För att snabba på handläggningstiderna för etableringar slopas kraven på detaljplan och bygglov.

Det efter att ett vindkraftverk fått tillstånd enligt miljöbalken.

Regeringen tidigare presenterat ett mål om att hälften av energin ska vara förnybar till år 2020, med bland annat en plan för att tiodubbla utbyggnaden av vindkraften. Eftersom uppförandet av ett vindkraftverk idag är föremål för två parallella processer i plan- och bygglagen respektive miljöbalken, där prövningarna är snarlika, vill regeringen med propositionen förenkla tillståndsgivningen.

Bana väg för expansion
- Från att Sverige var först av alla med att starta att bygga ut vindkraft så har vi blivit ett av de långsammaste länderna. Vi vill ändra på detta och bana väg för en expansion av vindkraften. Då krävs att vi tar bort stoppklossarna i handläggningen, främst genom att den så kallade dubbelprövningen av vindkraftsärenden slopas, säger miljöminister Andreas Carlgren.

Regeringen föreslår att den samlade prövningen av vindkraftverken ska ske vid miljötillståndsprövningen. De nuvarande kraven på detaljplan och bygglov tas i huvudsak bort i det fall uppförandet av vindkraftverk har fått tillstånd enligt miljöbalken. Även för mindre vindkraftverk som inte kräver miljötillstånd slopas i regel kravet på detaljplan, genom att det kommer att räcka med bygglov förenklas prövningen även för dessa. Det ska fortfarande finnas krav på detaljplan när vindkraft avses att uppföras i områden där det råder stor efterfrågan på mark för bebyggelse eller anläggningar.

Inte möjligt att överklaga flera olika beslut
I miljötillståndsprövningen kommer även lokaliseringen och påverkan på omgivningen att prövas noga. Grannar och sakägare kan påverka under processen och även överklaga beslutet. Till skillnad från dagens regler kommer det inte att vara möjligt att överklaga flera olika beslut som tas vid olika tidpunkter i processen, vilket försenar projekten.

Kommunerna ges medbestämmande genom att kommunens godkännande krävs för projekt som tillståndsprövas enligt miljöbalken, d.v.s. större verk eller vindkraftparker. Regeringen ska kunna tillåta en anläggning för vindkraft om det från nationell synpunkt är synnerligen angeläget att verksamheten kommer till stånd. Förutom regelförenklingar har regeringen sedan tidigare tillfört regeringen resurser för snabbare handläggning. Staten lägger omkring 165 miljoner per år till vindkraften genom medel till översiktsplanering, ett nationellt nätverk för vindbruk och medel för minskade handläggningstider till länsstyrelser och miljödomstolar.

Bakgrund
Utbyggnaden av vindkraft är även en del i arbetet med att nå det av riksdagen fastställda miljökvalitetsmålet Begränsad klimatpåverkan. Enligt den överenskommelse om energi- och klimatpolitiken som träffats mellan regeringspartierna fastställs en ny planeringsram för vindkraft till 30 TWh till år 2020. Detta ligger i linje med Energimyndighetens remissbehandlade förslag, varav 20 TWh ska ske till lands och 10 TWh till havs.
I tilläggsdirektiven till Miljöprocessutredningen i december 2007 fick utredningen bland annat i uppdrag att utreda behovet av författningsförändringar i fråga om förnybar energi. En del i uppdraget var att utreda möjligheterna att förenkla de delar av regelverket som påverkar förutsättningarna för etablering av vindkraft och då särskilt se till att så kallad dubbelprövning av tillstånden undviks. I direktiven nämndes också vissa specifika krav som behövde ses över, exempelvis detaljplanekravet vid etablering av vindkraft och förbudet mot uppförande av anläggningar i områden som ingår i riksintresset "obruten kust". Miljöprocessutredningen överlämnade sitt delbetänkande "Prövning av vindkraft" (SOU 2008:86) den 6 oktober 2008.

