Äntligen! Nu kan ni höra landsbygdens hjälte på radion.
Varje tisdag kl. 08.15 på Radio Gävleborg kan ni höra vår favorit-lantis Dyng-Bengt kåsera om aktuella händelser.
Så slå på radion på tisdag och ni kommer att få höra ett och annat sanningens ord - utan bedövning!


Länk till Charlotta & Larry i programmet Morronen i SR Gävleborg

Länk till programmet med Dyng-Bengt den 31 mars 2009.
Det börjar 23,20 minuter in i programmet så håll i peruken och lyssna...

08.00 - 08.30 tisdag 31 mar 2009

Jag är en livsnjutare vars stora nöje är att röra mig utanför 70 gränsen med Se-Pe lådan och träffa folk och har som måtto att inte dö jättenyfiken, bara nyfiken. Jag är mellan 40 och 50 men fyller alltid nitton och tycker om flickor som sjutton om någon frågar.

Bor på en gård med 23 hektar gräsmatta någonstans i Ödmårdens finnskog där Hälsingland och Gästrikland möts. Det finnes hästar, katter och hund på gården samt vilda djur som kommer och går.

Jag pratar som Camilla Läckberg skriver, som Nicke Nyfiken alltså, (enligt dom fina författarna) och ibland har jag otur när jag tänker och får då feber i ansiktet.

Försöker säga ett och annat sanningens ord om landsbygden samt samhället i stort med humor och utan bedövning.

Lyssna på Dyng-Bengts rapporter

Kön slingrade sig lång när Kalvsviks lanthandel hade nypremiär på fredagen.
- Fortsätter det så här kommer det gå bra, säger Marianne Rejdvik, en av två anställda.

Läs mer i Smålandsposten

20-25 mackar i länet kan vara hotade av nedläggning de närmsta tre fyra åren.
- Enskilda orter riskerar att bli helt utan mack, säger Jonas Lööf, som undersökt läget för bensinstationerna i Kronoberg.

Läs mer i Smålandsposten

Just nu genomför Milkobönder i södra Hälsingland en slags protestaktion med anledning av att Coop ska ha Arla som huvudleverantör av mejeriprodukter.

Milkomedlemmar i södra Hälsingland genomförde på fredagen en protestaktion mot Coop, uppger Sveriges Radio Gävleborg.

Skälet till protesterna är Coops avtal med Arla Foods som gör mejerijätten till huvudleverantör.
Medan Konsum Gävleborg meddelat att de kommer att behålla varor från Gefleortens i butikerna i Gästrikland är det ännu inte klart hur det blir i Hälsingland.

Lär mer i tidningen ATL

Tidigare har kommunen varit med och stöttat Landsbygdshandelns främjandes kompetens- och utvecklingsprogram Affär på landet. Efter det kom projektet Tillgänglighet och samverkan i Gävleborgs län, som båda fick 20 000 kronor per år i bidrag från Ovanåkers kommun just för Voxna livs och Viksjöfors handel.

Läs mer på Hela Hälsingland.se

- I sommar öppnar macken i Stocka, det lovar vi, säger Stocka byaråds ekonomiska förenings interimsstyrelse.

På torsdagen fick Stockaborna ett glatt besked från länsstyrelsen: Stocka byaråds ekonomiska förening har fått 245 000 kronor i investeringsstöd till satsningen på en kooperativt ägd mack som ska ligga bredvid mataffären Kajutan.

Läs mer på Hela Hälsingland.se

Antalet mjölkbönder i Hudiksvalls, Nordanstigs och Ljusdals kommuner blir allt färre. I dag räknar man in 89 i leden, för tiotalet år sedan var man närmare 240.

Läs mer på Hela Hälsingland.se

Då är det meningen att Rengsjöborna ska få säga sitt om hur de vill ha det i framtiden. De ska diskutera sig fram till en vision eller ett framtida mål om hur man ska forma sitt samhälle. Men eftersom det är svårt att locka människor till sådana här möten numera och att få dem att engagera sig i de egna frågorna så lockar arrangören med ett spännande lotteri. Det blir också andra överraskningar.

Mer om det som händer i Rengsjö kan du läsa på Rengsjö Framtids hemsida http://www.rengsjo.se

Läs mer om EU:s strukturfonder i informationsbladet

"Landsbygdsutveckling och EU-program"

Strukturfondsarbetet i Sverige finansieras av de två strukturfonderna:
Europeiska regionala utvecklingsfonden (ERUF) och Europeiska socialfonden (ESF)

Regional konkurrenskraft och sysselsättning
Sveriges arbete med målet Regional konkurrenskraft och sysselsättning har delats upp på ett nationellt och åtta regionala strukturfondsprogram. De åtta regionala strukturfondsprogrammen arbetar med de prioriterade insatsområdena innovation och förnyelse samt tillgänglighet. Prioriteringar och åtgärder anpassas till de olika regionernas förutsättningar. För de glest befolkade områdena i norra Sverige och de tre storstadsområdena tas särskild hänsyn. Nutek (Tillväxtverket, efter den 1 april) är förvaltande myndighet för de regionala strukturfondsprogrammen och de finansieras av Europeiska regionala utvecklingsfonden. Det nationella strukturfondsprogrammet arbetar med det prioriterade insatsområdet kompetensförsörjning och ökat arbetskraftsutbud. Det finansieras av socialfonden och förvaltas av det Svenska ESF-rådet.

Territoriellt samarbete (InterReg IV)
De territoriella samarbetsprogrammen är regionala samarbeten i olika former. Syftet med territoriella samarbeten är att skapa gynsamma förutsättningar för ökad sysselsättning och konkurrenskraft i regioner. Det finns tre olika sorters samarbeten; gränsöverskridande program, transnationella program samt interregionala program. 

