Familjen Gustavsson bygger ridhus för EU-pengar




Familjen Gustavsson bygger ridhus för EU-pengar

Hästar är hett i Torsåker. Inom loppet av några månader har tre företag inom hästbranschen startats. Bland annat planeras ett rehabcenter med simbassäng för skadade hästar. Dessutom håller familjen Gustavsson i Berg på att bygga ett ridhus med hjälp av EU-bidrag.

Carina och Janne Gustavsson har haft hästar i 20 år. För dem är det livet.

- Det är svårt att förklara vad de betyder. Tänk bara att komma ut i stallet på morgonen när alla hästar ska utfordras och se hur ivriga de blir. Det är otroligt vackra djur att titta på och sedan är alla speciella, var och en har sin charm och sina härliga sidor, säger Carina.

Dottern Sofie tävlar i dressyr och det är framför allt för hennes skull som familjen nu bygger ett ridhus.

Inomhusträning

- Det är svårt att hitta tider inne i Hofors. Dessutom behöver man större yta än vad som finns där i högre dressyrklasser och på vintern måste man träna inomhus.

Byggnadskostnaden för huset kommer att landa på över 1,5 miljon kronor, då är drygt 200 000 kronor EU-medel från europeiska jordbruksfonden. Meningen är att gårdens alla 25 hästar ska kunna utnyttja den nya inomhusarenan, men det kommer även att vara tillgängligt för andra.

- Vi hoppas att det kommer finnas ett intresse att hyra in sig.

Tre nya "hästföretag"

Förutom det nya ridhuset i Torsåker har tre företag inom hästbranschen ploppat upp på senare tid.

Petra Björkman har startat Sjöbrisens Stall och Stuteri.

Hennes man är hästkiropraktor och deras affärsidé är ett rehabiliteringscenter med en simbassäng där skadade hästarna kan träna upp sin muskulatur efter en skada.

- Här kommer även friska hästar. Mitt mål är att simanläggningen ska vara klar i år, men vi får se, säger Petra Björkman.

Redan nu har Sjöbrisen uppfödning av både Shettlandsponnyer och Gotlandsruss.

Ett annat nytt företag är "Stall Too Easy Too Spot". Det ägs av Kimmo Viiperi som köper, säljer och tävlar med travhästar.

Och till slut så är det Solberga Häst och Ryttare, en ny hästshop som har öppnat i Torsåker.

Dressyr- och hoppkurser

- Sista åren har det definitivt blivit mer hästar här omkring, både vi och andra har utökat, säger Carina Gustavsson.

Hon tycker att det är roligt att folk vågar satsa lokalt och när det nya ridhuset blir klart framåt vårkanten har även familjen Gustavsson planer på att utöka sin verksamhet.

- Vi har tänkt att det ska bli dressyrkurser här med en duktig tränare från Stockholm och så får vi väl hitta någon som är bra på hopp så att vi kan ha kurser i det också.

Läs mer i Arbetarbladet


Energibolagen satsar på elbilar




Energibolagen satsar på elbilar

Elbilar är framtiden. Det tror energibolagen i Gävle och Sandviken, som satsar stort på ett elbilsprojekt. Redan till sommaren kommer de tio första bilarna som drivs med ström att rulla på gatorna.

- Det var lite drag i den när man gasade!

Sophia Lundberg Fredriksson och Camilla Feurst på Vattenfall Power Consultant har precis provkört elbilen Think som visas upp i Valbo köpcentrum.

- Den hade ingen plastig känsla alls, utan kändes solid, som en riktig bil, tycker Camilla.

I går var det visning av elbilsprojektet "Shopping circle Gävle-Sandviken" i Valbo köpcentrum.

Söker testfamiljer

Forskningsprojeketet är ett samarbete mellan regionens energibolag, Gävle kommun och Midroc. Det beräknas komma i gång på riktigt till sommaren och tanken är att 20 testfamiljer i Gävle-Sandvikenområdet ska köra var sin elbil.

- Vi ska studera effekterna som uppstår. Vilka laddningsmöjligheter som behovs, behovet av service och kanske hur det påverkar kollektivtrafiken, säger projektledaren Lars-Åke Skjöld.

Miljöansvar

Ett exempel är att man ska titta på hur handelscentrum kan utvecklas för att anpassas till de krav som elbilen ställer.

- Det är ett sätt att ta ansvar för energiforskningen och samtidigt ha ett klimattänkande, säger Per Laurell, Gävle Energis vd.

- Ganska bra sätt att öva oss i att möta framtiden. Tempot i förändringen kommer i en behaglig takt, menar Sandviken Energis vd Alfons Kubulenso.

Utmaningen för energibolagen ligger bland annat i att utveckla en affärsmodell för hur kunderna ska få tillgång till och betala för laddning.

Kostar 250 000 kronor

Bilmärket Think görs i Norge. Företaget har haft stora problem med sina finanser men ser nu ut att ha kommit på fötter igen. Priset ligger på 250 000 kronor och totalt kommer 20 bilar att köpas in.

Just nu finns fyra bilar, men redan till sommaren räknar man med att ha en park på tio.

Bilarna kan laddas i vanliga 230-voltsuttag och laddningsstationer kommer bland annat att sättas upp vid olika köpcentrum.

Inte gratis för testare

Vilka familjer som ska delta är inte klart ännu. Någon form av leasingavtal kommer att utformas så det blir inte gratis att vara med. På projektets hemsida kan man lämna en intresseanmälan.

- Jag kan säga att det redan är ett stort intresse för att vara med. Vi har många mejl som ligger, berättar Lars-Åke Skjöld.

Läs mer i Arbetarbladet


Bidrag till förstudie om mack




Bidrag till förstudie om mack

Kommunstyrelsen har beslutat att bevilja ett bidrag med 20 000 kronor i form av arbetskraft och lokalhyra till förstudien om drivmedelsförsörjning till landsbygdsutveckling.

Läs mer i Hudiksvalls Tidning


Enkät om vad Svågadalen tycker om sin nämnd



Enkät om vad Svågadalen tycker om sin nämnd

Alla som bor i Svågadalen som är 18 år och äldre kommer att få en enkät hemskickad. Syftet med enkäten är att undersöka vad byborna tycker om Svågadalsnämnden.

Läs mer i Hudiksvall Tidningen

Backens skola, Hassela och Jättendal dyrast per elev



Backens skola, Hassela och Jättendal dyrast per elev

Backens skola i Harmånger är den dyraste grundskolan att ha i drift. Arthur Engbergsskolan i Hassela toppar också listan tillsammans med Fröstuna i Jättendal.Det slås fast i en färsk lokalresursanalys.

Läs mer i Hudiksvalls Tidning

Bymacken i Stigsjö öppnar




Bymacken i Stigsjö öppnar

Lördag 31 januari klockan 12.00 invigs bränslemacken i Brunne, Stigsjö. 160 privatpersoner och 20 lokala företag i nybildade Stigsjö Bränsle ekonomisk förening står bakom bedriften. Även Härnösands kommun har bidragit med 20 000 kronor i landsbygdsutvecklingsmedel. Första bilen att invigningstanka blir Y1:an med landshövding Bo Källstrand.


- Mackdöden på landsbygden drar som en farsot fram över hela landet, bara i Västernorrland hotas nu flera mackar av nedläggning av de stora bensinjättarna. Men visst kan det finnas botemedel, i form av lokalt engagemang. Vi kan vara stolta över den åstadkommation och den framtidsmedicin som återigen visas av boende och företagare i Stigsjöbygden, säger Jonny Lundin (c) kommunalråd med ansvar för bl a landsbygdsfrågor i en kommentar.

Läs mer på Härnösandskommuns hemsida


Uppdrag Granskning : Samhället överger svensk glesbygd




Uppdrag Granskning : Samhället överger svensk glesbygd

SVT 1 ONSDAG 4 FEBRUARI kl 20.00: Nedlagda skolor och långt till polis och sjukvård - steg för steg överger samhället den svenska glesbygden.

Uppdrag gransknings reportrar Hasse Johansson och Nicke Nordmark har gjort en resa i ett Sverige som håller på att försvinna.

Se trailer och du kan även tipsa reportrarna genom att gå in på Uppdrag Gransknings hemsida

Läs mer på Hela Sverige Ska Leva


Hofors och Ockelbos polisstationer stängs




Hofors och Ockelbos polisstationer stängs

Polisstationerna i Ockelbo och Hofors ska stängas. Men ambitionen är ändå att ge mer service. - Vi vill att poliserna ska vara i yttre tjänst och jobba med det de är duktigast på, säger Pär Langer, operativ chef på Gävleborgspolisen.

Enligt ett förslag från länets polisledning ska polisen spara in på sina kostnader för lokaler. Det innebär att polisstationerna i Ockelbo och Hofors ska försvinna. I stället tänker sig myndigheten att stationerna ska integreras i respektive kommuners kommunhus.

Öppna två dagar i veckan

- Då får vi en bättre service och ökad tillgänglighet. I dag är polisstationerna bara öppna två dagar i veckan, säger Pär Langer som tycker att polisen har en bra dialog med kommunerna om förslaget.

Tanken är att till exempel kommunernas växelpersonal ska få utbildning i att sköta polisärenden som att ta emot hittegods och att lämna ut och ta emot blanketter.

Poliserna, 1,5 tjänst på varje ort, ska i stället kunna koncentrera sig på att göra yttre tjänst i uniform.

- Det kan vara till exempel trafikkontroller eller att tjänstgöra på kvällar och helger vid behov, säger Pär Langer.

Ockelbo stängs först

Varifrån poliserna ska utgå är dock oklart. Troligen blir det från Sandviken eller Gävle.

Förändringen genomförs troligtvis i Ockelbo innan Hofors. Enligt Pär Langer ska ett beslut vara fattat inom de närmaste månaderna.

Ockelbos kommunalråd Magnus Jonsson (S) bekräftar att det pågår "intensiva diskussioner" i frågan. Han är inte negativ till att polisens administrativa del flyttar in i kommunhuset. Exakt hur det ska gå till är dock inte bestämt än.

Trygghetsfråga

- Vi kan nog hitta en lösning på att hantera hittegods och blanketter tillsammans, men det är oerhört noga att det finns poliser kvar i byn. Det är en trygghetsfråga för befolkningen att veta vem som är polis i Ockelbo och på det området tolererar vi inte några neddragningar, säger han och påminner om den namninsamling för fler poliser som ägde rum för ett år sedan i Ockelbo.

I Hofors ligger planerna något längre fram i tiden. Hur långt är oklart, men enligt kommunalråd Marie-Louise Dangardt (S) har det inte inletts någon dialog med polisen. Hon är en stark motståndare till att polisen gör neddragningar och tycker att det är bedrövligt att statliga myndigheter inte tar något ansvar på landsbygden.

Poliser behövs

- De små kommunerna på landsbygden riskerar att bli frizoner för kriminella. Vi behöver minst lika mycket poliser här som på andra ställen, säger Marie-Louise Dangardt.

Hon tycker att det viktigaste är att polisen syns och finns när den behövs ute i samhället och menar att det vid tidigare omorganisationer knappast har blivit bättre med den saken.

Läs mer i Arbetarbladet


Fixarservice i glesbygd kan bli EU-projekt




Fixarservice i glesbygd kan bli EU-projekt

Sambolaget och Ramsjö bygderåd hoppas att satsningen på hushålls- och omsorgsnära tjänster i glesbygd kan bli ett EU-projekt. 134 personer har i en enkät svarat att de är intresserade.

Läs mer i Ljusdals Posten

Unga på landet får komma till tals !




Unga på landet får komma till tals !

Hur är det att vara ung och bo på landet? Ja det är en av frågorna som projektet Barn på Landsbygden hoppas få svar på. Venjan i Mora kommun är den enda landsbygden i länet som finns med i projektet som inleddes förra året.

Lyssna på Sveriges Radio P4 Dalarna här
Se inslag på Sveriges Television: Du får söka på regionala nyheter,gävledala, sändning 2009-01-27, kl 19.15 här

Projektet Barn på landsbygden drivs av Länsbygderådet Östergötland.

Läs mer på Hela Sverige Ska Leva


Operation: Rädda skolorna




Operation: Rädda skolorna

Kommunen räknar med att spara pengar genom att lägga ner skolor.
Men i samhällena som kan drabbas planeras motdrag.
Ett är att ta över verksamheten och driva som friskolor.
Då spricker kommunens sparpaket.

Läs mer i Söderhamns Kuriren

Bensinbrist i glesbygd blir riksdagsfråga




Bensinbrist i glesbygd blir riksdagsfråga

Kommunfullmäktige ställer upp med bankgaranti för att lösa drivmedelsfrågan i Los och Ramsjö.
Men frågan ska även upp på riksdags- och regeringsnivå.

Läs mer i Ljusdals Posten

Polisbeslut accepteras inte i Nordanstig. Nya påtryckningar.




Polisbeslut accepteras inte i Nordanstig. Nya påtryckningar.

Kommunledningen accepterar inte att Nordanstig står utan stationär närpolis.
Byavaktsföreningen fruktar att medlemmar tappar sugen om den lokala polisen försvinner.
Företagarföreningen vill ha tydligare besked.

Läs mer i Hudiksvalls Tidning

Arbetstillfällen hotade i Svågadalen




Arbetstillfällen hotade i Svågadalen

Om skolan läggs ner hotas uppemot 17 arbetstillfällen i Svågadalen. Den bedömningen gör Svågadalsnämnden som vill stoppa den tänkta besparingen på 750 000 kronor.

Läs mer i Hudiksvalls Tidning

Kan man rädda bilindustrin så kan man rädda landsbygden





Kan man rädda bilindustrin så kan man rädda landsbygden

När centerpartiets partisekreterare Anders Flanking besökte Östersund möttes av skarp kritik från det egna ledet.
- Det är hög tid att Centern visar vad man vill göra för glesbygden, säger Östersundspostens ledarskribent Anna Stjernström.

Men Flanking känner ingen oro för att Centerpartiet sviker de små kommunerna i Norrland. Under sitt besök på bland annat Böle skola påpekade han att man arbetar för att hela Sverige ska leva.

- Men det är svårt att tvinga någon att föda fler barn eller bo kvar. Men finns engagemanget och service som skola och vård så kan det locka nya invånare.

För detta ska vara möjligt vill Anna Stjernström och flera centerpartister i Norrland att regeringen går in med pengar till krisdrabbade kommuner, det vill säga en kommunakut.

- Kan man rädda bilindustrin så kan man rädda landsbygden, säger Anna Stjernström.

Läs mer på SVT hemsida


Mackdöden drabbar bönder i norr




Mackdöden drabbar bönder i norr

Mackdöden drabbar lantbrukare utan egen tank på gården. När traktorn ska tankas kan det bli långt till tankstället, rapporterar SR Västernorrland.

Marie Lundgren driver lantbruk i Nordingrå där macken försvinner inom kort. Hon säger till radiokanalen att hon kommer att förlora både pengar och arbetstid när hon under kommande vårbruk tvingas köra en hel mil till närmaste mack.

Marie Lundgren menar att farmartank på gården inte är något alternativ. Det skulle inte bära sig ekonomiskt att ligga ute med så mycket pengar som det kostar att köpa in tre kubikmeter diesel på en gång.

Läs mer i tidningen ATL


Landsbygdsstrategi den 27 februari




Landsbygdsstrategi den 27 februari

Den 27 februari presenterar regeringen den samlade landsbygdsstrategin.
- Då kommer den att behandlas av riksdagen, säger Catrin Mattsson, politiskt sakkunnig hos näringsminister Maud Olofsson.

Hur presenterar ni den?
- Hur formerna ska se ut är inte bestämda ännu, men det är klart att vi vill att den uppmärksammas, säger Catrin Mattsson.


Kvinnligt nätverk på återträff




Kvinnligt nätverk på återträff

På bilden syns delar av det kvinnliga nätverket som hade återträff i Sörbyn förra veckan. Det kvinnliga nätverkets arbete var upprinnelsen till vårt pågående arbete med Jämställda bygder. Här är nätverket på plats i Råeks världsbutik. Föreningen Råek blev Årets lokala grupp 2008. En utförligare rapport från mötet kommer.


På Jämställda bygders egen hemsida kan du läsa vår strategi och tidsplan.


Jämställda bygders


Stort intresse för Hållbara bygder




Stort intresse för Hållbara bygder

Det var nästintill fullspikat i lördags när representanter från Hållbara bygder var på plats i Vadsbro Blacksta föreningsgård. Ungefär 70 personer deltog i informationsmötet om hur man skapar hållbara bygder.

Ylva Grudd och Uno Lundback från arbetsgruppen inom Hållbara bygder höll i informationen. Dessutom var Leader Kustlandet och Studieförbundet Vuxenskolan där och informerade om sin verksamhet kopplat till hållbarheten.

Syftet med mötet var att informera om hur vi jobbar med Hållbara bygder och varför. Anledningen är de problem som just nu accelererar inom klimatet, ekosystemtjänsterna, energiförsörjningen, livsmedelsförsörjningen, överkonsumtion samt den sociala ohälsan.

Mötesdeltagarna ställde många frågor och debatten blev intressant och ibland livlig. Länsbygderådet i Sörmland som arrangerat mötet kommer att följa upp träffen med ett projektarbete inom Leader och i samverkan med bland annat Studieförbundet Vuxenskolan.

För frågor kontakta Leif Pettersson på Länsbygderådet på tel. 070-396 48 86 eller lansbygderadet.d@telia.com

Mer information om Hållbara bygder hittar du här

Läs mer på Hela Sverige Ska Leva


Byggstart för Storgrundet 2013




Byggstart för Storgrundet 2013

Om fem år kan vindkraftparken på Storgrundet vara i drift.
- Jag ser i dagsläget inga hinder för projektet, sade Achim Berge, styrelseordförande i wpd Scandinavia AB när han besökte Söderhamn på måndagen.

Den planerade vindkraftparken på Storgrundet, 3,5 kilometer utanför ön Storjungfrun, i Söderhamns södra skärgård, är en av Sveriges största havsbaserade vindkraftparker

Läs mer i Söderhamns Kuriren

Nu lagas det mat på Perslundaskolan igen




Nu lagas det mat på Perslundaskolan igen

Nu är det slut på onödiga tillsatser och uppvärmd mat från centralköket. Perslundaskolan har fått tillbaka matlagningen och i går var det premiär för den hemlagade maten.

- Det känns jättekul. Det har varit tråkigt att stå och värma andras mat, säger Ulrika Lindblom som jobbar i köket.

Egna råvaror. En rejäl salladsbuffé. Stora hinkar hemmagjord sylt utan tillsatser. När det i går var dags att återinviga köket på Perslundaskolan var det mycket som var annorlunda.

Start med blodpudding

- Men vi tar en mjukstart nu i början, med blodpudding och potatisbiffar. Det tar nog ett tag att få ordning på rutinerna och hinna med allt, säger Carina Krantz som just kommit till Perslunda från centralköket. Hon och Ulrika Lindblom ska nu jobba heltid med det egna tillagningsköket.

Egentligen skulle de ha börjat testköra köket redan för ett par veckor sedan men det var mycket som behövde ordnas. En del nya inventarier behövde monteras in, det behövdes nya golvbrunnar och en skiljevägg mellan disken och matlagningen. Men i går var allt klart.

Påverkan från tv

Och det märks att medverkan i Matakuten har påverkat hur det ser ut i köket. Här ska det inte lagas mat på samma sätt som i resten av kommunen. Allt ska tillredas på plats, med egna råvaror.

- Vi ska undvika konserveringsmedel, sötningsmedel, glutamat och transfetter. Och så ska vi försöka få tag i ekologiska råvaror så gott vi kan, berättar Carina.

Till exempel har de redan gjort egen sylt till maten, av jordgubbar och hallon, utan onödiga tillsatser. Ute bland eleverna muttras det en del över att några av kryddburkarna är borta - och vissa passerar salladsbordet väldigt hastigt - men för personalen är det en odelat positiv utveckling.

- Dels är det jättebra att vi lagar från egna råvaror för om det blir över kan vi ta vara på det. När vi serverade uppvärmd mat kunde vi inte spara den, då var det ingen näring kvar. Dessutom är det jätteroligt att laga mat. Det är tråkigt att stå och värma andras mat när man själv har utbildningen, säger Ulrika.

Det var i november förra året som kommunfullmäktige tog beslut om att Perslundaskolan ska få ett eget tillagningskök. Till en början har man det på försök i två år. Beslutet kom efter att skolan deltagit i tv-serien Matakuten.

I februari ska man ha en officiell invigning av Pers-lundaskolans nya kök.

Då kommer landshövdingen att vara på plats, tillsammans med bland annat kocken Carola Magnusson som medverkade i Matakuten.

Läs mer i Arbetarbladet


Alla strömmar måste inte gå mot centrum




Alla strömmar måste inte gå mot centrum

Bekymrad över befolkningsutvecklingen? Fråga merparten av länets kommunalråd och de svarar troligen ja på frågan.
Sätt fart på föreningslivet. Det gynnar tillväxten, visar ännu en rapport. Coompanion Fyrbodal har undersökt 14 väst-svenska kommuner. De som hade ett stort lokalt engagemang hamnade i topp.

Den sociala ekonomin; föreningar, byalag, kooperativ. Det är sådant som gynnar tillväxten.

Det är kanske dags att vända på kuttingen, när kommunerna får problem. Ta hjälp av det lokala engagemanget i stället för att hamna på kollisionskurs med starka lokala sammanslutningar.

I stället för att dra ner på föreningsbidragen, är det kanske de som kan bidra till att vända på en negativ utveckling.
För ett resonemang med byalag och föreningar om förutsättningarna. Vad kan kommunen göra och vad kan de bidra med?

Det löser inte allt. Alla skolor på landsorten kan inte räddas. Alla föreningar kan inte få just sin önskan uppfylld. Men god dialog underlättar. Ibland kanske det går att skapa en "kommunal friskola" och använda engagemanget tillsammans med kommunala krafter i stället för i opposition mot kommunen.

Det är inte givet att alla strömmar måste gå mot centrum. En del skulle må väl av att gå åt andra hållet.
Den sociala ekonomin är ingen räddare i alla lägen, men den kan vara en viktig injektion för tillväxten.

Och den kan definitivt bidra till ett mjukare samhälls- klimat. MS

Läs mer i Karlskoga Kuriren

Nya miljoner till jobb inom kultursektorn




Nya miljoner till jobb inom kultursektorn

Kulturrådet har beslutat att ge 24,7 miljoner kronor i bidrag till sysselsättningsåtgärder inom kulturområdet. Det här är den sista stora fördelningen som Kulturrådet gör inom ramen för det så kallade Access-projektet. Kulturrådet har under fyra år fördelat över 600 miljoner kronor i bidrag till bland annat kulturmyndigheter och institutioner som vill anställa arbetslösa inom kultursektorn. - Den här satsningen har betytt mycket för Kultursektorn. Ett stort antal långtidsarbetslösa har fått anställning och som mest har 970 personer varit anställda, säger Kennet Johansson generaldirektör för Kulturrådet. Vi kan redan nu konstatera att Access bidragit till att ett stort antal samlingar, föremål och arkivalier lyfts fram i ljuset och blivit tillgängliga för allmänheten.

Det är 79 projekt som nu får bidrag från Kulturrådet, projekten rör bland annat arkiv, bibliotek, hembygdsrörelsen, musei- och kulturmiljö och scenkonst. Drygt hälften av de projekt som nu får bidrag faller inom ramen för musei- och kulturmiljöområdet. Det största projektet är Svenska Filminstitutets filmarkiv i Grängesberg som får 2,5 miljoner kronor i bidrag, i enlighet med Kulturrådets regleringsbrev.

Kulturrådet har den här gången valt att prioritera pågående projekt och projekt som gör material tillgängligt via Internet. Bidraget går till kostnader för att anställa personer inom kultursektorn, högst 30 000 kronor per månad och anställd.
Kulturrådet har sedan hösten 2005 ansvarat för Access-projektet, på uppdrag av regeringen. Access-projektet har som syfte att stärka arbetet med att bevara, vårda och tillgängliggöra samlingar, föremål och arkivalier inom hela kulturfältet.
Access-projektet kommer att avslutas under 2009 och Kulturrådet ska redovisa effekterna av satsningen till regeringen senast den 1 mars 2010.


Källa: Kulturrådetlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Läs mer på Region Gävleborgs hemsida


LEADER Gästrikebygden




Komplettera er ansökan senast den 6 februari

Sista dagen för kompletteringar av ansökan är den 6 februari. Kompletteringen kan mailas eller skickas med post till kansliet. Därefter kommer en beredningsgrupp bestående av representanter från alla fyra kommuner i Gästrikland att gå igenom samtliga ansökningar inför beslutsdagen den 9 mars.

Läs mer på LEADER Gästrikebygdens hemsida

Jubilerande hus har haft besök av både militär och strippa




Jubilerande hus har haft besök av både militär och strippa

I 70 år har Folkets hus i Järbo funnits och genom åren har det varit en mängd olika aktiviteter i byggnaden.
Fortfarande finns Gästriklands äldsta biograf på plats, militären har haft pjäxdans i stora salen, det har varit utsatt för brandattentat och, tro det eller ej, men på 60-talet kunde besökarna gå på nattklubb med striptease.
Redan 1934 bildade man Järbo Folkets hus byggnadsförening på orten, men det var först fyra år senare som Folkets hus stod klart.

- Man sålde aktieandelar i föreningen, hur många vet jag inte. Det är några som har försökt att forska i hur många som såldes men inte fått någon riktig klarhet i det. När det är en andelsförening så ärver man ju andelarna och en del kan ha försvunnit på vägen.
Det säger Gun Flodman som bland annat sitter i valberedningen för byggnadsföreningen och som har arbetat som vaktmästare i huset i 15 år. I dag är kan man dock stoltsera med hela 2 300 medlemmar i föreningen.

När man byggde folkets hus 1938 byggde man en biograf i ena delen av huset och det är den äldsta biografen i Gästrikland.
- I början visade man flera filmer varje vecka, men nu har den varit stängd ett tag men vi hoppas att det ska bli verksamhet igen. Vi har en person som gärna vill köra film igen, säger Gun.
Att det finns många minnen i och om huset råder det ingen tvekan om. Bland annat problemet om när stora salen stod klar.
- Då kom man på att det inte fanns någon scen i salen så den byggde man ut ovanpå taket till biografen, säger Gun.
På biografen spelade man under många år nyårsrevyer. Gun minns en nyårsafton som var lite speciell för henne och hennes familj.
- Det var nyårsafton 1952 och jag var elva år. Jag och min familj var och tittade på nyårsrevyn och efter det fick mormor vara barnvakt till mig och mina syskon. Pappa och mamma åkte direkt efter revyn till Sandvikens BB och min bror blev född först i Gästrikland på det nya året.

Dans är något som har gått som en röd tråd i folkets hus historia. Militären brukade arrangera pjäxdanser och flera dansklubbar har kommit och gått genom åren.
På 60-talet hade man lördagsdanser, men då publiken började svika bestämde man sig för att prova på något nytt och arrangerade 1966 nattklubb.
- På nattklubben hade man faktiskt anlitat en strippa, berättar Gun.

På 60-talet bildades även Delfinklubben som är en dansklubb som är verksam än i dag och ordnar motionsdanser en gång i månaden. - Det brukar vara många som kommer på danserna och senaste gången vi hade var det 120 personer här. Nu har PRO slutat med sina motionsdanser i Hofors så då kanske det kommer ännu fler besökare när vi arrangerar våra danser, säger Gun som är ordförande i Delfinklubben.
Genom åren har det förutom dans även varit ungdomsgård, julmarknader, lunchrestaurang och hundutställningar på folkets hus för att nämna några aktiviteter.

Vilka aktiviteter det kommer att bli de kommande åren får framtiden visa.
- Vi får försöka bjuda ut huset så får vi se vad som händer, vi har ju också våra fasta aktiviteter och en del nya på gång. Bland annat så kommer det att bli buggkurser. Det blir inga fler nattklubbar, men kanske några musikkaféer, säger Gun.

Läs mer i Gästriklands Tidning

Ät svenskt kött med gott samvete




Ät svenskt kött med gott samvete

Kornas påverkan på klimatet har debatterats flitigt under den senaste tiden. Samtidigt har idisslarnas unika bidrag till det öppna landskapet och den biologiska mångfalden kommit i skymundan.

Vi bönder är djupt oroade över växthuseffektens konsekvenser. Inte minst för att vi ser dem direkt i vår vardag . Därför är vi angelägna om att göra vårt bästa för att minska klimatgasutsläppen. Vi vill och kan bidra med förnybara energikällor. Jorden och skogen är resurser som måste användas än mer i ett hållbart samhälle.
Vi bönder vill ligga i framkant och erbjuda kött med så låg klimatpåverkan som möjligt därför att vi vet att konsumenten efterfrågar detta. Djurens utsläpp kan inte påverkas särskilt mycket. Genom att effektivisera våra resurser på gården och odlingen går det att minska utsläppen, ta fram närodlat foder och ta vara på biogasen från gödsel.

Forskning visar exempelvis att ju kortare uppfödningstid en idisslare har desto mindre metan hinner hon släppa ut. Våra svenska djur växer snabbt tack vare deras goda hälsotillstånd och tillgången till bra foder och vatten. Utsläppen per producerat kilo nötkött blir då lägre än vid produktionen i många andra delar av världen där förutsättningarna inte är lika bra och där djuren växer långsammare. Vi fortsätter att förbättra våra djurs välmående, för att de ska växa än bättre och producera än mer mjölk. Samtidigt får vi inte glömma att våra kor och nötkreatur även bidrar till öppna landskap, en biologisk mångfald och ett rikt kulturlandskap. Betande kor i våra hagar uppskattas därför av långt fler än oss bönder.

Under de senaste 80 åren har antalet kor i Sverige minskat från 1,9 miljoner till dagens 500 000 kor medan antalet bilar har flerdubblats från 29 000 till 4,2 miljoner. Trafiken fortsätter att öka och antalet kor fortsätter att minska. Kornas klimatpåverkan ska tas på allvar. Men det är fel att lägga den stora skulden på korna, när vi alla vet att det är vårt omfattande oljeberoende som i grunden skapat cirka 70 procent av den växthuseffekt som vi alla nu måste hjälpas åt att häva. Vi kan fortsätta att äta svenskt kött med gott samvete.

Jan Thorén
Ordförande för LRF Gävleborg

Läs mer i tidningen Ljusnan

Holländare ska lockas till Hälsingland




Holländare ska lockas till Hälsingland

Den gångna helgen arrangerades "Skandinaviska dagar" i den holländska staden Hoevelaken för att locka det trångbodda folket till Sveriges glesbygdskommuner. Representanter från alla hälsingekommuner fanns på plats och hittills har ett 70-tal holländska familjer lämnat intresseanmälningar för att besöka vår region.

Varje år emigrerar cirka 130 000 personer från Holland. En orsak till att holländarna väljer att flytta är trängseln. I Nederländerna bor 17 miljoner människor på 42 000 kvadratkilometer - en yta lite större än landskapen Hälsingland, Gästrikland, Medelpad och Härjedalen tillsammans.
- Det är köer överallt. Trafiken är besvärlig och många spenderar timmar på att ta sig till och från jobbet, säger Lars Follstedt, arbetsmarknadsansvarig på Ovanåkers kommun, efter helgens mässbesök.
Mässan arrangeras av ett norskt företag där både norska och svenska glesbygdskommuner är med och visar upp sig till en kostnad av cirka 25 000 per kommun. Och intresset för emigrantmässan växer liksom antalet holländare som kan tänka sig att flytta. På två år har antalet holländare som kan tänka sig att flytta till Sverige ökat från 26 till 38 procent.

- Det är tredje gången Ovanåker deltar och sedan 2007 har ett 30-tal familjer valt att emigrera till Hälsingland, säger Lars Follstedt.
I år valde kommunerna i Hälsingland tillsammans med Ockelbo kommun att göra ett gemensamt grepp, för att tillsammans visa de flyttsugna vår region.
- Det var en bra idé att gå samman. Vi delade in oss i olika områden som integration, utbildning, boende och fritid. Vår monter var välbesökt. Cirka 2 300 besökte mässan och hittills har vi fått in ett 70-tal intresseanmälningar från familjer som vill besöka vår region, säger Lars Follstedt.
Samtidigt har kommunernas representanter varit tydliga med att lågkonjunkturen med varsel även nått vår region.

- Vi är ärliga och säger som det är. Företagen här väljer att avvakta och det finns få jobb. Men många holländare är entreprenörer och kan tänka sig starta egna företag, säger Lars Follstedt.
Bertil Hulth arbetar som Bollnäs kommuns marknadsförare och även han är nöjd med helgen. Redan i februari har han bokat in ett möte med en holländsk familj som vill flytta norrut.
- Deras barn ska gå på IB-programmet på Torsberg och nu ska de se sig om i Bollnäs för att se var de ska bosätta sig. De har redan sålt huset, säger Bertil Hulth.

Läs mer i tidningen Ljusnan

Lättare få bygglov i strandnära lägen




Lättare få bygglov i strandnära lägen

Det kan bli enklare att bygga i landsbygdsområden med god tillgång till stränder. Nytt regeringsförslag gynnar glesbygdskommuner som Ljusdal. Tillägg i översiktsplanen ska ange lämpliga områden för strandnära bebyggelse.

Läs mer i Ljusdals Posten

Skogen viktig för klimatet




Skogen viktig för klimatet


Den Svenska skogens förmåga att binda kol spelar stor roll för vårt nya klimatavtal i Köpenhamn i december. Forskare på Sveriges lantbruksuniversitet ska räkna ut vilka utsläpp och upptag av koldioxid det blir från skogen. De ska ta hänsyn till om skogen blir virke, pappersmassa eller biobränsle.

Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) räkna ut vilka utsläpp och upptag av koldioxid som den svenska skogen klarar. Uppgifterna ska användas vid förhandlingarna vid kommande klimatavtal som förhandlas fram i december i Köpenhamn, som ska ersätta Kyotoprotokollet


Läs mer i tidningen Hudiksvalls Tidning


Östersockens byalag kan mest om Föglö




Östersockens byalag kan mest om Föglö

Lokalt Östersockens byalag vann frågesporten Vem kan mest om Föglö. Tävlingen arrangerades på Vikingaborg i lördags.

Nio lag från olika föreningar deltog och 120 personer följde kampen.

Det segrande laget bestod av Lisbeth Fellman, Erik Sommarström och Göran Jansson. I finalen besegrade de Vargskärs byalag representerat av Marianne Eskills, Torsten Sundblom och Johan Franzén med 26 poäng mot 21.
Det var länge väldigt jämt mellan finalisterna men den nästsista frågan om vilka butiker som genom tiderna funnits i Föglö gav östersocknarna ett ointagligt försprång. Östersockens byalag hade genom hela tävlingen också ett starkt flankstöd av sin hejarklack. Första pris, förutom äran givetvis, är en festmåltid på Enighetens gästhem.

Kommundirektör som domare

Nio lag deltog i den lekfulla kampen: FUIA, Föglö UF/1, Föglö UF/2, Onsdagens pitchgäng, Röda korset Föglö, Föglö jaktvårdsförening, Hem och skola i Föglö samt de två finalisterna.
Tävlingsledare var René Sköld och enväldig domare kommundirektör Niklas Eriksson. För betänketidsmusiken samt dansmusik efter tävlingens slut svarade Greta Sundström. Arrangör för evenemanget var Föglö Hembygdsförening och cirka 120 personer mötte upp på Vikingaborg för att följa tävlingen. (ke)

Läs mer på Nya Ålandsnyheterna


Otåligheten och kritiken växer




Otåligheten och kritiken växer

Vi på landsbygden hanteras idag på ett nonchalant sätt, ovärdigt vårt samhälle. Verksamheter avvecklas utan att fungerande ersättningar finns på plats, skriver Karl-Erik Nilsson och Inez Abrahamzon.

Regeringen ska redovisa sin landsbygdsstrategi i morgon den 27 februari. Vi är många landsbygdsbor som väntar på den. Otåligt och med spänning. Strategin är efterlängtad. Den sammanhållna politik för landsbygden som regeringen hade med i regeringsförklaringen vid tillträdet har vi inte sett röken av. Halva mandatperioden har gått!


Förväntningarna har

trissats upp av dröjsmålet, men också av att staten och kommunerna så tydligt befinner sig på reträtt. Betydelsefulla samhällsfunktioner och viktig basservice har avvecklats i snabb takt och exemplen är många: försäkringskassa, arbetsförmedling, polis, skattekontor, postutdelning och kassatjänst/betalservice. En kraftfull reaktion mot regeringens sätt att hantera just kassatjänsten sveper nu fram över landet. Det är många som fått nog!
Det här sker för att avreglera och marknadsanpassa. I många fall är det befogat, men inte i de former som nu sker. Vi på landsbygden hanteras idag på ett nonchalant sätt, ovärdigt vårt samhälle. Verksamheter avvecklas utan att fungerande ersättningar finns på plats. De särskilda lösningar som i bästa fall snickras ihop för glesbygden är ofta dåligt underbyggda, bristfälligt utformade och sent sjösatta.


Även kommunerna

backar. De lägger ner skolor och annan verksamhet utanför kommuncentrum, ofta med kortsiktiga och dåligt underbyggda argument. Landsbygdsupproret i Blekinge vittnar om ilskan hos lokalbefolkningen, men också om kraften och kompetensen hos medborgarna. Den privata servicen tunnas också ut. Det senaste exemplet är drivmedelsförsörjningen, där mackar nu läggs ner i rask takt. Reaktionen från regeringen är senkommen och svag.
Vi ser det som självklart att landsbygdspolitiken bygger på det lokala engagemanget och vill se en rad konkreta åtgärder i strategin. Gör som Svensk Bensinhandel föreslagit när det gäller mackarna. Lägg på en avgift på några öre per liter bensin för att klara saneringen av nedlagda mackar och för att möjliggöra etableringar, där också miljövänligt bränsle tillhandahålls. Hjälp till att sprida det nya konceptet By-Macken över landet, där de stora kedjorna backar ur.


Vindbruket är en ny

näring på landsbygden, men den ger inte automatiskt några positiva effekter för de bygder som berörs. De som bor där bör få inflytande över var vindkraftverken placeras genom sina lokala utvecklingsgrupper. Inför också en obligatorisk så kallad bygdepeng till dessa grupper på minst 0,5 procent av produktionsvärdet.
Genomför den så kallade Bredbandsutredningens förslag om en fortsatt utbyggnad i glesbygden. Det har varit helt tyst om det förslaget som sammantaget innebar en satsning på 7 miljarder kronor under några år framöver.
Det här är något av det som vi förutsätter att strategin innehåller. Men vi ser risken med att den blir tunn och torftig med hänvisningar till löpande program samt till pågående och planerade utredningar.


Utvecklingsgrupper runt

om på landsbygden planerar sina lokalsamhällen, organiserar servicen i nya former, vårdar miljön och startar nya företag. De går före i förnyelsen och omställningen till ett hållbart samhälle. Det lyfte landsbygdskommittén fram i partipolitisk enighet i det betänkande som utgör ett av de viktigaste underlagen för strategin. Vi förutsätter att det även är regeringens utgångspunkt.
Vi på landsbygden tar vårt ansvar för samhällsbygget. Vi kräver att politiker och andra beslutsfattare gör sin del av jobbet för att Hela Sverige ska leva!


Karl-Erik Nilsson

ordförande, Hela Sverige ska leva


Inez Abrahamzon

vice ordförande, Hela Sverige ska leva

Läs mer i NWT


Nu ska länet bli hållbart




Nu ska länet bli hållbart

Startskottet för hur ett hållbart Sörmland ska se ut small av i lördags. Ett 70-tal personer samlades i Vadsbro Blacksta Föreningsgård utanför Flen för en informationsdag.

Det var riksorganisationen Hela Sverige ska leva, Länsbygderådet i Södermanland och arbetsgruppen för Hållbara bygder som träffades under rubriken "Hur skapar vi hållbara bygder".
Från centralt håll fanns projektledaren, Uno Lundback, på plats liksom Ylva Grudd, från Naturskyddsföreningen.
- Järna är en kommun i Södermanland som jobbat mycket aktivt med Hållbara bygders riktlinjer, säger Uno Lundback. Flera exempel i landet är Hultabygden i Småland, Gunnarsby norr om Boden och Bjärke socken i västra Sverige.

Första delen av Hållbara bygder startade 2003, del två i slutet av 2007 med avslutning i sommar.

Minskad klimatpåverkan
- Sedan 2003 har Hela Sverige ska leva arbetat med att hitta formerna för att utveckla hållbara bygder.
- Hållbarheten handlar om såväl ekologiska, ekonomiska som sociala perspektiv.
- I det nuvarande arbetet ska de 25 pilotbygderna söka metoder för att minska sin påverkan på klimatet, förbereda sig inför följderna av klimatförändringarna och pröva alternativa förhållningssätt till energifrågorna.
- Man ska även undersöka möjligheterna till att hållbart nyttja lokala naturresurser och skapa en livsmedelsproduktion för framtiden.

Källa: Riksorganisationen Hela Sverigs ska leva

Läs mer i tidningen Eskilstuna Kuriren

Verklighetens skogsaction kan bli tv-underhållning




Verklighetens skogsaction kan bli tv-underhållning

Actionfyllt skogsbruk kan bli svensk reality-tv. Sveaskog vill göra svensk variant av amerikanska Ax Men.

I Ax Men, Yxmännen på svenska, får tv-publiken följa amerikanska skogsarbetares farofyllda äventyr i skogen i storm, snö och annan jävulskap.
Dramatiken är maximal. Maskinerna vilda. Svordomarna haglar.

Skogsarbetarna framställs som riktiga hjältar.
- När man väl fått sågspån i blodet kan man inte få ur det, säger Dwayne Dethlefs i en trailer på Youtube för Histroy´s Ax Men.

Här i Sverige har dramaserien Stormen, inspirerad av Gudrun och Per, premiär på måndag. Men det finns funderingar på att visa upp även verklighetens skogsdramatik.
Statliga skogsbolaget Sveaskog har under 2008 haft samtal med produktionsbolaget Friday TV om förutsättningarna att göra en reality-tv-serie om svenskt skogsbruk, enligt den amerikanska förlagan Ax Men.

Läs mer i tidningen ATL

Konsum kan tänka sig dyrare mjölk




Konsum kan tänka sig dyrare mjölk

Milko får respons från Konsum i Värmland som kan tänka sig att diskutera ett högre mjölkpris i butikerna, enligt nwt.se


Per Åsling, styrelseordförande i Milko, gick nyligen ut och vädjade om en bred uppgörelse med konsumenter och handel om ett högre mjölkpris i butikerna för att rädda bönderna ur lönsamhetskrisen.
Informationschefen för Konsum i Värmland säger nu till nwt.se att det kommer att bli en diskussion om ett högre mjölkpris. Han betonar dock att pengarna ska gå till mjölkbönder som har svårt att klara sig ekonomiskt om det blir en prishöjning.
Konsum Värmland är Milkos största kund och det ligger helt klart i vårt intresse att bönderna i Värmland mår bra, säger han.

Läs mer i Tidningen ATL

Norrmejerier skeptiskt till Milko-förslag

Norrmejeriers ordförande Herbert Nyman är tveksam till Milkos förslag om att höja mjölkpriset i butik med en krona för böndernas skull, skriver Piteå-Tidningen.

Herbert Nyman säger till tidningen att han har svårt att se hur det skulle gå till. Han tror också att det är konkurrensrättsligt omöjligt att genomföra något sådant på en fri marknad.

Däremot håller han med Milkos ordförande Per Åsling om att lönsamheten för mjölkbönderna är svag och att mejeriföreningarna måste göra allt för att hålla uppe avräkningspriserna.

Läs mer i Tidningen ATL


Man inte räkna med att ha kollektivtrafik eller annan samhällsservice.




Han är X-trafiks nye vd

Kollektivtrafiken kommer i framtiden i första hand att handla om de linjer som har många resenärer.
Den bedömningen gör X-trafiks nye vd Matts Hildebrand.
- Väljer man att bosätta sig utanför allfartsvägarna kan man inte räkna med att ha kollektivtrafik eller annan samhällsservice. Vi kommer aldrig att kunna täcka in hela Gävleborg. Det räcker pengarna inte till.

Läs mer i Ljusdals Posten

Läs mer i Söderhamns Kuriren

Dyng-Bengt filosoferar om service på landsbygden




Hej Dyng-Bengt här,


I går och idag har vi fått nästan en halvmeter snö vilket innebär att det inte går att komma ut från gårn med se-pe-lådan. Rackarns att gårdsplan ska vara 1 hektar stor när snön dessutom är lagom blöt och tung. Tänkte på det när jag fick pulsa mig ut till djura i morse... och blev lite extra sur på en av hästarna som nafsa lite på mig men det är klart att jag får skylla mig själv för jacka hade ju foder i sig.


Nu har jag eldat i panna och kommit in i värmen. Då kom jag att tänka på när jag var ute och åkte bil med en koompiis ifrån stan för ett tag sedan och jag tror han lider av dendrofobi för ibland kunde han inte se skogen för alla träd och det var på den resan han frågade mig om det inte var trist att bo i en sådan liten by. Han räknade upp allt som nästan fanns på gångavstånd. Då svarade jag att visst stämde det att det inte fanns så mycket service och fina arenor och sånt att titta på men att man får höra desto mer i en liten by så det jämnar ut sig...


Nu sitter jag här vid köksbordet och kommer att tänka på Peter Lundqvist som skrev i aftonbladet att vi behöver en Landsbygdsambassad i Stockholm. Men i sådana fall tycker jag att det skall finnas Stadsambassader i byarna. Det vill säga att vi ger ett nytt epitet på servicekontor som vi har rätt till på landsbygden och på så sätt utbyter diplomatiska förbindelser med varandra. Det måste bli ett slut på nedmonteringen av den svenska landsbygden. Det snackas om att det satsas miljarder på landsbygden men detta i form av EU-stöd som ligger på en hög byråkratisk nivå utan att skapa förutsättningar för att ha regionala och lokala gider som kan lotsa oss på gräsrotsnivå. Hur skall den fjärde planeringsnivån kunna ta ett steg till så att staden kan nyttja landsbygden om vi inte får rätt verktyg att jobba med? Jag vill likna detta vid en spekulation som kan medföra att pengar ser mer värda ut än vad de faktiskt är. Man kan som Ronny Eriksson beskriva spekulationsekonomin så här:


- Vill du köpa min hund?

- Vad ska du ha för den då?

- 300,000 kr

- 300,000 kr, är du inte riktigt navlad, då får du allt behålla honom.

Några dagar senare träffades de igen och den ene frågar

- Hur gick det med hundaffären?

- Jo det gick bra förstår du jag fick 600,000 kr för den.

- 600,000 kr? Men hur i rackarn gick det till?

- Jo, jag bytte den mot två katter som var värda 300,000 kr styck?


Hur kan vi sudda ut känslan att landsbygdsutvecklingen och den fjärde planeringsnivån (ideella ekonomin) får de här katterna hela tiden? Det är inte fel på slanten utan hur man delar ut den.


Jag måste få berätta en rolig historia som jag hörde härom dan. Det var en gång en sköldpadda som bodde djupt inne i skogen. Han klättrade upp i ett träd med mycket möda och stort besvär. När han helt utmattad kom till översta grenen kröp han längst ut på den och kastade sig ut i luften. Han slog i backen med en duns, naturligtvis, och det tog en stund innan han kvicknade till. Men det gör han och ruskar då på sig och börjar sedan sakta klättra uppför trädet igen, ut på grenen, ut i luften på nytt och duns i backen. Så där håller det på i timmar... I ett annat träd sitter ett fågelpar och häckar och tittar på den lilles misslyckande och efter ett tag säger honan till hanen. - Du älskling, jag tror att vi snart måste tala om för honom att han är adopterad...


Ibland känner jag mig som sköldpaddan och bara längtar efter att någon skall komma och tala om att jag är adopterad så jag bättre kan förstå saker och ting...


Nä nu har jag inte tid med er längre för nu skall jag ner och fixa nån mat... så vi hörs inte något mer förrän nästa gång...



Med vänlig hälsning



Dyng-Bengt

Er egen lilla skitstövel


EU:s sammanhållningspolitik och strukturfonderna




EU:s sammanhållningspolitik och strukturfonderna

EU:s sammanhållningspolitik har som mål att bidra till ekonomisk och social sammanhållning inom EU. Strukturfonderna är det samlade namnet på regionalfonden, socialfonden och sammanhållningsfonden. Tillsammans förfogar fonderna över cirka en tredjedel av EU:s totala budget. Syftet med strukturfonderna är att minska skillnaderna mellan olika regioners utvecklingsnivå och öka den ekonomiska och sociala sammanhållningen mellan nationerna i Europeiska unionen. Strukturfonderna är inga fonder i egentlig mening utan årligen återkommande utgiftsposter för regionalpolitiska insatser. Det övergripande ansvaret för Strukturfonderna har DG Regio vid den Europeiska kommissionen. Förvaltning och administration av nedanstående program är decentraliserade till medlemsländerna.

För perioden 2007-2013 finns tre nya mål för sammanhållningspolitiken. De nya målen är:


(1) Mål 1 - Konvergens

(2) Mål 2 - Regional konkurrenskraft och sysselsättning

(3) Mål 3 - Territoriellt samarbete

Sverige kan få stöd för arbete inom två av dem, Regional konkurrenskraft och sysselsättning (mål 2) samt Territoriellt samarbete (mål 3).

Strukturfonderna i Sverige

För programperioden 2007-2013 har Sverige tilldelats cirka 15 miljarder kronor i strukturfondsmedel. Ungefär 13 miljarder kronor kommer att satsas på insatser inom målet Regional konkurrenskraft och sysselsättning och ungefär 2 miljarder satsas i stöd för målet Territoriellt samarbete. Strukturfondsmedel kräver nationell medfinansiering. Summan varierar men är i de flesta fall lika stor som strukturfondsstödet och består alltid av nationella offentliga medel. Strukturfondsarbetet i Sverige finansieras av de två strukturfonderna:

- Europeiska regionala utvecklingsfonden (ERUF)

- Europeiska socialfonden (ESF)

Regional konkurrenskraft och sysselsättning

Sveriges arbete med målet regional konkurrenskraft och sysselsättning har delats upp på ett nationellt och åtta regionala strukturfondsprogram. De åtta regionala strukturfondsprogrammen arbetar med de prioriterade insatsområdena innovation och förnyelse samt tillgänglighet. Prioriteringar och åtgärder anpassas till regionernas territoriella förutsättningar. De glest befolkade områdena i norra Sverige och de tre storstadsområdena kräver särskild uppmärksamhet och har kompletterande riktlinjer. Nutek är förvaltande myndighet för de regionala strukturfondsprogrammen och de finansieras av Europeiska regionala utvecklingsfonden. Det nationella strukturfondsprogrammet arbetar med det prioriterade insatsområdet kompetensförsörjning och ökat arbetskraftsutbud. Det finansieras av socialfonden och förvaltas av det Svenska ESF-rådet.

