Regeringen ska redovisa sin landsbygdsstrategi i morgon den 27 februari. Vi är många landsbygdsbor som väntar på den. Otåligt och med spänning. Strategin är efterlängtad. Den sammanhållna politik för landsbygden som regeringen hade med i regeringsförklaringen vid tillträdet har vi inte sett röken av. Halva mandatperioden har gått!

Förväntningarna har

trissats upp av dröjsmålet, men också av att staten och kommunerna så tydligt befinner sig på reträtt. Betydelsefulla samhällsfunktioner och viktig basservice har avvecklats i snabb takt och exemplen är många: försäkringskassa, arbetsförmedling, polis, skattekontor, postutdelning och kassatjänst/betalservice. En kraftfull reaktion mot regeringens sätt att hantera just kassatjänsten sveper nu fram över landet. Det är många som fått nog!
Det här sker för att avreglera och marknadsanpassa. I många fall är det befogat, men inte i de former som nu sker. Vi på landsbygden hanteras idag på ett nonchalant sätt, ovärdigt vårt samhälle. Verksamheter avvecklas utan att fungerande ersättningar finns på plats. De särskilda lösningar som i bästa fall snickras ihop för glesbygden är ofta dåligt underbyggda, bristfälligt utformade och sent sjösatta.

Även kommunerna

backar. De lägger ner skolor och annan verksamhet utanför kommuncentrum, ofta med kortsiktiga och dåligt underbyggda argument. Landsbygdsupproret i Blekinge vittnar om ilskan hos lokalbefolkningen, men också om kraften och kompetensen hos medborgarna. Den privata servicen tunnas också ut. Det senaste exemplet är drivmedelsförsörjningen, där mackar nu läggs ner i rask takt. Reaktionen från regeringen är senkommen och svag.
Vi ser det som självklart att landsbygdspolitiken bygger på det lokala engagemanget och vill se en rad konkreta åtgärder i strategin. Gör som Svensk Bensinhandel föreslagit när det gäller mackarna. Lägg på en avgift på några öre per liter bensin för att klara saneringen av nedlagda mackar och för att möjliggöra etableringar, där också miljövänligt bränsle tillhandahålls. Hjälp till att sprida det nya konceptet By-Macken över landet, där de stora kedjorna backar ur.

Vindbruket är en ny

näring på landsbygden, men den ger inte automatiskt några positiva effekter för de bygder som berörs. De som bor där bör få inflytande över var vindkraftverken placeras genom sina lokala utvecklingsgrupper. Inför också en obligatorisk så kallad bygdepeng till dessa grupper på minst 0,5 procent av produktionsvärdet.
Genomför den så kallade Bredbandsutredningens förslag om en fortsatt utbyggnad i glesbygden. Det har varit helt tyst om det förslaget som sammantaget innebar en satsning på 7 miljarder kronor under några år framöver.
Det här är något av det som vi förutsätter att strategin innehåller. Men vi ser risken med att den blir tunn och torftig med hänvisningar till löpande program samt till pågående och planerade utredningar.

Utvecklingsgrupper runt

om på landsbygden planerar sina lokalsamhällen, organiserar servicen i nya former, vårdar miljön och startar nya företag. De går före i förnyelsen och omställningen till ett hållbart samhälle. Det lyfte landsbygdskommittén fram i partipolitisk enighet i det betänkande som utgör ett av de viktigaste underlagen för strategin. Vi förutsätter att det även är regeringens utgångspunkt.
Vi på landsbygden tar vårt ansvar för samhällsbygget. Vi kräver att politiker och andra beslutsfattare gör sin del av jobbet för att Hela Sverige ska leva!

Karl-Erik Nilsson

ordförande, Hela Sverige ska leva

Inez Abrahamzon

vice ordförande, Hela Sverige ska leva

Läs mer i NWT

Näringsdepartementet

Åsa Torstensson

103 33 STOCKHOLM

Betaltjänst för äldre och funktionsnedsatta i glesbygd

Rätt tänkt - fel mål - fel fokus - fel timing - fel information, det vill säga inte mycket rätt alls.

Proposition

Med anledning av Svensk kassatjänsts nedläggning och därmed bland annat upphörandet av lantbrevbärarnas hantering av betalningsservice skrevs proposition 2006/07:55 där följande står att läsa: "Mot bakgrund av denna utveckling anser regeringen att marknaden i första hand bör tillhandahålla grundläggande betaltjänster och staten övervaka att så sker. Med grundläggande betaltjänster avses betalningsförmedling, uttag av kontanter samt hantering av dagskassor för näringsidkare och ideella föreningar. Det föreslås ett politiskt mål för de grundläggande betaltjänsterna. Målet skall vara: Alla i samhället ska ha tillgång till grundläggande betaltjänster till rimliga priser. Det statliga åtagandet bör endast omfatta de orter och den landsbygd där behovet av grundläggande betaltjänster inte tillgodoses av marknaden."

