i dag kapar vi, klyver och säljer ved i vagnslaster till Åmotsborna. Det vill vi vidareutveckla, säger Hasse Bergqvist.


Föreningen konstaterar att all utrustning för att fälla skog, dra fram, kapa och klyva redan finns i Åmot. Nu vill man se om det går att producera och sälja ved mera storskaligt. Föreningen vill också undersöka hur man kan konkurrera med de produkter, framför allt nätkassar med ved, som redan i dag finns på marknaden.


- Kanske kan man vidareutveckla själva förpackningarna till något som man kan elda upp på slutet. Tanken är att vi ska kunna sälja inte bara här i Åmot utan också i storstäderna, till exempel.


Åmots ekonomiska förening ansökte om bidrag på 40 920 kronor från Leader Gästrikebygden för projektet.

Fakta
De fick bidrag av Leader Gästrikebygden

Hofors kommun/Storbergsgruppen

Vattan, Lövåker & Stocksbo Bygdegårdsförening

Unga Örnar

Hosjöns midsommarförening

Åmots ekonomiska förening

Hofors kolare Hofors kolare

Hofors SMK

Leader Gästrikebygden är en ideell förening som delar ut drygt 3,5 milj kr årligen till projekt som utvecklar landsbygden i Gävle, Sandviken, Ockelbo och Hofors. Pengarna kommer från EU och från de deltagande kommunerna.

Läs mer i Arbetarbladet


Hotellet måste rustas för miljoner




Hotellet måste rustas för miljoner

Det kommer att dröja innan någon kan ta över och driva Centrumhotellet. Lokalerna är så slitna och nedgångna att hela hotellet måste rustas innan det kan hyras ut på nytt.
- Det var ett uppvaknande att se att det var så dåligt, säger Bo Lindbladh, Ockelbogårdars vd.

Ansökningarna har rullat in och intresset är stort för att ta över och driva Centrumhotellet. Samtidigt närmar sommaren sig med Ockelbo marknad, turistsäsong på Wij trädgårdar och troligen en ökad turism också till följd av den kungliga förlovningen.


Men nu finns det inget hotell för turister och gäster. Och det kommer heller inte att bli klart så tidigt som man hoppats.

- Det är så nedslitet att vi inte kan få någon arrendator som är beredd att ta över. Vi kan inte hyra ut det som det ser ut, säger Bo Lindbladh.


Byggdes på 60-talet

Hotellet byggdes på 60-talet och har inte genomgått någon ordentlig rust sedan dess. När den före detta arrendatorn nu har tömt lokalerna, har Ockelbogårdar insett hur stort behovet är.

- Vi måste göra grundliga åtgärder både i hotellrummen, korridorerna, köket, allt är totalt nedslitet.

Nu måste man i stället göra en kostnadsbedömning av hur dyrt det kan bli att rusta hotellet. Hur mycket det kan bli är osäkert.

3 till 5 miljoner

- Mitt personliga tips är att det blir runt 3 till 5 miljoner, säger Lindblad.

Vid årsskiftet hade man fått in nio intresseanmälningar om att driva Centrumhotellet. Tanken var då att man redan i januari skulle avgöra vem som ska få driva hotellet de kommande två åren.

Under förra våren blev det nytt liv i hotellet, då hade det stått tomt under nästan ett år efter att kommunen tagit beslut om att bygga ut det. Tanken var då att kommunkontoret skulle flytta till Vibacka och ge plats för hotellets utbyggnad. Den flytten är dock inte längre aktuell.


Kommer det att finnas ett hotell i Ockelbo i sommar?

- Det måste det göra. Det är den absoluta målsättningen. Det måste tas ett beslut under april månad och så fort beslutet finns får vi sätta igång och åtgärda allt. Vi måste vara beredda på att ta emot folk i sommar.

Det är fortfarande inte klart vem det blir som ska ta över Centrumhotellet efter rusten.

Läs mer i Arbetarbladet


Gefleortens kvar på Konsum




Gefleortens kvar på Konsum

Gefleortens produkter kommer vara kvar i Konsums sortiment. Det meddelar Konsum Gävleborg i ett pressmeddelande.

Arbetarbladet har i flera artiklar skrivit om att Konsum valt Arla som mejerileverantör till sina butiker i Gästrikland.

Men nu ändrar sig Konsum och bestämmer att sortimentet från Gefleorten kommer att kvar på butikshyllorna.

- Hemläxan är nu gjord och det känns bra att kunna ge ett tydligt besked om att
Gefleortens lokala produkter blir kvar i våra butiker, säger Anders Stake vd i Konsum
Gävleborg i ett pressmeddelande.

Läs mer i Arbetarbladet


Forsabor skriver på för macketablering




Forsabor skriver på för macketablering

Forsaborna har inte gett upp hoppet om en mack i centrum. 135 personer har hittills anmält sig villiga att bidra till en automatstation.

Läs mer i Hudiksvalls Tidning

Fler tecknar mackandelar

Vi går vidare med projektet, säger Hjalmar Åker efter båtklubbens möte i går kväll om den planerade bensinmacken i Borka, Enånger.

Läs mer i Hudiksvalls Tidning

Dyng-Bengt i Radio Gävleborg den 10 mars 2009.







Dyng-Bengt i Radio Gävleborg

Äntligen! Nu kan ni höra landsbygdens hjälte på radion.
Varje tisdag kl. 08.15 på Radio Gävleborg kan ni höra vår favorit-lantis Dyng-Bengt kåsera om aktuella händelser.
Så slå på radion på tisdag och ni kommer att få höra ett och annat sanningens ord - utan bedövning!


Länk till Charlotta & Larry i programmet Morronen i SR Gävleborg

Länk till programmet med Dyng-Bengt den 10 mars 2009.
Det börjar 18,05 minuter in i programmet så håll i peruken och lyssna...

08.00 - 08.30 tisdag 10 mar 2009


Sveriges Mjölkbönder hotar med dansk bojkott




Sveriges Mjölkbönder hotar med dansk bojkott

Svenska mjölkproducenter känner sig underbetalda av Arla. Nu hotar de med att avbryta samarbetet med Danske Mælkeproducenter.


Sveriges Mjölkbönder kräver att få samma avräkningspris som danskarna.
Danske Mælkeproducenter har gått in för att bevara det nuvarande priset vilket Sveriges Mjölkbönder inte vill tolerera.
Därför hotar Sveriges Mjölkbönder med att dra sig ur samarbetet med danskarna.

I dagsläget betalar Arla 2,12 danska kronor per liter mjölk till de danska mjölkproducenterna medan de svenska producenterna endast får 1,77 danska kronor. Detta på grund av att den svenska kronan sjunkit drastiskt i värde den senaste tiden.

Läs mer i tidningen ATL


Planer på lokalt mejeri i Växjö




Planer på lokalt mejeri i Växjö

Nu finns planer på att starta ett lokalt mejeri i Växjö. Traktens mjölkbönder, som årligen producerar upp till 25 miljoner kilo mjölk, har ett möte i frågan senare i mars, skriver Smålandsposten.

Det är redovisningskonsulten Mats Löfgren, SER Konsult i Växjö som tagit initiativ i frågan. Idén dök upp efter Arlas senaste sänkning av avräkningspriset. Tanken med det lokala mejeriet är att kunna få mer betalt för mjölken. Inte minst då efterfrågan på närproducerade livsmedel ökar.

Mats Löfgren har gjort en beräkning som visar att i det så kallade mjölkbältet runt Växjö och Alvesta, ned till Grimslöv, produceras mellan 20 och 25 miljoner kilo mjölk årligen.
Till Smålandsposten säger Mats Löfgren att det finns 2 500 kor i en radie av fem mil runt Växjö. Förpackningsföretaget Tetra Pak är intresserad av satsningen.
Nu är ett möte med mjölkbönder i området planerad till senare i mars. Frågan som bland annat ska diskuteras är om man ska inleda en förstudie om att starta mejeri.

Lokala mejerier, startade av lantbrukare, finns i Hultsfred, i Östergötland och på Wapnö gård i Halland.

Läs mer i tidningen ATL


Lantmännen satsar 100 miljoner på nya affärsidéer




Lantmännen satsar 100 miljoner på nya affärsidéer

Lantmännen satsar upp till 100 miljoner kronor på projekt som kan skapa affärsmöjligheter för företagets ägare. Projektet kallas Våga satsa.

Pengarna är avsedda att skapa nya affärsmöjligheter för Lantmännens ägare. Tanken är att satsningen ska stimulera till nya lösningar och kreativa idéer.
- Det känns extra viktigt i lågkonjunktur att uppmuntra till utvecklande satsningar, säger Thomas Bodén, ordförande i Lantmännen.

Projekt som kan tilldelas pengar måste innebär en riktig affärsmöjlighet för flera av Lantmännens ägare och måste därför vara kopierbart.
Det måste ha en "sund kommersiell grund, en viss innovativ höjd och inte vara etablerat på marknaden".

Lantmännen vill också ha en realistisk möjlighet att få någon form av avkastning på investerade medel. Detta behöver dock inte vara i form av pengar utan kan innebär andra positiva effekter.

Läs mer i tidningen ATL

Mjölkbönderna hårt pressade




Mjölkbönderna hårt pressade

Den ekonomiska situationen har aldrig varit så ansträngd för mjölkbönderna som den är nu.

Nyckeltalet mjölk minus foder är nere på 1,20 kronor per kilo mjölk, enligt färska beräkningar från Svensk Mjölk.

Sedan Arla Foods sänkte Arlanoteringen ytterligare till 2,77 kronor per kilo från och med den 1 mars har lönsamheten i mjölkproduktionen fallit till rekordlåga nivåer. Samtidigt planerar fler mejeriföretag att sänka avräkningspriserna.
De 1,20 kronorna som blir över då foderkostnaden har räknats bort ska räcka till löner, räntor, övriga insatsvaror och investeringar på gården. Före sommaren var samma nyckeltal 2 kronor per kilo.

Nu ökar risken för nedläggningar och stora likviditetsproblem bland mjölkföretagen, enligt Svensk Mjölk.
- Det är extremt kärva tider som vi upplever nu. Det kommer att behövas många goda insatser för att kunna vända och förbättra den här utvecklingen, så att mjölkföretag, som normalt sett är bärkraftiga, kan överleva den här situationen, säger Gunnar Pleijert, ordförande i Svensk Mjölk i en kommentar.


Tove Nilsson

Läs mer i tidningen ATL


Arlas bönder förlorar 60 miljoner




Arlas bönder förlorar 60 miljoner

De svenska Arlabönderna förlorar 60 miljoner kronor på ofullständig valutakompensation. Frågan var föremål för hård debatt på representantskapsmötet.

HALMSTAD ATL
Representanter från den danska ledningen för Arla Foods flögs in med chartrade plan till mötet som hölls i Halmstad i torsdags.
De fick det hett om öronen då mötet dominerades av en fråga - hur de svenska bönderna ska kompenseras för sina valutaförluster. Det blev enligt de närvarande en hård debatt som varade i timmar och som tudelade den danska och svenska sidan. Svenska Arlaleverantörer får för 2008 en valutakompensation på 6,3 öre per kilo mjölk. Kompensationen är inte tillräcklig då enbart valutaförändringar inom omräkningsintervallet +/-2,25 procent regleras, enligt Arla Foods nuvarande modell.
- Det är fortfarande en del pengar som ligger utanför det här spannet. Och det är dem vi inte får fullständig valutakompensation för. Det är ungefär tre öre per kilo mjölk som vi skulle ha fått, säger Alf Johansson, ordförande i Höglandskretsen.

Går miste om 60 miljoner
Det innebär att svenska Arlabönder som väger in cirka två miljarder kilo totalt går miste om 60 miljoner kronor. Om det blir någon kompensation för detta i efterhand är oklart.
- Det är något som styrelsen ska jobba med. Det kanske regleras nästa gång när vi ska ge tre öre till dansken för att de ska ha samma avräkningspris. När, det beror på valutasvängningarna.
Enligt Arlas styrelseordförande Ove Møberg har styrelsen en grannlaga uppgift att lösa valutaproblemet. Han vill inte svara på vilken linje styrelsen är inne på, men konstaterar att ett mer dynamiskt system behövs.

Måste anpassa
- Vi ska titta på ett mer dynamiskt system som reagerar snabbt, så att valutaanpassningen kommer mycket fortare. Jag tror de flesta tycker att vi ska ha en modell där omräkningen är betydligt snabbare, säger han.
LDM Sveriges Mjölkbönder har, tillsammans med andra, ställt krav på att mjölkpriset ska betalas ut i danska kronor eller euro. Det är Ove Møberg tveksam till.
- Det förslaget finns, men jag tror vi ska ha lite mer tidshorisont. Vi ska finna en kompromiss så det blir rättvist mellan svenska och danska lantbrukare, det är vår uppgift i styrelsen.

Lösning under mars
Enligt honom skulle betalning i samma valuta ge svårhanterliga svängningar i mjölkpriset.
- Nackdelen med det är att vi skulle få stora svängningar i mjölkpriset när valutan svänger så mycket som den gör nu. Det är svårt att ha ett mjölkpris som kanske svänger tio öre på två veckor.
Styrelsen räknar med att ha hittat en lösning på valutafrågan innan mars är slut.

Tove Nilsson

Läs mer i tidningen ATL


Dyrare för skogs- och lantbruk med nya energiregler




Dyrare för skogs- och lantbruk med nya energiregler

Jord- och skogsbrukare kan komma att få betala betydligt mer för sina koldioxidutsläpp i framtiden, rapporterar Ekot. LRF riktar kritik mot förslaget.

Nästa vecka presenteras regeringens förslag om klimat- och energifrågor. En konsekvens om dessa klubbas igenom är att lantbruket och skogsbruket får större kostnader.
För närvarande betalar båda näringarna koldioxidskatt för såväl diesel till jordbruksmaskiner, som för eldningsolja.
Reglerna innebär dock att lantbrukare får tillbaka en stor del av skatten. Det är återbetalningen av skatt som regeringen nu etappvis vill minska.
Syftet med detta är att regeringen vill minska koldioxidutsläppen från lant- och skogsbruk, och på så sätt förbättra klimatet.
Ekot har talat med LRF:s ordförande Lars-Göran Pettersson som tycker att förslaget är upprörande.
Han menar att skattetrycket för näringen kommer att öka med över en miljard om förslaget går igenom. Han säger till Ekot att regeringens förslag är att betrakta som en "krigsförklaring mot de gröna näringarna".

Dessutom menar LRF-ordföranden att förslaget utgör ett hot mot den svenska livsmedelsproduktionen.
Särskilt irriterad är LRF över att förslaget kommer från en borgerlig regering med centernministrar.

Läs mer i tidningen ATL


Bernadotte tillbaka i Sandviken




Bernadotte tillbaka i Sandviken

På torsdag nästa vecka kommer kungen och drottningen till Gästrikland. Kungaparet ska bland annat besöka Sandviken. Med anledning av besöket har kommunarkivarie Bo Hedblom plockat fram uppgifter om tidigare konungabesök i Sandviken med omnejd. Där visade det sig att det är 190 år sedan som den allra första Bernadotten besökte kommunen.
Det var Karl XIV Johan, som var det konunganamn som Jean Baptiste Bernadotte fick när han blev kung, som besökte lagmansgården på Sandbacka i Kungsgården år 1819. Besöket skedde ett år efter att han blivit kung.
Efter det har Sandviken haft konungabesök som rönt olika stort intresse.

- När kronprins Gustaf Adolf den 25 maj 1941 tog emot Sandviken-Högbo Hemvärn på Jernvallen såg 7 000 personer på. Det var en söndag, men vi hoppas att många kommer till Göransson Arena den 19 mars när vi hälsar kungen och drottningen välkomna till Sandviken, trots att det är en torsdag, säger Odd Westby, informationschef, Sandvikens kommun.

Läs mer i Gästriklands Tidning

Vindkraft i Bobygden




Vindkraft i Bobygden

RES Skandinavien ville bygga Glombo vindkraftsanläggning med tio vindkraftsverk på Prättingberg och Kälen i Bobygden, Delsbo.


Läs mer i Hudiksvalls Tidning

Avtal skapar oro inom Milko




Avtal skapar oro inom Milko

Öppna landskap med betande kor, lokalproducerade mejerivaror och arbetstillfällen i bygden.
Johan Jonsson, mjölkbonde i Bollnäs och ordförande för Milkokretsen i södra Hälsingland, befarar att allt det kan gå förlorat.
Anledningen till oron är ett avtal mellan Coop och Arla.

För ett par veckor sedan ingick butikskedjan Coop (Konsum) och mejeriföretaget Arla Foods ett avtal om att Arla ska vara huvudleverantör av samtliga mejeriprodukter till landets Coopbutiker. Konsum Värmland, med sin starka förening, har valt att inte ansluta sig.
Avtalet har senare justerats. Efter förhandlingar mellan Coop och Milko har varukedjan beslutat att även i fortsättningen ha mjölk från Milko i sortimentet.
Däremot är det oklart om Coop behåller också Milkoproducerad fil, grädde och yoghurt i sina Konsumbutiker.
-De produkterna riskerar vi att tappa, men ingenting är klart. Vi fortsätter förhandlingarna med Coop, säger Lena Holmestig, kommunikationschef på Milko.
Om förhandlingarna inte slutar lyckligt för Milkos del plockar Coop bort Milkoproducerad fil, grädde och yoghurt från kyldiskarna.
Det är ett sådant scenario Johan Jonsson inte vill se. Det var därför han skrev en debattartikel som var publicerad i måndagens tidning.

Lena Holmestig välkomnar hans initiativ.
-Det visar på att det finns ett engagemang i Hälsingland, säger hon.
Lena Holmestig vill inte spekulera i vad som kan hända om Coop fullföljer avtalet i dess nuvarande form.
-Men givetvis kan det få konsekvenser för Milkos medlemmar, säger hon.
Holmestig sätter sitt hopp till att Coop gör som man gjorde med mjölken, det vill säga backar från avtalet med Arla.
Anders Stake, vd för Konsum Gävleborg, har inga besked om några avtalspositioner att komma med. Han lägger locket på.
-Inga kommentarer, säger Stake.
Till Gefle Dagblad har han tidigare bett att få återkomma den 18 mars.
I Gästrikland för deras motsvarighet till Milko, Gefleortens mejeriförening, och Konsum Gävleborg ett eget "krig".

Sedan 1999 driver Johan Jonsson, 38 år, släktgården Renströms i Ren, Bollnäs. Han har 60 mjölkkor och trivs som bonde.
-Men avtalet har skapat oro i leden, säger han.
Johan Jonsson vill inte framstå som en, som han säger, gnällig bonde, men han tycker att Konsum Gävleborgs agerande är ett stort svek mot mjölkbönderna i Hälsingland.
-Byts Milkos produkter ut mot Arlas innebär det ett hårt slag mot redan pressade Milkobönder.
Nu hoppas han att konsumenterna tar ställning - för Milko.
-Innan det öppna landskapet, de betande korna, de lokalproducerande mejerivarorna och arbetstillfällena har försvunnit.