Vill du veta mer?Social fonden
Svenska ESF-rådet:
http://www.esf.se/


Regionalfonden och europeiskt territoriellt samarbete:
http://www.nutek.se/

Territoriellt samarbete (InterReg IV)

De territoriella samarbetsprogrammen är regionala samarbeten i olika former och handlar om att utveckla samarbete över nationsgränserna. De finansieras av Europeiska regionala utvecklingsfonden. Programmen, som också kallas Interreg, ger möjligheter för bland annat organisationer, myndigheter, universitet och högskolor, företag med flera att utveckla samarbete med motsvarande aktörer i andra EU-länder. I de flesta programmen är specifika geografiska områden utpekade. I Sverige berörs 17 av 21 län direkt av något gränsregionalt program. Men samtliga län berörs exempelvis av Östersjöprogrammet och Interreg IVC. Under programperioden 2007-2013 finns cirka 10 miljarder kronor i EU-pengar i de program som Sverige medverkar i. Syftet med territoriella samarbeten är att skapa gynnsamma förutsättningar för ökad sysselsättning och konkurrenskraft i regioner. Det finns tre olika sorters samarbeten (programtyper).

Du vet väl också att det finns möjlighet att arbeta transnationellt inom Leader? Kontakta ditt Leaderkontor så får du veta mera!

Gränsöverskridande program

Det gränsöverskridande samarbetet sker mellan gränsregioner som fysiskt gränsar till varandra. Syftet är att genom aktiva och strategiska åtgärder utveckla en attraktiv gränsregion.


Transnationella program

I de transnationella programmen sker samarbeten i större angränsande områden. De kan innefatta regioner eller hela nationer.

Interregionala program

Det interregionala programmet är europatäckande. Regioner från hela Europeiska Unionen, Norge och Schweiz kan ingå i programmets projekt. Tyngdvikten för samarbetet läggs vid erfarenhetsutbyte och nätverksbyggande mellan regionala och lokala aktörer.

Läs mer på Hela Sverig Ska Leva


Leader




Leader

Ett syfte med landsbygdsprogrammet är att olika aktörer på landsbygden ska samarbeta mera för att driva på utvecklingen i hembygden. Därför finns Leadermetoden. Leader är alltså inte en egen stödform, utan ett sätt att tillämpa en del av stöden i landsbygdprogrammet. Ca 6 % av hela budgeten för landsbygdsprogrammet skall genomföras med Leadermetoden.

Om du bor i ett Leader-område kan du söka stöd via LAG, den lokala aktionsgruppen, om du har en idé. Gärna ett projekt som kan genomföras som ett samarbete mellan privat, offentlig och ideell sektor. I och med att Leader kan innebära såväl samarbete som privat och lokal offentlig medfinansiering kan du få tillgång till större resurser för din idé än om du söker projekt- eller företagsstöd på egen hand (via länsstyrelsen). Den privata medfinansieringen behöver inte bestå av kontanter utan kan exempelvis vara ideellt arbete i projektet.

FRÅGOR och SVAR: Här hittar du en sammanställning över vanliga frågor och svar kring Leader!


Kontaktuppgifter Leaderkontoren

http://www.landsbygdsnatverket.se/

Läs mer på Hela Sverige Ska Leva


Landsbygdsprogrammet




Landsbygdsprogrammet

Det är EU som anger inriktningen för landsbygdspolitiken. Det sker i sjuåriga program, som slår fast de övergripande målen för hela EU. Det övergripande målet för Sveriges landsbygdpolitik är att stödja den ekonomiska, ekologiska och social hållbara utveckling på landsbygden. Ett medel för att nå detta mål är landsbygdsprogrammet. Landsbygdsprogrammet är ett EU-fondprogram. Programmet är ett resultat av EU:s gemensamma jordbrukspolitik, där landsbygdsutvecklingen spelar en allt större roll i arbetet med att hjälpa landsbygdsområden att möta nya ekonomiska, sociala och ekologiska utmaningar. I Sverige finns sedan 2007 landsbygdsprogrammet antaget. Programmet gäller under åren 2007 till 2013. Programmet ska främja tillväxt, konkurrenskraft, företagande och sysselsättning, och har dessutom höga ambitioner för miljön. Lokalt engagemang i landsbygdens utveckling ska också uppmuntras. Allt detta ska återspeglas i de stödformer som ingår i programmet.

Landsbygdsprogrammet vänder sig till alla som vill ägna sig åt landsbygdsutveckling eller näringsverksamhet på landsbygden. De flesta stödformerna vänder sig till jordbrukare, men en del åtgärder är till för småföretagare, skogsägare, ideella föreningar eller andra aktörer på landsbygden. Programmet har en budget på drygt 35 miljarder kronor totalt för programperioden eller cirka 5 miljarder per år. Programmet finansieras ungefär till hälften av EU. Sverige har valt att satsa mest på olika miljöersättningar - 75 procent av den totala budgeten för landsbygdsprogrammet går till sådana åtgärder. Återstående 25 procent ska användas för att gynna företagande, konkurrenskraft, diversifiering och livskvalitet på landsbygden. Ett syfte med landsbygdsprogrammet är att olika aktörer på landsbygden ska samarbeta mera för att driva på utvecklingen i just deras hembygd. Därför finns Leadermetoden. Leader är alltså inte en egen stödform, utan ett sätt att tillämpa en del av stöden i programmet (läs mer om Leader under särskild rubrik).

Fyra områden många åtgärder

Landsbygdsprogrammet är uppdelat i fyra områden, så kallade axlar. Målen och inriktningarna för axlarna är gemensamma inom hela EU.

Axel 1- Ökad konkurrenskraft : Berörda sektorer är jordbruk, skogsbruk, rennäring, livsmedelsproduktion och förädling av jord- och skogsprodukter.

Axel 2- Förvalta naturresurser : För att uppnå en hållbar utveckling måste jordbruket, skogsbruket och renskötseln bedrivas på ett sätt som bevarar och förstärker ett attraktivt landskap med höga natur- och kulturvärlden.

Axel 3- Diversifiering och livskvalitet: Att ta tillvara de ekonomiska utvecklingsmöjligheterna på landsbygden kan bidra till en förstärkning av landsbygdens näringsliv.

Axel 4 (Leader): En metod för att ta tillvara det lokalt engagemang och kunskap och som medverkar till att nå målen i landsbygdsprogrammet.

Leader

Leader är en metod som innebär att ta tillvara lokalt engagemang och lokal kunskap. I flertalet landsbygdsområden i landet har Leader-områden bildats där partnerskap mellan offentlig, ideell och privat sektor har inrättats. I varje Leaderområde finns en lokal aktionsgrupp LAG (Leaderområdets styrelse) som avgör vilka projekt som ska stödjas. Projekten ska bidra till att uppfylla något av målen inom axel 1,2 eller 3 i landsbygdsprogrammet. Projekten måste också överrensstämma med den strategi som finns framtagen för varje Leaderområde. För att ansöka om ett Leader-projekt vänder man sig till det lokala Leaderkontoret.

Regionala och lokala strategier viktigt att tänka på!

I varje län finns en regional strategi som handlar om hur projektstöden ska fördelas för att nå bästa effekt. I Leaderområden finns också en lokal strategi. Strategierna utgår från de mål och prioriteringar som finns i Sveriges landsbygdsprogram. Ansökningar om stöd prioriteras av länsstyrelsen eller av Leaderkontorets styrelse, den så kallade LAG-gruppen. Prioriteringen görs bland annat med utgångspunkt från i vilken utsträckning ansökan bidrar till att uppfylla målen i den regionala eller lokala strategin. Om det du ska göra i projektet inte stämmer in på strategin är det inte säkert att du kan få stöd.


Medfinansiering

I de flesta projekt finansieras endast en del av kostnaderna med projektstöd. Övriga kostnader ska finansieras med andra offentliga och privata pengar. Du bör därför få någon offentlig aktör att medfinansiera ditt projekt. Ta gärna kontakt med din länsstyrelse eller ditt lokala Leaderkontor för att få mer information.


Läs mer om landsbygdsprogrammet här! http://www.sjv.se/

Hos länsstyrlsen finns också information om landsbygdsprogrammet: http://www.lst.se/

Landsbygdsnätverket arbetar med att uppfylla målen i landsbygdsprogrammet. Läs mer om olika aktiviter som de arrangerar. Här finns också en hel del information om Leader och landsbygdsprogrammet: www.landsbygdsnatverket.se

Läs mer på Hela Sverige Ska Leva


Jag har en idé! Vad gör jag nu?




Jag har en idé! Vad gör jag nu?

För dig som har idéer som utvecklar landsbygden finns det flera möjligheter att hitta finansiering. En källa till att finansiera sitt projekt är genom Landsbygdsprogrammet och Leader (mer om detta hittar du i menyn). Men innan du kommer så långt som med finansiering och projektansökan kan det vara bra att tänka över sin idé

Sammanfatta gärna din projektidé kortfattat innan du går vidare med idén. Det gör det tydligare både inför dig själv och inför andra. Som hjälp kan du använda dig av frågorna finns nedan.

1. Vilken är er projektidé?
2. Vem står bakom projektet?
3. Varför vill ni genomföra projektidén?
4. På vilket sätt bidrar projektidén till att utveckla landsbygden i Skåne?
5. Vad planerar ni för aktiviteter i projektet?
6. Vad vill ni uppnå med projektidén?
7. Vilka vinner på att projektet genomförs?
8. Hur ser den planerade tidsperioden ut för projektet (stratdatum/slutdatum)?
(Länsstyrelsen i Skånes, landsbygdsavdelning)

Tycker du att det känns svårt? Ta kontakt med någon som kan hjälpa dig att strukturera upp dina ideér. Hushållningssällskapens landsbygdsrådgivare kan vara en sådan hjälp. Du kan också i ett tidigt stadium vända dig till länsstyrelsen och ditt lokla Leaderkontor för att få vägledning och hjälp.

Läs mer på Hela Sverige Ska Leva


Hos oss i gävleborg gör du som vanligt ta kontakt med Länsbygderådet X-ing


Stråtjära skola under galgen igen




Stråtjära skola under galgen igen

För några år sedan stod slaget mellan Holmsvedens skola och Stråtjära skola. Nu är det dags för nästa strid.- Inte helt oväntat, säger läraren Mats Eriksson. En liten F-6-skola i kommunens utkant lever farligt.

Det finns klara spår av hårda strider ute på skolgården. Eleverna har byggt mäktiga försvarsanläggningar av snö och träbitar. En handskriven lapp vajar stilla på sin pinne utanför ett av snöforten med en liten varning. Den som river fortet kan få en ilsken hund i hasorna!

Läs mer i Söderhamns Kuriren

I vänlig tjänst




I vänlig tjänst

Väntjänsten har i tio-tal år besökt och hjälpt äldre i Los omnejd. Många av de ideellt arbetande kvinnorna gick efter pensionen från anställning till frivillig tjänstgöring på servicehuset Furugården.

Läs mer i Ljusdals Posten

Den stora skoldöden - en landsbygdsfråga!




Den stora skoldöden - en landsbygdsfråga

Nedläggning av skolor -  inte främst en skolfråga

Nedläggningen av en liten skola på landsbygden är alltså INTE en skolfråga utan en samhällsfråga och i allra högsta grad en landsbygdsfråga.

Om det finns någon sorts dold agenda för att avfolka landsbygden och göra det omöjligt att bo utanför stadsmurarna är det dags att redovisa den nu.
Det är inte sunt att år efter år ge löften om en levande landsbygd, skriva vackra papper med storslagna planer om utveckling och bevarande, för att sedan gång på gång vända landsbygdsbefolkningen ryggen.
Är det så att man inte vill ha människor boende på landet?
Frågan är vad man ska göra med alla ödehus och tomma små tätorter när avvecklingen är över och hur hade man tänkt att människor ska få plats i städerna. Nya miljonprojekt?

Landsbygden, en gång landets ryggrad, är en viktig del av Sverige. Vi har sagt det förut och säger det igen. Det är en resurs som kräver förvaltning.
Alla dessa människor som av olika orsaker valt att leva på landsbygden, är en stor del av Sveriges befolkning som man inte med lätthet kan förbise.
Många människor har valt detta sätt att leva, vi är bara lite mer utspridda.
Vi VILL bo på landet och vi tänker INTE skylla oss själva! Vi vill ha möjlighet till ett drägligt liv på den plats som vi har valt att leva på och vi vill ha en LEVANDE LANDSBYGD!

Detta inlägg är hämtad från landsbygdsupproret och där har ni en mycket intressant och klok blogg som ni skall följa: Läs mer på Landsbygdsupproret


Dags för landsbygden - otålighet och kritik växer




Dags för landsbygden - otålighet och kritik växer

Regeringen ska redovisa sin landsbygdsstrategi den 27 februari. Vi är många landsbygdsbor som väntar på den. Otåligt och med spänning.

Strategin är efterlängtad. Den
sammanhållna politik för landsbygden som regeringen hade med i regeringsförklaringen vid tillträdet, har vi inte sett röken av. Halva mandatperioden har gått!


Förväntningarna har trissats upp av dröjsmålet, men också av att staten och kommunerna så tydligt befinner sig på reträtt. Betydelsefulla samhällsfunktioner och viktig basservice har avvecklats i snabb takt och exemplen är många: Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, polis, skattekontor, postutdelning samt kassatjänst och betalservice. En kraftfull reaktion mot regeringens sätt att hantera just
kassatjänsten sveper nu fram över
landet. Det är många som fått nog!


Det här sker för att avreglera och marknadsanpassa. I många fall är det befogat, men inte i de former som nu sker. Vi på landsbygden hanteras idag på ett nonchalant sätt, ovärdigt vårt samhälle. Verksamheter avvecklas utan att fungerande ersättningar finns på plats. De särskilda lösningar som i bästa fall snickras ihop för glesbygden är ofta dåligt underbyggda, bristfälligt utformade och sent sjösatta.


Även kommunerna backar. De lägger ner skolor och annan verksamhet
utanför kommuncentrum, ofta med kortsiktiga och dåligt underbyggda
argument. Landsbygdsupproret i
Blekinge vittnar om ilskan hos lokalbefolkningen, men också om kraften och kompetensen hos medborgarna.


Den privata servicen tunnas också ut. Det senaste exemplet är drivmedelsförsörjningen, där mackar nu läggs ner i rask takt. Reaktionen från regeringen är senkommen och svag.


Vi ser det som självklart att landsbygdspolitiken bygger på det lokala
engagemanget och vill se en rad
konkreta åtgärder i strategin.


Gör som Svensk Bensinhandel föreslagit när det gäller mackarna. Lägg på en avgift på några öre per liter bensin för att klara saneringen av nedlagda mackar och för att möjliggöra etableringar, där också miljövänligt bränsle tillhandahålls. Hjälp till att sprida det nya konceptet By-Macken över landet, där de stora kedjorna backar ur.


Vindbruket är en ny näring på landsbygden, men den ger inte automatiskt några positiva effekter för de bygder som berörs. De som bor där, bör få
inflytande över var vindkraftverken placeras genom sina lokala utvecklingsgrupper. Inför också en obligatorisk så kallad bygdepeng till dessa grupper på minst 0,5 procent av
produktionsvärdet.


Genomför den så kallade Bredbandsutredningens förslag om en fortsatt utbyggnad i glesbygden. Det har varit helt tyst om det förslaget som sammantaget innebar en satsning på sju
miljarder under några år framöver.


Det här är något av det som vi förutsätter att strategin innehåller. Men vi ser risken med att den blir tunn och torftig med hänvisningar till löpande program samt till pågående och
planerade utredningar.


Utvecklingsgrupper runt om i landsbygden planerar sina lokalsamhällen, organiserar servicen i nya former,
vårdar miljön och startar nya företag. De går före i förnyelsen och omställningen till ett hållbart samhälle. Det lyfte Landsbygdskommittén fram i
partipolitisk enighet i det betänkande som utgör ett av de viktigaste underlagen för strategin. Vi förutsätter att det även är regeringens utgångspunkt.


Vi på landsbygden tar vårt ansvar för samhällsbygget. Vi kräver att politiker och andra beslutsfattare gör sin del av jobbet för att Hela Sverige ska leva!


Inez Abrahamzon Karl-Erik Nilsson Latikberg Uddevalla vice ordförande ordförande Hela Sverige ska leva

Läs mer i tidningen Norrbottens Kuriren
Läs även bloggen Landsbygdupproret som bla bloggar om denna artikel


Två bilar är ett krav ute på landsbygden




Två bilar är ett krav ute på landsbygden

Man är tvungen att ha två bilar, säger Anette Freij som bor på landsbygden i Bråbo. Samma sak säger Ing-Marie Westin i Mörtfors.

Den som valt att bo på landsbygden får avstå från mycket service. Den finns liksom rätt långt borta...

Att åka kollektivt till jobbet från landsbygden kan man bara glömma. Det är fullständigt omöjligt.

Inköpen måste planeras, man kan bara inte kvista till butiken runt hörnet om stan ligger flera mil bort.


Värre för äldre

- Visst skulle man kunna åka buss även på landsbygden, men det är jättedåligt. Man är tvungen att ha två bilar, säger Anette Freij i Bråbo.

- För mig är det egentligen inget bekymmer för jag kan ju åka bil. Värre är det för äldre som inte kan.

Ing-Marie Westin som nyligen öppnat blomsteraffär i lilla Mörtfors, berättar samma sak. En landsortsfamilj tvingas att ha två bilar om man skall kunna sköta sitt arbete i stan.

- Jag har jobbat inne i Oskarshamn och min man jobbar där, berättar hon.

- Bussen går en gång om dagen till Oskarshamn respektive Västervik, men man är tvungen att åka hem tidigt med den enda returbussen.

- Under sådana villkor går det ju inte att åka kollektivt.

- Här i Mörtfors skulle man kunna önska tillbaka affären som försvann för 25 år sedan.

- Men det värsta är att de tog bort kassaservicen med lantbrevbärarna.

- Nu tvingas jag åka in till stan för att sköta min och företagets ekonomi.


Fördelar finns

- Dessutom kostar det numera tio kronor att sätta in och ta ut pengar. förut var det gratis.

- Varför finns inte boxar att lämna in pengar i?

Ing-Marie Westin berättar vidare att varubussen som man kunde beställa varor med lagt av.

Fast handlaren i Blankaholm har sagt att han kan skicka varor på beställning.

Alltid något i serviceväg för luttrade landsortsbor.

Å andra sidan har många gjort ett medvetet val när de flyttade ut på landsbygden. Att all samhällelig service inte finns runt knuten spelar inte alltid så stor roll.

- Tystnaden är obetalbar, säger Anette Freij.

- Jag kan se stjärnorna och månen om natten. Det kan man inte i stan.

- Jag vill också säga att landsbygden inte är död, i synnerhet inte i Bråbo.

- Själv har jag haft tankar på landsboende och kanske ett litet serviceställe där man kunde beställa till exempel mjölk och sådant.

Och visst har hon rätt, Anette Freij...

Att se vintergatan i all sin prakt utan ljusförorening, eller höra uggan hoa i natten, höra fåglarna på våren i tusentals toner, det kan inte ersättas av vilket nöjesställe som helst inne i stan.

Torbjörn Byman


Kollektivtrafik på landet är inte en lätt sak att lösa

Den som vill arbetspendla från landsbygden in till stan med allmänna kommunikationer kan glömma den saken, såvida man inte bor i någon at yttertätorterna eller längs någon av de större vägarna.

- Det är inte lätt alls, säger markingenjören Håkan Johansson som fått kommunens kollektivtrafikfrågor på sin lott.

- Allt beror på var på landsbygden du bor. När landstinget för fem år sedan drog in alla linjer som har färre än fem passagerare blev det svårare. För att det ska bli en linje krävs minst fem passagerare om dagen fem dagar i veckan.

- Nu har vi närtrafiken på landsbygden två dagar i veckan, en beställningstrafik som man kan utnyttja om man bor längre bort än en kilometer från en busshållplats.


Inte till nytta

- Men för arbetspendlare som måste in till stan varje dag är den ju inte till större nytta.

Håkan Johansson berättar att om man skulle sätta in en tur till Emsfors fem dagar i veckan skulle denna enda tur kosta omkring 130 000 kronor. Att täcka upp hela landsbygden i Oskarshamns kommun skulle med andra ord inte bli en billig historia.


Kostnadsfråga

- Vi skulle kunna ha jättebra kommunikationer, men det stupar på kostnaden. Trafik på landsbygden är inte lätt, säger Håkan Johansson.

- Men KLT kör det kommunen beställer, det är alltså kommunen som betalar kostnaden för busstrafiken och i grunden är det en politisk fråga hur mycket man vill satsa på kollektivtrafiken.

- Den som vill ha en levande landsbygd med bra kommunikationer får försöka påverka politikerna.

Håkan Johansson berättar vidare att det varit tal om att anlägga pendlarparkeringar, till exempel vid Sanden på vägen mot Kristdala för att ge landsbygdsborna bättre möjlighet att ta bussen.

- Men Vägverket har inte velat göra något, säger Håkan Johansson.

Läs mer i tidningen Nyheterna


Landsbygden – hur mår den?




Landsbygden - hur mår den?

Service på landsbygden i Oskarshamns kommun, existerar den? Jodå, men mest i yttertätorterna.

Kristdala har till exempel två butiker med fullständigt sortiment och Påskallavik, Fårbo och Figeholm har varsin.

- Man får betala ett pris för att bo ute på landet, konstaterar utvecklingschefen Lennart Karlsson.

I slutet av december förra året presenterade utvecklingssekreteraren Eva Nilsson en nulägesbeskrivning av dagligvaruservicen och drivmedelsförsäljningen på de mindre orterna i kommunen.


Varuförsörjningsplan

Beskrivningen togs fram då kommunen saknar en varuförsörjningsplan, en plan som regionförbundet kräver för att kunna ge stöd till landsbygdshandel, små bensinstationer och kommunens hemsändningsverksamhet.

"Vi har tittat på butiken som livsmedelsdistributör och på kringservicen som finns i anslutning till butiken eller på annat sätt."

När man tittade på Kristdala och talade med butikscheferna var båda överens om att det i framtiden nog bara finns en butik i Kristdala, men ingen av dem är intresserad av att sluta.

Till exempel vill chefen på ICA Nära Lyckan ha en större butik inom ICA och ser sig om efter rätt tillfälle.

I Kristdala finns även bensinmack, järn- och bygghandel, post hos Coop Nära och en del annan service som bibliotek. Ganska hyggligt beställt med andra ord.

Arbetspendlingen in till Oskarshamn är omfattande.

Om Fårbo konstateras att någon mack inte längre finns, men att gatuköket Sibylla Stop jobbat för att få dit en mack. Någon som inte lyckats hittills. Däremot byggs kommunens första fiskcafé där.

Coop Nära-butiken i Fårbo har rent av ökat omsättningen och vill gärna utöka och ha bättre skyltning från E 22.

I Figeholm finns heller ingen mack sedan Kiosk & Bensin upphörde. Coop Nära-butiken går dock bra, särskilt på sommaren.

Påskallavik har mack för närvarande liksom en Coop Konsum-butik och bibliotek, samt skola. I Bockara finns en automatstation för bensin, men inte för diesel.

Bankontor är inte lätt att hitta på landsbygden. I Påskallavik och Figeholm slog Swedbank igen sommaren 2008. Så den enda banken utanför centralorten ligger i Kristdala.

Misterhult har både dagis, förskola och en friskola för årskurserna 1 - 6, någorlunda hyggliga bussförbindelser, taxirörelse och en del mindre arbetsplatser.

Samt regelbunden bokbuss i likhet med de andra småorterna.


Efterfrågan ökar

- Jag tycker nog ändå att landsbygden utvecklas, säger utvecklingschefen Lennart Karlsson, vi ser allt fler aktiviteter startas utanför tätorten.

- Många landsbygdsföreningar tar initiativ till nya verksamheter.

- Vi märker också att efterfrågan på tätortsnära landsbygdsboende ökar. Men det gäller att få tag på mark att bygga på.

- Nu finns ju alltid ett problem med landsbygdsboende. Man kan inte vänta sig samma höga service som i centralorten. Det skulle kommunen inte ha råd med.

- Det är priset man får betala för att få bo ute på landet.

Läs mer i tidningen Nyheterna


Utvecklingen fortsätter




Utvecklingen fortsätter

Utvecklingen som pågått i decennier fortsätter, lands- och glesbygden fortsätter förlora service. Mackarna försvinner, kassaservicen med lantbrevbärarna är borta.

Dagligvarubutikerna minskar. Under 2007 - 2008 blev det 15 färre butiker i glesbygderna och antalet i tätortsnära landsbygder minskade med 47. Allt på bekostnad av stormarknader.

Fler grundskolor lades ner i gles- och landsbygder under 2006 - 2007 än året innan. Den relativa minskingen var störst i glesbygder.

Under 2007 minskade antalet mackar med tre procent, men enligt Glesbygdsverkets senaste rapport tyder allt på att "mackdöden" gått ännu fortare under 2008.

"Allvarligast effekter får det på orter där den sista macken läggs ner." Konstaterar Glesbygdsverket.

Mellan 2001 och 2008 minskade antalet ställen med kassatjänster i landet med 64 procent. Störst har minskningen varit i tätortsnära landsbygder.


Tydlig effekt

Minskningen har gett en tydlig effekt på tillgängligheten, fler än 63 000 personber har nu mer än 30 minuters väg till närmaste serviceställe med kassaservice.

Glesbygdsverket konstaterar vidare att det är gott om apoteksombud och att tillgängligheten på läkemedel är god i Sverige.

Trots att apoteksombuden blivit 100 förre sedan 1999.

Slutligen slår Glesbygdsverket fast att de som bor i gles- och landsbygder är mer beroende av bilen än tätortsbor och att kollektivtrafiken oftast är dåligt utbyggd.

"En god tillgång till kommersiell och offentlig service är nödvändig för tillväxt och utveckling i gles- och landsbygder.

Utvecklingen har dock på de flesta områden under lång tid visat på en försämrad tillgång och tillgänglighet till de flesta serviceformer.

Läs mer i tidningen Nyheterna


"Macken i Bureå är inte i fara"





"Macken i Bureå är inte i fara"

Bureå Statoil i Bureå är under utredning. Det visar listan från region Västerbotten. - Men macken i Bureå är inte i fara, säger Tommy Gärding.

Tillsammans med en kompanjon driver han Statoil i Bureå.

Listan från Region Västerbotten om mackarnas vara eller inte vara är ingen nyhet, menar Gärding:

- Det har varit prat om förändringar av mackarna väldigt länge och det gäller många mackar i Västerbotten.

Enligt Gärding är det absolut inte aktuellt med någon nedläggning av macken i Bureå, för även om det skulle bli aktuellt med automatstation av själva bensinpumparna kommer butiken att finnas kvar i sin nuvarande form.

- Vi kommer ändå att driva butiken vidare eftersom vi äger den och det betyder att Statoil inte kan stänga själva butiken, säger Gärding och tillägger:

- Det som är viktigt är ju att folk tankar på sin egen ort eftersom bensinbolagen tittar på omsättningen.

Läs mer i tidningen Norran


Mackdöden: Listan som inte finns




Mackdöden: Listan som inte finns

Statoilmackarna i Malå, Norsjö och Bureå är just nu planeringsföremål för förändring. Det står tydligt och klart på listan. Den existerar nämligen: "Listan som inte finns". Den gjordes i augusti efter en inventering beställd av Region Västerbotten.

Norran beskrev i en artikel i oktober hur mackdöden i Sverige skulle komma att drabba länet. Det var då främst Hydro som stod för minskningskraven.

Då ville inte Statoil berätta vilka bensinstationer som stod på listan och eventuellt kunde finnas i riskzonen.

Norran kan i dag presentera denna lista.

Med den som utgångspunkt kan konstateras att inlandets bemannade Statoilmackar verkligen är föremål för "förhandlingar pågår, eventuellt automatstation".

Bensinbolagen ser över avtalen just nu. Och vad detta leder till i en framtid kan man endast spekulera i. Några på listan har nedläggning som förslag. Andra inte. Frågan kom upp som ärende när 10-kommungruppen hade möte före årsskiftet.

- Vi har med vår kartläggning och svensk bensinhandels bedömning som grund diskuterat frågan, säger miljöstrateg Lena Friborg, Regionförbundet Västerbotten.

Angående listan kommenterar hon:

- I rapporten är uppgifter generaliserade, men utredning är gjord med rundringning till varje mack. Ett material som vi själva sammanställt.

Vad visar listan?

- Det finns ett stort nedläggningshot, dels akut mot vissa och mot vissa på sikt. Vår undersökare har ju pratat med bensinbolagen och hört vad de har att säga. Sammantaget finns det ett hot mot bensinmackarna. Vi har ju sett det i realiteten.

Vad händer nu?

- Det vi ska göra nu är att sätta oss med länsstyrelser och resonera om vad man kan göra kring det här.

Lena Friborg säger att problemet med nedläggning av servicestationer, bensinmackar är något som försiggår i hela Sverige just nu. Men, när det sker i glesbygd är sårbarheten så mycket större än i tätorten.

- Bensinbolagen ser över sin lönsamhet. Det här är en process som sker i hela landet, men är mest kännbart i glesbygden.

Automatisering en lösning?

- Ja, fortfarande har vi ju då tillgång till drivmedel, där hotas inte försörjningen men däremot kan det vara besvärligt att bli av med en servicepunkten (butiken). Det som händer nu i landet är att byar tar över bensinmacken och på så sätt försöker hitta en räddning för den biten

Läs mer i tidningen Norran


Närpolisstationer byts




Närpolisstationer byts mot medborgarkontor

På mindre närpolisstationer, som exempelvis i Edsbyn, hoppas polisen kunna dela på lokaler och receptionspersonal med andra samhälleliga inrättningar. Utan att själva behöva bemanna receptionen kommer polisen i Ovanåker att kunna tillbringa mer tid på fältet.

Samtidigt kommer receptionspersonalen att fungera som en länk till de poliser som trots allt finns i kommunen och det kommer fortfarande att gå att få snabb kontakt vid behov. I Edsbyn är stationen i dag bara öppen två dagar i veckan, men med ett lägre personalbehov ska det gå att ha även de mindre närpolisstationerna öppna fem dagar i veckan.
- Man kommer alltid att kunna få kontakt med en polis, säger Helena Sundberg, närpolischef i Bollnäs-Ovanåker.
Hon tycker att idén med ett slags "medborgarkontor" är bra. I Ockelbo har man kommit långt i planeringen och ska införa detta redan under februari månad. Bollnäs-Ovanåker har ännu inte kommit igång, men Helena Sundberg har inlett samtal med Ovanåkers kommun om ett samarbete.
- Servicenivån kan komma att bli något lägre, men det kommer alltid att gå att få hjälp med de mest basala saker som att hämta blanketter eller lämna in hittegods, säger Helena Sundberg. Och det viktigaste av allt är att det alltid kommer att gå att få kontakt med en polis, vilket går i linje med våra mål att bli mer tillgängliga utan att för den skull minska bemanningen på fältet.
Under 2008 spräckte polisen i Gävleborg sin budget med 6,7 miljoner. Under 2009 ska Gävleborgspolisen spara in på 15 miljoner för att uppnå balans i budgeten till 2010.
Allvaret i den ekonomiska situationen understryks ytterligare genom att Rikspolisstyrelsen för första gången tilldelar pengarna ett halvår i taget. Skälen är flera, bland annat vet ingen exakt hur mycket pengar som polisen behöver under Sveriges EU-ordförandeskap. Det får till följd att 2009 års tilldelning från Rikspolisstyrelsen blir extra stram och nya beräkningar vid halvårsskiftet kan innebära ytterligare besparingar förutom de 15 miljonerna.
Besparingarna ska emellertid inte innebära färre poliser i samhället.
- Under 2009 kommer antalet poliser i Gävleborg att öka med 25 stycken, säger Helena Sundberg. Så vi ska förhoppningsvis bli ännu synligare i samhället än tidigare. Det handlar inte om personalneddragningar.
Det kommer i stället att bli rejäla nedskärningar när det gäller utbildningar och många investeringar kommer att skjutas på framtiden.
Ett annat grepp är att få ner antalet onödiga övertidstimmar.
- Mycket handlar om styrning av verksamheten, säger Helena Sundberg. Vi har sparat in på våra medel under många år, men jag tycker ändå att vår verksamhet är bättre i dag än för tio år sedan.
En ytterligare sparåtgärd är att i större utsträckning klara sig utan inhyrd arrestpersonal och i stället vakta arresten själva. Enligt Helena Sundberg ska detta emellertid inte innebära att poliser blir låsta vid stationen. Personer som sätts i arrest skjutsas i stället till den station som har tillräcklig bemanning för att vakta arresten och när detta inte räcker till kommer särskild arrestpersonal att anlitas.


Läs mer i tidningen Ljusnan

Ny vd på Wij trädgårdar




Ny vd på Wij trädgårdar

Wij trädgårdar har fått en ny vd. Från och med januari är det Tove Elvelid, tidigare marknadschef i Wij, som håller i trådarna. - Det kändes otroligt frestande att få jobba med det här, säger hon.

Tove Elvelid blev chef redan som 25-åring, då för CFL, centrum för flexibelt lärande, i Söderhamn. Därifrån kom hon till Wij som marknadschef i mars förra året, sedan maj har hon varit i Ockelbo på heltid. Och före årsskiftet fick hon erbjudandet om att ta över som vd för Wij trädgårdar.

- Det här är ett fantastiska regionalt utvecklingsprojekt som låtit sig höra om på många sätt de senaste åren. Nu går vi in en ny fas och jag blev väldigt glad när jag fick frågan om jag ville vara med och fundera över projektets framtid, säger Elvelid om sitt nya uppdrag.

Sedan början av januari är det nu hon som är vd och hon ser fram emot att ta itu med det nya uppdraget.

- Vi har redan lagt grunden. Nu är det bara att bränna på!

Elvelid kombinerar uppdraget med att arbeta som träningsinstruktör på ett gym i Gävle.

Wij trädgårdars tidigare vd, Katarina Ceder-Bång, försvann i januari till andra uppdrag. Enligt Mats Åstrand, ordförande i stiftelsen Wij trädgårdar, lämnade hon Wij på egen begäran på grund av tidsbrist.

Läs mer i Arbetarbladet


Polisstation stängs. Några poliser fortsätter.


Snart har vi ingen trygghet och service kvar på landsbygden...  Ska det vara så?

Länspolismästaren Christina Forsberg har fattat beslutet. Polisstationen i Bergsjö stängs. Ett medborgarkontor tar över enklare service. Polismän ska dock även i fortsättningen finnas på plats i kommunen vissa tider. Men all patrullering utgår från Hudiksvall.

Läs mer i Hudiksvalls Tidning

Mackägare väljer ved i stället för etanol




Mackägare väljer ved i stället för etanol

Mackägaren Roger Bergdahl i Korpilombolo vill slippa undan kravet på att sälja etanol och erbjuder i stället sina kunder en vedsäck som förnybart bränslealternativ, skriver Norrländska Socialdemokraten.

Den så kallade pumplagen kräver att mackar som säljer mer än 1000 kubikmeter motordrivmedel måste erbjuda sina kunder ett förnybart alternativ från och med 1 mars i år.

Roger Bergdahl ligger nära denna 1000-kubiksgräns men har ingen lust eller möjlighet att investera 250 000 kronor i den nya utrustning som skulle krävas för att börja sälja etanol.

Men Bergdahl tror sig ha kommit på en lösning. Han har en kund som lovat konstruera en gengasbil och anser sig därmed kunna erbjuda en vedsäck som förnybart bränslealternativ. Det står ingenting i lagen om vilken typ av bränsle det måste vara, säger han till tidningen.


Läs mer i tidningen ATL

En ny mack invigdes förra veckan





En ny mack invigdes förra veckan

I Rejmyre kan man åter tanka bilen. Och det tack vare byalaget och invånarnas hårda arbete och engagemang.

Sedan 1959 har det funnits en mack i Rejmyre och senast ägdes den av Uno-X.

- När de la ner i höstas så blev invånarna naturligtvis ilskna, och den energin kanaliserade vi till att ta itu med problemet och lösa det,  berättar Peder Nyström som är ordförande i byalaget.

Bland annat har byalaget grävt ner en ny bensintank och fått ett avtal med Qstar. I förra veckan invigdes den nya macken under högtidliga former. Landshövdingen Björn Eriksson var på plats, bland andra.

Det är en supermodern anläggning där Qstar ansvarar för pumpen och driften, och byalaget äger den nedgrävda bensintanken.  Macken sköt helt via dator från Norrköping och Qstars centralstation. En ansvarig i byalaget sköter den dagliga tillsynen.

- När bensinen når under en viss nivå går ett meddelande om det till Norrköping. Men, det går även ett sms till chaufförerna, om att nu är en viss typ av bensin på väg att ta slut, förklarar Peder.

- Om de har rätt typ av bensin med sig, så kan de ta en sväng förbi oss och skvätta i lite bensin. Det blir väldigt enkelt.

Alsen öppnar också bensinstation

Rejmyre är inte den enda nya lokala macken som ser dagens ljus. I Alsen i Jämtland har byborna med sina egna pengar, och bygdemedel från Krokoms kommun öppnat en obemannad bensinstation.

Läs mer här


Regional ungdomskonferens bli nationell




Regional ungdomskonferens bli nationell

I 18 år har ungdomskonferensen Miljötinget lockat ungdomar från Gävleborg och Dalarna att samtala och lära sig mer om miljöfrågor. Tinget lockar 400 högstadie- och gymnasieelever varje år och är ett sätt att locka fler ungdomar att engagera sig i miljö- och samhällsfrågor.
Nu ska även ungdomar från andra regioner få chansen att delta. Det sker genom stöd från Miljömålsrådet. I första hand bjuds ungdomar in till årets möte, dessutom ska en lathund för hur Miljötinget fungerar och organiseras göras för att fler regioner ska kunna komma igång.

Miljötinget finansieras av Landstinget Gävleborg, Region Gävleborg och Region Dalarna., men själva konferensen planeras, utvärderas och utvecklas av ett programråd som består av 25 ungdomar. De börjar sitt arbete nästan ett år innan tinget och arbetar ideellt, även under tinget som funktionärer och ledare. Modellen med att låta ungdomar ta hand om såväl planeringen som organiseringen är unik för liknande arrangemang i Sverige.

- Anledningen till att Miljötinget är ett så lysande exempel på hur man kan arrangera ungdomsmötesplatser är Programrådet. Det är när unga jobbar för unga som det blir så här bra, säger Therese Metz som är projektledare för Miljötinget och som nu hoppas kunna sprida arbetsmodellen till övriga Sverige.
- Det här är såklart jättekul och känns som ett bevis på att det vi gör är bra.

Läs mer i Gästriklands Tidning

Vindkraftsprojektet mobiliserar brett




Vindkraftsprojektet mobiliserar brett

Projektledare Bengt Åsberg går ut på bred front inför vindkraftssatsningen i Söderhamn, från förskola till näringsliv. Förutsättningar för ny sysselsättning i kommunen ska skapas.

Läs mer i Söderhamns Kuriren

Tolv utvecklande projekt söker pengar




Tolv utvecklande projekt söker pengar

Tolv projekt ska utveckla det kvinnliga företagandet i länet. Ansökningar om cirka 4,5 miljoner kronor har kommit till länsstyrelsen.

Läs mer i Söderhamnskuriren

Flera skolor hotas av nedläggning




Flera skolor hotas av nedläggning

Grundskolan minskar med 329 elever fram till 2015.Mindre barnkullar och fler friskolor kan tvinga kommunen att lägga ner flera skolor. Skolorna i Mo, Trönö och Stråtjära ligger i farozonen, liksom Vågbroskolan.

Läs mer i Söderhamnskuriren

Miljötinget får 325 000




Miljötinget får 325 000

Gävleborgs och Dalarnas miljöting ska bilda modell för resten av landet. Miljökonferensen för elever från nian och gymnasiet har fått 325 000 kronor från miljömålsrådet för det. Årets ting blir det nittonde och dit kommer elever från andra län också att bjudas in. Arrangörerna ska även ta fram en handbok för hur man arrangerar ett miljöting och åka runt och berätta om det för intresserade regioner.Miljötinget har ett råd med 25 elever som planerar, jobbar på och utvärderar tinget. Vilken Gävleborgskommun som blir värd i år bestäms i februari.

Läs mer i Gefle Dagblad

Han vill få oss att bli mindre bekväma



Hur skall vi få Hela Sverige att leva om vi tänker på detta vis?

Han vill få oss att bli mindre bekväma

Kollektivtrafiken kommer i framtiden i första hand att handla om de linjer som har många resenärer.
Den bedömningen gör X-trafiks nye vd Matts Hildebrand. - Väljer man att bosätta sig utanför allfartsvägarna kan man inte räkna med att ha kollektivtrafik eller annan samhällsservice. Vi kommer aldrig att kunna täcka in hela Gävleborg. Det räcker pengarna inte till.

Läs mer i Hudiksvalls Tidning


Ändrad e-postadress...

Den gamla adressen funkar inte längre.

Om någon ej fått svar maila på den nya adressen som är: dyngbengt.dieseldoris@gmail.com

Med vänlig hälsning

Christer Kallin


25 miljoner i stöd till utveckling av företagandet på landsbygden




Jordbruksverket har anslagit 25 miljoner i stöd till utveckling av företagandet på landsbygden.

Bidrag kan sökas fram till 17 februari.

Jordbruksverket hoppas på fler företag på landsbygden inom områden som turism, mikroföretagande, småskalig livsmedelsförädling och service.

-  Projekten ska leda till att vi tar tillvara på landsbygdens resurser och att de blir till nytta för hela samhället. Även de som bor och verkar i stan drar nytta av de resurser som skapas på landsbygden, menar Hans Karlsson som handlägger stöden.

Bidrag kan ges till "förutsättningsskapande verksamheter" inom:

  • turism
  • mikroföretagande 
  • diversifiering från jordbruksverksamhet
  • byutveckling och service på landsbygden 
  • nyttjande av natur- och kulturvärden på landsbygden

Stödet innefattar också projekt för att utveckla företagandet inom jordbruk och småskalig livsmedelsförädling.


Läs mer på Jordbruksverkets hemsida.

Läs mer på Privata Affärer


Missnöje med ändringar inom hemtjänsten




Missnöje med ändringar inom hemtjänsten

Hemtjänstgruppen i Lingbo ska från och med februari utgå från Ockelbo. Det har väckt reaktioner och i ett öppet brev ifrågasätter Lingbos byaråd beslutet. Men enligt socialchef Palle Danielsson är förändringen nödvändig.

- Behovet i Lingbo har minskat och vi har inte arbete för Lingbogruppen, säger han.

Den hemtjänstgrupp som hittills varit stationerad i Lingbo ska flyttas. Från och med månadsskiftet ska all hemtjänstpersonal utgå från Ockelbo. En dålig idé, tycker Lingbos byaråd. I ett öppet brev till kommunen vänder de sig mot beslutet och ifrågasätter vilka motiv som ligger bakom det.

Inte överraskad

Palle Danielsson, socialchef, blir inte överraskad av kritiken.

- Det här var ett förslag som kom in och det är förankrat med berörda fack. Men jag vet att det finns ett missnöje i Lingbogruppen.

Han menar dock att hemtjänstens ekonomiska underskott lett till att man måste göra förändringar.

- Vi kan inte ha en grupp placerad som inte har fullt arbete. Dessutom har vi utökade krav på dokumentation nu och då är det bra om vi är på samma ställe när vi sköter det. Nu får alla träffa sin arbetsledare, och samma information går ut i alla grupper.

Blev positiva senare

Under förra året gjordes samma förändring för Jädraåsgruppen, som numera utgår från Ockelbo.

- Där fanns det också lite missnöje i förväg. Men sedan har det varit positivt både från brukare och personal.

Läs mer i Arbetarbladet


Nu har Tussen varit framme igen...


Dyng-Bengts stora fan "Tussen" har varit framme igen...

Nu finnes han att beskåda på Nöjesmagasinet och han hälsar puss och kram samt nyp i stjärten till Tussen som tack...

Svar på Peter Lundqvist artikel i Aftonbladet



Hej Dyng-Bengt här,

Nu kan jag inte hålla fingrarna i styr utan måste spela pekfingervalsen på tangentbordet om det blir ljuvlig musik eller om jag spelar hellre än bra, får ni själva bedöma.

När jag läser artikeln av Peter Lundqvist i Aftonbladet så blir jag jätteglad, visst behöver vi landsbygdsambassadörer men inte bara i Stockholm för vi har faktiskt fler centralorter, även om man inte kan tro det. Sedan kan jag tycka att det kan nog finnas några mjölkbönder som inte håller med om att allt är positivt, men helt klart ska vi vara stolta över vår landsbygd och dess möjligheter.

Nu vill jag inte säga att ni sitter i någon kompetensskugga men det är helt klart att informationen klart glömmer den ideella sektorn och att vi är fler som lärt oss att prioritera en attraktiv livsmiljö. Jag säger detta ifrån ett perspektiv där jag själv har 23 hektar gräsmatta och djur på gården. Det vill säga att jag inte alls är emot de gröna/areella näringarna. Men jag har även ett stort intresse i dom lokala utvecklingsfrågorna och den lokala utvecklingen. Jag är av den bestämda uppfattningen att våra informationsblad om turismen skulle bli väldigt tunna om man plockade bort allt inom och med ursprung av den fjärdeplaneringsnivån.

Tycker det är ypperligt att ni för upp detta på agendan så att vi får igång en dialog Vår riksorganisation Hela Sverige Ska Leva med länsbygderåd, kommundbygderåd, bygderåd och lokala utvecklingsgrupper är utomordentliga ambassadörer och kan även fungerar som gider i vår landsbygd. Man kan mycket väl fungera som en samlande kraft i de viljeyttringar som du beskriver eftersom även de har en bred skara på gräsrots nivå. Låt oss alla som verkar på landsbygden träffas och i lokala partnerskap hitta innovativa lösningar där vi kan utvecklas som helhet.

Jag ger dig härmed en utmaning Peter Lundqvist, ta kontakt med Hela Sverige Ska Leva och skapa en dialog om detta så att jag märker det även på regional, kommunal och lokalnivå så lovar jag att bli aktiv i frågan och ta av mig hatten ...
Med vänlig hälsning

Dyng-Bengt
Er egen lilla skitstövel

Läs artikeln av Peter Lundqvist i Aftonbladet

Alsen vill inte ha Nälden som postort




Alsen vill inte ha Nälden som postort

Byalagen i Alsen och Västbygden gör nu en ny framstöt för att Alsen och inte Nälden ska vara deras postort

Det har att göra med vår identitet som förlorades när postorten ändrades på 1960-talet.
Roland Söderberg, ordförande i Alsens byalag, och Kurt Folkesson, ordförande i Alsens byalag, anser att Nälden som postort skapar praktiska problem vid exempelvis beställning av taxi och leveranser till företag.

- Det bör också påpekas att Nälden förlorat sin status som central postort eftersom Posten numera inte har något eget postkontor på orten.
Krokoms kommunstyrelse vill också att Alsen blir postort igen.
När samma ansökan gjordes 1990 och 2000 avslogs den av Posten.
Det är cirka 400 hushåll som berörs.

Läs mer i Östersundsposten

Skidskyttedrottning ska locka bönder till banken




Skidskyttedrottning ska locka bönder till banken

Handelsbanken satsar nu på att locka fler företagskunder inom skog och lantbruk. En tidigare skidskyttedrottning medverkar i satsningen, skriver Svenska Dagbladet.

Handelsbanken är den storbank som har flest kontor på landsbygden. Nu vill man locka fler av landets 350 000 skogsägare att bli kunder.
Till sin hjälp, i en annonskampanj som drar i gång i dagarna, tar banken tidigare skidskyttedrottningen Magdalena Forsberg. Banken motiverar detta med att hon är uppfödd på en gård och intresserad av de gröna näringarna.

Handelsbanken satsar bland annat på ett företagskort med olika erbjudanden till skogsägare och lantbrukare.

Läs mer i tidningen ATL


OK-bolag gör storsatsning i Helsinge Pellets




OK-bolag gör storsatsning i Helsinge Pellets

Om drygt en månad hoppas man att produktionen börja rulla igång igen på Helsinge Pellets AB i Edsbyn. Nystarten sker i vad som väl närmast kan beskrivas i en helt ny fabrik med nya maskiner, helt nya elinstallation, ventilation och personallokaler. Närmare 50 miljoner kronor kostar kalaset ägaren, det OK-ägda företaget Norrtull Energi AB, som nu både ökar produktionen och antalet anställda i Edsbyn.

I stället för nedläggning eller malpåse blev det en rejäl satsning på pelletstillverkningen vid Helsinge Pellets i Edsbyn. Gunnar Larsson som är vd för företaget och systerföretaget Laxå Pellets sade så här i samband med att han presenterade storinvesteringen förra året:
- OK har en strategi att satsa på biobränslen. Beslutet har dragit ut på tiden av den anledningen att så mycket måste åtgärdas här i Edsbyn. OK har i alla fall tagit det här beslutet som kommer att kosta cirka 40 miljoner kronor.
Med investeringen är det tänkt att produktionen av pellets i Edsbyn ska öka från 40 000 ton till drygt 60 000 ton per år.

I bra precis ett år har pelletstillverkningen nu legat nere. Under tiden har det mesta av gamla maskiner som fanns kvar ända sedan spånskivetillverkningens dagar samt de lika gamla elinstallationerna plockats bort ur lokalerna.
- I november var det planerat att allt skulle vara klart men det kommer att dröja till månadsskiftet februari-mars innan man kan köra igång, berättar projektledaren Anders Wall.
När tidningen i tisdags var på besök så var det full aktivitet i lokalerna. Ett 30-tal man arbetade febrilt med olika installationsarbeten. Det mesta förutom de gamla torkarna, som genomgått en helrenovering, samt en packmaskin för 500-kilossäckar blir nu nytt.

Nytt blir transsportsystemet och råvaruhanteringen. Nya pressar och kvarnar. Ny är också en småsäcksanläggning eftersom man nu ska inrikta sig mer mot mindre kunder.
Hela elsystemet är utbytt och man har nu satt in ett eget ställverk. Man har också installerat i ett omfattande ventilationssystem som behöver tre stora filter som placeras i en 180 kvadratmeter stor byggnad utanför fabrikslokalen. Till detta kommer moderna personalutrymmen och ett kontrollrum.
- Som det ser ut kommer kostnaden att sluta någonstans mellan 45-50 miljoner kronor, tror Anders Wall.