Det står också: "För att underlätta övergången från nuvarande ordning till andra alternativ för de personer som i dag bedöms ha störst behov av Svensk Kassaservice, t.ex. pensionärer, avser regeringen att ge Post- och telestyrelsen (PTS) i uppdrag att genomföra en informations- och utbildningsinsats och därigenom hjälpa dessa personer till nya, enkla och kostnadseffektiva betaltjänster."

Upphandlad lösning

Någonstans på vägen har en begränsning av tjänsten satts till att man skall vara över 80 år eller ha en funktionsnedsättning som gör det svårt att utnyttja tätorternas kommersiella service. Man skall dessutom bo så att man har tillgång till lantbrevbärare.

Mot denna bakgrund är det med stor förundran vi nu studerar den information som äntligen har nått ut om resultatet. Redan målsättningen pekar åt fel håll, men tyvärr har inte tillräckligt många med insikt om verkligheten studerat denna text. I målsättningen talas endast om betaltjänster till rimligt pris. Tidigare i texten utvecklas visserligen begreppet betaltjänster, men det är lätt att glömma vad som ingår.

Detta har inneburit att PTS, som skött upphandlingen, konstruerat en ny giroform. Detta trots att de flesta (eftersom vi inte kontrollerat kan vi inte skriva alla) banker tillhandahåller girosystem som inte kräver vare sig dator eller internetuppkoppling, utan sköts med penna och papper samt tillgång till en brevlåda. Den väsentliga skillnaden mellan det nya girosystemet och de gamla, är att det nya är mer komplicerat och avsevärt mycket dyrare. I denna del hade det troligen varit betydligt bättre om PTS använt sina resurser för att informera och utbilda våra gamla om fördelen med existerande girosystem.

Den andra delen i grundidén, det vill säga uttag av kontanter, har förfuskats på ett sätt som gör den helt oanvändbar för de flesta pensionärer. Eftersom huvuddelen av pensionärerna redan betalar sina räkningar med befintligt giro kan de inte utnyttja möjligheten att få hela sin pension utbetalt i kontanter via det nya systemet eftersom de då inte har några pengar på sitt bankkonto för att betala sina räkningar. Om de å andra sidan sätter in sina pengar som de tidigare gjort, kan de inte få ut några kontanter utan att besöka en bankomat. Möjligen kan de ta ut pengar när de handlar genom att använda sitt bankkort. Servicen på landet är tyvärr sådan att många pensionärer sällan kommer i närheten av en bankomat. Affärerna är dessutom nedlagda i många små tätorter, vilket innebär att pensionärerna ofta får sina dagliga behov tillgodosedda genom att grannar eller släktingar hjälper dem att handla. Detta innebär att de är i stort behov av att kunna ta ut kontanter i anslutning till hemmet. Att skicka bankkort och kod med hjälpsamma människor kan knappast vara en hantering som staten bör främja. I detta fall förstår inte vi hur PTS, hur väl de än vill, skall kunna informera och utbilda de gamla. Möjligen skulle en kurs i falskmynteri vara användbar men det kan väl inte vara meningen.

Den tredje delen i grundidén talar om dagskassor för näringsidkare och föreningar. Denna del har helt slopats, vilket sannolikt innebär att dessa kunder tvingas samla på sig mera pengar hemma med åtföljande ökad risk för inbrott och rån. Det talas också om att tjänsterna skall tillhandhållas till rimliga priser. Ur samhällsekonomisk och miljömässig synpunkt kan det väl inte finnas någon bättre metod än att lantbrevbäraren, som ändå åker förbi, samlar upp dessa pengar istället för att ett antal företagare skall åka extra till tätorterna för insättning.

Timing

När man sedan skall upphandla denna erbarmliga lösning lyckas man sumpa tiden så att starten på det nya systemet blev 2008-12-15, det vill säga två veckor efter det att det gamla systemet avslutades. Det rimliga hade varit att PTS gått ut med en bred information några månader före det gamla systemet lades ned. Dels för att ge brukarna tid att anmäla sig, dels för att ge oss denna möjlighet att framföra åsikter före och inte efter systemet sjösatts. Allra bäst hade naturligtvis varit om man hade frågat någon utanför Stockholms tullar innan man lägger ned mycket pengar på en oduglig lösning.

Information

Men inte nog med det. Informationen om hur systemet skulle fungera gick ut 2008-12-10 från PTS och då skriver man "... vad du kan göra om du inte har hunnit anmäla dig till tjänsten." "Den nya betaltjänsten Brevgirot (från ICA Banken och Kuponginlösen) startar den 15 december, förutsatt att du har anmält dig senast 28 november". Det är emellertid ganska svårt att anmäla sig till något som man inte vet existerar. PTS anger också att de informerat ett antal andra byråkrater. Men när det gäller brukarna har man bara gått ut till de 1 700 hushåll, som redan har något som kallas utsträckt lantbrevbäring. När det gäller övriga som omfattas av systemet, kanske 100 000 hushåll, säger man att man tyvärr inte vet vilka dessa är. Därför ska man från och med vecka 50,låta landets 2 300 lantbrevbärare dela ut information till dem de tror har rätt till tjänsten eller till dem som frågar efter den. Det enda rimliga borde vara att dela ut informationen till alla hushåll och låta dem själva bedöma om de har rätt till och behov av servicen.