Fakta
Arla Foods är ett mejeriföretag som ägs av drygt 8500 mjölkbönder. Drygt 4300 av dessa är svenska bönder, övriga finns i Danmark.
De danska bönderna har störst inflytande över företaget eftersom de har dubbelt så många kor som de svenska.
Arla Food bildades 2000 efter en sammanslagning mellan svenska Arla och danska MD Foods. Huvudkontoret ligger i Århus i Danmark.

Läs mer i tidningen Ljusnan

Hård attack mot Arla




Hård attack mot Arla

Påstås sänka ersättningen till bönder för att slå ut lokala mejerier

Arla sänker ersättningen till sina egna medlemsbönder, och använder vinsten till att konkurrera ut Gefleortens och andra lokala mejerier.
Det hävdar Per Andersson, ordförande i branschorganisationen Sveriges Mjölkbönder.

Det är oroligt bland de svenska mjölkbönder som levererar mjölk till danska Arla Foods just nu. I förra veckan sänktes deras ersättning med 25,8 öre per kilo. Dessutom gör den dåliga kronkursen att skillnaden blir enorm jämfört med de danska bönderna.

- I svenska kronor räknat skiljer det 50 öre, säger Per Andersson.


Problemet, enligt honom, är att bönderna inte har något att sätta emot. Danska bönder producerar så mycket mjölk att Arla egentligen inte behöver svenska producenter för att få ihop tillräckliga volymer. Och endast de bönder som bor nära gränsen till ett konkurrerande småmejeri har möjlighet att byta.

- Men hur sugen är man på det när man vet att Arla tänker slå ihjäl de mindre, säger Per Andersson.


Han skräder verkligen inte orden om mejerijätten, som han anser har tappat förankringen med de svenska böndernas vardag helt och hållet.

- Danskarna är hänsynslösa. Och väldigt duktiga på att göra mjölk, säger han.

Arlas kontrakt med Coop Sverige som gör att Gefleortens mejeriförening kan förlora hela Konsum Gävleborg som kund är en snackis i hela mjölk-sverige konstaterar Per Andersson.


Tror du att Konsum kan dra sig ur?

- Jag vet inte om de vill. De tjänar nog så in i helsike med pengar på kontraktet att fem miljoner kronor i negativ publicitet eller vad man nu kan räkna den till inte spelar någon roll. Och det måste bero på att Arla sålt billigt.


Där är han alltså tillbaka vid resonemanget om de svenska Arla-böndernas låga ersättning.

Mellanskillnaden går till att konkurrera ut andra mejerier, hävdar Per Andersson.

- De svenska mjölkbönderna sitter i ett stort dilemma. Arla Foods behöver inte vår mjölk, tre fjärdedelar av den danska mjölken är överproduktion. Men Sverige är en väldigt fin marknad. Särskilt nu när världsmarknaden går dåligt, säger han.

Nyligen startade mjölkföreningen Sju gårdar i Uppland. Liknande småföreningar bildas lite varstans runt om i landet.

- Uppstickarna kommer alltid från Arla-området. Det visar att det är något som inte är bra i Arla-miljön, säger Per Andersson.


Han tror inte att de svenska konsumenterna vill ha dansk mjölk egentligen.

- Det är bara det att allt för många inte vet hur det ligger till, säger han.

GD har sökt Arla Foods för en kommentar om den stora skillnaden i ersättning mellan svenska och danska bönder.

Läs mer i Gefle Dagblad


Sponsring för miljoner riskerar att försvinna




Sponsring för miljoner riskerar att försvinna

För Sparbanksstiftelsen Nya, som delar ut pengar till kultur-, sport och näringslivsprojekt i Gävleborg, blir Sparbanksstiftelsernas krasch kännbar.
- Medlen som står till vårt förfogande blir betydligt mycket mindre, Sten Halseth, styrelseordförande i Sparbanksstiftelsen Nya.

Sparbanksstiftelsen Nya verkar inom Gävleborgs, Södermanlands, Västmanlands och Örebro län, samt Älvkarleby kommun. Stiftelsen ger pengar till olika projekt inom områdena näringslivsutveckling, forskning, utbildning, idrott eller kultur. Förra året beviljade stiftelsen sammanlagt drygt 19 miljoner kronor i bidrag, bland annat till Familjeslanten och Högskolan i Gävle. År 2007 fick Furuviksparken 3 miljoner kronor för att bygga ett stort aphus och en forskningsstation i samarbete med Lunds universitet.


Pengarna kommer från utdelning på stiftelsens aktier i Swedbank.

- Hela vår verksamhet grundar sig på utdelning från aktierna. Nu verkar det inte bli någon sådan i år, säger Sten Halseth, styrelseordförande i Sparbanksstiftelsen Nya.


För de projekt som redan har fått pengar betyder det ingenting, men vad det innebär för stiftelsens fortsatta verksamhet är väldigt osäkert. Styrelsen ska analysera situationen på ett extrainsatt möte i veckan.

- Det vi vet är att det blir mycket, mycket mindre pengar att dela ut än tidigare år, säger Sten Halseth.


Tror du någon av era bidragstagare går omkull på grund av det här?

- Vi har som ledstjärna att mest ge pengar åt avgränsade projekt, och beslutar alltid år från år om bidragen. Ingen ska finansiera sin verksamhet för all framtid på det här sättet, men det är klart att de som har fått bidrag flera år i rad gärna vill fortsätta med det.

Läs mer i Arbetarbladet

Läs mer i Gefle Dagblad

Läs mer i Söderhamns Kuriren


Flytten mot kusten




Flytten mot kusten

Det blir allt mer populärt att flytta till Hudiksvalls tätort. Men Bjuråker och Norrbo är också attraktivt för inflyttare visar SCB:s statistik.

Läs mer i Hudiksvalls Tidning

Dyng-Bengt i Radio Gävleborg




Dyng-Bengt i Radio Gävleborg

Äntligen! Nu kan ni höra landsbygdens hjälte på radion.
Varje tisdag kl. 08.15 på Radio Gävleborg kan ni höra vår favorit-lantis Dyng-Bengt kåsera om aktuella händelser.
Så slå på radion på tisdag och ni kommer att få höra ett och annat sanningens ord - utan bedövning!


Publicerad av: Tussen Formgren, 09/03 00:08


Här är en länk till nöjesmagasinet

Inbjudan till Temadag om Landsbygdsutveckling...





 Länsbygderådet X-ing



INBJUDAN

Temadag om Landsbygdsutveckling

Vad händer med affären, macken, skolan, posten, betaltjänster........ i framtiden? Orosmolnen är många och kan endast påverkas genom samverkan mellan landsbygdens olika aktörer och förespråkare.

Därför inbjuder Länsbygderådet X-ing till en temadag runt landsbygdsfrågor och framtida samverkan.

Lördagen den 14 mars klockan 10:00 - 14:30, kursgården Gläntan i Voxnadalen.

Medverkande:


Karl-Erik Nilsson
, ordförande i riksorganisationen Hela Sverige ska leva.

Karl-Erik har en bred erfarenhet
som bland annat innefattar ansvar för Landsbygdskommittén
som hade i uppdrag att leverera en långsiktig strategi för den
nationella landsbygdspolitiken. 

Lars Norin, verksamhetsledare Leader Hälsingebygden och
Theres Sundberg, verksamhetsledare Leader Gästrikebygden
 
Avslutningsvis lyfts en del tankar om det ideella arbetet sett ur ett samhällsekonomiskt perspektiv, vikten av lokala utvecklingsplaner, samt naturligtvis frågan hur går vi vidare?

Med bakgrund till att X-ing har för avsikt att bjuda på kaffe och lunch, är det viktigt att Ni anmäler ert deltagande senast fredagen den 6 mars.

Detta kan göras via e-post till   info@kennethnyberg.se
Uppge ert namn, organisation/motsvarande som ni representerar, e-post och/eller telefon, samt om det finns speciella önskningar avseende maten.



Hjärtligt välkomna

Kenneth Nyberg
Ordförande Länsbygderådet X-ing
Mobil 073-9087957

Karta till Gläntan


Dagordning till X-ing´s årsmötet 14 mars 2009





Länsbygderådet X-ing Gävleborgs årsmöte den 14 mars 2009

  

Förslag till dagordning

  


§   1               Mötets öppnande

§   2               Val av ordförande o sekreterare för mötet

§   3               Fastställande av röstlängd

§   4               Val av protokolljusterare

§   5               Val av rösträknare

§   6               Fråga om mötets utlysande

§   7               Godkännande av dagordning samt anmälan av övriga frågor att hänskjuta till styrelsen

§   8               Styrelsens verksamhetsberättelse

§   9               Resultat - och Balansräkning

§ 10               Revisorerna berättelse

§ 11               Fråga om ansvarsfrihet

§ 12               Beslut i anledning av vinst eller förlust

§ 13               Fastställande av Verksamhetsplan för 2009

§ 14               Beslut om årsavgift för verksamhetsåret

§ 15               Beslut om arvoden eller ersättningar till förtroendevalda

§ 16               Fastställande av Budget för 2009

§ 17               Beslut om stadgeförändring

§ 18               Fastställande av antal ledamöter och ersättare i styrelsen

§ 19               Val av           a) Ordförande för 2 år

                                            b) Kassör för 1 år

                                            c) Ordinarie ledamöter för 2 år

                                            d) Ersättare för 1 år

§ 20               Val av           a) Två revisorer för 1 år

                                            b) Ersättare för 1 år

§ 21               Val av           a) Valberedning för 3 år

                                            b) Ersättare för 1 år         

                                            c) Sammankallande

§ 22               Beslut om eventuella nomineringar

§ 23               Ärenden som styrelsen häskjutit till årsmötet

§ 24               Behandling av inkomna motioner

§ 25               Övriga frågor att hänskjuta till styrelsen (anmälda under § 6)

§ 26               Avslutning

  


Kallelse till Läsbygderådet X-ings Årsmöte...






Kallelse till Läsbygderådet X-ings Årsmöte...

Länsbygderådet X-ing  inbjuder alla sina medlemmar till en temadag runt landsbygdsfrågor och framtida samverkan.

Lördagen den 14 mars klockan 10:00 - 14:30, kursgården Gläntan i Voxnadalen.

Se information här på bloggen

Klockan 15:00 fortsätter Länsbygderådet att tillsammans med sina medlemmar hålla årsmöte för verksamhetsåret.


Hjärtligt välkomna



Kenneth Nyberg

Ordförande Länsbygderådet X-ing

Mobil 073-9087957


Europahusets projektservice ...



Europahusets projektservice är en tänkt framtida verksamhet för oss.

Här har vi inom den ideellasektorn en chans att påverka för att få våra egna lotsar inom projektvärden med spets kompetens inom socialafonden och den regionalafonden.

Med att visa vårt intresse kommer vi att kunna få hjälp att förstå samt framtagande av ideer till projekt och därefter fortsatt verksamhet. Detta med tanke på att den ideela sektorn i sverige är en av dom som söker minst projekt inom EU och att vi  därför behöver flytta fram våra positioner. Detta med hjälp som kan ge oss stöd i vår strävan efter att förverkliga våra goda ideer ...

Gå in och stöd detta genom att fylla i enkäten för det kostar inget och det sämsta som kan hända är att vi får gratis hjälp...

Har ni frågor eller behöver mer information ta gärna kontakt med oss på Länsbygderådet X-ing.



Europahusets projektservice är en tänkt framtida verksamhet för oss...

Just nu pågår en förstudie omkring detta med ekonomiskt stöd från Region Gävleborg och ABF Gävleborg.

I förstudien gör vi en enkät till ideella föreningar och föreningar för små företag. Om ni är en av de som fått enkäten kan den besvaras genom att klicka på länken nedan och sedan följa instruktionerna.


Enkät projektservice


Enkäten på nätet är en hjälp vi fått av Resekompani AB (en av våra medlemsorganisationer) och den är därför uppbyggd för anmälningar till konferenser och liknande arrangemang.


Frågorna under fliken Övrigt är en fast mall så ni behöver inte fylla i rutan med särskilda önskemål. Där kan ni i stället skicka med eventuella kommentarer i övrigt omkring ert intresse för projekt.


När ni får upp sista sidan så finns det också en del som är en fast mall. Det är en kryssruta där man "accepterar villkoren". Den rutan måste kryssas i men ni accepterar självklart inga villkor i och med det. 



Under våren 2009 kommer vi att lägga ut resultatet av enkätsvaren här och framåt sommaren kommer också vår slutrapport med eventuella förslag att finnas här. 

Läs mer på Europahusets hemsida


Landsbygden ska blomstra




Landsbygden ska blomstra

I Kristianstads kommun satsar man nu på att få landsbygden att blomstra. Sedan februari har nämligen Fredrik Lager arbetat på heltid som landsbygdsutvecklare, en titel som han är först någonsin med att få i kommunen.


 Fredrik Lager, landsbygdsutvecklare Kristianstads kommun.


I tjänsten ingår det bland annat att stödja näringslivet, byalag och hembygdsföreningar på landsbygden i deras arbete för att skapa tillväxt. 

Den 16 maj kommer det att anordnas en landbygdsdag som sedan ska återkomma årligen.

Läs mer på SR


Bevara bensinmackarna




Bevara bensinmackarna

Att det finns bränsle i olika former är en förutsättning för att människor och företag ska kunna finnas och verka på landsbygden.


Att det finns bränsle i olika former är en förutsättning för att människor och företag ska kunna finnas och verka på landsbygden.

Regeringen har därför beslutat att mångmiljonsatsa för att stärka tillgången till drivmedel och motverka nedläggning av mackar.

Det är en rejäl satsning på 30 miljoner i hela landet för att öka servicenivån på landsbygden. Specifikt för Blekinge handlar det om 579 000 kronor.

En missuppfattning som ofta förs fram i debatten är att den så kallade pumplagen skulle leda till nedläggning av drivmedelsstationer.

Enligt regeringens granskning berörs enbart 10-15 procent av stationerna av detta.
Finns det bara en drivmedelsstation på orten kan man söka investeringsstöd för pumpar med förnybara drivmedel med upp till 85 procent av kostnaden. Det är just det som är bakgrunden till satsningen.

Läs mer i tidningen BLT


Lokal mat ska minska fetman




Lokal mat ska minska fetman


Ett danskt forskningsprojekt ska bidra till att minska fetman hos barn.

Med hjälp av specialister och gastronomer ska forskarna ta reda på om bättre mat kan förbättra hälsan hos barn. Fokus ligger på skolmaten men även föräldrarna ska involveras.

Källa: DN

Läs mer i tidningen Lantbruk


Ny solcellsdriven bil rullar hela dagen




Ny solcellsdriven bil rullar hela dagen


En solig dag kan bilen rulla stadigt i 90 kilometer i timmen hela dagen, skriver Mit:s Solare Electric Vehicle Team på Mit:s webbplats.

Bilens elmotor drivs av ett batteri som laddas av kiselsolcellerna. Batteriet har kapacitet att ta bilen från Boston till New York, drygt 30 mil, en regnig dag utan solsken.

Källa: Ny Teknik

Läs mer i tidningen Lantbruk


Vindkraftverk med 54 meter långa blad




Vindkraftverk med 54 meter långa blad

Danska Vestas förbättrar tekniken.

Den stora diametern ökar svepytan rejält, vilket i sin tur gör att generatorn kan producera mer energi vid samma vindhastighet.
Det gör också att vindkraftverket kan placeras på ställen där inte blåser så mycket och inte skulle löna sig att bygga ett verk.
Den nya modellen växer på längden och bredden, men effekten blir inte större. Den ligger fortfarande på 3 MW.

Källa: Ny Teknik

Läs mer i tidningen Lantbruk


Ekoturism har stor potential




Ekoturism har stor potential

Efter alla varsel är det dags att diskutera hur man ska utveckla besöksnäringen, anser bland annat Region Gävleborg och kommunalråden i Ljusdal och Bollnäs.

Läs mer i Söderhamns Kuriren

Vandring i Löflings fotspår i Tolgfors




Vandring i Löflings fotspår i Tolgfors

Linnés favoritlärjunge Pehr Löfling föddes i Tolvfors.
280 år senare samlades ett 20-tal personer för att vandra i hans gamla hemtrakt.
- Hans levnadsöde är mycket fascinerande, säger arrangören Solveig Nordin Zamano.

De Gävlebor som inte har läst botanik har nog inte en susning om vem Pehr Löfling var. Om Solveig Nordin Zamano har något att säga till om ska det bli ändring på den saken. Pehr Löfling var Carl von Linnés favoritlärjunge och han är Solveigs största idol.- Löfling är så fascinerande. Han var Linnés bollplank och jag har följt i hans fotspår i Venezuela vid två tillfällen. Hans födelseplats kan bli big business för Gävle, sa hon.

Solveig Nordin Zamano gör nu sitt bästa för att uppmärksamma Löfling och hans livsverk. I går arrangerade hon en rundvandring i Tolvfors där han föddes för 280 år sedan. Samtidigt är det 250 år sedan som Löfling skrev sin avhandling Gemmae Arborum som handlade om trädens knoppar.


Även om de flesta träden inte har börjat få skott och knoppar på sina grenar ännu så hade gårdagens rundvandring och temadag just knoppar och Löflings avhandling som tema.

- Egentligen skulle det väl ha varit lite varmare ute, skrattade Solveig Nordin Zamano.


Att rundvandringen blev av när ett tjockt lager snö fortfarande täcker marken beror på att Ove Lennström från Gävleborgs Botaniska Sällskap kunde ställa upp och prata om trädens knoppar just i går.

- Själv kan jag ingenting om det eftersom jag är ekonom. Därför ska det bli väldigt intressant att lyssna på honom, sa Solveig Nordin Zamano innan gruppen vandrade ut i skogen vid Tolvfors.

Läs mer i tidningen Gefle Dagblad


Satsning på ridleder i Nordanstig





Satsning på ridleder i Nordanstig

Nordanstigs kommun vill satsa på ridleder i kommunen som ska gynna företagare och föreningar genom fler turister. Lederna skall erbjuda upplevelser och aktiviteter med lokal anknytning till historia och kulturarv.

Läs mer i Hudiksvalls Tidning

Enklare bygga vindkraft




Enklare bygga vindkraft

Processen för att ansöka om tillstånd för vindkraft måste förenklas. Regeringen går vidare med miljödepartementets förslag, som innebär att kommunernas möjligheter att själv bestämma över hur mark och vatten används uppluckras anser kommunerna.

Läs mer i Hudiksvalls Tidning

Plus minus noll, Konsum!




Plus minus noll, Konsum!

Jag bor i en liten by. Min närmsta affär är Konsum i Friggesund. Dit har jag sex kilometer. Där har jag handlat i alla år för att stödja butiken i bygden. Jag är tillika gift med en bonde som producerar mjölk. När sonen också ville bli bonde byggdes det en lösdriftsladugård 1999. Nu pratas det om att sätta in en robot till en mycket stor kostnad.

