Det var i förra veckan som bilarna av det norska märket Think gick i väg till Hovet: en gul och en blå.

Bakgrunden var en förfrågan från elbranschens organisation Power Circle. - Vi är det företag som kommit längst när det gäller att ta in och registrera elbilar i Sverige och tyckte att vi skulle ställa upp, säger Per Laurell.

Ett antal laddningsstolpar ska sättas upp där Hovstallets elbilar kan "tanka".

Gävle Energi inleder i samband med detta ett samarbete med Hovet och Kungliga Ingenjörsakademien, IVA. Det är kopplat till Power Circles projekt "Vind i tankarna", vars mål bland annat är att snabba upp lanseringen av ny fordonsteknik som bygger på el från vindkraftverk.

Vind i tankarna är i sin tur kopplat till projektet Shopping Circle, som Arbetarbladet tidigare berättat om. Inom ramen för Shopping Circle ska 20 familjer i Gävle och Sandviken väljas ut som testpiloter för just elbilen Think.

Hittills har över 500 anmälningar kommit in, och urvalsprocessen pågår.

När Ulrika Nilsson sammanställde de vindkraftsansökningar som hon kände till i december 2008 blev summan 934 vindkraftverk. Då ingår allt, från sådana verk som redan står på plats, som i Rogsta vid Hudiksvall, till de där man ännu bara har fått in intresseförfrågningar. - Alla kommer nog inte att byggas och en del, som till exempel de som planeras på Finngrundet, ligger egentligen inte ens i Gävleborg. De ligger i Sveriges ekonomiska zon. Men det tillkommer säkert en del som jag inte känner till och det har också tillkommit en del efter att jag sammanställde listan, säger hon.

Vindkraften är fortfarande liten i Sverige, men målet är att den ska stå för 30 terawattimmar el år 2020. Tillsammans med den utredning som gjordes för några år sedan och som visade att Gävleborg har nio procent av Sveriges bästa lägen, utsedda som riksintressen för vindkraften, har det lett till en vindkraftsrusch.

Länsstyrelsen ger miljötillstånd för anläggningar med en effekt på mer än 25 megawatt och har just nu tre formella ansökningar att behandla. Alla gäller vindkraftsparker med verk som är mer än 100 meter höga och med en rotordiameter på drygt 100 meter.

Res Skandinavia har sökt tillstånd för 81 vindkraftverk nordost om Dellensjöarna. Ansökan har varit ute på remiss.

Kraftö AB har sökt tillstånd för 45 vindkraftverk på kommungränsen mellan Bollnäs och Ljusdal, cirka en mil söder om Järvsö. Vindkraftsparken kommer att kallas Sörbyparken.

Jädraås Vindkraft har sökt tillstånd för 121 vindkraftverk sydväst om Jädraås på gränsen mellan Gästrikland och Dalarna.

Ansökan kom in till länsstyrelsen i januari i år. Troligen ska länsstyrelsen i Gävleborg göra hela miljöprövningen, även för den del som ligger i Falu kommun.

Den stora vindkraftsparken som planeras på Storgrundet drygt en mil utanför Söderhamn kommer däremot att behandlas av miljödomstolen, eftersom havsbaserad vindkraft också kräver tillstånd för vattenverksamhet.

På Storgrundet vill bolaget Storgrundet Offshore i samarbete med WPD Scandinavia och Nordanvind Vindkraft bygga upp till 53 vindkraftverk.

Hela anläggningen beräknas kosta omkring fyra miljarder kronor, och få en årsproduktion på 0,8 terawattimmar - dubbelt så mycket som Söderhamns hela kommun förbrukar på ett år.

Den allra största vindkraftspark som planeras i vårt område är WPD:s planer på att bygga vindkraft på Finngrundet. Planerna omfattar upp till 90 vindkraftverk på Västra banken och 210 verk på Östra banken och skulle totalt kunna ge 5,5 terawattimmar - nästan lika mycket som en kärnkraftsreaktor.

Eftersom Finngrundet ligger i Sveriges ekonomiska zon krävs tillstånd från regeringen och företaget räknar inte med byggstart förrän tidigast 2014.

De vindkraftsparker som får en effekt på mindre än 25 megawatt prövas av kommunen, och ingen har någon riktig överblick över hur många ansökningar det finns i länet. Men precis som när det gäller större anläggningar är det framförallt i Hälsingland som vindkraftsföretagen anmält intresse.

