Vindkraft kan lyfta Sverige

EU:s beslut ger jobb, energi, exportinkomster och miljövinster

När EU nu fattat beslut om hur man ska ge Europa mer av trygg, hållbar och klimatneutral energi får Sverige nya möjligheter. EU fördelar det ekonomiska ansvaret för att nå målen, men beslutet säger också att den nya energitillförseln ska ske där den kan åstadkommas till låg kostnad. Det ger möjligheter för svensk verkstadsindustri, kraftindustri och basindustri att utvecklas vidare.

Vindkraften har möjligheter att snabbt och till låga kostnader bidra till att nå målen. Redan 2007 tillförde vindkraften mer ny generatoreffekt än något annat elproduktionsätt i EU. Vattenfall är en stor aktör som under tio år investerar i medeltal en halv miljon kronor i timmen (!) i ny vindkraft. Sverige har stora vindresurser. Tack vare den nordiska vattenkraften har vi ett elsystem som snabbt skulle kunna ta hand om mycket ny vindkraft.

När användningen av förnybar energi ökar i Europa behövs nya elnät med modern teknik. Tack vare statligt stöd via energimyndigheten kunde ABB och Vattenfall för tio år sedan testa teknik för att använda högspänd likström för att ansluta vindkraftverk till elnätet. ABB sålde 2007 sådana anläggningar för över 4 miljarder, mycket tillverkas i Sverige och ger sysselsättning här.

Den svenska verkstadsindustrin har också blivit en viktig underleverantör till den globala vindkraftsindustrin. Gjuterier, stålindustri och elindustri bidrar. SKF levererar lager, smörjsystem och tätningar till en stor andel av världens vindturbiner samt övervakningssystem för drift och underhåll av vindkraftparker. Det ger sysselsättning även i Sverige.

Det kommer att behövas andra klimatneutrala kraftverk än vindkraft i Sveriges och Europas elsystem. Men för den elintensiva basindustrin är vindkraftsutbyggnaden viktig. Kostnaden per kilowat­timme är i verkligheten inte högre än för någon annan fossilbränslefri teknik.

Viktigare är att vindkraftverk kan byggas snabbare än vattenkraft eller kärnkraftverk. Ingen annan klimatneutral elproduktionsteknik har tekniska möjligheter att ge tiotals terrawattimmar ny el i Sverige före år 2020.

Därför har basindustrin i Sverige bildat Vindin för att investera i vindkraft så fort som tillståndsprocesserna gör det möjligt. Från miljösynpunkt är vindkraft ett av de bästa sätten att producera el.

Felaktigt placerade vindkraftverk kan skada arter och biotoper men det kan undvikas genom bra lokalisering. Naturskyddsföreningen stöder en snabb utbyggnad eftersom det går att förena med tillräckliga hänsyn till naturvärdena.

Sverige har stora vindresurser. Möjligheterna att bidra till Europas mål är större än vårt åtagande inom EU. Vindelverk som byggs i Sverige producerar mer el och är mer kostnadseffektiva än vindelverk i Tyskland och flera andra länder på kontinenten. Möjligheterna att inom EU:s ram få betalt av andra länder för att vi ger ett större bidrag till EU:s försörjning bör utnyttjas. Tillsammans med förstärkta elförbindelser ges framtida möjligheter att sälja såväl vindproducerad el som reglerkraft. Vattenfalls betydelse i det europeiska elsystemet kan ökas.

Energimyndighetens förslag att andra myndigheter bör förbereda för 30 terrawattimmars vindkraft i Sverige till år 2020 är förvisso stort jämfört med de 2 årliga terrawattimmar vi nu får. Men det innebär en mindre utbyggnad än vad Spanien redan gjort på nio år. Spanien är för övrigt redan ett gott exempel på hur industriell utveckling skett i samband med utbyggnad av vindkraften. Att bidra med motsvarande utbyggnad i Sverige för att lönsamt nå EU:s mål skulle ge arbetstillfällen i svensk verkstadsindustri och snabbt ge ökad tillgång till el för svensk basindustri.

Myndigheterna bör bidra genom en effektiv tillståndsprocess. Regering och riksdag genom tydligare regler, överenskommelser att låta andra länder köpa effektiv vindkraft i Sverige och - framför allt - genom att snabbt låta bygga infrastruktur för ett hållbart elsystem.