Hur blir det då med den Milko-mjölk som vår gård producerar? Mycket bra fråga! Ska vi också bli uppslurpade av Arla? Ja, det beror nog på den som köper mjölken. Vill du ha mjölk som producerats i Tyskland, Danmark eller Skåne? Som ska fraktas långa sträckor och förstöra miljön. Vill du ha öppna landskap? Glöm det om vi inte har några betande mular kvar här i vår trakt.

Så om Konsum Gävleborg också bara ska sälja Arla Foods mejeriprodukter som Coop Sverige nu tänker göra är det finito och good-bye med mitt handlande i Konsum i Frigge. Det blir det till att puttra till Ica.

Jag vet flera som kommer att bojkotta - ja, rent av gå ur - Konsumtionsföreningen. Det kommer jag också att göra. Jag kommer att klippa MedMera-kortet i bitar och tänka: Vill man ha måste man också ge! Man måste som bekant vara två för att kunna dansa tango!

Så Anders Stake, vd i Konsum Gävleborg, min fråga blir då: Om butiken i Friggesund läggs ner - vad har ni då vunnit i er strävan efter billig mjölk och stordriftsfördelar? För det är väl det ni är ute efter i ert kucklande med storföretaget Arla Foods?

Pengar är faktiskt inte allt! Det man vinner på karusellen kan man faktiskt förlora på gungan! Det brukar kallas för plus minus noll!

Helena Palén Olofsson

Bjuråker

Läs mer i Hudiksvalls Tidning

Succé för Norrbosparken




Succé för Norrbosparken

Det blev en jättesuccé för Norrbosparkens andra år. Gamla tanter, små barn och till och med en leopard och en kossa deltog i motionsloppet som gick av stapeln på perfekt sparkföre.

Läs mer i Hudiksvalls Tidning

Extrapengar ska öka tillgängligheten till service i gles- och landsbygder




Extrapengar ska öka tillgängligheten till service i gles- och landsbygder

Länsstyrelsen Gävleborg, som i dag administrerar stödet till kommersiell service, välkomnar att regeringen ger förstärkt stöd för att öka tillgängligheten till service i gles- och landsbygder. Av de totalt 30 miljoner kronor som regeringen har beslutat att utbetala har länet fått ca 1,4 miljoner kronor. Pengarna ska användas till att stärka tillgången till drivmedel.

- Regeringens satsning kommer att få stor betydelse. Under de senaste åren har ett flertal drivmedelsanläggningar i länet lagts ned eller gjorts om till automatstationer som en del i en strukturrationalisering och nu har vi nått en gräns där den sista stationen i strategiskt viktiga orter hotas av nedläggning eller har lagts ned, säger Lars Jansson på

Länsstyrelsens samhällsutvecklingsenhet.

Avståndet till närmaste drivmedelsanläggning blir allt längre och medför stora bekymmer av olika slag för befolkningen på länets lands- och glesbygd.


På många orter går drivmedels- och livsmedelsförsäljningen hand i hand. Många lanthandlare lever idag i stor ovisshet om deras drivmedels¬försäljning kan komma att försvinna. Om kunderna måste åka till ett annat ställe och tanka så kommer de även handla andra varor där och lanthandlaren tappar omsättning vilket kan medföra att även butiken försvinner.


- Genom det förstärkta stödet och fortsatt samverkan med FLF (Föreningen  Landsbygdshandelns Främjande), handlare, mackägare, byaråd och kommuner och ett utökat ekonomiskt stöd ökar förutsättningarna att stärka servicen på landsbygden, säger Lars Jansson.


För mer information, kontakta:


Lars Jansson, samhällsutvecklingsenheten, tel. 026-17 12 81, 070-642 48 15.


Läs mer på Länsstyrelsens hemsida

Från socialt projekt till företagsby




Från socialt projekt till företagsby

Skogsnäsborna ville leva av vad jord och skog gav. Men när de valde att bosätta sig på skogsbolagets mark tog drömmen slut. Deras hem i Taråberg brändes ner. Vi åkte till Skogsnäs där allt började.

Minusgrader bet i barnakinderna den där morgonen 14 mars 1980. En mindre armé av poliser, nära hundra stycken, hade mobiliserats - folket runtikring hade ju bråkat förr med mark-ägaren Graningeverken, mot besprutning av hormoslyr och kvävegödsling. Men nu skulle trebarnsfamiljen vräkas från huset i Taråberg utanför Ramsele som varit deras hem i fyra år. Svea Tejle och maken Ponny Bergström ställdes bokstavligt på bar backe med barnen Lina, Olle och Anna vid handen och Ida i magen.

För att definitivt sätta punkt brände skogsbolaget ner huset till grunden och sprängde murstocken - hellre det än att låta de unga tu begagna marken för sitt leverne.
Allt skedde framför ögonen på en bedrövad familj, grannar, vänner och barnens bästisar som rört sig på gården genom åren.

- Vi blev rätt chockade att de faktiskt brände ner vårt hem. Det trodde vi aldrig att de skulle göra, säger Svea Tejle, ännu med ilska i rösten nästan 30 år efteråt.

Familjen hade olovandes slagit sig ner på skogsbolagets mark. De hade fått köpa timmerhuset för 500 kronor mot att det flyttades inom två år. I stället bosatte de sig i huset och odlade upp marken som legat i träda, helt i tidens gröna vågen-anda och i enlighet med en rikskampanj till stöd för småbruk i glesbygden. Förhandlingar om att få köpa marken ledde ingen vart, skogsbolaget ansåg det inte lämpligt för en barnfamilj att bo så oländigt. Och förresten så skulle skog planteras på åkermarken.

Men familjen höll sig envist kvar, till avhysningen och därefter. För den lilla människans kamp mot storbolaget var inte helt över. Svea och Ponny satte upp ett nytt hus där igen. Efter ett par vintrar fick de dock ge upp den civila olydnaden efter hot om att böterna skulle omvandlas till fängelse.

Men historien börjar sju, åtta år tidigare och lika många kilometer därifrån; i Skogsnäs, byn som blev ett begrepp inom alternativkretsar under 1970-talet, förebilden för ett annat sätt att leva: Där fanns folk som gjorde nåt, inte bara snackade! År 1973 hade Svea, Ponny och några till - drömmare och superseriösa entusiaster från storstan - slagit ihop sina besparingar och köpt 200 hektar mark mitt i obygden.

Det var mest skog men även en liten gård med åkermark att streta ihop brödfödan på. Nu gällde "back to basic" och att tillsammans leva av vad jord och skog gav. Och det var när Skogsnäs blev för trångt som taråbergarna gav sig av för att skapa ett eget liv på ockuperad mark.

I dag är Taråberg ett kalhygge medan Skogsnäs utvecklats genom åren. De tre ursprungshusen på Nedre Strömsnäs har fått sällskap av ett tjugotal nybyggen på hemmanet, tidigt omdöpt till Skogsnäs.

Vackrare platser har man sett. Fjällsjöälven ringlar visserligen nedanför byns sluttning, men en mur av granar täpper till öppenheten. Någon riktig bykänsla är det inte heller, mer som hus utspridda här och där mellan dungarna. Men vilka hus! Det ena mer fantasifullt än det andra: tio-kantig fasad, tornrum, veranda på vinden och tak nerdraget till marken.

Och generositeten sedan. Väl mottagna blir vi av Sarah och Göran "Lillis" Mårskog, ett av de radarpar som var med från början. Vi sitter i köket i det tillbyggda timmerhuset som sprudlar av skaparkraft: Kristallkrona i ett hörn av biblioteket, porlande vatten i keramikfat, mosaiker, tyger och asiatiska småpryttlar överallt och färg, färg, mustigt med färg!

Sarah och Göran har blivit medievana och tålmodigt berättar de för tusende gången om hur allt började, hur de träffades på musikfestival, om drömmen om livet på landet och viljan att skapa ett nytt samhälle.

-För mig är Skogsnäs en politisk gärning. Det som drev oss då är samma sak som driver unga människor i dag: Orättvisor i tredje världen. Jag har alltid varit politiskt engagerad, i fredsrörelsen, mot rasism och så, säger Sarah med mjuk brytning, uppvuxen i den europeiskt mesta storstadsmitt man kan tänka sig: Charing Cross i London.
Här, 30 mil från polcirkeln, bjuder hon på nybakat solrosbröd och espresso. När jag höjer på ögonbrynet inför en trendig espressomaskin på Skogsnäs, fnyser hon.

-Bara för att man bor här måste man inte avstå från saker. Vi har flera datorer, dvd-spelare och numera två tv-apparater - Lillis vill bara se på sport och det avskyr jag! Vi är som alla andra, fast vi också kan mjölka kor och vet hur man gör mese.

Vännerna som valde livet på landet för 35 år sedan hade tre arbetshästar, några kor, grisar och höns, de odlade korn, vete och grönsaker. I fyra år var de utan väg, el och indraget vatten - det hade de inte råd till. Att
leva omodernt hade inget egenvärde, inte för Sarah och Göran i alla fall, även om andra ville leva helt ursprungligt.

Alla var överens om att dela allt oavsett inkomst och arbetsförmåga. Det höll i fyra år. Några hade barn, andra inte, vissa slet dygnet runt, en del ville bara jobba deltid. Kort sagt, efterhand gick behoven isär och de bestämde sig för en ny ekonomisk modell. Var och en fick klara sin egen försörjning medan mark, hus och arbetsmaskiner ägdes gemensamt. Så är det än i dag.

Göran Mårskog ser Skogsnäs som ett lyckat samhällsexperiment, so far.
-Här kan du få pröva dina ideal i lugn och ro utan att bli utslängd. Än finns det gott om plats.

Efter vilka kriterier får folk slå sig ner här?
-Inga alls. Det löser sig självt. Hit kommer bara de som har ett visst sätt att se på livet. Jag menar, Reinfeldt skulle aldrig söka sig hit. Enda kriteriet är att man ska klara av att bygga sitt hus. Drömmar kan man ha, men för att verkligen genomföra dem måste man ha tänkt igenom allt noga.

Den som vill bygga får ta timmer i skogen. Marken ägs av 38 personer och varje delägare betalar 350 kronor i månaden till kooperativet. Allt som rör det gemensamma ägandet och framtida projekt beslutas tillsammans - enhälligt enligt "Afrikamodellen": Först ett möte, sedan beslut någon vecka senare då alla hunnit tänka igenom frågan.
-På så sätt är det inte bara de högröstade och välformulerade som kommer till tals, menar Göran. Man måste bygga in etik i det hela och då får det inte gå för fort.

En orsak till att kollektividén överlevt i Skogsnäs, tror Göran är att familjerna vartefter kunde bygga sig egna hus. En annan är att det i dag finns en större mångfald av verksamheter i byn utöver ren överlevnad. Göran förestår ett rehabiliteringshem för familjer, Sarah driver ett textildesignföretag. Här finns även sågverk, smedja, snickeri, röjfirma med mera.
- Detta är en bra modell för glesbygden, säger Göran och sveper ut med armarna. Jag tror vi ligger väl till i framtiden för att här är rent och tyst. Behovet av en miljö som denna blir mer och mer påtagligt.

Nedanför huset ligger också senaste nybygget: kursgården, som är Sarahs och Görans vaccination mot lappsjukan. Den dag de själva inte kan resa ut i världen, som de gör ofta, får världen komma till dem. Här ska tas emot kursare som vill uppleva tystnaden, äta Sarahs goda mat och tillföra ny energi.
- Det saknas oväntade möten på glesbygden. Människor blir trångsynta om man inte träffar andra och det kan skapa problem, menar Göran.

I dag är Skogsnäsborna respekterade företagare i trakten. De värnar gammalt hantverk och ekologisk odling, de finns med i kultursammanhang och i miljökamper. Men som nybyggare gled de inte in i bygden på en mes-smörsmacka, precis. Tvärtom bemöttes de med stor skepsis.
Undra på det, när skogsnäsarna gick runt i lappade kläder och klev in i affären med dyngan kvar på stövlarna.

- Vi förstod inte kulturen. Bönderna här hade ju precis kämpat sig upp ur Lort-Sverige, och så kom vi och ville tillbaka till en gammal tid. Våra barn fick lida för att vi var okunniga, menar Sarah.
Göran tillägger:
- Svansen ställde också till problem för oss. Folk kom hit, rökte på och flummade runt tills vi fick slänga ut dem. Själva hade vi inte tid med sånt - vi var ju tvungna att hänga höet!

Vad har ni lärt er av dessa år?
Görans svar kommer direkt.
- Tålamod! Att inse att du får saker gjorda men kanske inte som du tänkt.
Sarah fyller i:
- En del personer kan ju vara väldigt driftiga och det blir gärna det "rätta" sättet att arbeta. Men man har olika syn på arbete, det är en lärdom att respektera det.
Och för att lyckas i glesbygden gäller två saker, har Göran förstått:
- Att jobba utav helvete och vara bra i fotboll - då öppnar sig himlaportarna!

Från Skogsnäs och bybor runtom fick Svea Tejle och Ponny Bergström mycket stöd när de vräktes från Taråberg, speciellt av äldre som mindes hur gårdens siste brukare en gång blivit frånlurad huset.
- Visst fanns det dem som tyckte "Sätt dit de där taråbergarna!". Men det hade varit omöjligt att kämpa om vi inte haft så mycket stöd från byfolket. Till och med poliser som avhyste oss tyckte det var konstigt.

När de blev hemlösa köpte de in sig i ett jordbruk utanför Sollefteå flera mil bort. I dag har paret släppt odlandet. Svea arbetar inom hemtjänsten och Ponny som snickare.
- Vi blev väldigt starka av den där tiden. Och jag kan inte känna att vi gjorde fel. Det blev en politisk kamp. Vi väckte debatt om att använda jorden till vad den var tänkt för.

Men att bara ockupera mark, tänk om alla gjorde så?
- Ja, så sa många. Men man får inte hela tiden låsa fast sig vid hur saker ska vara, ibland måste man tänka om. Det är helt obegripligt att de inte lät oss överta marken - vi var unga, hade mycket energi och ville verkligen satsa. Vi gjorde ingen förnär. I dag letar man ju efter sådana platser för småjordbruk, säger Svea.

Läs mer i tidningen Ica Kuriren

ÄN FINNS HOPP




ÄN FINNS HOPP

När nästan allt hopp var ute grep byborna själva in. Och lurade mackdöden.

Nu lyser det trivsamt från pumparna och den lilla butiken igen.

Folk i Hassela i Hälsingland har all anledning att vara mäkta stolta.

I somras började ryktena surra på byn: Uno X-macken ska läggas ner, ägaren Norsk Hydro har sagt upp avtalet. Oron växte. "Jaha, nu slår väl Konsum igen som en följd, kanske kiosken också. Sen blir det inte mycket kvar av vår by."

- Så där pratade vi med varandra - och vi var riktigt arga och började skriva protestlistor, säger Anne Strömstedt, som är född och uppvuxen i Hassela men jobbar fem mil österut, i Sundsvall.


Slog sina kloka ihop

I det läget slog tre företagare i bygden sina kloka huvuden ihop. Kanske skulle det gå att hitta en lösning. Ta över själva?

- Vi sonderade lite under sensommaren. Vi kontaktade Norsk Hydro och undrade om vi möjligtvis kunde få köpa loss pumpanläggningen, säger en av eldsjälarna, skogsentreprenören Bernt Jonsson, 48.

Övriga delägare är Bernts bror Torbjörn Jonsson, 46, och Jussi Juselius, 56.

- Alla tre har vi företag som vill verka i en levande bygd dit folk vill flytta, inte lämna på grund av noll service, säger Bernt.

Macken hann bara släcka ner ett par veckor. I början av oktober var det full rulle igen.

- Bensinen får vi från Svenska oljebolaget och leveranserna sköter en lokal kille som har egen tankbil.

Butiken - vad erbjuder ni?

- Ett bra litet bassortiment av livsmedel. Snart inviger vi också en sån där modern korvgrill, många vill ju ha något i magen på kvällskvisten - vi har öppet varje dag till klockan 20.


"Då dör samhället"

Totalt bor det cirka tusen personer i Hassela med omnejd. Det är drygt sex mil till Hudiksvall och fem till Sundsvall.

- Så det är klart att macken betyder jättemycket för oss i byn, säger Bernt Jonsson.

- Kan folk inte tanka så handlar de inte heller, då dör samhället så sakteliga

Shell, Åmotsfors Shellföreståndaren Ronny Hermansson tvivlar på att verksamheten lönar sig när trafiken leds förbi samhället i stället för igenom Åmotfors. I april nästa år planerar Ronny att stänga.

OKQ8, Bara Bensinstationens föreståndare Peter Sjöstrand kämpar för att behålla den sista bensinstation i Bara - öster om Malmö - men bensinjätten OKQ8 vill att han lägger ned.

Läs mer i Aftonbladet


Svenskar ska äta grekisk potatis ...




Svenskar ska äta grekisk potatis

Grekiska odlare gör nu reklam för sin potatis i Sverige. Kampanjen finansieras av EU-pengar, skriver TT.

Den grekiska reklamkampanjen har bland annat inneburit att direktreklam skickats till hushållen.Broschyrer berättar om fördelarna med potatis från Grekland. Bakom skriften står EU, Grekland och republiken Cypern.
Enligt Michael Mann, talesman för jordbruksfrågor i EU-kommissionen, pågår kampanjen i hela Europa och den betalas till hälften av EU.

Men också svensk potatis marknadsförs med pengar från samma kassa. Svensk potatis ordförande Lars Elofson tror inte att den grekiska offensiven hotar svensk potatisodling. Till TT säger han att den nog snarare stöttar den svenska potatismarknaden.

Läs mer i tidningen ATL


Framtida bröllopshälsningar från Bobygden www.victoria2010.se




Framtida bröllopshälsningar från Bobygden

När den kungliga förlovningen kungjordes var Göran Olsson snabb. Han registrerade kvickt domännamnet www.victoria2010.se för framtida bruk.

Läs mer i Hudiksvalls Tidning

Planerar för torv och kärnkraft




Planerar för torv och kärnkraft

Holmen Energi, vidgar sin energiproduktion till flera energislag. Tidigare har det bara varit fråga om vattenkraft. Kärnkraft, torvbrytning, vindkraft, bioraffinaderi och vattenkraft ingår i Holmen Energis nya energiplaner.

"Holmen och fyra andra företag har påbörjat förberedelser för att kunna bygga kärnkraft tillsammans med en energibolagspartner", skriver Magnus Hall, koncernchef för Holmen i förordet till årsredovisningen.

Läs mer i Hudiksvalls Tidning

RÖR INTE VÅR MACK!




RÖR INTE VÅR MACK!

500 mackar har lagts ner sedan 2007 - nu går folket man ur huse

Det mesta i samhället kretsar kring Kåres.

Det är här man träffas, handlar, tankar, lagar bilen, spelar, hämtar apoteksvaror.

