Den dramatiska nedläggningen av bensinstationer runt om i landet beror framför allt på de rationaliseringar, som bensinbolagen väljer att göra. Det hävdar länstyrelserna i Dalarna och Värmland i en första delrapport om mackdöden.

I december fick de två länsstyrelserna i uppdrag av regeringen, att bl a inventera exempel på hur man kan bevara en god tillgång på drivmedel i hela landet.

Tre anledningar

Problemet med drivmedelsförsörjning består enligt delrapporten av tre delar.

Den första är strukturomvandlingen, där de stora bolagen lägger ner olönsamma mackar av kostnadsskäl.

Den andra är pumplagen från 2005, som säger att stationer som säljer mer än 1 000 kubikmeter bensin är skyldig att erbjuda ett förnyelsebart alternativ.

Och den tredje delen är saneringsfrågan. Mackägaren måste sanera marken vid en nedläggning och det kostar mycket och försvårar ägarbyten.

Rationaliseringar är alltså enligt delrapporten det som i första hand ligger bakom mackdöden.

Goda exempel

Enligt Kent Johansson på Länsstyrelsen Dalarna finns det också goda exempel, på hur man lyckats driva mackar vidare genom intresseföreningar och småbutiker. Så har bl a skett på en del håll i vårt län.

Nu går utredningsuppdraget vidare i form av ett antal delutredningar, där de två länsstyrelsern ska tränga djupare in i de problem som finns.

Mats Åkergården

Läs mer på SR:s hemsida

Delrapport om läget inlämnad till Näringsdepartementet

Länsstyrelsen i Värmlands- och Dalarnas län har ett gemensamt uppdrag från regeringen. De ska inventera alla län i Sverige efter goda exempel på hur man kan bevara en god tillgång till drivmedel på landsbygden. Dessutom ska de två länsstyrelserna sprida de goda exemplen till alla län i landet. Idag, den 2009 02 13, lämnar de en gemensam delrapport till Näringsdepartementet.

FLF:s (Föreningen Lanthandelns Främjande) arbete med att kartlägga och inventera läget för bensinmackarna på landsbygden, har visat att utvecklingen är oroande. Det finns t.ex. ett saneringsproblem som aktualiseras mer och mer. I länet har ett arbete med att hitta former för framtida distribution och försäljning av drivmedel genomförts av Länsbygderådets Owe Nordling. Konceptet "By-macken" är ett resultat av detta arbete.

- Jag kan konstatera att Värmland genom dessa insatser ligger relativt långt framme när det gäller att bevara bensinmackar på landsbygden, säger Landshövding Eva Eriksson. Men frågan är fortfarande ett stort hot mot den långsiktiga utvecklingen för landsbygden.

Läs mer på Webfinanser

Länsstyrelsen i Värmlands- och Dalarnas län har ett gemensamt uppdrag från regeringen. De ska inventera alla län i Sverige efter goda exempel på hur man kan bevara en god tillgång till drivmedel på landsbygden. Dessutom ska de två länsstyrelserna sprida de goda exemplen till alla län i landet. Idag, den 2009 02 13, lämnar de en gemensam delrapport till Näringsdepartementet.

FLF:s (Föreningen Lanthandelns Främjande) arbete med att kartlägga och inventera läget för bensinmackarna på landsbygden, har visat att utvecklingen för drivmedelsförsörjningen på landsbygden är oroande. Det finns t.ex. ett saneringsproblem som aktualiseras mer och mer. I länet har ett arbete med att hitta former för framtida distribution och försäljning av drivmedel genomförts av Länsbygderådets Owe Nordling. Konceptet "By-macken" är ett resultat av detta arbete.

- Jag kan konstatera att Värmland genom dessa insatser ligger relativt långt framme när det gäller att bevara bensinmackar på landsbygden, säger Landshövding Eva Eriksson. Men frågan är fortfarande ett stort hot mot den långsiktiga utvecklingen för landsbygden.

