Ipredlagen är omdebatterad och avskydd. Namnet för tankarna till en huvudvärkstablett och lagen är i högsta grad en huvudvärk för regering och riksdag. Lagen som ska försöka skydda upphovsrätten ger upphovsrättsinnehavare, i princip stora bolag, rätt att tvinga internetoperatörerna att lämna ut ip-adresser till misstänkta fildelare.

I en Sifo-enkät som Svenska Dagbladet publicerade i veckan visar det sig att nästan varannan svensk är emot lagen. Framför allt finns motståndet bland ungdomar och unga män. De som gillar lagen är främst människor över 65.

Skiljelinjen är tydlig och den framhäver den brytningstid vi lever i, där gammalt tänkande och gamla vanor på alla sätt försöker hindra utvecklingen. Det är givetvis omöjligt. Redan i dag finns tekniken som gör det omöjligt att spåra en ip-adress och hur ska riksdagen hantera det? Personlig övervakning av alla datoranvändare?

De stora bolagen som febrilt försöker rädda sina privilegier vägrar acceptera nya villkor. Precis som bilindustrin kräver de att staten ska hjälpa dem att överleva i stället för att anpassa sig till en ny verklighet. Det finns andra sätt att få betalt för upphovsrätten än att jaga fildelare.

Dessutom: en lag utan legitimitet är dömd att dö!