Vi tycker

Mot bakgrund av att informationen kommit så sent att alla, för att överleva, varit tvungna att hitta andra system, samt att det finns betydligt bättre och billigare system på marknaden, är det väl knappast en djärv förutsägelse att det nya Brevgirot får en mycket kort livscykel. Om det fortfarande finns någon som behöver hitta en lösning uppmanar vi alla att informera om de bra girosystemen och glömma det nya och dåliga.

Behovet av kontanter kvarstår emellertid. Det skulle åtminstone tillfälligtvis kunna lösas genom att kunderna fick möjlighet att skicka in en speciell uttagsblankett som endast kan generera ett rekommenderat brev med den önskade summan i kontanter, skickat till kontots innehavare. Det borde innebära att uttagsblanketten inte behövde rekommenderas.

Även behovet av att ta hand om dagskassorna kvarstår, men där överlåter vi åt PTS att hitta ett system som fungerar till ett rimligt pris.

Ta dessutom bort åldersgränsen. För den som är ung och rörlig är det naturligt att betala med kort, ta ut eventuella kontanter i bankomat och betala sina räkningar via Internet. Var gränsen går när man behöver en utökad service nära hemmet tror vi inte man kan ta administrativa beslut om. Det är bara den enskilda människan som kan avgöra detta.

Vision

Satsa sedan en slant på framtida bättre service på landet genom att förse alla lantbrevbärarbilar med bankomat och servicebox. Begränsa inte rätten att utnyttja denna till gamla och funktionsnedsatta. Dessa lantbrevbärarbilar kan dessutom hyras ut till diverse arrangörer av tillfälliga evenemang som inte kan ta betalt med bankkort.

Med vänlig hälsning

Karl-Erik Nilsson, Ordförande Hela Sverige ska leva, Claes Bergqvist, Länsbygderådet Sjuhärad,

Karola Svensson, Hela Sverige skall leva, Skaraborg, Albert Karlsson, Länsbygderådet Kronoberg,

Britt-Marie Rörvall, Länsbygderådet Fyrbodal, Kenneth Nyberg, Länsbygderådet X-ing Gävleborg,

Birgitta Elfving, Länsbygderådet i Uppsala län, Bosse Andersson, Hela Sverige skall leva Jämtlands län,

Johan Boström, Länsbygderådet Dalarna, Inger Granström, Länsbygderådet i Västerbottens län,

Ingrid Vasseur, Länsbygderådet i Hallands län, Owe Nordling, Länsbygderådet i Värmland,

Bengt Grönblad, Länsbygderådet i Blekinge, Krister Karlsson, Länsbygderåd Södermanland,

Eva Svensson, Länsbygderådet i Kalmar län, Owe Belin, Länsbygderåd Gotland,

Camilla Carlsson, Länsbygderådet Östergötland, Christer Eriksen, Länsbygderådet i Jönköpings län,

Kjell-Eric Eliasson, Länsbygderådet i Västmanland, Birgitta Rehnman, Länsbygderådet Västernorrland,

Connie Asterman, Länsbygderådet SLUG (Skåne), Holger Andersson, Göteborgsregionens Länsbygderåd,

Åsa Blombäck, Norrbottens Bygderåd, Jan Runfors, Länsbygderådet i Stockholm län,

Sivert Gustafsson, Länsbygderådet i Örebro län.

Läs mer på Hela Sverige Ska Leva

Läs mer på SR hemsida

Länsbygderåd enligt nedan

Betaltjänst för äldre och funktionsnedsatta i glesbygd

Rätt tänkt - fel mål - fel fokus - fel timing - fel information, d.v.s. inte mycket rätt alls.

Proposition

Med anledning av Svensk kassatjänsts nedläggning och därmed bl.a. upphörandet av lantbrevbärarnas hantering av betalningsservice skrevs proposition 2006/07:55 där följande står att läsa: "Mot bakgrund av denna utveckling anser regeringen att marknaden i första hand bör tillhandahålla grundläggande betaltjänster och staten övervaka att så sker. Med grundläggande betaltjänster avses betalningsförmedling, uttag av kontanter samt hantering av dagskassor för näringsidkare och ideella föreningar. Det föreslås ett politiskt mål för de grundläggande betaltjänsterna Målet skall vara: Alla i samhället ska ha tillgång till grundläggande betaltjänster till rimliga priser. Det statliga åtagandet bör endast omfatta de orter och den landsbygd där behovet av grundläggande betaltjänster inte tillgodoses  av marknaden."