Läs mer i bifogad rapport med bilagor.

Ingela Bönström, Länsstyrelsen 054-19 72 29

Bo Jonsson, Länsstyrelsen 070-5497435

Owe Nordling, Länsbygderådet, 070-555 6840

John-Olov Östlundh, FLF  070-6900950

Nu vill organisationerna Hela Sverige ska leva och Småkom stoppa mackdöden.

De uppmanar i ett brev till Maud Olofsson regeringen att snarast träffa företrädare för de fyra stora oljebolagen och begära ett moratorium för besluten kring stängningshotade mackar.

Nedläggningstakten på landsbygden har ökat, jämfört med åren 2007 och 2008. I Dalarna har oljebolagen sagt upp leveranserna även där det finns kontrakt på flera år.

Ett tillfälligt stopp skulle ge kommuner, lokala utvecklingsgrupper, lanthandlare, småföretagare samt länsstyrelser utrymme att skapa fungerande alternativ, innan oljebolagen stänger sina mackar, skriver organisationerna i sitt brev.

Läs mer i tidningen Västerbottens Kuriren

Överum och Ankarsrum kan få Qstar-pumpar

Bensintorkan i Överum och Ankarsrum kan vara över redan till hösten. Orterna som förlorade sina pumpar när mackdöden drog fram över landsbygden sätter sitt hopp till Qstar.

Intresseföreningarna på de två orterna har inspirerats av Rejmyre på andra sidan länsgränsen. Där lyckades ett engagerat byalag få bensinkedjan att öppna en mack.

- Vi hoppas att det ska gå, men det kommer att ta sin tid - det är mycket byråkrati i det här, säger Bertil Edström i Överums intresseförening.

- Man vet aldrig förrän man har gått igenom skärselden.

Problemet som måste lösas innan nya mackar kan öppna är att få ner tankar i jorden, sedan sätter Qstar gärna upp pumpar, berättar Edström. Att gräva ner tankar är dyrt, det kostar cirka 400 000 kronor.

- Det finns medel att söka, jag tror att vi löser det, säger han och berättar byalaget i Rejmyre fick pengar från vår motsvarighet till Kustlandet.

Sedan krävs också att invånarna på orten hjälper till med pumpen.

- Qstar måste ha vår hjälp med lite arbetstimmar, men den biten ska vi nog lösa när vi kommer så långt.

Edströms har haft flera kontakter med Qstar och hans intryck är att de är positiva till att satsa på nya mackar i Västerviks kommun.

- Jag fick klartecken från dem för ett bra tag sedan, de är jätteintresserade, och det förstår man ju med det bra läget de skulle få här i Överum. Nu måste vi bara få fram pengar till tankarna.

Om man ska vara realistisk, när finns det en ny mack i Överum?

- Enligt byalaget i Rejmyre skulle vi kunna en mack på sensommaren, om allt går som det ska.

Qstar profilerar sig som ett bensinbolag som värnar om landsbygden och många av bolagets mackar ligger i småorter ute på landet.

Läs mer i Västerviks Tidningen

Dagligen får Hela Sverige ska leva och Småkom rapporter om nedläggningar av drivmedelsstationer runt om i landet. Och vi märker att nedläggningstakten är högre nu, jämfört med åren 2007 och 2008. Vi har färska exempel från Dalarna där företrädare för oljebolagen säger upp leveranserna även när det finns kontrakt på flera års ytterligare leveranser.

Det oroar oss djupt att vi allt oftare inte hinner hitta lösningar för de enskilda mackarna.

För det finns alternativ till de stora kedjorna. By-Macken som startats i Värmland är ett av dem, men det finns många fler. Rejmyre och jämtländska Alsen är exempel på ställen där byborna gått samman och ordnat en mack.