I Nordanstig, Bollnäs och Söderhamn har kommunerna fått in flera ansökningar om mindre vindkraftsparker på tre-fem snurror. Ett exempel är Samkraft som planerar för fem vindkraftverk i Vallvik.

I Gästrikland är intresset mindre. Den enda kommunen som verkligen konkurrerar med hälsingekommunerna är Ockelbo, där det finns flera ansökningar under behandling och några som redan fått bygglov.

De som fått bygglov är Eulos vind som ska bygga åtta vindkraftverk på Vettåsen vid gränsen till Sandvikens kommun, och tre vindkraftverk vid Mårtensklack, samt Ownpower som ska bygga fem vindkraftverk vid Flästa.

I hela Sverige producerade vindkraften två terawattimmar el under 2008. Det var 41 procent mer än året innan.

Läs mer i Gefle Dagblad

- Generellt är vi väldigt positiva till vindkraften, säger Sune Lang, S, ordförande i bygg- och miljönämnden.

- Enda problemet är i Lingboområdet. Där hänger de olika områdena ihop med varandra och vill vi att länsstyrelsen ska ta över miljöprövningen så att vi får en helhetslösning, säger han.

Trycket från vindkraftsbolagen är så stort att kommunens planering inte hänger med. Den fördjupade översiktsplan där man ska visa var man kan bygga vindkraftverk och var man inte ska göra det, är bara i inledningsskedet än, och beräknas kunna ställas ut tidigast till hösten.

Hittills har det inte kommit så mycket kritik mot utbyggnadsplanerna, tycker Sune Lang:

- Det finns personer som inte tycker om vindkraft alls, och personer som väldigt glada åt att få hit rena energikällor. Men hittills har vi inte haft några större kontroverser, säger han.

Läs mer i Gefle Dagblad

EU-kommissionen har öronmärkt 1,5 mdr kr till energi- och infrastrukturprojekt, där Vattenfalls planerade park söder om Trelleborg är ett av projekten.

Men för att det ska bli lönsamt att bygga krävs ett stödsystem som skiljer på land- och havsbaserad vindkraft. Regeringen har ännu inte fattat något beslut í frågan.

-Det är i dag en väldigt hög investeringskostnad förknippad med havsbaserad vindkraft vilket gör att det är olämpligt att bygga i det nuvarnde elcertifikatsystemet. Så det behövs ett separat stödsystem vilket också våra granländer har infört, säger Matthias Rapp, vd Svensk Vindenergi.

Läs mer på svt.se

Det planeras och byggs hundratals vindkraftverk i Värmland och nu kräver organisationen Hela Sverige Ska Leva att vindkraftsbolagen delar med sig av vinsten till byborna där vindkarftverken är placerade.

- Vi tycker att de som bor i närheten av de här vindparkerna som etableras också ska ha del i vinsterna från produktionen, säger Staffan Bond, verksamhetschef på Hela Sverige Ska Leva.

- Ungefär en halv procent av produktionsvärdet tycker vi ska gå till vad vi kallar den lokala utvecklingsgruppen, det vill säga byalaget eller samfällighetsföreningen som finns i närheten av vindsnurrorna som etableras.

Ett liknande system finns i Norge men då gäller det vattenkraften där ett öre/kw går till respektive kommun där vattenkraftverket är placerad i. Men i Sverige har det här systemet inte slagit igenom trots att de samlade vattenkraftskommunerna kämpat i åratal för att få till ett liknande avtal.

- Det finns ett starkt krav från byarna ute på landsbygden att de vill vara med och ta del av intäkterna, säger Staffan Bond.

Kravet från organisationen Hela Sverige Ska Leva liknar det norska ersättningssystemet och verksamhetschefen Staffan Bond tror att närboende till ett vindkraftverk kommer att stå ut med de olägenheter som det kan bli om de får del i vinsten.

Läs mer på SR hemsida

Regeringens mål för utbyggnad av förnybar energi med 25 terawattimmar fram till 2020 skulle kunna fördubblas.

Åtminstone om det är upp till vindkraftsindustrin. Det skriver Dagens Nyheter i dag.

I dag när regeringen och oppositionen ska diskutera den framtida energipolitiken är en sak säker - alla vill de har ökade satsningar på förnybar energi. Vindkraften är ett starkt alternativ.

De 30 största svenska vindkraftsbolagen är väl förberedda eftersom de redan i dag har konkreta planer på vindkraftsparker som skulle ge 55 TWh per år, skriver DN.

