Landshypotek lanserar gårdsförsäkring




Landshypotek lanserar gårdsförsäkring

Landshypotek säljer en ny försäkring till jord- och skogsbrukare från den 1 maj.

- Genom den nya gårdsförsäkringen kan vi ge våra kunder heltäckande lösningar när det gäller bank och försäkring, säger Olof Helmersson, som ansvarat för att ta fram den nya försäkringen.

Enligt ett pressmeddelande från Landshypotek var debatten vid förra årets LRF-stämma om att bönderna saknar opartiska försäkringsrådgivare upprinnelsen till försäkringen.
Gårdsförsäkringen är ett samarbete mellan Landshypotek, försäkringsmäklarna Säkra och det norska försäkringsbolaget Gjensidige.

Läs hela artikeln i ATL


Bryter Arla mot konkurrenslagen?




Bryter Arla mot konkurrenslagen?

Konkurrensverket misstänker att Arla bryter mot konkurrenslagen genom det avtal med Coop som vållade en proteststorm tidigare i våras. Bland annat ska de ha bekostat ombyggnader i Coops butiker i Skåne för att utestänga andra leverantörer.

Läs mer i tidningen Arbetarbladet

Lantmännen satsar 100 miljoner på nya affärsidéer




Lantmännen satsar 100 miljoner på nya affärsidéer


Hej!

Kul att ni uppmärksammar vårt projekt.

För att läsa mer om Våga Satsa eller för att söka pengar till ditt projekt,

besök http://www.lantmannen.com/satsa


Lantmännen  ([email protected])


Razzia på Arla och Coop




Razzia på Arla och Coop

Konkurrensverket gjorde en oanmäld platsundersökning på Coop och Arla Foods kontor i Stockholm liksom på huvudkontoret i Danmark.

Läs hela artikeln i DN

Läs mer i tidningen ATL

Läs mer i tidningen Land Lantbruk


Gryningsräd mot Arla




Misstänks för prisdumpning

Arla misstänks ha utnyttjat sin dominerande ställning på marknaden och tros ha prisdumpat för att konkurrera ut mindre mejerier. Idag slog Konkurrensverket till med gryningsräder både på Arlas Foods huvudkontor i Sverige och i Danmark, samt mot Coop.

Läs hela artikeln i Aftonbladet


Bo i ett bryggeri



"Skall du till Bamberg bör du boka hotellrum flera månader i förväg för hit kommer många besökare. Bryggerierna har ofta några rum som de hyr ut men de är bland de första som fylls. "

Ett koncept vi haft i flera år - bo på lantgård. Kanske vi skulle utöka den servicen? Medan du är här så kan du får göra ditt eget smör, baka tunnbröd i vedeldad ugn, gör din egen saft, messmör, ost, kapa ett träd och bygg din egen kista...listan kan göras lång

läs mer i svd

Irländska protester mot lågt mjölkpris



Irländska protester mot lågt mjölkpris

Omkring 2000 arga irländska mjölkbönder har de senaste dagarna demonstrerat mot det låga mjölkpriset.

Det är sedan Irlands största mejeriföretag Glanbia i mars sänkte avräkningspriset till 20 cent per liter (cirka 2,40 svenska kronor) som leverantörerna nu sluter upp i högljudda protester, rapporterar irländska medier.

Richard Kennedy som är ordförande för det irländska bondeförbundet IFA:s mjölkkommitté, kräver att Glanbia omedelbart tar tillbaka prissänkningen på 3,7 cent (cirka 45 öre).

Läs mer i tidningen ATL


Få bönder tar miljöansvar




Få bönder tar miljöansvar

Jordbruket är den största anledningen till övergödningen av Florsjön utanför Söderhamn där tusentals kommuninvånare och turister badar varje år. Men bönderna själva vill inte ta sitt ansvar. Bara 10 av 53 lantbrukare har gått med i Hushållningssällskapets satsning Greppa näringen, trots att rådgivningen är gratis.