Idag har vi skrivit ett brev till Maud Olofsson där vi uppmanar regeringen att så snart som möjligt träffa företrädarna för de fyra stora oljebolagen med begäran om ett moratorium för besluten kring de mackar som bolagen avser att stänga.

Detta skulle ge kommuner, lokala utvecklingsgrupper, lanthandlare och andra småföretag samt länsstyrelserna förlängt rådrum och handlingsutrymme för att i god tid, innan oljebolagen stänger sina mackar, skapa fungerande alternativ. Något de så väl behöver.

 För mer information kontakta

Ronny Svensson,
sekreterare SmåKom, tfn 070-563 22 17

Staffan Bond,
verksamhetschef Hela Sverige ska leva, tfn 070-534 13 50

Läs mer på Hela Sverige Ska Leva

Skriftlig fråga 2008/09:538

den 28 januari

Fråga

2008/09:538 Miljösanering

av Tommy Ternemar (s)

till miljöminister Andreas Carlgren (c)

Ansvaret för att miljösanera marken efter att en bensinstation har lagts ned ligger i dag på fastighetsägaren. Saneringen är dyr och få bensinbolag bidrar till saneringen. Den kostsamma saneringen sätter därför ofta fastighetsägaren, i många fall lanthandlare, i en ekonomisk svårighet.

De flesta mindre bensinmackarna i Värmland drivs av lanthandlare. Därför äventyras även den viktiga livsmedelsförsörjningen då bensinförsäljningen tvingats läggas ned.

Problemet för fastighetsägarna är att det blir svårt att sälja dessa fastigheter när både bensinstationen är nedlagd men främst för att miljösaneringsansvaret medföljer till den nya ägaren.

Kommer miljöministern att ta initiativ till en översyn av saneringsansvaret vid miljösanering efter nedlagda bensinstationer i syfte att hitta en hållbar ekonomisk lösning?

Svar på skriftlig fråga 2008/09:538

den 4 februari

Svar på fråga

2008/09:538 Miljösanering

Miljöminister Andreas Carlgren

Tommy Ternemar har frågat mig om jag kommer ta initiativ till en översyn av saneringsansvaret vid miljösanering efter nedlagda bensinstationer i syfte att hitta en ekonomisk lösning.

Frågeställaren menar att ansvaret för att sanera marken efter att en bensinstation har lagts ned ligger på fastighetsägaren och att detta kan leda till att denne sätts i en ekonomisk svårighet. I frågan påpekas också att många bensinmackar drivs av lanthandlare och att livsmedels-försörjningen äventyras om bensinförsäljningen läggs ner.

Vad avser sanering av föroreningar infördes genom miljöbalken regler om ansvar för att utreda och avhjälpa miljö­skador. Ansvaret vilar i första hand på  verksamhetsut­övaren. I andra hand kan vissa fastighetsägare som förvärvat förore­nade fastigheter bli ansvariga. Utgångspunkten är att den ansvarige ska vidta åtgärder för att förebygga, hindra eller motverka att skada eller olägenhet uppstår för människors hälsa eller miljön. I fallet med nedläggning av bensinstationer har oljebolagen hittills i de flesta fall visat sitt förstahandsansvar. En företagare som vill överta en bensinstation bör i samband med överlåtelsen försöka träffa avtal om saneringen med oljebolaget.

När det gäller livsmedelsförsörjning i kombination med bensinstationer vill jag framhålla att regeringen arbetar med att ta fram en strategi för att stärka landsbygdernas utvecklingskraft. En av många förut­sättningar för tillväxt är tillgänglighet till drivmedel och annan grund­läggande service och ett mål inom regeringens regionala tillväxtpolitik är därför att det ska finnas en god tillgång till kommersiell service. Det finns också möjlighet att söka statligt stöd till kommersiell service. Genom detta stöd kan i första hand företagare som har en daglig­varu­butik eller en bensinstation i ett gles- eller landsbygdsområde få stöd genom till exempel investeringsbidrag.