Det står också "För att underlätta övergången från nuvarande ordning till andra alternativ för de personer som i dag bedöms ha störst behov av Svensk Kassaservice, t.ex. pensionärer, avser regeringen att ge Post- och telestyrelsen i uppdrag att genomföra en informations- och utbildningsinsats och därigenom hjälpa dessa personer till nya, enkla och kostnadseffektiva betaltjänster."

Upphandlad lösning

Någonstans på vägen har en begränsning av tjänsten satts till att man skall vara över 80 år eller ha en funktionsnedsättning som gör det svårt att utnyttja tätorternas kommersiella service. Man skall dessutom bo så att man har tillgång till lantbrevbärare.

Mot denna bakgrund är det med stor förundran vi nu studerar den information, som äntligen har nått ut om resultatet. Redan målsättningen pekar åt fel håll men tyvärr har inte tillräckligt många med insikt om verkligheten studerat denna text. I målsättningen talas endast om betaltjänster till rimligt pris. Tidigare i texten utvecklas visserligen begreppet betaltjänster men det är lätt att glömma vad som ingår.

Detta har inneburit att PTS, som skött upphandlingen, konstruerat en ny giroform. Detta trots att de flesta (eftersom vi inte kontrollerat kan vi inte skriva alla) banker tillhandahåller girosystem, som inte kräver vare sig dator eller Internetuppkoppling utan sköts med penna och papper samt tillgång till en brevlåda. Den väsentliga skillnaden på det nya girosystemet och de gamla är att det nya är mer komplicerat och avsevärt mycket dyrare. I denna del hade det troligen varit betydligt bättre om PTS använt sina resurser för att informera och utbilda våra gamla om fördelen med existerande girosystem.

Den andra delen i grundidéen, d.v.s. uttag av kontanter, har förfuskats på ett sätt, som gör den helt oanvändbar för de flesta pensionärer. Eftersom huvuddelen av pensionärerna redan betalar  sina räkningar med befintligt giro kan de inte utnyttja möjligheten att få hela sin pension utbetalt i kontanter via det nya systemet eftersom de då inte har några pengar på sitt bankkonto för att betala sina räkningar. Om de å andra sida sätter in sina pengar som de tidigare gjort kan de inte få ut några kontanter utan att besöka en bankomat, möjligen kan de ta ut pengar när de handlar genom att använda sitt bankkort. Servicen på landet är tyvärr sådan att många pensionärer sällan kommer i närheten av en bankomat, affärerna är dessutom nerlagda i många små tätorter, vilket innebär att pensionärerna ofta får sina dagliga behov tillgodosedda genom att grannar eller släktingar hjälper dem att handla. Detta innebär att de är i stort behov av att kunna ta ut kontanter i anslutning till hemmet. Att skicka bankkort och kod med hjälpsamma människor kan knappast vara en hantering, som staten bör främja. I detta fall förstår inte vi hur PTS hur väl de än vill skall kunna informera och utbilda de gamla, möjligen skulle en kurs i falskmynteri vara användbar men det kan väl inte vara meningen.

Den tredje delen i grundidéen talar om dagskassor för näringsidkare och föreningar. Denna del har helt slopats, vilket sannolikt innebär att dessa kunder tvingas samla på sig mera pengar hemma med åtföljande ökad risk för inbrott och rån. Det talas också om att tjänsterna skall tillhandhållas till rimliga priser. Ur samhällsekonomisk- och miljömässig synpunkt kan det väl inte finnas någon bättre metod än att lantbrevbäraren, som ändå åker förbi samlar upp dessa pengar istället för att ett antal företagare skall åka extra till tätorterna för insättning.

Timing

När man sedan skall upphandla denna ärbarmärliga lösning lyckas man sumpa tiden så att starten på det nya systemet blev den 2008-12-15 d.v.s. två veckor efter det att det gamla systemet avslutades. Det rimliga hade varit att PTS gått ut med en bred information några månader före det gamla systemet lades ned, dels för att ge brukarna tid att anmäla sig, dels för att ge oss denna möjlighet att framföra åsikter före och inte efter systemet sjösatts. Allra bäst hade naturligtvis varit om man hade frågat någon utanför Stockholms tullar innan man lägger ner mycket pengar på en oduglig lösning.

Information

Men inte nog med det. Informationen om hur systemet skulle fungera gick ut 2008-12-10 från PTS och då skriver man "...vad du kan göra om du inte har hunnit anmäla dig till tjänsten." "Den nya betaltjänsten Brevgirot startar den 15 december, förutsatt att du har anmält dig senast 28 november". Det är emellertid ganska svårt att anmäla sig till något, som man inte vet existerar. PTS anger också att de informerat ett antal andra byråkrater men när det gäller brukarna har man bara gått ut till de 1700 hushåll, som redan har något, som kallas utsträckt lantbrevbäring. När det gäller övriga, som omfattas av systemet, kanske 100 000 hushåll, säger man att man tyvärr inte vet vilka dessa är varför man från och med vecka 50 skall låta landets 2 300 lantbrevbärare dela ut information till dem de tror har rätt till tjänsten eller till  dem som frågar efter den. Det enda rimliga borde vara att dela ut informationen till alla hushåll och låta dem själva bedöma om de har rätt till och behov av servicen.