Anders Wall berättar också att 2-3 personer kommer att nyanställas när man nu ska igång igen. Antalet anställda på företaget i dag är nio personer.
- Nu har vi snart tömt vårat lager på pellets och behöver därför komma igång igen, säger Ander Wall.
Under året fabriken stått stilla har företaget lagrat upp en hel del spån, inte bara i Edsbyn utan även på flygfältet i Söderhamn.
Och så finns det en hemlighet!
- Vi kommer att göra en ny sorts pellets, men mer avslöjar jag inte, säger han.

Läs mer i tidningen Ljusnan

Hofors deltar i Finnskogsprojekt




Hofors deltar i Finnskogsprojekt

Finnskogarna ska bli ett framtida turistmål som både ger nya arbetstillfällen och lyfter fram den skogsfinska kulturen. Hofors kommun har därför valt att gå med i projektet, som ska pågå i fyra år.

I slutet av 1500-talet och 1600-talet invandrade många finnar till de norra delarna av Mellansverige. De bosatte sig i barrskogsområdena och formade en egen kultur med svedjebruk.

Var femte svensk är avlägset släkt med de invandrade finnarna och det finns än i dag många finska namn på natur- och kulturlandskapet kvar i området.

Den förstudie som genomförts om Finnskogen pekar på att det finns betydande möjligheter att öka turismen med fler attraktiva besöksmål och ett utbud av boknings­bara paket. Ett 20-tal nya företag kan skapas med nya arbetstillfällen inom regionen, som omfattar kommuner i fyra län: Gävleborg, Dalarna, Örebro och Värmland.

Nu söker kommunerna gemensamt bidrag från EU och den sammanlagda projektkostnaden beräknas till knappt 18 miljoner kronor.

Målet är att finnskogarna 2015 ska vara ett av landets starkast växande regioner inom besöksnäringen.

Kommunstyrelsen gav klartecken till att Hofors ska delta i projektet under åren 2009-2012. Kostnaden första året ligger på 5 000 kronor och sedan 10 000 kronor de båda efterföljande åren och sista året 5 000 kronor.

- Men vi vill se effekter för att vara kvar mer än ett år, säger kommunalrådet Marie-Louise Dangardt

Läs mer i Gefle Dagblad


Vinden på taket ger skolan el




Vinden på taket ger skolan el

I blötsnö och kyla lade eleverna i går sista handen vid Gävles nya vindkraftverk. I dag ska vindkraftverket resas på Polhemsskolans tak.

- Jag tror på vindkraften. Helst borde det finnas ett vindkraftverk per hus, kombinerat med solenergi, säger Linda Monander, en av de fyra elever på elprogrammet som hela hösten jobbet med installationen av vindkraftverket.

Det stora jobbet har varit att dra ledningar från elcentralen i våningen under till platsen bredvid solcellsanläggningen uppe på taket.

I går morse hissades delarna till vindkraftverket upp på taket och man kunde dra ledningarna den sista biten genom masten.

Vindkraftverket bekostas av Gavlefastigheter och beräknas ge cirka 3 000 kilowattimmar el per år.

Och den kommer att förbrukas på skolan.

- Det motsvarar ungefär hushållselen för en vanlig familj, så privatpersoner som sätter upp ett sådant här vindkraftverk skulle bli självförsörjande på hushållsel, säger Mattiras Gustafsson på Gävle-Dala Energikontor, som är initiativtagare till att Polhemsskolan nu har fått en demonstrationsanläggning.

Han är stolt över anläggningen, som nästan är det första vindkraftverk i Sverige som placeras på ett tak mitt i en stad.

- Det finns små, som bara är två meter höga, på Kulturhuset i Stockholm, och man har pratat om att sätta upp vindkraftverk på tak i Malmö och Göteborg, men det är bara vi som har kommit så här långt med ett riktigt vindkraftfverk i den här storleken, säger han.

För eleverna är det just nu mest spännande att se om vindkraftverket kommer att fungera som det ska och hur det låter.

- Det som gör att folk är skeptiska till vindkraften brukar vara ljudet, men det här ska inte så låta så mycket, säger Linda Monander.

- Jag tror inte att det kommer att höras över trafikbullret, säger hon.

"Det motsvarar ungefär hushållselen för en vanlig familj, så privatpersoner som sätter upp ett sådant här vindkraftverk skulle bli självförsörjande på hushållsel."

"Det som gör att folk är skeptiska till vindkraften brukar vara ljudet, men det här ska inte så låta så mycket."

Läs mer i Gefle Dagblad


Hemtjänsten ska tvätta fönstren om pensionären önskar det




Hemtjänsten ska tvätta fönstren om pensionären önskar det

Har du hemtjänst? Ville du ha fönsterputsning och nyuppsatta gardiner till jul men fick avslag? Kommunen kan inte längre neka dig den hjälpen. Enligt en dom från kammarrätten ska fönstertvätt ingå i hemtjänsten uppdrag.

Många kommuner erbjuder inte hjälp med fönstertvätt och gardinbyten inom hemtjänsten.

- Det togs bort i slutet av 80-talet därför att arbetsbelastningen blev för jobbig och personalen fick förslitningsskador, förklarar Ulla Hamrén, biståndschef på omvårdnadsförvaltningen i Gävle.

Nya regler behövs

Men i oktober 2007 kom en dom från Kammarrätten i Göteborg som fastslår att fönsterputsning samt upphängning av gardiner två gånger om året ingår i vad som menas med skälig levnadsnivå. Trots att domen fungerar som prejudikat är det fortfarande många kommuner som avslår förfrågningar om hjälp med fönstertvätt.

- Nej, vi tvättar inte fönster av arbetsmiljöskäl, säger Solveig Svedin Hagman, enhetschef för hemtjänsten i Sandviken.

- Vi utför inte den tjänsten men vi ger tips om företag som kan tvätta fönster, säger Eva Skytt, områdeschef för hemtjänsten i Älvkarleby.

- Fönstertvätt ingår inte i hemtjänstens uppgifter i dag men vi ska ändra reglerna, säger Ulla Hamrén på omvårdnad i Gävle.

- Vi har inte haft någon anstormning av ansökningar sedan domen kom, så vi har inte felaktigt avslagit någon ansökan. Det är allmänt känt att hemtjänsten inte putsar fönster och byter gardiner. Men om vi får en sådan ansökan nu behandlar vi den så fort vi kan.

Vid varje ansökan görs en individuell bedömning. Individen har alltid en möjlighet att överklaga kommunens beslut. Varje människa har rätt till en skälig levnadsnivå, men hur avgör en handläggare vad som är skäligt?

- Vi är osäkra ibland, vi har normer och tar hjälp av jurister. Alla insatser som ges bedöms och beslutas utifrån den sökandes behov. Vi avslår oftast matlagning eftersom Sodexo har matdistribution. Men om det finns särskilda skäl, om någon till exempel är svårt cancersjuk och inte kan äta vanlig mat, då kan vi bevilja att hemtjänsten lagar maten, säger Ulla Hamrén.

Omvårdnadsnämnden i Gävle ska i februari ta ett beslut om hemtjänstens utökade uppgifter.

Läs mer i Arbetarbladet


Många idéer i Hassela




Många idéer i Hassela

Hassela deltar i ett projekt som syftar till att utveckla servicen på landbygden. Idéer och önskemål för framtiden har ortsborna gott om, det handlar om allt från skola, mack och äldreomsorg till äventyrsbad och sporthall.

Läs mer i Hudiksvalls Tidning

Bensinbolag vill ha svar om cisterner




Bensinbolag vill ha svar om cisterner

Nu vill OKQ8 ha besked om kommunen vill köpa cisternerna i marken efter bensinstationen som nyligen stängdes i Sörforsa.

Läs mer i Hudiksvalls Tidning

Svågadalen faller utan skolan




Svågadalen faller utan skolan

Om skolan i Ängebo läggs ner är det början till slutet för förskolan, äldreomsorgen, Svågagården och affären. Den bedömningen gör Svågadalsnämndens ordförande. Stämningen bland deltagarna på gårdagens informationsmöte var avvaktande.

Läs mer i Hudiksvalls Tidning

Vi behöver landsbygdsambassader




Vi behöver landsbygdsambassader

Peter Lundqvist: Det saknas mötesplatser för staden och landet

Nu blåser det åter positiva vindar kring bonden, lantbruket och landsbygden. Intresset för livet på landet är större än på länge, vilket återspeglas i medierna, alltifrån "Bonde söker fru" i tv till lättsamma artiklar om landsbygden i de flesta tidningar och tidskrifter. Utbudet av gårdsbutiker, "bed & breakfast"-boende och andra konsumentinriktade koncept har aldrig varit så stort. Den positiva utvecklingen på landsbygden med bland annat ökad lönsamhet inom lantbruket innebär att det också finns behov av allt fler som bor och jobbar där. Samtidigt har vi aldrig haft så många i vårt urbaniserade samhälle som saknar relationer till personer på landsbygden och allt färre vet hur ett modernt lantbruk fungerar.


Journalisten Peter Sylwan
påstod en gång att motorvägarna var landsbygdens bästa vän, det vill säga bra kommunikationer - både trafikmässigt och via bredband. Jag vill lägga till ytterligare en faktor som ytterst viktig: mötesplatser för stad och land!


   Var kan en stadsmänniska träffa en bonde för att diskutera produktionen av våra livsmedel?

   Var kan en person som är nyfiken på landsbygdens möjligheter för boende, försörjning och företagande få goda råd?

   Var kan den som vill få tips på landsbygdens semester- och utflyktsmål få direktkontakt med någon sakkunnig?

   Var kan den få råd som vill diskutera landsbygdssektorns utbildningar på till exempel naturbruksgymnasier och SLU?

Ja - inte är det i städerna, där flertalet av oss bor.


Varför har man inte utnyttjat de platser i städerna där de landsbygdsrelaterade verksamheterna redan finns som mötesplatser?


På Rosengård i Malmö uppfördes på 1970-talet kontorshuset "Tre Skåne" av dåvarande Skånska lantmännen, Skanek och Skånemejerier - men hur många av invånarna i Rosengård har fått lära sig något om svenska livsmedel eller om den svenska landsbygden genom att dessa företag hade sitt kontor mitt ibland dem?


Vid Sergels torg mitt i Stockholm hade LRF (Lantbrukarnas riksförbund) sitt huvudkontor under många år - varför använde man inte denna plats som en mötesplats mellan stad och land?


Varför inte etablera
ambassader för landsbygden i alla större svenska städer? Det är dags att skapa fysiska mötesplatser där konsumenter och producenter kan mötas, diskutera, debattera och kanske utveckla nya affärsidéer tillsammans!


En landsbygdsambassad borde vara av gemensamt intresse för alla aktörer på landsbygden, alltifrån kommuner, LRF, SLU till små och stora företag med landsbygdsanknytning! Vad säger jordbruks­departementet?


EU:s nya landsbygdsprogram
stöttar all form av landsbygdsutveckling, inte bara jordbruk och skogsbruk. Att skapa mötesplatser mellan stad och land där flertalet människor bor borde vara en högklassig form av landsbygdsutveckling i vår tid - även utan EU-stöd!


Peter Lundqvist

Läs mer i Aftonbladet

LEADER-Gästrikebygden, 30 projekt kom in till första beslutsomgången!




Högt söktryck - 30 projekt kom in till första beslutsomgången!

Nu har Gästrikebygden haft deadline för deras första beslutsomgång och de fick in 30 ansökningar, vilket var fler än förväntat. Nu inleds beredningsperiod innan LAG tar beslut den 10 mars om vilka projekt som beviljas finansiering. Under beredningsperioden kommer alla inkomna ansökningar att gås igenom där fokus är dels att de innehåller de underlag som krävs för att kunna ta ett beslut men också en bedömning om hur väl de passar in i deras lokala strategi som ska vara vägledande vid projektbesluten.

Läs mer på Gästrikebygdens hemsida

Förändringar väntar livsmedelsmyndigheter




Förändringar väntar livsmedelsmyndigheter

Mycket talar för att det blir stora förändringar vid myndigheterna inom livsmedelskedjan. I början av februari presenteras utredningen som ska göra myndigheterna effektivare.

Om två veckor kommer utredaren, den tidigare landshövdingen i Västernorrland Gerhard Larsson, att lägga fram utredningen som gjorts på uppdrag av Jordbruksdepartementet.
Syftet med utredningen har varit att analysera den nuvarande organisationen och se över hur denna kan bli effektivare liksom att pröva omfattningen av det offentliga åtagandet.
Jordbruksministern har i utredningsdirektivet också framfört att han vill minska byråkratin.

De myndigheter som berörs är Jordbruksverket. Statens Veterinärmedicinska Anstalt, Livsmedelsverket och Fiskeriverket.
- Det är första gången vi gör en sammantagen översyn av de här myndigheterna. Bland det vi tittat på är hur EU:s riktlinjer påverkat utvecklingen för de här myndigheterna. Även globala händelser har påverkat, liksom att vi fått en förändrad lagstiftning.

Utredningen har bland annat studerat hur myndighetsorganisationen förändrats i ett tiotal andra länder. I dessa länder har man vid omorganisationer tagit hänsyn till den förändrade synen på riskvärdering och riskhantering när det gäller livsmedel och djurhälsa.
- Andra länder har det inneburit sammanslagningar av myndigheter. Hur det blir här vill jag inte säga, men självklart är det viktigt att man har en samlad organisation när insatser behövs. Det är viktigt att organisation är smidig för lantbrukare och andra företagare som har kontakt med myndigheterna, säger Gerhard Larsson.

Vid de statliga myndigheterna som ingår i utredningen arbetar runt 4 000 personer.
- Jag kommer att presentera ett axplock av lösningar för den framtida organisationen. Att redan nu presentera dessa kan drabba personalen, säger Gerhard Larsson.

Läs mer i tidningen ATL


Ekologiskt kött till jämtländska dagis




Ekologiskt kött till jämtländska dagis

Jämtlands läns förskolor ska få chansen att köpa närproducerat och ekologiskt genom Hushållningssällskapets nya satsning.Det är Hushållningssällskapet som är initiativtagare till satsningen där förskolor ska kunna köpa närproducerat och ekologiskt via webben, rapporterar Sveriges Radio Jämtland. Om försöket löper väl ut kommer försäljningen att bli bestående. Satsningen innebär också en ny försäljningskanal för de ekologiska köttproducenterna.

Läs mer i tidningen ATL


Matdistributörer börjar samköra




Matdistributörer börjar samköra

Glesbygden vinnare under treårigt projekt

Milko, Färskvarucentralen och Konsum Värmland ska börja att samköra sina varor på den värmländska glesbygden.
- Vi minskar vägslitaget, bibehåller servicen för lanthandlarna och kan hjälpa de lokala livsmedelsproducenterna med transporter, säger projektledaren Peter Thörn.

LÄS OCKSÅ

2009-01-13 17:34 WEBB-TV: Livsmedelsjättar går ihop för glesbygden


Under flera år har det efter initiativ från Vägverket i Värmland förts diskussioner mellan dem och länets stora leverantörer av dagligvaror hur man gemensamt ska kunna samordna sina transporter till glesbygden.
- Och nu är vi stolta att vi har lyckats få till ett projekt som går under namnet "Vi samkör din mat" där länets tre största lokala distributörer av livsmedel kommer att delta. Det är ett unikt projekt, det första utanför storstäderna i Sverige och går det bra kan det få spin-off-effekter och utvecklas vidare, säger Vägverkets chef i Värmland Inge Nilsson Piehl.
Varje år transporterar Milko, Färskvarucentralen och Konsum Värmland cirka 140 000 ton dagligvaror till sina värmländska kunder. Sammanlagt kör man hela 243 000 mil med sina 48 lastbilar och 13 släp.

Ska föra ut lokalproducerad mat

Det blir dyra transporter när man kör var för sig, något som efter hand har lett till att man har tvingats minska distributionen av varor till bland annat vissa lanthandlare från två till en gång i veckan. Nu är målet att få ned kostnaderna med 20 procent.
- Tack vare att gå samman kan vi bibehålla eller kanske till och med förbättra servicen och hitta en logistik som på hemvägen då ofta lastbilarna gå tomma tar med livsmedel från den lokala närproducerande livsmedelsindustrin som växer, men som i dag har problem med att kunna föra ut sina varor. Här ska vi samarbeta med Kil Innovation Food Arena, säger Konsum Värmlands informationschef Klas Olsson.
- Det går ju inte för lanthandlare och annan service att konkurrera om man bara får en leverans per vecka och det leder till utslagning även av andra verksamheter i bygderna om butiker och kiosker försvinner och då minskar även besöksnäringen, säger Per-Eric Fernlöf, platschef vid Färskvarucentralen i Karlstad.

Utvärdering 2011

Projektet kommer att pågå fram till 2011 och har en budget på 2,7 miljoner kronor, varav cirka hälften är bidrag från EU. Därefter ska en utvärdering göras och förhoppningen är att satsningen då ska bära sig utan några tillskott utifrån.
- Planen är att kunna starta de här transporterna efter semestern med lastbilar med en gemensam logotype. Tack vare det här projektet minskar vi vägslitaget, får färre fordon på vägarna vilket förbättrar miljön, bibehåller servicen för lanthandlarna och kan hjälpa de lokala livsmedelsproducenterna med transporter. Vi hoppas även att fler distributörer kan ansluta, bland andra Ica, säger Peter Thörn, chefskonsulent på NTF Värmland.

Läs mer i NWT

Lägre transportkostnader för By-macken




Lägre transportkostnader för By-macken

Bensinmackar anslutna till By-macken kommer att få billigare transportkostnader. Detta eftersom fyra mackar som ligger längst upp i Värmland har valt en egen lösning och inte ingår i By-macken. Eftersom det har varit en solidarisk transportkostnad, som en kompensation för just de norra mackarna, betyder det en prissänkning för övriga mackar som ingår i By-macken. Det skriver Länsbygderådet i Värmland i ett pressmeddelande

Läs mer på SR hemsida


Ideella krafter håller igång föreningslivet




Ideella krafter håller igång föreningslivet

Gott om eldsjälar och engagemang. Så beskrev fritidschef Sven-Åke Mökander föreningslivet i Vårgårda.

En dryg handfull av Vårgårdas föreningar deltog i torsdagens workshop i Kullingshemmet. En kväll som var ett led i projektet Den ideella sektorn som resurs. Till kvällen var också företrädare för näringsliv och kommun inbjudna för att diskutera föreningslivet som en gemensam angelägenhet.
Cykeln har kanske mer än något annat satt Vårgårda på kartan. Först genom bröderna Fåglums framgångar och på senare år genom cykelklubbens världscuptävlingar. Tävlingar där samverkan mellan förening, kommun och näringsliv är som allra tydligast.
- Hela arrangemanget bygger på ideellt arbetande människor och ett stöd från kommun och näringsliv, underströk Hans Jönsson.
Som också kunde berätta att årets tävling, som blir sista veckan i juli, blir den sista där herrarna finns med.

DANSEN HAR FÅTT ett starkt fäste i Vårgårda. Rike Forsberg är danspedagog som utvecklat en dansverksamhet med bas i Bäne missionshus och Herrljunga missionskyrka. I dag har hon 250 medlemmar, i åldrarna fyra till 79, inskrivna i dansverksamheten.
- Det är kul att ha den bredden.
Ännu större, men också äldre, är Vårgårda Fotoklubb.
- Vi måste ärligt säga att klubben är något av en underavdelning till PRO, konstaterade Rolf Magnusson.

FOTOFESTIVALERNA har, precis som cykeln, satt Vårgårda på världskartan.
- Vi har haft föreläsare från Tasmanien till Alaska och allt däremellan.
För egen del, berättade Rolf Magnusson, att han gjort sitt som festivalfixare och att fotofestivalen i fortsättningen arrangeras av andra. En nyhet i fotoklubben är en satsning på en ungdomsförening.
- Just nu är NOAK i gungfly och det är något vi börjar bli skitnervösa för.
Bildernas stad är ett projekt som fotoklubben bara indirekt är inblandade i som leverantör av bilder.
Här fick kommunrådet Stig-Olov Tingbratt en direkt fråga från samtalsledaren Peter Andersson varför kommunen inte fanns med och stöttade senaste gången.
- En bra fråga. Men vi tror att det finns en risk att engagemanget förloras om det blir ett kommunalt projekt. Just nu sitter vi ned och tittar på vilken nivå vi ska lägga oss på.
Vilken nivån det än blir så kan det inte bli sämre än förra gången. Det konstaterade köpmannaföreningens ordförande Roger Lindberg.
- Engagemanget från kommunens sida var noll.

PÅ TÅNGA  fortsätter arbetet. Beläggningen ökar och till sommaren är det inte bara helger utan också hela veckor som är uthyrda.
- Vi kommer at ha ett ungdomsläger med fler än 500 ungdomar i sommar, kunde Linda Jakobsson berätta.
Liksom att hundarna fått en egen dusch och ett bord för klippning och föning. Men när det gäller den planerade bassängen på Tånga fanns inga klara besked.
- Det är något vi jobbar på.
Badplats och en renoverad valvbro är viktiga frågor för Lagmansholms byalag medan ridklubben i Östadkulle gläds åt sin nya ridhall och de möjligheter den fört med sig. Tore Johansson talade väl om sitt vågmuseum och Lars Lindblad och Dalenhag slog ett slag för tennisen och tennisklubben. För Sävens BK lyfte Crister Björnsson och Frank Tholsgård farm engagemang, klubbkänsla och en bra struktur som förklaring till klubbens framgångar.

EFTER SERVERINGEN följde en kortare debatt om hur ett bra fungerande föreningsliv kan fungera ännu bättre. Stig-Olov Tingbratt konstaterade att hela kommunen var som en gigantisk ungdomsgård om man väger in allt arbete som kyrkor och föreningar lägger ned på ungdomar.
- Det är en enorm resurs.
Begränsade kommunala resurser och en svekdebatt om aktivitetsområdet som kommunen planerar att sälja till Netto.
- Vi ser efter en alternativ yta till ungdomarna och den behöver inte bli sämre, menade Stig-Olov Tingbratt
Som också betonade att nya etableringar i Vårgårda är bra och att kommunen inte kan bestämma vem som får och vem som inte får etablera sig.

Läs mer i Allingsås Tidning

Byn fick nej - fortfarande ingen bensin i pumparna




Byn fick nej - fortfarande ingen bensin i pumparna

Ännu flödar ingen bensin ur pumparna vid lanthandeln i Tvärålund i Vindeln. Byn hade begärt stöd av länsstyrelsen, men fick nej.

-Vi är besviken i dag, men vår målsättning är att vi ska kunna finansiera det på annat sätt, säger Fredrik Sundling i byaföreningen.

Det är klart med fastighetsägaren om pumparna och man har avtal med Skelleftebränslen om leverans av bensin. Det som behövs är en kortläsare för att pumpen ska fungera. Det är en investering på 200 000 kronor och man hade hoppats på stödpengar.

Sedan Uno-X i slutet av september meddelade att pumparna utanför handelsboden skulle stängas har alla i Tvärålund med omnejd tvingats åka till Vindeln, 18 km enkel resa, eller till Vännäsby, 28 km, för att tanka bilen eller köpa soppa i dunk.

Men det är just avståndet som nu spökar. Länsstyrelsen har höjt gränsen till 30 km. Är det kortare än så ger man inget stöd.

Har inte gett upp

-Vi har haft ett ganska generöst system i Västerbotten men i och med att 'mackdöden' breder ut sig har länsstyrelsen blivit restriktivare med reglerna och gräsen. De ligger en mil fel till närmsta mack för att få bidrag, säger Maria Hedblom, näringslivschef vid Vindelns utveckling, som hjälpt Tvärålundborna med ansökan.

Men byborna i Tvärålund har inte gett upp.

-Vi måste försöka få fram pengarna. Jag tror inte folk förstår hur svårt det är om en mack försvinner från en bygd. Det är inte bara bilarna som ska tankas, utan det finns mycket andra småmaskiner, gräsklippare och snöskotrar också, och det är opraktiskt om man ska börja med smådunkar hemma, säger Fredrik Sundling.

Fråga för hela bygden

Han påpekar att det här inte bara är en fråga för Tvärålund utan för hela bygden. Ibland kommer 15-20 snöskotrar och ska ha bränsle.

-Det finns mycket folk i småbyar runt omkring som handlar här och då är det ganska behändigt att kunna tanka också. Tappar man en sån här typ av service, då kommer man också att tappa affären, säger Fredrik Sundling.

Åker man efter bensin till ett annat ställe så finns det risk att man gör sina andra inköp där också.

TOM JUSLIN

Läs mer i Västerbottens Kuriren


Maud Olofsson om mackdöden: 'Tänk kreativt'




Maud Olofsson om mackdöden: 'Tänk kreativt'

'Mackdöden' debatterades i riksdagen i onsdags. Näringsminister Maud Olofsson (C), konstaterade att nedläggningarna går snabbt nu och att det gäller att tänka kreativt i gles- och landsbygd för att samordna servicen på bästa sätt.

-Regeringen har satsat 50 miljoner kronor extra på kommersiell glesbygdsservice, varav 30 miljoner ska användas för att säkerställa drivmedelsförsörjningen, sa hon.

Det kan handla om stöd till byalag som vill gå samman och ta över driften av en bensinmack, fortsatte Olofsson, och påpekade att det på flera håll i landet kommit fram bra och nytänkande lösningar.

- Vi måste nu sprida de goda exemplen över hela landet.

Ingen lösning

Däremot är det ingen lösning att ändra eller ta bort den så kallade pumplagen som kräver att bensinmackar som säljer över en viss volym även ska erbjuda alternativa drivmedel, enligt Olofsson.

-Pumplagen är inte roten till det onda. Det är något som bensinbolagen använder för att skylla ifrån sig, sa hon i riksdagsdebatten.

Det är också viktigt att konsumenterna i glesbygden rannsakar sig själv och funderar på hur trogen man är sina lokala handlare, fortsatte Olofsson.

-Handlar jag på Ica i Bygdeå? Ja, det gör jag. Köper jag mina julklappar i Robertsfors? Ja, det gör jag. Vill jag ha service i vardagen måste jag också handla där i min vardag, sa Maud Olofsson.

KARIN HÖRNFELDT

Läs mer i tidningen Västerbottens Kuriren


Nya jobb när det jätteinvesteras i Sandviken




Nya jobb när det jätteinvesteras i Sandviken

Konsertarrangörer, pistvakter, guider, marknadsförare, kockar och städare. Det är exempel på framtidsjobb i Sandviken nu när det nu investeras totalt en miljard inom upplevelsenäringen. - Jag hoppas att det föds många småföretag runt arenan, säger Göranssonchefen Maya Olsson.

När den i Sandviken helt dominerande tillverkningsindustrin nu massvarslar drygt tusen personer om uppsägning, blir förväntningarna extra stora på de satsningar som görs inom fritidssektorn i form av bland annat arenabygget på Jernvallen, jättesatsningen i Kungsberget och det planerade kulturhusbygget mitt i stan.

- Det finns i alla fall inga kommuner i jämförbar storlek som kan matcha oss när det gäller anläggningar och förutsättningar, säger kultur- och fritidschefen Bo Eriksson.

Han tycker att det är perfekt tajming att satsningarna görs i ingången till en lågkonjunktur som kan bli både lång och djup.

- Då är kulturen och fritiden ännu viktigare för människorna.

Turistchefen Eva Hofstrand anser att Sandviken nu kan börja marknadsföra sig som en riktig turistort med starka varumärken som Göransson Arena, Kungsberget och Högbo Bruk.

- Det som sker nu på olika håll är jätteintressant och kommer verkligen i rätt tid. Det blir många jobb under byggtiden och det skapar förutsättningar för entreprenörskap inom nya branscher.

Maya Olsson, chef för Göransson Arena, möter allt oftare personer som klurar på olika företags- eller arrangemangsidéer inför invigningen av kvartsmiljardbygget någon gång i vår.

- Det känns som att den kreativa processen redan är igång. Det är många människor som ser nya möjligheter öppna sig. Jag får frågor och funderingar om allt från rally till golf. En del ser möjligheter direkt, andra behöver mer tid på sig. Det tar säkert tre år innan alla förstår hur man kan använda arenan på bästa sätt.

Direkt ger arenabygget jobb för marknadsförare, eventchef, tekniker, fastighetsskötare, golvläggare, biljettförsäljare, p-vakter och kioskbiträden. Indirekt skapas det jobb via restaurangföretaget som flyttar in i multiarenan, ett nationellt idrottsskadecentrum som också hyr in sig samt genom hotell, städbolag, mackar, bussföretag med flera.

- Även om det inte bara blir nya, fasta heltidsjobb inom alla områden så skapas det väldigt mycket ny sysselsättning.

De ansvariga för Göranssonarenan och Kungsberget har redan träffats och börjat diskutera ett framtida samarbete.

- Vi är perfekta för varandra. När det är lågsäsong i Kungsberget kan vi använda boendet där och tillsammans kan vi skapa attraktiva paket, säger Maya Olsson


Fakta. Investeringar

På gång:

Kungsbergets förvandling till skidort enligt en femårsplan 500 miljoner

Göransson Arena, multiarena och bandyhall som invigs i vår 250 miljoner

Kulturhus i centrum 65 miljoner budgeterat

Multiarena för bland annat innebandy i Stadsparken Kostnad okänd

Nyligen klart:

Friidrottsarena i Björksätra 20 miljoner

Konstskidspår i Högbo 21 miljoner

Läs mer i Arbetarbladet


Valfrihet i hemtjänsten




Valfrihet i hemtjänsten

Nordanstigs kommun ska tillsammans med Ljusdals kommun utreda förutsättningarna för att införa ett valfrihetssystem inom hemtjänsten. Tanken är att den som beviljas service och stöd själv ska kunna välja vem som ska utföra arbetet, antingen kommunens hemtjänst eller någon annan som auktoriserats av kommunen.

Läs mer i Hudiksvalls Tidning

Nu har Dyng-Bengts blogg blivit uppdaterad ...




Nu har Dyng-Bengts blogg blivit uppdaterad ...


Han och Diesel Doris har blivit riktigt tekniskt avancerade ...


Du kan nu gå in och rösta på veckans fråga där, som nu handlar om mackdöden.


Spela musik på deras ipod ... Det är en bra blandning som bör kunna passa de flesta.


Du kan följa nedräkningen till nästa ansökningsdag för landsbygdsprogrammet ...


Man har lovat att utöka med en nedräkning till nästa ansökning för varje LEADER-område när dessa kommer ut med nya datum.


Man har öppnat ett "speaker's corner" där du kan gå in och lämna dina kommentarer kring allt som hör landsbygden till


Längst ner på sidan kan du följa nedräkningen till vår nästa Landsbygdsrikdag som kommer att vara i Sunne


Följ länken till deras blogg


Med vänlig hälsning


Christer Kallin


Dyng-Bengt spanar på Västmanland...





Hej Dyng-Bengt här,


Nu är det dags för en spaning igen...


Jag tog se-pe lådan och drog till en kooompiiis i Västmanland förra veckan. Vi kan kalla han för Lill-Snorre för det gör jag sedan jag såg det där barnprogrammet Midgård på TV för x antal år sedan och dessutom är han en riktig viking. Vi hade samlats ett gäng för att diskutera lokal utveckling på landsbygden. Då brukar det alltid vara högt i tak och vi är inte alltid överens som till exempel när vi diskuterade lokala planer i bygder och serviceförsörjningsplaner i kommunerna och hur dessa bör höra ihop med landsbygdsprogram i kommun, län, region samt senare i ett nationellt program där man börjat ifrån rätt håll med bygderna... Eller varför vi inte har mindre krångel så att vi kan få ha fler gårdsbutiker där landsbygdens lokalproducerade mat kan frodas och växa i försäljningsvolym samt varför den enda klöver som mjölkbönderna får se efter alla kostnader är betalda är på ängen. Men att det kanske är det som är poängen för Milko och andra medlemsägda företag som skall jobba för medlemmarnas bästa. Istället vill man se dagens bonde bära kostym och ha en bank som är rädd om denne bonde för att de äger 110% av gården. Det är då det är så härligt när en av oss brukar säga att mamma hennes är kristen och pappa är muslim och att hon därför är jättebra på konfliktlösningar så vi kallar henne för vår egen kris-mus. Hon bara går in och får till det så att vi är överens om att vi är oense.


Det var då jag insåg att i alla kooompiis-gäng och föreningar finnes det alltid någon som är "nallta klent grädda". Om ni tänker efter så vet ni mycket väl att så är fallet, eller hur...? Dessutom vet ju alla om det men om det skulle var så att du inte vet om vem det är som är "klent grädda" så kanske du skall klia dig i huvudet och fundera en sväng. Hur det står till mer den här killen får ni själv avgöra ...


Han berättade att han just varit utomlands och kommit hem ifrån Thailand. Han berättade ingående om allt han hade varit med om på ett personligt vis som han alltid brukar göra. Till sist säger han att kvinnorna där borta är helt underbara. "De älskar mig och skrattar till alla mina skämt men en av dem frågade om jag var väldigt rik och när jag frågade varför hon trodde de så sa hon: ‘Ja men du är ju så fet...' och sen la hon till att jag skulle få ta med henne hem för 20 dollar men då tyckte jag måttet var rågat för inte rackarn tänkte jag åka med Ryan Air hem."


Jag undrar om det inte var några språkförbistringar där och det inte var immigrationsfrågor hon pratade om utan det bara var ett sätt att sälja en god frukost till dagen efter... Men slutet blev gott med tanke på hur samtalet började och vi hittade alla vem som var "nallta klent grädda" och han kanske började förstå att han blev missförstådd...


Nä nu har jag inte tid med Er längre för nu skall jag ut till djura ...


Med vänlig hälsning



Dyng-Bengt

Er egna lilla skitstövel


Dyng-Bengt från gården på finnskogen





Hej Dyng-Bengt här,


Nu skall jag delge er några tankar om vad som hände mig idag. I morse var jag ut till lagårn som vanligt och hunden var med för han brukar sitta i hundgården medans jag gör lagårn. Till saken hör att han inte tyck om kattern eftersom deras stora nöje i livet är att reta gallfebern på han ifrån andra sidan staketet på hundgården. Men idag hade de bestämt sig för att kaxa till sig lite extra mitt på gården och hunden tvärryckte till och jag satte mig på röva med en duns och hund slet sig. Det var nu ordet katta-pult fick en ny betydelse för mig. Vilken tur att de hade ett försprång så att de klarade sig.


Nu när jag står här och har ont i rompa samtidigt som jag tycker synd om mig själv så kom jag att tänka på hur roligt det skulle vara och ta se-pe lådan ner till Stockholm och gå in på något av dom fiiiina gymmen som finnes där. Nu vet jag inte varför jag kom att tänka på älgarna Viktoria och Daniel i älg-parken här på bygda men tänk att ta på sig bya-kostymen med vadmalsböxern, hellyhansen, toppluva och ett par rullskridskor samt därefter ställa sig på rullbandet och bara glo på dessa björkvier med en rökig whiskey i hand och ropa "se så, jobba på bara knubbis...1-2-1-2-1-2. Visst är det en kul tanke att kunna ge tillbaka till alla som tycker livskvalitet enbart består av att banta och vara perfekt och sedan titta snett på dem som inte passar in i nyckelhålet.


Nä nu har jag inte tid med det här längre för nu ska jag på möte...


Med vänlig hälsning


Dyng-Bengt

Er egna lilla skitstövel


Vardagsfisk ska locka turister



Vardagsfisk ska locka turister

Gädda och abborre kan göra Hälsingland bättre på att locka fisketurister. - De utländska fiskare som kommer betalar minst lika mycket som för en semesterresa till Thailand, säger Mikael Carstein, FAST - fiskevårdsgruppen.

Läs mer i Ljusdals Posten

En junta för traktorbitna Järvsöbor




En junta för traktorbitna Järvsöbor

Säg syjunta och ur minnet från barndomen kommer en bild på tanter som broderar, stickar eller virkar.
Men traktorjunta?- Jag läste om något liknande i en tidning och tänkte att vi kan väl också fixa en, säger Mikael Hjalmarsson i Vik, Järvsö, som håller med lokal där fem män från trakten kan skruva, svetsa eller vad det är som behöver göras på de gamla traktorerna.

Läs mer i Ljusdals Posten

Rosenlöfs ska renoveras för framtiden




Rosenlöfs ska renoveras för framtiden

Originalet är alltid bäst! - Och det här är enda originalet som finns i Sverige, säger Kjell Andersson, en av männen bakom Rosenlöfs tryckeri i Kungsgården.

I dagarna har Tommy Kjellvertz från Stockholm varit på plats för att renovera den gamla sättmaskinen Linotype från 1929. Han behövde inte många minuter på sig förrän rasslet av de gamla matriserna hördes.

- Det handlar mest om rengörning och att ändra lite på inställningarna så ska den här maskinen bli som ny igen, lovar Kjellvertz, som i dag är den ende som klarar av att renovera de gamla maskinerna som fanns i ett tryckeri långt före offsettiden.

Det finns tre större tryckerimuseer i Sverige. Förutom Rosenlöfs finns ett i Helsingborg och ett i Linköping.

- Men de tryckerimuseerna har fått sina maskiner från olika håll. Här på Rosenlöfs var det full produktion innan konkursen var ett faktum i början av 1974. Då gick sätteripersonalen hem och precis så ser det ut i dag också, förklarar Kjell Andersson.

Kjell började faktiskt sin bana på Rosenlöfs. Året var 1957 när han fick börja springa ärenden åt de anställda.

- Sedan blev jag handsättarlärling fram till att jag slutade 1966. Därefter har jag tillbringat många år på Sandvikens Tryckeri, berättar Kjell.

Rosenlöfs har fått 100 000 kronor av Riksantikvarieämbetet för att renovera maskinerna i det unika tryckeriet.

- Vi sökte bidrag och fick det och sedan ringde Tommy Kjellvertz och undrade om vi hade några gamla matriser. Det var så vi fick kontakt med varandra och Tommy lovade direkt att ställa upp och hjälpa till, berättar Kjell Andersson.

Rosenlöfs tillsammans med Flottningsmuseet i Gysinge ska enligt kultur- och fritidsnämnden i Sandviken försöka vidga verksamheten och locka flera besökare.

- Den här typen av museum kan aldrig bli självgående. När vi tar hit skolklasser och guidar dem runt tar vi inget betalt av dem. Vi måste ha råd att visa den unga generationen hur tryckning gick till förr i världen, menar Kjell Andersson.

Nu görs det lite arbeten i tryckeriet. Det trycks visitkort och olika former av exlibris.

- Problemet är att vi inte kan ta åt oss hur många arbeten som helst. Det är ju faktiskt ett museum, menar Kjell.

Meningen är att flera maskiner ska renoveras innan upprustningsprojektet är klart. Det är valsarna som har tagit mest skada.

- Flera av maskinerna har faktiskt remdrift. När elströmmen kom till Kungsgården 1913 var tryckeriet den tredje inrättningen som fick el. En motor drev flera maskiner med hjälp av remmar.

Den gamla falsmaskinen på övre våningen drivs med remdrift. Den är från 1912 och måste handmatas. Vid demonstrationskörningen stoppade Åke Söderquist in papperet med måtten 46 x 64 centimeter och fick ut det som 16 sidigt A5-format.

- Tre vikningar behövs för att göra det. Maskinen klarar också en fjärde vikning och då får vi fram 32 sidor, berättar Söderquist.

Läs mer i Gefle Dagblad


Ny träffpunkt i Sibbhult




Ny träffpunkt i Sibbhult

Sedan Bus gick i konkurs har den gamla macken stått öde. Men nu vajar Göinge näringslivs flagga på tomten och snart kan macken åter vara en naturlig träffpunkt.

- Vi ser möjligheter här, säger Torbjörn Lindh, vd för Göinge näringsliv.

I går morse skrev han på köpekontraktet för den gamla macken i Sibbhult, och någon timme senare blev planerna för byggnaden offentliga.

På skylten utanför kommer det att stå "Göinge varuhus" för att knyta samman verksamheten med hemsidan som ska marknadsföra kommunens företagare.

- Det blir en filial för Göinge näringsliv, säger Torbjörn Lindh. Det här kan bli en träffpunkt i samverkan mellan kommun, näringsliv och föreningsliv.

Lokalen ska renoveras både invändigt och utvändigt. Göinge näringsliv har fått ett projektanslag på 457 000 kronor, varav 300 000 ska användas till renoveringen.

- Vi kommer bara att använda lokala entreprenörer som är medlemmar i Göinge näringsliv, säger Sylvia Persson från Göinge näringsliv och Queenia.

Den gamla macken som ligger centralt i Sibbhult ägdes tidigare av BUS, Byutveckling i Sibbhult. När den ekonomiska föreningen gick i konkurs lyckades konkursförvaltaren inte sälja fastigheten, trots att tomten är sanerad. Men eftersom Göinge näringsliv kunde ta över BUS projektansökan, som redan skickats in till länsstyrelsen, slog man till och köpte fastigheten för 300 000 kronor.

Förutom Göinge näringsliv samfinansierar både kommunen och lokala företag den nya knutpunkten som först och främst ska vara öppet under sommarhalvåret. Planerna är att turistinformation, försäljning av lokala företagares varor och en outlet ska samsas under samma tak.

Torbjörn Lindh säger att han är öppen för andra tankar och idéer.

- Ungdomarna skulle kunna ordna ett sommarkafé här till exempel.

I slutet av april är det tänkt att lokalen ska vara iordningställd för att öppnas till sommaren.

Läs mer i Kristiandsbladet

Ekokött ska packas i gammalt sjukhuskök




Ekokött ska packas i gammalt sjukhuskök

Företaget Grön ko köper Säffle sjukhus gamla kök för att göra om det till ett köttpackeri, uppger Säffle-Tidningen.

Företaget driver en saluhall med kafé och försäljning av bland annat ekologiskt kött från Mässviks gård. Företagets ägare Christina Jonsson säger till tidningen att de nya lokalerna behövs för packning och distribution av deras 20-kilos köttlådor samt för produktion av andra produkter och tillagning för kaféets räkning.

Grön ko ska också försöka bygga sitt eget varumärke. Enligt Christina Jonsson finns ett klart intresse för närproducerad mat.

Läs mer i tidningen ATL


Spånbrist drar upp pris på pellets




Spånbrist drar upp pris på pellets

Marknadsledande Neova, höjer nästa vecka priset på bränslepellets med ännu en hundralapp. Lågkonjunktur i sågverksindustrin har skapat brist på den naturliga råvaran, sågspån.

- Spånläget är litet ansträngt vilket i praktiken innebär att vi får åka längre för att få tag i tillräckliga volymer, säger Marcus Rejnevik, chef för marknadskommunikation hos Neova som höjde priset på pellets i småsäck med 100 kr per pall (832 kg) i november.
Ytterligare en höjning, med 100 kr, blir det nu på måndag. Senaste höjningen dessförinnan gjordes i oktober 2006.
- Eftersom tendensen varit synlig ett tag har vi installerat utrustning så att vi kan mala ner rundved till råmaterial.
Marcus Rejnevik understryker att det inte handlar om att förnya sortimentet utan om att säkerställa pellettproduktionen så att kunderna inte riskerar brist på bränsle. Sågspån är fortsatt den optimala pelletråvaran, ren, homogen och klar att pressa. Att mala rundvirke är sämre, i alla fall dyrare, även om man knappast använder prima virke.
- Men det är ren trävara och även om det inte är snyggt kan det vara en bra bränsleråvara.

Även utan konjunkturnedgången hade det sannolikt blivit aktuellt att låta sekunda virke gå till bränsle. Förr eller senare.
- Det var länge sedan det fanns sågspån över så att det verkligen var en restprodukt. Har man inte gjort pellets har det gått till spånskiveindustrin eller direkt till värmeverken som bränsle.

Liksom med de slopade miljöbilsförmånerna lär vi få höra "Vad var det vi sa. Inget får vara billigare så länge". Hur prisutvecklingen kommer att se ut framöver är det heller ingen som vet.
- Men jag är övertygad om att prisskillnaden mellan pellets och olja inte kommer att bli mindre. Inte mellan pellets och el heller för den delen, säger Marcus Rejnevik som inte ser att läget ger utrymme för prisspekulationer.
- Det ligger ingen opportunism bakom prishöjningarna. Det finns så många pelletleverantörer att den som höjer priset på spekulation inte skulle bli långlivad.

Tomas Isaksson, ordförande i Pelletsindustrins Riksförbund, PiR, håller med.
- Får marknadsekonomin råda rör sig priserna både uppåt och neråt. Dagens priser är "all-time-high" men råvarukostnaden har gått upp och förändrade volymer medför också kostnader. Det går inte att tjäna oskäligt med pengar på pellets för då kommer det nya aktörer. Skulle priserna stiga över en viss nivå, var den nu ligger, så förser baltländerna gärna den svenska villamarknaden med pellets.

I dag handlar det om att hitta råvara så att miljoninvesteringarna i fabrikerna kan göra nytta också när helgerna fått sågverken att stå still i fyra veckor. Producenter som bara kan använda torra råvaror har jättebekymmer med sin råvaruförsörjning så spån ur rundvirke är en tänkbar lösning för fler.
- Dagens biproduktspriser från sågverken ligger på en nivå som tangerar energivedsmaterialet och merkostnaden för att upparbeta ved till pelletråvara är trots allt inte mer än 100-150 kronor per ton.

Läs mer i Tidningen ATL

Älgkorv ska sälja Matlandet Sverige i Tyskland




Älgkorv ska sälja Matlandet Sverige i Tyskland

En handfull producenter och två landslagskockar ska lansera Sverige som Europas främsta matland. Jordbruksministern öppnade Sveriges monter på Grüne Woche.

Eskil Erlandsson kan ha hittat sitt egentliga kall. Han staplar lax och korv på knäckebröd med fart och förtjusning. Sveriges ambassadör i Tyskland, Ruth Jacoby, tvingas medge att jordbruksministern är den bättre kallskänkan av de två. Båda är på plats i det gigantiska mässområdet Messe Berlin för att inviga den svenska montern. Regeringen har lagt runt tre miljoner kronor för att få 325 kvadratmeter på en av världens största konsumentmässor, Grüne Woche.
- Sverige är kanske inte det första landet man tänker på när man tänker på fin mat. Det vill jag ändra på, sa Eskil Erlandsson vid invigningen.

Det mesta av utrymmet i montern tas upp av serveringen där två rätter erbjuds; en tunnbrödsrulle med älgkorv och lingon- och senapssås och ett knäckebröd med olika svenska delikatesser. Ulrika och Sofia Brydling, kockar, systrar och medlemmar i det svenska kocklandslaget har tagit fram menyn med utgångspunkt från de deltagande producenterna.
- Älgkorven med lingon är ju väldigt svensk, och passar bra i Tyskland. Med knäckebrödstallriken ville vi helt enkelt visa upp så många producenter som möjligt, förklarar Ulrika Brydling som ska laga mat i montern hela mässveckan.
En utställare som fått med sina produkter i båda rätterna är Annika Schrewelius som driver Hagelstads gårdsmejeri. Hon är en av fyra producenter från Öland som kommit med tack vare en särskild satsning från ön. Ost- och getköttsproducenten är övertygad om att Eskil Erlandssons ambition att göra Sverige till ett land som sammankopplas med Europas bästa mat är fullt genomförbar.
- Förutsättningarna finns, men vi har tappat mycket under perioden med industrialiserad mat. Vi måste få tillbaka kunskapen, säger Annika Schrewelius.

Förutom de fyra ölänningarna representeras de svenska producenterna av snapsen Elkschnapps och ett nätverk av tyska importörer av svenska specialiteter som polkagrisar och laxkorv. Visit Sweden och Bo på lantgård ställer också ut.
- Alla är otroligt bra exempel på den regionala kompetensen som bara växer, säger Evert Bränd som varit projektledare för den svenska montern.
1 600 utställare från 56 länder slåss om uppmärksamheten från de 400 000 besökare som väntas under veckan. Den svenska montern skiljer ut sig från de flesta andra genom att nästan helt undvika att spela på exotism.

Norge har till exempel trängt in samer, folkdräkter, lusekoftor och mytiska varelser i sin monter. Sveriges enda eftergift åt nationella stereotyper är älgvarningsskyltar på menyskyltarna och lågt spelad Abba i högtalarna. Och den blågula väggen bakom serveringen som antagligen mest för tankarna till Ikeavaruhus. Enligt Evert Bränd är den diskreta stilen ett medvetet val.
- Vi vet ganska väl vad tyskarna gillar och förknippar med Sverige. Kocklandslaget är välkänt i Tyskland, tävlingsgastronomi är mycket större här än i Sverige.

För att locka besökarna till den svenska montern har man annonserat i ett utskick inför Grüne Woche som gått ut till 1,5 miljoner hushåll i Berlinområdet. Några mer specifika mål för vad som ska uppnås med närvaron på mässan finns inte.
- Det är svårt med mätbara mål på en mässa. Vi ska träffa så många tyskar som möjligt och presentera Sverige som en matnation, säger Evert Bränd

Läs mer i Tidningen ATL

Studenter formar framtidens miljöhus



Vilken dröm att ha ett hus som värmer upp sig själv...


Studenter formar framtidens miljöhus


Visst skulle det vara härligt med ett hus som värmde upp sig själv? I framtiden är det möjligt med hjälp av passivhuset.

- Jag vill absolut ha ett passivhus i framtiden, säger Robert Yngvesson som läser till byggnadsingenjör på Högskolan i Gävle. Tillsammans med fyra andra studenter har han varit med och utformat en modell på hur framtidens miljöhus kommer att fungera.

I går visade Byggnadsingenjörsprogrammet upp sina småhus för allmänheten på Högskolan i Gävle.

19 studenter har under hösten jobbat med ett projekt som går ut på att designa en modell av ett hus. De ska med tekniska lösningar också tillgodose en tänkt kunds speciella önskemål. Robert Yngvesson har varit med i gruppen som riktat in sig på passivhus.

Framtidens alternativ

- Passivhus är framtidens miljövänliga alternativ. De är extra isolerade med en halvmeter tjocka väggar, ett specialutformat ventilationssystem och med solfångare på taken som gör att husen uppvärms automatiskt till och med på vintern, säger gruppmedlemmen Robin Andersson. De är dyra att bygga men man tjänar mycket på att ha ett passivhus i längden.

Det finns dock vissa risker med passivhusen.

Om ventilationen slutar fungera eller om det blir väggläckage riskerar huset att mögla på bara tre-fyra år.

- Men så länge man inte fuskar utan är noggrann med bygget så är risken liten, enligt Robert Yngvesson.

Läs mer i Arbetarbladet


Strandbebyggelsen ökar



Tänk att få prioritera sin tillvaro och vakna upp med denna vy från köksfönstret.
Vilket lyft det skulle bli med ännu attraktivare livsmiljöer på landsbygden

Strandbebyggelsen ökar

Kommunerna tar in strandskyddet och behovet av landsbygdsutveckling i översiktsplanerna.

Läs mer i Hudiksvalls Tidning

Polisstationen ska avvecklas



Så här såg det ut när man hotade att lägga ner i Ockelbo


Polisstationen ska avvecklas

Polismyndigheten i Gävleborgs län vill lägga ner polisstationen i Nordanstig. Nordanstigspolisen och kommunledningen är kritiska mot förslaget.