Ett nytt landsbygdsprogram för stöd och ersättningar till landsbygderna inleddes i januari 2007. Syftet med programmet är att främja tillväxt, konkurrenskraft, företagande och sysselsättning så att landsbygderna ska utvecklas på ett hållbart sätt, ekonomiskt, ekologiskt och socialt. Programmet har dessutom höga ambitioner för miljön. Landsbygds­programmet vänder sig till alla som vill ägna sig åt landsbygdsutveckling eller näringsverksamhet på landsbygderna. Inom ramen för landsbygds­programmet finns åtgärden "Grundläggande tjänster för ekonomin och befolkningen på landsbygden" som bl.a. syftar till att förbättra tillgången till lokal service för konsumenter och företagare. Investeringsstöd kan exempelvis lämnas för kostnader i samband med uppförande, inför­skaffande av eller anpassning av byggnader eller lokaler samt för inköp av ny utrustning och allmänna omkostnader förenade med fasta anlägg­ningar eller ny utrustning. Möjligheterna till stöd genom dessa båda program kan underlätta övertagandet av en lanthandel med bensinmack.

Avslutningsvis vill jag peka på att reglerna om fastighetsägarens ansvar infördes i miljöbalken i syfte att få till stånd markundersökningar före förvärv av näringsfastigheter för att på så sätt få marknadens mekanismer att bidra till en bättre miljö. Det är därmed inte aktuellt att göra en översyn av ansvarsförhållandena vid avhjälpande av miljöskada. Emeller­tid har jag i andra samman­hang fått synpunkter om att reglerna om ansvaret för miljöskador är svåra att tillämpa, till exempel när det gäller den skälighetsbedömning som ska göras. Det är därför angeläget för dem som kan vara ansvariga för avhjälpande av en miljöskada att en praxis på området växer fram hos miljödom­stolarna. Jag förväntar mig att ansvariga myndigheter mer aktivt agerar så att en praxis växer fram.  

Jag kommer att fortsatt följa utvecklingen på området och vilka konse­kvenser denna får för enskilda, företag och myndigheter och vid behov vidta åtgärder.

Läs mer på riksdagens hemsida

Framtiden för Nybblemacken har länge varit osäker. Igår meddelade mackens föreståndare Esse Andersson att han inte ser någon annan utväg än att lägga ner mackverksamheten.

Esse var till en början intresserad av att driva macken vidare, med en ny leverantör genom att till exempel gå med i sammanslutningen Bymacken.

- Uno-X erbjöd mig att köpa utrustningen. Men det var under förutsättning att kommunen tog på sig saneringsansvaret den dag macken läggs ner. De vill inte lämna över saneringsansvaret på en privatperson eller ett företag, förklarar han.

Mot kommunallagen

Esse Andersson tog kontakt med kommunen där man var öppna för diskussion. Men svaret blev att kommunen inte kan ta på sig ansvaret för eventuell framtida sanering.

- Tyvärr är det så. Vi kontaktade jurister på SKL, Sveriges kommuner och landsting, i frågan och de menar att det strider mot kommunallagen. Vi har prövat olika möjligheter och det är beklagligt att det inte finns så mycket att göra nu. Vi får inte gynna en enskild näringsidkare, förklarar kommunstyrelsens ordförande Åke Thörnesjö (M).

Esse Andersson har förståelse för beskedet från kommunen, men är ledsen över att inte kunna driva macken vidare. På grund av macknedläggningen tvingas han att säga upp en anställd.

- Jag blir tvingad att lägga ner mot min vilja. Jag har ingen möjlighet att göra något mer. Även om jag skulle vilja ta över saneringsansvaret så får jag inte. Under dagen kommer jag att kontakta Norsk hydro och bestämma ett datum för nedläggning, säger han.

Nybblebaren blir kvar

Esse Andersson menar att det inte finns några stora pengar i bensinen, men att det handlar om att kunna erbjuda en service till innevånarna i de södra delarna.