Men nu hotas butiken av mackdöden - farsoten som sveper över landet och lämnar tynande orter efter sig.

Den obevekliga rationaliseringsvågen släcker ner tankställe efter tankställe. Bara sedan 2007 har 500 mackar lagts ner. Det närmaste året kommer ytterligare minst tusen enheter, bemannade och obemannade, att försvinna.

På många orter i glesbygden betyder det inte bara att bilägarna måste resa långt för att få tanken fylld. Ett större problem är den utarmning av servicen som följer i spåren.

- Så är det tyvärr, utsatta orter får det ännu besvärligare. Extra känsligt är det när bensin och butik är sammankopplade, då kan en stängning slå hårt, säger Jan Enler på Länsstyrelsen i Jönköping.


30 mil till service

Scenariot bekräftas av Robert Dimlich, vd på branschorganisationen Svensk bensinhandel.

- När den sista macken stänger i ett glesbygdssamhälle har oftast allt annat redan flyttat, då blir det kännbart för de boende. På många håll i Norrland kan det handla om en resa på uppemot 30 mil till närmaste serviceställe.

Det råder en överetablering av bensinstationer i Sverige.

Och många små mackar har svårt att klara lönsamheten.

Innehavarna är hårt klämda mellan en rad faktorer: den så kallade pumplagen, tunga saneringskostnader och oljebolagens volymkrav.


Glesbygden drabbas hårt

Pumplagen, som skärpts nu i mars, innebär att alla mackar som säljer mer än 1 000 kubikmeter fossilt bränsle per år också måste tillhandahålla förnyelsebart bränsle. En sådan investering beräknas till minst 250 000 kronor.

- Vi är för en strukturomvandling men den måste ske under kontrollerade former, säger Robert Dimlich.

- En mackdöd som innebär att också mindre tätorter dör är olyckligt för en redan drabbad glesbygd.


Vem har ansvaret? De stora oljebolagen? Samhället?

- Vad gäller samhällets ansvar har vi lämnat en utredning till regeringen där vi särskilt lyfter fram glesbygdsproblemet. Bland annat föreslår vi driftsbidrag i vissa lägen och hjälp till sanering. Många små mackar har varken råd att sälja eller lägga ner.


I precis den kniptången sitter Kåres Livs & Bensin i Gripenberg, ett litet samhälle mellan Tranås och Gränna.

Här har bygden gått man ur huse för att rädda macken/butiken som funnits i 30 år.

Tapp, Icas bensinmärke, ska avveckla och något annat märke har inte nappat.

- Volymen här är för liten, så dörren verkar stängd för bensin. Men tyvärr kan vi inte sälja rörelsen heller, vi har inte råd med ­saneringen, säger Lars Kåre, 65.

Hustrun Alice som sköter butiken är lika dyster.

- Det här är vårt livsverk, nu vet vi inte vad som händer.

Läs mer i Aftonbladet


Jämn kvalitet i pelletstest – men stora skillnader i pris




Jämn kvalitet i pelletstest - men stora skillnader i pris

Energimyndigheten har testat olika fabrikat av pellets för uppvärmning och resultatet visar att pelletsen håller en hög och jämn kvalitet, men dock finns det stora prisskillnader.

Testet som myndigheten har gjort omfattar pellets som säljs i säckar om 15 och 16 kilo från svenska tillverkare. Eftersom pelletsen doseras efter volym är en jämn volymvikt viktig så att inte konsumenterna måste justera om brännaren varje gång de får en ny leverans eller byter fabrikat. Låg askhalt betyder att förbränningen är effektiv och att det blir mindre arbete med att aska ur pannan, brännaren eller kaminen.

- Vi har nu med detta test sammanlagt testat 27 fabrikat som tillsammans svarar för en stor del av pelletsförsäljningen och resultaten visar att pelletsen generellt håller en hög och jämn kvalitet, säger Anita Aspegren, enhetschef på Energimyndighetens Testlab.

På en punkt, priset, finns det dock stora skillnader. Här gäller det att som konsument jämföra och ta reda på vilka villkoren är. Prisskillnaderna beror bland annat på, hur långt pellets måste transporteras och vilken kvantitet som köps. Att köpa mer blir billigare räknat i pris per ton.

Läs mer i Gästriklands Tidning

Öring och miljö i vindkraftdebatt




Öring och miljö i vindkraftdebatt

Alla politiker i kommunstyrelsen är positiva till planerna på en vindkraftspark med upp till 50 kraftverk vid Tönsen utanför Kilafors. Ändå blev det en lång diskussion vid torsdagens sammanträde.
- Nu får ni ge er med det här tuggandet, sa en irriterad Ingvar Persson (M) efter cirka 30 inlägg.
I drygt två år har Vindkompaniet planerat för en vindkraftspark i sydöstra delen av Bollnäs kommun - och till en mindre del inom Söderhamns kommun. Planerna har under senare tid utökats till högst 57 kraftverk och planeringen är inne i ett samrådsskede, där kommunpolitikernas ska ge sin syn på saken.

Majoriteten i kommunstyrelsens arbetsutskott har tidigare ställt sig bakom företagets planer utan inskränkningar. Men när hela nämnden nu behandlade frågan, ville Jan Lahenkorva (S) - själv hängiven sportfiskare - ha ett tillägg i beslutsförslaget.

- Här finns kommunens finaste vattendrag för flugfiske, med unika bestånd av öring i Nannsjön, sade han - och varnade för att vägdragning och vägtrummor vid en bäck i området kan hota ekosystemen. Därför var det viktigt med ett tillägg om att det i den kommande bygglovshanteringen ska tas miljöhänsyn för att säkerställa reproduktionsmöjligheterna för Nannsjö-öring, ansåg han.

Ann-Renée Forsström (V) och Ingrid Hammarberg (FP) ville i stället ha en skrivning om att företaget bör "ta möjlig hänsyn" till synpunkter från kommunens samhällsbyggnadskontor i miljöfrågor.

Iréne Frank (C), som bor i Tönsen, var glad över att planerna på vindkraftsparken kommit såpass långt - och ville lugna Jan Lahenkorva med att det redan finns en väg över den aktuella bäcken:
- Och det finns mycket stränga miljöregler för detta.
Inläggen om de olika "att-satserna" blev många och Lars-Göran Larsson (C) - ordförande i miljö- och byggnämnden, som ska besluta om bygglov för vindkraftverken så småningom - ansåg att det blev en märklig och detaljerad debatt:
- Det är vi i nämnden som ska ha hand om vägar och vägtrummor sedan - och fiskegänget på länsstyrelsen bevakar också varenda väg och trumma. Det räcker om kommunstyrelsen ser positivt på etableringen.
Diskussionen om de olika tilläggsförslagen fortsatte ändå en stund till.

- Nu får ni ger er med det här tuggandet. Resten sköter miljö- och byggnämnden och tjänstemännen på miljökontoret, kommenterade oppositionsrådet Ingvar Persson.

Efter drygt 30 inlägg blev det Jan Lahenkorvas att-sats som fick majoritet. Och samtliga politiker stod bakom huvudförslaget att ställa sig positiva till vindkraftsanläggningen.


Läs mer i tidningen Ljusnan

Vibacka kan bli seniorboende




Vibacka kan bli seniorboende

Snart ska det nya äldreboendet Bysjöstrand stå färdigt och frågan om vad som ska ske med Vibacka blir allt mer aktuell. Mycket pekar på att fastigheterna omvandlas till ett så kallat 55 plus-boende.
- Det är kanske mer bråttom att besluta om det än vad många tror, säger Staffan Nordqvist, ordförande i Ockelbogårdars styrelse.


Det har funnits många förslag till vad Vibacka ska användas till efter att äldreboendet evakuerats. Det nya boendet, Bysjöstrand, ska stå klart till sommaren och då töms de gamla lokalerna.

- Något måste vi ju göra med huset som är bra både för Ockelbogårdar och kommunen, säger Staffan Nordqvist.


Ett av förslagen som funnits med i diskussionerna är att göra om Vibacka till förskola. Men det förslaget ligger inte högst på agendan. I stället pekar mycket på att det blir ett seniorboende.

- Det är ju redan det i lägenheterna mot vägen. Och det finns ett behov av seniorboende, eller 55 plus-boende.


Länge pågick också en diskussion om att flytta hela kommunkontoret till Vibacka, det är inte längre aktuellt. Däremot kan det bli så att delar av socialförvaltningen flyttar in.

- Även om det blir seniorboende blir det ju inte i hela fastigheten, det kan säkert bli en del administrativa lokaler också.

Det är svårt att göra om alla utrymmen till lägenheter. Jag vet till exempel också att PRO gärna vill ha kvar samlingslokalen Gläntan.


Från politiskt håll har man redan tidigare efterlyst flera lägenheter inne i tätorten. Framför allt vill man erbjuda lägenheter för de lite äldre och på det viset kunna "frigöra" större fastigheter för att locka fler unga familjer till Ockelbo.

Det har än så länge inte tagits några beslut om vad som ska hända med byggnaden med enligt Nordqvist bör frågan avgöras så snart som möjligt.


- Efter evakueringen är det ju fritt fram att starta upp i de här lokalerna. Det här året har vi säkrat vad gäller hyresintäkter men jag är tveksam till vad som gäller nästa år. Kanske är det mer bråttom än vad många tror.

Läs mer i Arbetarbladet


Här ska Torsåkers äldre bo



Här ska Torsåkers äldre bo ...

Följ med in i nya äldreboendet

Snart behöver inte Torsåkers äldre lämna bygden när det blivit dags att sälja huset. Under torsdagen var det premiärvisning av de nya seniorbostäderna som byggts i centrum. Hittills finns skrivna kontrakt på sju av tolv lägenheter.

De tre tvåvåningsbyggnaderna påminner om gamla bergsmansgårdar och har färgsatts i samma toner som Kronblomsvillan. Allt för att de ska smälta in med övrig bebyggelse i Torsåker. Bra tillgänglighet har varit ledordet och de ljusa lägenheterna har till exempel öppen planlösning, extra breda dörrar och generöst med utrymme i badrummet för att rymma både rullatorer och rullstolar. Tvåvåningshusen rymmer även hiss.


Någon lägre åldersgräns är inte satt men husen riktar sig till seniorer eller "55-plus". Även om det skulle bli tomma lägenheter kommer de inte att hyras ut till yngre, uppger Christer Ekendahl, vd för Hoforshus.


- Det blir inga barnfamiljer som får bo här, säger han.


Det står många på intresselistan, både ortsbor och utsocknes, men hittills har bara sju tecknat kontrakt. Hyrorna kan vara det som får folk att tveka. Trots att de är subventionerade med hälften kostar en trea 7 000 kronor i månaden och en tvåa 6 000 kronor i månaden. Det är de högsta hyrorna i hela Hoforshus bestånd. Enligt Christer Ekendahl går det inte att ta ut hyror som täcker nyproducerade bostäder.


- Det är en satsning från kommunkoncernen att tillhandahålla sådana här bostäder. Det har saknats bostäder i Torsåker, förklarar han men medger att han visst är lite orolig över att inte alla kommer att hyras ut.

- Det är en risk man får ta.


Inflyttning blir i slutet av maj, fram tills dess är husen fortfarande en byggarbetsplats. Men en visningslägenhet har ställts färdig och på lördag står den öppen för allmänheten. Kanske övertygas några av dem som tvekar att flytta in. Dessutom blir det möjligt för Torsåkersborna att se nytillskottet. Det har funnits kritik mot boendet, bland annat att husen byggts på fel plats i parken intill äldreboendet Spelmannen. Andra kanske är nyfikna på de första hus som Hoforshus byggt i Torsåker sedan 1981.


Sammanlagt kostar det nya seniorboendet 25 miljoner kronor.

Läs mer i Arbetarbladet

Läs mer i Gefle Dagblad


Grupp vill driva på bredbandsutbyggnad




Grupp vill driva på bredbandsutbyggnad

De boende i Sågtäkten har utsett en utvecklingsgrupp som ska ta tag i byns utveckling och framtid. En av de prioriterade frågorna som ska drivas är att få fungerande bredband med optisk fiber.

Läs mer i Hudiksvalls Tidning

Nya regler för färdtjänsten...




Nya regler för färdtjänsten...

Färdtjänsten kan i framtiden behöva beställas i betydligt mer god tid. Upp till 2,5 timmar kan du behöva vänta, till skillnad från nu, när det går att få en bil inom 30 minuter. Det är ett av förslagen för en färdtjänst som ska bli lika inom hela länet.

Läs mer i Hudiksvalls Tidning

Ekobanken växer kraftigt trots finanskrisen




Ekobanken växer kraftigt trots finanskrisen

Sveriges representant inom social banking*, Ekobanken, växer kraftigt och har genom sin hållbarhetsinriktning påverkats mycket lite av finanskrisens negativa effekter. Under 2008 ökade Ekobankens balansomslutning med 34 procent till 373 miljoner kronor. Kundtillströmningen ökade ovanligt mycket under året, delvis som följd av finanskrisen. Banken har fortfarande inte haft en enda kreditförlust sedan starten för 10 år sedan.

Under 2008 ökade inlåningen med 38 procent och det öppnades nära dubbelt så många nya inlåningskonton jämfört med året innan. Ekobankens utlåning till ekologiskt, etiskt och socialt hållbara verksamheter och projekt ökade under året med 10 procent.

Ekobanken lånar enbart ut de pengar som privatpersoner och företag har lånat in till banken, och ingenting annat. Banken investerar inte heller i produkter på finansmarknaden. Det gör att Ekobanken i stort sett inte drabbats av dagens finanskris.

- Vi står för en bankverksamhet där inte bara utlåningen utan också inlåningen är långsiktigt hållbar. Det bidrar till en bra samhällsutveckling och det minskar risken för kriser. Vi tror och hoppas att allt fler privatsparare, företag och organisationer framöver ser de sambanden och väljer att låta sina pengar användas på ett hållbart sätt, säger Kristoffer Lüthi, vice vd på Ekobanken.

Ekobanken har varje år vuxit med 10-20 procent (under 2008 blev det dock 34 procent) och har alltid uppvisat ett positivt resultat. Även 2008 blev det en vinst på cirka en miljon kronor. Ekobankens inriktning är att ge rimlig ekonomisk avkastning och ränta, och samtidigt stor ekologisk och social avkastning.

Under 2008 finansierade Ekobanken 116 verksamheter och projekt inom vård och hälsa, ekologi, rättvis handel, kultur, boende, skola, ungdomsverksamhet med mera. Ekobanken engagerar sig också inom dessa områden genom att skapa nätverk och arrangera utbildningar, seminarier med mera.

- Vi vill vara ett stöd i kundernas arbete för hållbar utveckling inom bankens utlåningsområden, säger Kristoffer Lüthi.

Ekobanken är den enda banken i Sverige som öppet redovisar vad pengarna används till. Det sker genom bankens årliga transparenta redovisning av utlåningen där man kan läsa om låntagarnas verksamheter. Ekobanken är också ensam i landet om att bara låna ut pengar till verksamheter som har ett aktivt arbete för att vara ekonomiskt, ekologiskt, etiskt och socialt hållbara. På inlåningssidan vänder sig banken främst till privatpersoner, företag och organisationer som vill vara säkra på att deras pengar används på ett bra sätt och samtidigt ger marknadsmässigt rimlig ränta.

När det gäller mått på ekonomisk stabilitet har Ekobanken en kapitaltäckningsgrad på cirka 30 procent (lagstiftningen kräver minst 8 procent), en likviditet som är 20-30 procent av inlåningen och en trygg utlåning utan någon kreditförlust under hela bankens historia. Alla bankens inlåningskonton omfattas av den statliga insättningsgarantin.


Läs mer på Webfinanser


Så fixade Hällingarna ett vindkraftverk











Jämtländska Hällingarna vind ekonomisk förening tillhör de bygder som ordnat en gemensam vindsnurra.

Läs hur de gjorde på vår vindkraftssida 

Den jämtländska föreningen Hällingarna vind ekonomisk förening byggde ett gemensamt vindkraftverk. Kalkylerna höll bra, och snurran ger el till både medlemmar och till försäljning.


Läs mer här




Hela Sverige ska leva går på armbrytartävling





Hela Sverige ska leva går på armbrytartävling


Girl-power-sv-small (2).jpg (58.58kb)



På söndag, den 8 mars, samlas fler än 450 armbrytarentusiaster i Lisebergshallen i Göteborg för att se på när 50 armbryterskor från 13 länder gör upp om vem som är starkast. Det är världens tuffaste armbrytartävling med tretton tävlande som har världsmästartitlar. Allt från junior till master.

- Ju tyngre de är desto tuffare är de. Realistiska förväntningar är att vi får med ett par tre stycken svenskor bland de nio bästa, säger Heidi Andersson som är flerfaldig världsmästare i klassen minus 60 kilo.

Heidi är även Hela Sverige ska levas landsbygdsambassadör, liksom initiativtagare och projektledare för tävlingen. På söndag är hon dock "bara" tävlande.


- Att jag varit upptagen med projektledarskapet betyder naturligtvis att grundförutsättningarna inte är de bästa. Men, mentalt har jag förberett mig, säger Heidi.


Ulrik Strömberg från Hela Sverige ska levas kansli kommer att vara på plats med armkraft och inspirerande material om Hela Sverige ska leva, liksom Mette Waldrop och Holger Andersson från Göteborgsregionens länsbygderåd. Varför inte utmana dem på en armbrytning...

Läs mer på Hela Sverige Ska Leva


Massiva protester mot Arla på Facebook



Massiva protester mot Arla på Facebook

På internetforumet Facebook växer stormen mot Arla. Över 11 000 medlemmar vill ha mjölk från de mindre, regionala mejerierna.

Till försvar för skånsk mjölk finns gruppen "Coop suger Fett" som på onsdagen hade samlat nästan 5 000 ilskna konsumeter och flera andra grupper med tusentals medlemmar.
"Rädda Gefleortens mejeri" har knappt 3 000 medlemmar och gruppen "Norrländsk mjölk i norrländska butiker" 1 500 medlemmar.
Antalet medlemmar verkar öka med en hastighet av 30-40 nya i timmen.

Så här motiverar man medlemskap i en av de skånska grupperna:
"Bojkotta butiker som inte säljer skånsk mjölk. Tex. Coop, City Gross eller Netto. Vi värnar om vår natur och de skånska mjölkbönderna. Varför ska vi köpa mejeriprodukter som har transporterats långa sträckor när det finns ett skånskt alternativ."

I gruppen "Coop suger Fett" skriver man så här:
"Hela världen pratar om närproducerat men Coop snackar om att spara en 5-öring.
Vet hut! "


Här följer namnen på några av grupperna på facebook:
Rädda Gefleortens mejeri
Norrländsk mjölk i norrländska butiker
Coop suger fett
Sälj skånsk mjölk i Skåne!
Vi som vill bevara vår Skånska mjölk!
Skånsk mjölk i Skåne
Bojkotta butiker som inte säljer skånsk mjölk!