Vi tycker

Mot bakgrund av att informationen kommit så sent att alla, för att överleva, varit tvungna att hitta andra system samt att det finns betydligt bättre och billigare system på marknaden är det väl knappast en djärv förutsägelse att det nya Brevgirot får en mycket kort livscykel. Om det fortfarande finns någon, som behöver hitta en lösning uppmanar vi alla att informera om de bra girosystemen och glömma det nya och dåliga.

Behovet av kontanter kvarstår emellertid och skulle åtminstone tillfälligtvis kunna lösas genom att kunderna fick möjlighet att skicka in  en speciell uttagsblankett, som endast kan generera ett rekommenderat brev med den önskade summan i kontanter skickat till kontots innehavare. Det borde innebära att uttagsblanketten inte behövde rekommenderas.

Även behovet av att ta hand om dagskassorna kvarstår men där överlåter vi åt PTS att hitta ett system som fungerar till ett rimligt pris.

Ta dessutom bort åldersgränsen, för den, som är ung och rörlig, är det naturligt att betala med kort, ta ut eventuella kontanter i bankomat och betala sina räkningar via Internet. Var gränsen går när man behöver en utökad service nära hemmet tror vi inte man kan ta administrativa beslut om. Det är bara den enskilda människan som kan avgöra detta.

Vision

Satsa sedan en slant på framtida bättre service på landet genom att förse alla lantbrevbärarbilar med bankomat och servicebox samt begränsa inte rätten att utnyttja denna till gamla och funktionsnedsatta. Dessa lantbrevbärarbilar kan dessutom hyras ut till diverse arrangörer av tillfälliga evenemang, som inte kan ta betalt med bankkort.

På uppdrag av

Organisation                                  Kontaktperson       Telefon         E-post

Länsbygderådet Sjuhärad                 Claes Bergqvist        033-282043    [email protected]

Hela Sverige skall leva, Skaraborg     Karola Svensson      0500-491362   [email protected]

Med anledning av december månads många helgdagar, kommande pensionsutbetalningar och behovet att ta ut pengar och betala räkningar, vill PTS informera ytterligare om den nya betaltjänsten för äldre och funktionsnedsatta i glesbygd.

Frågor och svar i bifogat dokument

I det bifogade dokumentet finns frågor och svar om den nya betaltjänsten för äldre och funktionsnedsatta i glesbygd samt vad man kan göra om man inte har hunnit anmäla sig till tjänsten.

Broddetorp 2008-10-14

Till näringsdepartementet

Dags att visa att regeringen menar allvar!

Man har hela mandatperioden pratat om att man vill underlätta för företagare och att man ska kunna bo vart man vill i vårt
vackra land, men det medför att det behövs service i hela landet. En del av den servicen är betaltjänster och kassahantering
för alla som bor och verkar på landsbygd eller glesbygd.

När man läser på postens hemsida över postens verksamhet kan man läsa;

"Posten har en världsledande kvalitet och service. Genom Posten är det möjligt att nå alla hushåll och företag i
Sverige snabbt, säkert och kostnadseffektivt - oavsett om det handlar om ett enskilt brev eller större logistiklösningar."

När det gäller Svensk kassaservice har det bedrivits inom ett helägt dotterbolag vilket medför att man har kompetensen
inom sitt eget företag.

I regeringens proposition, som ligger till grund för riksdagsbeslutet, föreslås att staten genom upphandling ska säkerställa
att grundläggande kassatjänster finns att tillgå till rimliga priser i hela landet. Där marknaden inte erbjuder sådana tjänster
ska staten genom upphandling säkerställa att kunderna får fortsatt service.

Det medför dock vissa funderingar;

•·         Vad är service och hur vi ska få företagande och människor att bo och verka i hela landet.

•·         Hur kan det bli billigare att både köpa upp grundläggande kassatjänst samtidigt som man även har lantbrevbärare
som redan idag har kunskapen och utför denna tjänst? Det borde medföra dubbel kostnad om man inte nyttjar sin redan
kunniga personal. 

Kassaservicekontor;

Nordea har övertagit 76 kontor av 370 för att kunna säkerställa betalservicen på vissa orter. Det medför en ganska stor
nerdragning av kontor och de kontor som övertagits finns över hela landet men med tonvikt på Stockholm, Göteborg, Malmö
och Norrlandskusten. Det medför att en stor del av Sverige blir utan dessa servicekontor och den service det medför om
man inte vill byta bank.

Dock medför överlåtningen inte en lösning för de företag och privatpersoner som har svårt att ta sig till dessa kontor av olika
skäl.

Om man bor minst 3 mil från närmsta servicekontor kan man omfattas av speciella avtal som innebär att man kan få
in- och utbetalningar gjorda via uppköpt tjänst. Dagskassehantering ingår dessvärre inte i denna tjänst vilket medför att man
motarbetar en underlättning för företag på landsbygd och glesbygd.

