Tommy Hammarström: Bevara vår koppartråd
Bevara vår koppartråd
Tråden hänger i en vid båge från stolpen vid ladugården och in bland björkarna i hagen och sedan upp till grannen på berget och över öppna fälten bort till vägen.
Utan den tråden skulle jag inte kunna bo där jag bor. Det är den skrämmande sanningen. Tråden är tvinnad av koppar och tunn som ett strå, och det behövs bara att en trött gammal gran knäcker sina snötyngda grenar mot den för att kopparn ska brista och förbindelsen dö.
Det hände för en dryg månad sedan och i tio timmar satt jag kontaktlös och lamslagen i ett mörkt hus och väntade på att televerkarna skulle hitta alla avbrutna trådar och knyta ihop dem igen.
Fast det finns inga televerkare längre, inte i den ursprungliga meningen: plikttrogna män med klätterskor och isolerband, och med allvarlig känsla för kopparnät och telefonteknik.
Reparationsansvaret ligger i stället hos bolag med trendiga namn som Flextronics eller Telia Sonera, och deras enda allvarliga intresse tycks vara att få slippa reparera. Nu fick jag visserligen tillbaka min förbindelse och kunde börja arbeta igen, och jag ska inte klaga.
De gamla televerkarna är ju fortfarande verksamma, om än i nya logotyper, och deras ansvarskänsla har inte förändrats av de många namnbytena och bolagsbildningarna.
Det är kvartalsekonomerna och spekulationshajarna i bolagsledningarna som skyr allt vad koppartråd och telefonstolpar heter och helst vill skrota hela strukturen och bara satsa på den elektromagnetiska strålningen och det trådlösa mobilnätet.
Och fort ska det gå, från noll till hundra megabyte på ingen tid alls.
Telia Sonera har redan inlett en omfattande kampanj för att avveckla kopparnätet på landsbygden.
I ett första steg hotas 50000 ledningar och ett par hundratusen fasta telefonabonnemang. Och i nästa steg ska alla hängande kopparledningar bort och vid pass 600000 abonnenter på landsbygden blir utan telefon.
Nu har dock Svenska kommun- och landstingsförbundet, SKL, och den statliga post- och telestyrelsen, PTS, kraftigt opponerat och Telia Sonera har tills vidare lagt skrotningsprogrammet åt sidan.
Många kommuner har satsat på att utveckla bredband i koppartrådarna, vilket går förträffligt, och skulle drabbas hårt om ledningarna togs ner.
Telia, som sorterar under Telia Sonera-gruppen, planerar emellertid nya attacker detta år: de olönsamma kopparledningarna ska väck, det kostar för mycket arbetskraft att röja bort snötyngda grenar och omkullblåsta träd från de spröda trådarna.
I stället erbjuder Telia mobilt bredband, det är den starka trenden just nu. Men de elektromagnetiska vågorna är opålitliga krafter, även om de kallas super-3G, och där jag bor är detta erbjudande helt utan värde: hit når inga brukbara signaler.
Men telefonledningen är en gammal uppfinning, beprövad och därför pålitlig, och koppartråd är ett utmärkt medium för att fortplanta ord och tankar, det behövs bara en mycket svag ström för att folk ska förbindas och samtal uppstå.
Lönsamhet kan mätas på annat sätt än kvartalsvis; i vår energimedvetna tid, och i ett aningen längre perspektiv, kan det i själva verket vara ett stort slöseri att riva ner en väl fungerande infrastruktur. Lika korkat som att riva upp järnvägsräls när alla ropar efter energisnåla transporter.
Så låt koppartrådarna hänga.
Tommy Hammarström
Läs mer i Expressen
Folkstorm mot posten
Folkstorm mot posten
För en knapp månad sedan blev det omöjligt att betala räkningar hos lantbrevbäraren.
Men organisationen "Hela Sverige ska leva" ger inte upp kampen, och har skrivit ett öppet brev till näringsministern.
Den 29 november lades Svensk Kassaservice ned. Det innebar att det inte längre är möjligt för personer på landsbygden, att betala räkningar och sköta kontantärenden hos lantbrevbäraren.
Men nu kraftsamlar organisationen "Hela Sverige ska leva". I ett öppet brev till näringsminister Åsa Torstensson kritiserar man sättet övergången har skötts på, den bristfälliga informationen och att de nya betalningslösningarna inte kom i gång förrän två veckor efter nedläggningen.