Läs mer i tidningen ATL


Hur mycket vindkraft tål kommunen




Hur mycket vindkraft tål kommunen

I det första förslaget till översiktsplan för vindkraftutbyggnad i Söderhamns fanns omkring 700 vindkraftverk fördelade över kommunen. Efter samråd har antalet verk kraftigt reducerats.

Läs mer i Söderhamnskuriren

Bull-Olles har blivit paltbrödskungen




Bull-Olles har blivit paltbrödskungen

Bull-Olles har vuxit till en av Sveriges ledande paltbrödstillverkare.
Nu levererar de bröd till hela landet.
- Vi kommer att investera runt en miljon kronor för att klara av produktionen, berättar platschefen Bengt-Ove Jonsson.


Efter det att bageriet Skogaholm lade ned sin paltbrödstillverkning förra hösten, har Bull-Olles trätt in som den självklara ersättaren.
Nu har det lilla bageriet i Bollnäs ökat sin produktion rejält och levererar till stora delar av Sverige.
- Det är väldigt få bagerier som gör paltbröd i Sverige idag. Vi har upplevt ett stort engagemang från företag och privatpersoner för vår tillverkning, säger Bengt-Ove Jonsson.
Förr stod paltbrödet för 2-3 procent av den totala tillverkningen. Idag berättar Bengt-Ove Jonsson att det har ökat och ligger närmare 20 procent.
- Vi har skrivit avtal med två av Sveriges tre största butiksgrossister, och några mindre, berättar han nöjt.
Han vill emellertid inte avslöja vilka grossisterna är eller hur värdefullt det här är för bageriet.

- Det är svårt att säga hur mycket kontrakten är värda eftersom det just har kommit igång. Det ringer fortfarande butiker och grossister som vill köpa av oss, förklarar han.
Hittills har paltbrödsboomen betytt att Bull-Olles fått effektivisera och rationalisera sin verksamhet för att orka med den ökade orderingången. Men det har inte varit nog, anser platschefen.
- Som det ser ut idag kommer vi att behöva utöka med ytterligare en tjänst för att klara av att möta efterfrågan, säger han.
Paltbrödet är emellertid en liten produkt och tillhör den klassiska svenska husmanskosten, som nästan glömts bort. Att Bull-Olles fått ett så stort lyft beror på att de är ett litet bageri.
- Att vi kan ta en så stor del av totalen beror på att det är en relativt nischad produkt. Men det finns en hel del mer att ta av palten, säger Bengt-Ove Jonsson.

I dag tillverkar Bull-Olles ungefär 60 olika produkter och paltbrödet utgör en stor del av produktionen. Tidigare har de främst sålt paltbrödet i Hälsingland, Dalarna och Gästrikland. Nu har marknaden breddats till hela Sverige.
- Det har varit tungt och bedrövligt med nedläggningar runt omkring oss. Det är otroligt skönt att kunna gå mot strömmen och visa upp något positivt, säger Bengt-Ove Jonsson.
Själv äter han paltbröd lite då och då, självklart från sitt eget bageri.
- Jag tycker det är riktigt gott. Med fin vit sås och fläsk, säger Bengt-Ove Jonsson och ler.


Fakta

Bull-Olles bageri
Grundare:
Bageriet startades av Olle Frisk och döptes efter hans smeknamn, Bull-Olle.
Omsättning 2007: 16,8 miljoner kronor.
Antal anställda: 22.
Huvudsyssla: Bröd, ostkaka och paltbröd
Tillverkat palt sedan: "För jämnan", säger platschefen Bengt-Ove Jonsson.
Ägare: Fristående dotterbolag till Milko.

Om paltbröd och palt

Paltbröd är en maträtt bestående av bröd som bakas med blod, ett bröd som sedan kokas i vatten och företrädesvis serveras med fläsk och vitsås. Brödet kan antingen bakas som tjocka, mjuka kakor eller som hårt tunnbröd. Tunnpaltbröd är vanligare norrut i landet.
Palt är en helt annan maträtt. Den tillagas av rå, malen eller finriven potatis som blandas med mjöl och salt till en hård smet. Av smeten formas runda bollar som kan fyllas, ofta med fläsk. Palten kokas i saltat vatten.
Det finns en rad varianter på palt, bland annat kan den tillverkas av enbart mjöl. Ett annat namn på rätten är kams. Det finns en variant av palt, blodpalt, som innehåller blod.

Läs mer i tidningen Ljusnan

Aktivitetstätt i sommar-Järvsö






Aktivitetstätt i sommar-Järvsö

Den första av sammanlagt sex byaträffar i Järvsö hölls i tisdags kväll på Harsagården i Harsa. Hästbergs bygdegårdsförening hade bjudit in och runt 40 personer kom för att höra om vindkraftsplaner och sommarens aktiviteter i Järvsö.

Läs mer i Ljusdals Posten

Hälsingestintan i Ica-butiker




Hälsingestintan i Ica-butiker

Ica Sverige har tecknat ett samarbetsavtal med Hälsingestintan i Järvsö. Förutom att leverera kött ska de i ett 30-tal butiker från norr till söder genomföra köttskola för butikernas kunder.

Läs mer i Ljusdals Posten

Svågadalen avlövas utan skola




Svågadalen avlövas utan skola

Det blir inte mycket kvar i Svågadalen om skolan läggs ner. Svågadalsnämnden har gjort en lång lista av konsekvenserna av en skolnedläggning.

Läs mer i Hudiksvalls Tidning

Vad händer när lanthandeln stänger?




Vad händer när lanthandeln stänger?

Vad händer med det lilla samhället om lanthandeln stänger? Har det någon betydelse för in- och utflyttning för människorna i byn? Som ett led i Länsstyrelsens regeringsuppdrag att se över den kommersiella servicen på Dalarnas landsbygd har närinslivsenheten låtit göra en rapport om lanthandelns betydelse för befolkningsutvecklingen.

Tisdagen den 3 mars fick Länsstyrelsens insynsråd ta del av rapporten "När lanthandeln stänger". Erik Westholm har varit projektledare för studien, och till sin hjälp har han haft Jan Amcoff, Institutet för Framtidsstudier och Peter Möller, Högskolan Dalarna.


Slutsatserna i rapporten är att byarnas chanser att överleva beror på befolkninens trohet till den egna butiken. Men köptroheten avtar med de lättare kommunikationsmöjligheterna, den gradvisa nedgången i sortimentet och de billigare priserna i de större livsmedelskedjor.


Det konstateras att butikens nedläggning inte har någon märkbar effekt på befolkningsutvecklingn i byn. Byar som förlorar sin butik har redan ett accellererande utflyttningsnetto.

Länk till rapporten finns här.


För mer information:

Mikael Selander, enhetschef näringslivsenhet, Länsstyrelsen Dalarna, 023-812 40, 070-266 81 54

Läs mer på Länsstyrelsen i Dalarna


Vindbonus till nio föreningar




Vindbonus till nio föreningar

  När Göteborgsföretaget Stena fick igenom sin satsning på vindkraft i Ljungåsen-Saxberget-terrängen lovade man att varje år dela ut pengar till föreningar och friluftsliv i kommunen.Senast i raden är nio föreningar som får dela på 120 000 kronor.

Stenas så kallade vindbonus för 2008 uppgår totalt till 227 000 kronor. Av den summan har IFK Grängesberg och Ljungåsens skidanläggning redan fått 107 000 kronor.


I ett pressmeddelande från företaget presenteras nu vilka föreningar som får dela på resterande 120 000 kronor. Mest får orienteringsklubben Malmia i Grängesberg med 25 000 kronor, pengar som ska satsats på ungdomsläger.

I övrigt ser fördelningen ut så här:


* Grängesbergs sportfiske: 17 000 till tekniska förbättringar

* Ludvika orienteringsklubb: 5 000 till broar och stänger

* Pensionärsföreningen PRO i Saxdalen: 10 000 till ljudslinga i Folkets hus

* Rävvåla kulturförening: 10 000 till projektor

* Räfvåla skoterklubb: 5 000 till underhåll av Ranmosstugan

* Saxdalens byalag: 20 000 till vandringsleder

* Saxdalens Folkets hus-förening: 18 000 till ljudanläggning i Folkets hus

* Saxdalens skola: 10 000 till friluftsdagar


Pengarna kommer att delas ut till föreningarna i samband med Stenas invigningsfest av vindkraftparken, vilket sker den 12 mars på Garvarns torg i Ludvika.


Läs mer i Dalarnas Tidningar

Nomineringarna klara till företagsgalan




Nomineringarna klara till företagsgalan

Vilka det blir som får stå där i ära och berömmelse i strålkastarskenet återstår att se till lördagskvällen den 14 mars.Det som dock står klart redan nu är vilka som har chansen.


Det handlar således om nomineringarna till de olika kategorierna inför 2009 års upplaga av företagsgalan i Folkets hus.

Till den kanske förnämsta kategorin - Årets Företagare 2008 - har Gunnar Broman/Kenth Hjelm (Strand & Hjelms Snickeri AB), Magnus Persson (Mek Teknik AB), samt trio Lars Lindblad, Peter Dahlström och Toivo Karmala (USAB/Morgårdshammar Verkstäder AB) föreslagits.

Dessa uppfyllt kriterierna för att få utmärkelsen:

- äger och driver ett eget företag

- uppvisar god lönsamhet

- är en god förebild

- saknar betalningsanmärkningar


Samma kriterier gäller även för kategorin "Årets Köpman 2008", som i år kan komma att tilldelas Bosse Angberg (InData), Ingemar Berglund (Nisses) eller Erika Oskarsson (Turboden i Söderbärke).

När det gäller de nämnda kategorierna är det kommunens båda företagarföreningar, Barkenföretagen och SAFF, som gjort urvalet, bland annat med ledning av tips från allmänheten.


Till kategorin "Årets Byalag/byförening 2008" är det däremot Kommunbygderådet som plockat fram tre kandidater: Snöåns byalag, Hagge byalag och Åsmansbo byalag.


Denna trio anses ha uppfyllt kriterierna som deklarerar att man har gjort något extraordinärt som kommit kommuninvånarna till del och bidragit till ökad attraktionskraft.

Utöver dessa utmärkelser finns också de som tillkommit under senare år och som är mer individuella, "Årets Smebacksprofil" och "Årets kommunanställd".


Bland de nominerade finns i det första fallet, Ann-Kristin Treard (Treard Event AB), Kurt & Tomas Danielsson (Danielsson Innovation AB) samt Thomas Husing (Malte - Söderbärke Ölvänner).

När det gäller den senast nämnda kategorin är det företagarföreningarnas uppgift att peka ut den i kommunen som har eller gör det där lilla extra som kommer kommunbefolkningen till del, eller i positiv bemärkelse anses vara ett föredöme för övriga anställda.


Något nomineringsförfarande sker inte i det här fallet. Den delikata uppgiften att finna denna person svarar dock företagarföreningarna för.


Fakta:

Vinnarna i företagsgalan kommer att utses av följande jury: Mats Larson, Norrbärke sparbanks vd, Leif Nilsson, kommunalråd, Åsa Silfverin, Barkenföretagens ordförande, Lars Forss, ordförande för SAFF, samt Lennart Silfverin, Ing-Britt Bergström och Bengt Norrlén från Företarcenter.

Läs mer på Dalarnas Tidningar


Informerar om Europaparlamentsvalet




Informerar om Europaparlamentsvalet

EUs informationskontor i Gävle, Europa Direkt Gävleborg, kommer under våren att besöka gymnasieskolor, Högskolan i Gävle och folkhögskolor i länet för att informera om Europaparlamentsvalet den 7 juni, det svenska ordförandeskapet och aktuella EU-frågor. Det görs en extra satsning på eleverna i årskurs tre på gymnasiet eftersom de är förstagångsväljare.

Först ut är gymnasieeleverna på Sandvikens gymnasieskola och Polhemsskolan i Gävle. I morgon, torsdag, besöker Europa Direkt tillsammans med representanter från Regeringskansliet och Europaparlamentets informationskontor i Stockholm de båda skolorna. Markus Bonekamp från Europaparlamentets informationskontor i Sverige, berättar om valet och om vad Europaparlamentet egentligen gör och Maj-Britt Nilsson, Sekretariatet för kommunikation EU 2009 på Regeringskansliet, berättar om det svenska ordförandeskapet i höst.

Läs mer i Gästriklands Tidning

Konsum Gävleborg har fått hemläxa




Konsum Gävleborg har fått hemläxa

Det kom inga besked på måndagen om Konsum slutar sälja lokal-producerad mjölk. Den 18:e mars ska Gefleortens mejeriförening och Konsum Gävleborg träffas igen för att försöka lösa frågan. Och det här är en fråga som engagerar många. Det har Anders Stake, vd för Konsum Gävleborg fått erfara under helgen.


 Anders Stake, vd för Konsum Gävleborg: "Vi har en hemläxa till den 18:e"


Det var i förra veckan som beskedet kom att Coop skrivit på ett avtal med den svensk-danska mejeri-jätten Arla som ska leverera mjölk till alla Konsum-butiker i Sverige. En fråga som fått både konsumenter och mjölkbönder att reagera srtakt.

Men efter måndagens möte har Konsum Gävleborg och Gefleortens i alla fall bestämt sig för att hitta en lösning på frågan.


Per Blomqvist är vd för Gefleortens mejeriförening:

- Det finns en stark positiv vilja att nå en lösning. Den 18:e kan vi säga mer, men det finns iallafall positiva öppningar, säger han.

Läs mer på SR hemsidan


Storsatsning på ”sociala företag”




Storsatsning på "sociala företag"

Nu satsas det stort på att skapa arbeten för de människor som nu står utanför arbetsmarknaden, till exempel långtidssjukskrivna, missbrukare och funktionshindrade. Och det gör regeringen genom projektet "Socialt företagande - en väg till arbetsmarknaden".


 Per Lundgren, rådgivare till sociala företagare i Gävleborg: "Man behöver inte bli exkluderad på grund av ett arbetshinder"


- Det handlar i grund och botten om att integrera människor som står långt från arbetsmarknaden. Att kunna arbeta utifrån sin egen förmåga, att inte vara exkluderad på grund av att man har ett arbetshinder. Det finns goda exempel här i vårt län att de här företagen fungerar väldigt bra, säger Per Lundgren, rådgivare till sociala företagare i Gävleborg.

I fjol fanns 13 stycken sociala företag i Gävleborgs län. Ett av de många framgångsrika är Kooperativa kraftkällan i Hudiksvall. Företaget utsågs förra året till årets kooperativa företag och bedriver en bred verksamhet med allt från bespisning och vaktmästeri till fastighetsskötsel och möbelomklädning. Bakom Kooperativa kraftkällan står Lena Wik och Annika Johansson som tillsammans startade företaget som en väg ut ur arbetslösheten.


- Alla som är långtidsarbetslösa eller sjukskrivna har inte en chans ute på arbetsmarknaden. Vi är inte så attraktiva, de vill väl ha helt friska människor. Hade inte vi startat det här så hade vi med 100 procent säkerhet varit arbetslösa i dag, säger Annika Johansson.


- Det här har gett oss ett helt nytt liv. Att kunna skapa sig sin egen anställning innebär att man får rutiner i vardagen och att man framför allt får en lön, säger Lena Wik.


Det är många som vill komma in i arbetslivet igen. Per Qvarfort från Ockelbo har varit långtidssjukskriven och är numera förtidspensionerad. Genom att starta ett företag tillsammans med andra ser han möjligheten att förändra sin livssituation.


- Jag möglar på att vara i den här situationen. Det här kan vara en möjlighet för mig att hitta förändring.

Om arbetsmarknaden är redo att släppa in dessa personer som i dag står utanför återstår att se. Men Per Qvarfort tror att idén med sociala företag kommer att fungera.


- Det här handlar om att skapa någonting tillsammans med andra och det är ju en del av arbetsmarknaden. Så visst tror jag på det här, säger han.

Läs mer på SR hemsidan


Konsum Gävleborg ångrar sig om mjölken?




Konsum Gävleborg ångrar sig om mjölken?

Konsum Gävleborg har mötts av stora konsumentprotester efter beskedet om att Gefleortens produkter skulle bytas ut mot Arlas, rapporterar Arbetarbladet.

Konsum Gävleborg skulle gärna vilja komplettera Arlas sortiment med lokalt producerade produkter från Gefleortens mejeriförening. Men Gefleortens vd Per Blomqvist säger till tidningen att man inte kommer att gå med på att vara ett "stödsortiment".

Under ett möte mellan parterna på måndagen tycktes det enligt Arbetarbladet som om Konsum Gävleborg var villigt att ge med sig. Men problemet är att de redan låst sig till Coop Sveriges centrala avtal med Arla Foods.

Anders Stake, vd på Konsum Gävleborg, säger till tidningen att de "fått en hemläxa" och att de nu måste prata med Coop Sverige.
Om två veckor Konsum Gävleborg och Gefleortens mejeriförening träffas igen för nya samtal.


Läs mer i tidningen ATL

Internationell expertis besöker Hälsingegårdar 3-5 mars




Internationell expertis besöker Hälsingegårdar 3-5 mars

Arbetet med att göra hälsingegårdarna till Sveriges nästa världsarv går nu vidare med ett internationellt expertmöte i Hälsingland. I mötet deltar forskare och kulturmiljövårdare från Sverige, Norge, Finland, Tjeckien, Litauen, Ryssland och Australien. Syftet är att sätta in den hälsingska byggnadskulturen i ett vidare sammanhang och ge tillfälle till jämförelser med byggnadstraditioner i andra länder inom den nordeuropeiska barrskogsregionen.

Under tre dagar 3-5 mars anordnar Länsstyrelsen och Projekt Hälsingegårdar - världsarv och utveckling ett internationellt expertmöte kring hälsingegårdarna. Syftet är att fördjupa kunskapen om Hälsinglands folkliga byggnadstradition och sätta in hälsingegårdarna i ett internationellt sammanhang. Information kommer att utbytas på olika sätt, både genom presentationer av de deltagande ländernas olika byggnadstraditioner och genom besök på plats på hälsingegårdar.

- En viktig del i nomineringsprocessen är att sätta in hälsingegårdarna i ett
internationellt sammanhang. Vi hoppas att mötet ska ge oss nya perspektiv på hälsingegårdarna och öppna möjligheter till fortsatt samarbete med andra länder. Redan nu är det till exempel bestämt att länsstyrelsen kommer att presentera hälsingegårdarna vid en forskarkonferens i Petrozavodsk i Ryssland i juni, säger länsantikvarie Lena Landström.     
Mötet inleds på länsmuseet tisdagen den 3 mars kl. 12.00-14.30. Efter det reser delegaterna vidare till Hälsingland, där ett tiotal av de gårdar som föreslås bli världsarv kommer att besökas.

För mer information, kontakta:
Ingela Broström, Länsstyrelsen Gävleborg 070-585 12 62 eller Erik Nordin, Länsstyrelsen Gävleborg 070-671 55 17.