Svante Axelsson, Sten Jakobsson, Tom Johnstone, Tomas Kåberger, Anders Lyberg, Hans von Uthmann

Läs mer i Aftonbladet

Vinden ska fylla tanken

20 familjer i Gävle-Sandvikenområdet ska få testa en elbil.
- Hälsingekommunerna visar också ett stort intresse för projektet, säger Sten Gabert, vd för Samkraft vind AB.

Samkraft, det gemensamma vindkraftbolaget för länets kommuner, står bakom försöket tillsammans med Gävle energi, Sandviken energi, Gävle kommun och företaget Midroc, som arbetar med utvecklingen av laddningsstolpar.
- Om man nu vill satsa på el som ett miljöbränsle, så bör man ju redan från början ha med vindkraften, säger Sten Gabert.
- Ett problem som diskuterats med vindkraft är ju hur den ska kunna lagras. Därför passar det bra om man kan ladda elbilar med den, säger Sandviken energis vd Alfons Kubulenso.
Försöket i Gästrikland är tänkt att pågå i två-tre år med kontinuerlig utvärdering av hur elbilen klarar av att fylla familjernas behov, kontinuerligt med utvecklingen av tekniken. För hälsingekommunerna handlar det om att se och lära, säger Sten Gabert.

Det är den norska elbilen Think som ska köpas in. Just nu förfogar projektet över fyra bilar. Företagets ekonomiska kris lär var över och projektet räknar med att testfamiljerna kan få bilarna senast i sommar.
Redan finns det omkring tio försök runt om i landet inom det utvecklingsprojekt som heter Power circle.
- Men det är ingen annan som gått ut så allmänt som mot vanliga familjer. På andra håll har man riktat sig till specifika grupper som studenter eller hemtjänst, säger Gävle energis vd Per Laurell med förflutet på Ericsson och Emerson i Söderhamn.
Försöket i Gästrikland kallas Shopping circle.
- Vi har tänkt Valbo köpcentrum som navet i försöket. Sådana här köpcentrum är ju beroende av att människor åker hit. Om miljökraven blir hårdare kan det innebära problem för dem.
Under fredagsförmiddagen hålls ett seminarium med 85 inbjudna i Valbo köpcenter.

- Det här är det största event för att lyfta fram elbilens utveckling som hållits i Sverige, säger Per Laurell.
För energibolagen handlar det om att rusta sig för en ny marknad.
- Regeringen säger att vi ska ha 600 000 elbilar i Sverige år 2020. Det innebär 12 000 elbilar i Gävle-Sandviken. Samtidigt räknar man med att det behövs 1,7 laddningspunkter per elbil. Det skulle innebära 20 000 stolpar i Gävle-Sandviken,
Regiondirektör Mats Törnquist fanns med vid fredagens seminarium. Han anser att projektet har stora möjligheter att få del av de statliga tillväxtmedel som Region Gävleborg fördelar.
- Det här är ju både miljö, energi och trafik. Det ligger helt i linje med vårt regionala utvecklingsprogram.


Läs mer i Ljusnan

20 familjer testar bil för framtiden

Framtiden är här. Det var den i alla fall i Valbo köpcentrum på fredagen. Då gick startskottet för den första delen i en stor elbilsstudie som verkligheten ger allt bättre draghjälp dag för dag. Del två i projektet sker om ett par veckor då Gävle Energis två första elbilar överlämnas till hovet.

Tidigare Gävlebon Christer Asplund, projektledare för Vind i tankarna inom branschorganisationen Power Circle, berättade om elbilarna till kungen och drottningen som en nyhet. För GD:s läsare är det ingen nyhet. Den berättade vi redan i söndags.

Power Circle vill bidra till att vi i Sverige ska bli ännu bättre att utveckla tekniska lösningar på elkraftsområdet. Vind i tankarna är ett projekt för att stimulera användning av el från vindkraft som fordonsbränsle.

Energibolagen i Gävle och Sandviken samt tekniska kontoret i Gävle, Midroc och Samkraft vind med tolv kommuner som intressenter har tillsammans gått in i ett delprojekt inom Vind i tankarna.

Studien i Gävleområdet är en av ett dussintal runt om i landet. Den kallas Shopping circle och går ut på att förse omkring 20 familjer med varsin elbil för att sedan få erfarenhet av dem vid pendlings- och shoppingresor.