-?Det är lite av en folkstorm, och det ska vi syssla med i bland. Många gamla drar sig för att ropa och skrika och blir oroliga när ingen talar om för dem hur de ska göra. Det är vårt jobb att stötta dem, säger Claes Bergqvist på Länsbygderådet Sjuhärad.
Försämring
Han är mest kritisk till försämringen av kontanthanteringen. För att få ut pengar utan att behöva ta sig till banken måste man nu skicka rekommenderade brev åt båda håll, och till exempel ta ut hela pensionen på en gång.
-?Det gör att en pensionär får betala 200-300 kronor i månaden bara för att hantera sina pengar. Dessutom ska man inte behöva ha hela summan liggande hemma, utan kunna ta ut pengar som vem som helst.
Bland annat föreslår organisationen att en speciell uttagsblankett, som bara behöver rekommenderas åt ett håll, införs som tillfällig lösning. På längre sikt vill man återinföra brevbärarens rätt att hantera pengar, kanske med en bankomat i bilen.
Läs mer i Borås Tidning
Handla lokalt!
Handla lokalt!
Hur tänker den eller de personer som med egen bil tar sig till köpladorna i Valbo köpcentrum?
I Arbetarbladet 2 januari läser jag om en kund som körde 12 mil tur och retur för att köpa "billigt" i Valbo.
Varje körd mil - enligt MRF - kostar 38 kronor. Det blir 456 kronor för denna resa på 12 mil.
Att många lockvaror är slut eller aldrig finns är tyvärr ett faktum.
Handla på hemmaplan - när detta är möjligt. Då gynnas den lokala handeln som samtidigt ges en chans att överleva i konkurrens med alla köplador/köpcentra.
Hur är det med "miljötänket" i detta fall? Knappast aktuellt!
Hanserik Stolpe
Kommunens Väl
Läs mer i Arbetarbladet
En smocka för sveket mot landsbygden
Leif Jönsson i Ramsjö ger makthavarna en riktig smocka för sveket mot landsbygden i sin nya bok som passande nog heter Landsbygdens politiska förbannelse (och med underrubriken Per-Albin kom tillbaka).
Läs mer i Ljusdals Posten
Signalskugga fara för säkerheten
I början av december brann Bengt Östlins stuga i Karskär, Enånger. Lyckligtvis befann han sig på platsen när det började brinna, men det dröjde ändå innan han kunde tillkalla hjälp. Det är nämligen stora problem med mobiltäckningen i skärgården, och Bengt Östlin fick pröva länge innan han fick kontakt med 112.
Läs mer i Hudiksvalls Tidning
Dags att satsa på trygghetsboenden
Dags att satsa på trygghetsboenden
De flesta äldre vill kunna bo kvar hemma också när den egna orken tryter och behovet av stöd och hjälp blir större. Men många bostäder ställer till problem. Trappuppgången saknar kanske hiss. Porten är för tung att öppna, eller så ställer trösklar i lägenheten till besvär.
Många av våra bostäder är inte anpassade för äldre och andra med funktionsnedsättningar. Jag välkomnar därför att Äldreboendedelegationen, med folkpartiets Barbro Westerholm i spetsen, i dagarna föreslagit ett särskilt tillgänglighetsbidrag för att fler bostäder ska fungera bra för äldre.
På så sätt kan fler välja att bo kvar i sitt hem också på äldre dagar. Men det ska handla just om ett eget val.
Under senare år har det blivit allt svårare att få plats för den som behöver äldreboende. Alliansregeringen satsar nu en halv miljard om året på stimulansbidrag för nya äldreboenden.
Färska siffror från Boverket visar att 194 nya platser i äldreboende planeras i Gävleborgs län, med hjälp av dessa pengar. Totalt handlar det om nästan 4 700 nya platser i äldreboenden runt om i Sverige.
Den här utvecklingen måste fortsätta, med tanke på det ökande antalet äldre med behov av vård och omsorg framöver. Många äldre blir fångar i sitt eget hem.
Det är inte ovanligt att en ensam 90-åring nekas att flytta till äldreboende för att hon eller han anses för frisk. För den som "bara" är gammal, känner sig ensam och otrygg, finns ingen plats att få.
Det behövs trygghetsboenden, som erbjuder trygghet och social samvaro även för de riktigt gamla som inte behöver så mycket vård. Det ska vara den äldre själv som ska bestämma att han eller hon vill flytta dit, ingen biståndsbedömning ska göras.