Fakta:
Ett världsarv är ett kultur- eller naturminne som anses så värdefullt att det är av betydelse för hela mänskligheten och därför ska bevaras för framtiden. För närvarande finns 878 objekt upptagna på UNESCO:s världsarvslista, varav 14 i Sverige. 

Regeringen nominerade hälsingegårdarna till världsarvslistan år 2007. UNESCO:s världsarvskommitté väntas fatta beslut i frågan vid sitt möte i Sevilla i Spanien 22-30 juni 2009.

För mer information, se även whc.unesco.org och http://www.halsingegardar.se/.


Läs mer på Länsstyrelsen Gävleborg

Vår egen, Dyng-Bengt blir radiopratare...




Vår egen, Dyng-Bengt blir radiopratare

Kan ni tänka Er, Tisdagen 3 mars kl 08,20, intar Dyng-Bengt etern med sitt kåseri. Det är Charlotta och Larry som bjudit in honom till sitt morgonprogram i radio Gävleborg P4.

Länk till sändningen.

Dyng-Bengts inslag börjar efter 21,25 minuter och roar oss i drygt 4 minuter.
Man har visst bestämt sig för att bjuda in honom varje tisdag klockan 8,20 så nu får vi klistra oss framför radion på Tisdagar.

Gävle får tankställe för biogas




Gävle får tankställe för biogas

Gävle ska få ett tankställe för biogas. Det beslutade kommunfullmäktige i går.

Gävle Energi får också i uppdrag att utreda möjligheterna för lokal produktion av biogas i Gävle.

Det rådde viss oklarhet på gårdagens kommunfullmäktige om vad beslutet om biogas egentligen innebar.


Men politikerna tycktes till sist vara eniga om att beslutet i första hand innebär att Gävle Energi får i uppdrag att starta ett projekt som ska leda fram till att Gävle får ett tankställe för biogas.


- Det finns i dag ett tankställe i Uppsala, nästa är i Sundsvall. Gävle är en vit fläck på kartan, konstaterade Per Johansson, S, kommunalråd.


I beslutet ingår också ett uppdrag till Gävle Energi att arbeta med den "långsiktiga målsättningen att finna möjligheter till att realisera lokal och regional produktion av biogas för fordon".

Läs mer i Gefle Dagblad


Ny fabrik ska värma 80 000 villor




Ny fabrik ska värma 80 000 villor

Pellets för att värma 80 000 villor om året. Det är en första målsättning för den pelletsfabrik som ska byggas i Norrsundet. Stora Ensos satsning kostar 150 miljoner kronor.

I det gamla renseriet på massafabrikens område pågår rivningen för fullt. Här ska pelletspressarna flytta in.

Den 1 november ska produktionen vara igång och därmed tryggas framtiden för de 130 anställda vid sågverket ett stenkast bort.


- Vi sparar tio miljoner på att kunna använda gamla lokaler, säger fabrikschef Pierre Aggarwal.


Genom att använda motorer och ställverk från massafabriken sparas ytterligare fem miljoner kronor in, pengar som annars skulle ha räknats in i investeringskostnaden.


- Renseriets dimensioner är helt perfekta för pelletsfabriken. Här finns traverser överallt, säger Pierre Aggarwal.

Sex personer har redan anställts för pelletstillverkningen. Anläggningen byggs för att kunna tillverka 200 000 ton pellets, men en rimlig målsättning är 160 000 ton, vilket motsvarar värme för 80 000 villor. Marknaden finns redan.

- Det har redan ringt folk och frågat. Vi skulle kunna ta kontrakt på hela den nivån redan nu, säger produktionschef Stefan Wiström.


Spånet kommer från sågverket, men kommer inte att räcka till, så fler sågverk kommer också att få leverera.

Kutterspånet kommer att torkas i en 90 meter lång och tio meter hög spåntork, som ska byggas utanför. Troligtvis blir det byggstart i april, om tjälen gått ur jorden.

- I den kommer det att passera en miljon kubikmeter luft per dygn, säger Pierre Aggarwal.


Han ser stora fördelar med att bygga pelletsfabriken på bruksområdet, inte minst miljömässiga. Eftersom råvaran redan finns på området blir transporterna minimala.

- Det är ju här det ska vara.


Energiförsörjningen tryggas genom barkpannan på området, som är för stor för att bara ha sågverket som kund.

Expansionsmöjligheterna finns på sikt, men Pierre Aggarwal vågar inte lova att det innebär fler anställda.

De sex personer som redan fått jobb kommer i princip att vara med och bygga upp sin egen arbetsplats innan produktionen startar.


Han ser också en ljus framtid för bruksområdet.

- Om fyra, fem år tror jag att det finns flera företag och entreprenörer här.

När pelletsfabriken är klar ska det bli en ordentlig invigning.

- Ja. Då ska vi ha hit landshövdingen och alla möjliga.

"Renseriets dimensioner är helt perfekta för pelletsfabriken. Här finns traverser överallt."


Pierre Aggarwal

fabrikschef

Läs mer i Gefle Dagblad


Konsum vill backa om mjölken




Konsum vill backa om mjölken

- men kan man ta sig ur det centrala avtalet?

Konsum Gävleborg fick hemläxa efter ett samtal med Gefleortens i dag. Båda parter har ambitionen att det även i framtiden ska finnas lokala mejeriprodukter på Coops hyllor. Men frågan är hur Konsum Gävleborg ska slingra sig ur det centrala avtal som nyligen tecknades med Arla.

I förra veckan när Arbetarbladet avslöjade att Coop tecknat ett avtal om att majoriteten av sortimentet på mejerihyllorna i kedjans butiker skulle komma från Arla möttes Konsum Gävleborg av en proteststorm. Kunderna blev arga över att förlora den lokalproducerade mjölken. Gefleortens mejerier och dess mjölkbönder blev bedrövade.

Konsum Gävleborg var villiga att komplettera med lokala mejerivaror, men Gefleortens går inte med på att vara ett stödsortiment.

- Det står vi fast vid, säger vd Per Blomqvist.

Och vid ett möte med Konsum Gävleborg på måndagen verkade det som om Konsum Gävleborg var beredda att ge med sig. Problemet är bara att Konsum Gävleborg redan låst in sig i det centrala avtal som Coop Sverige har förhandlat fram.

- Vi har en gemensam ambition och vi har fått hemläxa. Vi måste prata med Coop Sverige, säger Anders Stake, vd på Konsum Gävleborg.

Hur lösningen skulle kunna se ut vill han vänta med att uttala sig om, men även Gefleortens var hyfsat nöjda efter gårdagens samtal.

- Till största delen ja, det finns i alla fall öppningar för en positiv lösning. Bara att det här mötet skulle ha ägt rum för en vecka sedan, säger Per Blomqvist.

Parterna träffas om två veckor igen och då återstår och se om Konsum Gävleborg lyckats med sin hemläxa.

Läs mer i Arbetarbladet

Läs mer i Gefle Dagblad


Stridande intressen i vindkraftfrågan




En diskussion om miljö och pengar

Tonen var stundom fientlig när vindkraften i Dellenbygden diskuterades på måndagskvällen. En markägare ansåg att kommunstyrelsen lägger "en kall hand" över utbyggnaden och att det finns "mycket avundsjuka" i frågan.

Det hettade till när bybor, markägare och representanter från Hudiksvalls kommun diskuterade vindkraften i Dellenbygden på måndagen. Pengar och landskapsbildens förändring var två viktiga punkter.
-Det finns starka krafter och olika intressen bakom, sade planeringschefen Bengt Gill.

Läs mer i Hudiksvalls Tidning

Färingtoftagrupp ställer tuffa krav på vindkraftsjättarna




Färingtoftagrupp ställer tuffa krav på vindkraftsjättarna

Ni påverkar vår bygd negativt. Betala för er. Det kräver Fokus Färingtofta av schweizisk-svenska HS Kraft och tyska energijätten Eon som båda vill bygga stora vindkraftparker.

Fokus Färingtofta ger sig nu på vindkraftbyggarna HS Kraft och Eon.

- Ni ska ta ert ansvar och inte agera med modernt baggböleri, är Bengt Alfredssons budskap till dem.


Bengt Alfredsson är aktiv i Fokus Färingtofta, ett lokalt nätverk med rötter i 1980-talets Hela Sverige ska leva-kampanjer som senaste året utvecklats till en formell förening. Han är också som Centerpartist förste vice ordförande i Klippans kommunstyrelse.


Fotomontage som visar hur landskapsbilden påverkas av de 150 meter höga vindkraftverk som planeras har fått honom och många andra Färingtoftabor att hicka till.

- Det är helt otroligt vad de kommer att synas. Med den utveckling som är blir verken kanske ändå högre. Det är svårt att föreställa sig.


Intrycket blir så starkt att det kommer att bli hämmande för landsbygdens utveckling, anser han.

- Vi tycker att hela projektet är olämpligt placerat och eftersom underlaget för vindstyrkan i området inte är klarlagt är projektet osäkert.


Majoritetsägare i HS Kraft är sedan några veckor det schweiziska elhandelsbolaget Elektrizitäts-Gesellschaft AG, EGL, med över 51 procent av aktierna. Bolag tillhörande familjen Hedenblad i Båstad och familjen von Schwerin i Eslöv äger 22 procent vardera.


HS Kraft som tillsammans med Gustafsborgs säteri i Perstorp vill bygga en vindkraftpark i säteriets skogar har redan fått ett kravbrev. Energijätten Eon som vill bygga en annan vindkraftpark i Färingtoftabygden kommer att få ett brev.

Väl medveten om att en liten byaförening inte har mycket att sätta emot nationella vindkraftplaner och tillståndsprövningar vill Fokus Färingtofta ändå göra en markering. Detta i hopp om att vindkraftaktörerna ska visa god vilja.

Fokus Färingtofta anser att vindkraftverken hämmar kreativ utveckling i bygden. Man hoppas därför få bolagen att ställa upp på samtal om ekonomisk kompensation att användas till bygdens utveckling.

- Vårt inledande förslag är procent på kilowatt gånger elpriset, producentpriset, under verkens livstid, säger Bengt Alfredsson.


I en motion till Lantmännens Riksförbunds riksstämma föreslås från samma håll att LRF, som är för vindkraft, ska ta initiativ till en uppgörelse med vindkraftbolagen.


Klippanbygdens LRF-avdelning står stödjer motionen som föreslår att byar, byaråd, församlingar och liknande ska få ekonomisk kompensation på samma sätt som Fokus Färingtofta vill.


HS Kraft ser kravet på ersättning som ett inslag i ett pågående samråd kring vindkraftprojektet.

- Det har kommit in väldigt många synpunkter under samrådet. Vi vill vara försiktiga och inte säga något innan vi gått igenom det hela, säger projekteringschef Rikard Hedenblad.


Han säger att HS Kraft under våren lämnar in en slutlig ansökan om att få uppföra vindkraftverken.

- Det är först då man kan vänta sig någon återkoppling från vår sida.


Men det ska inte, betonar Rikard Hedenblad, tas som en indikation på om HS Kraft då tar ställning till om det är berett att betala för vad Färingtoftabor anser vara ett intrång i sina liv.


Thorbjörn Petersen

Läs mer i HD


Byaförening kräver vindkraftsersättning




Byaförening kräver vindkraftsersättning

Nu börjar bygderna ställa krav på vindparksbyggarna! I skånska Färingtofta kräver byaföreningen Fokus Färingtofta ersättning från de två bjässarna HS Kraft och Eon som planerar stora vindkraftsparker i bygden.

Läs mer i Helsingborgs dagblad.


Interpellation 2008/09:374




Interpellation 2008/09:374

Interpellation

2008/09:374 Bensinmackarna

av Ann-Kristine Johansson (s)

till näringsminister Maud Olofsson (c)


Nu har det kommit rapporter om att det sker allt snabbare nedläggningar av drivmedelsstationer runt om i landet, takten är snabbare nu än under åren 2007-2008. Det finns färska exempel där företrädare för oljebolagen säger upp leveranserna även när det finns kontrakt på flera års ytterligare leveranser. Och runt om i landet pågår ett stressat arbete med att finna alternativa lösningar som t.ex. Bymacken som är ett gott exempel från Värmland.

De allvarliga är att det inte ges någon rimlig tid för att diskutera och än mindre verkställa byggandet av alternativa lösningar efter det att nedläggningarna aviserats och mackarna stängts. 

Det som är problematiskt med den snabba nedläggningstakten är att det i nästan varje enskilt fall riskerar bli ett alltför långt tidsuppehåll mellan oljebolagens faktiska nedläggningar och tidpunkten för att fungerande alternativa lösningar finns på plats. Nedläggningarna av bensinmackarna kan för en del tyckas vara en liten fråga, men att bensinmacken försvinner får stora effekter. Om man tvingas åka till en annan ort för att tanka kanske man också gör andra inköp. Därmed påverkas även annan handeln av att bensinmacken läggs ned.

Sammanslutningarna SMÅKOM och Hela Sverige ska leva, kräver bland annat att de stora oljebolagen stoppar processen kring de drivmedelsmackar som bolagen sannolikt vill stänga men ännu inte fattat beslut om eller börjat verkställa. Anledningen är att det skulle ge kommuner, lokala utvecklingsgrupper, lanthandlare och andra småföretag samt länsstyrelserna tid och handlingsutrymme för att kunna hitta andra alternativ när landsbygdens bensinmackar försvinner.

När jag för snart ett år sedan interpellerade kring nedläggningarna av bensinmackarna svarade ministern bland annat att berörda aktörer och intressenter var inbjudna till ett möte för att diskutera tillgänglighetsproblematiken avseende fossila och alternativa drivmedel. Ansvarig ministern sa också att oljebolagen och branschen har ett samhällsansvar. Jag frågar mig om ministern anser att de stora oljebolagen tar sitt samhällsansvar.



Min fråga till näringsministern är:

Vilka åtgärder avser hon vidta med anledning av träffen med oljebolagen och andra berörda aktörer angående nedläggningarna av landsbygdens bensinmackar?


Inkom: 2009-03-02
Sista svarsdatum: 2009-03-23
Planerad dag för debatt: 2009-04-21
Fördröjt svar: 2009-03-02
 
Läs mer på Riksdagen.se


Förslag om mer pengar till landsbygdsprogrammet




Förslag om mer pengar till landsbygdsprogrammet

Jordbruksverket och Skogsstyrelsen föreslår nu att landsbygdsprogrammet ska tillföras ytterligare 200 miljoner kronor per år.

Förslaget överlämnas under måndagen till regeringen. De båda myndigheterna föreslår riktade åtgärder för komat, förnybar energi, vattenkvalitet, biologisk mångfald och omstrukturering av mjölksektorn.
Jordbruksverket föreslår att de cirka 200 miljoner kronor som per år fram till 2013 ska flyttas över från direktstöden går till åtgärder som redan finns inom landsbygdsprogrammet.

Merparten av pengarna ska enligt klimatet gå till åtgärder för klimat, förnybar energi och mjölksektorn.
Jordbruksverket vill även göra förändringar för miljöersättningarna.
- Vi föreslår inga nya generella stöd. Vi vill i stället stärka de åtgärder som redan finns inom landsbygdsprogrammet, säger Carl-Johan Lidén, ledningskansliet, som arbetat med förslaget.
Skogsstyrelsens förslag innebär nya åtgärder inom skogens vatten samt ökade resurser till kompetensutveckling inom hållbart jordbruk.

Jordbruksverket vill även satsa på kompetensutveckling, och rådgivning om klimatfrågor direkt till lantbrukare.
Ett resultat av hälsokontrollen var att pengar även skulle gå till att strukturera om mjölsektorn. Jordbruksverket föreslår att 50 miljoner kronor satsas på investeringsstöden och att miljöersättningen till vall höjs med 300 kronor per hektar.


Läs mer i tidningen ATL.nu


Skånemejerier varnar för utlandsägt mejeri och importmjölk




Skånemejerier varnar för utlandsägt mejeri och importmjölk

Om Skånemejerier inte agerar nu kan Sverige få ett delvis utlandsägt mejeri. Konsumenterna får räkna med importerad mjölk, monopol och nedlagda jordbruk.

Det skriver Skånemejeriers ordförande Anders Olsson nu i ett öppet brev apropå att Arla och Coop ingått avtal om leveranser till skånska matbutiker.
- Arla har med sin offensiva attack plockat hem flera nya affärer. Samtidigt visar de ett svagt resultat och går hela tiden i bräschen för nya avräkningsprissänkningar. Arlabönderna borde fråga sig var pengarna tar vägen. Det kostar tydligen på att skaffa nya kunder, skriver Anders Olsson.
Men Anders Olsson gläds åt de senaste dagarnas uppbackning från konsumenterna.
- På gräsrotsnivå, som konsument, är man beredd att kämpa för de skånska böndernas framtid. Måtte denna rörelse nå ända upp i maktens korridorer.
Anders Olsson avslutar det öppna brevet med att konstatera att han är övertygad om att konsumenterna är beredda att betala för att få dricka lokalt producerad mat.
På Skånemejeriers hemsida har 346 besökare gett sin syn på mjölkpriset. Nästan 75 procent av dem som svarat frågan om mjölkpriset säger sig vara villiga att betala mellan 8 och 15 kronor för en liter mjölk.
En liter mellanmjölk kostar i livsmedelsbutikerna cirka 7 kronor.


Maria Person

Läs mer i ATL

Länk

Läs styrelseordförande Anders Olssons öppna brev


Stort motstånd på Internet mot Coops mjölkplaner




Stort motstånd på Internet mot Coops mjölkplaner

Coops planer att satsa på Arla i mjölkdisken får tusentals konsumenter i hela Sverige att engagera sig på Internet.

Bara idag har Facebook-listan Coop suger fett! Sälj skånsk mjölk i Skåne! fått över 500 nya medlemmar.


Mats Genberg har fått tusentals att engagera sig för Skånemejerier.

- Jag jobbar i det civila med PR, men detta är ett helt privat projekt för att jag blev förbannad när jag såg Sydnytt, säger Mats Genberg, som startade listan och bor på Örneberga gård i Simrishamn.

Tillsammans med tre andra listor har i skrivande stund 4 897 personer reagerat på att Arla ersätter Skånemejerier på Coop.
Även på andra håll i landet har liknande protester dragit igång.

Vi som vill kunna dricka lokalproducerad mjölk från Milko och Norrländsk mjölk i norrländska butiker! har lockat över 1 200 medlemmar.

Den så kallad bloggosfären har också börjat reagera, och ett mejlupprop cirkulerar med rubriken:

"Nu är det BOJKOTT!"

Nätaktivisternas argument varierar. Många ifrågasätter det miljövändliga i att köra mjölk från Arlaland till Skåne, och påpekar att mjölken inte är närproducerad.