Vill du veta mer?Social fonden
Svenska ESF-rådet: http://www.esf.se/

Regionalfonden och europeiskt territoriellt samarbete:
http://www.nutek.se/

Läs mer på Hela Sverige Ska Leva

Ett syfte med landsbygdsprogrammet är att olika aktörer på landsbygden ska samarbeta mera för att driva på utvecklingen i just deras hembygd. Därför har nu Leader gått från att vara ett eget program till att användas som en metod för att uppnå målen med landsbygdsprogrammet. Målsättningarna för Leader är därför samma som för landsbygdsprogrammet i stort. Det vill säga att främja en ekonomiskt, ekologiskt och socialt hållbar utveckling av landsbygden. Cirka sex procent av hela budgeten för landsbygdsprogrammet skall genomföras med Leadermetoden.

Kontaktuppgifter Leaderkontoren

http://www.landsbygdsnatverket.se/

http://www.sjv.se/

Läs mer på Hela Sverige Ska Leva

Nya möjligheter att utveckla landsbygden!

Med EU:s nya budgetperiod, 2007-2013, sammanfaller lanseringen av en rad fleråriga program. Genom programmen finns många möjligheter att arbeta med utveckling av den svenska landsbygden.

Programmen syftar till att stödja arbetet för hållbar utveckling och tillväxt i hela Europa. Inför denna period har EU tryckt extra på insatser som ska bidra till att öka Europas globala konkurrenskraft genom entreprenörskap och innovationer som skapar tillväxt och sysselsättning. Programmen är omfattande i såväl budget som omfång, allt från restaurering av fågelreservat till forskning inom rymdteknik kan få stöd. Nedan kan du läsa mer om landsbygdsprogrammet som är viktigt att känna till för dig som vill vara med och utveckla den svenska landsbygden.

Landsbygdsprogrammet
Landsbygdsprogrammet vänder sig till alla som vill ägna sig åt landsbygdsutveckling eller näringsverksamhet på landsbygden. För ideella föreningar finns goda möjligheter att genom landsbygdprogrammet förverkliga sina idéer.

Landsbygdsutvecklingen spelar en allt större roll i arbetet med att hjälpa landsbygdsområden att möta nya ekonomiska, sociala och ekologiska utmaningar. I Sverige finns sedan 2007 landsbygdsprogrammet antaget. Programmet ska främja tillväxt, konkurrenskraft, företagande och sysselsättning, och har dessutom höga ambitioner för miljön. Lokalt engagemang i landsbygdens utveckling ska också uppmuntras. Allt detta ska återspeglas i de stödformer som ingår i programmet. Programmet har en budget på drygt 35 miljarder kronor totalt för programperioden eller cirka fem miljarder per år. Programmet finansieras ungefär till hälften av EU. Sverige har valt att satsa mest på olika miljöersättningar - 75 procent av den totala budgeten för landsbygdsprogrammet går till sådana åtgärder. Återstående 25 procent ska användas för att gynna företagande, konkurrenskraft, diversifiering och livskvalitet på landsbygden. Ett syfte med landsbygdsprogrammet är att olika aktörer på landsbygden ska samarbeta mera för att driva på utvecklingen i just deras hembygd. Därför finns Leadermetoden. Leader är alltså inte en egen stödform, utan ett sätt att tillämpa en del av stöden i landsbygdsprogrammet.

Priset på gödsel etc steg kraftigt men avräkningspriserna har sjunkit. Samtidigt har priset till konsument stigit.

Prisutveckling på jordbrukets produktionsmedel
Priserna på jordbrukets produktionsmedel steg enligt med i genomsnitt 5,3 % mellan januari 2008 och januari 2009. Priserna för Gödnings- och jordförbättringsmedel har ökat mest (39,1 %). Priserna för Växtskydds- och bekämpningsmedel har också ökat (21,3 %) medan priserna för Djurfoder har minskat (-5,7 %).

Utveckling av avräkningspriser
Avräkningspriserna på jordbruksprodukter minskade enligt med i genomsnitt 10,7 % mellan januari 2008 och januari 2009. Nedgången beror bland annat på att spannmålspriserna har minskat med 38,1 % och mjölkpriset med 20,9 %.

Priserna på vegetabilieprodukter minskade i genomsnitt med 14,4 % och priserna på animalieprodukter med 7,8 % mellan januari 2008 och januari 2009.

Prisutveckling i senare led
PPI-J ökade med 2,0 % mellan januari 2008 och januari 2009. Vegetabilier, Ägg och Köttprodukter bidrog kraftigast till detta. För dessa var ökningen 0,8, 8,2 resp. 6,8 %.

KPI-J ökade med 5,3 % mellan januari 2008 och januari 2009. Priserna på Potatis (10,0 %), Nötkött (12,0 %) och Annat kött (9,7 %) har stigit mest.

Jämförelse med den allmänna prisutvecklingen
Den allmänna utvecklingen av konsumentpriserna under samma period, mätt med KPI, har stigit med 0,9 %.

Källa: Jordbruksverket

Läs artikeln på Land Lantbruk

"Vi vill ha ett konkurrenskraftigt svenskt jordbruk som kan verka på en internationell marknad och har därför arbetat intensivt för att sänka regelbördan för jordbruket."

Under 2007 minskade den administrativa bördan för jordbrukare med fem procent. Från den 1 januari försvann kravet på skogs- och miljöredovisning, en regel som kostade skogsägarna drygt en kvarts miljard. Små och medelstora företag har fått större möjligheter att delta i offentlig upphandling. På mitt område minskar administrationen genom att över 1000 tillståndspliktiga verksamheter görs anmälningspliktiga.

Konkurrenskraftspaket
Förra hösten lade regeringen fram ett konkurrenskraftspaket för jordbruket värt 235 miljoner kronor. En mängd avgifter har avskaffats, såsom avgift för djurskyddskontroll, avgift för kontroll av BSE och så kallad förprövningsavgift för djurstallar. Från och med den 1 januari är arbetsgivaravgiften sänkt med 1 procent, vilket också ger sänkt egenavgift för dem som inte har några anställda.