Läs hela artikeln och lyssna på inslag et på SR Gävleborg

Lantbruk övergöder Florsjön


Vårbudgeten: Urval med fokus på de gröna näringarna




Vårbudgeten: Urval med fokus på de gröna näringarna

Summering för lantbruk, landsbygd, livsmedel, energi, miljö etc.

Regional tillväxt
Regeringen bemyndigas att under 2009 för anslaget 1:4 Europeiska regionala utvecklingsfonden perioden 2007-2013 ingå ekonomiska förpliktelser som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 4 345 000 000 kronor under perioden 2010-2015.

Skälen för regeringens förslag: Regeringen anser att de regionala strukturfondsprogrammen bidrar till att stärka den regionala konkurrenskraften. Projekt som finansieras av programmen är fleråriga. Riksdagen har därför bemyndigat regeringen att ingå ekonomiska förpliktelser som sträcker sig fram till och med 2015. Den av riksdagen tidigare beslutade bemyndigande-ramen för perioden 2010-2015 är emellertid för låg för att möjliggöra den beslutstakt inom programmen som regeringen prognostiserar och eftersträvar under rådande konjunktur.

Allmän miljö- och naturvård
Regeringens förslag: Anslaget 1:4 Sanering och återställning av förorenade områden minskas med 15 000 000 kronor.

Skälen för regeringens förslag: För att bidra till finansieringen av det under utgiftsområde 1 Rikets styrelse uppförda anslaget 4:1 Regerings-kansliet m.m. minskas anslaget 1:4 Sanering och återställning av förorenade områden med 6 000 000 kronor. För att bidra till finansieringen av anslaget 1:7 Internationellt miljösamarbete föreslås anslaget 1:4 Sanering och återställning av förorenade områ-den minskas med 9 000 000 kronor. Sammantaget bör därmed anslaget 1:4 Sane-ring och återställning av förorenade områden minskas med 15 000 000 kronor.

Anslaget 1:7 Internationellt miljösamarbete ökas med 11 000 000 kronor.

Regeringen bemyndigas att under 2009 för anslaget 1:10 Klimatanpassning ingå ekonomiska förpliktelser som medför behov av framtida anslag på högst 100 000 000 kronor under perioden 2010-2011.

Skälen för regeringens förslag: För att skapa goda förutsättningar för planering, upphandling och genomförande av projekt är det nödvändigt att Lantmäteriet och Statens geotekniska institut kan fatta beslut som medför behov av framtida anslag. Besluten avser upphandlingar för den nationella markmodellen (höjddatabasen) respektive upp-handlingar i samband med kartlägg-ning av skredförutsättningar i Göta Älvdalen.

Energi
Regeringens förslag: Riksdagen godkänner en investeringsplan för Affärsverket svenska kraftnät.

Skälen för regeringens förslag: Kostnaderna för pågående samt planerade ny- och reinvesteringar i stamnätet har ökat väsentligt sedan Affärs-verket svenska kraftnät redovisade sin inve-steringsplan för perioden 2009-2011 i februari 2008. Investeringarna syftar främst till att öka överförings-kapaciteten i Norden, förbättra driftsäkerheten och ansluta vindkraftsparker till stamnätet. De prognostiserade högre kostna-derna för 2009 avser den pågående utbyggnaden av en ny 400 kV-ledning på sträckan Nea-Järpströmmen mellan Norge och Sverige, en ny likströmsförbindelse mellan Sverige och Finland (Fennoskan 2), tillkommande förstärknings-åtgärder vid en 220 kV-ledning i Norrland då vindkraft anslutits till ledningen samt delprojekt inom ramen för det s.k. Stockholms Ström-projektet som syftar till att förstärka el-matningen till Storstockholmsområdet.

Sammantaget beräknas investeringsvolymen öka med 555 000 000 kronor 2009 jämfört med gällande investeringsplan. För 2010 beräknas investeringarna till 2 265 000 000 kronor, vilket är en ökning med 790 000 000 kronor jämfört med tidigare redovisad investeringsplan. För 2011 beräknas investeringarna till 2 450 000 000 kronor, vilket är en ökning med 550 000 000 kronor jämfört med tidigare redovisad inve-steringsplan.