"Coop säger dom e så jäla miljövänliga ..jojo.. hur bra rimmar det då at transportera hit mjölk från fjållträsk?", skriver Trond Vefald.
Arlas intåg i skånska butiker får också blodet i lokalpatriotiska ådror att svalla:

"Coop s-k-a ner på knä för oss och våra Skånska bönder", skriver Peter Glowinski.
"Jag vägrar dricka Arlas mjölk här i Skåne! Inte för att jag tror att den på något vis är sämre eller smakar annorlunda, men jag bor i Skåne, kommer från Skåne och vill där med också dricka mjölk från skånska kor!", skriver Madelen Andréasson.

Mats Genberg har tidigare dragit igång kampanjen Inga gruvor på Österlen, som var emot prospektering av alun. Och slås av bredden och kraften i sådana här kampanjer.
- Alla har på något sätt olika infallsvinklar. Miljö, jobb, öppna landskap, monopolisering. Men det gemensamma är att man är riktigt förbannade över att det fattas beslut som "pissar på vårt arv".

Torbjörn Esping

Läs mer i tidningen ATL

Länkar



Fler ska utbyta erfarenheter om hästnäringen




Fler ska utbyta erfarenheter om hästnäringen

Jordbruksminister Eskil Erlandsson svetsar i hop hästnäringen med en utvidgad samarbetsgrupp.

Hästnäringens alla intresseområden möts i jordbruksdepartementets samarbetsgrupp. Gruppen har funnits sedan 2004 men dess deltagarantal har nu nästan fördubblats.
- Det har varit en bra grupp men vi har inte riktigt räckt in hela bredden. Nu har till exempel islandshästföreningen och westernföreningen tillkommit, berättar Anna Hedenborg, handläggare på jordbruksdepartementet.

Tidigare ingick bara en representant för utbildning inom hästområdet, i form av Sveriges Lantbruksuniversitet. I den nya gruppen finns nu även Naturbruksgymnasierna representerade.
En annan ny deltagare är Boverket som kommer att täcka in hästens roll i samhället.

Den tidigare gruppen har träffats ungefär två gånger om året, den nya konstellationen kommer att sammanstråla tre gånger.
- Gruppen har inga beslutsfattande eller verkställande funktioner utan det handlar i första hand om informations- och erfarenhetsutbyte, säger Anna Hedenborg.

Samarbetsgruppen träffas nästas gång i morgon, tisdag, på länsstyrelsen i Stockholm. Mötet kommer då att handla om hästens roll i samhället.

Andra nya deltagare är länsstyrelserna, Sveriges kommuner och landsting, Ridskolornas Riksorganisation, Svenska ekoturismförening samt Avelsföreningen för den svenska varmblodiga hästen.



Marianne Persson

Läs mer i tidningen ATL


Arlas Sverigechef tillbakavisar anklagelser




Arlas Sverigechef tillbakavisar anklagelser

Arla Foods bonussystem har ingenting med Coop-affären att göra. Det menar Arla Foods Sverigechef Anders Svensson.

Han tillbakavisar anklagelserna om att Arla Foods ska ha använt sitt bonussystem för att "köpa" det nationella avtalet med Coop.
- Det är en direkt felaktighet att tro att de här affärerna är upphängda på ett bonussystem. Det som har gjort att vi har fått de här affärerna är snarare, tror vi, ett bra sortiment, en bra service, starka varumärken och naturligtvis konkurrenskraftiga priser. De priserna är inte satta efter några bonusar eller åtaganden från någon part på det sättet, säger Anders Svensson.

Logistikrabatt
Arla Foods har ett leveransbonussytem vilket innebär att handelskedjorna får en logi­stikrabatt om deras beställningar bidrar till en effektiv leverans.
Själva syftet med dem är enligt Anders Svensson enbart att få en så effektiv distribution som möjligt genom att bilarna kör med fulla lass.

Effektiva lass
- Man har en logistikrabatt för att öka incitamenten att köpa effektiva lass. Hade man inte haft det hade butikerna kunnat tänka sig att köpa tre gånger om dagen för att slippa ha produkter på sitt lager. Det skulle ge en väldigt stor kostnad för både konsumenter och bönder och en hög miljömässig belastning.

Anders Svensson förnekar dock inte att butiker som köper stora volymer kan förlora på att välja bort Arlaprodukter.
- Om ett företag då väljer att köpa mindre så tappar man ju en del logistikrabatt också. Men det är inte fel att logistikrabatten stimulerar till mer effektiva inköp. Och det ska man ha klart för sig, att den logistikrabatten är ett normalt inslag i branschen som även Skånemejerier, Milko, Falköping och Gefleorten har.

Inte orolig
Eftersom Arla är en större leverantör med högre omsättning kan bonusarna bli större, men de olika mejeriföretagens incitamentsstrukturer skiljer sig inte särskilt mycket, menar Anders Svensson. Han är inte orolig för att Arla Foods ska fällas av Konkurrensverket.
- Vi vet inte vad som står i anmälan, men om den gäller vår leveransbonus så är vi inte oroliga, vi är övertygade om att den är förenlig med konkurrenslagen.


Tove Nilsson

Läs mer i tidningen ATL


Bojkotta Arla hos Coop-butikerna




Bojkotta Arla hos Coop-butikerna

Sveriges mjölkbönder fick sina priser sänkta med en krona per liter under 2008. Det innebär för genomsnittsbonden en utebliven intäkt på 1 000 000 SEK per år. Kostnaderna i övrigt är oförändrade. Resultatet blir nedläggningar och konkurser i en bransch som är hårt ansatt både ekonomiskt och regelmässigt på andra sätt. Vår självförsörjningsgrad dräneras påtagligt.

Nu nyttjar Arla sin dominans och genom att teckna ett avtal med Coop som innebär att de blir huvudleverantör i hela Sverige och de mindre lokala mejerierna får stryka på foten. I vårt län Gävleborg är det Milkos produkter som knuffas ut från hyllorna. Coop tjänar mer på mjölkprodukterna och Arla likaså. Frågan är hur mjölkproducenten gynnas. Inte alls! När Arla och Coop sitter vid förhandlingsbordet och kastar enkronor kors och tvärs gynnar de bara sig själva. Inget kommer producenterna till del.

I vårt län har Milko dragit konsekvenserna av mjölkbondens dilemma och som enda mejeri mig veterligen, insett att den här ekvationen inte går ihop för deras producenter. Deras förslag är en prishöjning i butik med en krona per liter mjölk, vilken oavkortat går till producenterna. Ett i mitt tycke lysande initiativ.

"Marknaden styr" är en floskel som kastas i alla sammanhang oavsett om det handlar om börsen, energibolag eller allt där emellan. I det här sammanhanget är det du och jag, bäste läsare, som är marknaden. Vi kan individuellt dra vårt strå till stacken och sparka elefanterna i baken genom att helt enkelt bojkotta Arlas produkter i Coops butiker. Konsumentkraft när den är som bäst.

En kronas höjning kostar oss kanske en femtiolapp mer per månad, men med den insatsen investerar vi i överlevnad för våra lokala mjölkproducenter och det är de värda.

Thomas Odell

Rengsjö

Läs mer i Söderhamnskuriren

Kritiken växer mot Konsum Gävleborg




Kritiken växer mot Konsum Gävleborg

Allt fler röster höjs nu mot Konsum Gävleborgs planer att följa Coop Sveriges avtal med Arla Foods. Enligt många skulle avtalet vara ett svek mot både lokala producenter och den miljöprofil som Konsum Gävleborg säger sig stå för.

Några som reagerat på Konsums planer är länets miljöpartister. I ett öppet brev uppmanar de nu Konsum Gävleborg att ta sitt förnuft tillfånga och avstå från avtalet med Arla.

Britt-Marie Rosenqvist (MP), från Bollnäs är en av brevets undertecknare.
- Miljöeffekterna av att transportera livsmedel långa sträckor är något som absolut bör tas i beaktande, säger hon. Jag är också rädd för att det här är något som kommer att drabba våra lokala producenter.
Hon konstaterar också att vi konsumenter måste lära oss att ställa krav på de varor vi handlar.
- Till slut är det ju alltid efterfrågan som styr över handeln, säger Britt-Marie Rosenqvist.

Förra veckan offentliggjordes att Coop Sverige slutit ett avtal med mejerijätten Arla. Avtalet innebär att Arla ska vara huvudleverantör av alla mejeriprodukter till landets Coopbutiker.
Konsum Gävleborg är helt fristående från Coop Sverige och inte nödvändigtvis bundet av avtalet.

Trots det har man valt att låta Coop Sverige sköta deras upphandling av mjölk.
Förra veckan meddelade Coop Sverige att det fortfarande skulle finnas Milkomjölk i Coops butiker. Men att Coop Sverige tillåter detta innebär alltså inte automatiskt att det kommer att gå att köpa Milkomjölk i Hälsingland eftersom Gävleborg är fristående.

I Gästrikland har det protesterats kraftigt, eftersom Gefleortens Mejeriförenings mjölk ska bytas ut mot Arlaprodukter. Under söndagen kunde heller inte Konsum Gävleborgs vd, Anders Stake, ge säkra besked när det gäller Milkos produkter.

- Andemeningen är att vi ska följa Coop Sveriges beslut, men det har fortfarande inte tagits några definitiva beslut, konstaterar han.

Han vill vare sig bekräfta eller dementera att Milkomjölken kommer att finnas kvar i Konsumbutikerna i Gävleborg.
- Mycket tyder på det, men inget är ännu helt klart.


Läs mer i tidningen Ljusnan

Här är maten som gör dig klimatsmart




Här är maten som gör dig klimatsmart

Morötter är det klimatsmartaste du kan äta.

Följt av potatis, broccoli och - bröd.
- Det är ju otroligt roligt, säger Marianne Berglund på Berglunds bageri i Kungsgården.

Det är brödbranschens lobbyorganisation Brödinstitutet som gett det oberoende statliga Institutet för Livsmedel och Bioteknik, Sik, i uppdrag att undersöka hur mycket bröd påverkar klimatet. Inte mycket alls i jämförelse med kött, är svaret.


På köpet drog man med sig några andra livsmedel som fick ännu bättre betyg än bröd och dess huvudingrediens vetemjöl.


Morötter och potatis påverkar klimatet så lite att det knappt är mätbart. Broccoli och tomater odlade på friland i Spanien är också klimatsmart mat. Sedan kommer vetemjöl och bröd, innan de animaliska produkterna börjar torna upp sig i grafen. Absolut mest oklimatsmart är nötköttsproduktionen. För att orsaka lika mycket klimatpåverkan som ett enda kilo nötkött behöver du äta 27 kilo bröd.


Något som kanske är en tankeväckare så här i GI-tider.

- Litegrann märker man ju av det där. Men det går i vågor allt det där med olika metoder, säger Marianne Berglund som tar kolhydratskräcken med ro.

- Jag säger så här: Vanlig husmanskost och att vara nära råvaran när man köper in den, det är sunt förnuft.


En annan lokal producent som har anledning att jubla över Sik:s rapport är naturligtvis morot- och potatisodlaren Ola Fredlund i Valbo.


- Jag känner igen uppgiften och vet att jag har läst den tidigare, säger han men vill i övrigt ligga lågt eftersom han inte läst den aktuella rapporten.


Sik har i sin undersökning vägt in produktion, tillverkning, transporter, förpackningar och svinn i butiksledet. Tittar man på detaljerna för brödproduktionen är det jordbruksbiten som är mest klimatpåverkande. Att transportera brödet från bageri till butik står tvärtemot vad man kanske kan tro för en mycket mindre del.


- I vårt fall är det ju dessutom fråga om väldigt korta transporter, säger Marianne Berglund.


Berglunds skördar och mal sitt eget mjöl bara någon kilometer från bageriet.

Nästa vecka hänger GD konsument med när några familjer ur kommunens projekt Hållbar vardag lagar en festlig buffé med klimatsmarta recept.

Läs mer i tidningen Gefle Dagblad


Konsum vill backa i mjölkfrågan ...




Konsum vill backa i mjölkfrågan ...

Frågan är vad det står i det avtal man tecknat med Arla

Konsum Gävleborg vill fortsätta att sälja Gefleortens mjölkprodukter.
Det var slutsatsen efter mötet mellan parterna i går.
Frågan är om konsumentföreningen kan slingra sig ur Coops centrala avtal med Arla.

- De har en hemläxa att göra, sa Gefleortens vd Per Blomquist direkt efter mötet med Konsum Gävleborgs vd Anders Stake.


Då hade de kommit överens om att Anders Stake skulle ägna de kommande två veckorna åt att reda ut vad det rent juridiskt är man försatt sig i för en situation när man lät Coop Sverige förhandla fram ett centralt avtal om att i fortsättningen ha Arla Foods som huvudleverantör av mejeriprodukter.

Enligt Per Blomquist framgick det under mötet att Konsum Gävleborg vill fortsätta precis som i dag, och att man inte alls är intresserade av att byta mjölkleverantör.


Frågan är då varför det är exakt det man har gjort.

- Det är så att Coop har en förhandlings- och inköpsorganisation, Silab, som förhandlar för samtliga om man inte säger ifrån. Man måste då ta ställning regionalt. Det har Konsum Värmland gjort, säger Per Blomquist.

Underförstått: Här gjorde Konsum Gävleborg en liten tabbe.

- De har en klar och tydlig vilja att allt ska fortgå som tidigare, säger Per Blomquist.


Han är mycket kritisk till hur Konsum Gävleborg har skött ärendet. Inte minst eftersom både hans och Konsums personal har fått reda på allt genom tidningarna.


- Informationen har kommit för sent. Ovisshet är inte bra för någon. Men å andra sidan, tiden som har förflutit fredag till måndag har nog varit en nyttig läxa för Konsum. Det ringde någon från Skåne och frågade vad vi höll på med och sa att det fanns en facebookgrupp med 1700 medlemmar som ville rädda Gefleortens. Jag är för gammal för att hålla på med sånt, men jag har förstått att 1700 medlemmar är ganska mycket. Det har varit ett tryck i den här frågan som jag inte tror att Konsum Gävleborg hade väntat sig, säger han.


GD har inte lyckats nå Anders Stake för en kommentar.

Läs mer i tidningen Gefle Dagblad


Nu har Bårslöv en butik igen




Nu har Bårslöv en butik igen

Bårslöv har åter fått en butik. Det är en viktig injektion för orten och början på ett samarbete mellan näringsliv och byalag.

I torsdags utvärderades projektet Modellen där samhällsentreprenören Carlos Ejemyr Rojas anlitats för att hitta Bårslövs starka sidor.


- Det var viktigt att någon kom utifrån och sa att han tror på Bårslöv. Ett tag såg vi ingen ljusning, men detta gav oss ny kraft, säger byalagets ordförande Maja Johansson.


Projektet satte igång lite samarbeten över gränserna. En stark önskan i Bårslöv var att åter få en affär på orten, inte minst för alla de äldre bybornas skull.


Byalaget pratade med pizzeriaägaren Ahmed Sunay, som till vardags kallas Sam. Nu har han fördubblat ytan på sin lokal och startat en närbutik intill pizzerian. Den är öppen mellan klockan 9 och 22 och varje morgon bakar han färskt bröd i pizzaugnen.

- Folk tyckte det var så tyst i centrum och önskade en butik. Jag vill hjälpa till och har ett bra samarbete med byalaget, säger Ahmed Sunay.


Byalaget stöttar den nya butiken med marknadsföringen. Det är viktigt att Bårslövsborna handlar där för att affären ska kunna vara kvar.

- Jag får prova mig fram med vilka öppettider jag ska ha och vilka varor. Det är en närbutik och vi kan inte ha samma utbud och priser som en stormarknad, säger Ahmed Sunay.


Pizzerian är öppen från klockan 3 på eftermiddagarna, men det finns en önskan att pensionärerna på orten skulle ha ett ställe att äta lunch på. I så fall får samarbetet utökas ännu mer och kanske även vård- och omsorgsförvaltningen vara med.


- Jag jobbar redan för mycket, så jag klarar inte av att även servera lunch. Men jag har lokalen om någon annan kunde sköta lunchen, säger Ahmed Sunay.


En ökad satsning på Bårslövs pensionärer är prioriterat av byalaget.

- Vi skulle kunna stå för informationen till de gamla och bokningar, reklamblad och annat. Pizzerian kunde kanske bli en samlingspunkt även till lunch, säger Maja Johansson.

I Träffpunkten, som ligger i samma byggnad, är det fullt med aktiviteter. Café varje onsdag och fredag. Dessutom kurser i släktforskning, gympa, canasta, bingo och nyligen visade Välluvs hembygdsmuseum gamla filmer från Bårslöv. Det lockade 34 personer.


Pensionärerna är glada för närbutiken.

- Man kan inte köpa middagsmat, men allt annat handlar jag där, säger Inger Lidén.

- Det är viktigt att Bårslöv inte helt somnar in. Jag hoppas det går bra för Sam, säger Göran Sjöholm.

Andra glädjeämnen i byn är att arbetet med nya cykelvägen till Råå är igång. Den ska vara klar till sommaren. Planer finns också på att linje 1 ska gå till Bårslöv en gång i timmen på dagtid. Antagligen från juni när sommartidtabellen kommer.


- Bårslöv är på rätt väg. Äntligen har vi fått loss flera viktiga bitar som folk har tjatat om i åratal, säger Maja Johansson.


Peter Carlson

Läs mer i tidningen HD


Enåker tar saken i egna händer




Enåker tar saken i egna händer

Lilla Enåker tar saken i egna händer. Vad händer med en liten landsbygdsförsamling med 600 invånare om dess invånare inte själva börjar ta ansvar för sina intressen? Den riskerar att glömmas bort.

I Enåker bor flera kommunpolitiker. Men det verkar inte räcka. I storkommunen Heby - som ändå är en liten kommun - förloras ibland det lokala perspektivet på by-eller sockennivå. Invånarna går därför samman, inte bara i Enåker, för att hävda sina intressen - i stora frågor som skola, bostäder, kommunikationer till små frågor som gupp i vägbanan eller informationstavla ute vid stora vägen.

Tolv byar i västra utkanten av Heby kommun utgör Enåkers socken. Fyra föreningar, hembygdsföreningen, bygdegårdsföreningen, Runhällens byalag och idrottsföreningen har slagit sina kloka huvuden ihop och beslutat sig för att arbeta tillsammans, att rädda vad som räddas kan av service, för att ta vara på Enåkers intressen. En lokal utvecklingsplan är på gång med hjälp av länsbygderådet och Hela Sverige skall leva. Drivande person är Margaretha Gadde-Jenische, ordförande i bygdegårdsföreningen.

-Vi beslutade oss i höstas för att arbeta i grupper med olika frågor, skolan, affären, badet osv.
När det gäller skolan ser det dessvärre mörkt ut. (Se artikel intill). Försöken att rädda den via en friskola ser ut att gå om intet. När det gäller affären i Runhällen är man mer optimistisk. Den stod tom i sex år men så kom en turkisk familj och köpte affärslokalen. En affär och ett litet kafé finns nu i lokalen. Derya Tanören, och hela Enåker, hoppas mycket på posten, systembolaget och apoteket. Fick hon bli ombud för dem skulle omsättningen öka och affären få mera stadga.
- Då skulle man handla något annat samtidigt när man ändå är där, säger lantbrukaren Kalle Karlström från Kroksbo, som är inne och handlar.