De gröna näringarna har en speciell situation och konkurrenssituationen är hård. Därför har jag förståelse för de reaktioner som förslagen i regeringens energi- och klimatproposition mött. De ekonomiska styrmedel vi vill använda är en del av ett större arbete. Sverige har nu slagit fast en konkret väg bort från beroendet av fossila
bränslen. Steg för steg kommer det inom alla näringar och områden att bli dyrare att använda energi som orsakar klimatutsläpp och billigare att använda miljövänliga alternativ.

Energiomställningen kan inte senareläggas
Energiomställningen kommer att göras över hela världen och blir inte mindre kostsam om den senareläggs. Med den insikten har LRF tagit ledarskapet för de gröna näringarna i Sverige och Europa med att anta en handlingsplan för klimatet.
Det redan exporterade projektet Greppa näringen har utvecklats till att även omfatta klimatförbättrande åtgärder i lantbruket. Därmed har LRF agerat för att svenska bönder om några år kan tjäna pengar på att exportera sitt kunnande och sin teknik till de länder främst i EU som skjutit omställningen framför sig.
De gröna näringarna har en stor möjlighet i klimatutmaningen.

Jord- och skogsbruket har redan medverkat till Sveriges höga andel av förnybar energiproduktion genom framsynta investeringar i energigrödor och inom skogsbruket. Med energi- och klimatpropositionen läggs en grund för en fortsatt expansion av detta. Propositionen innehåller också åtgärder värda 253 miljoner kronor som kommer de gröna näringarna till del när de hjälper till att ställa om mot ett mer klimatvänligt samhälle.

Dialog för att finna lösningar
I klimatpropositionen framgår att framtida skattehöjningar på energi- och miljöområdena för företag och hushåll ska balanseras av motsvarande skattelättnader. Vi har kontinuerlig dialog med företrädare för lantbruket och andra aktörer för att förbättra marknadsvillkoren och finna lösningar som träffar rätt både för klimatet och för tillväxten. Konkurrenskraften bygger då på andra, mindre klimatpåverkande faktorer än vad bibehållandet av skattesubventioner på fossila bränslen för med sig.

Källa: Andreas Carlgren/Regeringen

Läs artikeln på Land Lantbruk

Efterfrågan på rättvisemärkta varor ökar. Försäljningen ökade med 75 procent under 2008 jämfört med föregående år.

Förklaringen till försäljningsuppgången är ett ökat utbud och bättre spridning av produkterna i handeln. Fler konsumenter väljer rättvisemärkt och kommuner och handel väljer att ta etisk hänsyn vid upphandling.

Rättvisemärkt kaffe utgjorde i slutet av 2008 3,4 procent av den totala försäljningen av kaffe i butiksledet. Andra stora produktgrupper är bananer, socker, honung och te. Rättvisemärkt kakao och chokladprodukter stod för den enskilt största försäljningsökningen.

Läs mer i tidningen ATL

Svenskt Näringsliv: Landsbygden i tillväxttoppen

Vilhelmina, Arjeplog, Älvdalen, Krokom, Skinnskatteberg, Borlänge och Malå på topp-10 listan för flest nya företag.

Så här ser listan ut:

Län, kommun, tillväxt(%), ökning i antal företag
VÄSTERBOTTENS VILHELMINA 4,2%, 26
STOCKHOLMS UPPLANDS-BRO 4,0%, 72
SÖDERMANLANDS OXELÖSUND 3,5%, 16
NORRBOTTENS ARJEPLOG 3,3%, 11
DALARNAS ÄLVDALEN 3,0%, 18
JÄMTLANDS KROKOM 3,0%, 49
STOCKHOLMS SALEM 2,9%, 36
VÄSTMANLANDS SKINNSKATTEBERG 2,9%, 12
DALARNAS BORLÄNGE 2,9%, 79
VÄSTERBOTTENS MALÅ 2,8%, 8

Källa: di.se

Läs artikeln i Land Lantbruk

Äntligen! Nu kan ni höra landsbygdens hjälte på radion.
Varje tisdag kl. 08.15 på Radio Gävleborg kan ni höra vår favorit-lantis Dyng-Bengt kåsera om aktuella händelser.
Så slå på radion på tisdag och ni kommer att få höra ett och annat sanningens ord - utan bedövning!


Länk till Charlotta & Larry i programmet Morronen i SR Gävleborg

Länk till programmet med Dyng-Bengt den 24 mars 2009.
Det börjar 23,56 minuter in i programmet så håll i peruken och lyssna...

08.00 - 08.30 tisdag 24 mar 2009

Låt inte Sverige tappa täten inom förnybara drivmedel

- Många av förslagen i regeringens klimatproposition och energiproposition är otillräckliga.

Följden blir att Sverige nu förlorar täten inom förnybara drivmedel, säger Joakim Säll, affärsområdeschef Lantmännen Energi.

På tisdagen la den svenska regeringen fram en klimatproposition och en energiproposition under det gemensamma namnet "En sammanhållen klimat- och energipolitik". Där föreslås att andelen förnybar energi ska vara minst 50 procent år 2020.
- Regeringens målsättning ligger bara en procentenhet över EU:s krav och är alldeles för låg med tanke på potentialen från bioenergi och vind samt behovet av att fasa ut den fossila energin, säger Joakim Säll.

För låga mål
Enligt energipropositionen ska andelen förnybar energi i transportsektorn vara minst 10 procent år 2020. Till år 2030 finns en ambition om att fordonsflottan bör vara oberoende av fossila bränslen.
- Det är anmärkningsvärt att regeringen nöjer sig med EU:s obligatoriska mål på 10 procent. Ambitionen om en helt fossilfri fordonspark 2030 blir knappast trovärdig om man inte siktar mot minst 20 procent förnybara drivmedel år 2020, säger Joakim Säll.

Högre andel etanol
Redan i dag innehåller all bensin i Sverige 5 procent etanol. EU har gett klartecken till 10 procents etanolinblandning och i exempelvis Frankrike genomförs detta nu i april.
- Det borde vara lätt att fatta ett sådant klimatpositivt beslut även i Sverige. Därför välkomnar vi regeringens uttalade ambition att snabbt genomföra de möjligheter som ges i EU:s nya bränsledirektiv, säger Joakim Säll.