Jag hoppas att Alliansregeringen sätter fart och stimulerar trygghetsboenden. För äldre ska kunna bo bra hela livet!
HANS BACKMAN (fp)
Riksdagsledamot från Gävleborg
Läs mer i Ljusnan
PTS bemöter landsbygdskritiken
PTS bemöter landsbygdskritiken
Nu bemöter Post- och telestyrelsen kritiken mot det nya betalsystemet som infördes när Svensk kassaservice lades ner.
Avdelningschef Sten Selander instämmer delvis i kritiken Tidigare nyhet: Hård kritik mot nytt betalsystem
Sten Selander, chef för postavdelningen på Post- och telestyrelsen instämmer i delar av kritiken från organisationen Hela Sverige ska leva. Han håller med om att det nya betalsystemet är dyrt och krångligt men avvisar kritken mot bristfällig information.
Kritiken mot nya betalsystemet har varit hård från organisationen Hela Sverige ska leva. I ett öppet brev till näringsdepartementet kritiseras det nya betalsystemet. Det är bland annat svårt att ta ut kontanter för de som bor på landet, vilket drabbar många pensionärer, och det nya betalsystemet kritiseras för att vara dyrt och krångligt.
Det är landets länsstyrelser som ska kontrollera hur det nya betalsystemet fungerar och sedan rapportera tillbaka till regeringen.
Läs mer och lyssna till intervjun på Sveriges Radio
Läs mer i Gotlands Allehanda
50 000 fasta telefoner ska bort
Inom en femårsperiod kan 2 500 personer bli helt utan telefon, tror Post- och Telestyrelsen. Det är följden av Telia Soneras planer att ta bort 50 000 fasta telefoner, skriver tidningen Västerbotten-Kuriren. Inger Granström, ordförande i Länsbygderådet i Västerbotten, är en av de som intervjuas i artikeln som ni kan läsa här.
Läs mer på Hela Sverige Ska Leva
Trafiken fortsätter på Gysingelänken
Vid ett möte med styrelsen för Österfärnebo Gysinge busskooperativ i veckan beslutades trafiken på Gysingelänken ska fortsätta som nu efter nyår. Några ideella föreningar i Österfärnebo garanterar trafiken fram till landstinget betalar ut pengar. - På det här sättet slipper vi göra ett uppehåll i trafiken och får den kontinuitet som pendlare och andra resenärer behöver, säger Anders Löfgren i busskooperativets styrelse. Fram till i fredags trodde många att trafiken skulle komma att läggas ner från januari 2009. Men i sista stund beslutade Landstingsmötet att rädda trafiken när fullmäktige hade sin turbulenta debatt om den kommande budgeten. - Det känns bra. Vi har tagit kontakt med landstinget och är beredda att stå till tjänst med alla underlag som behövs för ett snabbt beslut om pengar, säger Mats Ehn, ordförande i kooperativet
Läs mer i Gästriklands Tidning
Långa strömavbrott ställer till problem i julrushen
Långa strömavbrott ställer till problem i julrushen
Mitt i julrushen håller Fortum på att byta ut elledningar i området Grängsbo-Söderomsjön i Ovanåkers kommun för att ge kunderna säkrare strömtillförsel. Det har nu under två veckors tid inneburit att strömmen bryts under sex timmar varje vardag för att arbetena ska kunna genomföras. Nu har många boende i området ilsknat till eftersom det under den här tiden även drabbats av andra längre strömavbrott mitt i julrushen.
Fortum genomför nu en hel del olika arbeten i området Grängsbo-Söderomsjön som ska ge abonnenterna därifrån och söderut en säkrare strömtillförsel. Bland annat byts den gamla blanktråden ut mot isolerade högspänningsledningar som inte kortsluter när träd och grenar faller på kraftledningen. För att kunna genomföra det här arbetet måste strömmen stängas av vilket man då gör under tillåten maxtid som är sex timmar varje arbetsdag. De planlagda strömavbrotten har Fortum informerat de som drabbas om.
Men utöver de planlagda avbrotten så har de inträffat flera andra strömavbrott i området som sträcker sig ner till Skålsjön. Elisabeth Andersson på Skålsjögården har fört statistik på de oplanerade strömavbrotten de senaste veckorna och konstaterar att de inträffat ungefär varannan dag och varat mellan en till fem timmar.