Lantbrevbäring;

Lantbrevbäringen och dess utomordentliga service är oerhört viktig för att man ska kunna bo och driva företag i hela Sverige.

"PTS håller på och upphandlar tjänster som innebär att de som bor i glesbygd i ett hushåll där samtliga är 80 år eller
äldre, eller funktionsnedsatta, kan få sin post levererad till tomtgränsen i stället för till en lådsamling en bit från bostaden
och att man kan ta ut pengar och betala räkningar i anslutning till bostaden."

Som det ser ut i Sverige ser tomtgränser väldigt olika ut, en del har flera kilometer till tomtgränsen vilket medför
vissa svårigheter att hämta sin post oavsett om man är 70 eller 80 år och som det är skrivet så står det KAN.
Det medför alltså inte att man SKA få posten levererad till tomgräns.

Det finns många äldre som inte har tillgång till bil oavsett om man fyllt 70 eller 80 år och som inte har släktingar i närheten
och de får väldigt svårt att både ta ut pengar och betala räkningar.

Hur ska dessa människor kunna göra betalningsärenden?

Det medför också att de äldre som inte fyllt 80 år ska måsta ta sig till närmsta kontor för att utföra in och utbetalningar.
Det är inte acceptabelt!

"Vad gäller upphandling av grundläggande betaltjänster för funktionshindrade i glesbygd avser PTS att annonsera denna i
slutet av sommaren 2008. Avtalen, vad gäller denna del, kommer att träda i kraft den 1 januari 2009."

Hur har man tänkt att personer med funktionshinder ska utföra sina betaltjänster då all kassaservice stänger ner senast
30 november? Ska de ta sig till närmsta kontor eller har man tänkt sig att lantbrevbärarna ska göra undantag i sin service
till 31 december?

För företagare betyder lantbrevbärarnas betalservice och möjligheten att sätta in dagskassor en stor arbetsavlastning.
Arbetar man hela dagarna har man svårt att ta sig till ett kontor, som i värsta fall ligger nästan tre mil från företaget, för att
utföra detta då öppettiderna på servicekontoren inte alltid överensstämmer med ens egna öppettider.

När det gäller miljötänkandet så är det inte försvarbart att man ska åka till servicekontor som ligger upp till 3 mil bort istället
för att man har den servicen via lantbrevbäringen som medför att det är färre bilar som åker inom området av den orsaken.

Om man ser på möjligheter att utveckla postens verksamhet och försöka få fler samarbetsparter kan man få många vinster.
T.ex:

•·         Att man i samarbete med livsmedelsbutiker kör ut varor via lantbrevbäringen och på så sätt får en viss ersättning
           för detta samtidigt som man underlättar för butiksinnehavaren

•·         Att man ser sin service som en social del i samhället där man kanske kan utveckla ett samarbete med t.ex. hemtjänsten

Det finns mycket mer man kan göra för att få en helhet i vårt samhälle men det är två förslag som betyder mycket
framförallt för de äldre i vårt samhälle.

För de 189 000 000 kronor posten har köpt tjänster för av Kuponginlösen AB och Ica Banken AB kan man göra en hel del
utveckling, bibehålla kompetens inom företaget och behålla en god service där man fortfarande kan säga:

Posten har en världsledande kvalitet och service, tar ansvar för miljön och är en del i den långsiktigt ekonomiska och
hållbara utveckling av vårt samhälle.

Vi vill att regeringen ser över lantbrevbäringens service när det gäller:

•·         Dagskassehanteringen

•·         Att man ser till att man får sin post levererad så nära mottagaren som möjligt från och med 65 års ålder då man
           har förmånen att ha lantbrevbärare

Frågor som vi vill få svar på:

•·         Hur ska personer med funktionshinder få tillgång till grundläggande betalningsservice från och med den 30 
           november fram till den 1 januari?

•·         Hur ser man från regeringens sida att på att försöka utveckla postens service i samarbete med andra aktörer för att få ett
           hållbarare samhälle? T.ex. inom de förslag som gjorts ovan.

Hans Lundmark , ordf. i Länsbygderådet Skaraborg            

530 10 Vedum                                                                                       

Hem tele och fax: 0512-420 21 Bil.tfn: 0705-42 99 77               
[email protected]    
                                                                 
Karola Svensson, Verksamhetsledare Kaggården, Larv  

Falköpingsvägen 19 b
521 98 Broddetorp  
0500-49 13 62, 070-662 88 04   
[email protected]
               

Juryarbetetet är påbörjat och tillkännagivandet beräknas ske inom några veckor. Utdelning av utmärkelserna sker vid Hela Sverige ska levas höstmöte som denna gång hålls i Hallsberg den 4 december kl 13.00 med Talman Per Westerberg som prisutdelare.

Följande lokala utvecklingsgrupper och kommuner har ansökt om utmärkelserna.