- Vi har sagt det förr och säger det igen: För att svenska företag ska våga satsa på utveckling och investering inom förnybar energi, behöver vi tydligare signaler från regeringen om att våra tjänster är efterfrågade och har förutsättningar att bli lönsamma. En sådan signal vore ett beslut om ökad låginblandning i bensin och diesel senast vid årsskiftet, säger Joakim Säll.

Källa: Lantmännen

Läs artikeln i Land Lantbruk

Siemens introducerar en variant av sina 2,3 MW vindkraftverk som är avsedda speciellt för platser med svag vind.

Den nya serien heter SWT-2,3-101, och är en ny version av den 2,3 MW-turbin som Siemens har installerat både till havs och på land i mängder av vindkraftparker, bland andra Lillgrund utanför Malmö.

Källa: Ny Teknik

Läs artikeln i Land Lantbruk

Tio felaktigheter om förnybar energi

Engelska The Guardian avlivar ett antal av de största myterna om förnyelsebara energikällor.

1. Solceller är för dyra
Nästa generations solpaneler blir mycket tunnare, tillgodogör sig mycket mer energi och kostar bara en bråkdel av dagens.

2. Vindkraften är alltför opålitlig
Spanien fick mer än 40 procent av sin energi från vindkraft under vissa perioder förra året. I delar av Tyskland får man mer el från vindkraftverk än man gör slut på. Skottland kan lätt förse Storbritannien med 10-15 procent av nödvändig el till priser som matchar dagens kol- och oljepriser.

3. Våg- och tidvattenenergi har ingen framtid
Under 2008 sjösattes det första storskaliga vågkraftsprojektet Pelamis 5 km utanför Portugals kust samtidigt som ett tidvattenkraftverk på Nordirland kopplades upp mot elnätet i Storbritannien.

4. Kärnkraft är billigast av koldioxidneutrala energikällor
Förseningarna och fördyringarna för den nya reaktorn i Olkiluoto i Finland är det tydligaste exemplet på de höga och oförutsägbara kostnaderna för att bygga kärnkraftverk. Reaktorn skulle vara klar för start 2008 men kommer igång tidigaste 2012. Den första kostnadsberäkningen var på 3 miljarder euro. Nu lutar det åt 6 miljarder euro.

5. Elbilar är långsamma och fula
Bilindustrin är nu mycket nära att göra elbilar som kan matcha vanliga bilar i komfort och prestanda.

6. Biobränsle förstör miljön
Om bara några år kommer vi att kunna producera fordonsbränsle från jordbruks- och skogsbruksavfall, men bränsle producerat av livsmedel var ingen bra idé.

7. Klimatförändringen tvingar fram biodynamiskt jordbruk
Biodynamiskt jordbruk avkastar bara hälften av fossilberoende jordbruk. Om inte den siffran kan förändras är slutsatsen given - världen kan inte föda sin befolkning och samtidigt producera stora mängder cellulosa för biobränsle.

8. Koldioxidsnåla hushåll ett måste
Hus och hushåll står för hälften av världens koldioxidutsläpp. Men att bara göra nya byggnader koldioxidfria löser inte problemet. Man måste, som i Tyskland, stimulera fram eko-renovering av äldre hus för att få någon effekt.

9. De effektivaste kraftanläggningarna är stora
Nya typer av små, hushållsnära gaskraftverk som ger hälften el och hälften värme, är på väg ned mot samma effektivitet som stora kraftverksgeneratorer.

10. High-tech löser klimatproblemen
Det kan vara billigare och mer effektivt att söka andra lösningar än att till exempel bygga kärnkraftverk.

Källa: Ny Teknik/The Guardian

Läs artikeln på Lant Lantbruk

Vägverket stoppar biogastraktorer

"Det är ingen fråga vi har prövat än".

Redan innan dieselskatten chockhöjdes drömde lantbrukarna om
biogas som traktorbränsle. Drömmar som krossas av att Vägverket
och Transportstyrelsen saknar planer på att ändra sina utsläppsregler.
- Tekniskt sett är det lätt att konvertera en traktor till dual-fuel- eller biogasdrift. Men ur byråkratisk synvinkel är det svårare. Så sammanfattar Kjell Christensen på Biogas Syd AB, som har byggt den i dag enda svenska biogas-traktorn, sina
diskussioner med Vägverket. Svenska sopbilar och bussar går redan på biogas. Men Vägverket skulle i dag inte godkänna en biogasdriven traktor. Orsaken: den nuvarande utsläppsförordningen för mobila traktorer, förklarar myndighetens fordonsenhetschef Ingela Sundin.
- Att ändra på förordningen finns inte på vår dagordning, inte heller hos Transportsstyrelsen. Möjligen kan vi tillskriva ett undantag, som för etanoldrivna personbilar. Men det är ingen
fråga vi har prövat än.

Hänger inte bara på utsläppen
Kjell Christensen anser att en biogasanläggning är det bästa sättet att minska lantbrukets miljöpåverkan.
- Det finns positivt inställda traktortillverkare och tekniken är klar, det är bara en tidsfråga innan den kan omsättas
brett i praktiken med exempelvis mobila mackar. Och att köra traktorn på gårdsproducerad biogas, och minska motorns miljöpåverkan upp till 180 procent, borde vara oslagbart.
Trots sådana miljövinster vill Vägverket inte skynda på en lagändring.
- Ska man införa ny teknik måste man väga in mycket mer än bara utsläppen, säger Ingela Sundin. Det tar tid.

Läs hela artikeln i tidningen Land Lantbruk

Exportbidrag för mjölk: LRF och Svensk Mjölk oeniga

Den europeiska mjölkmarknaden befinner sig i kris och de flesta EU-länder ställer sig bakom höjda exportbidrag. I Sverige råder delade meningar om stödet.