Läs mer i Hudiksvalls Tidning

Interpellation om nedläggning av bensinmackar och servicen på landsbygden





Kammarens protokoll

Riksdagens snabbprotokoll
2008/09:57
Torsdagen den 15 januari
Kl. 14:00 - 21:39

7 § Svar på interpellation 2008/09:176 om nedläggning av bensinmackar och servicen på landsbygden

Anf. 25 Näringsminister MAUD OLOFSSON (c):

Fru talman! Monica Green har frågat mig vilka initiativ jag har tagit för att behålla en press på oljebolagen, vilka initiativ jag har tagit för att mildra nedläggningen av bensinmackar samt vilka verktyg jag har använt för att servicen på landsbygden ska samordnas. 

Regeringens politik för regional tillväxt innehåller ett flertal verktyg för att mildra effekter av strukturomvandlingen när det gäller kommersiell service, inklusive drivmedel, i olika landsbygder. Stödet till kommersiell service är ett mycket viktigt verktyg för att möjliggöra den regionala nivåns insatser på detta område. År 2007 användes drygt 34 miljoner kronor för åtgärder till bland annat dagligvarubutiker och drivmedelsstationer i gles- och landsbygder. 
Regeringen föreslog i budgetpropositionen för år 2009 ytterligare 50 miljoner kronor till insatser inom serviceområdet. Riksdagen biföll detta i december förra året, och samma dag beslöt regeringen att använda en del av pengarna till att uppdra åt Länsstyrelsen i Värmlands län och Länsstyrelsen i Dalarnas län att under 2009 utarbeta modeller för att trygga tillgängligheten till kommersiell service i hela landet. 

Prioriterade områden ska vara drivmedelsförsörjning samt samverkan mellan kommersiell och offentlig service. Modellerna ska vara användbara i alla delar av landet och visa hur insatser på detta område kan komplettera varandra och samordnas för att på så sätt förstärka effekterna av varandra. 

Aktörer på regional och lokal nivå har avgörande roller i den regionala tillväxtpolitiken, inte minst när det gäller att utveckla den kommersiella servicen. Regeringen har därför beslutat att 30 av de 50 miljonerna ska gå till att öka den regionala nivåns möjligheter att intensifiera sina insatser. Resurserna ska i första hand riktas mot att stärka tillgången till drivmedel, detta mot bakgrund av att efterfrågan på stöd kan väntas öka. 

Regeringen har också beslutat att regionala serviceprogram ska tas fram. Dessa program ska ha fokus på en ökad samverkan mellan olika typer av offentlig och kommersiell service. Det är viktigt att samordna olika typer av service i gles- och landsbygder för att på så sätt stärka befintliga servicepunkter. 

Dessa insatser ingår som viktiga delar i den strategi för att stärka utvecklingskraften på Sveriges landsbygder som för närvarande utarbetas inom Regeringskansliet. Arbetet med strategin har varit inriktat på att ta fram och utveckla förslag som tar till vara den utvecklingspotential och de resurser som finns på den svenska landsbygden. Den redovisning som Konsumentverket lämnade till Näringsdepartementet i början av augusti, och som Monica Green i sin interpellation refererar till, utgör ett underlag i detta arbete.  Även de regionala genomförandestrategierna för det nationella landsbygdsprogrammet 2007-2013 innehåller åtgärder för att utveckla den lokala servicen. 

Regeringen beslutade vidare i juni 2007 att ge ett utökat och mer långsiktigt stöd till Riksorganisationen Hela Sverige ska leva genom ett verksamhetsbidrag på totalt 41 miljoner för åren 2008-2010. Ett område som regeringen då satte särskilt värde på var just insatser för lokal mobilisering och lokala servicelösningar. Bidraget har bland annat möjliggjort försöket med det så kallade bymackskonceptet som nu sprids över landet. 
Landsbygdsområden har olika förutsättningar, och vilka servicelösningar som är mest lämpliga på en viss ort avgörs bäst av lokala och regionala aktörer. Jag förväntar mig att även bensinbolagen deltar i såväl det nationella som det regionala och lokala arbetet. Målet är att alla ska delta på sitt sätt och utifrån sina förutsättningar och på så sätt medverka till hela landets gemensamma tillväxt. 


Anf. 26 MONICA GREEN (s):

Fru talman! Tack så mycket, Maud Olofsson, för att vi ska debattera den här frågan ännu en gång. Jag har återigen interpellerat, eftersom jag tycker att det har kommit fram nya uppgifter i samband med att mackdöden aldrig tar slut. Den bara fortsätter och fortsätter och fortsätter. 

Maud Olofsson och jag har tidigare debatterat denna fråga. Redan förra gången, för ett halvår sedan, hänvisade hon till att Konsumentverkets rapport skulle vara underlag. Det var samma svar i dag, så det arbetet har antagligen inte påbörjats på departementet än. Det är det ena skälet till varför jag ville ställa interpellationen en gång till. 
Gles- och landsbygden är väldigt hårt utsatt. Hittills har gles- och landsbygden drabbats mycket, mycket hårt av att den blå alliansen vann valet. Det är rationaliseringar och varsel. Små och medelstora företag har nu efter högkonjunkturen återgått till att varsla. Arbetslösheten ökar, bland annat i Skaraborg. 

Skultorp, Timmersdala och Tidan är några exempel i min hembygd som nu är drabbade av nya macknedläggningar. Jag skulle vilja ha en kommentar av Maud Olofsson om detta, eftersom gles- och landsbygd är så hårt drabbade. 
Vi socialdemokrater har avsatt ytterligare medel i vår skuggbudget för att kunna samordna service på landsbygden, och det skulle även kunna innehålla drivmedel. Man skulle kunna hjälpas åt inom de här branscherna för att ha kvar bland annat bensinbolag. Den var den första anledningen. 

Den andra anledningen var att Maud Olofsson har sagt att hon ska ha ett hårt tryck på oljebolagen för att de inte ska lägga ned. Då undrar jag om Maud Olofsson tycker att hon har varit framgångsrik i arbetet. 
Min tredje fråga är ställd av det skälet att det finns en missuppfattning enligt mitt sätt att se det, och jag undrar om Maud Olofsson också anser att det är en missuppfattning, med anledning av att det finns ett krav på att man ska tillhandahålla alternativa drivmedel om man försäljer över en viss mängd. Många tror att det har med mackdöden att göra. 

Jag har inte hört Maud Olofsson säga att det har med mackdöden att göra, men jag har hört andra, bland annat folkpartister, säga detta. De har uttalat sig på DN Debatt om att nu måste denna lag ändras, och eftersom det är den borgerliga regeringen som styr nu kan de ju ändra lagen om de vill. 

Men uppenbarligen har Maud Olofsson inte tyckt att lagen behöver ändras eftersom det inte har gjorts. Då är frågan: Har Folkpartiet uppvaktat Maud Olofsson med anledning av den DN Debatt-artikel de hade om att de krävde att den så kallade pumplagen skulle stoppas? 
Det var mina tre frågor. 


Anf. 27 KRISTER ÖRNFJÄDER (s):

Fru talman! Med anledning av Monica Greens interpellation har jag tagit tillfället i akt att ställa ett par frågor, jag också. Skälet är att jag i november månad ställde en fråga till näringsministern, ungefär enligt följande: 
Antalet bensinmackar har minskat kraftigt de senaste åren. Bensinmackarna är ofta väldigt viktiga ekonomiska nav för företag och enskilda personer på många mindre orter. Problemet nu när så många mackar har lagts ned har uppmärksammats av många, bland annat av organisationen Svensk Bensinhandel. De har överlämnat ett förslag till näringsministern om att upprätta en försörjningsplan så att behovet av drivmedelförsörjningen fördelas geografiskt. 

Förslaget innehåller även ett förslag till att skapa en strukturfond, och det lär pågå ett arbete inom Regeringskansliet där förslag ska tas fram för att förhindra att bensinmackarna i glesbygden försvinner helt. 

Jag ställde en fråga till ministern om hur hon avser att presentera ett förslag som förhindrar att bensinmackarna läggs ned. Jag fick delvis samma svar som Monica har fått i dag. 

Det som är nytt sedan dess och som ministern har lämnat svar på i dag är att man i december förra året gav ett uppdrag och anslog pengar till länsstyrelserna i Värmland och Dalarna för att under 2009 utarbeta modeller som ska trygga tillgängligheten till kommersiell service i hela landet. Prioriterade områden skulle vara drivmedelsförsörjning och samverkan mellan kommersiell och offentlig service. Det är väl det nya som har tillkommit. I slutet på svaret hänvisar också ministern till att hon förväntar sig att även bensinbolagen ska delta i detta. 

Jag har framför mig en tidningsartikel från december månad där överskriften är "Mackkartan ritas om". Det är väl det svar som ministern har fått från bensinbolagen. Det är Statoil som har köpt alla Jetstationer i Sverige. De säger så här: Vi kommer själva att lägga ned närmare 400 stationer. 

Jag vet inte vilken medverkan som regeringen räknar med, om det här är ett utfall och ett praktiskt exempel. Vi kan se den här typen av artiklar över hela Sverige. Fler bensinmackar kommer att gå under. Det kommer inte var dag, men någon gång i veckan dyker de upp. Det är ju tillräckligt allvarligt eftersom vi inte har så många bensinmackar. Varje gång som det här inträffar är det ett antal som riskerar att försvinna. 

Jag har två frågor. 

Ministern har förväntat sig att man från länsstyrelserna i Dalarnas och Värmlands län ska återkomma under 2009. Finns det någon tidsplan för det här? Med den takt som man kan läsa om i tidningarna är risken annars att de flesta stationer är borta och vi alltså inte har någonting att bygga på. 
Sedan skulle jag vilja ha reda på om ministern har fått något praktiskt förslag som man kan ta ställning till utifrån att man vill att bensinhandeln ska hjälpa till. Har det blivit något gensvar, förutom nedläggningsbesked? 


Anf. 28 Näringsminister MAUD OLOFSSON (c):

Fru talman! Det är naturligtvis så att regeringen är oerhört aktiv i den här frågan därför att vi är angelägna om att det ska finnas en bra service ute på landsbygden. Jag bor ju själv ute på landsbygden så jag vet på ett ungefär hur läget kan vara. 

Det som händer nu är naturligtvis en strukturförändring inom bensinbolagen. Den är kopplad både till att vi har haft ett relativt stort och väl utbyggt nät på det här området och, vill jag påstå, till att det finns en del konkurrensfrågor på det här området. Vi är inte ensamma om att drabbas av detta. Det är några fler länder som har ungefär samma utveckling. 

Det vi har gjort är att vi har tillfört extra resurser. Jag noterade att Socialdemokraterna hade lagt 20 miljoner kronor. Vi lägger 50 miljoner kronor i ökat stöd till insatser på landsbygden för den här typen av åtgärder, varav 30 nu ska gå till att stärka drivmedelsförsörjningen på landsbygden. 

Det jag tror att vi behöver hitta är lokala servicelösningar. Det har varit min modell ända sedan jag började engagera mig i landsbygdsutvecklingsfrågorna. Det som växer fram nu är ju lite alternativa servicelösningar som inte i alla stycken är hänvisade till de stora oljebolagen utan man hittar nya leverantörer där man kan pressa priser och där man också kan använda en annan teknik som gör att vi kan få en väl fungerande service. Då har vi sagt att vi är beredda att gå in med de här resurserna och ge stöd till kommersiell service för att underlätta en sådan utveckling. 
Dalarna och Värmland har kommit långt med det här. Jämtland har också jobbat väldigt bra. Det jobbas på många håll i landet. Vi sitter inte och väntar på att de ska komma med en rapport. Vi tycker att de erfarenheter som man har från de här länen ska spridas vidare. Det gör vi kontinuerligt nu. Vi kommer inte att sitta och vänta på att de är färdiga med sin rapport för att sedan komma ut, utan här har vi ständiga diskussioner mellan länsstyrelserna för att dela med oss av erfarenheter från de ställen där man har lyckats bra. 

Det är också viktigt att säga att många av de här nya lösningarna innebär ett lokalt och regionalt engagemang. Jag tror att det är bättre att vi lägger ut ansvaret lokalt och regionalt än att vi centralt säger att där borde det vara en bensinmack och så borde det vara en där. Nu ger vi resurser till länsstyrelserna. Vi ger möjligheter att göra de här investeringarna och hitta de lokala lösningarna tillsammans med Hela Sverige ska leva, som också är hårt engagerat i detta. 

När det gäller pumplagen vill jag säga att jag inte håller med dem som säger att det är pumplagen som är roten till det onda. När vi tittar ser vi att det är 5 av 60 mackar i Värmlands län till exempel som omfattas av nästa steg i pumplagen. Det finns dessutom möjlighet att få dispens från den här delen. Man kan misstänka att det här är ett sätt att skylla ifrån sig när man lägger ned en del av mackarna, men pumplagen är inte det avgörande för att lägga ned bensinmackar. 

Däremot kan man fundera över om man skulle ha utformat lagen på det här sättet om man hade fått vrida klockan tillbaka. Men jag tycker att det är bra att också landsbygden får alternativa drivmedel. Vi kan ju inte ha en situation där storstäderna har alternativa drivmedel men inte landsbygden. Detta måste också komma längst ut i periferin. 
Steg för steg kommer vi att få en ny struktur ute på landsbygden. På vissa ställen är bensinbolagen med och hjälper till. Men jag tror att grunden för att få en bra servicestruktur framöver är att det växer fram lite nya företag som lägger sina order och tar bränslen och annat från andra ställen. Det kanske är så att det i grunden blir bättre lösningar än de vi har i dag, där vi är så hårt beroende av de stora bensinbolagen. Det är åtminstone vad de säger till mig på en del av de här orterna när de beskriver vad de har gjort. 


Anf. 29 MONICA GREEN (s):

Fru talman! Först och främst ska jag ge Maud Olofsson beröm. Jag tycker att det är bra att Maud Olofsson står upp för pumplagen. Det är bra att visa att även gles- och landsbygd behöver alternativa bränslen. Det är det som bilister i framtiden kommer att behöva. 

Jag uppmanar också Maud Olofsson att prata med sina kompisar i Folkpartiet. Jag förstår att de inte har haft någon framgång utan att de utförde ett spel för gallerierna. De låtsades som om de skulle trycka på i regeringen, men de gjorde inte det utan skrev bara en debattartikel för att få lite kortsiktiga politiska poäng. 

Jag är glad över att Maud Olofsson står upp för pumplagen. Det är också viktigt att vi förklarar detta för många ute i gles- och landsbygd. Det är många som har fått uppfattningen att bara för att kravet på alternativa bränslen finns så lägger man ned bensinbolag. Där är Maud Olofsson och jag överens, och jag är glad över det. 
Sedan undrar jag hur det har gått med påtryckningen på oljebolagen. Där uppfattade inte jag att Maud Olofsson hade något svar. Maud Olofsson skulle ju utöva påtryckning på oljebolagen och på bensinbolagen. Tidigare har Maud Olofsson också sagt att konsumenterna måste använda sin möjlighet till påtryckning. Problemet har ju varit att det finns för få konsumenter ute i gles- och landsbygd för att vara tillräckligt starka som påtryckare. Där behövs regeringen i sin roll som påtryckare på de stora oljebolagen. Där undrar jag om Maud Olofsson tycker att hon har varit tillräckligt framgångsrik. 

Det kan inte fortsätta i den här takten, med en sådan drastisk mackdöd som vi får uppleva varje månad i Skaraborg, i Värmland, i Småland och överallt. Så kan vi inte ha det. Vi måste se till att människor i gles- och landsbygd får en bra service, att de får möjlighet att handla i affärer, har tillgång till post och kan tanka sin bil med det bränsle som de behöver. Det kan i framtiden vara fråga om el, bensin, biogas eller etanol. Den möjligheten måste finnas även i glesbygden och på landsbygden. Jag uppfattade inte att Maud Olofsson svarade på frågan. 

Gles- och landsbygden har varit hårt drabbade de senaste åren. Efter det att högkonjunkturen tog slut drabbades gles- och landsbygd ytterligare, bland annat med varslen i Skaraborg, stigande arbetslöshet och mackdöden. Det är fruktansvärt för många människor. De måste åka långt för att tanka bilen. Det kan inte vara någon vinst för bland annat miljön. Vi måste se till att människor får den servicen i hela landet. 


Anf. 30 KRISTER ÖRNFJÄDER (s):

Fru talman! Jag ska inte bli långvarig. Jag är, som sagt, här för att hämta in information. Ministern besvarade tidigare min fråga om vilka resultat hon hade uppnått när det gällde att få de traditionella bensinbolagen och oljebolagen att ställa upp med att säga att det inte var säkert att det var fråga om de traditionella oljebolagen utan att man kunde tänka sig nya lösningar med nya bolag och att få hjälp av olika förslag, som man nu använder sig av fortlöpande på olika ställen i Sverige för att hitta nya modeller. 

Har det kommit några nya bolag eller lösningar som kan användas? I den delen av Sverige som jag bor i har jag inte sett några praktiska resultat av det. Därför känner jag helt enkelt inte till hur det ligger till. Finns det ett sådant gensvar? Finns det sådana idéer? Är det meningen att man ska kunna använda de pengar som vi vill anslå och som regeringen har anslagit till att stötta den typen av bolag utan att konkurrensverk och andra lägger sig i och har synpunkter som förhindrar sådana lösningar? Jag pratar alltså om subventioner av olika slag som det kan tänkas bli i ett ingångsskede. 


Anf. 31 CARINA ADOLFSSON ELGESTAM (s):

Fru talman! I Lenhovda i Kronoberg, där jag bor, fanns i början av september två mackar. Sedan kom ett brev hem från det ena oljebolaget. En månad senare fanns bara en mack. Det är inte bara fråga om att det läggs ned mackar över hela landet - främst i glesbygden - men det sker faktiskt också i våra städer. Vi ska komma ihåg det också. 
Det går så lavinartat fort. Jag har haft samtal i dag på förmiddagen med en person som i det här länet är delvis ansvarig för dessa frågor. Han får samtal var och varannan dag från människor som är desperata. De vet inte riktigt vad de ska ta sig till. Det är just att det går så lavinartat fort. 

Vem tar ansvar? Vilka ska ta ansvar? Det är väl lite grann som ministern har varit inne på i de tidigare replikskiftena. Naturligtvis måste branschen vara med och ta en viss del av ansvaret. Jag tror att vi måste göra det alla tillsammans, samhället och branschen på olika sätt. Framför allt tror jag att vi måste börja ta ett ansvar för att vi säger att hela Sverige ska leva. Det finns hur många bra landsbygds- och glesbygdsprogram som helst runt om i våra län och i våra kommuner. Men vad gör vi konkret? Det är väl där någonstans jag känner att vi nu måste visa att vi kan handla. Det går så oerhört snabbt. Vi ser mackdöden, men vi ser också kedjereaktionen hos livsmedelsbutikerna. Detta har pågått under ganska många år. Det är inte ovanligt att bensinmack och livsmedel hänger ihop.  Med privatiseringen av apoteken och borttagandet av kassatjänstservice blir det ytterligare försämringar i glesbygden. Det här är en kedja som ställer människor som bor på landsbygden och i glesbygden inför flera olika konsekvenser. Hur ska de få det inför framtiden? 

Vad händer när macken lägger ned? Då blir det längre att åka för att tanka om man vill bo kvar. Några kommer förmodligen att flytta på grund av att det blir för dyrt att pendla. Många gånger är det de unga människorna. När de unga människorna försvinner och inte bildar familj försvinner barnen. När barnen försvinner försvinner skolan. På sikt blir det en stor förändring vad gäller servicenivån. Det kommer också att påverka så att det blir dyrare omkostnader för äldreomsorgen. 

Vi behöver skapa någon form av nationellt handlingsprogram för att hela Sverige ska leva. Vi måste verkligen mena allvar med att vi vill att hela Sverige ska leva. Då behövs resurser. Det är bra att ministern har avsatt 50 miljoner i det här fallet, men en rättelse är att vi hade 20 miljoner ytterligare utöver de 50 miljoner som ministern hänvisade till tidigare. 


Anf. 32 Näringsminister MAUD OLOFSSON (c):

Fru talman! När det gäller förutsättningarna för landsbygden är jag den i regeringen som har mest erfarenhet av landsbygdsboende. Jag har också jobbat mycket länge med frågorna. Samordnade servicelösningar har varit ett av mina huvudargument för att rädda och utveckla servicen på landsbygden. Jag tycker att det är viktigt att säga att en del av de förändringar som har skett har lett till bättre service. När vi lade ned postkontoren och lyfte in posten i butik blev det bättre service. Jag kan hämta ut posten på lördagar och söndagar, vilket jag inte kunde göra förut.  
Det är viktigt att vi som landsbygdsbor förstår att man måste förändra och förnya en del av servicefunktionerna också på landsbygden och att det i många stycken har blivit bättre. 

Lars Höglund har ett uppdrag att titta på den typen av samordnade servicelösningar. Många av de tidigare lösningar vi har sett har blivit både bättre och effektivare. Det är i det ljuset vi ska se hur vi också utvecklar servicen framöver. 

Det är alldeles riktigt att bränsle, livsmedel och annan service ofta är koordinerade. Om bensinstationen läggs ned blir det också bekymmer för livsmedelshandlaren.  

Det finns exempel från Värmland, Dalarna och Jämtland som har kommit långt. De har hittat nya servicelösningar och nya leverantörer av bränsle. Det är därför jag har bett dessa länsstyrelser att aktivt förmedla kunskapen till de länsstyrelser som inte har varit lika aktiva. Det är därför som vi tillför dessa 50 miljoner utöver de pengar som har funnits sedan tidigare. Det är 50 miljoner mer än tidigare till kommersiell service. Det är också därför vi säger att det ska vara regionala serviceprogram. Det är regionalt som man vet bäst hur det fungerar och vilka lösningar som kan användas. 

Arbetet är i full gång. Det är bra om vi kan hjälpas åt med att mobilisera och hitta de praktiska lösningarna. Det är också därför som vi tillför resurserna så att det finns pengar att investera med. Vi har förstått att med den förändring som sker så snabbt som nu behövs extra resurser för att klara detta. Jag hoppas att resurserna ska komma de som behöver dem till del. 

Vi har sagt att vi ska ta fram regionala serviceprogram. Det uppdraget har lagts ut. Vi kommer att presentera en landsbygdsstrategi där vi går igenom alla åtgärderna som regeringen genomför för att utveckla landsbygden. Det kan handla om infrastruktur, stödet till enskilda vägar och det finmaskiga vägnätet. Det kan handla om utbyggnaden av alternativa energikällor. Det kan handla om strategin för att förstärka de småskaliga livsmedelsföretagen. Det är otroligt mycket saker som nu görs för att stärka landsbygden.  Så här långt kan man säga att utvecklingen när det gäller sysselsättningen på landsbygden har varit god. Men i en global finansiell kris kommer landsbygden att drabbas, precis som andra delar av Sverige och världen. Det är givet. Det är därför som entreprenörskapet och stödet till småföretagen är så avgörande för att man ska få en positiv utveckling här framöver. 

Vi har naturligtvis, som sagt, tagit till oss att denna mackdöd sker. Vi stimulerar utbyggnaden av det förnybara, också med biogaspengar, som nu finns. Det är inte bara etanol, utan det finns också annat. Vi hoppas naturligtvis att nästa steg är ett eluttag där vi kan ladda våra elbilar. Då kommer det inte längre att vara lika dyrt att bygga upp mackar, om vi bara kan stoppa in kontakten i ett eluttag. När vi nu ser vindkraftsutbyggnaden kanske det kommer att vara framtiden för landsbygden.  Men 50 miljoner kronor och de 30 som nu fördelas och sedan också serviceprogrammen är sättet att möta de här delarna, och vi ska hjälpas åt för att hitta de goda lösningarna framöver. 


Anf. 33 MONICA GREEN (s):

Fru talman! Maud Olofsson får det att låta positivt fast det är så svart och det går allt sämre med servicen på landsbygden. Maud Olofsson försöker få det att låta som att hon har gjort något bra. Givetvis har gles- och landsbygdsborna inte märkt av att Maud Olofsson har gjort något bra för dem. När vi lade ned postterminalerna, som Maud Olofsson hänvisar till, var det den förra regeringen som lyfte in post i butik. Det blev en bättre service - det kan jag hålla med om. Det var under vår regeringstid. 

Gles- och landsbygden är hårt drabbad, som jag sade, bland annat i Skaraborg, inte bara när det gäller mackdöden utan också varslen. Jag kan meddela att under tiden som vi har stått här har ytterligare ett varsel kommit i Skaraborg, nämligen att vitvarujätten Electrolux nu varslar i Mariestad. Det blir ytterligare ett hårt slag för skaraborgarna. De som bor runt omkring Mariestad och som tidigare har haft tillgång till en bensinstation på sin lilla ort kommer fortsättningsvis inte att få det. De blir dubbelt drabbade; de kommer att bli arbetslösa, och de kommer inte att kunna tanka sina bilar i framtiden.  Det är tufft för gles- och landsbygden under den här tiden, och det ser inte ut att bli bättre under vare sig det här året eller nästa år. 

Jag vet att Maud Olofsson brukar säga att de såg till att fler kom i arbete. Med förlov sagt var det faktiskt den högkonjunktur som vi var inne i när vi lämnade över till den blå alliansen som gjorde att de nya jobben kom till. Nu är det precis åt andra hållet, och vi kommer att få se både en arbetslöshet på 10 procent och ett större budgetunderskott än när vi lämnade över. 


Anf. 34 CARINA ADOLFSSON ELGESTAM (s):

Fru talman! Jag vill börja med att säga angående post i butik att det är bra för en del men inte för alla. De som bor ute i glesbygden och landsbygden i södra Sverige och har mindre än 30 kilometer till närmaste bank får i dag ingen service i hemmet såsom det var före den 1 december. Det är inte en förbättring för alla. Glöm inte det, ministern! 
Med anledning av det som handlar om mackdöden och den försämrade servicen i glesbygden blir jag lite orolig när ministern säger att det med den här regeringen har blivit bättre på landsbygden och i glesbygden. Tänk att när jag är ute i landet på olika platser och möter medborgare talar de inte utifrån någon ideologi utan utifrån sin vardag och verklighet, och då upplever de inte att det är så. 

Jag känner att det i den här frågan, Maud Olofsson, har gått så pass långt med försämringen av servicen på landsbygden att vi behöver ta ett rejält tag och kanske samarbeta för att samla upp de goda idéerna om hur vi kan utveckla landsbygden och glesbygden. Jag tycker att det är bra att regeringen tänker lämna en skrivelse till riksdagen om landsbygdsutveckling. Vi får se vad den innehåller och hur vi ställer oss till den när den kommer hit. 
Det är bra om man på olika sätt kan stödja Hela Sverige ska leva och stödja våra byalag som runt om i landet gör ett fantastiskt arbete helt ideellt. Det ska vi fortsätta med. 

Jag tror att det viktigaste nu inte är att slå sig för bröstet och säga: Vi har varit bättre och effektivare. Det bästa tror jag är att vi nu sätter oss ned tillsammans och tittar på hur vi med goda idéer och eventuella ekonomiska medel kan hjälpa till för att stötta gles- och landsbygden så att det finns service där i framtiden så att människor kan bo och leva där. 


Anf. 35 Näringsminister MAUD OLOFSSON (c):

Fru talman! När man lyssnar på Monica Green låter det som att allt som går dåligt är regeringens fel och allt som är bra är högkonjunkturens förtjänst. Jag tror, om vi möjligen kan mötas, att det är någonstans mittemellan. Vi har haft nytta av en högkonjunktur, men vi kan också ha gjort en del saker som har varit bra för att skapa sysselsättning och därmed öka inkomsterna för landet. 

Anledningen till att jag säger det här om mackdöden och presenterar det jag gör i dag är att jag ser hur fort det går. Det här blir inte intressant och skarpt förrän det finns konkreta åtgärder, och det är därför jag säger att vi nu tillför de här resurserna för att kunna möta detta. Man måste ha pengar för att kunna investera. Man måste kunna jobba för att få fram de konkreta förslagen. Jag förstår om landsbygdsborna annars blir helt förtvivlade. Vi har tillfört de här resurserna, och det är 50 miljoner ytterligare utöver det som fanns tidigare. 

När det sedan gäller den lokala servicen på landsbygden är det klart att jag är orolig. Jag har också mött försämringar på landsbygden. Men det handlar också om mig som konsument: Hur trogen är jag min egen service? Handlar jag på Ica i Bygdeå? Ja, det gör jag. Handlar jag mina julklappar i Robertsfors? Ja, det gör jag. Det handlar om hur jag som konsument agerar. 

Om vi tycker att servicen ska finnas där bara för att den ska finnas där men själva inte handlar där kommer vi inte att ha någon service. Här finns en hel del kvar att göra för att medvetandegöra konsumenterna: Vill vi ha servicen i vardagen måste vi också handla i vardagen. Annars kommer inte några företagare att kunna överleva på det underlag som finns. 

När jag säger att det har hänt mycket när det gäller landsbygden pekar jag på stödet till enskilda vägar, upprustning av det finmaskiga vägnätet, utbyggnad av bredband, fler poliser ute i landsbygden, utveckling av livsmedelsfrågorna, turistsatsningarna som vi gör, energiutbyggnaden, vind- och bioenergi, som nu byggs på landsbygden och gör jättemycket, och småföretagspolitiken. Det är bara en del av åtgärderna som är till för att utveckla landsbygden. Det är klart att det inte vänder med en gång, men det här är rätt åtgärder för att möta de önskemål som finns hos väldigt många människor att få bo och leva på landsbygden. 
 
Överläggningen var härmed avslutad. 

Läs mer på riksdagens hemsida


Mackdöden trotsas i Alsen




Mackdöden trotsas i Alsen

Mitt under brinnande finanskris och varselvåg trotsas mack- och butiksdöden i Alsen.

Det känns helt fantastiskt att man kan tanka i byn igen. Och i början av februari öppnas dessutom affären. Så nu är det verkligen uppåt i Alsen, säger byalagets ordförande Roland Söderberg.
Alsen har varit utan mack i nästan tre år. OKQ8 ville inte längre leverera bränsle till anläggningen.
Kvar stod pumpar och tankar som ägs av byalaget.
- Så vi hade bara två alternativ. Antingen öppna macken igen eller också sanera området. Och det kunde ha blivit en dyr historia, säger Andreas Axelsson som för övrigt premiärtankade 44 liter diesel på torsdagskvällen.
Det är han som varit projektledare.
- Vi drog igång projektet i maj 2007 och det har varit unikt. För hela byn har ställt upp och lämnat bidrag genom att i första hand skänka träd som sedan köpts av SCA. Till och med en skogsägare som bor i Skåne drog sitt strå till stacken.
Totalt samlades det in 80 000 kronor och lika mycket har byalaget fått i bygdemedel.
- Vi har jobbat hårt för att ro det hela i land. Och det ska erkännas att vi snubblat på målsnöret några gånger.
Men nu fungerar kortpelaren för bränsleförsäljningen. Och det innebär att man kan tanka dygnet runt i Alsen. Det är Alltank som står för leveranserna.
- Vi har dessutom dragit skoterleden alldeles intill macken och affären, säger Andreas Axelsson.
Det är Kerstin Grönlund som ska väcka nytt liv i lanthandeln som varit stängd i ett och ett halvt år.
- För att få en handlare var en nystart för macken ett måste, säger Roland Söderberg.
Men det är inte bara livsmedel som ska säljas i affärsfastigheten som ägs av byalaget. Utan här blir det också ett kafé, en korvmoj och en filial till Dille Foder och Maskin AB.
I februari är det nyinvigning av både macken och affären

Läs mer i Östersundsposten

Bensinmack i byalagets regi




Bensinmack i byalagets regi

Från och med i dag kan man tanka i Alsen igen. Macken las ner för tre år sen, men med hjälp av pengar från byborna och bygdemedel från Krokoms kommun har byalaget nu öppnat en obemannad bensinstation.

Andréas Axelsson i byalaget som har drivit mackprojektet säger att han hoppas att byborna kommer att tanka i Alsen även om bensinen kommer att bli lite dyrare (30 öre) än på andra obemannade bensinstationer.

Byalaget har också renoverat gamla affären i Alsen och i februari öppnar en privat handlare en livsmedelsaffär i Alsen igen.

Bensinmack i byalagets regi

Läs mer på SR hemsida


38 miljoner kronor för utveckling av landsbygden.





Pressmeddelande från Jordbruksverket

38 miljoner kronor för utveckling av landsbygden.

Jordbruksverket utlyser 38 miljoner kronor i stöd till nationella projekt som utvecklar landsbygden. Det är inom områdena
uteckling av företag på landsbygden, kompetensutveckling inom områdena miljö och djurvälfärd samt tvärvillkorsrådgivning
som projektmedlen finns. Sista ansökningsdag är 17 februari i år.
Som en del i landsbygdsprogrammet utlyser
Jordbruksverket medel för nationella projekt som stimulerar landsbygdsutveckling. De som kan söka stödet är till
exempel organisationer, föreningar eller nätverk av företag som vill driva projekt av nationellt intresse vilket innebär att
resultatet av projektet ska komma många till dels. 25 miljoner kronor till utveckling av företagande  Jordbruksverket vill se
 fler företag på landsbygden inom områden som turism, mikroföretagande, småskalig livsmedelsförädling och service.

-Projekten ska leda till att vi tar tillvara på landsbygdens resurser och att de blir till nytta för hela samhället. Även de som
bor och verkar i stan drar nytta av de resurser som skapas på landsbygden, menar Hans Karlsson som handlägger stöden.

Kompetensutveckling inom miljö och djurvälfärd
Jordbruksverket utlyser även 8 miljoner kronor till projekt inom området miljö och djurvälfärd. Projekten ska vara riktade
till jordbrukssektorn med fokus på exempelvis ett rikt odlingslandskap, en giftfri miljö eller djurens välfärd. Tanken är att
projekten ska bidra till att de nationella miljömålen uppfylls.

Stöd för tvärvillkorsrådgivning I utlysningen finns även 5 miljoner kronor som rådgivningsorganisationer som vill anordna
rådgivning om tvärvillkoren kan söka. Rådgivningen ska rikta sig till lantbrukare med stöd som har tvärvillkor.

Jordbruksverket prioriterar projekt Jordbruksverket kommer att prioritera mellan olika projekt med ledning av den
strategi som finns för landsbygdsprogrammets nationella projektstöd. Enligt strategin ska projekten leda till att stärka
företagsutveckling på landsbygden, förbättra miljön eller minska klimatpåverkan.

Läs mer under Stöd till landsbygden

För mer information kontakta:
Hans Karlsson, företags- och landsbygdsutvecklingsenheten, 036 -15 50 13

Läs mer på Hela Sverige Ska Leva

Läs mer i Arbetarbladet


19 vill öppna apotek i Gävleborg




19 vill öppna apotek i Gävleborg

Den första juli omregleras apoteksmarknaden och andra än staten kan öppna och driva apotek. I Gävleborg har redan 19 medlemmar i Sveriges farmacevtförbund sagt sig vara intresserad av att driva egna apotek.
Farmacevtförbundet har också bildat ett bolag, Farmacevtföretagarna, som ska ge stöd och service till samverkande småföretagare. Servicen gäller framför allt förbundets medlemmar. Även regeringen har angett som mål att värna de små företagen på apoteksmarknaden. Därför har 200 apotek reserverats till små entreprenörer när delar av Apoteket AB säljs ut.

- Med omregleringen kommer Sveriges farmacevter att få helt nya möjligheter att utveckla, förändra och förbättra de svenska apoteken och deras service till nytta för kunderna och samhället, säger Sverker Littorin som är ordförande i det nya bolaget Farmacevtföretagarna.

Läs mer på Gästriklands Tidning

Vad ska hända med bygdegården?




Vad ska hända med bygdegården?

TORSÅKER. På söndag kallas det till öppet möte på Torsåkers bygdegård. På dagordningen står bygdegårdens framtid.- Vi måste göra något åt situationen om vi ska kunna ha bygdegården kvar, säger bygdegårdsföreningens ordförande Tim Sandberg.

Två fasta hyresgäster försvinner inom kort på Torsåkers bygdegård. Dels är det friskolan som huserar på nedre plan i en av flyglarna men även fritidsgården Lyan som har sina lokaler i annexet som har sagt upp sitt kontrakt.
- Vi har fortfarande fasta hyresgäster kvar och de som hyr lokaler ibland, men vi måste få in fler för att klara oss, säger Tim Sandberg.

Torsåkers Bygdegårdsförening får varje år 100 000 kronor i bidrag av Hofors kommun för driften av bygdegården, men man räknar på att man måste ha in 500 000 kronor per år för att täcka utgifterna.
- Dessutom är taket på den högra delen av byggnaden väldigt dålig och skulle behöva åtgärdas. Även kallvattenledningarna i en del av huset och skulle behöva lagas så snart som möjligt.

På söndag kväll håller bygdegårdsföreningen öppet möte dit alla, framför allt dom med många idéer om framtiden, är välkomna.
- Vi i styrelsen har också en del radikala förslag som vi tänkte ta upp till diskussion på söndag, säger Tim.

Läs mer i Gästriklands Tidning

Hälsingeföretag nominerade till fint pris




Hälsingeföretag nominerade till fint pris

Branschtidningen Travel News tillsammans med Svenska Ekoturismföreningen delar varje år ut Grand Travel Awards Ekoturismpris. Det går till det företag som bäst levandegjort ekoturismen under det gångna året. Av de tre företag som nominerats till årets pris kommer två från Hälsingland: Larsbogård i Enånger och Vargas vildmarkslodge i Annefors.

Läs mer i Hudiksvallstidning

Fixar-Malte kan vara en hon




Fixar-Malte kan vara en hon

Du som är äldre än sjuttio år kan snart få hjälp att byta gardiner av Fixar-Malte. Omsorgsnämnden vill förebygga fallolyckor och tror att tillgången till en personlig fixare kan avhålla äldre människor från att klättra på stegar och bära i trappor.

Läs mer i Hudiksvalls tidning

Mjölkbönder får EU-hjälp




Mjölkbönder får EU-hjälp

Mjölkbönderna ska kompenseras för den senaste tidens prisfall på mjölk, ost och smör. Det beskedet kommer nu från EU-kommissionen, skriver TT.

2007 tog EU bort exportstödet för mjölkpulver, smör och ost. Detta ansågs inte nödvändigt efter att världsmarknadspriserna hade stigit. Men nu tycker EU:s jordbrukskommissionär Mariann Fischer Boel att situationen är den rakt motsatta. Hon vill återinföra stödet redan nästa vecka.
Hon vill även att EU-kommissionen ska kunna intervenera och köpa smör och mjölkpulver till förutbestämda priser. I första handlar det då om 300000 ton smör och 109000 ton mjölkpulver.
Kommissionären menar att situationen förvärras av finanskrisen och säger att hon tagit intryck av oroliga producenter då hon rest runt och talat med EU-bönder.

Läs mer i tidningen ATL


Region Gävleborg - Projektstöd




Region Gävleborg - Projektstöd

Träffa handläggare

Projekt som söker med-
finansiering från både Nutek och Region Gävleborg har möjlighet att träffa handläggarna samtidigt för att prata om
projektidé/-ansökan torsdag 22/1 och tisdag 3/2.
Ring Lars-Gunnar Bäck, Nutek, 08-681 92 65 och boka tid.

***
Övriga projekt som söker medfinansering från Region Gävleborg är välkomna att träffa handläggare

15/1, 27/1, 10/2, 19/2, 10/3 alternativt 24/3.
Ring Maria G Axelsson, 026-404 02 45 och boka tid.

Läs mer på Region Gävleborgs hemsida


Information från Landsbygdsprogrammet ...




Äntligen kommer lite information ifrån landsbygdsprogrammet ... Det var verkligen på tiden!

Ansökningsdagar - Projektstöd

Beslutsomgång 1: sista dag för ansökan den 15 januari


Beslutsomgång 2: sista dag för ansökan den 15 april


Beslutsomgång 3: sista dag för ansökan den 15 augusti


Beslutsomgång 4: sista dag för ansökan den 15 oktober

Utbetalning - Projektstöd

Under 2009 kommer det ske utbetalningar av projektstöd varje månad (ej juli och december). För att komma med på månadens utbetalning måste verifikationerna vara hos oss senast den 15:e månaden innan.

Läs mer på länsstyrelsens hemsida


Regeringens förslag till strandskydd




Regeringens förslag till strandskydd


I dag, den 15 januari, presenterade miljöministern Andreas Carlgren regeringens förslag till reformering av strandskyddsreglerna, som nu går på remiss till lagrådet. Strandskyddet har länge varit en av Hela Sverige ska levas hjärtefrågor och vi stöder i stort sett regeringens förslag. En viktig fråga för oss är att byarörelsen ges samma formella status som miljöorganisationerna i hanteringen av strandskyddet.


Läs vårt remissvar på utredningen av strandskyddet från den 4 augusti 2008

 
Pressmeddelande från Miljödepartementet

Nytt strandskydd med bättre hänsyn till lokala och regionala förutsättningar.

Ett differentierat strandskydd som förstärks i områden med högt exploateringstryck och gör det lättare att få bygga hus vid stränder i landsbygdsområden med god tillgång till stränder. Det är huvuddragen i regeringens förslag till nya strandskyddsregler som idag skickats på remiss till Lagrådet.

Reformeringen av strandskyddet är efterlängtad.

 - Fler kommuner behöver kunna planera för sin egen utveckling. Fler människor behöver kunna förverkliga drömmar om ett strandnära boende. Det är en nyckel till fortsatt utveckling av Sverige, säger miljöminister Andreas Carlgren.

- Det har blivit allt mer tydligt att dagens strandskydd och dess tillämpning inte fungerar. Reglerna har lagt en död hand på glesbygden medan fribiljetter givits till fortsatt exploatering i redan hårt bebyggda sjönära områden. Behovet av förändring är stort.

Utgångspunkterna för regeringens arbete har varit att dagens regelverk för strandskyddet uppvisat en rad brister:

*  skyddet är ineffektivt och tillåter fortsatt exploatering där exploateringen redan är stor

*  skyddet uppfattas som stelbent då dess utformning inte tar hänsyn till skillnader mellan olika delar av landet

*  reglerna leder till beslut på otydliga och oklara grunder

*  strandskyddets legitimitet urholkas då tillämpningen uppfattas som godtycklig och slumpmässig

I det nya förslaget differentieras strandskyddet utifrån lokala och regionala förutsättningar.

- Regeringen förstärker skyddet för de mest skyddsvärda områdena med högt exploateringstryck, samtidigt som regler införs som gör det möjligt att runt om i landet att skapa attraktiva boendemiljöer i kommuner med liten befolkningsmängd och långa obyggda stränder, säger Andreas Carlgren.

Huvudinriktning för förslaget: 

* Strandskyddet garanteras av att lagstiftningen även i fortsättningen utgår från 100-metersförbudet, dvs. att man inte får bygga närmare stranden än 100 meter.

*  Det blir lättare att få bygga vid stränder i landsbygdsområden med god tillgång till stränder för att främja utvecklingen där.

*  Skyddet stärks i områden med starkt exploateringstryck, genom tydligare och stärkta regler och en mer restriktiv tillämpning.

*  Smygbostadisering av t.ex. sjöbodar och uthus förhindras. De särskilda skäl som krävs för att ge dispens eller upphäva strandskydd preciseras i lagtexten.

*  Enklare regler och mindre byråkrati, med ökat lokalt och regionalt inflytande. Beslut fattas närmare dem som berörs.

Läs frågor och svar om strandskydd här: 

Kontakt:
Mattias Johansson
Pressekreterare hos Andreas Carlgren
070-950 22 45

Leif Holmberg
Politiskt Sakkunnig
Miljödepartementet
08-405 23 88

Anders Lillienau
Kansliråd
08-405 21 44

Anna Josefsson
Dep. sekreterare
08-405 45 79


Tack för kommentaren Dass-Hilda...

Hej alla,

Det har kommit ett meddelande av Dass-Hilda om att Dyng-Bengt har dykt upp i ett inlägg på Nöjes Magasinet...

Länk till Nöjes Magasinet

Här kommer en bild på Tussen som lagt in texten på Nöjes Magasinet



Sussanne " Tussen" Formgren

Kammarens protokoll




Kammarens protokoll

Riksdagens protokoll
2008/09:50
Tisdagen den 16 december
Kl. 10:00 - 22:13

3 § Anmälan om fördröjda svar på interpellationer


Till riksdagen hade inkommit följande skrivelser: 
 
Interpellation 2008/09:176  
 
Till riksdagen  
Interpellation 2008/09:176 Nedläggning av bensinmackar och servicen på landsbygden  
av Monica Green (s)  
Interpellationen kommer att besvaras torsdagen den 15 januari 2009. 
Skälet till dröjsmålet är sedan tidigare inbokade engagemang. 
Stockholm den 8 december 2008 
Näringsdepartementet  
Maud Olofsson (c) 
Enligt uppdrag 
Fredrik Ahlén  
Departementsråd 

15 § Svar på interpellation 2008/09:155 om samhällelig service över hela landet


Läs mer på riksdagens hemsida

Uppdrag att hejda mackdöden




Uppdrag att hejda mackdöden

Ta fram modeller för att trygga drivmedelsförsörjningen på landsbygden. Den uppgiften ingår i det regeringsuppdrag som Länsstyrelsen Dalarna fått tillsammans med Länsstyrelsen Värmland.

- Det är en aktuell och mycket angelägen uppgift. Problemet med mackar som läggs ned berör glesbygden framför allt i norra Sverige, och inte minst Dalarna, konstaterar Mikael Selander, chef för Länsstyrelsens näringslivsenhet. I veckan kom till exempel besked om att bensinförsäljningen i Stora Skedvi kommer att upphöra.

Uppdraget, som beslutades av regeringen i slutet av december, innebär i ett första steg, att de två länsstyrelserna ska titta på drivmedelsförsörjningen. De ska ta fram goda exempel på hur aktörer, medel och modeller samordnats, så att man kunnat bevara god tillgång på drivmedel.

- Vi är i full gång med arbetet, säger Kent Johansson, handläggare på Länsstyrelsens näringslivsenhet. Vi hade ett första möte den 8 januari i Säfsen, där deltog förutom länsstyrelserna och representanter för Hela Sverige Ska Leva, länsbygderåden, Föreningen Landsbygdshandelns främjande och SmåKom (nationell nätverk för små kommuner). Nu är uppgiften att samla in uppgifter från en rad olika håll för att hitta de goda exemplen regeringen efterlyser. Redan 13 februari ska vi lämna en rapport.

Övriga länsstyrelser, samverkansorgan, regionala självstyrelseorgan, Jordbruksverket, Glesbygdsverket och Konsumentverket kontaktas för synpunkter. Sedan sker samråd med de organisationer som var med vid mötet i Säfsen plus representanter för Sveriges kommuner och landsting.

Modeller för att trygga tillgängligheten
I ett andra steg, som ska redovisas till regeringen i november, ska länsstyrelserna ta fram modeller för att trygga tillgängligheten till kommersiell service. Modellerna ska kunna användas i hela landet och visa hur insatser på området kan samordnas och komplettera varandra. Prioriterat område, förutom drivmedelsförsörjning, är samverkan mellan kommersiell och offentlig service.

- En väg är att utarbeta regionala serviceprogram, där olika åtgärder förstärker varandra. Där ligger vi här i Dalarna redan långt framme och det är ett skäl till att vi nu fått det här regeringsuppdraget, säger Mikael Selander.

För mer information:
Mikael Selander, chef för näringslivsenheten, 023- 812 40
Kent Johansson, näringslivsenheten, 023-814 11
   

Fakta om mackdöden i Dalarna:
En inventering som Länsstyrelsen gjorde förra året visar att Dalarna i början av 2008 hade 64 mackar utanför tätorterna, varav 54 var de sista på orten.  6 försvann under året varav 2 var de sista på orten och beslut om uppsägning/nedläggning finns för ytterligare 11 varav 9 är sist på orten.

Strukturomvandling inom branschen är huvudorsaken till nedläggningarna. Även pumplagen (kravet att tillhandahålla förnybara drivmedel) och saneringsansvaret vid nedläggning finns med i problembilden.

Läs mer på Länsstyrelsen i Dalarnas hemsida


Blekingebor kräver folkomröstning




Blekingebor kräver folkomröstning

I dag, torsdagen den 15 januari, överlämnar föräldragrupperna i Hallbro, Backaryd, Bräkne-Hoby samt föreningen Bygd i samverkan och Landsbygdsupproret en begäran om folkomröstning till kommunfullmäktige i Ronneby kommun.


Sammanlagt 12 procent av Ronneby kommuns röstberättigade invånare har skrivit på begäran, vilket är mer än tillräckligt för att begära folkomröstning (fem procent räcker).

Kommunfullmäktige beslutar om en folkomröstning ska genomföras eller ej, liksom den fråga som i så fall ska ställas i omröstningen. Men det som kommuninvånarna skrivit under på, är följande:

"Med anledning av den nya skolorganisation som den styrande majoriteten i Ronneby kommun nu driver igenom på dåligt underbyggda grunder. Beslutet innebär att flera skolor, varav tre stycken på landsbygden, läggs ner eller kraftigt försämras. I praktiken betyder det att många barn får en försämrad skolsituation, att flera byar riskerar att dö ut och i förlängningen innebär det också kraftigt försämrat befolkningsunderlag i hela kommunen. Vi vill att all omorganisation av kommunens skolor skjuts upp till efter valet 2010 och kräver att medborgarna i Ronneby kommun ska få avgöra frågan genom folkomröstning"


Läs mer på Landsbygdsupprorets hemsida


Läs mer om folkomröstningar på Dagens Samhälle

Läs mer på Hela Sverige Ska Leva


Missa inte sista ansökningsdag den 15 januari!




Leader Gästrikebygden

Missa inte sista ansökningsdag den 15 januari!

Nu råder en hektisk tid på kansliet med många som har frågor och funderingar inför ansökan om Leaderprojekt. Den vanligaste frågan är vad som händer om det saknas uppgifter eller bilagor och svaret är att minimikravet är att ansökningsblanketten som finns under steg 2 i blanketter och dokument finns inkommen i orginal med underskrift till kansliet senast 15 januari. Men för att ansökningen ska kunna behandlas i tid före beslut  måste alla ev saknade bilagor/uppgifter in snarast möjligt!

Läs mer på Leader Gästrikebygdens hemsida


Samverkan ska ge mer lokalproducerat i matbutiker




Samverkan ska ge mer lokalproducerat i matbutiker

Livsmedelsproducenter testar enklare och billigare sätt att nå ut direkt till butikerna.