- Det är det som känns värst. Att inte kunna erbjuda den servicen i bygden gör mig jäkligt ont. Man ska värna om miljön, men det blir motsägelsefullt när alla mackar läggs ner. Det är inte miljövänligt att alla ska behöva åka in till stan för att tanka.

Att köpa ny mackutrustning ser Esse inte som något alternativ.

- Det skulle innebära en investeringskostnad på cirka tre miljoner kronor för pumpar, tankar och allt som måste bytas ut och installeras. Det är alldeles för stora summor att tala om, säger han.

Esse Andersson kommer trots macknedläggningen att driva Nybblebaren vidare.

Mackfrågan diskuterades under kommunstyrelsens sammanträde igår eftermiddag. Där konstaterades det att kommunen inte har möjlighet att göra något för att förhindra macknedläggningen. Efter ett yttrande från Eva WennStröm (S) enades styrelsen dock att skicka en skrivelse till regeringen och påtala problemet med mackdöden.

Läs mer på NWT.se

- Mackdöden på landsbygden drar som en farsot fram över hela landet, bara i Västernorrland hotas nu flera mackar av nedläggning av de stora bensinjättarna. Men visst kan det finnas botemedel, i form av lokalt engagemang. Vi kan vara stolta över den åstadkommation och den framtidsmedicin som återigen visas av boende och företagare i Stigsjöbygden, säger Jonny Lundin (c) kommunalråd med ansvar för bl a landsbygdsfrågor i en kommentar.

Läs mer på Härnösandskommuns hemsida

Mackdöden drabbar lantbrukare utan egen tank på gården. När traktorn ska tankas kan det bli långt till tankstället, rapporterar SR Västernorrland.

Marie Lundgren driver lantbruk i Nordingrå där macken försvinner inom kort. Hon säger till radiokanalen att hon kommer att förlora både pengar och arbetstid när hon under kommande vårbruk tvingas köra en hel mil till närmaste mack.

Marie Lundgren menar att farmartank på gården inte är något alternativ. Det skulle inte bära sig ekonomiskt att ligga ute med så mycket pengar som det kostar att köpa in tre kubikmeter diesel på en gång.

Läs mer i tidningen ATL

Utvecklingen som pågått i decennier fortsätter, lands- och glesbygden fortsätter förlora service. Mackarna försvinner, kassaservicen med lantbrevbärarna är borta.

Dagligvarubutikerna minskar. Under 2007 - 2008 blev det 15 färre butiker i glesbygderna och antalet i tätortsnära landsbygder minskade med 47. Allt på bekostnad av stormarknader.

Fler grundskolor lades ner i gles- och landsbygder under 2006 - 2007 än året innan. Den relativa minskingen var störst i glesbygder.

Under 2007 minskade antalet mackar med tre procent, men enligt Glesbygdsverkets senaste rapport tyder allt på att "mackdöden" gått ännu fortare under 2008.

"Allvarligast effekter får det på orter där den sista macken läggs ner." Konstaterar Glesbygdsverket.

Mellan 2001 och 2008 minskade antalet ställen med kassatjänster i landet med 64 procent. Störst har minskningen varit i tätortsnära landsbygder.

Tydlig effekt

Minskningen har gett en tydlig effekt på tillgängligheten, fler än 63 000 personber har nu mer än 30 minuters väg till närmaste serviceställe med kassaservice.

Glesbygdsverket konstaterar vidare att det är gott om apoteksombud och att tillgängligheten på läkemedel är god i Sverige.

Trots att apoteksombuden blivit 100 förre sedan 1999.

Slutligen slår Glesbygdsverket fast att de som bor i gles- och landsbygder är mer beroende av bilen än tätortsbor och att kollektivtrafiken oftast är dåligt utbyggd.

"En god tillgång till kommersiell och offentlig service är nödvändig för tillväxt och utveckling i gles- och landsbygder.