Ann-Marie Dahlén som är vd på branschföreningen Svensk mjölk, anser att exportstöd är berättigat i dessa tuffa tider, men hon vill inte att det utökas.
Inte heller jordbruksministern, Eskil Erlandsson, vill utöka stödet. Jordbruksministern har stöd av Danmark, Storbritannien, Nederländerna och EU-kommissionen.
Lars-Göran pettersson som är förbundsordförande i LRF ställer sig kritisk till inställningen.
- I och med att det finns ett regelsystem som ger möjlighet att kunna ge exportbidrag och att många europeiska länder tycker att det är värdefullt, anser vi att man kan ge detta en period om det underlättar situationen något, säger han till tidningen.

Källa: di

Läs artikeln på Land Lantbruk

Göteborgs stift har skrivit avtal med flera energibolag som letar plats för vindkraftverk.

Stiftet äger totalt 31 000 hektar skog och enligt en uppskattning skulle omkring 60 vindkraftverk kunna buggas på stiftets mark, skriver Borås Tidning.

Så som det är tänkt ska stiftet arrendera ut marken och de enskilda församlingarna ska ha möjlighet att bli andelsägare i vindkraftsparkerna.

Nu ska vindmätningar göras för att hitta de bäst lämpade områdena för vindkraft.

Läs artikeln på tidningen ATL

Vindin AB har tecknat avtal med Vestas om leverans och uppförande av fem vindkraftverk hos Stora Enso, skriver TT.

Elen ska användas vid Stora Ensos anläggning i Skutskär,
Enligt ett pressmeddelande räknar man med att de fem vindkraftverken kan vara i full drift i oktober. Projektet är det första i en rad planerade vindkraftsprojekt som drivs av Vindin.

Läs mer i tidningen ATL

Länsstyrelsen har beviljat två lantbrukare i länet företagsstöd på tillsammans 1 100 000 kr för investeringar i mjölkproduktion. Sammanlagt investerar de två lantbrukarna ca 4 milj. kr på om- och till byggnader av stallbyggnader. Satsningarna innebär att sammanlagt 110 fjällkor kan bidra till ökad ekologisk mjölkproduktion. Fjällkon är en hotad lantras i Sverige.

Länsstyrelsens företagsstöd används för att slå vakt om länets variationsrika natur- och kulturlandskap. Detta kräver livskraftiga lantbruk och permanent boende på landsbygden. Dessutom behövs diversifiering av jordbruket och nya företagsetableringar. Ekologisk produktion är en viktig del i denna utveckling.

Urban Delestig i Sunnanås utanför Ljusdal  bygger en ny ligghall med plats för 60 fjällkor för att producera ekologisk mjölk. Målsättningen är att kunna fortsätta bedriva fäboddrift genom en omläggning till ekologisk produktion. Han ökar samtidigt produktionen med 15 kor. Han tror på en ökad lönsamheten för ekologiska producenter i framtiden.

Thomas Lundholm och Linda Nordlund i Brottan utanför Gnarp är en investerande fjällkobönder vars målsättning är att producera mjölk med en god arbets- och djurmiljö. Thomas motiverar investeringarna med att de minskar arbetstiden betydligt och samtidigt ökar produktionen med 15 kor. De har ett stort intresse för att hålla betesdjur som främjar en biologisk mångfald och återskapar ett levande beteslandskap.

Kontaktpersoner:
Klas Fredriksson, tel. 026-17 11 59
Erik Holmestig, tel. 026-17 11 26

TT

Bröllopet kommer att ske i Storkyrkan i Stockholm.
Hovet påpekar att redan före kronprinsessan Victoria har många andra inom Bernadottesläkten gjort den 19 juni till en minnesrik dag.
Också nuvarande kung Carl XVI Gustaf gifte sig med den blivande drottning Silvia den 19 juni, 1976. Kronprins Oskar, senare kung Oscar I, gifte sig med Josefina av Leuchtenberg den 19 juni, 1823. Kronprins Karl, senare kung Karl XV, gifte sig med Lovisa av Nederländerna den 19 juni, 1850.
En annan som valt samma datum är prins Oscar, blivande kung Oscar II. Han kom med sin brud Sofia av Nassau till Sverige den 19 juni 1857, efter att tidigare samma år ha gift sig i Tyskland.(TT)

Forskningen är resultat av några svenska skogsforskares semester i Sydafrika, bland dem Bertil Andersson från Jädraås.- Där diskuterade vi att söka pengar till ett projekt, och Australien nappade.
Skogsmästaren Bertil Andersson var före sin pension platschef på lantbruksuniversitetets försökspark i Jädraås, innan SLU sålde och lämnade anläggningen.

Läs mer i Arbetarbladet

Stefan och Christina framhåller vildmarkens spännande mystik och har gjort sin rörelse med restaurang och konferensanläggning till precis den exotiska lockelse som fascinerar såväl konferensgäster som turister.

Skogen har på sitt sätt blivit deras näring.

- Vi i Norrland är fortfarande dåliga på att nyttja skogen och vildmarken som en turistisk resurs, trots att den står till vårt förfogande alldeles gratis, säger Stefan Kareliusson.

Hamra Vildmarkscenter är en av få anläggningar i landet, som ändå försöker att göra affär av skogen, dess tystnad och spänning.

Läs mer på Hela Hälsingland.se

- Med lite marknadsföring går det att göra mer på turismområdet av den här helgen så att fler i bygden kan tjäna på den, säger Janne Fack i ledningen för Skästra marknad.

En stor attraktion är det maffiga forbondetåg som brukar anlända till Skästra marknad under lördagen. I år kom hela 28 ekipage.

Läs mer på Hela Häslsingland.se

I affären, som tidigare drev OKQ8-macken, finns en lista där intresserade har tecknat sina namn. De som skrivit på är beredda att betala 500 kronor för att få en station för bensin och diesel uppställd vid affären.

Jeanethe Backlund är affärsinnehavare och hon berättar att intresset är stort.