Ett tiotal halländska producenter ska pröva en ny modell för att underlätta distributionen av lokalproducerade varor. Varorna finns listade i Icas nättjänst Torget där butikerna kan beställa det de vill ha. En producent som fått en beställning skickar sina varor till en gård som fungerar som uppsamlingsplats och som kör produkterna vidare till ett av Icas lager. Därifrån tar Ica hand om distributionen.

Försöket är ett pilotprojekt på tre månader i Icas och LRF:s regi. Det ska utvärderas av SLU med hänsyn till effekter på kostnader och miljön. Bland de producenter som deltar finns ostkakemakare och grönsaksodlare.

Läs mer i tidningen ATL


Macken vid Konsum i Sunnansjö läggs ned




Macken vid Konsum i Sunnansjö läggs ned

"Vi kommer att se fler stationsnedläggningar framöver"

OKQ8 har beslutat att lägga ned macken vid Konsum i Sunnansjö.
I april har bilisterna chansen att fylla sina bilar för sista gången.
- Macken skulle behöva sälja ungefär dubbelt så mycket bensin som nu, förklarar Tomas Niklasson på OKQ8:s huvudkontor.


Stängningen av macken är planerad till den 8 april.
Efterarbeten såsom marksanering vid mackstängningar beräknas generellt sett till sex veckor.
- Macken skulle behöva sälja över 1 miljon liter bensin årligen, och det gör den inte, säger Niklasson som är OKQ8:s chef för nedläggningen av mackar runtom i Sverige.
Han vill dock inte gå in på några exakta siffror av konkurrensskäl.
Ändå verkar det som att OKQ8 trodde på en framtid för den obemannade macken bara för några år sedan.
- Vi byggde om och renoverade macken, och lade ner rätt mycket pengar. Men resultatet har tyvärr inte motsvarat förväntningarna.
- Det är överlag bristande lönsamhet på små mackar i Sverige, fortsätter Niklasson.

Beror ej på miljökrav

En bidragande orsak till nedläggningen är också sjunkande marginaler vid bensinförsäljningen.
- Marginalerna är mycket mindre i dag än tidigare.
I och med att macken enligt Niklasson säljer långt under 1 miljon liter per år så har beslutet om nedläggning inget att göra med de nya lagar som säger att mackar över 1 miljon liter måste ha en pump för etanol.
- Det är få nedläggningar som beror på det. De flesta som stänger säljer under 1 miljon liter, säger han.

Grangärde närmsta

Nu blir det 7,5 kilometer extra (15 kilometer tur och retur) att åka för Sunnansjöborna. Närmsta macken är OKQ8 i Grangärde.
- Vi ska se till att ha ett bra nätverk i Dalarna även i framtiden, även om Sunnansjöborna kanske inte känner att de är rättvist behandlade.

Läs mer i Dala Demokraten


Nu är det öppet två dagar i veckan









Nu är det öppet två dagar i veckan

Ungdomarna fick som de ville. Fritidsgården är numera öppen två dagar i veckan. Klockan 18 på onsdagen öppnade
fritidsgården i Köpingebro. Redan efter någon timme hade sex-sju besökare, alla killar, satt upp pingisbordet och körde
rundpingis.
- Det är typ därför man kommer hir. Och för att det inte finns så mycket annat att göra, säger Filip Nilsson, 17 år.
Han är en trogen fritidsgårdsbesökare och kommer alltid på måndagarna när kommunen håller i verksamheten.

De nya öppettiderna sköts ideellt av Köpingebro byalag.

- Efter problemen med skadegörelse i höstas kallade rektorn på skolan till möte och då önskade ungdomarna mer öppet
på fritidsgården, berättar Ann-Helen Hallin i Byalaget.

Tio onsdagar framöver håller fritidsgården öppet mellan klockan 18 och 21.

- Det är främst tänkt för ungdomarna, men egentligen är alla bybor, oavsett ålder välkomna, säger Irene Landén i Byalaget.
Finns det fler vuxna som kan tänka sig ställa upp och hålla öppet här på onsdagarna vore det väldigt bra.

Ungdomarna som kom på onsdagen känner sig redan hemma. Robin Hansson har med sig ett par cd som han sätter på.
Rummet fylls av klassisk rock"n"roll.

- Åh, alltid sådan här musik, suckar kompisen Cristian Jönsson, som hellre lyssnat på rap.

Förutom pingis kan ungdomarna spela TV-spel, akustisk gitarr och biljard. Givetvis finns det möjlighet att fika och första
kvällen bjös Köpingebro Byalag alla besökare på var sin läsk.

Läs mer i tidningen Ystads Allehanda


Leader Hälsingebygden ansökningsblanketten till kansliet senast 15 januari.




Leader Hälsingebygden ansökningsblanketten till kansliet senast 15 januari

Läs mer på Leader Hälsingebygden  hemsida

Planer på 38 vindkraftverk




Planer på 38 vindkraftverk

I två veckor framåt kan allmänheten ta del av Kraftö AB:s planer på en vindkraftspark i ett område cirka en mil söder om Järvsö och 1,5 mil norr om Arbrå. Planerna finns utställda på Stenegård i Järvsö och på biblioteket i Arbrå. Vindkraftsparken, kallad Sörbyparken, är tänkt att innehålla upp till 32 vindkraftverk som ska ligga på båda sidor om gränsen mellan Ljusdals och Bollnäs kommuner.
I samma område planerar även Samkraft vind AB att sätta upp sex-sju vindkraftverk.

Läs mer i Ljusdals Posten

EU-pengar till integration




EU-pengar till integration

Tack vare EU-pengar kan Ockelbo satsa 18 miljoner på att bättre integrera kommunens flyktingar. Lots heter det treåriga projektet som precis dragit igång.

För ganska precis ett år sedan kom de första kommunplacerade flyktingarna till Ockelbo. Samtidigt togs Ockelbomodellen fram tillsammans med Arbetsförmedlingen, företagare, skolan, bostadsföretaget och kommunen.

Lots ska nu vidareutveckla Ockelbomodellen.

- Det är meningen att man genom en mer individuell introduktion ska få en snabbare väg till arbetsmarknaden, säger Tomas Larsson, integrationssamordnare i Ockelbo.

Tanken är att hela samhället ska vara med, före­tag, föreningar, kyrkan. Genom kombinationen praktikplatser och svenskundervisning ska det ­vara lättare att få jobb eller börja studera för de 50 personer som ryms i projektet.

En projektledare ska anställas så snart som möjligt. Dessutom kommer ytterligare fyra-fem personer att behövas som coacher. Dessa ska vara med ute vid introduktionen på praktikplatsen och bör tala flyktingens språk för att underlätta för alla parter.

- Samsynen och att det finns en individuell plan för integrationen är det viktigaste, säger Tomas Larsson.

Totalt finns det 18 miljoner kronor till Lots. 7,5 av dessa kommer från EU.

Läs mer i Gefle Dagblad


Biogasbussar i Gävle nästa år?




Biogasbussar i Gävle nästa år?

Nu börjar planerna på biogas i Gästrikland ta fastare form. Gävle Energi söker samarbetspartners som vill bilda ett produktionsbolag. Samtidigt ska frågan om bussarna i Gävle ska köras på gas avgöras.

Gävleborg är fortfarande en vit fläck när det handlar om biogas. Det finns inget ställe i länet där man kan tanka en gasbil. Men Anna-Karin Enbom, som driver projektet Biogas Mitt sedan i höstas, är mer optimistisk än tidigare.

- Det har varit en trög start, men nu pyr det lite överallt. Det pågår sju-åtta förstudier om biogasproduktion just nu, men det kanske blir Gävle som kommer först, säger hon.

Svante Bertilsson på kommunledningskontoret i Gävle har tagit fram ett förslag till hur ett produktionsbolag för gas skulle kunna bildas. Frågan skulle ha kommit upp på kommunstyrelsen nästa vecka, men i stället har frågan bollats över till Gävle Energi.

- Vi har börjat ta fram en projektplan. Om någon månad vet vi nog mer precist hur vi ska lägga upp det, säger Per Laurell, VD på Gävle Energi.

- När det bildades ett vindkraftsbolag förra året var Gävle Energi drivande, men det är för tidigt att säga om vi ska jobba på samma sätt när det gäller gasen, säger han.

Medan Gävle Energi funderar på om man ska producera fordonsgas funderar kommunledningen och tekniska nämnden på om man vill köpa gasen.

Nästa upphandling av busstrafiken i Gävle gäller från år 2010. Vilka krav man ska ställa på bussarna ska fastställas i en kravlista, som måste vara klar senast i april i år.

När upphandlingen av landsvägstrafiken gjordes förra året ställde man inga krav på alternativa drivmedel. Något beslut om hur det blir med kravet på biogasdrivna stadsbussar i nästa upphandling finns ännu inte, betonar tekniske direktören David Eldrot:

- Den frågan måste vi klara ut under våren. Det finns en tidsaspekt också, för upphandlingen gäller från mitten av 2010 och det är inte säkert att det finns någon gasproduktion här då, säger han.

Men kommunalrådet Roger Persson, MP, tror att ett av kraven i upphandlingen kommer att vara att en del av bussarna ska köras på biogas.

- Jag är mer optimistisk nu än tidigare. I och för sig tror jag att det finns köpare av lokalt producerad gas ändå, men jag hoppas att den kommer att användas i stadsbussarna för där gör den mest miljönytta, säger Roger Persson.

- Frågan är snarast om man ska ställa kravet att bussarna ska drivas med biobränsle eller om man ska kräva just biogas, och om man ska slå fast från början hur stor andel av bussarna som ska vara gasdrivna, eller om andelen ska öka successivt, säger han.

Läs mer i Gefle Dagblad


Handla lokalt innan det är för sent!




Handla lokalt innan det är för sent!

Nästan varje dag kan vi läsa nyheter och insändare om att många och åter många oroas över hur det ska gå med glesbygden när det ska sparas pengar. Vi får uppleva indragningar på både det ena och det andra. Naturligtvis oroar det oss som vill bo kvar och leva våra liv i vår hembygd.

Men det jag inte har förstått är hur ni som bor i Ramsjö tänker när det gäller affären och macken. Ni pratar ofta om hur viktigt det är att få ha affären och bensinmacken kvar annars är det godnatt med byn, sen åker ni till annan ort för att handla och tanka. Det kostar inte så mycket mer att göra sina inköp i Ramsjö och att tanka bilen där. Det extra som det kostar kanske vi måste vara beredda på att betala om vi ska få kvar affären och macken i alla fall i några år till. Vi kan inte enbart tänka eller prata som patrioter, utan vi måste leva därefter också om vi som vill bo kvar ska kunna göra det.

Jag hoppas att ni som känner er träffade av detta verkligen tänker till innan det är för sent. För som vi alla har fått erfara i dessa dagar så går det snabbt när det går utför. Vips kanske vi varken har affär eller mack kvar i Ramsjö.

Vad händer då med oss som planerade och trodde att vi skulle få åldras och vara kvar i vår by? Jo, vi får flytta till annan ort vare sig vi vill eller inte.

Tänk till innan det är för sent!

Patrioten i både tanke o handling

Läs mer i Hudiksvalls Tidning

Mjölkbonden måste få betalt




Mjölkbonden måste få betalt

HT respektive Ljusdals-Posten har det på senare tid funnits reportage, mycket bra, om mjölkbönder som satsar inför framtiden. I vårt område har det alltid satsats på mjölkproduktion och anledningen är att vi har bra förutsättningar för den typen av verksamhet. Under det senaste halvåret har det dock kommit oroväckande signaler om prissänkningar på vår mjölk. Tidningarna berättade också nyligen om den kraftigaste prissänkningen på mjölk i historisk tid, vilket är mycket oroande för vår existens. Vi mjölkbönder är beroende av att någon vill betala för den mjölk vi producerar.

När du köper en liter mjölk du får mer än en god dryck och ett nyttigt livsmedel. För mjölkproduktionen är basen i jordbruket i våra bygder. Ja, mjölken är faktiskt avgörande för att vårt vackra landskap ser ut som det gör. Mjölkproduktionen skapar dessutom många arbetstillfällen inte bara på gården utan även bland dess leverantörer och i livsmedelsindustrin. Varje mjölkgård genererar fyra-fem arbetstillfällen på landsbygden. I delar av Sverige där det ofta är en svagare arbetsmarknad.

Efter ett år med stigande mjölkpriser i världen och Sverige, faller nu priserna på mjölk drastiskt och vi är tillbaka till nivåer som vi hade före prisökningarna. Men gårdens kostnader har inte minskat, vilket ger en klart försämrad lönsamhet för bonden. Lönsamheten blir nu så låg att få kommer att investera och alltför många slutar med mjölkproduktion.

Konkurrens i handeln har gjort det omöjligt för mejerierna att kunna ta ut priser så att bonden får täckning för sina omkostnader. Jag som bonde funderar på vilket ansvar butikerna har för våra öppna landskap och för sysselsättningen? Det handlar inte om att tjäna stora pengar, för det har mjölkbönder aldrig gjort men vi måste ha ett pris så att det går att driva mjölkproduktion och så att den unga generationen som vågar satsa har en framtid som mjölkbönder. Vill vi ha öppna landskap och närproducerade livsmedel i framtiden måste bonden få betalt för det som han åstadkommer.

Olle Jonsson

mjölkbonde, Krusänga

Läs mer i Hudiksvalls Tidning

Edsta skola kvar till 2010




Edsta skola kvar till 2010

Det blir ingen nedläggning av Edsta skola förrän tidigast 2010. Det löftet får tioåriga Julia Dahlberg som skrivit brev till kommunledningen om förslaget att ta bort tre grundskolor i Hudiksvalls kommun.

Läs mer i Hudiksvalls Tidning

Folkhögskolan i Forsa firar 100-årsjubileum.




Folkhögskolan i Forsa firar 100-årsjubileum.

Då tog man "bondstudenten". Nu är den en modern internationell skola. Beredskapen ökar på folkhögskolorna för att ta emot dem som utförsäkras.

Läs mer i Hudiksvalls Tidning

Butiken hotas när macken försvinner...




Butiken hotas när macken försvinner

Det är inte bara bensinen som försvinner när mack döden breder ut sig över landet. I Åmot befarar man att också den kooperativa matbutiken ska slås ut när OK i sommar plockar bort bensinpumparna. - Det vore katastrof. Skolan och butiken är livsnerverna här, tycker Veronica Sundquist.

Arbetarbladet har i en rad artiklar beskrivit hur små orter i landet drabbas av mackdöden Som en följd av rationaliseringar inom branschen och tuffare lagstiftning försvinner allt fler bensinstationer. En annan följd är att små närbutiker kan dras med i fallet.

I Åmot finns den kooperativt ägda Konsumbutiken som de flesta av byborna är delägare i. Förutom dagligvaror som mat tillhandahåller butiken en lång rad andra tjänster.

Service till byborna

- Vi har frimärken och paketutlämning, Svenska spel och utlämning från Systembolaget. Och så är vi Apoteksombud, berättar butiksföreståndaren Anette Larsson.

Mitt emot butiken står de två bensinpumparna som ägs av OK. Men till sommaren tänker företaget ta bort pumparna. Den ekonomiska föreningen har uppvaktat OK för att få ta över driften av pumparna men hittills har företaget sagt nej till alla förslag. Nu är Åmotsborna oroliga över hur det ska påverka butiken.

Åker till Ockelbo i stället

- Vi får räkna med att butiken tappar 20 procent av sina kunder när de inte kan tanka där. Måste man ändå åka till Ockelbo för att tanka är det många som kommer att handla där på samma gång, säger Åke Lamm som sitter i Åmots ekonomiska förening.

En så stor förlust klarar butiken inte av - då kommer den också att tvingas stänga. Och med den försvinner paketutlämningen, Apoteksombudet och alla de andra tjänsterna.

Svårt för de äldre

Anette Larsson konstaterar att många av de lite äldre Åmotsborna är trogna stamkunder som alltid handlar i butiken medan de yngre oftare handlar på annan ort.

- Men det alla blir av med är spontanhandlingen, om man råkat glömma något. Den försvinner med butiken.

En livsnerv

Att bli av med butiken vore en katastrof, tycker Åmotsbon och kunden Veronica Sundquist. Hon handlar det mesta i Åmot och hoppas att bensinpumparna inte ska påverka var byborna väljer att handla.

- Butiken är jätteviktig för byn. Det är svårt att sätta sig in i hur det skulle bli om den försvinner. Det är ju skolan och butiken som är livsnerverna här.

Hur ska det gå för Åmot?

Läs mer i Arbetarbladet


Protesterande bönder delade ut gratismjölk




Protesterande bönder delade ut gratismjölk

Bönder i Katrineholmstrakten protesterade på tisdagen mot det låga mjölkpriset. Utanför en matbutik delade de ut gratis mjölk till kunder.

Efter Arlas senaste sänkning av avräkningspriset med 38 öre tyckte den numera pensionerade mjölkbonden Torbjörn Haglund att det var dags att sätta ned foten och tog initiativet till mjölkprisprotesten.
- Mjölken i butikerna är så billig att vi bönder lika gärna kan skänka bort den, säger Torbjörn Haglund, till ATL.nu.

Fredrik Andersson var en av de 20 bönder som också fanns på utanför Ica Kvantum i Katrineholm för att dela ut mjölk.
- Vi vill visa allmänheten hur det är för oss mjölkbönder. Efter den senaste sänkningen går det inte längre att producera mjölk. Vi måste få mer betalat. Mejerierna måste ta mer betalt av handeln. De konsumenter jag mött här i dag har förståelse för att vi måste tjäna mer, säger Fredrik Andersson.

Den senaste sänkningen av avräkningspriset innebär för hans egen del att han på årsbasis förlorar 350 000-400 000 kronor.
- Jag måste snart bygga en ny lagård. För att klara det ekonomiskt skulle jag behöva få 4 kronor per kilo mjölk.

Han tror att konsumenterna mer än väl skulle acceptera en höjning av mjölkpriset.
- De allra flesta som inte är bönder vet ju inte vad mjölken kostar. Om konsumenterna få betala en krona mer per liter verkar inte spela så stor roll för de kunder jag talat med. För de flesta familjer skulle den prishöjningen innebära en ökning av matkostnaderna med 500 kronor per år, och det är ju småpotatis i sammanhanget, säger Fredrik Andersson.

Efter en och en halv timme hade mjölkbönderna delat ut 70 liter gratismjölk och ett antal flygblad. Torbjörn Haglund kan rekommendera kollegor runt om i landet att genomföra liknande aktioner.
- Vi måste visa vad vi vill och vad vi kämpar för om svensk mjölkproduktion ska överleva, säger han.

Läs mer i tidningen ATL

Bondenätverk kräver höjt mjölkpris

Mjölkbönder i hela landet kräver nu ett bättre samarbete mellan mejeriföreningarna för att höja priset på mjölk. Många producenter är hårt ekonomiskt pressade och för vissa hotar konkurs.

Kraven på höjt mjölkpris framfördes på tisdagen vid ett möte i Nässjö. Initiativtagare till träffen var ett nätverk av mjölkbönder som jobbar över mejerigränserna.
I nätverket finns representanter för Milko, Falköpings mejeri, Gefleortens mejeriförening, Skånemejerier och Arla Foods.
- Bakgrunden till möte är den akuta situationen med pressad lönsamhet och sänkta avräkningspriser, säger Lars-Erik Karlsson, ordförande i Skånemejeriers valberedning.

Mjölkbönderna vill att mejeriföretagen ska börja samarbeta och anstränga sig för att ta ut ett högre pris av handeln i Sverige.
- Vi i mjölkbranschen har varit för dåliga på att ta betalt för mjölken, säger Lars-Erik Karlsson.
Mötet formulerade ett antal frågor som man vill ha svar på.

Frågorna riktas till mejeriföretagen och intresseorganisationer som LRF, Svensk Mjölk och Svensk Handel.
- Vi tror att det finns pengar att hämta i förädlingen, och i ett industriellt samarbete mellan mejerierna, säger Börje Olofsson, kretsordförande i Arla Foods för Kronobergs län.
Han menar att om fler mjölkproducenter försvinner kan det bli aktuellt med mejerifusioner.
- Jag tycker i varje fall att varje företag ska vara öppen för en sådan diskussion, säger Börje Olofsson.

Syftet med aktionen är också att rädda svensk mjölkproduktion. Konkurs hotar en del mjölkbönder och med nuvarande priser säger sig många klara verksamheten högst ett halvår.
- Det är viktigt att alla förstår vilken kris svensk mjölkproduktion befinner sig i, säger Olle Jonsson, som är Milkoleverantör.

Läs mer i tidningen ATL


Västansjö skola möjligt nedläggningsobjekt i Bollnäs ska spara.




Västansjö skola möjligt nedläggningsobjekt i Bollnäs ska spara

Från 120 elever för ett tiotal år sedan till 76 i dag. Nu utpekas även Västansjö skola som ett möjligt nedläggningsobjekt när skolan i Bollnäs ska spara.

- Vi fick beskedet via media. Det har inte förekommit någon information från vare sig rektor, förvaltning eller politiker, säger skolans personal.
I gårdagens tidning fick lärarna och den övriga personalen veta att en nedläggning i Västansjö finns med som ett av flera alternativ i ett diskussionsunderlag.
Samtidigt betonade barn- och utbildningsnämndens ordförande Jan Lahenkorva (s) att materialet enbart ska ses som "tankar och idéer".
Men lärare och övrig personal i Västansjö, 12 personer, anser ändå att förfaringssättet är märkligt.
- Det borde ha kommit en förvarning. Det känns inte rätt att det ska gå till så här, tycker de.
Att elevantalet minskar i Bollnäs skolor de närmaste åren är politikernas och barn- och utbildningsförvaltningens motiv för att göra en ny översyn. Kostnaderna är också högre för skollokaler än i jämförbara kommuner.
Västansjö har pekats ut vid ett tillfälle tidigare. I en strukturplan från 2001 talades det om en eventuell flytt av årskurserna fem och sex till Kilafors från hösten 2006.

Den flytten blev inte av och någon ny diskussion om skolans framtid har inte förts efter det.
Västansjö skola har ett mycket aktivt skolråd där föräldrarna engagerat sig hårt. Skolan har blivit ett nav för bygdens utveckling i området runt Herte, Hå, Hällbo, Västansjö och Bofara. Upptagningsområdet sträcker sig genom hela Utomherten, från Holmabron vid Görtsbo till Hallen i Kilafors.
- Många familjer har flyttat hit just för den lugna och trygga atmosfären i byarna. Föräldrarna är jätteengagerade och kommer säkert att stånga sig blodiga för att skolan ska få leva vidare, säger personalen.
- Vi vet att vi har en harmonisk skolmiljö där barnen mår bra. Det är en verksamhet med hög kvalitet som politikerna borde värna om, även om det kanske kostar lite mer sett enbart till själva skoldriften. Satsningar här tjänar man in på andra sätt när eleverna blir trygga.
Maria Jernkrok, en av lärarna, tror inte på att kommunen skulle öka lärartätheten vid andra skolor om byskolor läggs ned.
- Förbättrad lärartäthet låter naturligtvis bra på sitt sätt, men besparingarna går nog först, tror hon.

Skolpersonalen i Västansjö är samtidigt medveten om att det finns en gräns, en så kallad kritisk massa, för hur mycket elevantalet kan sjunka även i en byskola.
- Men där är vi inte ännu. Det är ju fler elever här än i exempelvis Segersta och vi hoppas på att fler flyttar hit.
Nästa år beräknas elevunderlaget sjunka något ytterligare, men prognosen ligger på ett 70-tal elever ända fram till läsåret 2013-2014.
Under förra året besökte Jan Lahenkorva Västansjö skola vid två tillfällen.
- När vi träffade honom under våren fick vi snarast intrycket att han ville värna byskolorna, säger Marie Andersson och Helena Hagström i lärargruppen.
Personalen ser nu fram emot att få ta diskussionen med politikerna och skolans ledning. De försöker också hålla en positiv ton trots att en nedläggning i Västansjö är ett alternativ. En viss oro har dock redan hunnit sprida sig även till eleverna.
- Det känns onödigt att stänga ned världens bästa skola, säger eleven Jennika Ek när vi lämnar skolgården.


Läs mer i Ljusnan

Startgaranti till nyföretagande




Startgaranti till nyföretagande

Etableringen av Almi Startgaranti AB är den viktigaste nyheten i en utredning som syftar till att ta fram förslag som ska leda till tillväxt och nya arbetstillfällen i små och medelstora företag.

Företagaren ska kunna köpa sig en garanti i Almi Startgaranti för att undvika konkurs under de första två-tre åren, som är de mest riskfyllda för ett nystartat företag.
Förslaget om Almi Startgaranti kommer från enmansutredaren Jan-Olle Folkesson i Företagsfinansieringsutredningen. Bakgrunden är, skriver Folkesson, att storföretagen och den offentliga sektorn i allt mindre omfattning bidrar till att skapa nya jobb. Återstår gör då små och medelstora företag.
Förslaget har gått ut på remiss till 130 privata och offentliga instanser och de har till den 15 mars på sig att lämna synpunkter.
Ingenting finns ännu preciserat i förslaget.
- Så hur det ska fungera i praktiken vet vi inte, säger Leo Rossi, kreditchef på Almi Företagspartner i Gävleborg.
Den 20-21 januari ska Almi Gävleborg ha ett internt möte, där förslaget kommer att diskuteras.

Enmansutredare Folkesson visar i utredningsarbetet att det finns många hinder för duktiga och kompetenta människor som bär på goda idéer att etablera företag. Hindren är oftast av ekonomisk art. Många är inte beredda att lämna ett fast jobb för att pröva någonting nytt, man vill inte utsätta sig för risken att det egna nyetablerade företaget ska gå i konkurs.
Almis uppdrag sedan tidigare är att skapa tillväxt och förnyelse i näringslivet och blev en särskilt viktig medspelare i höstas, då finanskrisen lamslog många företag. I en artikel i tidningen den 13 oktober berättade Leo Rossi att allt fler företag vände sig till Almi för att få hjälp med finansieringen. Detta sedan bankerna, i finanskrisens spår, inte längre var lika pigga på att låna ut pengar.
Och bankernas utlåning har sedan dess minskat ytterligare. Almi presenterade på tisdagen resultatet av en egen undersökning med 150 bankkontorschefer.

Fyra av tio chefer uppger att utlåningen minskade ytterligare under sista kvartalet 2008 och fler än normalt är pessimistiska beträffande årets utlåning. Undersökningen visar att bankerna blivit mer försiktiga och att de stramar åt kreditvillkoren.
Det ska Almi Startgaranti delvis motverka. Garantin bygger på att ett aktiebolag bildas och att det ägs gemensamt av företagaren och Almi Startgaranti, där Almi går in och täcker en eventuell förlust.
Företagaren ska i efterhand, när företaget visar vinst, ta över hela ägandet. Då ska även återbetalning, inklusive ränta, till Almi göras.
Jan-Olle Folkesson säger också i sin utredning att eftersom den garanti Almi ger är statlig bör företagaren få låna till bästa ränta i banken.


Läs mer i Ljusnan

LRF växer mest i Gävleborg




LRF växer mest i Gävleborg

LRF: s medlemsantal ökade under 2008 för tolfte året i rad och allra mest ökar organisationen i Gävleborg.
- Att vi fått så många nya medlemmar här tror jag beror på att vi drivit frågor som varit extra viktiga lokalt, säger Jan Thorén, ordförande i LRF Gävleborg.


Lantbrukarnas Riksförbund, LRF, är Sveriges största företagarorganisation. Tvärtemot många andra organisationer fortsätter också LRF att öka i medlemsantal. För tolfte året i rad ökade antalet medlemmar under 2008 med 900 personer i hela landet, till rekordmånga 168 677.
- Det behövs en stark samlande kraft för landsbygden och de gröna näringarna, säger LRF:s förbundsordförande, Lars-Göran Pettersson. LRF är i dag den enda organisation som på ett kraftfullt sätt förmår driva landsbygdsfrågor.
Procentuellt sett har den största ökningen varit i Gävleborg, där 108 nya medlemmar har anslutit sig under året som gått.
- Vi har jobbat aktivt för att öka medlemsantalet, säger Jan Thorén, ordförande i LRF Gävleborg. Det här är ett kvitto på att vi har lyckats.
Under tisdagen presenterades medlemssiffrorna på Scandic Hotell i Bollnäs, vid en konferens för ordförandena i Gävleborgs 33 lokalavdelningar. Jan Thorén och ombudsman Lotta Zetterlund tror att LRF:s ökning till viss del kan förklaras med att det blivit allt tuffare tider för bönderna.
- De söker sig till en stark organisation för råd och stöd, säger Lotta Zetterlund.

En annan faktor för att LRF står sig bra i Gävleborg kan också bero på att organisationen drivit frågor som berört Gävleborg extra mycket, exempelvis rovdjurspolitiken, men Jan Thorén och Lotta Zetterlund menar samtidigt att det är ett bevis på att varje lokalavdelning skött sig bra.
- Alla här har bidragit till medlemssökningen, konstaterade Jan Thorén och belönade alla lokala ordföranden med varsin blombukett efter konferensen.
Ungefär vart sjunde år läggs nya ramar för EU:s jordbrukspolitik och omkring 2013-2014 är dags igen.
På plats under tisdagens konferens fanns också Thomas Bertilsson från LRF:s riksförbund, för att redogöra för hur svenska bönder påverkas av EU:s jordbrukspolitik och dessutom lyssna av vilka frågor som medlemmarna ute i landet anser vara viktigast för LRF att driva i kommande förhandlingar.
Rent generellt var han kritisk mot Sveriges inställning till EU:s gemensamma jordbrukspolitik.
- Sverige är ett av bara tre länder som tycker att EU inte behöver ha någon speciell jordbrukspolitik, berättade han. Och med den inställningen kommer man knappast att kunna påverka särskilt mycket.


Läs mer i Ljusnan

Lingbo Camping har stängt...



Lingbo Camping har stängt.

Lingbo Camping har stängt. Efter nästan tre år har ägarna tröttnat på den dåliga lönsamheten och sett sig om efter något annat att syssla med. Troligen kommer campingen att läggas ut till försäljning. - Får vi ett bra pris kommer vi att sälja, säger ägaren Roger Hjort.

Det är knappt tre år sedan Lise-Lott Lång och Roger Hjort köpte Lingbo Camping och Café. Men sedan 27 december är anläggningen stängd och igenbommad. Anledningen är att det inte har gått ihop ekonomiskt.

Flyttar till Järvsö

- Det är dåliga säsonger, för lite kunder och en del andra omständigheter som har gjort att det inte bär sig, säger Roger Hjort.

Nu har han och Lise-Lott Lång i stället flyttat till Järvsö. Där har de tagit över Öjebergets restaurang, som tidigare drevs av Lill-Babs Svensson, och de har inte tänkt fortsätta driva Lingbo Camping.

Svårt att sälja?

- Vi håller precis på att titta på möjligheterna att sälja. Om mäklaren tycker att vi kan sälja till det pris vi vill ha så kommer vi att sälja. Om det inte går får vi titta på något annat alternativ, men vi kommer ändå att fortsätta ha stängt.

Finns det något intresse för att köpa campingen?

- Det är det vi har anlitat mäklare för att ta reda på. Jag vet att holländare alltid är på jakt efter sådant här, och det har ringt ett antal genom åren. Men saker kan ändras snabbt, nu är det ju lågkonjunktur också.

Lyckad countryfest

I somras ordnade paret en egen countryfestival på Lingbo Camping och Café. För Arbetarbladet berättade de då att det var drömmen om en egen festival som fått dem att köpa campingen från början. Och enligt Hjort var festivalen lyckad.

- Det gick jättebra, vi hade den näst bästa festivalen i Sverige. Men det är så mycket annat som står på spel. Det kommer att bli en countryfestival nästa år igen, men inte i Lingbo.

Ägarna stänger Lingbo Camping

Läs mer i Arbetarbladet


Torsåkers centrum ska förnyas – men när?




Torsåkers centrum ska förnyas - men när?

Torsåkers centrum ska förnyas enligt en ny detaljplan. Det är svaret på en motion, där Folkhemmet efterlyser en uppsnyggning av samhället. Men när förändringarna ska ske är oklart och några extra pengar för underhåll av området blir det inte.

I en motion till kommunfullmäktige vill Carina Larsson, Folkhemmet Hofors-Torsåker, att kommunens fastigheter, gator och parker i Torsåkers centrala delar ska få ett ansiktslyft.

"Det bristfälliga underhållet i Torsåkersdelen av kommunen ger ett intryck av att det inte är viktigt hur "kusinerna på landet" har det, skriver hon.

Planer finns

I svaret på motionen framgår att det finns planer på att göra förändringar av de centrala delarna av Torsåker.

- Det finns en detaljplan som är antagen för parken bakom Ica-affären. Där ska det byggas bostäder, säger Maine Westin som jobbar som plantekniker hos kommunen.

Lösa planer finns även på att snygga till vid busshållplatsen som ligger mitt emot Torsåkers kyrka. Eventuellt ska även parkeringen där byggas ut, så att det blir lättare för föräldrar att hämta och lämna sina barn vid Solbergaskolan. Och det ska fixas till längs vägen.

- Men det är bara diskussioner än så länge och inget är bestämt, säger Maine Westin.

Det finns inte heller någon tidplan för de nya bostäderna på parkområdet bakom Ica.

Inte nöjd med svaret

Av svaret på motionen framgår att underhåll kommer ske inom ramen för den budget som är fastställd. Det är Carina Larsson (FHT) inte nöjd med.

- Lägger man så många miljoner på upprustningen av Hofors centrum, då borde man kunna lägga lite extrapengar på Torsåker också. Ska det vara inom ramen för budgeten, då händer det väl inte mycket.

Hon anser dessutom att Torsåkersborna själva borde få komma med ett eget förslag på förändring.

- Om de styrande bestämmer kanske det inte alltid blir bra, jag tycker att de boende själva ska få utforma hur det ska se ut där de bor, säger Carina Larsson (FHT).

Motionen och det föreslagna svaret på den kommer att behandlas på nästa kommunstyrelsemöte.

Läs mer i Arbetarbladet


Tummen ner för kooperationen




Tummen ner för kooperationen

Sveriges lantbrukare har fortsatt dålig tilltro till lantbrukskooperationen. Nästan hälften, 46 procent, misstror förmågan att förbättra lönsamheten i näringen.

Den förbättrade tilltron till lantbrukskooperationen under 2007 naggades något i kanten under året som följde.

Antalet som har tron kvar, 36 procent, har minskat något jämfört med 2007 då 40 procent trodde att kooperationens verksamhet förbättrar lönsamheten i jordbruket.
På ja- och nejsägarnas bekostnad har de vankelmodiga ökat. I undersökningen 2007 var det 13 procent som inte visste eller brydde sig, 2008 var siffran 18 procent.

Misskötsel
Men långt fler är alltså tvivlarna. Jerker Nilsson, professor i ekonomi vid Sveriges lantbruksuniversitet, är inte förvånad.
Han trodde dessutom att siffrorna skulle vara ännu sämre.

Jerker Nilsson kan inte peka exakt på vilka faktorer som påverkat mest under året, men tror att slaktens långvariga kris fortfarande inverkar på sinnesstämningen.
- Både Swedish Meats och KLS missköttes. Och det är inte så lätt att vara positivt inställd till mjölken med ökande kostnader och avräkningspriser som inte vill gå upp. Sedan finns det Lantmännens gödningspriser som kan irritera.

För den enskilde lantbrukaren är det även svårt att identifiera sig med föreningar som täcker hela landet eller till och med två länder. Då är det enklare att ställa sig vid sidan om och sura.
- Jag tror knappt att ens jag som borde kan begripa hur Arlas priser sätts. Det är verkligen inte förvånande att de surar.

Nöjda med Södra
En ensamt lysande stjärna vill Jerker Nilsson dock peka ut. Södra skogsägarna är exemplet där flertalet medlemmar är nöjda. Södra har bra kapitalavkastning och det har sin grund i att industrierna är mångmiljardinvesteringar som måste gå för fullt hela tiden.

Kraftig ränta på insatskapitalet, emissionsinsatser varje år och förlagsinsatser som ger hög ränta påverkar positivt.
- Lantmännens förslag att ha handel med förlagsinsatser fritt på marknaden har starkt påverkats av Södra. De säljer av det som inte går bra och det som inte går att få styr på. Jag tror att Lantmännen är på väg.

Frågan är om förtroendet för kooperationens affärsverksamhet kommer att fortsätta dala? Jerker Nilsson hänvisar till internationella observationer där trenden går neråt.
- Det är svårt för medlemmarna att hänga med i svängarna när kooperationen blir riktigt kommersiellt orienterad.

Läs mer i Tidningen ATL


Ordningen återställd i sydligaste Norrland




Ordningen återställd i sydligaste Norrland

GÖKNÄSET. På senhösten skickade Radio Gävleborg en expedition att besöka Norrlands sydligaste udde. Den heter Göksnäset och ligger i Färnebofjärdens nationalpark cirka sex kilometer söder om Berreks by i Österfärnebo socken.
Här har Dalälven nyss strömmat utför Tyttboforsarna och älven vidgar sig i de stora fjärdarna. Tvärs över älvfåran ligger Tinäset i Nora socken i Västmanland.


Enligt reportrarna tog de sig till platsen till fots genom väglös terräng.
Vad som väckte förvåning bland ortsbefolkningen var att de uppgav att de placerade Hofors kommunflagga på platsen. Eftersom platsen ligger i Sandvikens kommun borde rätteligen Sandvikens kommunvapen finnas där.

På nyårsdagen var det dags. Måns Larsson tillsammans med far, farfar, morfar och Tord Andersson gav sig iväg på spark från Hamre båtplats. Sällan har väl isarna varit så lämpliga till utfärder som under denna vinters jul- och nyårshelger.
Vi stannade för ett stycke kulturhistoria vid Öby fäbodar, där Öhns fem bondgårdar hade sina hemfäbodar. Grundstenar och rester efter spismurar, en brunn och en slipsten inväxt i en grov björk gjorde Tord lyrisk av nostalgi.

I strålande sol kunde vi rasta vid Göksnäset. Den omtalade Hoforsvimpeln kunde vi inte finna. Endast en tom ölburk på en aspkvist vittnade om att någon varit där.
Om man inte räknar den bastanta järnögla inborrad i en stor sten som minner om flottningstiden.
Här togs virket, som kom från Dalarna, in i en läns som sedan drogs med ångbåt över fjärden mellan Sandön och Östa för att åter släppas vid Mörtverkarn och sedan följa strömmen mot Gysinge.

Ett standar med Sandvikens kommunvapen är nu högtidligen placerat på en torr aspstam, vittnande om att det inte bara är Sandvikens sydligaste fastmark utan även Norrlands sydspets.
Vid solnedgången var vi tillbaka vid Hamre efter 13 kilometer på sparkstötting i det unika skärgårdslandskapet i Färnebofjärdens nationalpark. En bra början på det nya året!

Bertil Andersson

Läs mer i Gästriklands Tidning

Skolor och förskolor drar ner på lokaler




Skolor och förskolor drar ner på lokaler

"Barnskolor" för åldrarna 1-10 år i Vallsta, Växsjö och Segersta.
Nedläggning av skolan i Västansjö - och flytt av Sörängselever till Runemo.
Det är några av tankarna i ett diskussionsunderlag för skolor och förskolor i Bollnäs kommun.

Bollnäs har högre kostnader för lokaler än jämförbara kommuner - och mindre för lärare.
- Vi vill ändra på det och få mer pengar till verksamheten och mindre till lokaler, säger för- och grundskolechefen Eva Eklund.
- Vi vill ha fler lärare i grundskolan och ökad personaltäthet i förskolan, säger barn- och utbildningsnämndens ordförande Jan Lahenkorva (s).
I underlaget - som ska presenteras för bland andra föräldrar och personalgrupper vid medborgardialoger under vintern - finns skolor och förskolor, från Vallsta i norr till Kilafors i söder, redovisade. Och i varje område finns flera alternativ för framtiden.
- Detta är ett underlag för tankar och idéer. Vi förordar inget alternativ och är öppna för andra lösningar också, säger Jan Lahenkorva. Men något måste göras.
Elevunderlaget i grundskolan minskar i kommunen - och minskningen vägs inte upp av kullarna i förskolan.

Granbergsskolan i Bollnäs minskar med ett hundratal elever inom tre år - och kan då få plats för förskolor och Montessori-klasserna från Nyhamre, till exempel. Bland idéerna finns också flytt av Kilaforselever i högstadieåldrarna till Granberg - som förr i tiden. Både i Kilafors och Arbrå börjar nämligen årskurserna 7-9 bli för små.
- Arbrå-Gärdet skulle kunna bli en skolenhet för lärarna - och kanske också för eleverna, säger Eva Eklund.
Nedläggning av byskolorna i Västansjö utanför Kilafors - dit alla elever åker buss redan idag - och i Söräng, finns också med som idéer. Skolorna har ett 70-tal elever vardera och särskilt Söräng behöver bättre lokaler. En idé är att köpa platser för Sörängsbarnen i Runemo - 4 kilometer västerut i Ovanåkers kommun. Den skolan är i bra skick och behöver fler elever.

Så kallade barnskolor med 1-10-åringar diskuteras för Vallsta, Växsjö och Segersta.
- Det är en spännande pedagogisk idé, där förskollärare, fritidspedagoger och grundskollärare samarbetar, säger Eva Eklund.
För Växsjö skola är det bråttom med en lösning. Där är lokalerna dåliga och skolmoduler är ett alternativ inför hösten. Och Rensbackens skola i Bollnäs kan komma att slås ihop med Kilberg i höst.
Tanken är att kommunfullmäktige ska fatta beslut om lokalförsörjningen i maj.
- Det är klart att underlaget kommer att väcka reaktioner. Och det är det vi vill ha, säger Jan Lahenkorva.


I Bollnäs kommun finns idag 14 kommunala grundskolor och ett 20-tal kommunala förskolor.
I grundskolan finns cirka 2 700 elever. Inom fem år beräknas antalet minska med 200.
Diskussionsunderlaget om framtidens lokalförsörjning kommer att finnas på kommunens hemsida, http://www.bollnas.se/


Läs mer i tidningen Ljusnan



Storsatsning på Hälsingeturism




Storsatsning på Hälsingeturism

Hälsingland Turism och mediebolaget Svart Pist Publishing AB i Ljusdal gör en gemensam satsning för att marknadsföra turismen i landskapet. Via tre gemensamma produkter ska de locka såväl inhemska som utländska turister att dra till Hälsingland.

Läs mer i Ljusdals Posten

Vägfrågan i Tallåsen




Vägfrågan i Tallåsen på väg mot lösning.

Tisdagen den 27 januari kan den segslitna frågan om vägskötseln i Tallåsen få sin lösning. Då hålls ett möte i Skogsta Folkets hus som kan utmynna i att vägföreningen blir kvar men att kommunen utför och betalar vägskötseln.

Läs mer i Ljusdals Posten

Älginventering pågår




Älginventering pågår

Det råder brist på tiotaggare i landet. Det kan göra att älgstammen blir sämre. Nu satsar det största skogsbolaget i landet, Sveaskog på att inventera älgarna på sina marker.  Antalet älgar har minskat stadigt. I Hälsingland har de minskat tio procent varje år de senaste åren, men problemet är också att det finns för få tjurar

Läs mer i Ljusdals Posten

Klimatplan för Nordanstig framtagen




Klimatplan för Nordanstig framtagen

Nordanstigs kommun får nu en klimat- och energiplan värd namnet.
Mer strategisk, stringent och fordrande än föregångaren från 2001.
- Den nya ska användas i verksamheten säger Hans Jansson.

Läs mer i Hudiksvalls Tidning

Vargfamilj har spårats i Ockelbo




Det har varit mycket stort intresse från media om varg-spårveckan i Katrineberg. Här kommer lite information ifrån

Arbetarbladet,

Det pågår en inventering av vargstammen i Gävleborg. En vargfamilj har spårats i Ockelbo.

I lördags startade Svenska rovdjursföreningen, WWF, Naturskyddsföreningen och Studiefrämjandet den ideella spårveckan och den avslutades i går.

Tolv personer har deltagit i spårningen. De har varit ute från morgon till kväll på skidor.

- Det har gått bra eftersom det kom nysnö men det har varit lite väl kallt, mellan 25 och 30 grader kallt, säger Leif-Åke Holst som ingår i spårgruppen. Spår efter två vargfamiljer har hittats i Ockelbo och Amungen.

- Vi har säkerställt att det finns två intakta alfapar, det vill säga två föräldrapar med valpar. I Ockelbo finns minst fem vargar.

Kvalitetssäkras

Spårningen görs i samarbete med länsstyrelsen. Svenska rovdjursföreningen började med spårveckor för 15 år sedan, det var innan länsstyrelsen fick till uppgift att inventera vargbeståndet. Nu måste spårningen kvalitetssäkras av länsstyrelsen.

- Vi gör spårrapporter till länsstyrelsen som läggs in i en databas, förklarar Leif-Åke Holst.

Enligt länsstyrelsens finns det omkring 25 vargar i Gävleborg och över 200 i landet.


SVT GävleDala
Som ringde till Leif Holst från Finnskogsupplevelser i Katrineberg och ville intervjua och filma för ett inslag till regionala nyheterna.

Finnskogsupplevelsers blogg har följt denna vecka mer detaljerat
Läs mer på deras blogg

Här kommer några fler som uppmärksammat deras spårvecka i media

P4 Radio Gävleborg
Var de första som gick ut med beskedet i lokala nyheterna.
Ja faktiskt under flera gånger, även ute i fält.
SVT GävleDala

Var med och filmade ute i fält. Delar av detta sändes även i SVT:s riksnyheter.
TV4 Gävle/Dalarna
Även TV4 Gävle/Dala sände ett repotage
Böndernas tidning, ATL
Läs deras artikel
Jaktjournalen
Läs deras artikel
Arbetarbladet, med  kommentarer - minst 27 st! Skrolla ner på sidan.
Gävle Dagblad . med  kommentarer - minst 12 st! Skrolla ner på sidan.


Hotar mackdöden vår landsbygd?






Hej alla,

Nu har vår Egen Dyng-Bengt startat en undersökning på sin blogg där han ställer frågan:
Hotar mackdöden vår landsbygd?

Klicka på denna länk så kommer ni dit och kan göra er röst hörd. Det är viktigt att man röstar för att ge mandat till Länsbygderådet X-ing att göra uttalande om vad vi landsbygdsbor tycker...

Dyng-Bengts blogg

Han har lovat att byta fråga så fort vi kommit in tillräckligt med röster. Kom gärna med förslag till undersökningar så skall jag vidareförmedla dessa till Dyng-Bengt.


”Allvarligt slag mot landsbygden”




"Allvarligt slag mot landsbygden"

-Ett av de allvarligaste slagen mot landsbygden. Landsbygdsförkämpen Hasse Lundmark skräder inte orden över den försämrade lantbrevbärarservicen på landsbygden.

   Länsbygderådet i Skaraborg, där han är ordförande, deltar aktivt i en landsomfattande protest mot att lantbrevbärarna upphört med betalningsservice.
   Sedan mitten av december förra året kan den som bor på landsbygd med lantbrevbäring inte längre sköta betalningsärenden med sin brevbärare.
   - Man kan inte betala räkningar eller ta ut pengar, säger Hasse Lundmark.
   
   Länsbygderåden och organisationen Hela Sverige ska leva har skrivit till Post- och telestyrelsen samt till infrastrukturminister Åsa Thorstensson för att protestera mot förändringen som man menar är ett mycket allvarligt slag mot den levande landsbygden.
   - Den landsbygd som andra samhällsinstanser vill att man ska kunna bo kvar i även som gammal, säger Hasse Lundmark.
   När han talar om den försämrade servicen är det främst äldre han tänker på.
   - Informationen om förändringen och vilka som eventuellt kan få utökad service har varit dålig. Många äldre har inte ens känt till att det var på gång, säger han.
   
   Post- och telestyrelsen (PTS) har handlat upp en tjänst som innebär att glesbygdshushåll där samtliga är över 80 år eller funktionsnedsatta kan omfattas av möjligheten att betala räkningar och ta ut pengar hos lantbrevbäraren.
   Det är en tjänst som hushållen måste ansöka om och kritikerna menar att informationen om tjänsten varit bristfällig.
   - Dessutom är bestämmelserna kring vilka som kan nyttja den märkliga. Man kan ju ha svårt att ta sig till närmsta bank även om man är under 80 år och inte har någon funktionsnedsättning, säger Hasse Lundmark.
   Betalningstjänsten är en ny girokonstruktion som PTS handlat upp av Ica-banken och Kuponginlösen AB på uppdrag av regeringen.
   Från länsbygderådens sida ser man med oro på ett system som försvårar landsbygdsboende och från bland annat Blekinge har man till exempel föreslagit att lantbrevbärarnas bilar förses med bankomat och servicebox som en service åt alla inte bara äldre.
   
   Hasse Lundmark är inne på samma linje och menar
   att lantbrevbärarna kan användas för fler funktioner.
   - Vem om inte lantbrevbäraren kan vara först att upptäcka om något inte står rätt till hos dem som bor på landet, undrar han retoriskt.
   Länsbygderåden i Sjuhärad och Skaraborg späder för övrigt på Blekingeidén med att bilar med bankomater han hyras ut till arrangörer av olika evenemang.
   Förutom att äldre kan få problem med denna nyordning så pekar Lundmark också på att företag på landsbygden förlorat servicen att lämna sina dagskassor till brevbäraren.
   - Det finns också en miljöaspekt på det hela. Istället för en brevbärarbil blir det flera som får transportera sig till tätorten där det finns bank, säger Hasse Lundmark.

Läs mer i tidningen NLT

Villan som producerar mer el än den förbrukar




Villan som producerar mer el än den förbrukar

I vår kommer Karin Adalberth med familj flytta in i Sveriges första Plusenergihus som byggs i Åkarp, Skåne. En plusenergivilla producerar så mycket energi att det täcker husets elförbrukning och blir över. Den överflödiga elen kan sedan säljas.
"Idén med att bygga huset föddes vid fikabordet på jobbet för ungefär 3-4 år sedan. Jag skulle bygga ett nytt hus och hade bestämt att det skulle vara ett passivhus. Men så började vi trigga varandra att vi skulle ha en högre målsättning och på sätt föddes idén med ett plusenergihus", förklarar hon.

Karin Adalberth är doktor i byggnadsfysik och väl insatt i energieffektivt byggande. Inspirationen till plusenergihuset hämtade hon från Tyskland där denna byggteknik används. Men i Sverige är tekniken hittills oprövad.
"Konceptet är att huset producerar mer energi på årsbasis än vad det använder och överskottet kommer vi att sälja till elnätsbolaget", säger hon.

Huset värms upp genom solenergi och via stora solfångare kommer det att produceras värme till element och tappvattnet. Men hjärtat i systemet är en stor ackumulatortank som lagrar värmen som produceras. Under kalla vintermånader kompletteras uppvärmningen med en pelletskamin.