Jord- och skogsbruk
Regeringens förslag: Anslaget 1:7 Bekämpande av smittsamma husdjurssjukdomar ökas med 66 000 000 kronor.
Anslaget 1:23 Åtgärder för landsbygdens miljö och struktur minskas med 10 000 000 kronor.
Anslaget 1:29 Sveriges lantbruksuniversitet minskas med 7 000 000 kronor.

Skälen för regeringens förslag: Regeringen lägger stor vikt vid att det generellt sett goda djurhälsoläget i Sverige vidmakthålls. Vid utbrott av djursjukdomar är det viktigt att sjukdoms-spridningen kan begränsas genom snabba in-gripanden.
Kostnaderna för ersättning för sjukdoms-bekämpning enligt epizootilagen (1999:657) och zoonoslagen (1999:658) varierar mellan åren beroende på antalet sjukdomsfall. Kostnaderna under våren 2009 har varit betydligt högre än beräknat, särskilt beroende på utbrott av sjuk-domarna blåtunga och salmonella.
Anslaget 1:7 Bekämpande av smittsamma husdjurssjukdomar bör därför ökas med 66 000 000 kronor. Bidrag till finansiering sker genom att anslaget 1:23 Åtgärder för landsbygdens miljö och struktur minskas med 10 000 000 kronor och att anslaget 1:29 Sveriges lantbruks-universitet minskas med 7 000 000 kronor. Bidrag till finansiering sker även genom att det under utgiftsområde 1 Rikets styrelse uppförda anslaget 3:1 Sametinget minskas med 5 000 000 kronor.

Räntekostnade för förskottererade gårdsstöd, mmm (ligger under jord- och skogsbruk)
Regeringens förslag: Anslaget 1:13 Räntekostnader för förskotterade gårdsstöd m.m. ökas med 51 000 000 kronor.
Anslaget 1:13 Räntekostnader för förskotterade gårdsstöd m.m. får även användas för eventuella räntekostnader, rättegångskostnader, revisions- och kontrollkostnader samt skadestånd för-knippade med Jordbruksverkets inbetalningar av avgifter till den Europeiska gemenskapen.
Anslaget 1:23 Åtgärder för landsbygdens miljö och struktur minskas med 51 000 000 kronor.

Skälen för regeringens förslag: Jordbruksverket tar årligen in produktionsavgifter för socker från det svenska sockerföretaget Danisco. Avgifterna betalas sedan in till EU-kommissionen. Avgif-ternas storlek fastställdes på grundval av kom-missionens förordning 1775/2004 fram till och med regleringsår 2005/2006. En dom i EG-domstolen har ogiltigförklarat kommissionens förordning. Jordbruksverket har av domstol ålagts att återbetala felaktigt uttagna produk-tionsavgifter, ränta samt Daniscos rättegångs-kostnader. Den föreslagna ändringen av ändamålet för anslaget 1:13 Räntekostnader för förskotterade gårdsstöd m.m. avser att möjliggöra ett användande av anslaget för att täcka ränte- och rättegångskostnaderna.
EU-kommissionen har beslutat att Sverige ska betala 126 600 000 kronor på grund av felaktigt utbetalda djurbidrag under stödåren 2002-2004. Tillgängliga medel på anslaget 1:13 Ränte-kostnader för förskotterade gårdsstöd m.m. är inte tillräckliga för att detta belopp ska kunna betalas. Anslaget bör därför ökas med 51 000 000 kronor. Finansiering sker genom att anslaget 1:23 Åtgärder för landsbygdens miljö och struktur minskas med motsvarande belopp.

Konkurrenskraftig livsmedelssektor (ligger under jord- och skogsbruk)
Regeringens förslag: Regeringen bemyndigas att under 2009 för anslaget 1:21 Konkurrenskraftig livsmedelsektor besluta om bidrag som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 17 000 000 kronor under 2010.
Skälen för regeringens förslag: Under 2009 fattas flera beslut om bidrag till innovation, utveckling och högre kompetens i livsmedelssektorn.