- Vissa är beredda att gå in med mer pengar om det behövs, särskilt bönder och egna företagare visar intresse. De flesta är positiva och vill bidra till en mack, men det finns andra som tycker att det är bra med service, men bara så länge det är gratis.

Läs mer på Hela Häslingland.se

Under våren har det hållits medborgardialoger runt om i kommunen om lokalförsörjningen för för- och grundskolorna i framtiden. I kommunen som helhet finns för stora skollokaler i förhållande till antalet elever - samtidigt som det behövs fler förskoleplatser i centrala Bollnäs.

- Vi föreslår en renovering av Växsjö skola snarast, helst med start till sommaren, säger Jan Lahenkorva. Det är inte aktuellt med modulbyggnader där.

Läs mer på Hela Hälsingland.se

Debatten började med att varje partirepresentant fick presentera sina sakfrågor och den politik partiet står för. Representanter från de sju riksdagspartierna gjorde sitt bästa för att övertyga Nytorpseleverna att rösta på just dem.

Efter en inledande introduktion från respektive parti var det sedan dags för elevernas egna frågor.

Debatten kom att handla mycket om frågor kring miljön, energipolitik och vargens vara eller icke vara. Det sistnämnda väckte stort engagemang hos både politiker och elever.

Läs mer på Hela Hälsingland.se

Här finns allt man behöver, utbrister Karin Wiger och Magnus Lund, två optimistiska företagare som tror på Arbrå och Vallstas framtid.

Sedan räknar de upp skola, affär, bank och doktor - men lägger till brasklappen "än så länge".

Den 8:e januari bildades föreningen Arbrå/Vallsta företagare. Initiativtagare var Magnus Lund, själv innehavare av Aftek Te & Kryddor AB.

- Och den tanken har jag haft länge, innan nedläggningar och varsel.

- Vi vill att folk ska upptäcka att det är roligt att komma hit och handla. Arbrå är en rolig, trevlig och vacker plats. Arbrå dör inte bara för att Sandvik lägger ner.

Men det gäller att vara kreativ. Tänka i nya banor.

- Det finns 211 registrerade företagare i Arbrå, alla inräknade, 203 i Vallsta, säger Karin Wiger, sekreterare i föreningen.

Läs mer i Hela Hälsingland.se

På sikt kommer gårdens besättning räknas ihop till 1 000 getter. Gården ska producera getmjölk och getyoghurt.

- Det här är något som jag har brunnit för länge, säger Wilhelm Tottie som är satsningens idémakare. Från början tänkte jag producera getost som alla andra, säger han och berättar hur han träffade invandrare från Medelhavsländerna som inte tål komjölken, utan vill ha drickmjölk och yoghurt från getter.

Projektet står på tre ben. Ett mejeri, en getgård och längre fram ska gården kompletteras med ankor.

Läs mer på Hela Hälsingland.se

Protestaktionen genomförs i hela Milkoområdet, vilket betyder att bönder kommer att stå vid entréerna till Konsumbutiker inte bara på olika platser i Hälsingland utan också i Borlänge, Östersund, Sundsvall och Karlstad.

I södra Hälsingland kommer utposterade bönder att finnas vid Konsumbutikerna i Bollnäs, Kilafors, Edsbyn och Söderhamn.

- Vi ska dela ut produkter och broschyrer och för barnens skull tar vi till vissa butiker med oss kalvar. Bonde söker konsument, blir parollen, säger Thomas Backan, mjölkbonde i Rengsjö.

Budskapet som ska spridas är hur viktigt Milkobönderna anser att det är med bland annat arbetstillfällen, närproducerat och öppna landskap.

Läs mer på Hela Hälsingland.se

- Det är ett kurspaket som handlar om både planering och projektering, säger Stefan Ivanell, doktor i mekanik och ämnesansvarig på Högskolan på Gotland.

Vindkraftsutbildningen är 60 poäng och läses på distans via CFL. Utbildningen innehåller också studiebesök hos olika företag i branschen. När man är färdig kan man till exempel arbeta med projekteringsföretag eller åt en kommun.

Ingemar Olofsson, planeringschef på kommunen, är nöjd över samarbetet. Han tycker att forskningsanknytningen är bland det viktigaste i kommunens vindkraftsutvecklingsprojekt. Han tror att utbildningen på CFL är första steget mot att knyta vindkraftsforskning till Söderhamn.

- Om man lokalt har kompetens är det väldigt värdefullt, säger han.

Han ser ett stort behov av vindkraftskompetens, både hos kommunala energibolaget Samkraft vind och på den egna planeringsavdelningen.

- Vi behöver spetskompetenser. Därför menar jag att utbildning är en nyckelfråga, säger Ingemar Olofsson.

Läs mer på Hela Häslsingland.se

I början av februari i år gick Föreningen Växhuset i Mobodarne i konkurs på föreningsstyrelsens egen begäran. Orsaken var att nedgången för kurser och konferenser på ekocentrum i Mobodarne skapat en ekonomiskt ohållbar situation.

Läs mer på Hela Häslsingland.se

läs mer i arbetarbladet

Styrelsen för Almi Invest Norra Mellansverige AB hade sitt första möte för några dagar sedan.

Bolaget har 110 miljoner kronor till förfogande och kan gå in med ägarkapital i företag med upp till 249 anställda.

Går in som ägare

Almi har stått för en fjärdedel av kapitalet, en fjärdedel kommer från regionförbunden i Gävleborg och Dalarna och resten tas från EU:s strukturfonder.

Det är ett av flera liknande bolag som nu bildas runtom i landet.

Per-Olof Svensson tror att riskkapitalbolaget kan börja verka på allvar framåt sommaren. Meningen är att bolaget ska kunna gå in som ägare under fem till sju år, medan ett företag byggs upp.

Till skillnad från de större riskkapitalbolagen så är det inte största möjliga vinst som gäller.

- Vi ska hjälpa småföretag att komma över expansionsfasen. Det handlar inte om vinstmaximering utan att skapa bestående sysselsättning, säger Per-Olof Svensson som dock hoppas att bolaget får tillbaka insatserna med ränta så att man kan gå in i nya projekt.