- En dag, precis efter det att vi var klara efter ett julbord tog det slut på strömmen. Det var tur att inga gäster var kvar. För att genomföra en bokad konferens här har Fortum ordnat hit ett större mobilt strömaggregat. Den strömmen räcker inte till alla byggnader vi har här men eftersom det blev en del manfall går det.
Roland Mähl i Skräddrabo är riktigt arg.
- Det här måste man säga är en dålig planering att hitta på något sånt här när det är som mörkast, kallast och veckan före jul, säger han.
- Vi får bunkra vatten eftersom vi har egen brun och pumpen slutar fungera utan el. Inget lyse, radio och telefon. Tack och lov har vi vedspis.
Roland Mähl är inte ensam om att tycka att tidpunkten var dåligt vald. Flera som tidningen talat med har framfört den åsikten.
På företaget Edsby-Persienner AB i Söderomsjön stod man plötsligt en dag utan ström.
- Jag anser att jag inte fått någon information. Jag öppnar den post jag får varje dag och har inte sett något meddelande om att strömmen skulle stängas, säger Bosse Davidsson som driver företaget.
- Att få tag i någon på Fortum är inte det lättaste men tillslut fick jag tag i en person som kunde hjälpa mig och ett dygn senare hade de ställt upp ett mobilt elverk åt oss.
Mats Ljus som är arbetschef på Fortum Hälsingland Syd beklagar att arbetena ställer till en del problem.
- Det var egentligen meningen att vi skulle ha kommit igång med det här lite tidigare, men så har annat kommit emellan. Eftersom pengarna är budgeterade att användas i år kan det heller inte flyttas fram till nästa år. När snön kom fick vi själva så kort om folk att vi fick lov att ta in en entreprenör för att genomföra det.
- När det gäller det oplanerade strömavbrotten så är de helt och hållet orsakade av den snö som kommit. Det är sådana här problem vi vill motverka genom det arbeten vi gör nu.
Torsdagen var den sista dagen arbetena pågick före julhelgen. Men eftersom man inte hunnit bli klara kommer det sedan att bli fler dagar då strömmen stängs av
Läs mer i Ljusnan
Sämre postservice för Ester och Emmy
Sämre postservice för Ester och Emmy
Det går inte längre att få ut kontanter från lantbrev bäraren. För många gamla i Mehedeby har detta slagit hårt. - Jag kan fortfarande köra bil men det är många här som inte har körkort och har svårt att ta sig till tåget eller bussen, säger 81-årige Ester Hedin.
Hon tillhör ett av 250 hushåll i samhället som har lantbrevbärning. Deras service försämrades radikalt 1 december då betal- och uttagsservicen via lantbrevbäraren upphörde.
- Det spelar ingen roll om det är tre mil eller två kilometer till banken om jag inte kan ta mig dit, säger Ester Hedin och syftar på drabbade gamla.
Kör bara på sommaren
En av dessa är 91-åriga Emmy Larsson.
- Jag kör bil till Tierp och Söderfors, men bara på sommaren. Det är klart att det blivit lite besvärligare nu. Sonen Lennart säger att jag inte ska vara rädd att fråga om skjuts till banken i Tierp.
En enklare betaltjänst finns kvar i glesbygd med mer än tre mil till närmaste bank men Tierp omfattas inte. Gamla och funktionshindrade, som fortfarande kan ta ut pengar från plusgirot, får vänta tre-fyra dagar på pengarna. Förut fick de utbetalningen i handen.
- Våra lantbrevbärare har inga kontanter. De förmedlar bara rekommenderad post från kunden till brevgirot, säger Eva Ernäs, utdelningschef på posten i Tierp-Skärplinge.
Svårt att planera
Ester Hedin säger att det är svårt att i förväg veta hur mycket pengar man behöver om några dagar.
Speciellt då flertalet Mehedebybor lever i villor där akuta problem kan dyka upp.
- Beslutsfattarna har inte tänkt hur det här ska fungera, det är en skrivbordsprodukt.
Ortsbefolkningen menar att informationen kring förändringen varit dålig. De har inte fått blanketter för fortsatt betalservice. Post- och telestyrelsen (PTS) poängterar att de gått ut med information via brev och annonser.
Har fått information
- I höstas delade vi ut information från PTS men då var det inte klart med betaltjänsten. Vi har gett blanketter till 15 äldre som fått sina lådor flyttade. När människor frågar får de en blankett och våra brevbärare har pratat med folk om förändringen, säger Eva Ernäs, posten i Tierp-Skärplinge.