Källa: Regeringen

Läs mer i Land Lantbruk

Danska Vestas förbättrar tekniken.

Den stora diametern ökar svepytan rejält, vilket i sin tur gör att generatorn kan producera mer energi vid samma vindhastighet.
Det gör också att vindkraftverket kan placeras på ställen där inte blåser så mycket och inte skulle löna sig att bygga ett verk.
Den nya modellen växer på längden och bredden, men effekten blir inte större. Den ligger fortfarande på 3 MW.

Källa: Ny Teknik

Läs mer i tidningen Lantbruk

Läs mer här

Stenas så kallade vindbonus för 2008 uppgår totalt till 227 000 kronor. Av den summan har IFK Grängesberg och Ljungåsens skidanläggning redan fått 107 000 kronor.

I ett pressmeddelande från företaget presenteras nu vilka föreningar som får dela på resterande 120 000 kronor. Mest får orienteringsklubben Malmia i Grängesberg med 25 000 kronor, pengar som ska satsats på ungdomsläger.

I övrigt ser fördelningen ut så här:

* Grängesbergs sportfiske: 17 000 till tekniska förbättringar

* Ludvika orienteringsklubb: 5 000 till broar och stänger

* Pensionärsföreningen PRO i Saxdalen: 10 000 till ljudslinga i Folkets hus

* Rävvåla kulturförening: 10 000 till projektor

* Räfvåla skoterklubb: 5 000 till underhåll av Ranmosstugan

* Saxdalens byalag: 20 000 till vandringsleder

* Saxdalens Folkets hus-förening: 18 000 till ljudanläggning i Folkets hus

* Saxdalens skola: 10 000 till friluftsdagar

Pengarna kommer att delas ut till föreningarna i samband med Stenas invigningsfest av vindkraftparken, vilket sker den 12 mars på Garvarns torg i Ludvika.

Ni påverkar vår bygd negativt. Betala för er. Det kräver Fokus Färingtofta av schweizisk-svenska HS Kraft och tyska energijätten Eon som båda vill bygga stora vindkraftparker.

Fokus Färingtofta ger sig nu på vindkraftbyggarna HS Kraft och Eon.

- Ni ska ta ert ansvar och inte agera med modernt baggböleri, är Bengt Alfredssons budskap till dem.

Bengt Alfredsson är aktiv i Fokus Färingtofta, ett lokalt nätverk med rötter i 1980-talets Hela Sverige ska leva-kampanjer som senaste året utvecklats till en formell förening. Han är också som Centerpartist förste vice ordförande i Klippans kommunstyrelse.

Fotomontage som visar hur landskapsbilden påverkas av de 150 meter höga vindkraftverk som planeras har fått honom och många andra Färingtoftabor att hicka till.

- Det är helt otroligt vad de kommer att synas. Med den utveckling som är blir verken kanske ändå högre. Det är svårt att föreställa sig.

Intrycket blir så starkt att det kommer att bli hämmande för landsbygdens utveckling, anser han.

- Vi tycker att hela projektet är olämpligt placerat och eftersom underlaget för vindstyrkan i området inte är klarlagt är projektet osäkert.

Majoritetsägare i HS Kraft är sedan några veckor det schweiziska elhandelsbolaget Elektrizitäts-Gesellschaft AG, EGL, med över 51 procent av aktierna. Bolag tillhörande familjen Hedenblad i Båstad och familjen von Schwerin i Eslöv äger 22 procent vardera.

HS Kraft som tillsammans med Gustafsborgs säteri i Perstorp vill bygga en vindkraftpark i säteriets skogar har redan fått ett kravbrev. Energijätten Eon som vill bygga en annan vindkraftpark i Färingtoftabygden kommer att få ett brev.

Väl medveten om att en liten byaförening inte har mycket att sätta emot nationella vindkraftplaner och tillståndsprövningar vill Fokus Färingtofta ändå göra en markering. Detta i hopp om att vindkraftaktörerna ska visa god vilja.