Det finns flera skäl till att medlen inte kommer att kunna betalas ut under 2009. En anledning är att Jordbruksverket under 2008 inväntade beslut från EU-kommissionen om att programmen var stödberättigande. Detta beslut fattades senare än beräknat. De flesta beviljade projekt har av den anledningen inte kunnat erhålla beslutade medel.
Eftersom Jordbruksverket ska behandla ansökningarna i den ordning de kommit in, kommer en del av de stödansökningar som beviljades 2009 inte att föranleda någon utbetalning förrän under 2010.
Regeringen bör därför bemyndigas att under 2009 för anslaget 1:21 Konkurrenskraftig livsmedelsektor besluta om bidrag som inklusive tidigare åtagande medför behov av framtida anslag på högst 17 000 000 kronor under 2010.

Bidrag till vissa internationella organisationer (ligger under jord- och skogsbruk)
Regeringens förslag: Anslaget 1:22 Bidrag till vissa internationella organisationer m.m. ökas med 13 000 000 kronor.
Anslaget 1:14 Fiskeriverket minskas med 3 000 000 kronor.
Anslaget 1:23 Åtgärder för landsbygdens miljö och struktur minskas med 10 000 000 kronor.

Skälen för regeringens förslag: Medlems-avgiften till Förenta Nationernas livsmedels- och jordbruksorganisation har ökat till följd av dels en avgiftshöjning, dels valutakursförändringar. Regeringen bedömer att anslagna medel är otillräckliga. Anslaget 1:22 Bidrag till vissa internationella organisationer m.m. bör därför ökas med 13 000 000 kronor.
Finansiering sker genom att anslaget 1:14 Fiskeriverket minskas med 3 000 000 kronor samt genom att anslaget 1:23 Åtgärder för landsbygdens miljö och struktur minskas med 10 000 000 kronor.

Källa: Regeringen

Läs artikeln i Land Lantbruk


Matupprorets Camilla Sparring till Coops huvudkontor




Matupprorets Camilla Sparring till Coops huvudkontor

Ska lämna tillbaka tillbaka sitt medmera kort som en protest mot Coops beslut att välja Arla som huvudleverantör.

Så här skriver hon i ett pressmeddelande:
Jag och Carola tänker stötta våra lokala bönder ute i landet.
Vi tänkte i morgon ( onsdagen den 15/4) lämna tillbaka våra medmera kort till Coops huvudkontor i Solna pga
att de tänker ta Arla som huvudleverantör av mejeri produkter. Vilket i sin tur gör att alla andra mejerier i landet
kommer att slås ut. Bönderna i landet kan inte överleva bara på att sälja landskapsmjölk, de har även andra produkter
i sitt sortiment. Om detta går igenom kommer Arla att få monopol på mjölken och då kommer även Arla att kunna sätta
vilket pris de vill på mjölken och andra mejeri produkter, vill vi det?

Vi tänker bojkotta Coop tills de lyssnar på konsumenten.
Vi vill ha en levande landsbygd och öppna landskap och biologisk mångfald inte enfald. Det är inte bara Arla som har
ekologiskt sortiment.
Hjälp oss att hjälpa bönderna!

Kl.14.30 tänker vi åka ut till Solna och Coops huvudkontor och lämna tillbaka medmerakorten.

Källa: Camilla Sparring

Läs artikeln på Land Lantbruk


Martin prisad för sin getost




Martin prisad för sin getost

I stora den arbetslöshetens landskap Hälsingland är det mycket få unga som satsar på eget företagande med lokal mat. Ett undantag är Martin Söderkvist i Järvsö som har haft getter i tio år. Nu är han 19 år och har blivit prisbelönt för sitt engagemang och getostproduktion.