Läs mer i Arbetarbladet
Öborna kräver posten kvar
Öborna kräver posten kvar
Posten vill att Arholmaborna ska hämta sina paket i Älmsta. En resa som tar 4,5 timme, tur och retur. Nu har öborna skrivit ett protestbrev till Posten. - Det är helt orimligt, säger Claes Örtendahl i Arholma ekonomiska förening som sköter öns posthantering.
Kundunderlaget på ön Arholma utanför Björkö är litet. Totalt finns ett 40-tal bofasta personer på ön, drygt 500 under sommaren.
Nu vill Posten sänka ersättningsnivåerna för postombud, och på Arholma omfattas då lanthandeln, som även fungerar som Systembolag och Apotek.
- Det ställer till stora problem för oss när vi också ska sköta lanthandeln, säger Claes Örtendahl i Arholma ekonomiska förening.
Som lök på laxen vill Posten från nyår att alla postpaket ska hämtas ut i Älmsta. De kunder som vill ha sina paket levererade ut till ön, måste ringa och be om det.
Annars levereras paketen till Älmsta.
- Det är väl klart att vi vill ha dem hit. Varför kan man inte leverera direkt? frågar sig Claes Örtendahl.
Att hämta paketen i Älmsta skulle ta flera timmar för Arholmaborna. Först passbåt från Arholma till Simpnäs på Björkö, sedan buss till Älmsta och så tillbaka igen.
- Det är väldigt få av oss som har änglavingar och kan flyga över vattnet. Det skulle ta oss 4,5 timme med passbåt och buss, förklarar Claes Örtendahl.
Fyra föreningar har protesterat mot postens planer på att dra in postleveranserna till Arholma handel, där öns ekonomiska förening sköter hanteringen.
De övriga föreningarna är öns byalag, Intresseföreningen och Skärgårdsföreningen.
- Vi är väldigt oroliga för att vi ska få en kraftigt försämrad service här, menar Claes Örtendahl.
Protestbrevet till Posten har inte gjort någon verkan. Svaret Arholmaborna fått är att beslutet står fast.
- Arholma är en så kallad kärn-ö, som måste ha en viss service. Jag tror inte det här kan vara av så avgörande betydelse för postens finansiella ställning. Den här lilla föreningen och det stora företaget är liksom inte jämnspelta.
Örtendahl säger att man inte tänker ge sig i första taget.
- Vi tycker att vi har bra sakargument. Frågan är nu bara hur vi ska gå vidare. Vi kan överklaga till Post- och telestyrelsen, men vi vet inte om det är särskilt meningsfullt, säger Claes Örtendahl.
Läs mer i Norrtälje Tidningen
Årets företagsamma kvinna är Anita Lind
Årets företagsamma kvinna är Anita Lind
Årets företagsamma kvinna i Gävle har gjort om ladugård och stall till ett välordnat hunddagis på sin gård. I går fick Anita Lind i Valbo ta emot utmärkelsen av centerkvinnorna i länet. - Jag blir nästan tårögd.
Anita Lind har bott på Öbergsgården sedan 70-talet och drev tillsammans med sin make jordbruket på gården.
När han gick bort valde hon att satsa på både hunddagis och hundhotell.
Det mesta har hon ordnat själv och verksamheten driver hon helt på egen hand.
Två hästar är också kvar på gården, men de har lämnat sina aktiva år och går bara omkring på markerna och lever pensionärsliv.
Det gör inte Anita Lind, som visserligen har trappat ner och numera bara driver hunddagiset. Men arbetet fyller hela dagarna och så har det alltid varit på gården.
Centerkvinnorna delar ut utmärkelsen till en kvinna i alla länets kommuner.
Det har de gjort i 14 år men har ändå inga problem att hitta kandidater till priset.
- Tvärtom, det finns en uppsjö, säger Helena Brink, distriktsordförande för centerkvinnorna.
Så Anita Lind kunde känna sig utvald. Enligt motiveringen till priset har hon med energi och fantasi tillvaratagit de utrymmen som finns på gården.
I går hade hunddagiset 20 hundar på plats, och Anita Lind har god hand med allihop.
- Du är ett föredöme, sa Helena Brink när hon lämnade över blommor, diplom och en penningsumma.
Läs mer i Gefle Dagblad
Vart är polisen på väg?