Gävle För många har mat blivit något som ska vara snabbt, enkelt och billigt. Men motståndsrörelsen växer sig starkare och nu har den nått Gästrikland. I går höll den nystartade föreningen Slow Food Gästrikland sitt allra första möte med provning av svenska ostar och ekologiskt vin.

- Slow food vill jobba med att minska avståndet mellan konsument och producent. Vi vill utbilda konsumenter i att bli mer kvalitetsmedvetna och välja god mat att njuta av, förklarar Anita Hörnstein, som är en av initiativtagarna och ordförande i föreningen.

70 anmälda

Hon och de andra arrangörerna har fullt upp med förberedelser innan den första sammankomsten sätter igång. Runt 70 personer har anmält sig och det är mer än dubbelt så många som de räknat med.

- Helt otroligt, man får nästan ståhud. Och vi har haft flera som beklagat att de inte kan komma. Hoppas att det inte är en engångsföreteelse, säger Anita.

Först i Gävleborg

Slow Food Gästrikland är först ut i hela Gävleborg och Dalarna och det är medlemmarna i styrelsen stolta över.

Slow food-rörelsen är global och handlar om att tänka på matens kvalitet, hur den produceras och att den är fri från konstiga tillsatser.

Det här betyder att man värnar om lokalt producerade och ekologiskt framställda livsmedel. Frågorna ligger i tiden och det speglas av det stora intresset för föreningens första möte.

- Jag tror att det har att göra med en längtan efter att hitta något som är unikt för det här landet. Vi har varit mer stolta över att vi importerar olika produkter än att vi producerar själva, tror Ann-Katrine Dunker, som håller i kvällens provning av ostar.

läs mer i arbetarbladet

Gävle Efterlyst: Patrik Öbrink. Belöning: 60 000 pesos.
Affischen med hans bild och namn som klistrades upp på lyktstolpar och husväggar i Manila i Filippinerna tvingade den efterlyste bedragaren från Sverige att fly undan Interpol ännu en gång.
- Det blev jobbigare och jobbigare. En gång fick jag pantsätta vigselringen för att vi skulle få tak över huvudet, berättar han.

Arbetarbladet har i flera år skrivit om honom som CUF-kassören från Gävle som rymde utomlands med partikassan, och sen fortsatte att begå internetbedrägerier.

Han blev något av en mediekändis, med återkommande inslag i TV3:s Efterlyst. En gång fick de tag i honom och sände en intervju.

Nu möter Patrik Öbrink oss i lite sjaviga fängelsekläder i besöksvillan vid Åbyanstalten utanför Uppsala där han avtjänar sitt straff.

Han ger ibland ett osäkert intryck. Han ler lite generat och nästan blygt inför frågor om brottsligheten och livet i landsflykt.

Däremellan visar han tydligt att han vet vad han vill. Han har bestämt sig för att träda fram med namn och bild i en intervju. De flesta vet ju ändå att det är honom det handlar om, resonerar han.

- Jag vill sätta punkt för den här perioden. Därför vill jag berätta hur det var.

Till hösten muckar han. För att börja ett nytt liv. Han brottslighet var bara en jobbig parantes i livet.

- Nu vill jag få hit min fru och mitt barn och skaffa ett jobb. Kanske flyttar vi utomlands igen senare, säger han.

När affischerna åkte upp på väggarna i Manila var det skärtorsdag 2008.

Slutet på hans nästan fyra år i Filippinerna närmade sig. Han var internationellt efterlyst. Hans svenska pass var indraget. Den filippinska migrationspolisen och Interpol intensifierade jakten på honom.

Belöningen på 60 000 pesos är detsamma som 9 000 svenska kronor, nästan 20 månadslöner för en filippinare.

Han flydde undan polisen igen men insåg då att det snart skulle ta slut. Hans filippinska fru hade tröttnat på att flytta runt och han fick ge sig iväg själv.

Och en morgon i juni när han köpt frukost på Seven Eleven nära den nya bostaden väntade tre civilklädda poliser utanför.

Sedan dess har Patrik Öbrink varit inlåst. Fyra månader i migrationshäkte i Filippinerna, några månader i svenskt häkte och nu på den öppna anstalten utanför Uppsala.

läs mer i arbetarbladet

Landsbygdsstrategin - ett bra helhetsgrepp, men var är de långsiktiga insatserna?

- Det är glädjande att regeringen tar ett helhetsgrepp kring landsbygdspolitiken, det gynnar oss alla på landsbygden, säger Karl-Erik Nilsson, ordförande i Hela Sverige ska leva, i en kommentar till regeringens samlade strategi för landsbygden som presenterades i förrgår, tisdagen den 17 mars.

- Vi gillar förslaget om en statssekreterargrupp som jobbar departementsöverskridande och bevakar landsbygdsfrågorna. Bra är också att de lokala utvecklingsgruppernas betydelse i den fysiska planeringen lyfts fram.

Problemet som vi ser det, är att regeringen talar om landsbygdens betydelse och framtida roll i allmänna ordalag och redovisar få åtgärder som är specifikt riktade till landsbygden.

- Vi vill att regeringen sätter ner foten ordentligt och kommer med konkreta långsiktiga insatser. Det är vad vi hade förväntat oss. Vi väntade oss också en mer kraftfull satsning på bredband och hoppades på bygdepeng för vindkraften, för att bara nämna ett par exempel. Det krävs beslut från regeringen som tydligare pekar ut en väg och ett ansvar som leder till att landsbygden verkligen kan axla sin betydelsefulla roll.

- Det vi saknar är en strategi med tydliga visioner för framtiden. Därför drar vi på Hela Sverige ska leva nu igång ett arbete med fokus på just det, med målet att föra fruktbara diskussioner fram till valet år 2010, säger Karl-Erik Nilsson.