Läs mer i SR Gävleborg

 Martin Söderkvist: "Man måste nå ut till kunderna"

Mer skog med varmare klimat




Mer skog med varmare klimat

Den svenska skogen kommer att växa upp till 30 procent snabbare om hundra år jämfört med nu. Detta som en följd av klimateffekten, med ett allt varmare väder framöver. Det hävdar Karl Duvemo på Skogsstyrelsen som har gjort beräkningar på olika framtidsscenarion


Läs mer på SR Gävleborg

 Karl Duvemo, Skogsstyrelsen: "Vi får en väldigt stark ökande tillväxt"

Dyrare Milko-mjölk dröjer




Dyrare Milko-mjölk dröjer

Milkos planer på att låta konsumenterna betala ett högre pris för den egna mjölken skjuts på framtiden, uppger Sveriges Radio Jämtland.


Milko har tidigare sagt att man tror att konsumenterna kan tänka sig att betala en krona mer per liter för regionalt producerad mjölk, det vill säga mjölk från Milko. Men nu är det osäkert om prishöjningen gentemot konsumenterna blir av överhuvudtaget och i alla fall inte före sommaren. Skälet är att Milko inte kunnat komma överens om ett avtal med handlarna.

Läs mer i tidningen ATL

Läs mer


Ingen glad påsk för miljoner burhöns




Ingen glad påsk för miljoner burhöns

Djurskydd Idag äts det väldigt många ägg i de svenska hemmen. Trots mycket tal om djurskydd sitter två av fem hönor fortfarande i burar så trånga att de inte ens kan sträcka på vingarna. Handeln kan göra betydligt mer för att minska lidandet för djuren, skriver Alexandra Leijonhufvud och Lena Lindström från Djurens rätt, samt Astrid Lindgrens dotter Karin Nyman.

Läs mer i Svenska Dagbladet


Ekomat till varje pris?




Ekomat till varje pris?

Intresset för ekologiska livsmedel ökar stadigt. Trots att de ekologiska produkterna kostar betydligt mer än konventionellt framställd mat är efterfrågan så stor att landets bönder inte alltid kan få fram tillräckligt för att tillfredsställa konsumenterna. Men den senaste tiden har röster höjts som ifrågasätter den ekologiska odlingen.

Läs mer i tidningen DN


Efterfrågan på mjölk stiger på världsmarknaden




Efterfrågan på mjölk stiger på världsmarknaden

De första tecknen på att mjölkpriset kan vara på väg att återhämta sig har börjat skönjas på andra sidan jordklotet.

Läs hela artikeln i Land Lantbruk


Dåligt betalt även för ny havreskörd




Dåligt betalt även för ny havreskörd

Det kostar mer att producera havre än vad man får betalt för den, visar de första havrepriserna för skörden 2009. Lantbrukare minskar arealerna runt om i världen.

Läs hela artikeln i ATL


Gröna idéer ska lyfta landsbygden




Gröna idéer ska lyfta landsbygden

Under vintern har Annika Sahlin, Söderala, undersökt hur man bättre kan utnyttja landsbygdens resurser. Under våren ska några förslag presenteras.

Läs mer i Hela Hälsingland.se

Lamm tidiga vårtecken i Hemlingby




Lamm tidiga vårtecken i Hemlingby

Lammen brukar inte födas än på ett tag men i Hemlingby har lammen kommit tidigt i år. Inte mindre än 18 lamm finns i Baggetorpet vid två kilometersspåret. Det är nio av de tio tackorna som fått sina ungar, den tionde tackan väntas få sina lamm vilken minut som helst.

Läs mer i Gefle Dagblad


Trettio kor, men inga grisar




Trettio kor, men inga grisar

Helena Berglund är snart nitton år, och har bott på en bondgård i hela sitt liv.Vad lär man sig om man växer upp med kor och vad gör en kalkon galen? Och hur bra idé är det att ha en ko som husdjur?

Läs mer i Arbetarbladet

Tidigare inlägg Nyare inlägg
RSS 2.0
Bloggtoppen.se Allmänt BlogRankers.com
webvoter-omröstning
Ge din bedömning av bloggen

1 ganska dålig
2 mindre bra
3 helt ok
4 riktigt bra
5 väldigt bra

Se resultat
hit counter