Fokus Färingtofta anser att vindkraftverken hämmar kreativ utveckling i bygden. Man hoppas därför få bolagen att ställa upp på samtal om ekonomisk kompensation att användas till bygdens utveckling.

- Vårt inledande förslag är procent på kilowatt gånger elpriset, producentpriset, under verkens livstid, säger Bengt Alfredsson.

I en motion till Lantmännens Riksförbunds riksstämma föreslås från samma håll att LRF, som är för vindkraft, ska ta initiativ till en uppgörelse med vindkraftbolagen.

Klippanbygdens LRF-avdelning står stödjer motionen som föreslår att byar, byaråd, församlingar och liknande ska få ekonomisk kompensation på samma sätt som Fokus Färingtofta vill.

HS Kraft ser kravet på ersättning som ett inslag i ett pågående samråd kring vindkraftprojektet.

- Det har kommit in väldigt många synpunkter under samrådet. Vi vill vara försiktiga och inte säga något innan vi gått igenom det hela, säger projekteringschef Rikard Hedenblad.

Han säger att HS Kraft under våren lämnar in en slutlig ansökan om att få uppföra vindkraftverken.

- Det är först då man kan vänta sig någon återkoppling från vår sida.

Men det ska inte, betonar Rikard Hedenblad, tas som en indikation på om HS Kraft då tar ställning till om det är berett att betala för vad Färingtoftabor anser vara ett intrång i sina liv.

Thorbjörn Petersen

Läs mer i HD

Byaförening kräver vindkraftsersättning

Nu börjar bygderna ställa krav på vindparksbyggarna! I skånska Färingtofta kräver byaföreningen Fokus Färingtofta ersättning från de två bjässarna HS Kraft och Eon som planerar stora vindkraftsparker i bygden.

Läs mer i Helsingborgs dagblad.

Under 2007 ökade produktionen av el från vindkraft med 45 procent. Drygt tio procent kommer från verk som drivs i kooperativ form. Och nu lockas allt fler av tanken att köpa insatsandelar, för att få ett billigare elpris.

Landets 72 vindkraftskooperativ har drygt 20 000 medlemmar och under de kommande två åren kommer antalet att öka med åtminstone 4 800 nya medlemmar, visar nya siffror från Energimyndighetens nätverk för vindbruk.

Men skattereglerna kan motverka den utvecklingen. Det säger Fredrik Dahlström, på enheten för vindkraft.

- Det finns ingen anledning att köpa andelar om man inte vinner något på det. Om man måste betala skatt för mellanskillnaden bortser man ju från insatsen.

Sedan en lagändring 1999 har skattereglerna för kooperativa föreningar tolkats olika och efter att ha fått in många frågor om vad som egentligen gäller, satte Skatteverket ner foten i juni förra året.

Genom ett så kallat ställningstagande klargjorde de hur lagen ska tolkas och det stod klart att vindkraftskooperativ som säljer el till sina medlemmar, till ett pris under marknadsvärdet, ska betala skatt på mellanskillnaden.

Det här har väckt starka reaktioner.

- I en bostadsrättsförening får man en lägre hyra om man betalat en insats, varför får man då inte köpa el billigt om man har investerat i ett vindkraftskooperativ? undrar Roy Fjärrstad, i styrelsen för föreningen Ljusterö Vind, i Stockholms skärgård.

Stig Schultz, rättsexpert på Skatteverket ser logiken i resonemanget.

- Jag förstår att man gör den jämförelsen. Men det finns ett undantag i lagen för bostadsrättsföreningar och för att samma sak ska gälla för vindkraftskooperativ skulle det krävas en lagändring.

Men någon sådan är inte aktuell. Finansminister Anders Borg (M) svarade i början av januari på en skriftlig fråga, att han inte ser någon anledning till en sådan ändring.

