Just nu genomför Milkobönder i södra Hälsingland en slags protestaktion med anledning av att Coop ska ha Arla som huvudleverantör av mejeriprodukter.

Milkomedlemmar i södra Hälsingland genomförde på fredagen en protestaktion mot Coop, uppger Sveriges Radio Gävleborg.

Skälet till protesterna är Coops avtal med Arla Foods som gör mejerijätten till huvudleverantör.
Medan Konsum Gävleborg meddelat att de kommer att behålla varor från Gefleortens i butikerna i Gästrikland är det ännu inte klart hur det blir i Hälsingland.

Lär mer i tidningen ATL

Antalet mjölkbönder i Hudiksvalls, Nordanstigs och Ljusdals kommuner blir allt färre. I dag räknar man in 89 i leden, för tiotalet år sedan var man närmare 240.

Läs mer på Hela Hälsingland.se

Priset på gödsel etc steg kraftigt men avräkningspriserna har sjunkit. Samtidigt har priset till konsument stigit.

Prisutveckling på jordbrukets produktionsmedel
Priserna på jordbrukets produktionsmedel steg enligt med i genomsnitt 5,3 % mellan januari 2008 och januari 2009. Priserna för Gödnings- och jordförbättringsmedel har ökat mest (39,1 %). Priserna för Växtskydds- och bekämpningsmedel har också ökat (21,3 %) medan priserna för Djurfoder har minskat (-5,7 %).

Utveckling av avräkningspriser
Avräkningspriserna på jordbruksprodukter minskade enligt med i genomsnitt 10,7 % mellan januari 2008 och januari 2009. Nedgången beror bland annat på att spannmålspriserna har minskat med 38,1 % och mjölkpriset med 20,9 %.

Priserna på vegetabilieprodukter minskade i genomsnitt med 14,4 % och priserna på animalieprodukter med 7,8 % mellan januari 2008 och januari 2009.

Prisutveckling i senare led
PPI-J ökade med 2,0 % mellan januari 2008 och januari 2009. Vegetabilier, Ägg och Köttprodukter bidrog kraftigast till detta. För dessa var ökningen 0,8, 8,2 resp. 6,8 %.

KPI-J ökade med 5,3 % mellan januari 2008 och januari 2009. Priserna på Potatis (10,0 %), Nötkött (12,0 %) och Annat kött (9,7 %) har stigit mest.

Jämförelse med den allmänna prisutvecklingen
Den allmänna utvecklingen av konsumentpriserna under samma period, mätt med KPI, har stigit med 0,9 %.

Källa: Jordbruksverket

Läs artikeln på Land Lantbruk

"Vi vill ha ett konkurrenskraftigt svenskt jordbruk som kan verka på en internationell marknad och har därför arbetat intensivt för att sänka regelbördan för jordbruket."

Under 2007 minskade den administrativa bördan för jordbrukare med fem procent. Från den 1 januari försvann kravet på skogs- och miljöredovisning, en regel som kostade skogsägarna drygt en kvarts miljard. Små och medelstora företag har fått större möjligheter att delta i offentlig upphandling. På mitt område minskar administrationen genom att över 1000 tillståndspliktiga verksamheter görs anmälningspliktiga.

Konkurrenskraftspaket
Förra hösten lade regeringen fram ett konkurrenskraftspaket för jordbruket värt 235 miljoner kronor. En mängd avgifter har avskaffats, såsom avgift för djurskyddskontroll, avgift för kontroll av BSE och så kallad förprövningsavgift för djurstallar. Från och med den 1 januari är arbetsgivaravgiften sänkt med 1 procent, vilket också ger sänkt egenavgift för dem som inte har några anställda.