Vart är polisen på väg?
Från regeringshåll sägs att man ska satsa på polis och rättsväsende. Men i Gävleborg tvingas polisen att spara.
Och man undrar hur mycket besparingar polisen tål och hur länge polisstyrelsen finner sig i att administrera en verksamhet som försämrar polisens möjligheter att fungera. Var går gränsen för vad polisstyrelsen kan ta ansvar för?
Flera av de sparåtgärder som polisstyrelsen beslutat om resulterar i att polisens effektivitet försämras. Och man undrar vart polisen är på väg.
Det enda positiva som polisens ekonomichef kan säga om budgeten är att "ingen kommer att bli uppsagd" och "vi kommer att leverera polisverksamhet även nästa år".
Fattas bara!
Men vilken polisverksamhet kommer polisen att leverera?
Redan nu finns det mycket övrigt att önska när det gäller polisens effektivitet. Långa väntetider på polisen när människor behöver hjälp. Polisen kommer inte alls. Brott avskrivs rutinmässigt. Människor tycker det inte är någon idé att anmäla.
Och tidvis kan det vara bara en polispatrull i hela södra Hälsingland. Eller tre patruller på hela Hälsingland. Snacka om busets och tjuvarnas marknad!
För en utomstående är det omöjligt att avgöra vad som beror på resurser, på dålig organisation och bristande effektivitet. Eller på hög medelålder i poliskåren.
Men flera av de föreslagna besparingarna i 2009 års budget kommer att innebära en försämrad effektivitet hos polisen.
Inga nyrekryteringar kommer att göras vilket innebär att det åtminstone inte blir fler synliga poliser på gator och torg.
Poliser kommer att ta över både som arrestvakter och skrivbiträden när timanställda arrestvakter dras in, liksom den inhyrda personal som gör utskrifter av förhör. Men att låta polisen bara vara vakter eller sitta och skriva förhörsprotokoll med den gamla välkända pekfingervalsen, är ett präktigt slöseri med polisresurser.
Utbildningen ska minskas och polisens arbetstid ska förändras, vilket förmodligen kommer att innebära att allt fler poliser arbetar på tider och stunder när buset inte arbetar.
Dessutom tvingas polisstyrelsen dra in polisens julfest. En liten detalj i den stora konkursen kan tyckas, men ändå en viktig signal.
Den arbetsgivare som satsar på att ge personalen utbildning och lite uppskattning, om än det bara är en julfest, får förmodligen mer nöjda anställda.
Alla partier i den sittande alliansregeringen har talat om vikten av att låta poliser vara poliser, och om att det behövs mer resurser till polis och rättsväsende. Men hittills har det knappast märkts något av detta ute i landet.
Och det märks definitivt inte i Gävleborg.
Vi medborgare vill att polisen ska vara synlig på gator och torg. Vi vill att polisen kommer när det är bråk och brottslighet på gång. Vi vill att polisen spanar och bekämpar den grova brottsligheten och ingriper tidigt mot småbuset som kan vara i inledningen av sin brottskarriär. Vi vill att polisen tar emot anmälningar, utreder brott och griper de skyldiga.
Det finns tecken som tyder på att vi kan vara på väg mot en enda polismyndighet i hela landet och att de regionala polisstyrelserna försvinner. Det kan vara motiverat bland annat av det skälet att brottsligheten inte följer några länsgränser.
Däremot finns det farhågor för att lokalförankring med lokala polisstationer och lokal kunskap kan bli sämre.
Men det viktiga är inte hur överbyggnaden är organiserad utan hur polisen fungerar ute på fältet. Och där finns mycket övrigt att önska.
Polisstyrelsens besparingar är dessvärre inget som förstärker polisens möjligheter att göra att bra jobb.
Det är synd.
Anders Eklund
Läs mer i tidningen Ljusnan
Byalag kritiska till dåliga vägar
Byalag kritiska till dåliga vägar
Byvägen i Aspås, Krokom kommun är i mycket dåligt skick. Det konstaterar byalaget i Aspås som tagit fasta på att beläggningen har spruckit och slitits ut på flera ställen på grund av tjälskador. I ett brev till kommunalrådet Maria Söderberg påtalas bristerna och att de varningsskyltar Vägverket satt ut inte är välkomnande för nya besökare. Det framhålls vidare att vägen måste åtgärdas för att en trygg och säker trafikmiljö ska uppnås. Det här är det andra klagomålet på kort tid som framförs till kommunledningen om dåliga byvägar. Även Raftälvens byalag har skrivit om att sträckan Raftälven Ockeråbron, längs väg 756, är i mycket dåligt skick. Aspås byalag bjuder har bjudit in tjänstemän i kommunen till framtidsmöten och där ses goda kommunikationer som en förutsättning för en fortsatt positiv utveckling för bygden.