Årets lokala utvecklingsgrupp 2008

• Finnmarkens byautveckling, Dalarnas län
• Gördalens Byutvecklingsgrupp, Dalarnas län
• Öje utvecklingsgrupp, Dalarnas län
• Ardre-Ljugarn utvecklingsgrupp, Gotlands län
• Trönöbygden ek förening, Gävleborgs län
• Utvecklingsgruppen för Toppen på Gislaveds kommun, Jönköpings län
• Ölands Skördefest, Kalmar län
• Råek, Råneälvdal i Gunnarsbyns församling ek. förening, Norrbottens län
• VIVA Visioner i Vuollerimbygden, Norrbottens län
• Eklångens Bredband ek förening - EBF, Södermanlands län
• Öregrunds utvecklingsgrupp, Uppsala län
• Östervåla utvecklingsråd, Uppsala län
• Ambjörnarps klimatarbetsgrupp, Västra Götalands län
• Eggvena Hembygdsförening, Västra Götalands län
• Kosternämnden, Västra Götalands län
• Vinöns Kultur- och Hembygdsförening, Örebro län

Årets kommun 2008

• Kalmar kommun
• Mora kommun
• Munkedals kommun
• Ronneby kommun
• Söderhamns kommun

Läs hela artikeln på Hela Sverige Ska Leva

Nominering av Söderhamns kommun till årets kommun 2008

Vi upplever att man genom olika strategier, insatser, samarbeten och långsiktigt tänkande, på ett positivt sätt medverkar till landsbygdens utveckling i kommunen.

Här nedan följer ett antal exempel:

Söderhamns kommun har, som en medveten landsbygdsutvecklingsstrategi, öppnat ett sparkonto i JAK Medlemsbank. Man har satt in 1 miljon kronor, och sparpoängen kan överlåtas till lån som på olika sätt främjar utvecklingen i bygderna. På så vis minskar lånekostnaderna för låntagarna, utan att bidrag behöver utgå.

Vision 2012 är ett långsiktigt och levande visionsarbete i kommunen, där alla invånare kan vara delaktiga. Kommunledningen har bl a samlat in utvecklingsförslag för Söderhamns kommun. För att säkerställa att innevånare från hela kommunen deltar, förläggs visions-dialoger även i bygderna i samarbete med Kommunbygderådet Allis.

Under hösten 06-våren 07 genomfördes 10 sådana visionsträffar i bygderna.
Nu, hösten 08-våren 09, genomförs en uppföljning av dessa, för att se vad som hänt hittills samt inhämta nya förslag. Även visionsdialoger på samtliga skolor genomförs, med både elever och föräldrar.

Under 2008 har Söderhamns kommun, tillsammans med Kommunbygderådet Allis, lokala livsmedelsproducenter och Cityföreningen, genomfört ett torghandelsprojekt. Syftet har varit att underlätta för (primärt) kommunens producenter att på ett samordnat sätt kunna sälja sina varor i centrala Söderhamn. Man köpte in enhetliga torgstånd och en bra kyl, som kan lånas av producenterna, och var i övrigt till stor hjälp med samordning av torgplatser och parkeringstillstånd. 21 torsdagar i maj-september genomfördes, och torghandeln ska nu få någon slags fortsättning inomhus vintertid.

Kommunens gamla Näringslivsråd ersattes 2007 av ett nytt Tillväxtråd för att på ett mer dynamiskt sätt hantera näringslivs- och tillväxtfrågorna lokalt. Kommunalråd och tjänstemän har då regelbundna träffar tillsammans med en bred representation från olika lokala närings-livsorganisationer och branscher, däribland "de areella näringarna". Men också kommun-bygderådet Allis, som har den enda ideella representationen, har en ordinarie ledamot i rådet.

Någon gång per år har kommunbygderådets styrelse träffar med kommunalråd och berörda tjänstemän för gemensamt erfarenhetsutbyte, nulägesanalys och dialog. Ambitioner finns nu

att formalisera dessa träffar till ett landsbygdsråd, och ett möte är inbokat för detta ändamål.

På näringslivsenheten är en person anställd, på 50 % tjänst, med särskilt ansvar för landsbygdsföretagen i kommunen. Han är också ett särskilt stöd för dem som har projektidéer som berör landsbygdens näringar, vilket bl a har lett till en förstudie för gröna miljöer (diversifiering av verksamheten på gårdar, till verksamhet inom traditionell offentlig sektor).

Söderhamns kommun har deltagit på Landsbygdsriksdagen med både politiker och tjänstemän, både 2006 och 2008. Dessutom har man finansierat deltagare från KBR Allis på lokalekonomidagarna 2006 och 2008, landsbygdsriksdagen 2008 samt andra seminarier av vikt för den samlade kompetensen kring landsbygdsfrågor i kommunen.

KBR Allis har haft verksamhetsmedel från Söderhamns kommun under 2008, för att på ett effektivt sätt kunna strukturera arbetssätt, bygdekontakter, visionsarbeten mm. Dessutom har KBR tillgång till telefon, fax, möteslokaler mm utan kostnad.