De gröna näringarna har en speciell situation och konkurrenssituationen är hård. Därför har jag förståelse för de reaktioner som förslagen i regeringens energi- och klimatproposition mött. De ekonomiska styrmedel vi vill använda är en del av ett större arbete. Sverige har nu slagit fast en konkret väg bort från beroendet av fossila
bränslen. Steg för steg kommer det inom alla näringar och områden att bli dyrare att använda energi som orsakar klimatutsläpp och billigare att använda miljövänliga alternativ.

Energiomställningen kan inte senareläggas
Energiomställningen kommer att göras över hela världen och blir inte mindre kostsam om den senareläggs. Med den insikten har LRF tagit ledarskapet för de gröna näringarna i Sverige och Europa med att anta en handlingsplan för klimatet.
Det redan exporterade projektet Greppa näringen har utvecklats till att även omfatta klimatförbättrande åtgärder i lantbruket. Därmed har LRF agerat för att svenska bönder om några år kan tjäna pengar på att exportera sitt kunnande och sin teknik till de länder främst i EU som skjutit omställningen framför sig.
De gröna näringarna har en stor möjlighet i klimatutmaningen.

Jord- och skogsbruket har redan medverkat till Sveriges höga andel av förnybar energiproduktion genom framsynta investeringar i energigrödor och inom skogsbruket. Med energi- och klimatpropositionen läggs en grund för en fortsatt expansion av detta. Propositionen innehåller också åtgärder värda 253 miljoner kronor som kommer de gröna näringarna till del när de hjälper till att ställa om mot ett mer klimatvänligt samhälle.

Dialog för att finna lösningar
I klimatpropositionen framgår att framtida skattehöjningar på energi- och miljöområdena för företag och hushåll ska balanseras av motsvarande skattelättnader. Vi har kontinuerlig dialog med företrädare för lantbruket och andra aktörer för att förbättra marknadsvillkoren och finna lösningar som träffar rätt både för klimatet och för tillväxten. Konkurrenskraften bygger då på andra, mindre klimatpåverkande faktorer än vad bibehållandet av skattesubventioner på fossila bränslen för med sig.

Källa: Andreas Carlgren/Regeringen

Läs artikeln på Land Lantbruk

Svenskt Näringsliv: Landsbygden i tillväxttoppen

Vilhelmina, Arjeplog, Älvdalen, Krokom, Skinnskatteberg, Borlänge och Malå på topp-10 listan för flest nya företag.

Så här ser listan ut:

Län, kommun, tillväxt(%), ökning i antal företag
VÄSTERBOTTENS VILHELMINA 4,2%, 26
STOCKHOLMS UPPLANDS-BRO 4,0%, 72
SÖDERMANLANDS OXELÖSUND 3,5%, 16
NORRBOTTENS ARJEPLOG 3,3%, 11
DALARNAS ÄLVDALEN 3,0%, 18
JÄMTLANDS KROKOM 3,0%, 49
STOCKHOLMS SALEM 2,9%, 36
VÄSTMANLANDS SKINNSKATTEBERG 2,9%, 12
DALARNAS BORLÄNGE 2,9%, 79
VÄSTERBOTTENS MALÅ 2,8%, 8

Källa: di.se

Läs artikeln i Land Lantbruk

Vägverket stoppar biogastraktorer

"Det är ingen fråga vi har prövat än".

Redan innan dieselskatten chockhöjdes drömde lantbrukarna om
biogas som traktorbränsle. Drömmar som krossas av att Vägverket
och Transportstyrelsen saknar planer på att ändra sina utsläppsregler.
- Tekniskt sett är det lätt att konvertera en traktor till dual-fuel- eller biogasdrift. Men ur byråkratisk synvinkel är det svårare. Så sammanfattar Kjell Christensen på Biogas Syd AB, som har byggt den i dag enda svenska biogas-traktorn, sina
diskussioner med Vägverket. Svenska sopbilar och bussar går redan på biogas. Men Vägverket skulle i dag inte godkänna en biogasdriven traktor. Orsaken: den nuvarande utsläppsförordningen för mobila traktorer, förklarar myndighetens fordonsenhetschef Ingela Sundin.
- Att ändra på förordningen finns inte på vår dagordning, inte heller hos Transportsstyrelsen. Möjligen kan vi tillskriva ett undantag, som för etanoldrivna personbilar. Men det är ingen
fråga vi har prövat än.