Utvecklingen har dock på de flesta områden under lång tid visat på en försämrad tillgång och tillgänglighet till de flesta serviceformer.

Läs mer i tidningen Nyheterna

Norran beskrev i en artikel i oktober hur mackdöden i Sverige skulle komma att drabba länet. Det var då främst Hydro som stod för minskningskraven.

Då ville inte Statoil berätta vilka bensinstationer som stod på listan och eventuellt kunde finnas i riskzonen.

Norran kan i dag presentera denna lista.

Med den som utgångspunkt kan konstateras att inlandets bemannade Statoilmackar verkligen är föremål för "förhandlingar pågår, eventuellt automatstation".

Bensinbolagen ser över avtalen just nu. Och vad detta leder till i en framtid kan man endast spekulera i. Några på listan har nedläggning som förslag. Andra inte. Frågan kom upp som ärende när 10-kommungruppen hade möte före årsskiftet.

- Vi har med vår kartläggning och svensk bensinhandels bedömning som grund diskuterat frågan, säger miljöstrateg Lena Friborg, Regionförbundet Västerbotten.

Angående listan kommenterar hon:

- I rapporten är uppgifter generaliserade, men utredning är gjord med rundringning till varje mack. Ett material som vi själva sammanställt.

Vad visar listan?

- Det finns ett stort nedläggningshot, dels akut mot vissa och mot vissa på sikt. Vår undersökare har ju pratat med bensinbolagen och hört vad de har att säga. Sammantaget finns det ett hot mot bensinmackarna. Vi har ju sett det i realiteten.

Vad händer nu?

- Det vi ska göra nu är att sätta oss med länsstyrelser och resonera om vad man kan göra kring det här.

Lena Friborg säger att problemet med nedläggning av servicestationer, bensinmackar är något som försiggår i hela Sverige just nu. Men, när det sker i glesbygd är sårbarheten så mycket större än i tätorten.

- Bensinbolagen ser över sin lönsamhet. Det här är en process som sker i hela landet, men är mest kännbart i glesbygden.

Automatisering en lösning?

- Ja, fortfarande har vi ju då tillgång till drivmedel, där hotas inte försörjningen men däremot kan det vara besvärligt att bli av med en servicepunkten (butiken). Det som händer nu i landet är att byar tar över bensinmacken och på så sätt försöker hitta en räddning för den biten

Läs mer i tidningen Norran

I Rejmyre kan man åter tanka bilen. Och det tack vare byalaget och invånarnas hårda arbete och engagemang.

Sedan 1959 har det funnits en mack i Rejmyre och senast ägdes den av Uno-X.

- När de la ner i höstas så blev invånarna naturligtvis ilskna, och den energin kanaliserade vi till att ta itu med problemet och lösa det,  berättar Peder Nyström som är ordförande i byalaget.

Bland annat har byalaget grävt ner en ny bensintank och fått ett avtal med Qstar. I förra veckan invigdes den nya macken under högtidliga former. Landshövdingen Björn Eriksson var på plats, bland andra.

Det är en supermodern anläggning där Qstar ansvarar för pumpen och driften, och byalaget äger den nedgrävda bensintanken.  Macken sköt helt via dator från Norrköping och Qstars centralstation. En ansvarig i byalaget sköter den dagliga tillsynen.

- När bensinen når under en viss nivå går ett meddelande om det till Norrköping. Men, det går även ett sms till chaufförerna, om att nu är en viss typ av bensin på väg att ta slut, förklarar Peder.

- Om de har rätt typ av bensin med sig, så kan de ta en sväng förbi oss och skvätta i lite bensin. Det blir väldigt enkelt.

Alsen öppnar också bensinstation

Rejmyre är inte den enda nya lokala macken som ser dagens ljus. I Alsen i Jämtland har byborna med sina egna pengar, och bygdemedel från Krokoms kommun öppnat en obemannad bensinstation.

Läs mer här