Inte heller riksdagsledamot Jörgen Johansson (C) i skatteutskottet, tycker att lagen behöver justeras.

- Vi har haft den här diskussionen på område efter område. Man måste titta på helheten och kooperativa föreningar har redan gynnsamma förhållanden.

Roy Fjärrstad håller inte med.

- Vår förening har inte möjlighet att betala den skatten. Det här slår undan benen på de folkägda kooperativen.

I början av februari slöt partiledarna i alliansregeringen en överenskommelse om energi- och klimatpolitik, där ingick en satsning på förnybar energi. Regeringen har även arbetat med ett förslag som ska underlätta utbyggnaden av vindkraftverk. Propositionen ska lämnas till riksdagen i vår.

Roy Fjärrstad tycker att det är motsägelsefullt att å ena sidan främja förnybar energi och å andra sidan beskatta personer som tar egna initiativ för att nå miljömålen.

- Det blir en direkt motverkande effekt än vad man som politiker strävar efter.

Men Jörgen Johansson tror inte att skatten kommer att hindra föreningarna.

- Jag tror inte att det här kommer att sätta stopp för vindkraften. Föreningarnas avkastning är väldigt god. Men vi kommer naturligtvis att följa det här så att det inte blir en negativ utveckling.

Läs mer i tidningen SVD

Ni påverkar vår bygd negativt. Betala för er. Det kräver Fokus Färingtofta av schweizisk-svenska HS Kraft och tyska energijätten Eon som båda vill bygga stora vindkraftparker.

Fokus Färingtofta ger sig nu på vindkraftbyggarna HS Kraft och Eon.

- Ni ska ta ert ansvar och inte agera med modernt baggböleri, är Bengt Alfredssons budskap till dem.

Bengt Alfredsson är aktiv i Fokus Färingtofta, ett lokalt nätverk med rötter i 1980-talets Hela Sverige ska leva-kampanjer som senaste året utvecklats till en formell förening. Han är också som Centerpartist förste vice ordförande i Klippans kommunstyrelse.

Fotomontage som visar hur landskapsbilden påverkas av de 150 meter höga vindkraftverk som planeras har fått honom och många andra Färingtoftabor att hicka till.

- Det är helt otroligt vad de kommer att synas. Med den utveckling som är blir verken kanske ändå högre. Det är svårt att föreställa sig.

Intrycket blir så starkt att det kommer att bli hämmande för landsbygdens utveckling, anser han.

- Vi tycker att hela projektet är olämpligt placerat och eftersom underlaget för vindstyrkan i området inte är klarlagt är projektet osäkert.

Majoritetsägare i HS Kraft är sedan några veckor det schweiziska elhandelsbolaget Elektrizitäts-Gesellschaft AG, EGL, med över 51 procent av aktierna. Bolag tillhörande familjen Hedenblad i Båstad och familjen von Schwerin i Eslöv äger 22 procent vardera.

HS Kraft som tillsammans med Gustafsborgs säteri i Perstorp vill bygga en vindkraftpark i säteriets skogar har redan fått ett kravbrev. Energijätten Eon som vill bygga en annan vindkraftpark i Färingtoftabygden kommer att få ett brev.

Väl medveten om att en liten byaförening inte har mycket att sätta emot nationella vindkraftplaner och tillståndsprövningar vill Fokus Färingtofta ändå göra en markering. Detta i hopp om att vindkraftaktörerna ska visa god vilja.

Fokus Färingtofta anser att vindkraftverken hämmar kreativ utveckling i bygden. Man hoppas därför få bolagen att ställa upp på samtal om ekonomisk kompensation att användas till bygdens utveckling.

- Vårt inledande förslag är procent på kilowatt gånger elpriset, producentpriset, under verkens livstid, säger Bengt Alfredsson.

I en motion till Lantmännens Riksförbunds riksstämma föreslås från samma håll att LRF, som är för vindkraft, ska ta initiativ till en uppgörelse med vindkraftbolagen.