Hänger inte bara på utsläppen
Kjell Christensen anser att en biogasanläggning är det bästa sättet att minska lantbrukets miljöpåverkan.
- Det finns positivt inställda traktortillverkare och tekniken är klar, det är bara en tidsfråga innan den kan omsättas
brett i praktiken med exempelvis mobila mackar. Och att köra traktorn på gårdsproducerad biogas, och minska motorns miljöpåverkan upp till 180 procent, borde vara oslagbart.
Trots sådana miljövinster vill Vägverket inte skynda på en lagändring.
- Ska man införa ny teknik måste man väga in mycket mer än bara utsläppen, säger Ingela Sundin. Det tar tid.

Läs hela artikeln i tidningen Land Lantbruk

Exportbidrag för mjölk: LRF och Svensk Mjölk oeniga

Den europeiska mjölkmarknaden befinner sig i kris och de flesta EU-länder ställer sig bakom höjda exportbidrag. I Sverige råder delade meningar om stödet.

Ann-Marie Dahlén som är vd på branschföreningen Svensk mjölk, anser att exportstöd är berättigat i dessa tuffa tider, men hon vill inte att det utökas.
Inte heller jordbruksministern, Eskil Erlandsson, vill utöka stödet. Jordbruksministern har stöd av Danmark, Storbritannien, Nederländerna och EU-kommissionen.
Lars-Göran pettersson som är förbundsordförande i LRF ställer sig kritisk till inställningen.
- I och med att det finns ett regelsystem som ger möjlighet att kunna ge exportbidrag och att många europeiska länder tycker att det är värdefullt, anser vi att man kan ge detta en period om det underlättar situationen något, säger han till tidningen.

Källa: di

Läs artikeln på Land Lantbruk

Länsstyrelsen har beviljat två lantbrukare i länet företagsstöd på tillsammans 1 100 000 kr för investeringar i mjölkproduktion. Sammanlagt investerar de två lantbrukarna ca 4 milj. kr på om- och till byggnader av stallbyggnader. Satsningarna innebär att sammanlagt 110 fjällkor kan bidra till ökad ekologisk mjölkproduktion. Fjällkon är en hotad lantras i Sverige.

Länsstyrelsens företagsstöd används för att slå vakt om länets variationsrika natur- och kulturlandskap. Detta kräver livskraftiga lantbruk och permanent boende på landsbygden. Dessutom behövs diversifiering av jordbruket och nya företagsetableringar. Ekologisk produktion är en viktig del i denna utveckling.

Urban Delestig i Sunnanås utanför Ljusdal  bygger en ny ligghall med plats för 60 fjällkor för att producera ekologisk mjölk. Målsättningen är att kunna fortsätta bedriva fäboddrift genom en omläggning till ekologisk produktion. Han ökar samtidigt produktionen med 15 kor. Han tror på en ökad lönsamheten för ekologiska producenter i framtiden.

Thomas Lundholm och Linda Nordlund i Brottan utanför Gnarp är en investerande fjällkobönder vars målsättning är att producera mjölk med en god arbets- och djurmiljö. Thomas motiverar investeringarna med att de minskar arbetstiden betydligt och samtidigt ökar produktionen med 15 kor. De har ett stort intresse för att hålla betesdjur som främjar en biologisk mångfald och återskapar ett levande beteslandskap.

Kontaktpersoner:
Klas Fredriksson, tel. 026-17 11 59
Erik Holmestig, tel. 026-17 11 26

Forskningen är resultat av några svenska skogsforskares semester i Sydafrika, bland dem Bertil Andersson från Jädraås.- Där diskuterade vi att söka pengar till ett projekt, och Australien nappade.
Skogsmästaren Bertil Andersson var före sin pension platschef på lantbruksuniversitetets försökspark i Jädraås, innan SLU sålde och lämnade anläggningen.