I dag finns sex vindkraftsparker i drift och tio är under uppbyggnad. Samtidigt har man fått tillstånd att bygga 18 nya parker. Dessa totalt 34 parker skulle kunna producera drygt 10 TWh el.

80 andra parker i olika stadier av projektering skulle tillsammans enligt beräkningar kunna producera så mycket som ytterligare 45 TWh. Utöver dessa finns en rad mindre anläggningar som inte omfattats av tidningens granskning.

Fyra viktiga frågor

Fyra frågor är avgörande för vindkraftens framtid: prissättningen, tillståndsprövningen, finansieringen och förutsättningarna för de havsbaserade vindparkerna.

- Vi är övertygade om att vi till 2020 ska kunna producera 15 TWh på land. Men ska vi klara ytterligare 10 TWh till havs behövs ett bättre stöd, säger Matthias Rapp som är vd för branschorganet Svensk Vindenergi till DN.

Prissättningen påverkas positivt då elcertifikatsystemet ska byggas ut och tillståndsprövningen ska förenklas. Då återstår frågan om finansiering som ännu inte är löst. Dessutom behöver man dra kablar till vindkraftanläggningar och det är inte så enkelt.

- Att koppla in dem kommer att bli en utmaning, säger Mikael Odenberg som är generaldirektör för Svenska Kraftnät.

Pressmeddelande  från Miljödepartementet

Regeringen lägger idag fram en rad förslag för att underlätta utbyggnaden av vindkraft i Sverige. För att förkorta och snabba på handläggningstiderna för vindkraftsetableringar föreslås bland annat att kraven på detaljplan och bygglov i huvudsak slopas när ett vindkraftverk fått tillstånd enligt miljöbalken.

 I lagrådsremissen Prövning av vindkraft presenterar regeringen flera förslag för att underlätta utbyggnaden av vindkraft utan att minska kraven på en rättssäker och omsorgsfull handläggning. I dag kan uppförandet av ett vindkraftverk bli föremål för två parallella processer i plan- och bygglagen respektive miljöbalken, där prövningarna är snarlika.

- Vindkraften har byggts ut i snigelfart i Sverige. Regeringens ambitiösa mål om att hälften av energin skavara förnybar till år 2020 och tiodubbla utbyggnaden av vindkraft kräver enklare tillståndsgivning. Nu tar vi bort stoppklossarna i handläggningen, främst genom att slopa den så kallade dubbelprövningen av vindkraftsärenden. säger miljöminister Andreas Carlgren.

Regeringen föreslår att den samlade prövningen av vindkraftverken ska ske vid miljötillståndsprövningen. De nuvarande kraven på detaljplan och bygglov tas i huvudsak bort i det fall uppförandet av ett vindkraftverk har fått tillstånd enligt miljöbalken. Det ska fortfarande finnas krav på detaljplan när vindkraft avses att uppföras i områden där det råder stor efterfrågan på mark för bebyggelse eller anläggningar.

 I miljötillståndsprövningen kommer även lokaliseringen och påverkan på omgivningen att prövas noga. Grannar och sakägare kan påverka under processen och även överklaga beslutet. Till skillnad från dagens regler kommer det inte att vara möjligt att överklaga flera olika beslut som tas vid olika tidpunkter i processen, vilket försenar projekten.

Kommunerna ges medbestämmande genom att kommunfullmäktiges godkännande krävs för projekt som tillståndsprövas enligt miljöbalken, d.v.s. större verk eller vindkraftparker. Regeringen ska kunna tillåta en anläggning för vindkraft om det från nationell synpunkt är synnerligen angeläget att verksamheten kommer till stånd. Dessutom ska Öland undantas från tillämpningsområdet för bestämmelsen om riksintresse för obruten kust i miljöbalken när det gäller uppförande av vindkraftverk.

 Förutom regelförenklingar har regeringen sedan tidigare tillfört regeringen resurser för snabbare handläggning. Staten lägger omkring 165 miljoner per år till vindkraften genom medel till översiktsplanering, ett nationellt nätverk för vindbruk och medel för minskade handläggningstider till länsstyrelser och miljödomstolar.

Bakgrund

Riksdagen har satt upp ett nationellt planeringsmål för vindkraft som inne­bär att plan­mässiga förutsättningar ska skapas för att möjliggöra en årlig produktions­kapacitet på 10 terawattimmar (TWh) till 2015. Utbyggnaden av vindkraft är även en del i arbetet med att nå det av riksdagen fastställda miljökvalitetsmålet Begränsad klimatpåverkan. Enligt den överenskommelse om energi- och klimatpolitiken som träffats mellan regeringspartierna fastställs en ny planeringsram för vindkraft till 30 TWh till år 2020. Detta ligger i linje med Energimyndighetens remissbehandlade förslag, varav 20 TWh ska ske till lands och 10 TWh till havs.

