Skriftlig fråga 2008/09:538

den 28 januari

Fråga

2008/09:538 Miljösanering

av Tommy Ternemar (s)

till miljöminister Andreas Carlgren (c)

Ansvaret för att miljösanera marken efter att en bensinstation har lagts ned ligger i dag på fastighetsägaren. Saneringen är dyr och få bensinbolag bidrar till saneringen. Den kostsamma saneringen sätter därför ofta fastighetsägaren, i många fall lanthandlare, i en ekonomisk svårighet.

De flesta mindre bensinmackarna i Värmland drivs av lanthandlare. Därför äventyras även den viktiga livsmedelsförsörjningen då bensinförsäljningen tvingats läggas ned.

Problemet för fastighetsägarna är att det blir svårt att sälja dessa fastigheter när både bensinstationen är nedlagd men främst för att miljösaneringsansvaret medföljer till den nya ägaren.

Kommer miljöministern att ta initiativ till en översyn av saneringsansvaret vid miljösanering efter nedlagda bensinstationer i syfte att hitta en hållbar ekonomisk lösning?

Svar på skriftlig fråga 2008/09:538

den 4 februari

Svar på fråga

2008/09:538 Miljösanering

Miljöminister Andreas Carlgren

Tommy Ternemar har frågat mig om jag kommer ta initiativ till en översyn av saneringsansvaret vid miljösanering efter nedlagda bensinstationer i syfte att hitta en ekonomisk lösning.

Frågeställaren menar att ansvaret för att sanera marken efter att en bensinstation har lagts ned ligger på fastighetsägaren och att detta kan leda till att denne sätts i en ekonomisk svårighet. I frågan påpekas också att många bensinmackar drivs av lanthandlare och att livsmedels-försörjningen äventyras om bensinförsäljningen läggs ner.

Vad avser sanering av föroreningar infördes genom miljöbalken regler om ansvar för att utreda och avhjälpa miljö­skador. Ansvaret vilar i första hand på  verksamhetsut­övaren. I andra hand kan vissa fastighetsägare som förvärvat förore­nade fastigheter bli ansvariga. Utgångspunkten är att den ansvarige ska vidta åtgärder för att förebygga, hindra eller motverka att skada eller olägenhet uppstår för människors hälsa eller miljön. I fallet med nedläggning av bensinstationer har oljebolagen hittills i de flesta fall visat sitt förstahandsansvar. En företagare som vill överta en bensinstation bör i samband med överlåtelsen försöka träffa avtal om saneringen med oljebolaget.

När det gäller livsmedelsförsörjning i kombination med bensinstationer vill jag framhålla att regeringen arbetar med att ta fram en strategi för att stärka landsbygdernas utvecklingskraft. En av många förut­sättningar för tillväxt är tillgänglighet till drivmedel och annan grund­läggande service och ett mål inom regeringens regionala tillväxtpolitik är därför att det ska finnas en god tillgång till kommersiell service. Det finns också möjlighet att söka statligt stöd till kommersiell service. Genom detta stöd kan i första hand företagare som har en daglig­varu­butik eller en bensinstation i ett gles- eller landsbygdsområde få stöd genom till exempel investeringsbidrag.

Ett nytt landsbygdsprogram för stöd och ersättningar till landsbygderna inleddes i januari 2007. Syftet med programmet är att främja tillväxt, konkurrenskraft, företagande och sysselsättning så att landsbygderna ska utvecklas på ett hållbart sätt, ekonomiskt, ekologiskt och socialt. Programmet har dessutom höga ambitioner för miljön. Landsbygds­programmet vänder sig till alla som vill ägna sig åt landsbygdsutveckling eller näringsverksamhet på landsbygderna. Inom ramen för landsbygds­programmet finns åtgärden "Grundläggande tjänster för ekonomin och befolkningen på landsbygden" som bl.a. syftar till att förbättra tillgången till lokal service för konsumenter och företagare. Investeringsstöd kan exempelvis lämnas för kostnader i samband med uppförande, inför­skaffande av eller anpassning av byggnader eller lokaler samt för inköp av ny utrustning och allmänna omkostnader förenade med fasta anlägg­ningar eller ny utrustning. Möjligheterna till stöd genom dessa båda program kan underlätta övertagandet av en lanthandel med bensinmack.

Avslutningsvis vill jag peka på att reglerna om fastighetsägarens ansvar infördes i miljöbalken i syfte att få till stånd markundersökningar före förvärv av näringsfastigheter för att på så sätt få marknadens mekanismer att bidra till en bättre miljö. Det är därmed inte aktuellt att göra en översyn av ansvarsförhållandena vid avhjälpande av miljöskada. Emeller­tid har jag i andra samman­hang fått synpunkter om att reglerna om ansvaret för miljöskador är svåra att tillämpa, till exempel när det gäller den skälighetsbedömning som ska göras. Det är därför angeläget för dem som kan vara ansvariga för avhjälpande av en miljöskada att en praxis på området växer fram hos miljödom­stolarna. Jag förväntar mig att ansvariga myndigheter mer aktivt agerar så att en praxis växer fram.  

Jag kommer att fortsatt följa utvecklingen på området och vilka konse­kvenser denna får för enskilda, företag och myndigheter och vid behov vidta åtgärder.

Läs mer på riksdagens hemsida