Gävle Energi har de senaste veckorna fått hem fyra exemp­lar av norska elbilen Think. Minst 16 till krävs innan studien kan börja i full skala. Projektledaren Lars-Åke Skjöld räknar med att omkring tio testfamiljer ska börja köra Think till sommaren.

När projektledaren Christer Asplund tog till orda vid seminariet gjorde han en jämförelse med tillkomsten av Gävle-Dala järnväg för 150 år sedan.

- Jag är övertygad om att det vi ser i dag är en historisk händelse i Sverige på samma sätt som järnvägen var en gång. Nu tar vi saken i egna händer och gör något som kanske också blir till gagn för den trötta svenska bilindustrin.

Asplund ställde den retoriska frågan om inte elbilarna i Valbo köpcentrum denna dag lika gärna skulle kunna tillverkas i Sverige.

- Det finns ledig kapacitet nu, sa han med syftning på neddragningarna hos Volvo och Saab.

Gävle Energis VD Per Laurell sa att dagen kändes spännande och litet pirrig.

- Vi har inte skrivit någon rapport, vi gör något.

Han anger tre skäl till projektet. Forskning och utveckling samt att entreprenörer i länet ska få signaler till nya produkter är två. Den tredje är affärsutveckling för infrastrukturen som krävs för elbilarnas "tankning".

Ett exempel är den prototyp till laddstolpar för elbilar som Midroc i Sandviken visade. Elbilsförare som behöver tanka får ström i uttaget genom att slå ett nummer i mobilen. Ett annat företag på plats i Valbo var Alir power i Söderhamn där man nu utvecklar snabbladdare för elbilar.

I ett vanligt eluttag tar det många timmar att fylla en elbil. Med snabbladdning kan batterierna fyllas till 80 procent på fem - tio minuter.

Mycket är ännu i sin linda. Gävle Energi och övriga fyra intressenter i Shopping Circle satsar "några hundratusen" per år i projektet. Mer pengar kommer att behövas och det räknar man få sponsorer till.

Gävle Energi har skrivit samarbetsavtal med Högskolan i Gävle, där Staffan Hygge ansvarat för att studien ska bli så bra som möjlig. Han menar dock att Shopping Circle egentligen är för litet för att bli ett riktigt bra forskningsprojekt.

Han ser det som angeläget att få med några tveksamma till elbilar i projektet och inte enbart entusiaster. Liksom några ensamstående mammor.

- Det ska bli intressant att se hur balansen förskjuts i en familj som får tillgång till elbil utöver standardbilen, säger han.

Testfamiljerna har inte börjat utses ännu. Intresserade kan göra intresseanmälan på www.shoppingcircle.se.

"Jag är övertygad om att det vi ser i dag är en historisk händelse i Sverige på samma sätt som järnvägen var en gång."

Christer Asplund

Projektledare för Vind i tankarna

Läs mer i Gefle Dagblad

Byggstart för Storgrundet 2013

Om fem år kan vindkraftparken på Storgrundet vara i drift.
- Jag ser i dagsläget inga hinder för projektet, sade Achim Berge, styrelseordförande i wpd Scandinavia AB när han besökte Söderhamn på måndagen.

Den planerade vindkraftparken på Storgrundet, 3,5 kilometer utanför ön Storjungfrun, i Söderhamns södra skärgård, är en av Sveriges största havsbaserade vindkraftparker

Läs mer i Söderhamns Kuriren

Vinden på taket ger skolan el

I blötsnö och kyla lade eleverna i går sista handen vid Gävles nya vindkraftverk. I dag ska vindkraftverket resas på Polhemsskolans tak.

- Jag tror på vindkraften. Helst borde det finnas ett vindkraftverk per hus, kombinerat med solenergi, säger Linda Monander, en av de fyra elever på elprogrammet som hela hösten jobbet med installationen av vindkraftverket.

Det stora jobbet har varit att dra ledningar från elcentralen i våningen under till platsen bredvid solcellsanläggningen uppe på taket.

I går morse hissades delarna till vindkraftverket upp på taket och man kunde dra ledningarna den sista biten genom masten.

Vindkraftverket bekostas av Gavlefastigheter och beräknas ge cirka 3 000 kilowattimmar el per år.