-Jag har ansökningar inne men jag vet inte hur det går, säger Derya Tanören. Det skulle betyda väldigt mycket.
Ett aldrig så rikt föreningsliv gör inte att affären automatiskt går runt. Så nu har man bestämt sig för att fester i bygdegården skall köpa in maten från affären, till exempel till somrarnas pubaftnar. Då bjuder Enåkers byar varandra på pubafton i bygdegården. En by i taget bjuder in de andra.

- Det hålls många evenemang i bygdegården - pysselkvällar, teater, fester av olika slag. Då ska vi också handla i affären i Runhällen, säger Margaretha Gadde-Jenische.

Hon såg för några år sedan till att bygdegården hamnade i Enåkersbornas händer. Man köpte gården från kommunen för 5 (fem) kronor. Utan den vet man inte hur det hade gått med Enåker. Allaktivitetshus brukar det kallas i städerna. Och det är är precis vad det är. Här försiggår somrarnas pubfester, här är ungdomsgård, styrketräning, konserter, det kommer snart konstutställning med lokala konstnärer och hantverkare...

Här har också Tina Larsson hyrt in sin massageterapilokal. Hon är uppväxt i Enåker men bor nu i Heby. Hon skulle gärna flytta tillbaks om det fanns en annan sak som invånarna arbetar för att få - bostäder.

Turismen är en annan sak som Enåker jobbar med. Man har fått leaderpengar för en kanotled. Tinas mamma Lena hyr ut kanoter. Tyskar och holländare kommer. Men här kommer man in på dessa områdens kanske mest problematiska fråga - myggen. Också den frågan tänker man börja jobba med.
-Vi ser möjligheterna, vad man kan göra och inte bara sitta och klaga.
Allt sker frivilligt. Det är Margaretha Gadde-Jenische som är härförare i Enåkers "demokratiska revolution". Förutom engagemanget på sockennivå är hon även kommunpolitiker (m) som ersättare i Heby fullmäktige. Hon har alltså båda perspektiven.

Fyller ni aktiva i Enåker ut det som brukar kallas "det demokratiska underskottet"?

- Ja. Vi tar vara på den sociala informella ekonomin, den ekonomi som inte kan räknas i pengar. Om man skulle ta betalt för allt det ideella arbete som utförs i landet skulle halva Sverige stanna. Jag tror människor mår bra av att ha ett ideellt engagemang.

Att lantbrukaren Kalle Karlström plogar utanför bygdegården och sköter pannan utan att ta betalt är en del av denna sociala informella ekonomi, eller ideellt arbete enklare uttryckt. Kanske är det det lokala engagemanget som gjort att lille Enåker är den enda socknen i Heby kommun som ökat sitt invånarantal.
- Med 18 personer, säger Margaretha Gadde-Jenische stolt.
Men något sådant samband mellan den lokala aktiviteten och den ökade befolkningen tror inte hon eller andra enåkersbor riktigt på själva. Men Helen Lundell, näringsansvarig på Heby kommun, säger:

- Utan ett lokalt utvecklingsarbete så händer inget, då ökar inte befolkningen.
Man frågar sig om det saknas en beslutsnivå, under landsting och primärkommun, en lokal församlingsnivå? Med egen budget?
Det tror inte Lena Larsson eller Margaretha Gadde-Jenische på. I alla fall inte idag.
- Vi tror inte det skulle funka. Vi fungerar i stället som en påtryckare mot myndigheterna.
Men finansdepartementet har en utredning på gång som går ut på att tvinga kommunerna att lyssna och samarbeta med socknarna. Men med vem om det blir verklighet? Hembygdsföreningen? Bygdegårdsföreningen?
-Det får inte bli så att det är den som skriker högst som man lyssnar på, säger Helen Lundell. Det är en av utredningens knäckfrågor.

"Enåkersmodellen", är det framtiden för Sveriges landsbygd?
- Enåker är på intet sätt är unikt, säger Helen Lundell. I Östervåla och Tärnsjö är man också aktiv. Och på många andra håll i landet.

Läs mer i tidningen UNT.se

Skatteregler hotar vindkraften




Skatteregler hotar vindkraften

Vindkraften ökar kraftigt i Sverige och antalet vindkraftskooperativ blir allt fler. Men nu kan skatteregler bromsa den utvecklingen, menar Energimyndigheten.

Under 2007 ökade produktionen av el från vindkraft med 45 procent. Drygt tio procent kommer från verk som drivs i kooperativ form. Och nu lockas allt fler av tanken att köpa insatsandelar, för att få ett billigare elpris.


Landets 72 vindkraftskooperativ har drygt 20 000 medlemmar och under de kommande två åren kommer antalet att öka med åtminstone 4 800 nya medlemmar, visar nya siffror från Energimyndighetens nätverk för vindbruk.

Men skattereglerna kan motverka den utvecklingen. Det säger Fredrik Dahlström, på enheten för vindkraft.

- Det finns ingen anledning att köpa andelar om man inte vinner något på det. Om man måste betala skatt för mellanskillnaden bortser man ju från insatsen.


Sedan en lagändring 1999 har skattereglerna för kooperativa föreningar tolkats olika och efter att ha fått in många frågor om vad som egentligen gäller, satte Skatteverket ner foten i juni förra året.

Genom ett så kallat ställningstagande klargjorde de hur lagen ska tolkas och det stod klart att vindkraftskooperativ som säljer el till sina medlemmar, till ett pris under marknadsvärdet, ska betala skatt på mellanskillnaden.

Det här har väckt starka reaktioner.

- I en bostadsrättsförening får man en lägre hyra om man betalat en insats, varför får man då inte köpa el billigt om man har investerat i ett vindkraftskooperativ? undrar Roy Fjärrstad, i styrelsen för föreningen Ljusterö Vind, i Stockholms skärgård.


Stig Schultz, rättsexpert på Skatteverket ser logiken i resonemanget.

- Jag förstår att man gör den jämförelsen. Men det finns ett undantag i lagen för bostadsrättsföreningar och för att samma sak ska gälla för vindkraftskooperativ skulle det krävas en lagändring.

Men någon sådan är inte aktuell. Finansminister Anders Borg (M) svarade i början av januari på en skriftlig fråga, att han inte ser någon anledning till en sådan ändring.

Inte heller riksdagsledamot Jörgen Johansson (C) i skatteutskottet, tycker att lagen behöver justeras.

- Vi har haft den här diskussionen på område efter område. Man måste titta på helheten och kooperativa föreningar har redan gynnsamma förhållanden.


Roy Fjärrstad håller inte med.

- Vår förening har inte möjlighet att betala den skatten. Det här slår undan benen på de folkägda kooperativen.

I början av februari slöt partiledarna i alliansregeringen en överenskommelse om energi- och klimatpolitik, där ingick en satsning på förnybar energi. Regeringen har även arbetat med ett förslag som ska underlätta utbyggnaden av vindkraftverk. Propositionen ska lämnas till riksdagen i vår.


Roy Fjärrstad tycker att det är motsägelsefullt att å ena sidan främja förnybar energi och å andra sidan beskatta personer som tar egna initiativ för att nå miljömålen.

- Det blir en direkt motverkande effekt än vad man som politiker strävar efter.


Men Jörgen Johansson tror inte att skatten kommer att hindra föreningarna.

- Jag tror inte att det här kommer att sätta stopp för vindkraften. Föreningarnas avkastning är väldigt god. Men vi kommer naturligtvis att följa det här så att det inte blir en negativ utveckling.

Läs mer i tidningen SVD


Framtidens hus blir självförsörjande




Framtidens hus blir självförsörjande

Genom att återvinna och ventilera inomhusvärmen i ett hus har uppfinnaren Jerzy Hawranek skapat ett system som kan spara 85 procent av energikostnaderna. Målet är att skapa hus som är helt självförsörjande på energi.


Behagligt varmt om fötterna
, men svalt och friskt kring huvudet. En ny, unik värmeväxlare och smart ihopkoppling av värme, kyla och ventilation kan spara massor av energi i nya hus. När Jerzy Hawranek byggde sitt eget hus i Vårgårda i början av 1980-talet slog det honom hur mycket energi hus förbrukar, mycket mer än vad de egentligen behöver. Han funderade på hur han skulle kunna sänka medeltemperaturen i huset och spara energi genom att dela upp rummen i två zoner: en varmare nere vid golvet och en svalare ovanför.


- Människor känner värme med fötterna och komforten med huvudet. Knappast någon går barfota och med mössa utomhus på vintern. Men tvärtom, med skor och bart huvud, är desto vanligare, säger Jerzy Hawranek.


Han byggde ett prototypsystem i sitt hus där han kopplade ihop golvvärmen med ventilationen. Men han var för tidigt ute - omvärlden var ointresserad av hans idéer och någon riktigt bra värmeväxlare att temperera inkommande luft med fanns inte på marknaden.  nspirerad av solfångare utvecklade han därför så småningom en egen värmeväxlare.


Det fina med hans värmeväxlare är att den bara behöver ljummet vatten för att värma upp den kalla utomhusluften. Den låga vattentemperaturen innebär en stor energibesparing, framför allt eftersom värmepumpen i systemet drar mycket mindre el när den bara behöver jobba med små temperaturskillnader.


Värmeväxling är även Jerzy
Hawraneks metod både för att tillföra och återvinna energi till sitt ventilations- och värmesystem: En värmepump växlar värme nerifrån marken till husets vattenburna värmesystem, och en annan värmeväxlare återvinner värmen ur den använda luften som strömmar ut från huset.


Jerzy Hawranek räknar med att hans system kan spara upp emot 85 procent av energikostnaderna i ett hus. Besparingen är viktig också från klimatsynpunkt. Byggnader står nämligen för en betydande del av världens energiförbrukning, och är ett centralt område i FN:s klimatpanels plan för minskad energianvändning.


I Sverige och andra kalla länder handlar energiförbrukningen i byggnader till stor del om uppvärmning. På varmare håll i världen går energin främst åt till att kyla husen. Den globala uppvärmningen i kombination med människors allt högre krav på behaglig temperatur gör att vi troligtvis snart kommer att behöva mer kylning även i svenska hus. Inte minst om heta värmeböljor börjar skörda allt fler offer.


Redan i dag finns det många
kontor i Sverige som blir så varma av alla maskiner och människor inne i byggnaden att de snarare behöver kylas än värmas. Och sommarsolen är faktiskt ett större problem här än i Spanien. På sydligare breddgrader står solen nämligen högt på himlen och lyser mest på taken. Här i norr står solen lägre och de varma solstrålarna går rakt in genom fönstren under de långa sommardagarna.


Men är det minus tio grader på vintern behöver även kontorshusen värmas. Ett tilltalande alternativ är därför att spara sommarens överskottsvärme till kalla vinterdagar. Det är möjligt med hjälp av en bergvärmepump och en klunga av djupa borrhål ner i berget. Den yttersta raden borrhål fungerar som en sköld mot omgivningen och det går därför att lagra kyla eller värme nere i berget kring de mittersta borrhålen.


På vintern pumpar värmepumpen upp värme ur berget, med resultat att berget blir extra kallt. När sommaren kommer finns kylan kvar där nere. Då pumpar man ner överskottsvärmen från byggnaden, och får i stället upp kylan.
Överskottsvärmen lagras i berget och kommer till användning när det blir vinter igen. Flera kontorshus utnyttjar redan den här metoden och nu börjar den bli intressant även för flerbostadshus.

- Nu tittar vi på möjligheten att koppla ihop sådan här värmelagring i borrhål med värmeåtervinning ur husets frånluft, berättar Per Fahlén, som är professor i installationsteknik vid Chalmers.


Värmeåtervinning ur frånluften står för en betydande del av energibesparingen även i passivhus - ett av de ledande koncepten för energisnåla hus. På vägen ut ur passivhuset värmer den använda inomhusluften, via en värmeväxlare, upp den friska utomhusluften som är på väg in. I övrigt bygger konceptet i huvudsak på att isolera husen så bra att de knappt behöver värmas alls.


Passivhuskonceptet kommer från Tyskland, men sedan några år tillbaka har passivhus börjat dyka upp på flera håll även i Sverige.

- Passivhus fungerar bra i kalla områden där man mest behöver uppvärmning, men mindre bra i varma och fuktiga områden, säger Ron Judkoff som leder byggnadsforskningen vid National renew­able energy laboratory i USA.


I USA finns det både kalla och varma områden. För närvarande går många amerikaner i pension och i sin längtan efter en behaglig ålderdom flyttar de till landets varma delar, där de luftkonditionerar sina hus.

- För oss är alltså kylning snarare än uppvärmning den största energibelastningen, säger Ron Judkoff.


De amerikanska forskarna arbetar
därför främst med att utveckla ­energieffektiv kylning. Mest lovande är metoder som bygger på avdunstande vatten, precis som kroppens eget kylsystem - svettning. De jobbar även på att utveckla bra värmeväxlare. När det är varmare ute än inne, kan en värmeväxlare som för över kyla från den utgående inomhusluften till den inkommande, varma utomhusluften spara mycket energi. I fuktiga klimat ska värmeväxlaren helst även kunna släppa igenom fukt.


Chansen finns att amerikanerna får upp ögonen för Jerzy Hawraneks värmeväxlare och idéer. Kring hans system - som fungerar både för uppvärmning och kylning - har innovationsföretaget Rehact vuxit fram. Rehact har under 2008 har fått ta emot flera miljö- och klimatpriser, bland annat i San Diego, och finns med på förre amerikanske ambassadörens lista över den mest intressanta svenska miljötekniken.


Jerzy Hawranek själv befinner sig just nu i polska huvudstaden Warszawa där han håller på att övervaka den första fullskaliga installationen av sitt värme- och ventilationssystem i ett nybyggt kontorshus. Inom ett par månader ska det vara klart.


- Det är goda tankar bakom systemet och det vore intressant att se detaljerade mätdata från en verklig installation, säger Per Fahlén vid Chalmers.


Jerzy Hawranek blickar vidare mot nya energibesparingar. Inom tio år hoppas han ha utvecklat systemet så att husen är helt självförsörjande på energi, även mitt i vintern.


Ingela Roos

Läs mer i tidningen DN


Strandtomter ska locka européer...




Strandtomter ska locka européer...

Nästa år ändras reglerna för strandskyddet. Men redan nu förbereder sig mindre kommuner för en ökad inflyttning från andra länder. Ewa Engdahl (C), kommunalråd i Högsby i östra Småland, arbetar för att locka fler holländare till samhällets sjönära tomter.

- Tidigare har det varit väldigt svårt att hitta lösningar, men nu finns det oändliga möjligheter för inlandskommuner som oss, säger hon till DN.se.


I mitten av januari i år lade regeringen ett nytt förslag om strandskyddsreglerna. Förslaget innebär att det ska bli lättare att bygga vid stränder i landsbygdsområden med god strandtillgång. Samtidigt ska skyddet förstärkas i områden med högt exploateringstryck. Lagen planeras träda i kraft i början av nästa år.


- Det är ett utmärkt sätt för oss som har mycket sjöar och ett attraktivt läge att öka inflyttningen. Vi behöver bara ta en liten del av marken i anspråk och allmänheten har alltid rätt till en strandremsa, säger Ewa Engdahl.


Högsby kommun har även startat ett samarbete med de fyra närliggande kommunerna Nybro, Uppvidinge, Hultsfred och Vetlanda.


- Vi är fem inlandskommuner med liknade förutsättningar och eftersom marknaden är oändlig vill vi samarbeta i stället för att konkurrera.


Redan i dag har Högsby kommun, med endast 6000 invånare, många inflyttande från utlandet. Förra året flyttade 160 personer till det lilla samhället.


- Vi har länge haft en tradition av att tyskar och danskar flyttar hit. En ny marknad är Holland och just nu specialarbetar vi med att få dem intresserade, säger Ewa Engdahl.


Men de nya strandskyddsreglerna har även fått kritik, speciellt från miljörörelsen. Naturskyddsföreningen anser till exempel att kommuner inte har rätt kunskap för att göra den rätta bedömningen och att de nya reglerna kan missbrukas.


- Detta är en otvetydig försvagning av strandskyddet, sade föreningens ordförande Mikael Karlsson till DN tidigare i år.


Ewa Engdahl menar dock att inflyttningen sker under kontrollerade former.

- Det är en obefintlig risk i vår kommun, vi har ju sådana arealer. Men planläggningen måste naturligtvis ske med omsorg och tillsammans med miljörörelsen, säger hon.


Natalie Roos Holmborg

Läs mer i tidningen DN


Grupp på Facebook värnar om skånsk mjölk




Grupp på Facebook värnar om skånsk mjölk

Mats Genberg utanför Simrishamn har startat en grupp på Facebook för att protestera mot Coops beslut att byta ut skånsk mjölk mot Arla Foods.

Enligt Sveriges Radio Kristianstad startades gruppen på Facebook i onsdags, med Mats Genberg som enda medlemmen.
Mats Genberg är övertygad om att konsumenterna värnar om lokala produkter och att det är viktigare än antalet produkter i mejerihyllan. Gruppen han startade på Facebook har nu nära 500 medlemmar, uppger radiokanalen.

Läs mer i tidningen ATL


För lite smör från Milko




För lite smör från Milko

Grädden räcker inte längre till för Milko. Mejeriet klarar därför inte att producera tillräckligt med smör för att tillgodose efterfrågan, skriver Värmlands Folkblad.


 Bristvara i Värmland.Det är de senaste veckorna som Milko inte kunnat leverera så mycket smör som butikerna i Värmland beställt, något som märkts i butikernas smörhyllor. Försök att lösa bristen genom att köpa in råvara från andra leverantörer har misslyckats.

Milkos kommunikationschef Lena Holmestig säger till tidningen att konsumenterna ändrat sina kostvanor och nu väljer fetare mejeriprodukter än tidigare. Detta i kombination med att det produceras mindre mjölk har lett till bristen på grädde - och därmed en brist på smör.

Läs mer i tidningen ATL

Läs mer i Aftonbladet

Ljusdal centrum för bioenergi...




Ljusdal centrum för bioenergi...

Ljusdal kan bli ett kunskapscenter på bioenergiområdet.
För att ta ett första steg vill Erik Gunnarsson och László Gönczi, företagare och kommunfullmäktigeledamöter, ha ett arbetsseminarium i vår.

Ljusdalsbördige Håkan Bjur, vd för Neova (före detta Råsjö Torv), har lanserat tanken på ett regionalt kunskapscenter på bioenergiområdet. Region Gävleborg är inkopplad på frågan och Nutek och landstinget har skjutit till resurser.

Läs mer i Ljusdals Posten

RSS 2.0
Bloggtoppen.se Allmänt BlogRankers.com
webvoter-omröstning
Ge din bedömning av bloggen

1 ganska dålig
2 mindre bra
3 helt ok
4 riktigt bra
5 väldigt bra

Se resultat
hit counter