Kommunen har anslagit medel till föreningsdrivna ungdomsgårdar på landsbygden, för att möjliggöra för fler mötesplatser för ungdomar.

Söderhamns kommun håller på att arbeta fram en policy ang upphandling av när- och lokalproducerade livsmedel som en medveten strategi för en levande landsbygd.

Den 3 november lämnade länsbygderådet X-ing en nominering till Hela Sverige ska Leva för Årets Lokalautvecklingsgrupp 2008 vilket då innebär att Årets Lokalautvecklingsgrupp i Gävleborg är Trönöbygden ekonomisk förening och detta gjordes med följande motivering :

Trönöbygden ekonomisk förening

Trönö, med knappt 900 invånare, är en skogs- och jordbruksbygd som ligger på båda sidor om en 2,7 mil lång dalgång. Bygden har förutom ett 50-tal lantbruksföretagare och skogsägare ytterligare ett 30-tal företag. Därutöver trettiotalet föreningar med ett gott samarbetsklimat mellan föreningslivet och företagen.

Trönöbygden ekonomisk förening bildades 2001 för att i egen regi driva Trönö Brandvärn och samtidigt verka som byalag i Trönö och som utvecklingsgrupp inom Hela Sverige Skall Leva.

Föreningen har 700 medlemmar, varav ett nittiotal är bosatta utanför bygden.

Projekt Trönökraft 2001 - 2002

Parallellt med processträffar, studieresor och seminarium kring lokal mobilisering anlades en

liten park i centrum och knuttimrade anslagstavlor tillverkades ideellt av en knuttimringskurs

Föreningen startade en bygdetidning som utkommer kvartalsvis i 600 ex. Under 2002 gjordes en LEA (lokal ekonomisk analys) i syfte att mäta utflödet av pengar och undersöka hur man kan öka cirkulationen av pengar i bygden.

Deltagande i projektet Hållbara bygder 2004 - 2006

Vårt lokala projekt dominerades av energifrågorna. Förutsättningarna för förnyelsebar energiproduktion från fält och skog studerades i studiecirklar, studieresor genomfördes.

Lokal matproduktion ingick i energifrågorna. Ett mobil mejeri inköptes med stöd från länsstyrelsen och är nu stationärt. Mathantverk ek. för. bildades och ett produktionskök har skapats i hyrd lokal.

Varumärket Trönögumman 2005

Trönögummans äppelmust är baserad på trönöbornas insamlade vinteräpplen och produceras av Hå saftfabrik.  Varumärket garanterar lokala råvaror. Företagare säljer jordgubbar, getost och lingonsylt som Trönögummans och fler produkter med varumärket är på gång.

Hållbara bygder 2 2008

Klimatförändringarna, oljetoppen och hotet om ekologisk och finansiell kollaps oroar många människor inför framtiden. På landsbygden kan vi möta detta på ett positivt sätt och förenar erfarenheterna från det förra projektet med att bidra till att öka medvetenheten om behovet av en omställning till ett samhälle med lägre energiförbrukning och ökad livskvalitet.

Centrumprojektet med start 2007 är en långsiktig plan på att skapa en enhetlig kärna i centrum som ger tätortskänsla. Projektet stöds av kommunen och är ännu i sin linda.

Fastigheter: 

Föreningen - som enl stadgarna kan äga och förvalta fastigheter - äger nu Brandstationen, Bystugan och Lanthandelsfastigheten.

Trönö bygdekonto grundar sig på ett stödsparande bland f.n. 20 trönöbor. Det startades i samarbete med JAK medlemsbank för att kunna köpa den fastighet i centrum som nu är "Bystugan" med kontor, friskvård, hantverk, bibliotek och ungdomsverksamhet.

Genom att kommunen gick in med ett stödsparande på 1 mkr kunde vi köpa den fastighet där Trönö lanthandel inryms. Ur bygdekontot har ytterligare sex mindre lån kunnat tas av föreningar för sådant som gynnar bygdens utveckling. Fler är på gång.

· Intresserade landsbygdsbor, lokala utvecklingsgrupper, markägare med

fler att lära sig mer och bli
  aktiva i kommande projektering
   - genom att köpa andelar,
    - bilda ekonomiska föreningar,
   - gå med i bygdefonder och på så sätt behålla ägandet till
vindkraften lokalt.
   Detta kan ske i form av egna enskilda vindkraftverk, gemensamt ägande
i mindre anläggningar såväl        
   som i större vindkraftsparker.

· Politiker och kommuner att ställa krav på aktörer som vill utveckla

vindkraft så att dessa  
  erbjuder lokalbefolkningen delägande, samt att en s k bygdepeng
betalas ut till den lokala nivån.

· Projektörer att erbjuda markägarersättning och bygdepeng till

lokalbefolkningen.

Länsbygderådet X-ing
Deltagare i höstmötet den 25 oktober


Hälsningar
Lena Husén
070-525 74 95