 I tilläggsdirektiven till Miljöprocessutredningen i december 2007 fick utredningen bland annat i uppdrag att utreda behovet av författningsförändringar i fråga om förnybar energi. En del i uppdraget var att utreda möjligheterna att förenkla de delar av regelverket som påverkar förutsättningarna för etablering av vindkraft och då särskilt se till att så kallad dubbelprövning av tillstånden undviks. I direktiven nämndes också vissa specifika krav som behövde ses över, exempelvis detaljplanekravet vid etablering av vindkraft och förbudet mot uppförande av anläggningar i områden som ingår i riksintresset "obruten kust". Miljöprocessutredningen överlämnade sitt delbetänkande "Prövning av vindkraft" (SOU 2008:86) den 6 oktober 2008.

Kontakt:
Mattias Johansson
Pressekreterare hos Andreas Carlgren
08-405 22 69
070-950 22 45

Leif Holmberg
Politiskt sakkunnig
08-405 23 88

Malin Larsson
Rättssakkunnig
08-405 24 17

Läs mer om utbyggnaden av vindkraft (http://www.regeringen.se/sb/d/2448/a/120444)

Relaterade publikationer

Läs Miljöprocessutredningens tidigare överlämnade SOU 2008:86 Prövning av vindkraft (http://www.regeringen.se/sb/d/10119/a/112115

Lokal vindkraftsutveckling

Omställningen till ett klimatsmart samhälle kräver tillgång till förnybara energikällor. Och många av dessa källor kommer att finnas på landsbygden. I projektet Lokal vindkraftsutveckling tar vi sikte på utbyggnaden av vindkraft som pågår på olika håll i Sverige. Projektet är ett samarbete med Energimyndigheten.

Projektets mål är att stödja människor på landsbygden att starta lokala vindkraftverk. Men vi vill även utveckla modeller för samarbete mellan bygder och marknad, samt modeller för avtal mellan bygder och marknad.

Vill du veta mer?         
             

Presentation av projektet

- Prövningskrånglet behålls för de här projekten, säger Åsa Hill, miljöjurist på LRF.

Regeringen har tidigare uttalat en önskan att det ska bli lättare att bygga ut vindkraften i Sverige. Hittills har nya vindkraftsprojekt prövats både enligt miljöbalken och plan- och bygglagen.

Utredningen föreslår nu bland annat att dubbelprövningen avskaffas. Om ett projekt prövats och fått tillstånd enligt miljöbalken ska man inte behöva ansöka om bygglov, där i princip samma saker prövas.

Underlättar inte
Men på LRF menar man att förslaget inte underlättar för de mindre parkerna och enstaka vindkraftverken.
För stora vindkraftsprojekt måste alltid en tillståndsprövning enligt miljöbalken göras och då försvinner kraven på bygglov.

De mindre projekten kan också slippa bygglovet, men då måste en frivillig tillståndsprövning göras. Något som kostar pengar.
- Då måste man göra en miljökonsekvensbeskrivning, en tillståndsansökan och genomföra samråd. I en liten by där man kanske är eniga om att bygga ut vindkraft måste man då lägga stora pengar på konsulter för att få prövningen gjord, säger Åsa Hill.

Om man väljer att inte söka tillstånd enligt miljöbalken gäller i princip samma regler som tidigare. Bygglov måste sökas och en anmälan (en enklare typ av miljöprövning) enligt miljöbalken ska göras. Med dubbelprövning och risk för överklaganden i flera instanser.

Borde vågat mer
Åsa Hill menar att man borde ha vågat ta stegen och skippa kravet på bygglov även här.
- Vi tycker att det skulle räcka med en anmälan. Särskilt som anmälningsprövningen och bygglovsprövningen tittar på samma saker.

Utredningen anser ändå att det sammantaget blir lättare även för de mindre vindkraftsprojekten.
- Handläggningen hos kommunen ska samordnas. Även om du har kvar handläggningen enligt båda lagarna så blir det en förenkling. Dessutom slipper man detaljplan om det inte är mark där det är stor efterfrågan för bebyggelse, säger utredningssekreterare Peter Ardo.

