Friheten är tjusningen...
 
Första skotervintern på flera år för Gävle skoterklubb

I år är det skotervinter, den första på många år. Medlemmarna i Gävle Skoterklubb kan äntligen planera in sina utflykter. Ofta är hela familjer med på turerna.

Om underlaget tillåter brukar skoterklubben ha fyra-fem utflykter per vinter. Förra veckan gick turen från Valbo till Smörnäs. Drygt 20 skoteråkare umgicks, grillade krov och gick tipspromenad.

- Det är friheten, säger Torsten Haglund när han ska förklara tjusningen med skoteråkandet.

Torsten är klubbens veteran och kör också en veteranskoter av märket Johnson. Han gillar att tuffa omkring i 15-30 kilometer i timmen. Annars har Ockelbomaskinerna blivit eftertraktade byten.

- Just därför ville jag ha ett annat märke, säger Torsten med glitter i ögonen.

I Gävleborgs län finns 13 647 motorcyklar och 13 468 snöskotrar i bruk. Nästan lika många alltså. Men ­motorcyklarna syns. Det gör inte snöskotrarna eftersom de flesta åker långt inne i skogen. 603 personer mellan 16 och 70 år är medlemmar i Gävle Skoterklubb. För ungefär fem år sedan var de dubbelt så många men intresset för att åka snöskoter har dalat något på grund av de snöfattiga vintrarna. Men nya medlemmar dyker upp då och då och andelen tjejer ökar ordentligt.

- Förr var det många som hade slädar till familjen men nu köper tjejerna egen skoter.

Klubben bildades 1988 och redan från starten hade de utbildningar för skoterförare. De senaste tre åren har drygt 250 personer fått ­sina ­förarbevis via klubben. - Trafikskolorna har startat utbildningar, berättar Torsten.

Den som har ett körkort utfärdat före 2000 får köra snöskoter utan förarbevis för skoter men den som tog körkortet senare måste gå särskild kurs.- Skotrar är lite tunga att köra och kan vara tungstyrda men de välter sällan, säger Torsten.

I princip går det att åka överallt med skoter men det finns många restriktioner. Många är därför tacksamma för de skoterleder som finns från Gästrikland och norröver. - 1999 fick vi Anna Lindh-pengar. Vi var den sydligaste klubben som fick statsbidrag.För pengarna blev det 30 mil skoterleder i Gästrikland. Den längsta hela sträckan går mellan Bomhus och Ockelbo. Arbetet med lederna pågår hela tiden.

Torsten Haglund brukar åka skoter direkt hemifrån varje helg men inte den här vintern. Nu är det renoveringen av en gammal Saab som upptar tiden men Torsten har många ­fina skoterminnen att se tillbaka på.

- Jag gillar att åka långa turer, säger han och berättar om turerna till Östersund och Ljungdalen för ungefär tio år sedan som han gjorde tillsammans med en kompis.- Det går att köra hela vägen men det kräver en del planering. Det tog tre dagar till Östersund och vi tog in på vandrarhem på nätterna. Vi åkte på våren. Vid Jädraås såg vi spår efter björn.

Torsten berättar att djuren inte är rädda för motorljudet men känner de lukten av människa flyr de. - Jag har krockat med en älg på skotern. Det var 1996. Föraren framför vinkade och varnade, jag hade hans son bak på min skoter.

Alla trodde att älgen försvunnit men så tvärvände den och kom rakt emot Torsten. Älgen snubblade och ramlade omkull.

- Jag körde rakt in i halsen på den. Vi ramlade av och skotern fortsatte in i en sten.Tilläggas ska att alla inblandade klarade sig oskadda.1998 bjöd också på några oförglömliga skoterminnen. När snökaoset var ett faktum samlade Torsten ihop skoterförargänget för att åka och hjälpa till. - Vi åkte skoter på motorvägen. Jag hjälpte Securitas och var som någon sorts polis. Det var roligt, häftigt, säger han lyckligt leende.

Men många vintrar har det varit riktigt dåligt med snö.- Jag hade tänkt byta skoter men det är en dålig investering. En ny skoter kostar över 100 000 kronor.

För några år sedan var det så dåligt med snö att klubbens åkare fick köra snö hela natten för att få ihop ett spår till handikappåkningen.- Det är skitkul att köra de handikappade. De är så glada allihop, säger Torsten och ser så där lycklig ut igen. Om ett par veckor, lagom till sportlovet, är det dags för årets handikappkörning. Skoteråkarna håller naturligtvis tummarna för att snön ligger kvar.

Läs mer i Gefle Dagblad