"Huset kommer att producera ungefär 4.000 kWh el årligen. Men vi tror att vi endast kommer att behöva 2.600kWh på ett år", säger Karin Adalberth.

Att bygga ett hus med plusenergiteknik är inte billigt. För en villa på 150 kvadratmeter blir det en investering på sammanlagt 800.000 kronor. Den största utgiften är solcellerna. Men Karin Adalberth tror det blir en lönsam investering på sikt.
"Energidriftkostnaden är nästan noll kronor per år", säger hon.

Ett vanligt hus brukar ha en driftkostnad på 20.000 kronor på ett år. Enligt Karin Adalberth har villan en livslängd på 70 år vilket gör att investeringen går ihop sig - men det tar ett bra tag.

Eftersom allt fler börjar bli miljömedvetna tror Karin Adalberth att det kommer att byggas fler plusenergihus i framtiden.
"Den här byggtekniken har kommit för att stanna. Det är ingen hokus-pokus teknik, utan vanlig konventionell teknik i sin bästa tappning", säger hon entusiastiskt

Läs mer i DI

Fler vill ha hushållsnära tjänster




Fler vill ha hushållsnära tjänster

Trots lågkonjunktur och finanskris ökar intresset för hushållsnära tjänster, det visar en ny undersökning som Sveriges Radios Ekot har tagit del av. Branschen väntas öka med över 60 procent i år, vilket i sin tur leder till nyanställningar. Nu kommer förslag om att fler tjänster ska räknas som hushållsnära.

Enligt en undersökning som Demoskop gjort på uppdrag av arbetsgivarorganisationen Almega tycker 25 procent av hushållen att det är ganska eller mycket intressant att köpa hushållsnära tjänster. Det är en ökning med fem procent jämfört med förra året. Samma undersökning visar att hushållen hellre väljer bort resor, restaurangbesök och nöjen än hushållstjänster.

Ökningen tros leda till nyanställningar och Ulf Lindberg, näringspolitisk chef på Almega, säger till Ekot att staten skulle tjäna på om hushållen fick göra avdrag för ännu fler tjänster än i dag.

- Våra undersökningar visar att två tredjedelar av de som anställs i branschen kommer från arbetslöshet. Vi tror att det kan ha en ganska stark sysselsättningsskapande effekt, säger han till Ekot.

Lindberg menar att även it-tjänster borde klassas som hushållsnära.

Om ett halvår kommer skattereduktionen direkt vid inköpstillfället. Det betyder att personer som köper hushållsnära tjänster inte kommer att vara tvungna att begära jämkning i samband med deklarationen, man betalar nettokostnaden direkt.

Läs mer i SVD


Sedan skriker de på statliga paket!




Sedan skriker de på statliga paket!

Utflyttningen från glesbygden är givetvis ett jätteproblem, men det har den varit i decennier nu. Jag såg häromdagen att Sorsele kommun vädjade till regeringen om hjälp. Onekligen är det så att denna regering fortsätter vad andra regeringar genomfört i form av storslagna satsningar på centralisering av myndigheter, offentlig sektor och kommunikationer vilket givetvis dödar landsbygden. Regering och riksdag är alltså ytterst ansvarig för att landsbygden dör. Men kommunpolitikerna själva har också ett ansvar. De skäller på staten för centralisering men gör sedan exakt likadant själva. De lägger ner små verksamheter och satsar på storskalighet. Vilket innebär att byarna dör och folk flyttar. Sedan skriker de på statliga paket!

Just därför blir jag så oerhört upprörd på kommunpolitikernas dubbelmoral. Det borde vara uppenbart för varenda politiker i detta land att den regionalpolitik som förts sedan 70-talet inte fungerar. Storskaligheten är förödande och jag tror inte ens den är ekonomiskt lönsam. Det genererar stora kostnader att försöka täcka alla brister runt om i landet som centraliseringen kostar. Inte minst där den växer mest i form av överbefolkning, segregation och gigantiska myndigheter som inte klarar sina uppdrag. Kort sagt, det här landet fungerar inte särskilt bra.


Lotta Gröning

Läs mer i Aftonbladet

Ny chans för nedlagd lanthandel




Ny chans för nedlagd lanthandel

Nu öppnar lanthandeln i Kalvsvik igen. Efter flera konkurser får lanthandeln draghjälp från oväntat håll.


 Håkan Carlsson ska vara med och starta butiken


Lanthandeln har haft problem med höga kostnader för de varor som man köpt in. Men nu går Börjes i Tingsryd in och levererar varor från sitt lager. Det öppnar nya möjligheter för lanthandeln i Kalvsvik, två mil söder om Växjö. 

- Jag tycker det känns väldigt positivt och väldigt roligt. Framförallt så tror jag att det blir en vi-känsla, om man samlas kring en sak på det här viset, säger Kalvsviksbon Håkan Carlsson, som är ordförande i företaget som ska öppna butiken.

De som nu öppnar lanthandeln är Kalvsviksborna själva. 109 personer har gått samman och startat en ekonomisk förening och köpt fastigheten där lanthandeln alltid funnits. Sedan har ett aktiebolag startats, som nu kommer driva butiken.

Draghjälp från Börjes
De som tidigare försökt sig på att driva lanthandel har fått slå igen eftersom inköpspriserna från de stora livsmedelskedjorna varit för höga. Ibland har inköpspriset varit högre än vad produkterna kostat i butik.

Men det som nu är förändrat är att varorna kommer att köpas från den fristående butiken Börjes i Tingsryd och deras lager. Det innebär att priserna i lanthandeln kommer att vara jämförbara med flera matvaruaffärer i Växjö.

Sven-Olof Rungegård, som är delägare i Börjes, menar att det här är en satsning som längden kan hjälpa fler lanthandlar.

- Förhoppningsvis får vi lite bättre snurr på våra varor. Det kan ju bli så att fler företag är i samma situation som lanthandeln i Kalvsvik. Och det är självklart att vi är öppna för en sådan diskussion, förutsatt att vi hittar en samarbetsform som fungerar smidigt, säger Sven-Olof Rungegård.

Viktigt för orten
Idag består lanthandeln i Kalvsvik endast av tomma hyllor. Men någon gång i februari-mars räknar man med att kunna slå upp dörrarna igen och ha hyllorna fyllda med varor. Två personer ska anställas och hittills har 86 personer anmält sitt intresse. Att lanthandeln öppnar igen, betyder mycket för orten, menar Håkan Carlsson.

- Affären är ju navet i hela bygden. Om vi ska göra turistsatsningar och andra saker här så måste det finnas en affär. Lanthandeln behövs ju, annars dör bygden.

Läs mer på Sveriges Radios hemsida


LRF kräver hjälp till mjölkbönder




LRF kräver hjälp till mjölkbönder

Lantbrukarnas riksförbund, LRF, kräver att mejerierna och EU gör vad de kan för att hjälpa mjölkbönderna.


På måndagen hålls en debatt i Skövde om det svenska lantbrukets framtid och dess lönsamhet. En punkt som kommer att dyka upp i debatten är mjölkböndernas situation.

Mejeriernas senaste prissänkning innebär att en lantbrukare med 60 kor får ett inkomstbortfall på ungefär 200000 kronor på ett år.

-Vi vill markera allvaret i situationen för svenska mjölkbönder och för den svenska mjölkproduktionen. Det här är kanske den allvarligaste situationen som varit på väldigt länge, säger LRF:s ordförande Lars-Göran Pettersson till TT.

Särskilt stöd från EU
LRF kommer nu bland annat att erbjuda framtidssamtal med mjölkbönder om produktionens inriktning och ta fram lönsamhetsrapporter varje kvartal.
Lars-Göran Pettersson hoppas också på att mejerierna och EU agerar.

-Det finns möjligheter att göra någon åtgärd riktad särskilt mot mjölkbönderna i Europa. Vi har även uppmanat de olika mejeriföreningarna att verkligen göra allt vad de kan för att hålla uppe mjölkpriset till bonden.

Risk för utslagning
Lars-Göran Pettersson varnar för att om den låga prisnivån håller i sig riskerar svenska mjölkbönder att slås ut.
-Det finns förtroende för den svenska mjölken hos konsumenterna. Det finns också så mycket andra värden med svensk mjölkproduktion som till exempel öppna landskap och betande kor. Vi vet att svenskarna uppskattar det, säger han.

Tidigare i veckan sänkte Arla Foods ersättningen för levererad mjölk med ungefär 38 öre per kilo.
Milko sänkte sin ersättning med 40 öre i december och i fredags sänkte Skånemejerierna sitt avräkningspris med 30 öre.

De lägre priserna förklaras av den globala ekonomiska krisen.

Läs mer i tidningen ATL


Väntjänsten ordnade julfest i Lynäs åt äldre




Väntjänsten ordnade julfest i Lynäs åt äldre

Väntjänstens filial i Bergvik hjälper till så att äldre i ytterområdena får möjlighet att umgås.
På söndagen ordnades julfest i Lynäs.

Läs mer i Söderhamnskuriren

Byvaktstyrkan fulltalig igen




Byvaktstyrkan fulltalig igen

Krisen är över för byvaktsstyrkan i Bergsjö. Sex nya frivilliga har anmält att de är beredda att sätta upp sig på jourlistan.

Läs mer i Hudiksvalls Tidningen

Pressade mjölkpriser slår hårt




Pressade mjölkpriser slår hårt

Sänkta priser gör att svenska mjölkbönder riskerar ett stort inkomstbortfall det närmaste året. Lantbrukarnas riksförbund hoppas nu på riktade stödåtgärder från EU. Lantbruket har ett mycket hårt år framför sig.

På måndag hålls en debatt i Skövde om det svenska lantbrukets framtid och dess lönsamhet. En punkt som kommer att dyka upp i debatten är mjölkböndernas situation.
Mejeriernas senaste prissänkning innebär att en lantbrukare med 60 kor får ett inkomstbortfall på ungefär 200 000 kronor på ett år.
Lantbrukarnas riksförbund (LRF) presenterar nu de stödåtgärder som erbjuds mjölkbönderna.
- Vi vill markera allvaret i situationen för svenska mjölkbönder och för den svenska mjölkproduktionen. Det här är kanske den allvarligaste situationen som varit på väldigt länge, säger LRF:s ordförande Lars-Göran Pettersson.

Lars-Göran Pettersson varnar för att om den låga prisnivån håller i sig riskerar svenska mjölkbönder att slås ut.
- Det finns förtroende för den svenska mjölken hos konsumenterna. Det finns också så mycket andra värden med svensk mjölkproduktion som till exempel öppna landskap och betande kor. Vi vet att svenskarna uppskattar det, säger han.
Tidigare i veckan sänkte Arla Foods ersättningen för levererad mjölk med ungefär 38 öre per kilo. Andra mejeriföretag har också sänkt de priser som de betalar, till exempel sänkte Milko sin ersättning med 40 öre i december och i fredags sänkte Skånemejerierna sitt avräkningspris med 30 öre.
De lägre priserna förklaras av den globala ekonomiska krisen.

Läs mer i Gefle Dagblad


Så funkar ROT-avdraget




Så funkar ROT-avdraget

Låt snickaren bygga om ditt hem och få tillbaka hälften av arbetskostnaden. Jo, det är faktiskt så ROT-avdraget som infördes den 8 december fungerar. Med vissa begränsningar naturligtvis.

När finanskrisen slog till med full kraft under senhösten dammade regeringen snabbt av ett gammalt socialdemokratiskt sysselsättningsprojekt, ROT-avdraget.

Det står för Reparation-, Om- och Tillbyggnadsavdrag och är tänkt att skapa massor av jobb för arbetslösa hantverkare.

Avdraget är på 50 000 kronor per person och år. Det innebär att två personer som gemensamt äger ett hus kan anlita hantverkare för 200 000 kronor och få tillbaka hälften.

ROT har även en syster som heter RUT som sysslar med hushålls­nära tjänster. Städning och sånt. RUT räknas in i det totala beloppet man kan köpa tjänster för, så har man redan städhjälp blir det mindre pengar till hantverkare.

För att utnyttja ROT-avdraget måste man ha anlitat och betalat hantverkare efter den 8 december 2008. Arbeten utförda före det datumet går inte att få retroaktiv ersättning för.

Det är viktigt att komma ihåg att det bara är tjänsterna man får göra avdrag för. Inte material. Du måste alltså be om en tydligt specificerad faktura av hantverkaren där det tydligt framgår vad som är arbetstid och vad som är material. Den undre gränsen är satt till 1 000 kronor. Mindre arbeten än så går inte att få avdrag för.

Du kan göra ROT-avdrag för arbeten på ditt hus, fritidshus eller din bostadsrätt. Däremot omfattas inte hyreslägenheter. Du får heller inte göra avdrag för nybygge.

Fram till halvårsskiftet 2009 ska den som vill göra ROT-avdrag betala hantverkaren och spara fakturan för att sedan begära avdrag via en särskild blankett hos Skatteverket. Från den 1 juli är det i stället hantverkaren som ska sköta hanteringen med skatten. Du ska då bara betala halva kostnaden till firman.

Ett problem som diskuterats med den saken är att firman ju inte kan veta om kunden anlitat mängder av hantverkare, och därmed förbrukat hela avdragsrätten. Blir då firman utan ersättning?

- Kunden har ju ett ansvar att tala om i förväg om han fortfarande har rätt att göra avdraget. Det är viktigt att hantverkaren och kunden är överens om sånt i förväg, säger Hans-Erik Axelsson, verksamhetsutvecklare på Skatteverket.

Han konstaterar att den som har tid att vänta till efter 1 juli 2009 med att anlita hantverkare får det mycket enklare. Dessutom får man avdraget direkt. Den som utnyttjar ROT-avdraget nu får vänta till 2010 års skatteåterbäring för att få igen sina pengar.

- Från 1 juli är tanken att hantverkaren drar bort halva arbetskostnaden direkt på fakturan. Sedan vänder han sig till Skatteverket och ber att få dem, säger Hans-Erik Axelsson.

Innan dess måste den som vill ha tillbaka pengarna direkt ansöka om jämkning.

Vad får man då göra för arbeten inom ROT-avdraget. Det är inte exakt klart, men Skatteverket har fått instruktioner från regeringen att hålla sig till de gamla reglerna från 2004 i väntan på eventuella justeringar.

Det innebär att du till exempel kan installera fjärrvärme på den egna tomten, installera berg- eller jordvärmepump, bygga om eller till in- och utvändigt. Däremot alltså inte bygga nytt.

Här kan det naturligtvis bli frågan om gränsdragningar. Enskilda fall kommer säkert att prövas. Det är inte okej att bygga ett nytt garage, men hur blir det att bygga ut huset med en tillbyggnad där bilen får plats?

I dagsläget går inte den frågan att svara på. Först när någon provat och fått antingen bifall eller avslag vet Skatteverket hur man ska göra.

Förra gången ROT-avdraget fanns gick gränsen vid 10 500 kronor. Nu är det alltså 50 000 per person. Det innebär att man kan bygga ganska mycket. Det är ju som sagt bara själva arbetskostnaden man får göra avdrag för.


Magnus Lundquist

Läs mer i Gefle Dagblad

Så fungerar dagens försäkringskassa.



Så fungerar dagens försäkringskassa.

Utan förtroende

Många barnfamiljer, sjukskrivna och äldre har tvingats låna pengar för att klara ekonomin. En absurd situation. Så fungerar dagens försäkringskassa.

Allt skylls på en omorganisation som nu pågått i ett par år, som tydligen aldrig tar slut, och enbart skapat försämringar.

Allt fler klagar dessutom på kassan. Under andra halvåret 2008 kom hela 1 774 klagomål och drygt 600 JO-anmälningar under hela förra året.

Statskontoret, som granskat vad som händer inom kassan, har i en rapport gett ett kraftigt underbetyg för det förändringsarbete som pågår.

Socialminister Cristina Husmark Pehrsson, som är ytterst ansvarig för försäkringskassans omställning, har inte reagerat nämnvärt på detta och inte heller visat något större engagemang för dem som drabbas av kassans misslyckanden. Det minsta vore om hon bad om ursäkt för försäkringskassans långa handläggningstider.

Nu sägs de ha kortas, men många drabbade vittnar om motsatsen. Väntetiderna på de pengar människor är berättigade till är på tok för långa och skapar stora problem för de drabbade.

Förändringen av f örsäkringskassan gick för fort och allt för mycket blev fel. Nu ska kassans kostnader minskas med ytterligare 900 miljoner kronor under 2009 om ekonomin ska komma i balans, allt medan enskilda människor , sjuka, barnfamiljer och gamla drabbas .

Blåslampan på de sjukskriva, och inte minst de långtidssjukskrivna, har funnits sedan högeralliansen tillträdde. Efter direktiv från alliansregeringen har försäkringskassan skärpt synen på människors sjukfrånvaro. Generellt har ett misstänkliggörande av den sjukskrivne satts i system de senaste åren. Är han eller hon riktigt sjuk eller bluffar de bara?

Alliansregeringen kräver numer att den som är sjuk, och som inte är beredd att byta arbete efter sex månaders sjukskrivning, kan förlora sin sjukpenning. Ut och sök ett nytt jobb! Var som helst i landet. Dubbelt boende och en kanske splittrad familj finns inte på dagordningen i denna politik, som även gäller den som är långtidsarbetslös.

Alliansens politiska filosofi bygger på tanken att hårdare tag mot sjukskrivna och arbetslösa ska skapa utrymme för skattesänkningar. Kan vi spara någon miljard på landets sjukskrivna kan vi också sänka skatten för de som redan har

Nu får vi avvakta vad som komma ska, men de som är sjukskrivna kan tydligen räkna med fortsatta inskränkningar och tuffare tag. Vi har fått en regering som slår mot de svaga. Om du är snäll och jobbar kan du få en liten klapp på axeln med en premie i form av en liten skattesänkning, som när lönebeskedet öppnas redan ätits upp av nya avgifter och försämrade villkor i trygghetssystemen.

I det nya arbetarpartiets Sverige ska läkarutlåtanden och beprövad vetenskaplig forskning åsidosättas för att regeringen ska sänka kostnaderna för sjukfrånvaron för att sänka skatten för dem som redan har.

Regeringen lägger dessutom allt ansvar ensidigt på den enskilde, inte på arbetsgivaren.

Är du sjuk, arbetslös eller pensionär ska du med högeralliansens politik straffas med sämre ekonomi. Allt under devisen att arbetslinjen till allas frälsning.

Ska människor verkligen jagas och ifrågasättas på grund av ohälsa? Ett samhälle med en sådan människosyn vill vi ingen se. I alliansens Sverige åsidosätts läkarutlåtanden och beprövad vetenskaplig forskning för en regerings vilja att till varje pris sänka kostnaderna för sjukfrånvaron.

Opinionen. Två opinionsundersökningar presenterades i helgen. I båda ökade moderaterna sympatierna medan socialdemokraterna backade. Fortfarande skiljer mellan sex och sju procent till oppositionens fördel, men gapet mellan blocken minskar. Valet 2010 blir tufft.

Åtta. Det återstår åtta dagar innan Barack Obama svär eden och blir USA:s nye president. Förväntningarna på honom är enorma. Han ska lösa en finanskris, skapa nya jobb. Han ska dessutom ta ställning i den konflikt som nu pågår i Gaza. Världen väntar.

Läs mer i Arbetarbladet

Läs mer i Gefle Dagblad


Surt sa bagaren om degen




Surt sa bagaren om degen

Det var inga sura miner - utan det skrattades gott bland mjölborden. I helgen fick tolv bagare lära sig hur man gör surdeg med alla sina sinnen.

- Nu vet jag vad jag gjort för fel, sa en glad Margit Wedin från Södra Brunn i Hedesunda.

Hon tycker surdegsbröd är riktigt bröd, men har inte riktigt lyckats med det. Nu vet hon vad hon ska göra.

Före jästens tid

Surdegsbakandet var det vanligaste baksätet förr innan jästen uppfanns.

I två dagar har bagare från Gästrikland och Hälsingland fått lära sig om hur de ska lyckas med degen. Bagaren Manfred Enocksson från Saltå Kvarn som håller i kursen ger råd hur man ska lyckas med surdegsbak hemma.

Viktig värme

- Värmen är viktigast. Se till att surdegen får jäsa i 28 gradig värme. Hemma kan man använda en termos, värmefilt, avstängd ugn eller frigolitlåda. Sen är det viktigt att smaka, känna och lukta på degen. Den ska smaka nästan som yoghurt och vara bubblig, säger Manfred.

Härliga dofter

Det knådades varsamt på mjölborden inne på Berglunds bageri i Kungsgården. Bakverk efter bakverk ställdes in i den varma ugnen och en härlig doft spred sig i lokalen.

- Det har varit jättekul, jag har så många intryck. Det kommer att ta tid innan det landar, säger Elin Lithner, från Örtigården.

Närproducerat mjöl

Anita Hörnstein från Matresursen arrangerar kursen. Syftet med den är att nya företagare och redan etablerade företagare ska få djupare kunskap om surdegsbakandet. Alla produkter innehåller närproducerat och ekologiskt mjöl.

- Brödet smakar mer, är nyttigare och håller längre, säger Anita Hörnstein.

Så bakar du surdeg på råg


Så bakar du surdeg på råg


Recept: Ryskt lantbröd med surdeg på råg. Att baka med surdeg görs i olika steg. Grunden är en surdegsstart som är den viktiga ingrediensen i den slutiga bröddegen.
Surdegsstart
Tid: 2-4 dagar, räcker till flera brödbak.
Steg 1:
Ingredienser:
200 g rågmjöl
100 g rårivna äpplen
150-200 g vatten, 45 grader
Gör så här:
1. Blanda ingredienserna väl till en trögflytande smet. Fyll en stor burk till maximalt hälften.
2. Låt stå i 2-4 dagar i 28-30 grader. Rör eller skaka på burken en till två gånger dagligen.
3. När surdegen börjar bubbla, är lätt syrlig och frisk, är det dags för steg 2.
Steg 2:
Ingredienser:
150 g rågmjöl
50 g vetemjöl
Cirka 200 g vatten, 45 grader.
Gör så här:
1. Blanda ingredienserna med den första surdegen och låt stå. Optimal temperatur är 29 grader.
2. Efter 1 dygn ska det bubbla, lukta och smaka gott.
3. Förvara surdegsstarten med tättslutande lock i kyl. Mata den en gång i veckan med cirka
1/2 dl vatten och 2 msk rågmjöl, fyll burken max till hälften.
Därefter börjar man med själva brödbaket

RYSKT LANTBRÖD
Surdeg
Vatten 45 grader, 450 g
Rågmjöl, 300 g
Surdegsstart, 20 g
Gör så här:
Blanda väl, låt jäsa minst 12 timmar. Arbetstemperatur 29 grader.
Slutliga degen
Rågsursdegen, 750 g
Vatten, 300 cirka g
Vetemjöl, 600 g
Graham, 100 g
Havssalt, 20 g
Jäst, 0-5 g
Gör så här:
Väljäsande och mild deg. Knåda degen på låg växel i 3-10 minuter. Degtemperatur 26 grader. Degvila 60 minuter. Knåda rund och låt vila i 10 minuter. Slå upp brödet i en form. Låt jäsa i 1-2 timmar. Gräddas i 50 minuter med ånga. Ugnsvärme 250 grader. Sänk värmen till 125-150 grader efter cirka 10 minuter. Brödet är klart när inkråmet är 98 grader.


Läs mer i Arbetarbladet

Läs mer i Gefle Dagblad


Program för Hela Sverige Ska Leva 2007-2012




Ladda ner vårt program i PDF
               

     omslag.jpg (74.07kb)


Bygdebanken





Bygdebanken

enkat1018.png (11.50kb) 

I Bygdebanken finns det cirka 13 000 uppgifter om olika aktiviteter inom lokalt utvecklingsarbete. Banken uppdateras kontinuerligt och målet är att alla (i nuläget 4 168) lokala utvecklingsgrupper ska finnas med i banken med sina uppgifter.


De lokala grupper som har tillgång till dator kan själva registrera sig över nätet. De grupper som inte har tillgång till dator kan rekvirera enkäten hos närmaste länsbygderåd eller från Hela Sverige ska levas kansli tel 08-24 13 50.


Lokal utvecklingsplanering




Lokal utvecklingsplanering
Ett enkelt planeringsverktyg för lokal utvecklingsplanering. 4 sidor.

planeringsbild.jpg (23.17kb)

Inventering av projekt för lokal energiproduktion från jordbruk




Inventering av projekt för lokal energiproduktion från jordbruk

En skrift från projektet Hållbara bygder del 1.

 


Landsbygdsriksdagen 2008




Landsbygdsriksdagen 2008
En slutrapport från Landsbygdsriksdagen i Lycksele 7-9 mars 2008. Sammanfattningar av vad som sades med många bilder.

A4-format,  16 sidor

lbr08_rapport01.jpg (53.75kb)


Om att förstå och stödja lokala utvecklingsprocesser




Om att förstå och stödja lokala utvecklingsprocesser

Tre olika infallsvinklar på lokal utveckling. Texten bygger bland annat på intervjuer med deltagare i projektet Hållbara bygder del 1.

Omslag. lokala.utvecklingsprocesser.jpg (57.68kb)


Hållbar service i landsbygdshandeln




Hållbar service i landsbygdshandeln
10 goda exempel på servicelösningar.

 


Bygdens röst - mellan medborgare och kommun




Bygdens röst - mellan medborgare och kommun
Av Ulla Herlitz, 26 sidor. Finns endast tillgänglig på nätet.


Hela Sverige ska leva Informationsbroschyr




Hela Sverige ska leva
Informationsbroschyr
Kort informationsblad om Hela Sverige ska leva, 4 sidor

folder_hssl1.jpg (53.92kb)


Hela Sverige Ska Levas skrift serie...




Skriftserie


Här kan du ladda hem vår fina och populära inspirationsserie. Klicka på önskat dokument för att ladda ner filen.


Obs! Det går åt en del färg vid utskrift. Vill du spara på färgen, välj svartvitt under utskriftsformat i din dator. 

Byskolor
Vi driver Byskolor, 12 sidor

Hämta här

Äldreomsorg
Vi arrangerar kooperativ äldreomsorg, 12 sidor

Hämta här

Småföretagande
Vi stöder småföretagande, 16 sidor

Hämta här

Hållbara bygder
Vi skapar hållbara bygder, 16 sidor

Hämta här

Samlingslokalerna
Vi behöver samlingslokalerna, 12 sidor

Hämta här

Kriser
Vi ökar vår beredskap inför kriser, 12 sidor

Hämta här

Kulturlandskap
Vi bevarar och brukar kulturlandskap, 12 sidor

Hämta här

Boende
Vi ordnar boende, 12 sidor

Hämta här

Kommunbygderåd
Vi samverkar i kommunbygderåd

kommunbygderad.jpg (9.08kb)

Hämta här 


Lokala utvecklingsplaner
Vi arbetar med Lokala utvecklingsplaner


lokala.jpg (96.48kb)

Hämta här  


Integration
Vi arbetar med integration

integratioomslag2.jpg (26.59kb)
Hämta här 


Demokrati
Vi fördjupar demokratin

 demokrati (8.92kb)
Hämta här 


Bredband
Vi ordnar bredband
 bredband.jpg (8.17kb)
Hämta här
Naturesurser
Vi förvaltar våra naturresurser

 natur.png (10.90kb)

Hämta här

Lokalt kapital
Vi samlar lokalt kapital

 lokaltkapital.png (9.54kb)

Hämta här 

Trafiksäkerhet
Vi arbetar med trafiksäkerhet, 12 sidor






 trafik.jpg (761.00kb)

Hämta här


Skånemejerier sänker priset med 30 öre




Skånemejerier sänker priset med 30 öre

Skånemejerier beslutade på fredagens styrelsemöte att sänka avräkningspriset för den konventionella mjölken med 30 öre. Det nya priset blir 2,63 kronor per kilo mjölk från och med den första januari.De ekologiska Krav-bönderna får dock ett extratillägg på 30 öre, så för dem blir det i praktiken samma pris som tidigare.

Läs mer i tidningen ATL


Pengar att söka för skogsägare




Pengar att söka för skogsägare

Nu har Skogsstyrelsen öppnat porten till pengarna som ska lyfta landsbygden. Nästan 600 miljoner kronor finns att söka inom skog i landsbygdsprogrammet.

Egentligen skulle den skogliga delen av landsbygdsprogrammet redan ha varit igång i stor skala, men Skogsstyrelsen hade underskattat de formella kraven från EU. Arbetet blev försenat.
Förra året smög hanteringen igång med beviljandet av stöd till tolv projekt inom kompetensutveckling och från årsskiftet kan skogsägare söka pengar till plantering av ädellöv och åtgärder för att bevara och utveckla skogens mångfald.

Ansökningar har redan kommit in.
- Det verkar som om skogsägarna är lite på bettet och medvetna om att det här är en möjlighet att få stöd till att göra åtgärder på fastigheterna. Det känns roligt, säger Hans Liedholm, ansvarig för mångfaldsstödet.

Han förklarar att mångfaldsstödet är till för den som till exempel vill hugga bort gran för att gynna lövskogens värden, skapa mer död ved eller hugga fram och synliggöra någon skoglig kulturlämning eller fornlämning som man är stolt över och vill visa upp.
- Det drar igång och vi hoppas verkligen att det ska hända lite här nu. Det är positivt för både sysselsättning och annat förhoppningsvis i dessa tider, säger Hans Liedholm.

Staffan Norin, skogs- och landsbygdsdirektör på Skogsstyrelsen, betonar att landsbygdsprogrammet är till för att främja tillväxt, företagande och den allmänna livskvaliteten på landsbygden. Hälften av pengarna är EU-medel. För kompetensutveckling finns nästan 300 miljoner kronor kvar att söka under programtiden som löper till och med 2013. För ädellövskog och mångfald tillsammans finns drygt 300 miljoner under samma tid.

Kompetensstödet är i första hand tänkt för aktörer som vill ordna utbildningar för skogsägare och andra i branschen. Det kan till exempel handla om hur man tar tillvara bioenergi, hur man gör för att anlita andra företag eller utvecklar sitt företag med turism.

Om en enskild markägare inte hittar det han eller hon söker i utbudet som uppstår ska det finnas möjlighet att själv söka pengar för att gå en annan utbildning.
- Det vanligaste sättet för en skogsägare att dra nytta av landsbygdsprogrammet är ju att det kommer att bli stora möjligheter och ett brett utbud av intressanta utbildningar som erbjuds markägaren kostnadsfritt, säger Staffan Norin.

Skogsstyrelsen beräknar att arealen ädellövskog kommer att öka med 2 500 hektar med hjälp av landsbygdsprogrammet. Förutom stödet till nyanläggning räknar Staffan Norin med att det senare i år, efter godkännande av EU, ska gå att få pengar för att röja fram ädellövbestånd ur ett blandbestånd.
- Det blir ett jättebra stöd. Då kan man snabbt omforma en skog, säger Staffan Norin.

Läs mer i tidningen ATL


Från Rivieran till tystnaden i Hamra




Från Rivieran till tystnaden i Hamra

Kyla och snö. Det har blivit ett vinnande koncept för Hamra Konferens och Vildmarkscenter.
Den här vintern är stugorna fulbokade. Mycket tack vare ett stort franskt intresse.
Och då är det kylan och snön som lockar mest.

Läs mer i Ljusdals Posten

Veckans Lantis i DN...




Veckans Lantis i DN...

Sofia Jannok är en sångerska som blandar jojk med jazz, men är trött på att prata om samisk kultur. Vi ställde några frågor om Stockholm i stället.

Var och hur bor du nu?
- Bor i Gällivare, men kappsäcken dominerar.

Känner du att du har hittat hem?
- Hemmet är i mitt hjärta, vilket jag alltid bär med mig, som en vis man sa.

Varför har du valt att inte bo i Stockholm?
- Stockholm har aldrig känts nödvändigt. Förrän nu, ska tilläggas. Jag kan tänka mig ett mysigt krypin, för att slippa flyga fram och tillbaka hela tiden.

När du hör ordet Stockholm, vad är det första du tänker på?
- Varm kaffe latte med en kul kompis.

Du är uppvuxen i Norrland. Hur gick snacket där om Stockholm där när du var ung?
- Det fanns två sidor generellt. En som sa fjollträsk och skämtade om stockholmares gångstilar eller annat. Och en sida som tyckte att Stockholm regerade, så som man vek upp eller ner jeansen i huvudstaden, var det rätta.

Hur hade din musik låtit om du varit uppvuxen i Stockholm tror du?
- Texterna hade nog inte burit lika många liknelser med vidder. Eller kanske hade jag skrivit fler sådana, då jag kanske upplevt dem mer åtråvärda.

Har upplever du stockholmares attityd till jojk och samisk kultur?
- Söderut är folk oftast positivt nyfikna till kulturen, medan många i norr tror sig veta saker som de egentligen missförstått helt. Men responsen till min musik verkar vara lika god.

Är du trött på att prata om samisk kultur?
- Ja.

Är det "dumt" rent karriärmässigt att inte bo i Stockholm?
- Ibland, när karriären handlar om att finnas på plats. Men inte för att skapa, skriva och andas, då gäller det att hitta lusten oavsett var jag befinner mig.

Vad är den största skillnaden mellan orten där du bor och Stockholm i allmänhet?
- Årstiderna. Vi har åtta, Stockholm fyra, max.

Vad borde stockholmare lära sig av folket där du bor, och vice versa?
- Gällivareborna kunde gärna träna in lite hövlighet och vardaglig artighet, speciellt när de träffar nytt folk. Och stockholmare borde våldgästa varandra oftare, inte bara bestämma träff ute.

Bästa Stockholmsupplevelsen?
- När jag och en barndomskompis var yngre hade vi filmrace på Cosmonova. Vi älskade filmkupolen och spenderade lätt en hel dag där, såg film efter film. Sedan åt vi på Pizza Hut, vår absoluta favvorestaurang. De där tjocka pizzorna var ett nytt fenomen och hade inte nått Gällivare, så vi åt oss mer än sprickfärdiga.

Vad längtar du hem till som du inte finner här?
- Snön. Vintern är så mycket ljusare i norr.

Hur upplever du den typiska stockholmaren?
- Inflyttad, supertrevlig och småstressad.

Vem personifierar stockholmaren för dig?

- Programledarna på TV4 Nyhetsmorgon.

Läs mer i DN


Cykeln som ger grön el




Cykeln som ger grön el

En ny typ av utegym ger både motion och produktion av elektricitet. Följ med till bostadsområdet där pensionärer på motionscyklar trampar fram grön el till fattiga.

Läs mer och titta på videon på DN

Folkförakt och maktmissbruk




Folkförakt och maktmissbruk

Vad ska vi säga om en välfärdsstat som har förstatligat människan? Människor som är sjuka, gamla, fattiga eller helt enkelt bara föräldralediga behandlas som skit!

Ansvariga myndigheter som Försäkringskassan struntar i att folk inte har några pengar att leva på. Byråkratin har inte tillräckligt med personal och då är det inte deras ansvar om folk får vänta på sin ersättning i tre månader och kanske behöver låna i bank för att klara uppehället.

Det är precis som vanligt när staten missbrukar sin ställning, då är det helt okej.

Ansvariga politiker har hållit tyst länge, ansvariga tjänstemän säger ingenting. Oppositionen talar med små bokstäver och i riksdagen är inte upprördheten så stor. Alla som kan påverka situationen är tysta. Därför att de har ett gemensamt ansvar för att Försäkringskassan inte längre fungerar.

De med makt överlåter helt enkelt ansvaret på de arma handläggarna som får ta emot människors ilska, upprördhet och oro. Det är bra när någon annan tar smällarna.

Det här handlar om folkförakt, maktmissbruk och total nonchalans för de människor som är beroende av socialförsäkringssystemen. Det är helt oacceptabelt att utsätta människor för en sådan behandling.


Lotta Gröning

Läs mer i Aftonbladet

Han slåss för sin mack




Han slåss för sin mack

Josef fick snurr på verksamheten - nekas ta över pumpar och tankar

Josef Sahli har fått snurr på macken i Trekanten. Men då vill OKQ8 dra sig ur. Och ta med sig pumparna.

- Jag måste erkänna att jag blev rätt förvånad. Hade jag vetat att OKQ8 skulle börja lägga ner mackar hade jag inte tagit över den här för två år sedan, säger Josef som nu är bestämd på att han vill rädda den.

- Jag har satsat och har nu mycket mer än bensin här. Men det är ju bensinen som drar folk. Bensin måste jag ha.

Här finns tappar, verkstad och butik med olika typer av service. Josef arbetar själv, och har en anställd.


Dyrt att byta

Josef Sahli äger verkstadsbyggnaden och marken, men OKQ8 äger pumparna och tankarna. Och tankarna vill bensinbolaget gräva upp och ta därifrån.

- Jag kan ju kontakta något annat bolag och sälja för dem. Men att lägga ner nya tankar i marken istället för att ta över de som nu ligger där blir en väldigt stor investering.

Josef har frågat om han fått köpa alla tankar som ligger under jord, men parterna har inte kommit fram till något.


Sanering

Ett problem att ta sig förbi i en sådan uppgörelse är vem som ska stå för den sanering som måste göras av marken när tankarna en gång tjänat ut.

- Det är en av sakerna vi måste komma överens om, om jag ska ha chans till en fortsättning, säger Josef Sahli.

Trots allt har han hoppet kvar. Att frågan om mack-ens vara eller inte vara blir en fråga i Kalmar kommunpolitik tycker han är bra. Det sätter viss press på OKQ8.

Han förstår synpunkterna att macken är viktig för orten. Macken är en naturlig träffpunkt. Man tankar, handlar och kan reparera stort som smått i verkstaden.

- Det skulle ju vara konstigt om folk i Trekanten skulle behöva köra flera mil för att köpa bensin till gräsklipparen.


Landsomfattande

Över hela landet sveper en nedläggningvåg av mackar. Orters vars enda mack försvinner drabbas hård, särskilt om macken har flera funktioner.

Nyligen försvann pumparna i Ljungbyholm, men där har det varit automater sista åren.

Macken i Trekanten har inte så stor försäljning av bensin att den måste kompletteras med att även erbjuda förnyelsebara bränslen, enligt nya bestämmelser.

- Men skulle vi nå upp i de volymerna finns lösningar att ta till, som att ha tankar för alternativa bränslen ovan jord.

Skälet till att OKQ8 vill dra sig ur är inte krav på att erbjuda alternativa bränslen, menar Josef, utan att bensinbolaget vill samla försäljningsvolymerna på färre antal mackar.

Oddbjörn Andersson


Macken en fråga för fullmäktige

* Är Du beredd att bjuda in OK-Q8 AB till en överläggning för att försöka hitta en lösning så att vi får behålla vår mack i Trekanten? Är det viktigt med mackar i hela kommunen?

Det frågar Anders Andersson (C) i en interpellation till kommunstyrelsens ordförande Johan Persson. Anders Andersson tar upp situationen för macken i Trekanten. Att Josef Salhi har erbjudit sig att köpa pumpar och tankar, men att OKQ8 AB inte vill sälja.

Josef Salhis bedömning är att det blir mycket svårt att driva företaget vidare om bensinförsäljningen försvinner.

Anders Andersson framhåller att Trekanten har haft en positiv utveckling de senaste åren.

Många nya villor har byggts, gamla ICA-butiken har byggts om till trevliga lägenheter och en ny ICA-butik har öppnat.

På nästa fullmäktige ska Johan Persson svara på interpellationen

Läs mer i tidningen Östran


Från datorer till islandshästar




Från datorer till islandshästar

Från Umeå till Säffle och utveckling av tidssystem och bäversafari. Joakim Näs har ett hav av bollar i luften och än är det inte slutjonglerat för den naturintresserade programvaruarkitekten.

Det var jobbet som gjorde att Joakim Näs hamnade i Säffle kommun. Ett jobb var även anledningen till att Joakims familj flyttade från Umeå till Borlänge, när Joakim var åtta år gammal. Där bodde han fram till han började studera vid Linköpings tekniska högskola.

- Jag läste datavetenskap med inriktning på mjukvara. Anledningen till att jag valde att göra det är att jag hade lätt för matte samtidigt som jag tycker att det är kul med datorer. Jag läste en mängd olika områden inom datavetenskap, och matten fanns med hela tiden i olika nivåer och områden. I programmet gick man in i olika områden och läste bland annat ekonomi och psykologi. Jag läste i fem år och tog en masterexamen i datavetenskap 1993.

Flytt till Västerås

Efter ett par års utbildning gjorde Joakim en paus i studierna för att bege sig ut i skidspåren runt Falun med ett gevär på ryggen. Det hela är dock inte så dramatiskt som det låter, Joakim gjorde helt enkelt lumpen.

- Jag var granatgevärssoldat på I13 i Falun. Jag vantrivdes inte med sabbatsåret som lumpen innebar, eftersom jag hade gått direkt från gymnasiet till högskolan. Vi låg mycket ute i fält och åkte skidor med gevär på ryggen, vad det nu skulle leda till, skrattar Joakim. Efter att jag muckat, sommarjobbade jag i ett par månader, vilket ju är välbehövligt när man studerar.

Joakim fick examensbeviset i handen 1993, och tajmingen kunde ha varit bättre.

- Det var svårt att få jobb, det var väl egentligen då som den första krisen för databranschen kom. Jag sökte jobb över hela landet och hade en kompis som hade läst en liknande utbildning i Skåne. Han hade sökt 200 jobb innan han fick anställning. Jag fick jobb i Skellefteå och flyttade dit. Jag jobbade som programutvecklare, vilket var spännande och riktigt kul. Det var ju första jobbet, och det är klart att det var spännande och kändes nytt, men jag tyckte att det var för långt till vänner och familj, och sökte nytt jobb och då i Mälardalen eftersom min flickvän var klar med sina studier och det blev att vi flyttade till Västerås, där jag fick jobb som datakonsult och jag satt som konsult åt ABB. Flickvännen fick jobb i Eskilstuna och vi flyttade dit eftersom det funderade bättre för mig att pendla till Västerås än för henne till Eskilstuna.

Kom till Säffle

I tre år bodde Joakim och hans flickvän i Eskilstuna innan han blev särbo och flyttade till Säffle och Värmland. Han gifte sig, hon flyttade till kommunen och Joakim började arbeta som utvecklingsansvarig hos Eurotime.

- Det var ett litet företag och jag arbetade med utveckling av tidssystem, ungefär som moderna stämpelklockor. Nu har jag lyckats byta företag tre gånger utan att byta stol, skrattar Joakim. Numera jobbar jag åt Aditro, men för tre år sedan gjordes bedömningen att kontoret i Säffle var för litet, så det stängdes. Nu jobbar jag två dagar i veckan i Göteborg och tre dagar hemifrån. Det fungerar ganska bra, arbetsmarknaden i Säffle är inte så stor inom data. I början jobbade jag mest med att utveckla tidssystem, men nu blir det även lönesystem och personalsystem, bland annat.

Vill locka bäverfantaster

Joakim har gått från att vara utvecklingsansvarig till att bli projektledare och nu arbetar han som programvaruarkitekt.

- Dels är jag med och kikar på ny teknik och nya funktioner men jag fungerar också som ett stöd åt analyserarna. Jag är med där och granskar. Jag bytte från projektledarjobbet till arkitiekt eftersom jag ville komma tillbaka till tekniken igen. Man får inte vara rädd för att prova på nya saker.

Och det har inte Joakim någon större fobi för. För då skulle han omöjligt kunna ha kastat sig in i anordnande av ridkurser på islandshästar och försöka locka bäverfantaster till Boda för en exotisk safari.

- På våren och hösten håller vi i kurser i att rida på islandshästar. Sommartid har vi turridning. Det började väl egentligen med att vi sökte projektstöd till ett EU-projekt. Vi fick hjälp med att göra ansökan och fick den beviljad. Vi började att göra i ordning ligghallarna och ett rum i en gammal magasinsbyggnad, och så skaffade vi hästar...

Lyckat drag

Ingela Nilsson, som haft Eldrida Islandshästar i många år, hjälpte verksamheten i Boda att komma igång. Sedan tidigare fanns får på Boda gård, som Joakim och hans familj skaffat för att ta hand om betesmarkerna. Nu har det gått en tid, och planeringen och arbetet med att utveckla Boda Farm är i full gång.

- Vi vill ha en kurslokal i ladugården och kanske ha en cafédel till ridgrupperna. Min hustru hade häst när hon var yngre och ville gärna ha det igen.

Förutom att anordna ridkurser, har Boda Gård börjat med bäversafari och andra aktiviteter.

- Bäversafarin är riktigt spännande. Det blir en helhetsupplevelse för besökaren. Vi tittar på bäverspår, och ligger och spanar efter bävern. Ibland ser vi den och ibland hör vi den bara. Många av de som varit med är tyska turister och för dem är det exotiskt att bara grilla korv i naturen.

- Vi har också en liten båt- och kanotuthyrning, men det är en biverksamhet. Islandshästarna är det som är i fokus.

Att ha kurser i att rida islandshäst, har visat sig vara ett lyckat drag, och kursdeltagarna är allt från killar till farmödrar.

- Vi har nybörjargrupper och fortsättningsgrupper, men också speciella killgrupper och familjegrupper där barn deltar tillsammans med en vuxen, till exempel mamma eller farmor. I februari börjar vi vårens kurser och till början är de på helgerna, eftersom det behöver vara ljust ute när vi har kurstillfällena. Sedan blir det kvällar.

Stort projekt

Men tro inte att detta räcker för Herr Näs. Förutom ridkurserna och sitt jobb som programvaruarkitekt finns det flera saker som Joakim brinner för. Bredbandsfrågan, till exempel. Att det finns bra bredband är viktigt för Joakim, som ju jobbar hemifrån delar av veckan.

- Jag är områdesansvarig i Kila Fibernät. Jag var med redan för några år sedan när vi skulle köra i egen regi i Kila, Gillberga och Långserud. Det har varit mycket mer jobb än jag trodde att det skulle vara, men intressant. Jag har pratat med alla som berörs, jagat medlemmar, pratat med markägare... Nästa vända är att få fastighetsavtal så att alla medlemmar får en anslutning. Sedan kommer grävningen, så fort marken tinar upp. Parallellt med detta ska det göras i ordning husanslutningar. Det ska blåsas i fiberkanel. Det är verkligen ett stort projekt med väldigt många inblandade.

Joakim är också engagerad i Kila Byalag.

- Jag blev väl egentligen medryckt när vi flyttade hit, skrattar Joakim. Man får en bra koll på vad som händer i bygden. Vi har möten en gång i månaden och tyvärr brukar de ligga när jag jobbar i Göteborg. Men tack vare bredbandsfrågan är jag aktiv ändå.

Skarpa kontraster

Det vilar ett lugn över Joakim Näs. Trots att hans schema verkar vara mer än fullspäckat. Kanske har det att göra med den lugna och vackra omgivningen vid Boda Gård, med sjön runt husknuten.

- Det är verkligen kontraster mot att arbeta i Göteborg. Från ständiga möten och telefonsamtal till lugnet i Boda.

Joakim blickar framåt och berättar om vilka tankar och idéer som finns för gården och dess verksamhet.

- Vi har kikat på att utvidga det här med islandshästar, sedan beror det lite på vad som händer i Säffle, med Krokstad till exempel. Om man kan fånga upp kunder där. Det finns potential om man tittar på det. Det vore kul om en i familjen kunde jobba med det, på sikt. Det ger så mycket att jobba med kurserna, man möter glada människor som kommer hit fyllda av positiv energi. Vi har kikat lite på det här med personlig utveckling. På sikt skulle det kanske kunna bli någonting tillsammans med den övriga verksamheten på gården



Läs mer i tidningen NWT

Den kinesiska draken växer




Den kinesiska draken växer

Efter Dragon Gate kommer Dragon Land. Tolv kommuner i Uppland och Gästrikland ska bli basen för fler kinesiska etableringar, och hittills är regionen med på noterna. - Vi räknar med att kunna påbörja fyra nya etableringar under 2009, säger Erland Ågren, en av männen bakom projektet.

Tillsammans med James Shi, Mister Lis representant i Sverige, har han börjat bearbeta den kinesiska marknaden för att locka fler kinesiska företag till regionen. Och intresset finns i Kina, utlovar Erland Ågren.

Två kinesiska kommuner har redan sagt sig vara intresserade av att delta, och varje svensk kommun i regionen ska få en egen kommun i Kina att samarbeta med. Deras roll är att uppmuntra kinesiska företag att ställa upp med investeringspengar.

Erland Ågren räknar med att varje investering i snitt blir på 100 miljoner kronor.

De svenska kommunerna och därmed också företagen får dessutom en direktlänk till Kina för ekonomiskt och kulturellt utbyte.

De projekt som redan förbereds är en mongolisk by i Håbo i Uppland och en Konfuciusanläggning i Gävle, med museum och utbildning i kinesiska, eventuellt i samarbete med högskolan. Enligt Erland Ågren finns det redan intressenter i Kina som är beredda att satsa på de projekten.

- Vi vill satsa på turistiska projekt till att börja med, säger Erland Ågren.

Regionförbunden i Uppland och Gävleborg ska genomföra en förstudie för att undersöka möjligheter och risker med projektet. Den ska utföras av ett oberoende företag, men Erland Ågren är redan övertygad om att gensvaret blir positivt. De kommuner som hakar på får vara med och bekosta genomförandet av projektet, men behöver inte satsa några investeringspengar. Det ska de kinesiska företagen göra.

- Alla projekt ska bära sig själva, säger Erland Ågren.

Det finns också planer på att använda mark i anslutning till Dragon Gate för fler projekt med kinesiska företag, men det ligger i så fall längre fram i tiden.

Risken för att projektet Dragon Land ska gå samma väg som den beryktade satsningen i Kalmar är minimal, enligt Erland Ågren. Kalmarsatsningen gjordes av ett enskilt kinesiskt företag, utan förankring i den politiska apparaten.

Erland Ågren och framför allt James Shi har arbetat upp de nödvändiga politiska kontakterna, och varje investeringsbeslut kommer också att vara förankrat i Kina.

Erland Ågren räknar med att projektet behöver drivas under tre till fem år. Då ska förhoppningsvis var och en av de tolv kommunerna ha en kinesisk partner på samma nivå.

- Det är Dragon Gate som har gjort det här möjligt. Nu vill vi skapa en större region som drar till sig turister på ett helt annat sätt

Läs mer i Gefle Dagblad


Ockelboföretag deltar i projekt för flyktingar




Ockelboföretag deltar i projekt för flyktingar

I Ockelbo vill man se till att flyktingar får en snabb skjuts in i samhället genom praktikplatser på lokala företag. Men det första året har det gått trögt med praktikplatserna. Nu får kommunen 7,5 miljoner kronor i bidrag av Europeiska socialfonden till arbetet med praktikplatserna.

Det är ganska precis ett år sedan Ockelbo tog emot sina första kommunplacerade flyktingar. En av metoderna för att hjälpa flyktingarna in i samhället har varit att ordna praktikplatser på lokala företag, där man har fått praktisera de dagar man inte har gått på Svenska för invandrare, SFI.