Läs mer i tidningen LT
Festdag för Woxna livs
Festdag för Woxna livs
På torsdagen var det liv och rörelse utanför Woxna livs vid infarten till Voxnabruk. Marschaller brann vid vägen och en tomte satt utanför affären och bjöd kunderna på glögg.
Sedan 1999 har affären i Voxnabruk drivits av föreningen Norra Voxnans samhällsservice. Det sista året har man kämpat för att få ha kvar bensinförsäljningen, men ännu är ingen lösning i sikte.
- Vi måste vara säkra på leveranserna först. I Los har man problem med att få sin bensin, säger Åsa Pettersson som är en av de som arbetar i affären.
En nyhet för affären är att den nu ingår i Handlar´n-kedjan, men har kvar samma leverantör. På så sätt kan man haka på kampanjer och liva upp i affären, enligt Åsa Pettersson.
Detta ljus i decembermörkret ville man fira i Voxnabruk på torsdagen med invigning genom att bjuda kunderna på fika och glögg. De kunder Ljusnan träffade är glada och nöjda att det fortfarande finns en affär i Voxnabruk.
- Det är tur att affären finns. Det är jättebra och betyder mycket för oss som bor här. I affären kan jag också träffa folk och hinner prata en stund, säger Linnéa Andersson.
Hon påminner att varje fredag bjuder föreningen som driver affären på kaffe. Kunderna och medlemmarna blir hämtade om de vill och även hemskjutsade. På torsdagar kör dessutom Majbritt Norell och Greta Pettersson ut varor till kunder som har beställt varor under veckan.
Inga Norrman bor ända bort i Håven.
- Det är bra att det finns en affär i Voxnabruk, annars blir det så långt. Jag jobbade själv en gång i affären i Håven. Men någon gång ibland åker jag till Edsbyn och handlar, säger Inga.
Köptroheten har också ökat i Voxnabruk. Voxna-borna vill på så sätt slå vakt om sin affär, konstaterar Åsa Pettersson.
- Det är jätteroligt att jobba i denna sorts affär. Du får göra allting från att städa till att beställa och plocka upp varor. Affären betyder mycket socialt.
Läs mer i Ljusnan
Sista turen med Svensk kassaservice
Läs mer i Ljusdals Posten
Avtal klart om lantbrevbärarservice
Avtal klart om lantbrevbärarservice
Knappa två veckor innan lantbrevbärarna slutar hantera pengar för Svensk Kassaservices räkning har Post & Telestyrelsen, PTS, slutfört förhandlingarna om en ny betaltjänst för äldre och funktionsnedsatta i glesbygd.
Läs mer i Hudiksvalls Tidning
Servicen viktig för landskapsutvecklingen
De viktigaste frågorna att arbeta med för att nå fram till en positiv landsbygdsutveckling i Ljusdal är servicen, stötta eldsjälar, energiförsörjning och besöksnäring, det konstaterades under Mötesplats Ljusdals träff på torsdagskvällen.
Läs mer i Ljusdals Posten
”Vem ska ta hand om de äldres räkningar?”
"Vem ska ta hand om de äldres räkningar?"
Mehedeby fastighetsförening har skrivit ett nytt brev till infrastrukturminister Åsa Torstensson, c, om betaltjänster efter 30 november då servicen via lantbrevbärare upphör.
Brevet har också skickats till samtliga partiledare och generaldirektören för Post- och telestyrelsen.
Föreningen undrar vem som ska ta hand om äldre och handikappades räkningar och penninguttag. Den lokala föreningen är också mycket irriterad på att politikerna inte svarade på deras förfrågan i september.
Arbetarbladet har tidigare berättat om hur servicen via lantbrevbärare försvinner för 13 000 hushåll i Norduppland och Gästrikland, bland annat huvuddelen av hushållen i Mehedeby. Bara de som har ett funktionshinder, är över 80 år eller har 30 kilometer till närmaste bank behåller servicen.
Läs mer i Arbetarbladet