Och den kommer att förbrukas på skolan.

- Det motsvarar ungefär hushållselen för en vanlig familj, så privatpersoner som sätter upp ett sådant här vindkraftverk skulle bli självförsörjande på hushållsel, säger Mattiras Gustafsson på Gävle-Dala Energikontor, som är initiativtagare till att Polhemsskolan nu har fått en demonstrationsanläggning.

Han är stolt över anläggningen, som nästan är det första vindkraftverk i Sverige som placeras på ett tak mitt i en stad.

- Det finns små, som bara är två meter höga, på Kulturhuset i Stockholm, och man har pratat om att sätta upp vindkraftverk på tak i Malmö och Göteborg, men det är bara vi som har kommit så här långt med ett riktigt vindkraftfverk i den här storleken, säger han.

För eleverna är det just nu mest spännande att se om vindkraftverket kommer att fungera som det ska och hur det låter.

- Det som gör att folk är skeptiska till vindkraften brukar vara ljudet, men det här ska inte så låta så mycket, säger Linda Monander.

- Jag tror inte att det kommer att höras över trafikbullret, säger hon.

"Det motsvarar ungefär hushållselen för en vanlig familj, så privatpersoner som sätter upp ett sådant här vindkraftverk skulle bli självförsörjande på hushållsel."

"Det som gör att folk är skeptiska till vindkraften brukar vara ljudet, men det här ska inte så låta så mycket."

Läs mer i Gefle Dagblad

Planer på 38 vindkraftverk

I två veckor framåt kan allmänheten ta del av Kraftö AB:s planer på en vindkraftspark i ett område cirka en mil söder om Järvsö och 1,5 mil norr om Arbrå. Planerna finns utställda på Stenegård i Järvsö och på biblioteket i Arbrå. Vindkraftsparken, kallad Sörbyparken, är tänkt att innehålla upp till 32 vindkraftverk som ska ligga på båda sidor om gränsen mellan Ljusdals och Bollnäs kommuner.
I samma område planerar även Samkraft vind AB att sätta upp sex-sju vindkraftverk.

Läs mer i Ljusdals Posten

Trycket stort på att få bygga vindkraft

Det är många som vill bygga vindkraftverk väster om Lingbo. Nu har trycket blivit så stort att kommunen vill att länsstyrelsen ska ta över en del av de prövningar som ska göras innan bolagen får bygglov.

Det är sammanlagt fyra olika aktörer som har planer på att anlägga vindkraftverk väster om Lingbo och totalt handlar det om omkring 90 vindkraftverk.

Man har redan hållit samråd för en park om ett 50-tal, fått in en ansökan om uppförande av tio och enligt kommunens arkitekt Ragnar Darle väntar man sig ytterligare en ansökan om 23 till verk under våren 2009. Redan tidigare har kommunen beviljat bygglov för tre vindkraftverk på samma plats.

Svårt att hinna med

Det stora trycket har lett till att kommunens handläggare har svårt att hinna med och överblicka alla ärenden och i en tjänsteskrivelse betonar Ragnar Darle att det behövs någon som har en helhetsbild av läget.

- Problemet är att dessa vindparker ligger mycket tätt, skriver Ragnar Darle.

Ansökningar som gäller mindre antal vindkraftverk ska bara anmälas till kommunen, men när det handlar om större parker är det länsstyrelsen som ska ansvara för prövningarna.

Två av de ansökningar som kommit in till kommunen är så pass stora att länsstyrelsen ska hantera dem - men i Ragnar Darles tjänsteskrivelse föreslår han nu att länsstyrelsen ska ta över också en mindre ansökan.

- Totalbilden i området är sådan att det är klokt att en instans gör en helhetsbedömning, skriver Ragnar Darle.

Beslutas 19 januari

Bygg- och miljönämnden ska på sitt nästa sammanträde, 19 januari, besluta om man begär att få lämna över ärendet till länsstyrelsen

Läs mer i Arbetarbladet

Saxdalens Byalag vill ha bygdepeng

Saxdalens Byalag önskar att föreningslivet i Saxdalen ska få del av den bygdepeng som kommer att utgå till följd av vindkraftetableringen på Saxberget.