Lära sig svenska fortare

- Man får en inblick i arbetslivet och vi hoppas förstås också att det kan påskynda inträdet på arbetsmarknaden. Dessutom går det snabbare med språkinlärningen, förklarar integrationssamordnaren Tomas Larsson.

SFI viktigt

Tre företag har nappat på idén: Forma Plast, Ostpacken och Berendsen. På Berendsen har man dessutom hunnit ta emot tre praktikanter.

- Det finns många anledningar. Framför allt känner vi ett socialt ansvar för de här personerna som kommer, vi vill hjälpa till att få dem integrerade i samhället. Samtidigt kanske vi kommer att behöva rekrytering i andra änden. Nu ser det väl inte ut så i dag men världsekonomin kan ändra sig, säger Berendsens Jörgen Alkberg.

Han tycker att det har fungerat bra med de praktikanter som redan kommit till Berendsen. Men han och de andra företagen är överens om att det krävs en tid på SFI innan man är redo att komma ut och jobba.

Har tagit tid

Göran Ström, vd för Ostpacken som också väntat på praktikanter, är också positiv till projektet men däremot kritisk till att det tog lång tid innan SFI-undervisningen kom igång ordentligt.

- Vi behöver veta exakt vilka dagar det ska vara undervisning och vilka dagar de kan vara här, innan vi tar emot någon. Men det tog över ett halvår för dem att få ordning på det.

Tomas Larsson håller med om att det tagit mer tid än man hade planerat att få fart på verksamheten. Men nu har kommunen fått bidrag från Europeiska socialfonden för att starta ett integrationsprojekt.

7,5 miljoner

Omkring 7,5 miljoner på tre år ska användas till att få fart på SFI:n och praktikplatserna och en projektledare ska tillsättas. Tanken är att varje företag ska erbjuda två praktikplatser och Larsson hoppas att fler företag ska ansluta sig.

- Att komma in i ett arbetslag på en arbetsplats betyder oerhört mycket för integrationen. Det känns väldigt positivt att få resurser till att få igång det här nu, det har varit ett utmanande jobb

Läs mer i Arbetarbladet


Trycket stort på att få bygga vindkraft




Trycket stort på att få bygga vindkraft

Det är många som vill bygga vindkraftverk väster om Lingbo. Nu har trycket blivit så stort att kommunen vill att länsstyrelsen ska ta över en del av de prövningar som ska göras innan bolagen får bygglov.

Det är sammanlagt fyra olika aktörer som har planer på att anlägga vindkraftverk väster om Lingbo och totalt handlar det om omkring 90 vindkraftverk.

Man har redan hållit samråd för en park om ett 50-tal, fått in en ansökan om uppförande av tio och enligt kommunens arkitekt Ragnar Darle väntar man sig ytterligare en ansökan om 23 till verk under våren 2009. Redan tidigare har kommunen beviljat bygglov för tre vindkraftverk på samma plats.

Svårt att hinna med

Det stora trycket har lett till att kommunens handläggare har svårt att hinna med och överblicka alla ärenden och i en tjänsteskrivelse betonar Ragnar Darle att det behövs någon som har en helhetsbild av läget.

- Problemet är att dessa vindparker ligger mycket tätt, skriver Ragnar Darle.

Ansökningar som gäller mindre antal vindkraftverk ska bara anmälas till kommunen, men när det handlar om större parker är det länsstyrelsen som ska ansvara för prövningarna.

Två av de ansökningar som kommit in till kommunen är så pass stora att länsstyrelsen ska hantera dem - men i Ragnar Darles tjänsteskrivelse föreslår han nu att länsstyrelsen ska ta över också en mindre ansökan.

- Totalbilden i området är sådan att det är klokt att en instans gör en helhetsbedömning, skriver Ragnar Darle.

Beslutas 19 januari

Bygg- och miljönämnden ska på sitt nästa sammanträde, 19 januari, besluta om man begär att få lämna över ärendet till länsstyrelsen

Läs mer i Arbetarbladet


Protest mot burägg i Hemlingby




Protest mot burägg i Hemlingby

På lördag genomför Djurens Rätt i Gävle-Sandviken en aktion för att samla in underskrifter mot burägg. Utanför ICA Maxi i Hemlingby delar de ut kort med texten ICA - Släpp hönorna ur burarna. Tanken är att kunderna ska skriva under korten som sedan ska lämnas till butikschefen.
- Det är ingen tvekan om att kunderna vill ha bort buräggen. Vi märker att det finns en stark opinion i den här frågan - ingen vill att hönor ska sitta i bur, menar Git Johansson, Djurens Rätts kampanjchef.

Hemlingby är en av de orter där Djurens Rätt valt att uppmärksamma sin kampanj för att få mataffärer att sluta sälja burägg. Kampanjen startade i påskas och på lördag uppmärksammas den på tio orter i landet.
- ICA är den största livsmedelskedjan och de har mycket att säga till om på den här marknaden. Deras beslut skulle ha stor betydelse för Sveriges alla hönor, menar Git Johansson.
Hemköp har plockat bort buräggen från hyllorna och enligt Djurens Rätt har även mer än 60 procent av landets ICA-handlare också slutat sälja burägg

Läs mer i Gästriklands Tidning

Mobilt bredband via gsm-bandet




Mobilt bredband via gsm-bandet

De stora teleoperatörerna vill använda 900-bandet för att bygga ut 3G-nätet för landsbygden. Därmed skulle landsbygden få en snabb utbyggnad av mobilt bredband.

Abonnenterna får i bästa fall tillgång till bredbandskapacitet med 10 Mbit/s eller mer till sin PC. Det blir resultatet om statliga regleringsmyndigheten PTS godkänner ett gemensamt förslag från de fyra 3G-operatörerna Teliasonera, Telenor, Tele2 och 3 (HI3G). Beslut väntas i slutet av denna månad.
Om förslaget tillstyrks startar utbyggnaden sannolikt 2010.

Nätoperatörernas förslag innebär att en stor del av GSM-frekvenserna i 900-bandet omdisponeras för 3G-nät. För landsbygden finns uppenbara fördelar med förslaget, enligt PTS experter.
- De som bor allra längst ute på landsbygden i Sverige borde kunna få tillgång till Mbit-kapacitet tack vare 3G i 900-bandet och deras mobiltelefonitjänst bör bli minst lika bra, säger Urban Landmark, PTS, expert på mobilnätteknik.

- Många länder delar nu ut tillstånd där 3G får användas i 900-bandet. Ett av skälen är att länderna vill möjliggöra mobilt bredband till landsbygden, säger Landmark.

I dagsläget har 3G-näten ingen täckning på huvuddelen av landsbygden.
Det är för dyrt att bygga ut 3G-nät på landsbygden om de vanliga 3G-frekvenserna i 2GHz-bandet används. Det blir dramatiskt billigare att bygga ut 3G på landsbygden om GSM900-frekvenser används. Därmed kan 3G-nät med så kallad HSPA-teknik införas och abonnenterna kan teoretiskt få upp till 21 Mbit/s.

I Europa ligger flera länder före Sverige med 3G till landsbygden.
Finland ligger först och där har mobiloperatörerna redan startat utbyggnaden.

Den störste förloraren på förslaget är finansminister Anders Borg som inte får in nya auktionsmiljarder till statskassan. Förslaget innebär en omfördelning av frekvenser mellan de fyra operatörerna utan någon auktion. Andra nätoperatörer, till exempel Nordisk Mobiltelefon, är också förlorare eftersom de inte får några GSM900-frekvenser som de har begärt.
För Nordisk Mobiltelefon innebär 3G i 900-bandet kraftigt ökad konkurrens.

Fakta

Gsm-frekvenser
Totalt finns 70 MHz i 900-bandet som kan användas för dagens GSM-nät.
GSM900 täcker idag 90 procent av ytan i landet. Dessutom finns en stor volym GSM-frekvenser i 1800-bandet som används i storstäder och större orter, cirka 10 procent av landytan

Läs mer i tidningen ATL

Ljuset släcks den 28 mars




Ljuset släcks den 28 mars

Gävle är en av de städer som deltar i Världsnaturfondens globala klimatmanifestation den 28 mars. Tillsammans med städer, företag, kyrkor och skolklasser i hela världen ska gävleborna släcka ljuset i en timme, den så kallade Earth hour, mellan klockan 20.30 och 21.30.
Initiativet till Earth hour togs 2007 av Världsnaturfonden i Australien för att uppmärksamma beslutsfattarna om att det finns ett brett globalt stöd för ett ambitiöst klimatavtal i Köpenhamn i december i år. Manifestationen har vuxit snabbt och förra året deltog mer än 35 länder genom att släcka ner belysningen en timme för klimatet.
- Framgången beror på att klimatfrågan engagerar och berör så väldigt många och att evenemanget är lätt att delta i, säger Lasse Gustavsson, generalsekreterare på Världsnaturfonden WWF.
- Det sänder en stark signal till våra beslutsfattare att det finns ett brett folkligt stöd för ett ambitiöst klimatavtal.

Kung Carl XVI Gustaf är en av dem som stödjer Earth Hour och kommer att delta genom att släcka fasadbelysningen på de kungliga slotten i Stockholm och Drottningholm samtidigt som WWF släcker ned sitt kansli på Ulriksdals Slott.
Hittills har ett knappt 20-tal svenska städer och kommuner anmält sig till den svenska delen i manifestationen.

Läs mer i Gästriklands Tidning

Invandrare vill helst till gles- och landsbygd




Invandrare vill helst till gles- och landsbygd

När invandrare från EU-länder söker sig till Sverige är gles- och landsbygd ett attraktivt val, enligt Glesbygdsverkets årsbok 2008.

Det framkommer också att invandrare från gamla EU-länder, som exempelvis Tyskland och Nederländerna, i hög utsträckning är livsstilsinvandrare och att det då ofta är själva glesheten som är attraktiv och har på så sätt redan blivit ett tillskott för många gles- och landsbygdskommuner.

Men trots detta tillskott visar glesbygden totalt sett en befolkningsnedgång. Invandrare från nya EU-länder, som exempelvis Polen, står för en arbetsmarknadsrelaterad invandring, men det är inte osannolikt att även invandrare från de nya EU-länderna kommer att börja bosätta sig över hela landet och bli ett befolkningstillskott även för landsbygdskommunerna. Det är i alla fall den uppfattning som Glesbygdsverkets utredare, Wolfgang Pichler, framför i årsboken.
Samtidigt beskrivs hur försämringen av servicen i glesbygderna fortskrider och att under det senaste året lades det ner fler skolor i sådana områden än det gjordes året dessförinnan.
Likaså fortsätter antalet små butiker att minska samtidigt som antalet stormarknader ökar och den pågående "mackdöden" på landsbygden förutspås få stora konsekvenser.

Årsboken är den sista från Glesbygdsverket som läggs ned 1 april 2009 och verkets myndighetsuppgifter kommer att hamna i de två nya myndigheterna, Tillväxtverket och Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser.

Läs mer i Gästriklands Tidning

Enklare att etablera vindkraftverk




Enklare att etablera vindkraftverk

Regeringen vill göra det enklare att få tillstånd att bygga vindkraftsparker. Kommunerna kan mista rätten att bestämma över bygglov. Söderhamns kommun gör halvt tummen upp, men värnar naturvärden och är mån om att ha fortsatt chans att påverka.

Läs mer i Söderhamnskuriren

Regeringen ber Dalarna om råd




Regeringen ber Dalarna om råd

Regeringen vill ha hjälp av länsstyrelserna i Dalarna och Värmland med att snabbutreda modeller för att trygga tillgängligheten till kommersiell service, inte minst när det gäller drivmedel, i hela landet.

Uppdraget brådskar. Redan i mitten av februari vill näringsminister Maud Olofsson (c) ha en redovisning när det gäller den del av arbetet som avser hur avvecklingen av bensinförsäljningen kan hejdas. Hela utredningsarbetet ska vara klart till den 1 november i år.


Uppdraget till länsstyrelsen innebär bland annat en inventering i alla län efter goda exempel där man på ett bra sätt samordnat aktörer, medel och modeller och på så sätt lyckats bevara en god tillgång på drivmedel. Länsstyrelserna uppmanas också undersöka modeller i andra länder och särskilt utpekas de lösningar som tagits fram i Norge.

Arbetet ska ske i samråd med Glesbygdsverket, Statens jordbruksverk, Konsumentvekeret och lokala aktörer som exempelvis Hela Sverige ska leva, Föreningen Landsbygdshandelns främjande (FLF) och SmåKom .

_ Vi har redan satt igång arbetet. Vårt första möte hölls i Fredriksberg i går med representanter från både Värmland och Dalarna. Det säger Göran Forsén från Svärdsjö, aktiv i FLF och ofta anlitad av länsstyrelsen för arbetet med kommersiell service i Dalarna.


Det finns idag cirka 3 600 försäljningsställen för bensin och diesel. I ett sämsta scenario kommer hälften av alla försäljningsställen att avvecklas de närmaste åren. Eftersom drivmedelsstationerna på landsbygden ofta är samlokaliserade med dagligvarubutiker som också är ombud för apotek, post, systembolag och andra serviceinrättningar riskerar nedläggningen av drivmedelsstatonen också försämra annan service på landsbygden .



Läs mer i Dalarnas Tidningar


Vad gör en lokal grupp?







































Vad gör en lokal grupp?

Här nedan finns två diagram som visar vad drygt 100 lokala utvecklingsgrupper angett i vår bygdebank att de arbetar med.
En lokal utvecklingsgrupp arbetar med det som känns angeläget i just deras bygd och som syns i diagrammen kan det
vara en mängd olika saker. Vissa uppgifter är mer förekommande än andra och allra vanligast är att se till att bygdens
invånare får möjlighet att träffas, på fester och liknande. Men många anordnar även studiecirklar, arbetar med den
omgivande miljön och naturen liksom med ungdomsverksamhet. Affärsverksamhet i mindre skala är inte heller ovanligt.
Grupperna arbetar med småskalig turism, de arrangerar lokala marknader, öppnar butiker och så vidare.

16 procent arbetar med att försöka stimulera inflyttning till bygden och 12 procent med att skapa jobb och företagande.

Hela 25 procent ger ut ett eget nyhetsbrev.  Om Bygdebanken Bygdebanken är en databas med uppgifter om alla
medlemsgrupper i Hela Sverige ska leva. För närvarande uppdateras banken och är därför stängd. Hittills har cirka
1 900 grupper lagt in sina kontaktuppgifter och angett vad de arbetar med. Bygdebanken kommer att vara öppen för alla
som söker kunskap om lokalt arbete, och som vill komma i kontakt med lokala grupper över hela landet. 





 vad4.jpg (116.95kb)


 vad5.jpg (108.04kb)

Läs mer på Hela Sverige Ska Leva

Dalarna och Värmland inventerar efter drivmedelslösningar




Dalarna och Värmland inventerar efter drivmedelslösningar

Just nu arbetar med länsstyrelsen i Dalarna respektive Värmland med att inventera modeller för hur man löser drivmedelsförsörjningen på landsbygden. Arbetet ska gå undan - redan den 13 februari ska resultatet lämnas till regeringen.

Det var strax före jul som de båda länsstyrelserna fick regeringens uppdrag att utarbeta modeller för att trygga tillgängligheten till kommersiell service i hela landet.

I klartext betyder detta att de dels ska inventera alla län efter goda exempel på hur man kan ordna drivmedelsförsörjningen på landsbygden. De uppmanas även att titta på lösningar i andra länder, exempelvis Norge.

Men bensinstationen drivs ofta ihop med en dagligvarubutik som är ombud för apotek, post, systembolag etcetera. Läggs stationen ner, finns stor risk att även dagligvarubutiken försvinner och därmed annan viktig service. Därför ingår även i uppdraget att ta fram modeller för samverkan mellan kommersiell och offentlig service.

Både i Dalarna och i Värmland finns goda erfarenheter att ta del av. I Värmland har nätverket By-Macken vuxit fram. I Dalarna har man lång erfarenhet av att jobba i samverkan mellan offentlig och lokal kommersiell service.

Arbetet ska ske i samråd med flera organisationer, bland annat Hela Sverige ska leva.

Hela utredningen ska vara klar i november i år.

Läs mer på Hela Sverige Ska Leva


Båtbacken satsar på mat lagad från grunden




Båtbacken satsar på mat lagad från grunden

Kokerskan på friskolan Båtbacken i Nor, Järvsö, satsar på att laga maten till eleverna från grunden. Hon försöker att köpa in så mycket ekologiska och närproducerade råvaror det går för att barnen ska få äta så bra mat som möjligt när de är i skolan.


Saxdalens Byalag vill ha bygdepeng




Saxdalens Byalag vill ha bygdepeng

Saxdalens Byalag önskar att föreningslivet i Saxdalen ska få del av den bygdepeng som kommer att utgå till följd av vindkraftetableringen på Saxberget.


Byalaget hänvisar till att vid vindkraftetableringen mellan Fjällberget och
Ljungåsen tillfaller bidraget de anläggningar som berörs.
Det är i en skrivelse till kommunstyrelsen, med kopia till kultur- och fritidsförvaltningen och Stena Renewable, som Saxdalens byalag förklarar att man önskat att en del av den årliga bygdepengen varit reserverad för föreningarna i Saxdalen.
I skrivelsen hänvisar man till protokoll från kommunstyrelsens sammanträde den 4 december 2007 att den "vindbonus" som kommer att utgå som en följd av vindkraftetableringen på Saxberget kommer att fördelas av Stena Renewable i samråd med kommunen.

Skidspår i området

Byalaget konstaterar vidare att eftersom föreningarna i Saxdalen lagt ned mycket arbete och pengar i det nu etablerade området hade man förväntat sig att få delta i upplägget av fördelningen.
Byalaget och idrottsföreningen har skidspår och vandringsleder i området och skoterklubben har en led som går genom området. De senaste åren har mycket arbete lagts ned på exempelvis brobyggnationer, markberedning och märkning av spår och leder.

Läs mer i tidningen Dalademokraten


Vattenbufflar och bisonoxar




Vattenbufflar på hallänsk gård

Familjen Ritter hoppas kunna bli först i Sverige med att hålla vattenbufflar på sin gård utanför halländska Våxtorp.

Enligt Hallandsposten har familjen visserligen lyckats få klartecken från länsstyrelsen att få ha vattenbufflar på gården. Men villkoren var så stränga att de överklagat beslutet.

Länsstyrelsen krävde både ett varmt vinterstall till vattenbufflarna samt att ett högt viltstängsel sattes upp kring betesmarkerna. Sabine och Horst-Peter Ritter anser dock att det räcker med vanligt elstängsel och vindskydd. De vattenbufflar de planerar att importera betar i Nordtyskland och där är klimatet inte så annorlunda än det sydsvenska menar de.
Skulle de lyckas med sitt överklagande vill de starta u liten skala med 4-5 djur.


Läs mer i tidningen ATL


Bisonfarm skall locka turister till blekingegård

Till sommaren kan det bli möjligt för turister i Blekinge att få se bisonoxar på riktigt nära håll.

Bo Lindberg, som sedan i mars förra året är ägare till sex bisonkvigor och en tjur, kommer nämligen att starta en bisonfarm med syfte att locka turister till gården utanför Olofström, skriver Blekinge Läns Tidning.

Han har beviljats ett mikrobidrag på 30 000 kronor från länsstyrelsen till projektet. Enligt tidningen planerar Bo Lindberg att satsa på upplevelseturism. Han planerar bland annat att låta besökare färdas in bland djuren med hjälp av traktor och vagn. Tidigast i sommar kan planerna bli verklighet. På några års sikt hoppas Bo Lindberg ha tjugotalet bisonoxar på sina marker.

Läs mer i tidningen ATL


Unga viktigast för utvecklingen




Unga viktigast för utvecklingen

Vilka möjligheter har Ljusdals kommun att bli Hälsinglands mest attraktiva och få en positiv befolkningsutveckling?
Svaren finns i ett förslag till lokalt utvecklingsprogram som nu håller på att arbetas fram. Ett av dem är att ge ungdomarna fler möjligheter, ett annat är att satsa på Östernäsområdet.

Läs mer i Ljusdals Posten

Vill locka folk till Kustvägen




Vill locka folk till Kustvägen

Hur kan Kustvägen bli mer känd och locka till sig fler turister? Det diskuterade föreningen Kustvägens medlemmar när de träffades för en kickoff i Mellanfjärden.

Läs mer i Hudiksvalls Tidning

Protest mot sämre service på landet




Protest mot sämre service på landet

Sveriges samtliga länsbygderåd protesterar i ett öppet brev till infrastrukturminister Åsa Torstensson mot att lantbrevbärarna upphört med sin betalningsservice.

- Det är ett slag mot hela landsbygden, säger Bengt Grönblad, ordförande i Blekinges länsbygderåd och en av brevskrivarna. Särskilt svårt är det för människor längst österut och längst västerut.
- Landsbygdens människor har inga banker där de bor. I och med att lantbrevbärarna inte längre får utföra sitt jobb tvingas folk åka tre mil bara för att kunna ta ut pengar och sköta andra bankärenden. Ofta är det barn eller barnbarn som får köra.
Länsbygderåden fungerar som forum för information och stöd. I brevet till näringsdepartementet kritiserar de Svensk Kassatjänsts nedläggning som bland annat innebar att lantbrevbärarnas hantering av betalningsservice upphörde.
Fel mål, fel fokus, fel timing och fel information, anser man. På slutet kom visionen:
- Satsa en slant på framtida bättre service på landet genom att förse alla lantbrevbärarbilar med bankomat och servicebox. Begränsa inte rätten att utnyttja denna till gamla och funktionsnedsatta.
- Dessa lantbrevbärarbilar kan dessutom hyras ut till diverse arrangörer av tillfälliga evenemang där det inte går att ta betalt med bankkort.
Det var från och med den 28 november i år som boende på landsbygden inte längre kunde göra sina bankärenden via lantbrevbäraren. Undantag skulle göras för personer över 80 år eller med funktionsnedsättning, samt för personer med mer än tre mil till närmaste bankkontor. De senare skulle få en special­lösning där Ica-banken kunde hjälpa till med nödvändiga bankärenden.
Mycket kritik har framförts från olika håll mot de bristfälliga övergångslösningar som presenterades i samband med indragningarna. Miljön tar skada, anser centern, eftersom fler tvingas ge sig ut i trafiken för att göra sina bankärenden.
De tycker att det gamla systemet borde vara kvar. Det nya innebär en klar försämring för boende och företag i glesbygden. Tjugo procent av befolkningen har inte internetanslutning och kan därmed inte betala räkningar via internet.
- Vi förstår inte vitsen med det nya systemet, säger Bengt Grönblad. Vi har haft åtskilliga diskussioner. Dessutom är det klantigt skött. Många som berörs har till exempel inte fått information.
- Post- och telestyrelsen har konstruerat en ny giroform, trots att de flesta banker har mycket bättre girosystem som vare sig kräver dator eller internetuppkoppling, utan sköts med papper och penna och tillgång till en brevlåda.
Det nya girosystemet är mer komplicerat och avsevärt mycket dyrare, enligt brevet till Åsa Torstensson.
- Att ta ut kontanter blir närmast omöjligt för de flesta pensionärer med det nya systemet, suckar Bengt Grönblad. Staten bör inte heller främja att människor måste skicka bankkort och kod med hjälpsamma grannar eller släktingar när de kör till stan.

Läs mer i tidningen BLT


Aska kan ge lantbruket vinster




Aska kan ge lantbruket vinster

  

Aska från biobränsle innebär såväl möjligheter som svårigheter för lantbruket.

Det visar forskning vid JTI, Institutet för jordbruks- och miljöteknik och Sveriges Lantbruksuniversitet.

Det tvååriga projektet som nu avslutats visar att sprida aska med rötrest innebär vinster för bland annat lantbruket som behöver prisvärda gödselmedel av hög kvalitet. Bottenaska från förbränning av stråsädeshalm innehåller bland annat kalium, fosfor och magnesium. Dessutom har det en viss kalkeffekt.

Användandet av biobränsle ökar i Sverige vilket ger stora mänger aska. Gränsvärden för fosfor och tungmetaller gör dock att andelen aska i blandningen måste begränsas.

•·                                
Läs mer om aska från biobränsle

Läs mer i tidningen ATL


Makten i samhället




Makten i samhället

Den politik vi känner har en inneboende strävan mot formalisering, strukturering och byråkratisering.

Om det snabbt uppstår samhällsproblem fungerar inte politisk styrning, eftersom oväntade problem måste lösas med mångfald och påhittighet, de politiska idéprogrammen har alltför snäva utrymmen.
Det kan krävas en förvaltningspolitisk revolution med omstrukturering av myndigheter, förändrade lagar och regelverk.

Politikerna kan i framtiden stå helt handfallna om oväntade problem uppstår. För att lösa samhällsproblem bör alla samhällsaktörer hjälpas åt, även kyrkor och opolitiska ideella organisationer.
Samhället kan delas in i fyra sektorer: den politikerstyrda, den marknadsstyrda och den ideella sektorn som även kallas "civilsamhälle" samt privatpersoner med familjer.
Civilsamhället består av föreningsmedlemmar som jobbar frivilligt, enligt demokratiskt beslutade idéprogram.

Det kan vara miljögrupper, kyrkoförsamlingar, byalag, idrottsföreningar, föräldraföreningar och så vidare.
Till civilsamhället räknas inte privatpersoner och familjer, de är ju marknadskunder som medverkar i politiken.
Ideella föreningar har nu svårt för att överleva på grund av bristande engagemang i styrelser och verksamheter.

Hur kommer det sig att nästan alla ideella föreningar plågas av inaktiva medlemmar? ?
Svaret är att politikerna beslutar för mycket i medborgarintressen, det har skadat ideell föreningsverksamhet.
Det är dags för en civil renässans i Sverige. Det är dags att föra över en del samhällsansvar till medborgarna.

Det är dags att kyrkoförsamlingar och ideella organisationer blir remissinstanser inför viktiga politiska beslut.


Lars Jansson

Fristad

Läs mer i Borås Tidning


Små investeringar ger stora vinster




Små investeringar ger stora vinster

debatten om infrastrukturinvesteringar slungas siffror i miljardklassen ofta omkring. Visst behövs dessa miljardinvesteringar, framför allt för att utveckla järnvägstransporterna. Men måste allt kosta miljarder?
Nej, det finns en mängd - i sammanhanget - små investeringar som ger stora vinster i form av betydligt ökad kapacitet, restidsvinster för dagpendlare, överflyttning av tungt gods från väg till räls samt effektivare tågtrafik.
Låt oss därför få "bjuda på " några lockande småinvesteringar i järnväg i Norrland.
Investera 100 miljoner kronor i Mittbanan på sträckan Ånge-Sundsvall. Vinst: Nabotåget kommer fem minuter snabbare till Sundsvall, X2000-tåget hela nio minuter snabbare. Det är värdefulla minuter för arbetspendlaren, som genom detta kan få sällskap av före detta bilpendlare som gått över till tågpendling.
Investera 100 miljoner kronor i ett nytt trafikledningssystem för Inlandsbanan. Detta tillsammans med en satsning på fler kommunikationsmaster öppnar för betydligt större, säkrare och effektivare trafik på banan. Mera gods väntar på att få åka på Inlandsbanan, främst trävaror och skogsbränsle. Men även norska transporter, mellan Narvik och Trondheim, blir möjliga på järnväg. Flytt från lastbil till tåg ger betydande miljövinster, liksom ekonomiska i form av mindre slitage på väg 45. Med biodieseldrivna tåg blir miljövinsten ännu större.

Investera 125 miljoner kronor i ett triangelspår i Bergsåker, strax väster om Sundsvall. Detta medför i sin tur snabbare godstransporter samt miljövinster (både fysiska och psykiska) i "grytan" centrala Sundsvall. Projektet är samhällsekonomiskt mycket lönsamt, med en nettonuvärdeskvot på +3.
Investera 100 miljoner kronor i ett nytt signalsystem för att höja hastigheten för persontåg på sträckan Östersund-Storuman. Med den nyligen införda lägre maxhastigheten på väg 45 och med 20 km/timmen högre hastighet på Inlandsbanan blir tågpendling klart intressant för ett antal bilister. Miljövinst, tidsvinst samt betydligt säkrare.
Investera 60 miljoner kronor i bärighetshöjning på sträckan Arvidsjaur-Jokkmokk. Efter några stopp på stambanan har tydliga önskemål framkommit om detta från den tunga industrin. Med denna begränsade investering så får man ett alternativ till stambanan och minskar därmed tågsystemets sårbarhet betydligt.

En mindre upprustning av sträckan Furudal-Bollnäs, som möjliggör återupptagen tågtrafik och därmed förutsättningar att flytta minst 400 ton tungt gods från väg till järnväg. För 60 miljoner kronor blir detta verklighet.
Förstärk Jörnbanan mellan Arvidsjaur och Jörn, för 100 miljoner kronor och flytta 400 ton tungt gods från väg till järnväg.
Statens investeringar i infrastruktur behöver öka betydligt - och särskilt i järnvägsnätet. Just nu är det ett bra läge att investera, när konjunkturen vänt nedåt. Kostnaderna bör bli lägre och samhällsekonomin stimuleras. Tag vara på detta läge!
Investeringar i järnvägsinfrastruktur sparar pengar (vägunderhåll), liv (trafiksäkerhet), miljö och tid. Att möjliggöra för fler att arbetspendla med tåg innebär att fler kan bo kvar på mindre orter och hejda dagens negativa befolkningsutveckling på mindre orter i Norrland.
Hela Sverige ska leva.
Ewa Back, ordförande, Norrlandsförbundet; Per Söderberg, vice ordförande, Norrlandsförbundet

Läs mer i Piteå Tidningen

Glada kycklingar från Ockelbo




Glada kycklingar från Ockelbo

Familjeföretaget Ockelbo Kyckling föder upp, slaktar, styckar och förädlar direkt på gården. Precis som man gjorde förr i tiden.

- Välkomna, säger Siw Persson och drar av sig sin engångsplasthandske för att hälsa. Hon står i slakteriets beredningskök och marinerar kycklingklubbor.

Vi följer efter när hon rullar in den lilla vagnen till rökeriet i rummet intill. 92 klubbor får plats i den lilla röken som matas med alspån.

Så här småskaligt är det i ­hela produktionskedjan på Ockelbo Kyckling. Och det är meningen.

- Vi kommer aldrig att bli ­stora, det är tvärsäkert det, säger Siw Persson med eftertryck.

Hon säger att många hör av sig och vill sälja hennes kött, men att hon alltid säger nej.

- Det är ju det roligaste. Att få stå och sälja, prata recept och träffa kunder, säger hon.

Den lilla husvagnen som byggts om till butik orsakar ­köer vart den än kommer. En liten annons i tidningen räcker. Bondens egen marknad på Rådhustorget i Gävle innebar ett ­rejält genombrott. Nu är det inte längre några problem att locka kunder till butiken på gården i Nordanåsbo några kilometer väster om Ockelbo.

Företaget är så litet att man ­inte ens lyckats förmå någon uppfödare att leverera kycklingar. I stället åker Siw och Kurt Persson själva till Västerås och hämtar, från ett släp lastat med 22 000 kycklingar på väg till ­någon av Kronfågels massuppfödnings-hangarer där 44 000 djur kan trängas om utrymmet.

- De tycker att vi är lite ­roliga när vi lastar av 300 kycklingar och kör iväg, säger Siw Persson.

Kycklingarna måste flyttas samma dygn som de kläcks. Då lever de fortfarande av den näring de fick i ägget. Sedan blir de mer lättstressade och tål inte för mycket förändringar.

I Perssons lilla kycklingstall spatserar 300 treveckors­kycklingar omkring under värmelamporna när GD hälsar på.

- Om det hade varit Kron­fågel skulle de här slaktas om en vecka, säger Siw Persson.

Här växer de några veckor till och slaktas mellan sjunde och nionde veckan.

Skillnaden är enorm. En bröstfilé från en Ockelbokyckling kan väga ett halvkilo och räcker till två personer.

I kycklingfabrikerna i södra Sverige sprutas kycklingköttet fullt med vatten för att öka i vikt. Sånt sysslar inte Siw Persson med.

- Absolut aldrig!

Lite andra jämförelsetal:

En Kronfågel-kyckling går från 67 gram till 1,9 kilo på 33 dagar. Enligt ett reportage i SvD nyligen medför det att musklerna växer så fort att lungorna inte hinner med. "Det ökar risken för högt blodtryck, ödem och sammanbrott för inre organ", skriver SvD.

Hos Siw och Kurt Persson växer kycklingarna långsammare och når inte slaktvikt förrän ­tidigast efter sju veckor.

- Jag inbillar mig att det är då den får sin smak, säger Siw Persson.

I slakteriet står en stapel med stora plastkorgar. De används för att flytta kycklingarna över gårdsplanen. Sex och sex ställs de ned i korgarna.

I slakteriet plockas de upp en och en, bedövas med en elstöt i nacken och hängs sedan upp och ned i en rostfri tratt där strupen skärs av.

Sedan blir kroppen skållad, plockad och urtagen innan den hängs upp för mörning i kylrummet. Allt sker för hand. Djur för djur.

Jämförelse: Kronfågelkycklingarna föses ihop i sin hangar av en roterande gummiborste, staplas i tiotusental på en lastbil och fraktas till slakteriet som attligger flera timmars resa bort. Där tippas de (bokstavligen) in i en gaskammare där de tar sina sista andetag. Drygt tre timmar senare kommer de ut i form av färdiggrillad kyckling.

Men småskaligheten hos Ockelbo Kyckling har sitt pris. Det går inte att leva på att slakta 140 kycklingar per vecka.

Lösningen är att bygga ut. Kurt Persson tar oss med till sitt bygge nedanför slakteriet. Här ska det finnas plats för 1 800 kycklingar. En tredubbling av kapaciteten vintertid.

- Här blir plats för 600 i tre ­olika generationer, säger han och pekar med handen hur man ska ha flyttbara väggar mellan de olika avdelningarna.

Enligt reglerna får Perssons hålla 20 kilo kyckling per kvadratmeter. Stora uppfödare med dispens och extra väldimensionerad ventilation får ha 35 kilo.

- I Polen får de ha 42, säger Kurt Persson.

Det syns på en liten rynka i hans panna vad han tycker om det.

Ändå är Europeisk kycklingproduktion relativt djurvänlig. Det finns en anledning till att det importeras allt mer billig ­fågel från Brasilien och Thailand.

Där är reglerna i stort sett obefintliga.

Desto fler är reglerna i Sverige. Kurt Persson konstaterar att tio miljöinspektörer har kommit och gått på bygg- och miljökontoret i Ockelbo sedan de började bygga.

Vi har satt oss i bostadshusets kök och äter smörgåsar med rökt kyckling.

På bänken ligger Mats-­Eric Nilssons bok "Den hemlige kocken", som Siw Persson avslöjar att hon inte orkade läsa klart. Hon blev så äcklad.

- Så uppassade vi är av myndigheterna och så får de där stora jättarna göra som de vill. De dikterar ju villkoren, säger hon med avsmak.

På radion berättar de om lågkonjunkturens senaste offer. De 900 som varslats på Sandvik.

- Jag tror att vi klarar oss. Folk har fått upp ögonen och tänker att kan man inte byta bil kan man i alla fall unna sig att äta bra mat, säger Siw Persson.


Magnus Lundquist

Läs mer i Gefle Dagblad

Lokal mat i Gävleområdet




Lokal mat i Gävleområdet

Det är faktiskt inte så svårt att få tag på lokal mat. Här är ett axplock av handlare och gårdsbutiker i vårt närområde.

Järvsta gårdsbutik, Gävle

Järvsta Gårdsbutik ett stenkast sydväst om Kryddstigen i Gävle har stängt för säsongen. Vårförsäljningen börjar med sparris, under sommar och tidig höst säljer Christer Ekdahl och Berit Gustafsson sedan ett brett urval av grönsaker i sin gårdsbutik.

Telefon: 070-6307038.

Gustafsängs trädgård. Storvik

Mellan riksväg 80 och Storviks tätort svänger man in till höger på en liten skymd grusväg och efter någon kilometer kommer man fram till Lisbeth Wilhelmssons lilla odling och gårdsbutik. När det är säsong kan man själv plocka tomater i lösvikt i något av växthusen. Hon säljer även Krav-godkänd gurka, aubergine, chili, paprika, sallat, lök, vitkål, broccoli, persilja, dill och majs.

Stängt för säsongen.

Telefon: 0290-37844.

Olars Grönsaker

Annelie Holmberg i Hedesunda odlar ekologiska grönsaker på friland. Från juli månad till säsongens slut säljer hon potatis, morötter, rödbetor, purjolök, kryddväxter, pumpor och bönor i gårdsbutiken på Norra Gävlevägen 167 i Hedesunda.

Telefon: 0291-710 36

Bondenära

Anne Johanssons firma Bondenära finns i Storvik och säljer via sin hemsida lokal och oftast ekologiskt producerad mat som levereras hem till kunden. Här finns det mesta. Kött, spannmål, frukt, grönsaker.

www.bondenara.se

Dunkers gårdsdelikatesser

I butiken på Nygatan 35 i Gävle säljer Ann-Katrine Dunker ett brett sortiment lokalproducerade ostar, korvar och kött. Bröd, sylt och marmelad, kryddor och annat. Hennes varor är främst producerade i Gävleborg, Dalarna, Härjedalen och Jämtland.

Telefon: 026 - 18 41 01

Alternativboden Lyktan

Lyktan på Berggrenska gården i Gävle säljer bland annat bröd och mjöl från Berglunds Bageri i Kungsgården, tar upp beställningar på lokalt kött och ägg och förmedlar kontakt mellan fruktodlare och de som önskar få tag på frukt. Dessutom ett brett sortiment av rättvisemärkta livsmedel från hela världen.

Telefon: 026 - 10 29 10


Magnus Lundquist

Läs mer i Gefle Dagblad

Teknikskifte på gång




Teknikskifte på gång

Det pågår ett teknikskifte hos landets mjölkbönder. I Östansjö satsar paret Erik och Kristina Löfstrand på en ladugård med mjölkrobot. Roboten kommer att kunna betjäna 75 kor i lösdrift och byggnaden är anpassad till den

Läs mer i Hudiksvalls Tidning


Invandrare kan gå kurs i jordbruk




Invandrare kan gå kurs i jordbruk

Som en del i projektet Grön Integration ska Hushållningssällskapet Väst i Vänersborg starta en kurs för invandrare i jordbruk och trädgårdsarbete, uppger SR Väst.

Sanna Rahdi är agronom på Hushållningssällskapet Väst och projektledare för kursen. Hon är från Irak och säger att 90 procent av de invandrare från Irak, Palestina och Libanon som hon pratar med har jordbrukarbakgrund.

Syftet med projektet Grön Integration är att få fler utlandsfödda att flytta till landsbygden och eventuellt starta egna företag där. En möjlighet är att börja odla grödor som idag inte odlas i Sverige.

Läs mer i tidningen ATL


Spaning på att resa kollektivt och stor helger...




Hej Dyng-Bengt här,


Här kommer en liten spaning ifrån alla helger som varit den senaste tiden. Som ni vet bor jag i en bygd där det finnes många banjoorkestrar och vår enda oskuld i byn är hon som springer fortare än brorsan sin.


Då är det inte konstigt att man vill ut och resa lite ibland och då brukar jag använda mig av tåget. Men ibland vill man inte prata med platsgrannen utan bara koppla av. Visst känner ni igen er? Det då de dyker upp lite dragna och enligt egen bedömning både intelligent, snygg och jättetrevlig. Naturligtvis händer det just mig idag det kommer fram en madam där nacken satt direkt på axlarna, det vill säga att tog hon på sig en polotröja så skulle hon bli blind ... Hennes monolog med mig gick på utan avbrott, det var då jag bestämde mig för att låta hornen växa i pannan för en stund... Detta är nämligen ett riktigt bra stalltips till alla er som hamnar i samma situation ... ta fram en målarbok, den som ni tänkt ge barnbarnet och börja färglägga med pastellkritorna och slutar de inte monologen, titta på dem och fråga om tåget går till Kumla och börja sedan att färglägga utanför linjerna. Jag har provat det flera gånger och det brukar hjälpa.
 

Jag kom fram till storstan (Stockholm) och väntade på att byta tåg. Då var jag på bra humör igen så jag gick runt lite grann och gav några uteliggare en slant, ja vadå, man vet ju aldrig, det kan ju vara Jesus i förklädnad och man vill ju inte hamna där nere när man skaffar sig en etta med jordvärme. Det var då jag kom i samspråk med en man som ville få mig att se Islam ifrån en annan sida ... jag försökte lyssna och förstå men efter ett tag fattade jag ingenting utan det blev som vi säger hemma "rumme blev full av fluger och det bara surra..." och jag hängde inte riktigt med när han kom in på att alla vita for till Afrika och rånade dem på allt guld och diamanter... det var då jag försökte visa att jag var med och gjorde bort mig totalt när jag sa - Jo jag vet men när jag senast var hos Broder Tuck så satt hans barn och titta på en hipphoppvideo och jag tycker det ser ut som de fått tillbaka det mesta ... Men det är klart, ja säger till Jehovas att jag är blodgivare också för att inte bli påpackad någon annan tro än den jag har själv.


Nu till något annat när jag äntligen kom fram till Broder Tuck så var allt frid och fröjd, men jag har en regel att vara en gäst som är som maten ... det vill säga att det är trevligt och gott de två första dagarna men det efter den tredje dagen så börjar samma mat både lukta och smaka illa. Detta innebar att det var ett packat program och andra dagen skulle vi ut med gamla polare från tiden när jag bodde där. Det var då en av oss sa att han slutat dricka sprit och förtära alkohol överhuvudtaget när jag bjöd på lite sprattelvatten. Alla andra verkade veta om detta men sa - Jo men Benny Balubas, som vi kallar honom, i kväll ska vi supa dig redlöst berusad så att det bara är reptilhjärnan som fungerar och du ska inträda i apstadiet. Det var då jag började tänka ... tänk om han är nykter alkoholist. Då skulle det bli som att säga till en diabetiker, - ikväll skall vi gå ut och ge dig en riktig sockerchock och vi kommer att ha jättekul när du faller in i koma, vi lovar. Eller om man är laktosintolerant som jag är så skulle man säga - Nu går vi ut och käkar god mat med gräddsås och dricker mjölk till det och avslutar med en irish coffee och glass, det kommer att bli skitkul jag lovar. Vad jag vill säga med detta är att vi måste se lite längre än näsan räcker och känna lite ansvar för våra medmänniskor och acceptera när folk tackar nej till en rackabajsare.


På tal om laktosintolerans så när vi gick och handlade dagen efter så köpte valium (valio), den laktosfria mjölken, bara för att den gör mig ko-lugn i magen när jag ska ut och resa. Det var då min bror tyckte att drivmedel idag kostar mindre per liter än mjölk bara för att den kostar 18:- liter. Men det är klart bor man mitt i stan och kan åka kommunalt hela tiden så spelar det väl ingen roll, men om man som jag bor på landet och inte dricker 70 liter mjölk i veckan så föredrar jag nog ett lägre drivmedelspris och tillgängligservice för detta. Stänger man macken hemma i byn så hinner jag knappt till centralorten och tillbaka förrän jag måste tanka se-pe lådan igen.

Innan jag visste ordet av hade jag återvänt till Gävleborg igen och ett nytt år har börjat. Nu måste jag ut och spana på nya grejer ... så nu syns vi inte förrän nästa gång.


Med vänlig hälsning


Dyng-Bengt
Er egna lilla skitstövel


Hur står det till med vårt landsting?



Hej Dyng-Bengt här,


Nu har vi just avslutat vår dokusåpatid och ersatt den med vårt landsting. Nu finnes det inte bara partier som är vilda utan även politiska vildar. Dessa som sitter i mitten på vippbrädan och på så vis får en uppmärksamhet som man ej har förtjänat. Efter att den senaste budgeten röstades igenom har alla hittat en egen sandlåda att sura i. Varken sossar eller moderater har lyckats nå en bred hållbar majoritet. Vi får hoppas att centern lyckas hitta den där gyllene medelvägen när man trots allt har ett stort ansvar för oss medborgare.


Det är dags att sluta lekskolan nu, de är våra förtroendevalda vi pratar om och då kan vi kräva att sakfrågan är viktigare än partipiskan och interna strider... Sälj inte själen till vildarna för att få en position på regional nivå när en trygg och hållbar lösning för långsiktig utveckling aldrig har varit viktigare än just nu.


Att hitta en sådan lösning skulle ge en viktig klang nu när det pratas om de nya stor regionerna, där Gävleborg har börjat inta position. Den stora frågan är, hur skall vi kunna kämpa för vår egen service i länet, när vi fastnar på att någon person måste avgå för att dialogen skall fortsätta? Storregionen kommer att käka upp Gävleborgs län och vår närmaste läkarstation kommer att ligga i Gävle ...


Våra centralorter i kommunerna kommer att få känna av landsbygdsproblem på ett helt annat vis. För att få underifrånperspektivet i sakfrågan kommer våra landskap att bli allt viktigare och där kan nya partier få fäste och utveckla sig på lokal nivå och, gud förbjude, kanske till och med inom den fjärde planeringsnivån. Vem vet, det kanske är dags för ett landsbygdsparti som kan röra om i grytorna och få dialogerna att handla om politik och inte partipolitik.


Mitt råd till proffstyckarna (politikerna) är ge hinken och spaden till dagis och ta ansvar för oss medborgare som gett er vårt förtroende.


Med vänlig hälsning


Dyng-Bengt
Er egna lilla skitstövel


Hotar mackdöden vår landsbygd?




Hej alla,

Nu har vår Egen Dyng-Bengt startat en undersökning på sin blogg där han ställer frågan:
Hotar mackdöden vår landsbygd?
Klicka på denna länk så kommer ni dit och kan göra er röst hörd.

Dyng-Bengts blogg

Han har lovat att byta fråga så fort vi kommit över 200 röster. Kom gärna med förslag till undersökningar så skall jag vidareförmedla dessa till Dyng-Bengt.

Fodra hästen för kyla




Fodra hästen för kyla

Vuxna hästar som är anpassade till kallt klimat kan klara sig bra ned till -15 graders kyla. Vid kallare temperaturer än så behöver de mer foder eller ett täcke för att hålla kroppsvärmen, enligt Foderbladet Häst nummer 6/08 från SLU.

Värme bildas vid alla metaboliska processer i kroppen på människor och djur. Värmeproduktionen är särskilt hög strax efter en måltid eller utfodring, då födan bryts ned och näringsämnen omsätts och lagras i kroppen.

Hos hästar sker en stor del av energiförsörjningen med hjälp av mikroorganismer i grovtarmen och värmeproduktionen är förhöjd längre. Generellt kan man säga att ju mer foder hästen äter desto högre blir värmeproduktionen, skriver Foderbladet Häst.

En vuxen häst som väger cirka 500 kilo behöver ungefär 1,5 megajoule extra för varje grad under -15. Unghästar fryser tidigare än vuxna hästar. De behöver extra foder när temperaturen går ner mellan 0 och -11 grader.

Om hästar ska klara kyla bra måste deras egen isolering fungera. Pälsen ska få luften nära huden att stå stilla och det går bättre för en tät och lång päls än för en kort och gles.

Om hästens päls är blöt kan den förlora delar av sin isolernade förmåga. Därför kan hästen frysa om det regnar och blåser även när det inte är så kallt ute.

Läs mer i tidningen ATL


E-nummer att lägga på minnet




E-nummer att lägga på minnet

Vissa ingredienser är tydliga varningssignaler om att något är skumt med varan du håller i handen. Det går naturligtvis inte att lära sig alla 316 godkända E-nummer på en gång. Men här är ett urval som kan vara bra att känna till.

Alla livsmedelstillsatser har ett E-nummer. Det betyder inte automatiskt att ämnet är kemiskt framställt. E300 är till exempel askorbinsyra, C-vitamin. Det kan vara både naturligt eller kemiskt framställt och ändå få samma E-beteckning.

Andra är helt okej "på rätt plats". Som E450 till exempel. Huvudingrediensen i bakpulver. Det bör alltså finnas i bröd. Men inte i kött. Där används ämnet som stabiliseringsmedel för att man ska kunna blanda ut köttet med vatten.

Här är några ämnen som kan vara bra att reagera på:

E621. Smakförstärkaren mononatriumglutamat. Förutom allt elände ämnet misstänks orsaka i kroppen är det ett tydligt varningstecken. Den här maträtten är så utblandad att den inte smakar som den ska!

E450-452 Hittar du polyfosfater - som är samlingsnamnet för dessa ämnen - i skinka, kassler, kyckling, korv och andra köttprodukter är det ett bevis för att vattenhalten är högre än vad den borde vara.

Delvis härdat vegetabiliskt fett. Ett fett som härdats på kemisk väg med olika petroleumprodukter och ibland nickel som katalysator. Målet är att få ett fett med rätt konsistens och lång hållbarhet. Bekvämt för industrin. Dåligt för konsumenten eftersom det innehåller höga halter transfett.

Arom. Märkligt nog behöver inte aromämnen skrivas ut. Trots att det finns 2800 att välja på. Precis som med smakförstärkare är det ett bevis på att maten är så processad att smaken behöver piffas till i slutänden.

Rökarom. Den enda arom som måste skrivas ut. Står det rökarom sist på ingrediensförteckningen på skinkan betyder det att den inte rökts på riktigt. Åtminstone inte tillräckligt för att den ska få någon smak.

Azofärgämnen. Titta lite extra på de väldigt färgglada godisbitarna. Särskilt om de är från mindre kända tillverkare. Finns E102, E104, E110, E122, E124 eller E129 bland ingredienserna? Välj ett annat godis.

En komplett lista över alla E-nummer finns att ladda ner på Livsmedelsverkets hemsida.

Läs mer i Gefle Dagblad


Nytt Landsbygdsparti är på väg att bildas...




Nytt Landsbygdsparti är på väg att bildas i Uddevalla...


Jag vet själv inte så mycket mer om detta parti just nu än vad som kan läsas på internet. Graden av seriositet etc.

På nedanstående länk finns info.

Landsbygdspartiet

Text från deras hemsida:

FRAMTIDSPARTIET


¨Vi kommer att kämpa för att hela Sverige skall leva inte bara i teorin utan i praktiken.

Nya FRA-lagen röstad igenom! Vi säger NEJ till avlyssning av svenska folket.

Vårt partiprogram framstrålar optimism och framtidstro, vi ser möjligheter i svårigheter och lösningar på många problem kan vara att ta tillvara all den kreativitet som finnes hos vårt folk. Vi tror på ett mångkulturellt samhälle där rättvisa och medkänsla präglar vårt sätt att se och verka. Vi skäms inte över att vårt nu tusenåriga arv från Husaby källa också kan vara ett riktsnöre för vårt folk och land.