Enklare för storprojekten
För de stora vindkraftprojekten kan förändringarna göra processen enklare.
- Där det finns problem och konflikter kommer det att spela stor roll eftersom man slipper ha dubbla förhandlingar och skriva dubbla utlåtanden, säger Magnus Mattson på Res Skandinavien, som bygger vindkraftparker på flera ställen i landet.

Utredningen menar att det inte finns någon risk för att någon förlorar inflytande över processen. Allmänhet och grannar till tänkta vindkraftverk kommer att kunna säga sitt oavsett vilken prövning som sker.

Förslagen i korthet

* Vindkraftverk i grupper om fler än sju eller enstaka verk som är högre än 150 meter måste alltid ha tillstånd enligt miljöbalken. Å andra sidan behövs då inget bygglov.

* Även mindre projekt kan slippa bygglov om man frivilligt söker och får tillstånd enligt miljöbalken.
Alternativet för mindre projekt är att som tidigare göra en enklare miljöprövning, en så kallad anmälan enligt miljöbalken, och söka bygglov. Nytt är att man då ofta ska slippa detaljplan och att kommunen ska samordna prövningarna enligt miljöbalk och plan- och bygglag bättre.

* Tidigare låg gränsen för tillståndsplikt på vindkraftsprojekt över 25 MW. Den tas nu helt bort. Förändringen är en viss sänkning av gränsen.

* Förbudet mot vindkraftparker på över 10 MW på Öland tas bort vilket tros resultera i större men färre grupper av vindkraftverk. Förbudet behålls dock på övriga platser där det finns, exempelvis i obrutna kustområden i Bohuslän, Småland och Östergötland.

* Reglerna föreslås gälla från den 1 juli nästa år.

Läs mer i tidningen ATL

Det finns flera exempel på där det tagit tio år från det att en vindkraftspark planerats till det att den kan börja byggas.

De boende i närheten har kunnat överklaga både kommunens bygglov och länsstyrelsens miljöprövning.

Nu vill regeringen slopa kravet på detaljplan och bygglov enligt plan- och bygglagen PBL och enbart pröva ett vindkraftsbygge enligt miljöbalken.

På regeringssammanträdet i dag tog regeringen beslut om att skicka förslaget vidare på en lagrådsremiss för att senare i vår kunna lägga fram en proposition för riksdagen.

- Från att Sverige var först av alla med att starta att bygga ut vindkraft så har vi blivit ett av de långsammaste länderna. Det är det som vi nu vill göra något åt, säger miljöminister Andreas Carlgren till SR Ekot.

Förslaget om en nyordning presenterade i miljöprocessutredningen SOU 2008:86.

För vindraftsprojektörer är detta en lättnad eftersom de anser att överklagandeprocessen har kunnat drivas in absurdum genom att först gå alla instanser i överklagande av bygglovet och sedan alla instanser om miljöprövningen.

Men för dem som fruktar stora vindkraftverk intill sina bostäder uppfattas förslaget som en inskränkning i de medborgerliga rättigheterna.

Läs mer i Ny Teknik

Tre byar i Malå kommun sålde in idén om en vindkraftpark. I gengäld får de disponera ett av de 18 verken själva.

När vattenkraften byggdes ut i glesbygden påverkades stora områden. De pengar som vattenkraften skapat i snart hundra år har dock inte stannat kvar där strömmen produceras.

När vindkraften nu är på gång att inta de norrländska skogarna vill tre byar utanför Malå i Västerbottens inland pröva en ny affärsmodell för att en del av pengarna ska stanna kvar i bygden. Man har gjort en inledande överenskommelse med projektören.
- Vi har lovat att vara allmänt positiva och hjälpa till, säger initiativtagaren Roland Lundkvist.

Köpa andelar
Berörda invid vindkraftparken ska kunna ta del av vinsten och tjäna pengar genom att få billigare ström. Modellen är inte helt färdig men tanken är att bybor ska få köpa andelar i ett av de 18 kraftverken.

I projektet finns representanter för tre byar och en sameby. Just nu är man på gång att bilda en ekonomisk förening för att på papperet kunna bli kraftleverantör och sälja elcertifikat, som i dag är en förutsättning för att få ekonomi i vindkraften.

Samebyn med på noterna
I ett tidigt skede blev också Malå sameby inblandad i projektet. En vindkraftpark riskerar att skapa störningar för rennäringen. Eventuell ersättning för det diskuterar samebyn direkt med projektören Skellefteå Kraft. Men samebyn har också fått erbjudande om att bli delaktig i vindkraftverket. Något som underlättat hela processen.
- Naturligtvis. Vi står ju på samma plattform och pratar, säger Jan Rannerud, ordförande i Malå sameby.