Klippanbygdens LRF-avdelning står stödjer motionen som föreslår att byar, byaråd, församlingar och liknande ska få ekonomisk kompensation på samma sätt som Fokus Färingtofta vill.

HS Kraft ser kravet på ersättning som ett inslag i ett pågående samråd kring vindkraftprojektet.

- Det har kommit in väldigt många synpunkter under samrådet. Vi vill vara försiktiga och inte säga något innan vi gått igenom det hela, säger projekteringschef Rikard Hedenblad.

Han säger att HS Kraft under våren lämnar in en slutlig ansökan om att få uppföra vindkraftverken.

- Det är först då man kan vänta sig någon återkoppling från vår sida.

Men det ska inte, betonar Rikard Hedenblad, tas som en indikation på om HS Kraft då tar ställning till om det är berett att betala för vad Färingtoftabor anser vara ett intrång i sina liv.

Detta är Baggböleri
Baggböleri är ursprungligen en beteckning på olovlig avverkning på kronoskog, antingen som ren stöld eller i form av otillåtna uttag i skog som ger sågtimmer. Ordet syftar på Baggböle sågverk, som i mitten av 1800-talet beskylldes för att olovligt ha avverkat skog på kronans mark.

Baggböleri används numera i betydelser som syftar på skogsskövling och att lura skog ifrån bönder.

Läs mer i HD

Föreningen Hälsinge Vindkraft är en ideell förening som vill verka för att skapa ett lokalt ägande i vindkraft. Föreningen har funnits under en lång tid och syftet har med åren förändrats. Inledningsvis ville medlemmarna bygga ett eget vindkraftverk - mot idag att försöka se till så medlemmar och intresserade kan vara med och satsa lokalt kapital nu när utbyggnaden snabbt kommer att ta fart.

Historiskt har elpriserna gått upp hela tiden. Med ett lokalt ägande kan man "binda" sitt elpris för stora delar av konsumtionen många år framåt.

Föreningen Hälsingevinds styrka är att den är att betrakta som opartisk. Som medlem kan man lita på vad föreningen säger mera än enskilda vindkraftsexploatörer. Föreningen har också en roll att skapa trovärdighet i vindkraftsfrågor - lite av en konsumentrådgivning. Vindkrafts exploatörer kommer att vilja ha föreningen på sin sida då det är lättare att få med allmänheten på utbyggnadsplaner om föreningen och lokalbefolkningen är med på noterna.

Länsstyrelsens riksintresseområden vindkraft (karta)

Energibilaga HT 27/3-08

Ta makten över landsbygdens energi!
 
Det uppmanar Länsbygderådet X-ing Gävleborg som samlade till höstmöte. Länsbygderådet var initiativtagare till en dag om vindbruk på Nytorp, Arbrå, den 25 oktober 2008.

Övriga medarrangörer var Hälsinge Vindkraftsförening, Samkraft AB, LRF Konsult, LRF, Länsstyrelsen, Naturbruksgymnasiet Nytorp, EU samt Studieförbundet Vuxenskolan.

Läs mer om vinddagen...

Vindbruk Nytorp...

Uttalanden Vindkraft...

Dokumentation Vinddagen...

Svensk Vindkraftförening...

Vindkraftens Affärshemlighet...

Samkraft Vind, Nytorp...

Länkar

Statens Energimyndighet
http://www.energimyndigheten.se/

Svenska Kraftnät
http://www.svk.se/

Svensk Energi
http://www.svenskenergi.se/

Svensk Vindenergi
http://www.svenskvindenergi.org/

Svensk Vindkraftförening
http://www.svensk-vindkraft.org/

Driftuppföljning vindkraft
http://www.vindstat.nu/

Vindforsk
http://www.vindenergi.org/

Samkraft Hälsinglands egen vindkraftsbolag

http://www.samkraft.se/