Läs mer i Arbetarbladet

På sikt kommer gårdens besättning räknas ihop till 1 000 getter. Gården ska producera getmjölk och getyoghurt.

- Det här är något som jag har brunnit för länge, säger Wilhelm Tottie som är satsningens idémakare. Från början tänkte jag producera getost som alla andra, säger han och berättar hur han träffade invandrare från Medelhavsländerna som inte tål komjölken, utan vill ha drickmjölk och yoghurt från getter.

Projektet står på tre ben. Ett mejeri, en getgård och längre fram ska gården kompletteras med ankor.

Läs mer på Hela Hälsingland.se

Protestaktionen genomförs i hela Milkoområdet, vilket betyder att bönder kommer att stå vid entréerna till Konsumbutiker inte bara på olika platser i Hälsingland utan också i Borlänge, Östersund, Sundsvall och Karlstad.

I södra Hälsingland kommer utposterade bönder att finnas vid Konsumbutikerna i Bollnäs, Kilafors, Edsbyn och Söderhamn.

- Vi ska dela ut produkter och broschyrer och för barnens skull tar vi till vissa butiker med oss kalvar. Bonde söker konsument, blir parollen, säger Thomas Backan, mjölkbonde i Rengsjö.

Budskapet som ska spridas är hur viktigt Milkobönderna anser att det är med bland annat arbetstillfällen, närproducerat och öppna landskap.

Läs mer på Hela Hälsingland.se

Under fredagen genomförs en traktorprotest i centrala Borgholm på Öland, skriver tidningen Östran.

Omkring 25 traktorer kommer från LRF Högsrum-Gärdslösa samt Räpplinge deltar i demonstrationen. Demonstranterna vill protestera mot förslaget på höjd dieselskatt och har samlat in namnunderskrifter som de ska lämna över till kommunalrådet i Borgholm, Lisbeth Lennartsson (C).
- Det är dags att säga ifrån. Vi kan inte bara tacka och ta emot, säger Håkan Olofsson, en av de deltagande bönderna, till tidningen.

Läs mer  Återbetalning av dieselskatt minskas stegvis

Läs mer i tidningen ATL

Skånemejeriers produkter är tillbaka hos Citygross. Företaget säger att man tar tillbaka mjölken sedan man lyssnat på konsumenternas krav.

Anledningen till att detta sker nu är att det kommit nya konsumentreaktioner efter den senaste tidens händelser kring Coop och deras val av Arla som huvudleverantör.
- Det som hände Coop nyligen har även påverkat våra kunder. Diskussionen om att vi inte har Skånemejeriers dryckesmjölk dök upp igen. Därför har vi nu valt att åter ta in deras dryckesmjölk i vårt sortiment, säger Bengt Dowler, färskvaruchef vid Bergendahlsgrupp. Han påpekar att en del av Skånemejeriers produkter som Åsens mjölk hela tiden funnits kvar hos Citygross.

Det var hösten 2008 som Bergendahlsgruppen beslutade att Arla skulle vara huvudleverantör hos Citygross.
- Nu har vi lyssnat på konsumenterna och gett dem en valmöjlighet. Vi har kvar Arla som huvudleverantör. Inte minst därför att de har ett brett ekologiskt sortiment, säger Bengt Dowler.

Från i dag, fredag den 20 mars, finns Skånemejeriers sortiment åter i alla kedjans Skånebutiker.
- Vi är naturligtvis jätteglada över att ha Citygross bland våra kunder igen. Jag vill i det här sammanhanget passa på att tacka alla våra trogna konsumenter som tydligt visat att det närproducerade alternativet har stor betydelse, säger Bengt Jonzon, kundansvarig, vid Skånemejerier.

Läs mer i tidningen ATL