Vårt motto är: Stad och Land - Hand i hand!

I ett flertal decennier har den svenska politiken gått i stå. Inga nya politiska visioner och idéer som gör folkets flertal intresserade av politik, tvärt om har vi nu fått så många skandaler med politiska företrädare för olika partier så att man skäms över att bli omnämnd i sådana sammanhang. Vi är nu några personer som har tröttnat på svågerpolitiken och bestämt oss för att börja om från början. Helt nytt med fräscha idéer och visioner som för Sverige ur träsket mot en helt ny välfärd. Där målsättningen är full trygg sysselsättning, där medlen är våra mänskliga tillgångar i kombination med våra naturtillgångar såsom, jord och skog, mineraler och natur samt vårt höga tekniska kunnande. Vi vill införa ett helt nytt skattesystem kallat faktureringsskatt, samt medborgarlön där de första 60.000:- per år är helt skattefria. Vi vill förenkla för alla till exempel behövs inte fastighetsavgift eller  moms i vårt nya skattesystem. För företagen blir det betydande lättnader när egenavgifterna tas bort samt vinstskatt i resultaträkningen. Vårt skattesystem bygger på att det är Du som bäst förvaltar dina egna införtjänade slantar inte stat och kommun. Den offantliga offentliga förvaltningen bantas ned till ett minimum. Kommunerna och landstingens uppgifter i vårt samhällssystem kommer att ses över mycket noggrant .


Kontaktinformation

Vi som arbetar på kansliet i Uddevalla är för närvarande. Dag Rimmerfors tf.partiledare

Telefon
070-4675495
Fax
0528-66118
Postadress
Box 649, 451 23 UDDEVALLA
E-post:
Allmän information: info@landsbygdspartiet.se
Webbadministratör: webmaster@landsbygdspartiet.se
Bankgiro: 5683-2363

Organisationsnummer: 868401-2225


I Granö hålls macken vid liv




I Granö hålls macken vid liv

Mackdöden sveper över Sverige. Om tre år kan nästan en tredjedel av bensinstationerna vara nedlagda.
Samtidigt finns en motrörelse med små lokala föreningar som tar över driften eller startar egna bensinmackar på landsbygden.

Branschen pratar om en strukturomvandling - och den är ny. I december förra året fanns det 3.500 försäljningsställen för drivmedel runt om i landet. Av dessa var cirka 1.900 bemannade stationer, resten automatstationer. Under 2008 har 400 av dem försvunnit.

Svensk Bensinhandel, som organiserar landets 1.400 fria bensinhandlare, gör bedömningen att omkring ett tusen försäljningsställen kommer att läggas ner fram till i december 2010.

- Bensinbolagen har gått från affärsidén att de ska vara representerade där det är viktigt, till att varje bensinstation ska vara lönsam, säger Robert Dimmlich, vd på svensk Bensinhandel.

Statoil ska till exempel lägga ner 10 procent av sina bensinstationer och omvandla 30 procent till automatstationer.

- Marginalerna på drivmedel är små samtidigt som försäljningen sjunker. Vi kan inte driva stationer som inte är lönsamma, varje station måste stå på egna ben, säger Helena Vornstedt, informationschef på Statoil.

Helena Vornstedt pekar på att dagens bilar drar mindre bränsle vilket gör att försäljningen sjunkit. Samtidigt menar hon att kundmönstret har förändrats - människor tankar inte alltid där de bor utan där de arbetar, det vill säga många gånger i tätorterna.

Ett annat skäl till mackdöden är den så kallade pumplagen, menar kritikerna till lagen. Lagen från 2005 tvingar mackarna att sälja minst ett förnyelsebart drivmedel, som exempelvis etanol. Lagen har införts stegvis och från och med 2009 gäller den alla mackar som säljer över 1.000 kubikmeter bensin per år.

Det är dyrt att sätta in nya pumpar och eftersom lönsamheten går neråt för mackarna blir det svårt för små bensinstationer att ha råd med investeringen. Följden kan bli att de i stället lägger ner - och att människor får köra långa sträckor för att tanka.

- Miljölagstiftningen har bra syften men det slår fel för glesbygden. Statsmakten kanske borde fundera på om det finns sätt att rädda de mindre mackarna, exempelvis genom bidrag till pumpar med förnybart bränsle, säger Peter Malmsten på Glesbygdsverket.

På flera platser runt om i landet har människor tagit saken i egna händer när macken försvunnit. Ekonomiska föreningar har tagit över driften eller startat egna automatstationer.

Granö i Västerbotten är ett exempel. Efter att ha varit utan bensinmack i ett par år beslutade sig människorna i bygden för att starta en egen automatstation.

Via en ekonomisk förening såldes andelar i macken och man fick investeringsstöd av länsstyrelsen och via Vattenfalls bygdemedel. Dessutom fick föreningen nästan en kubikmeter gratis etanol av Bio fuel region.

Efter ett års hårt arbete och många frivilliga arbetstimmar kunde macken invigas för två år sedan. Sedan dess har försäljningen gått uppåt.

- En mack är lika viktig som affären och skolan. Den är en hörnpelare för bygdens överlevnad, säger Rune Jacobsson, en av eldsjälarna bakom macken.

Bybon och mackdelägaren Sverker Sundqvist håller med.

- Det får stora följer om människor måste åka bort från byn för att tanka. Då kanske de även handlar mat, och det påverkar vår byaffär negativt. Det blir i förlängningen en utarmning av bygden, säger Sverker Sundqvist.

Läs mer i Dagens Nyheter

Satsa på elbilen




Satsa på elbilen

De är långsamma. De måste ständigt laddas. Och de är inte speciellt krocksäkra.
Så kan kritiken sammanfattas mot de elbilar som finns på marknaden. Och många av de miljödebattörer som tror på koldioxidfria elbilar brukar påpeka att det handlar om en avlägsen framtid innan elbilen får sitt definitiva genombrott.
Men för att ta ett konkret exempel: Mitsubishis nya elbil är inte långsam utan kommer upp i 150 kilometer i timmen. "i-Miev" behöver inte ständigt laddas då den kan köras 16 mil. Och väljer man att ladda bilen till 80 procent, så ska det bara ta 20 minuter.
Brittiska tidningen Independent har testat bilen och är lyrisk: den första krocktestade fyrsitsiga elbilen från en etablerad biltillverkare!
Kanske blir 2009 ett genombrottsår för elbilen. Kanske inte. Men en sak är säker: den har definitivt framtiden för sig.

Vi kan inte förutse
hastigheten i teknikutvecklingen; lättast är väl att hänvisa till de exceptionella framsteg som skett inom hemelektroniken. Den dator, tv eller mobiltelefon som svenska konsumenter köper i dag är en helt annat produkt än den som såldes för fem år sedan. En mobil med några år på nacken har i dag en tung antikstämpel över sig.
Om fordonsindustrin hade varit lika innovativ som mobiltelefontillverkarna hade utsläppsnivåerna av koldioxid legat på en helt annan nivå.
Nu pågår världen över en intensiv forskning och utveckling av batterier för elfordon. Och precis som minneskapaciteten i en dator dramatiskt har förbättras år efter år lär motsvarade ske när det gäller batterikapaciteten. Konsumenterna kommer att få mycket mer batterikraft för pengarna.

Numera har vi inte längre bara ett oljeindustriellt komplex, utan också starka biobränsleintressen. LRF gillar naturligtvis inte elbilar.
Men efter de senaste årens debatt om biobränslenas nackdelar, som påverkan på den globala livsmedelsförsörjningen, borde det vara lättare, och inte bara för svenska politiker, att ta tydlig ställning för elbilen.
Dessutom är det betydligt energieffektivare att driva kraftverk med biobränsle och distribuera el till miljöbilarna. I stället för att försöka fylla Sverige med etanolmackar.
Regeringens egen tankesmedja, globaliseringsrådet, föreslog i maj förra året att just elbilar och plug-in-hybridbilar skulle särbehandlas positivt i förhållande till andra miljöbilar. Bland annat skulle miljöbilspremien fördubblas.

I stället har nu regeringen valt att förkorta miljöbilspremiens livslängd och stoppat tullbefrielsen för nya miljöbilar i Stockholm. Det är inte speciellt framåtsyftande.
Stockholm stad säger sig ha ambitionen att bli världens ledande elbilstad och sätter upp laddstolpar i samarbete med ett elbolag. Utmärkt.
Men man kunde göra betydligt mer: som att erbjuda gratis parkering för elbilar och presentera en tidsplan för att endast tillåta elbilar där huvudstaden har sina värsta avgashål.
Om Stockholmspolitikerna nu verkligen menar allvar med sin vision.

Läs mer i Expressen

Tommy Hammarström: Bevara vår koppartråd




Bevara vår koppartråd


Tråden hänger i en vid båge från stolpen vid ladugården och in bland björkarna i hagen och sedan upp till grannen på berget och över öppna fälten bort till vägen.
Utan den tråden skulle jag inte kunna bo där jag bor. Det är den skrämmande sanningen. Tråden är tvinnad av koppar och tunn som ett strå, och det behövs bara att en trött gammal gran knäcker sina snötyngda grenar mot den för att kopparn ska brista och förbindelsen dö.
Det hände för en dryg månad sedan och i tio timmar satt jag kontaktlös och lamslagen i ett mörkt hus och väntade på att televerkarna skulle hitta alla avbrutna trådar och knyta ihop dem igen.
Fast det finns inga televerkare längre, inte i den ursprungliga meningen: plikttrogna män med klätterskor och isolerband, och med allvarlig känsla för kopparnät och telefonteknik.

Reparationsansvaret
ligger i stället hos bolag med trendiga namn som Flextronics eller Telia Sonera, och deras enda allvarliga intresse tycks vara att få slippa reparera. Nu fick jag visserligen tillbaka min förbindelse och kunde börja arbeta igen, och jag ska inte klaga.
De gamla televerkarna är ju fortfarande verksamma, om än i nya logotyper, och deras ansvarskänsla har inte förändrats av de många namnbytena och bolagsbildningarna.
Det är kvartalsekonomerna och spekulationshajarna i bolagsledningarna som skyr allt vad koppartråd och telefonstolpar heter och helst vill skrota hela strukturen och bara satsa på den elektromagnetiska strålningen och det trådlösa mobilnätet.
Och fort ska det gå, från noll till hundra megabyte på ingen tid alls.
Telia Sonera har redan inlett en omfattande kampanj för att avveckla kopparnätet på landsbygden.
I ett första steg hotas 50000 ledningar och ett par hundratusen fasta telefonabonnemang. Och i nästa steg ska alla hängande kopparledningar bort och vid pass 600000 abonnenter på landsbygden blir utan telefon.

Nu har dock Svenska kommun- och landstingsförbundet, SKL, och den statliga post- och telestyrelsen, PTS, kraftigt opponerat och Telia Sonera har tills vidare lagt skrotningsprogrammet åt sidan.
Många kommuner har satsat på att utveckla bredband i koppartrådarna, vilket går förträffligt, och skulle drabbas hårt om ledningarna togs ner.
Telia, som sorterar under Telia Sonera-gruppen, planerar emellertid nya attacker detta år: de olönsamma kopparledningarna ska väck, det kostar för mycket arbetskraft att röja bort snötyngda grenar och omkullblåsta träd från de spröda trådarna.
I stället erbjuder Telia mobilt bredband, det är den starka trenden just nu. Men de elektromagnetiska vågorna är opålitliga krafter, även om de kallas super-3G, och där jag bor är detta erbjudande helt utan värde: hit når inga brukbara signaler.
Men telefonledningen är en gammal uppfinning, beprövad och därför pålitlig, och koppartråd är ett utmärkt medium för att fortplanta ord och tankar, det behövs bara en mycket svag ström för att folk ska förbindas och samtal uppstå.

Lönsamhet kan mätas
på annat sätt än kvartalsvis; i vår energimedvetna tid, och i ett aningen längre perspektiv, kan det i själva verket vara ett stort slöseri att riva ner en väl fungerande infrastruktur. Lika korkat som att riva upp järnvägsräls när alla ropar efter energisnåla transporter.
Så låt koppartrådarna hänga.


Tommy Hammarström

Läs mer i Expressen

Djurskyddstillsyn




Djurskyddstillsyn

Jordbruksverket är den centrala myndigheten för djurskyddsfrågorna. Från januari 2009 sköter länsstyrelsen den operativa djurskyddskontrollen som kommunerna skötte förut. Det är alltså till oss ni ska vända er om ni har synpunkter på hur tamdjur och farmade djur hålls i er omgivning.

Vi fyller på dessa webbsidor om djurskydd lite i taget med vad som är viktigt att veta när Länsstyrelsen sköter djurskyddsarbetet.

Kommunerna har fram till den 31 december 2008 det lokala ansvaret för den direkta tillsynen av djurskyddet. Om man fram tills dess tycker att djur far illa eller djurhållningen sköts undermåligt är det djurskyddsinspektören i kommunen som ska kontaktas. Denne kan sökas på den kommunala förvaltning som handhar miljö- och hälsoskyddsfrågor i kommunen.

Länsstyrelsen har idag tillsyn över djurskyddslagen i länet. Länsstyrelsen är även besvärsmyndighet för de kommunala djurskyddsbeslut som överklagats av den enskilde medborgaren.

Länsstyrelsen samordnar djurskyddstillsynen och lämnar stöd och anvisningar åt kommunerna i tillsynsarbetet. I samarbete med kommunernas djurskyddsinspektörer drivs riktad kontrollverksamhet av djurskyddet (fram till den 31 december 2008). Samverkan sker även med Jordbruksverket i tillsynsarbetet. Länsstyrelsen handhar även frågor om omhändertagande av djur och djurförbud.

Länsstyrelserna kommer, efter riksdagsbeslut den 11 juni 2008, att överta den offentliga djurskyddskontrollen från kommunerna från och med den 1 januari 2009. Rutintillsynen i den offentliga djurskyddskontrollen kommer att vara kostnadsfri. Däremot är Länsstyrelsen tvungen att ta ut en avgift för extra kontroll. Hur stor den kommer att bli är ännu inte fastställt.

Omhändertagande av djur
Om en kommun (fram till den 31 december 2008) eller polisen omhändertar ett djur av djurskyddsskäl, skall Länsstyrelsen besluta om omhändertagandet skall fortsätta att gälla. När Länsstyrelsen beslutar att ett djur skall tas omhand skall Länsstyrelsen även besluta vad som skall hända med djuret t.ex. om det skall säljas eller avlivas. Det är polisen som ansvarar för den praktiska hanteringen med djuret och som verkställer Länsstyrelsens beslut.

Enligt den nya lagen om tillsyn över hundar och katter som började gälla den 1 januari 2008 får även Polismyndigheten meddela de förelägganden och förbud som behövs för att förebygga skador eller "avsevärda olägenheter" förknippat med hundägandet. För att ytterligare förhindra att en hund orsakar skada eller "avsevärd olägenhet" får polismyndigheten dessutom besluta om omhändertagande av hunden.

Djurförbud
Länsstyrelsen skall fatta beslut om djurförbud för den som dömts för djurplågeri eller visat sig uppenbart olämplig att ha hand om djur.

Enligt den nya lagen om tillsyn över hundar och katter som började gälla den 1 januari 2008 får även Polismyndigheten meddela förbud att ha hand om hund (=hundförbud) för den som allvarligt brister, eller tidigare brustit, i tillsynen över en hund.

Vad gör du om du misstänker att något är fel?
Om du misstänker att djur far illa, eller att foder och livsmedel inte hanteras säkert hos en primärproducent, kontakta Länsstyrelsen. Du kan göra en anmälan anonymt om du vill. Är det akut och du inte kan nå Länsstyrelsen, kontakta polisen.

Läs mer på Länsstyrelsens hemsida


Vattenkraftkommunerna skulle ha mycket mer




Vattenkraftkommunerna skulle ha mycket mer

Föreningen Sveriges vattenkraftkommuner rapporterar i sin insändare 29/12 om sitt arbete med att påverka Sveriges regering att återföra en procent av vattenkraftbolagens vinster till de vattenkraftproducerande kommunerna i Sverige.

I och för sig lovvärt, men varför den lågmälda tiggande tonen och varför äskande om struntsumman cirka 600 miljoner per år. Visserligen är 600 miljoner mer än de 110 miljonerna som för närvarande återförs till berörda kommuner, men fortfarande är summan förolämpande kränkande glaspärlor och glitter för att slå blå dunster i ögonen på landets, och framför allt Norrlands befolkning.

Regeringens och statskassans intäkter från vattenkraften handlar inte om hundratals miljoner utan om hundratals miljarder per år. Det vill säga tusen gånger så mycket pengar.

Lovvärt är också att föreningen redovisar att enbart fastighetsskatten på vattenkraftsanläggningarna tillfört statskassan 587 miljoner (1,5 procent år 2005). Hur mycket tillför bolagsbeskattningen statskassan, den är 28 procent för närvarande?

Bolagsbeskattningen var tidigare en kommunal skatteintäkt, innan den svenska riksdagen beslutade att frånta kommunerna den inkomsten. Bolagsskatten tillföll tidigare det geografiska område där den huvudsakliga verksamheten ägde rum.

Lovvärt är också att föreningen refererat till vårt grannland Norge vars regering fastslagit att vattenkraften "är en nationell resurs med stark lokal tillhörighet" och därför återför 5,2 miljarder norska kronor varje år till vattenkraftsproducerande fylken.

Hur mycket tillför dessutom vattenkraften statskassan via moms, energiskatt, elcertifikatavgift och skatt på skatten? Ovan nämnda äskande av föreningen Sveriges vattenkraftkommuner att statskassan borde återföra 600 miljoner till vattenkraftproducerande kommuner förklingar då till intet, en struntsumma att förakta.

Ändå har inte nämnts den svenska skogen som är landets största inkomstkälla. Tänk om skogen betraktades som en "nationell resurs med stark lokal tillhörighet".

Föreningen Sveriges vattenkraftkommuner, Norrlandsförbundet och de ideella föreningarnas gemensamma organisation "Hela Sverige ska leva" med flera, fungerar bara som effektiva ljuddämpare av medborgarnas röster, kontrollerade av det politiska systemet och enögda Stockholmsmedia. Ändå stöttar jag er, det lilla som blir gjort är ändå att tacka för.

Sören Molander, Njutånger

Makten ut i landet

Folkstorm mot posten




Folkstorm mot posten

För en knapp månad sedan blev det omöjligt att betala räkningar hos lantbrevbäraren.

Men organisationen "Hela Sverige ska leva" ger inte upp kampen, och har skrivit ett öppet brev till näringsministern.

Den 29 november lades Svensk Kassaservice ned. Det innebar att det inte längre är möjligt för personer på landsbygden, att betala räkningar och sköta kontantärenden hos lantbrevbäraren.

Men nu kraftsamlar organisationen "Hela Sverige ska leva". I ett öppet brev till näringsminister Åsa Torstensson kritiserar man sättet övergången har skötts på, den bristfälliga informationen och att de nya betalningslösningarna inte kom i gång förrän två veckor efter nedläggningen.

-?Det är lite av en folkstorm, och det ska vi syssla med i bland. Många gamla drar sig för att ropa och skrika och blir oroliga när ingen talar om för dem hur de ska göra. Det är vårt jobb att stötta dem, säger Claes Bergqvist på Länsbygderådet Sjuhärad.

Försämring
Han är mest kritisk till försämringen av kontanthanteringen. För att få ut pengar utan att behöva ta sig till banken måste man nu skicka rekommenderade brev åt båda håll, och till exempel ta ut hela pensionen på en gång.

-?Det gör att en pensionär får betala 200-300 kronor i månaden bara för att hantera sina pengar. Dessutom ska man inte behöva ha hela summan liggande hemma, utan kunna ta ut pengar som vem som helst.

Bland annat föreslår organisationen att en speciell uttagsblankett, som bara behöver rekommenderas åt ett håll, införs som tillfällig lösning. På längre sikt vill man återinföra brevbärarens rätt att hantera pengar, kanske med en bankomat i bilen.

Läs mer i Borås Tidning


Hur ska hela Sverige leva ?- Debattartikel i Aftonbladet av Ola Jordán




Hur ska hela Sverige leva ?- Debattartikel i Aftonbladet av Ola Jordán

Är det okej om Norrbotten tappar nästan halva sin befolkning på 30 år?

Befolkningskurvan i Norrbotten pekar stadigt nedåt. Enligt det värsta scenariot kommer länet att förlora 99 000 invånare fram till år 2030, skriver Ola Jordán, och vill ha besked av politikerna hur de har tänkt bära sig åt för att få hela Sverige att leva, även Norrbotten.  Läs artikeln på Aftonbladet debatt

Befolkningskurvan i Norrbotten pekar stadigt nedåt. Enligt det värsta scenariot kommer länet att förlora 99 000 invånare fram till år 2030, skriver Ola Jordán, och vill ha besked av politikerna hur de har tänkt bära sig åt för att få hela Sverige att leva, även Norrbotten.

Det pågår, relativt obemärkt i media, en omfattande demografisk förändring i Sverige, vilken jag anser står i strid med ambitionen att hela Sverige ska leva. Folkmängden i Norrland i allmänhet och Norrbotten i synnerhet minskar kraftigt med negativa konsekvenser för många av dem som bor i dessa områden.

Trots att LKAB, Kirunas dominerande företag, de senaste åren gjort miljardvinster har det inte fått kommunens folkmängd att öka. Tvärt om. Sedan årsskiftet har invånarantalet sjunkit med 80 personer. Tendensen blir än tydligare om vi går tillbaka till år 1976 då Kiruna hade 31 222 invånare. För närvarande är folkmängden drygt 23 000 personer, samma antal som under mitten av 1950-talet.

Färre invånare innebär att skatteintäkterna minskar (trots utjämningsbidrag), vilket får till följd en sämre offentlig service, till exempel när elevantalet sjunker och kommunerna sparar in på skolpersonal och skolmateriel.

För att komma tillrätta med budgetunderskottet i Kiruna kommun har ett köpstopp införts, inklusive för skolmateriel, vilket bland annat Lärarförbundet kraftigt reagerat mot.

I Boden, även det en kommun med sjunkande invånarantal, har var fjärde lärare varslats till stor del på grund av minskat elevunderlag.

Samtidigt som befolkningen minskar i glesbygden ökar den i Sveriges tretton folkrikaste kommuner; tolv av dem belägna i Svealand och Götaland.

Kommunerna, med över 100 000 invånare vardera och en sammanlagd folkmängd på drygt 2,8 miljoner, har sedan årsskiftet ökat med 34 247 invånare varav Norrlands folkrikaste kommun, Umeå, med 604 personer, enligt Statistiska Centralbyrån.

Utgående från statistiken verkar det sannolikt för norra Sveriges del att någon av de negativa scenarierna för befolkningsutvecklingen, som Greger Hatt och Peter Englén utarbetat i en rapport på uppdrag av Landstingsförbundet, i samarbete med Inregia, kommer att besannas. (Kan hela Sverige leva? Tre scenarier för länens befolkningsutveckling till 2030, Stockholm 2000, ISBN 91-7188-618-4, publicerad 17 augusti år 2000).

Enligt basscenariot; "kanske det mest realistiska", enligt rapporten, skulle invånarantalet till år 2030 i Norrbotten minska med nästan 75 000 från 258 000 (detta skrivet år 1999). Den 30 september i år hade länet 249 857 invånare.

Enligt scenariot fortsätter befolkningskoncentrationen till de tre storlänen Stockholm, Västra Götaland och Skåne, av vilka Stockholms län skulle öka mest (under årets tre första kvartal fick Stockholms län 25 311 fler invånare).

Det finns dock ett ännu värre scenario för Norrbottens vidkommande som, enligt rapporten, innebär att befolkningen minskar med 99 000 till år 2030. Detta förutsätter bland annat låga födelsetal, en fortsatt rätt låg nettoinvandring och en stor inflyttning till storstäderna.

I rapporten ingår även ett positivt scenario, i vilket Norrbottens invånarantal ökar med cirka 15 000 för att år 2030 uppgå till 273 000. Med nuvarande minskning av folkmängden verkar det allt annat än realistiskt.

Förutsättningarna för det positiva scenariot är bland annat att utflyttningen från länet dämpas, att invandringen från andra länder ökar samt att barnafödandet ökar kraftigt och inom tio år (alltså om två år) kommer att uppgå till 2,0 per kvinna.

Eftersom befolkningskurvan pekar kraftigt nedåt främst för Norrbotten och flertalet av dess kommuner; med färre födda än avlidna och fler utflyttade än inflyttade (en trend som i den rådande ekonomiska krisen sannolikt kommer att förstärkas), så anser jag att valda politiker, styrande inom offentlig förvaltning och näringslivets representanter bör redogöra för sina ställningstaganden till den nuvarande demografiska förändringen och till dessa, ovan redovisade, scenarier för befolkningsutvecklingen.

Hur ska hela Sverige leva?

Läs mer i Aftonbladet


Enklare för lantbrukare




Enklare för lantbrukare

Lantbrukarna kan få en 25-procentig minskad administrativ börda. Det är innebörden av ett förslag från Jordbruksverket.

Sammanlagt mellan 70 och 90 miljoner kronor skulle lantbrukarna spara om alla förenklingsförslag skulle genomföras som Jordbruksverket presenterat dem för regeringen.
De flesta förslaget gäller lantbrukare med djur och de som söker EU-stöd.
Inom Jordbruksverket håller ett regelförenklingsarbete på och det sker i samarbete med näringen. Myndigheten har tidigare genomfört förenklingar inom framför allt journalföring av djur och det har minskat lantbruksföretagens administrativa börda med fem procent på två år, enligt beräkningar av Nutek.
Nu föreslås ytterligare regelförenklingar för upp till 90 miljoner kronor eller motsvarande 25 procent.

I det förslaget ingår en slopad stalljournal. Bland förslagen kan i övrigt nämnas färre uppgifter till djurregistret, förenklad prövning för de som vill bygga nya stall och enklare grismärkning och att även får ska kunna märkas med reservbricka om fåret tappar en original id-bricka.
Förslaget om att det inte ska vara krav på att separat föra journal för nötkreatur skulle totalt sett spara mellan 20 och 40 miljoner kronor.
Ansökningar om EU-stöd föreslås också bli enklare med bland annat tydligare information och att kartan över jordbruksarealen inte behöver skickas in varje år.

Nästa år lanserar Jordbruksverket dessutom nya e-tjänster, som att beställa öronbrickor via myndighetens webbplats och möjligheten att via nätet ändra i ansökan om EU-stöd.
Jordbruksverket anser också att antalet stödformer ska bli färre och att befintliga uppgifter i register ska kunna användas i nya ansökningar om EU-stöd.
Men det är frågor som ligger på EU:s bord och det gäller också flera av de andra förslag som Jordbruksverket vill genomföra.


Fakta

Jordbruksverket har ett samlat ansvar för jordbruk och trädgård. Det innebär bland annat att verket analyserar utvecklingen inom näringarna och verkställer de politiska besluten inom området.
Administrationen av EU:s jordbrukspolitik är en av verkets huvuduppgifter. Verket ska arbeta för förenklingar av EU:s regleringar inom den gemensamma jordbrukspolitiken och för en effektiv och miljöanpassad jordbrukspolitik i EU. Landets distriktsveterinärer utgör en betydande del av organisationen.
Jordbruksverket har cirka 1 180 anställda. Ungefär 600 av dessa arbetar på huvudkontoret i Jönköping.
Källa: jordbruksverket.se


Läs mer i tidningen Ljusnan

Handla lokalt!




Handla lokalt!

Hur tänker den eller de personer som med egen bil tar sig till köpladorna i Valbo köpcentrum?

I Arbetarbladet 2 januari läser jag om en kund som körde 12 mil tur och retur för att köpa "billigt" i Valbo.

Varje körd mil - enligt MRF - kostar 38 kronor. Det blir 456 kronor för denna resa på 12 mil.

Att många lockvaror är slut eller aldrig finns är tyvärr ett faktum.

Handla på hemmaplan - när detta är möjligt. Då gynnas den lokala handeln som samtidigt ges en chans att överleva i konkurrens med alla köplador/köpcentra.

Hur är det med "miljötänket" i detta fall? Knappast aktuellt!

Hanserik Stolpe

Kommunens Väl


Läs mer i Arbetarbladet

Ökänt bluff­-företag lurar skogsägare




Ökänt bluff­-företag lurar skogsägare

Ett ökänt blufföretag försöker lura skogsägare i Gästrikland att medverka i en katalog. Den som går på lurendrejeriet får betala 30 000 kronor. - Jag vill varna andra skogsägare så att de inte skriver på och skickar in, säger skogsägaren Titti Arnblom.

European City Guide är ett spanskt företag som är välkänt för att syssla med lurendrejeri. Nu har företaget riktat in sig på att lura skogsägare, bland annat i Gästrikland.

Bluffen går ut på att företaget skickar ut ett dokument, där mottagaren ska skriva på för att få vara med i en företagskatalog på cd-rom. I det finstilta framgår det att kostnaden är 987 euro per år, och att man förbinder sig att vara med i tre år - alltså blir totalkostnaden cirka 30 000 kronor.

Finns med på varningslista

En skogsägare som har reagerat mot lurendrejeriet är Titti Arnblom från Sandviken.

- Det är sjukt hur de lurar gamla människor som inte kan engelska, säger Titti Arnblom.

European City Guide har tidigare uppmärksammats i ett flertal artiklar i svensk press.

- Jag vill varna andra skogsägare så att de inte skriver på och skickar in, säger Titti Arnblom.

Företaget har i flera år funnits med på Svensk Handels så kallade varningslista. Företaget ska enligt uppgift ha belagts med näringsförbud tidigare i Spanien. Rådet som ges till mottagare av korrespondens från European City Guide är att inte returnera och sätta sin namnteckning på dokumenten.

Seriöst intryck

European City Guide bedöms enligt Svensk Handel vara den värsta skojaren i branschen just nu, tillsammans med Colvento IT och DZG-Info Förlag, enligt tidningen Resumé.

Dokumentet från företaget ger ett seriöst intryck, men Titti Arnblom visste direkt att det rörde sig om lurendrejeri.

- Jag har kollat upp det här på nätet.

Läs mer i Arbetarbladet


Hitta rätt värme i vinterkylan




Hitta rätt värme i vinterkylan

Uppvärmning av huset är en av de största utgifterna för många villaägare. Men värmen behöver inte kosta så mycket. Det finns miljövänliga alternativ som är snällare för plånboken än både oljan och elen.

Har du oljepanna, vedkamin eller kanske solceller på taket? Det finns många olika sätt att värma upp sitt hus. Kanske använder du en metod som kostar dig onödigt mycket pengar eller är dålig för miljön.
- När du väljer uppvärmningssystem måste du fundera på om det är pengarna, miljön eller komforten som är viktigast. Dessutom är olika alternativ olika bra beroende på var i landet man bor och hur gammalt ens hus är, säger Arne Andersson, energiexpert på Energimyndigheten.


Ofta går miljövänlighet och pris hand i hand när det gäller energikällor, förnyelsebara metoder som pellets och solenergi är billigare än olja och gas. Men däremot kostar det en del att installera en bergvärmepump eller en pelletspanna. Spana in de olika alternativen och fundera på vad som funkar bäst för just ditt hus!


Hitta mer info

http://www.blienergismart.se/ - en informationssajt från Energimyndigheten, Boverket och Naturvårdsverket med tips på hur du kan spara energi och pengar i ditt hem.
http://www.energimyndigheten.se/ - här hittar du bland annat kontaktinformation till din kommunala energi- och klimatrådgivare.
http://www.pellsam.se/ - Pelletsintressenters samorganisation
http://www.svensksolenergi.se/ - Svenska solenergiföreningen
http://www.svepinfo.se/ - Svenska värmepumpsföreningen
http://www.fjarrvarme.se/ - Svensk fjärrvärme


Fakta och information

Fjärrvärme

Värmen kommer från ett fjärrvärmeverk, energin kommer bland annat från spillvärme från industrin och förbrända sopor.
Plus: Bekvämt, relativt billigt och miljövänligt.
Minus: Dålig tillgång. 200 städer i landet har fjärrvärmenät och det värmer upp 40 procent av alla hushåll, men bara tio procent av alla villor är anslutna till ett fjärrvärmenät. I vissa fall ligger husen för långt från nätet, i andra fall kostar det för mycket att ansluta.
Pris: Varierar mycket beroende på var du bor. Energimyndigheten uppskattar kostnaden till cirka 30 000 kronor per år, plus en anslutningsavgift på 20 000 kronor.



Pellets

Ett biobränsle som tillverkas av sågspån, bark och andra spillprodukter från skogsindustrin. Cirka 100 000 villor värms upp av pellets i Sverige och det krävs fem till sex ton pellets för att värma hus och vatten i ett år.
Plus: Fungerar i alla villor, det som behövs är en panna eller kamin att elda pelletsen i. Miljövänligt och billigt.
Minus: Säckarna kräver en del utrymme och pannan kostar mellan 20 000 och 120 000 kronor att installera.
Pris: En årsförbrukning av pellets kostar 13 500 kronor för en normalstor villa. En ny undersökning från Energimyndigheten visar att du nästan kan halvera dina värmekostnader genom att byta från elvärme till pellets.



Värmepump

Hämtar energi från berggrunden, marken eller sjövattnet.
Plus: Miljövänligt och billigt i drift.
Minus: Pumpen kräver el för att fungera så du är fortfarande beroende av elpriserna. För varje kilowattimme el du använder till pumpen får du tre kilowattimmar tillbaka. Det är dyrt att installera pumpen.
Pris: Priset för elen som driver pumpen och investeringen för installationen. Pump och borrning kan kosta upp till 160 000 kronor.



Sol

En förnyelsebar energikälla, värme utvinns ur solfångare som sätts på taket eller tomten.
Plus: Miljövänligt och gratis när du väl installerat panelerna.
Minus: Bor du i mörka Sverige går det bara att värma upp hela huset i åtta månader om året går det. Resten av året får du komplettera med en annan energikälla. Det mest ekonomiska och miljövänliga alternativet är att kombinera sol med en pellets- eller vedpanna.
Pris: Kostar runt 25 000-50 000 kronor att installera men sedan är solens energi gratis.



El

En halv miljon svenska villor är beroende av direktverkande elvärme. Det innebär att huset värms upp med hjälp av elektricitet som värmer upp radiatorer, alltså inte vattenburna element.
Plus: Enkelt och radiatorer är billiga.
Minus: Elpriserna varierar mycket och elvärme kan vara väldigt ineffektivt. Många hus har gamla och ineffektiva styrsystem som slösar bort den dyra elektriciteten. Mer ekonomisk värme får du genom att byta till vattenburen värme och komplettera med en ved- eller pelletspanna.
Pris: Elpriserna varierar väldigt mycket, under hösten har de varit rekordhöga.



Olja

Har länge varit den vanligaste metoden att värma upp huset på men blir allt mindre populär. Oljan förbränns i en panna som värmer upp vattnet i huset.
Plus: Ger väldigt mycket energi.
Minus: Dåligt för miljön, dyrt och väldigt beroende av det politiska läget i världen.
Pris: Ett års oljekonsumtion för en normalstor villa kan vara upp till 30 000 kronor. Mellan 1997 och 2006 steg oljepriset med 113 procent per kilowattimme.



Gas

Uppvärmning med naturgas eller biogas. Biogas är en förnyelsebar energikälla.
Plus: Mindre farligt för miljön än olja och ofta billigare än både olja och el.
Minus: Det finns bara tillgång till biogassystem i landets tre största städer. Naturgas är en energikälla som kan ta slut och dessutom ökar den mycket i pris, precis som oljan.
Pris: Kostar runt 20 000 kronor per år.



Ved

Det vanligaste biobränslet och eldas i en panna, kamin eller kakelugn. Var femte svensk villa värms upp med hjälp av ved.
Plus: En modern vedpanna är energieffektiv och har du tillgång till gratis ved är det väldigt billigt.
Minus: Gaserna som frigörs vid förbränning kan vara giftiga. I många hus används gamla vedpannor som både är ineffektiva och dåliga för miljön.
Pris: Installationen kostar runt 90 000 kronor. Om du inte hugger din egen ved kostar ett års förbrukning cirka 5 000 kronor.


(Källa: Energimyndigheten)



Fakta/Håll kvar värmen

I ett svenskt genomsnittshus försvinner cirka 50 procent av värmen ut genom tak, fönster och dörrar. Isolera ordentligt så slipper du kasta pengar i sjön.
+ Tänk på isoleringen redan när huset byggs. Om du ökar isoleringens tjocklek på vinden från 20 till 50 centimeter minskar värmeförlusterna med två tredjedelar.
+ Fönstren är riktiga värmetjuvar. Byt ut dina gamla tvåglasfönster eller sätt in ett extra lager glas i form av en ädelglasfylld isolerruta. Vädra bara korta stunder och fäll ner persiennerna på natten.
+ Ställ inga möbler tätt mot elementen, då får värmen svårare att nå ut till resten av rummet.
+ Om du lägger in golvvärme i golv mot mark eller i källaren måste du ha minst 250 millimeter isolering under golvet. Annars värmer du marken i stället för rummet.

Fakta/Bidrag för att byta värmekälla
Du kan få bidrag både från staten och kommunen för att byta till en mer miljövänlig värmekälla. Du kan få bidrag om du ska köpa solfångare, om du ska byta från direktverkande el, om du ska sätta in energieffektiva fönster eller sätta in en biobränsleanläggning (pellets- eller vedpanna).
Statligt stöd ansöker du om hos länsstyrelserna. På Boverkets hemsida kan du läsa om de olika bidrag som finns. Kontakta din lokala energirådgivare för att få veta mer om kommunalt stöd i din region.

Läs mer i Arbetarbladet


Kämpar för en kärnvapenfri värld




Kämpar för en kärnvapenfri värld

Varje lördag klockan fem i tolv hålls manifestationer för en kärnvapenfri värld i några kommuner. Aktionen heter Budkavlen och den går under två års tid genom hela Sverige, från norr till söder. Bakom Budkavlen ligger Inger Holmlund.

Läs mer i Hudiksvalls Tidning

Stöd livet på landet - Debattartikel av Landsbygdsupproret i Aftonbladet







Stöd livet på landet - Debattartikel av Landsbygdsupproret i Aftonbladet


Sveriges landsbygd är en resurs som måste förvaltas för att ge avkastning


Regeringen säger att vi ska ha en vital landsbygd. Men när kommunerna säger sitt handlar det bara om besparingar, nedläggningar och centraliseringar, åtgärder som urholkar landsbygden och tvingar folk att flytta. Gammalt tänkande dödar landsbygden. Vi landsbygdsbor måste få möjligheten att utveckla vår bygd och skapa en framtid där vi kan leva med våra familjer. Läs Landsbygdsupporets debattartikel på Aftonbladets debattsida



Läs mer på Hela Sverige Ska Leva

Sveriges landsbygd är en resurs som måste förvaltas för att ge avkastning

Regeringen säger att vi ska ha en vital landsbygd. Men när kommunerna säger sitt handlar det bara om besparingar, nedläggningar och centraliseringar, åtgärder som urholkar landsbygden och tvingar folk att flytta. Gammalt tänkande dödar landsbygden. Vi landsbygdsbor måste få möjligheten att utveckla vår bygd och skapa en framtid där vi kan leva med våra familjer.

Regeringen har antagit ett landsbygdsprogram för att Sverige ska ha en vital landsbygd, "Det övergripande målet för Sveriges landsbygdspolitik är att stödja en ekonomisk, ekologisk och social hållbar utveckling av landsbygden."

Men när kommunerna ska verkställa den fastslagna politiken blir det en annan visa.

I Ronneby som så många andra kommuner väljer man neddragningar på landsbygden då medel fattas i kassan. Nu är man på väg att lägga ner och kraftigt reducera flera skolor i ytterområdena och klasserna 7-9 försvinner från kommunens enda F-9 skola. Man bortser från skolverkets fastslagna linje om att den nya svenska skolan ska sträva mot att se grundskolan som en enhet och klamrar sig fast vid föråldrade modeller som låg- , mellan- och högstadium.

Landsbygden har enorm potential och är bebodd av driftiga innovativa människor som bygger upp företag och verksamheter till gagn för alla i kommunerna, inte minst genom skatteintäkter och arbetstillfällen. Landsbygdsturismen är till exempel en av Sveriges snabbast växande näringar, och den går inte att centralisera. It ger stora möjligheter.

Miljömedvetna vindar betyder mer närproducerat och ekologiskt i hyllorna och ger den lokala produktionen stor betydelse. Allt fler människor, barnfamiljer och även medborgare från andra europeiska länder, som Danmark, Tyskland och Holland väljer att bosätta sig på landsbygden för möjligheten till lugnare miljö, närhet till naturen. Den nya tekniken gör det lättare för människor att driva sitt företag från den plats de själva väljer.

Landsbygd och stad i sig är ingen motsättning, tvärtom så kompletterar de varandra. Motsättningen finns i den omvända Robin Hood-politik som nu förs. Att våra samhällen, de små tätorterna, är de första som drabbas vid besparingar till förmån för satsningar i staden, det leder till konflikter. Att säga att landsbygden är dyr i drift är inte en helt rättvis bedömning. Man måste också se till att vi inte har den service som man i staden tar för given. Det vet de flesta som bosätter sig utanför en centralort, men

grundläggande trygghet är en förutsättning för att bo och leva.

Om vi ska tro på kommunernas vilja till utveckling på landsbygden så är det nu upp till bevis! Låt oss inte glömma att det är människor som byggt detta land, oavsett rådande politisk ideologi. Skatteintäkter är pengar som våra företagare genererat och som de och anställda arbetat hårt för. Då måste även de som verkar på landsbygden få del av kakan. Också våra företagare måste kunna arbeta i lugn och ro i förvissning om att barnen har det bra i skola och på dagis, att brandkår och polis fungerar samt att goda kommunikationer finns.

Det är dags att inse att Sveriges landsbygd är en resurs som måste förvaltas för att ge avkastning. Landsbygden är ingen blindtarm. Till skillnad från förr då byar byggdes runt en stor industri bygger vi här på många bäckar små och en och annan älv. Det är ett bättre utgångsläge. Ge oss möjlighet att bygga vidare, att skapa framgång, bättre ekonomi och bra samhällen där vi och våra familjer kan skapa en framtid. Stoppa landsbygdsavvecklingen!

Vi vill ha:

Fullgod samhällsservice som skolor, primärvård, äldrevård och omsorg

Satsning på logistik, infrastruktur och kommunikation

Satsning på nya bostäder Att kommuner i positiv anda välkomnar dem som vill driva företag utanför centralorten


Landsbygdsupproret Gm/Linda Mattisson Olsson,
Samt 1600 företag, organisationer och personer över hela landet


Läs mer på Aftonbladet

En smocka för sveket mot landsbygden




En smocka för sveket mot landsbygden

Leif Jönsson i Ramsjö ger makthavarna en riktig smocka för sveket mot landsbygden i sin nya bok som passande nog heter Landsbygdens politiska förbannelse (och med underrubriken Per-Albin kom tillbaka).

Läs mer i Ljusdals Posten

Tvist om jordbruksmark i Ramsjö




Tvist om jordbruksmark i Ramsjö

Ska campingen vid Hafvermans i Ramsjö kunna utvecklas så måste bygderådet få köpa även den jordbruksmark som ligger i direkt anslutning till campingen. Det anser Ramsjö bygderåd, som skrivit till kommunen och begärt att få köpa marken. Ärendet kommer upp i kommunstyrelsen på torsdag.

Läs mer i Ljusdals Posten

Hjälpbehovet finns i glesbygden




Hjälpbehovet finns i glesbygden


Planerna på ett socialt kooperativ, som komplement till kommunens hemtjänst, i kommunens ytterområden rullar vidare. 135 brevsvar kom på 800 utskick. Samtliga svarande behövde någon form av hjälp.

Läs mer i Ljusdals Posten

Nya kalkyler för utbyggd biograf




Nya kalkyler för utbyggd biograf

För att Biografteatern i Kilafors ska kunna byggas ut krävs 1,2 miljoner kronor i kommunalt bidrag. Det framgår av den ansökan som biografföreningen nu skickat till Bollnäs kommun.

Totalt beräknas en första utbyggnadsetapp kosta drygt fyra miljoner.
I november presenterade föreningen sina utbyggnadsplaner. Nu går man vidare och lägger fram en konkret finansieringsplan för projektet. Den kom till centraldiariet i Bollnäs på fredagen.
Finansieringen fördelas så här:
- Drygt två miljoner kronor från statliga Boverket.
- Ett kommunalt bidrag på 1,2 miljoner kronor.
- Lite mer än 800 000 kronor i egen insats.
Den "egna" insatsen består av medel som kommer från Norlanderska fonderna. Den delen motsvarar 20 procent.
- Norlanderska fonderna har ställt sig positiva till att vara med. Men för att klara detta krävs även kommunens medverkan, förklarade ordföranden Anita Svantesson i november.
Två nya tillbyggnader med torn planeras.

I den första etappen ingår bland annat foajé och ett kafé. Golvet i källarutrymmet under "gamla" entrén ska också sänkas för att uppnå normal takhöjd. Där ska det sedan byggas toaletter och en garderob.
Toalett och dusch ska även byggas i gårdshuset intill bion.
I en andra etapp, som beräknas bli billigare än den första, ska båda byggnaderna sammanfogas.
Biografen i Kilafors invigdes 1933 och har haft sitt nuvarande utseende sedan början av 1950-talet. Genom utbyggnaden vill biografföreningen få en bredare användning. Namnet på nysatsningen är Kulturhusprojekt Kilafors.
Men för att bygget ska bli verklighet krävs alltså först att Boverket och kommunen ställer upp. Föreningens ansökan till Boverket om ett 50-procentigt investeringsbidrag har helt nyligen lämnats in.
Om allt går i lås hoppas föreningen på en byggstart i sommar. Ett samarbete planeras också med Lilla Kära (filmklippningsstudion i Lilltjära) och med Kilafors herrgård.


Läs mer i Ljusnan

21 miljoner till hälsingeprojekt




21 miljoner till hälsingeprojekt

Tre projekt i Bollnäs fick 7,6 miljoner EU-bidrag från Strukturfondspartnerskapet för Norra Mellansverige. Hälsingeprojekten fick tillsammans över 21 miljoner.

Läs mer i Hudiksvalls Tidning

Blev bonde när massafabriken lades ner




Blev bonde när massafabriken lades ner



När jobbet i massafabriken försvann valde Patrik Axlund att bli äggbonde. - Jag har inte ångrat mig en sekund, säger han. Overallen med Stora Enso-märket har han behållit. Lönen kommer fortfarande från skogskoncernen.Men han har bytt livet som skiftarbetare till rollen som egen företagare med jobb varje dag året om.En vecka före julafton kom 10 000 unghöns på en långtradare. De ska snart ge intäkter till Patrik Axlund och hans familj.- Om några veckor ska de värpa för fullt, säger han. I oktober i fjol kom beskedet att massafabriken i Norrsundet skulle läggas ned och ställa 325 personer utan arbete.Patrik Axlund hade jobbat 23 år i fabriken. Det var tryggt och trivsamt och gav stadig inkomst.- Jag började genast jaga efter något annat. Man fick nästan panik.Patrik drev ett litet jordbruk vid sidan om skiftjobbet i fabriken men gården var för liten för att han skulle kunna livnära sig på den.Hans bror tipsade om att gården i Hedrören i Mörtebo, någon mil norr om Ockelbo, var ledig.Han ringde till ägaren Iris Forsberg som tillsammans med maken Sören hade drivit hönseri på gården samtidigt som de haft pannkaksfabrik i Ockelbo.Inte gått utan hjälp - Vi började snart prata om prislappar, säger Patrik Axlund.Men det dröjde till i augusti innan affären var klar och Patrik fått banklån, försäkringar, tillstånd och certifikat.Han berömmer både personalen på Handelsbankens kontor i Bergby och de ansvariga på Stora Enso.- Banken har varit jättebra och gett mig lån och utan hjälpen från Stora Enso hade det inte gått, säger han.Deal med Äggföretag  Han har investerat ett par miljoner kronor, dels i en ny hönsbesättning, dels i köpet av gården och renovering av utrustning i äggkläckningsfabriken. Alsbo Ägg AB i Krylbo har hjälpt till med inköpen av hönsen mot att man får köpa in alla ägg från gården i Mörtebo. Patrik Axlund räknar med att framåt våren ha 25 000 värphöns. - Det måste fungera, säger han och berättar att han fått många uppmuntrande kommentarer från både gamla arbetskamrater och chefer på bruket i Norrsundet. Förutom "vanliga" frigående höns har han uppåt 3 000 kravmärkta hönor. De senare ska ha tillgång till utevistelse om vädret tillåter och ekologiskt foder. - I går värpte en kravhöna första ägget, berättar Patrik Axlund. Vi sitter och pratar i det stora köket i det stora huset som ingick i affären och dit han och sambon Marina flyttade i slutet av augusti. Sprack upp i ett leende  I början av augusti träffade jag honom när jag gjorde reportage om stämningen i den dödsdömda massafabriken. Det var inga glada miner kring fikabordet vid renseriet. Men en av dem som satt där sprack upp i ett leende när han fick frågan vad han skulle göra nu. Det var Patrik Axlund. - Nu styr jag och ställer själv och har mitt eget, säger han om vad som är bäst med det nya livet. - Största skillnaden är att jag aldrig är ledig. Han ser stora möjligheter, både i äggproduktionen och med köttkorna som han föder upp. Han har i dag sju höglandskor som går ute året om och som ska ge kalvar som han kan sälja. Hur ser dagarna ut? - Strax före klockan sju tittar jag till djuren och ordnar med vatten och foder. Sen går jag ronder under dagen och ser till att de har det bra. Nu går också mycket tid åt till renovering och städning. Äggpackeriet ska rengöras så att det är fräscht när äggen rullar in på bandet om några veckor. Varje höna kan värpa 300 ägg om året om hon mår bra och får tillräckligt med foder. På ett år ska de 25 000 hönorna kunna ge 620 ton ägg, visar Patrik Axlunds beräkningar. En värpande höna behöver 90 gram foder om dagen vilket innebär att det behövs två ton för hela besättningen. Patrik Axlund tror att det blir tufft att klara ekonomin, åtminstone under första året. Att han får lön från Stora Enso till halvårsskiftet 2009 har stor betydelse. Det blir som ett förmånligt starta-eget-bidrag. Han låter oss bara kika in genom dörren till hönsen. Han vill för allt i världen undvika att de smittas med någon sjukdom. Om allt går som planerat ska äggen med gårdsmärket 703 nå butikerna i Gästrikland inom någon månad.

Läs mer i Arbetarbladet

RSS 2.0
Bloggtoppen.se Allmänt BlogRankers.com
webvoter-omröstning
Ge din bedömning av bloggen

1 ganska dålig
2 mindre bra
3 helt ok
4 riktigt bra
5 väldigt bra

Se resultat
hit counter