Hos Skellefteå Kraft har man haft stor nytta av att hela bygden varit inblandad från början.
- För vår del har det här underlättat oerhört. Vi hade tidigt ett samförstånd med de här byarna som ju är berörda i hög grad av vindkraftparken, säger Anders Järvelä på Skellefteå Kraft.
- Vi har snabbt och smidigt fått hjälp av byarna på olika sätt.

Vanlig modell
Även vid ett annat av bolagets projekt i Arjeplog har man använt en liknande lösning och Anders Järvelä tror att det kan bli en vanlig modell för att få en smidig vindkraftutbyggnad.
En sak som förenklar processen i Springliden är att det bara finns en enda markägare - Sveaskog.

Skellefteå Kraft och Sveaskog har förhandlat klart om markanvändning och föreningen behöver själva inte göra några förhandlingar med markägaren.
- Jag är glad att vi slapp diskussioner med markägare för jag har märkt att det kan vara ganska jobbigt, säger Roland Lundkvist och syftar på andra projekt med många olika markägare inblandade.

Snabbare utbyggnad
Han tror att utbyggnaden av vindkraft i Sverige skulle gå snabbare med den här modellen. När folk i närheten av vindkraftparker kan tjäna pengar blir motståndet mindre och sannolikhetet för en snabb process högre.
- Min tanke och ambition är att det i alla vindkraftparker skulle finnas ett kraftverk som var tillgängligt för andelsföreningar. Det tror jag skulle gynna bygden.

Hans Dahlgren

Läs mer i tidningen ATL

Trots regeringens ändring av den svenska kärnkraftspolitiken kommer SCA och Holmen att fullfölja sina satsningar på vindkraft.

Oppositionen med miljöpartiet i spetsen hävdade direkt att alliansens överenskommelse om kärnkraften är ett hot mot de aviserade vindkraftsatsningarna.
Men det är fel. Enligt både branschorganisationen Svensk Vindenergi och några av de som ska satsa miljarder på vindkraften, kommer beslutet inte att påverka planerna.

- Att vi ser kärnkraft som ett möjligt alternativ i framtiden ändrar ingenting, säger Holmens vd Magnus Hall till Dagens Industri.

Även SCA säger till DI att planerna på deras storsatsning tillsammans med norska Statkraft ligger kvar.

Läs mer i tidningen ATL

Enligt den nationella vindkartering som gjordes 2007 har Gävle kommun goda vindlägen och Energimyndigheten beslutade om 9 riksintresseområden för vindkraft inom kommunen. Men trots de utmärkta förutsättningarna har Gävle i dag väldigt få verk, ett i hamnen och ett litet på Polhemsskolans tak.

Men kommunen har anledning att tro att det blir fler i framtiden.

- Folk har ringt och frågat och Gävle Energi har sitt dotterbolag för vindkraft, så vi vill vara på tå eftersom vi har så bra förutsättningar i de här trakterna, säger Göran Berfenstam.

Man har därför tagit fram till ett policydokument som är tänkt att ligga till grund för bedömning av ansökningar. Det innehåller riktlinjer för att förenkla framtida bygglovsprocesser.

Här är några av de övergripande riktlinjerna:

¤ Etableringar av vindkraftverk bör prioriteras i områden som redan är bullriga, till exempel utmed större vägar eller järnvägar.

¤ Planering av vindkraftverk bör göras så att inte natur- eller kulturmiljövärden påtagligt skadas.

¤ Kommunen förordar grupper av vindkraftverk, men inte närmare än 500 meter från bostäder.

¤ Detaljplaner behöver bara göras om det finns motstående intressen för hur marken ska användas.

¤ Mycket små vindkraftverk kan uppföras utan bygglov.

Politikerna ska ta ställning till policydokumentet innan det kan börja gälla. Lämpliga vindkraftområden ska även pekas ut i den kommande översiktsplanen för Gävle kommun.

Läs mer i Arbetarbladet

På torsdagen kom beskedet från alliansregeringen om att den var överens i energifrågan och kärnkraften. Det är delade meningar inom Gävleborgscentern efter Centerns besked att gå med på upprustning av kärnkraftverken.
- Mitt motstånd mot kärnkraften är obrutet. Det känns smärtsamt men jag tror att det inte blir fråga om så mycket kärnkraftbygge med tanke på den dåliga lönsamheten, säger riksdagsledamoten Sven Bergström Forsa (C)