Byalaget hänvisar till att vid vindkraftetableringen mellan Fjällberget och
Ljungåsen tillfaller bidraget de anläggningar som berörs.
Det är i en skrivelse till kommunstyrelsen, med kopia till kultur- och fritidsförvaltningen och Stena Renewable, som Saxdalens byalag förklarar att man önskat att en del av den årliga bygdepengen varit reserverad för föreningarna i Saxdalen.
I skrivelsen hänvisar man till protokoll från kommunstyrelsens sammanträde den 4 december 2007 att den "vindbonus" som kommer att utgå som en följd av vindkraftetableringen på Saxberget kommer att fördelas av Stena Renewable i samråd med kommunen.

Skidspår i området

Byalaget konstaterar vidare att eftersom föreningarna i Saxdalen lagt ned mycket arbete och pengar i det nu etablerade området hade man förväntat sig att få delta i upplägget av fördelningen.
Byalaget och idrottsföreningen har skidspår och vandringsleder i området och skoterklubben har en led som går genom området. De senaste åren har mycket arbete lagts ned på exempelvis brobyggnationer, markberedning och märkning av spår och leder.

Läs mer i tidningen Dalademokraten

57 vindkraftverk planeras i Tönsen

Vindkompaniet har inlett nya samråd kring planerna på en vindkraftspark i området kring Tönsen. Enligt de nya planerna tänker bolaget söka tillstånd för maximalt 57 vindkraftverk i området.

På onsdagen presenterade Vindkompaniet dessa planer för företrädare för Bollnäs och Söderhamns kommuner samt länsstyrelsen. Tidigare planer omfattade högst 30 vindkraftverk i Tönsen.
Om de nya planerna och den preliminära miljökonsekvensbeskrivning som tagits fram berättade projektledare Jan Olof Dahlin. Han berättade också att bolagets namn numera är o2 Vindkompaniet AB.
- Det är två år sedan, oktober-november 2006, vi hade samråd förra gången. Sedan gjorde vi lite halt. Då talade vi om upp till 30 kraftverk. Nu har det växt, konstaterade Jan Olof Dahlin.
Nu handlar det om högst 57 vindkraftverk med en effekt om maximalt 205 MW. Vindkraftverken planeras i dagsläget vara på två MW vardera.
- Men vi kanske bygger verk på fyra megawatt då det är dags, förklarar Jan Olof Dahlin hur man med 57 kraftverk kan komma upp i effekt till 205 MW.
Vindkraftverken kommer att ha en totalhöjd på maximal 149,5 meter. Från mark till rotorns högsta punkt.
Jan Olof Dahlin utlovade inte att bolaget kommer att bygga 57 vindkraftverk i området. Antalet aggregat och storlek fastställs i samband med den upphandling som kommer att ske då alla tillstånd är klara och vunnit laga kraft.
- Vi tar alltid till maximalt, istället för att senare söka ytterligare tillstånd, förklarar Jan Olof Dahlin.

Bolaget kommer att nyttja befintliga skogsbilvägar och vid behov förstärka dessa. Men det blir också nödvändigt att anlägga nya vägar fram till de platser där verken ska monteras. Enligt beräkningarna kommer cirka 20 km ny väg att behövas.
Enligt de nya planerna kommer det att behövas 950-1 000 månadsarbeten under projekterings- och byggtiden. Och om 57 verk byggs kommer det att bli 14-18 årsarbeten för service och underhåll.
Möjligheter till någon form av lokalt delägande kommer att erbjudas. Vindkompaniet avsätter också en del av bruttovinsten i sina anläggningar till en bygdepeng. Det ska användas till bygdens utveckling.
- I Dalsfors fall går bygdepengen till kommunen men villkoret är att pengarna ska användas i Ore-Dalforsomådet, förklarar Jan Olof Dahlin.

Området som Vindkompaniet vill bygga sin vindkraftpark på ligger till större delen i Bollnäs kommun. Men sträcker sig även en bit in i Söderhamns kommuns sydvästra del.
Fram till 9 januari finns det möjligheter att komma med synpunkter på projektet. Därefter ska den slutliga miljökonsekvensbeskrivningen sammanställas för att tillsammans med ansökan enligt miljöbalken ska lämnas till länsstyrelsen för prövning.
Anläggningen kräver också bygglov från berörda kommuner.


Läs mer i tidningen Ljusnan