För mer information kontakta

Karl-Erik Nilsson, ordförande Hela Sverige ska leva, tfn 070-510 28 67

Inez Abrahamzon, vice ordförande Hela Sverige ska leva, tfn 070-695 56 70

Karin Wenström, informatör, tfn 0732-44 95 64

Inför vindkraftsbyggen här i länet är det osäkert om lokalbefolkningen får del av vinsterna. Regeringen vill dessutom skynda på tillståndsprocessen för vindkraftverk ytterligare. Nu protesterar danska fritidshusägare mot det svenska systemet för vindkraftsutbyggnad.

Här i länet hoppas folk i Östjämtland få till en fondering av pengar, en så kallad bygdepeng, från det jättestora vindkraftsprojekt som SCA och norska Statkraft planerar i gränstrakterna mellan Västernorrland och Jämtland.

Men i Sverige råder i det närmaste fria kriget när det gäller ersättningar och kompensationer för vindkraftsutbyggnad. Det hänger i varje enskilt fall på hur lokala föreningar och intressegrupper lyckas föra fram sina argument i förhandlingar med exploatörerna. Att en del av vinsten från kraftverken ska tillfalla området där vindsnurrorna står är inte självskrivet.

Regeringen vill dessutom ytterligare förenkla tillståndsprocessen för vindkraft - för att snabba på utbyggnaden.

Vi har tidigare berättat att bland andra Bygdeorganisationen Hela Sverige ska leva vill att vindkraftsägarna ska bli skyldiga att avsätta delar av sin vinst till markägare och lokalbefolkning närmast anläggningarna.

Nu protesterar 10 000 danska fritidshusägare i södra Sverige i brev till både svenska och danska regeringen mot vindkraftsplaner i Sydsverige som de anser ger störningar och sänker värdet på deras fastigheter. Det skriver HallandsPosten.

Det system som redan finns i Danmark, där en fastighetsägare kompenseras om ett vindkraftverk sänker värdet på fastigheten, skulle kunna vara en lösning, anser föreningen Danske Torpare.

08:15 - Danska stugägare protesterar mot svenska vindkraftsregler

Det första vindkraftverket anpassat för hustak har nu installerats på ett hyreshus i Göteborg, uppger tidningen Hem och Hyra.

Vindkraftverket är sju meter högt och väger cirka 400 kilo. Det beräknas kunna leverera omkring 15 000 kilowattimmar per år, det vill säga bara en mindre del av den ström som de boende i hyreshuset använder.

Det tvååriga projektet har sjösatts av bostadsbolaget Familjebostäder i Göteborg och syftet är inte främst att producera ström utan att undersöka om vindkraftverket kommer att störa de boende i huset med buller och vibrationer.

Läs mer i tidningen ATL

Under fredagen genomförs en traktorprotest i centrala Borgholm på Öland, skriver tidningen Östran.

Omkring 25 traktorer kommer från LRF Högsrum-Gärdslösa samt Räpplinge deltar i demonstrationen. Demonstranterna vill protestera mot förslaget på höjd dieselskatt och har samlat in namnunderskrifter som de ska lämna över till kommunalrådet i Borgholm, Lisbeth Lennartsson (C).
- Det är dags att säga ifrån. Vi kan inte bara tacka och ta emot, säger Håkan Olofsson, en av de deltagande bönderna, till tidningen.

Läs mer  Återbetalning av dieselskatt minskas stegvis

Läs mer i tidningen ATL

Skånemejeriers produkter är tillbaka hos Citygross. Företaget säger att man tar tillbaka mjölken sedan man lyssnat på konsumenternas krav.

Anledningen till att detta sker nu är att det kommit nya konsumentreaktioner efter den senaste tidens händelser kring Coop och deras val av Arla som huvudleverantör.
- Det som hände Coop nyligen har även påverkat våra kunder. Diskussionen om att vi inte har Skånemejeriers dryckesmjölk dök upp igen. Därför har vi nu valt att åter ta in deras dryckesmjölk i vårt sortiment, säger Bengt Dowler, färskvaruchef vid Bergendahlsgrupp. Han påpekar att en del av Skånemejeriers produkter som Åsens mjölk hela tiden funnits kvar hos Citygross.

Det var hösten 2008 som Bergendahlsgruppen beslutade att Arla skulle vara huvudleverantör hos Citygross.
- Nu har vi lyssnat på konsumenterna och gett dem en valmöjlighet. Vi har kvar Arla som huvudleverantör. Inte minst därför att de har ett brett ekologiskt sortiment, säger Bengt Dowler.

Från i dag, fredag den 20 mars, finns Skånemejeriers sortiment åter i alla kedjans Skånebutiker.
- Vi är naturligtvis jätteglada över att ha Citygross bland våra kunder igen. Jag vill i det här sammanhanget passa på att tacka alla våra trogna konsumenter som tydligt visat att det närproducerade alternativet har stor betydelse, säger Bengt Jonzon, kundansvarig, vid Skånemejerier.

Läs mer i tidningen ATL

Dalviks kvarn AB som har sin bas i Dalarna säljer främst villaolja, diesel, foder och värmepellets med lantbrukare som huvudkunder. Men under namnet Dalvik Oil levererar företaget även drivmedel både till egna anläggningar där de säljer bensin och diesel och till bensinmackar på orter som de stora oljebolagen har valt att lämna.

- Vi etablerar oss på konstiga, små ställen där inga andra vill vara, säger Håkan Söderlund som är vd.

Företaget köper bränsle från de stora oljebolagen i Gävle hamn och transporterar det sedan till slutkunden i egna tankbilar. Dalvik Oil finns på ett 20-tal ställen i Dalarna, Hälsingland och på två ställen i Gästrikland, Flyskärsvarvet i Bomhus och båthamnen vid Trebo i Sandviken.

"Jättespännande"

Nu kan de även bli räddningen för den nedläggningshotade bensinmacken i Torsåker.

- I och med mackdöden får vi en massa för frågningar och vi har en hela tiden nya projekt på gång, ett av dem är Torsåker där jag har pratat med killarna som har macken, säger Håkan Söderlund.

Björn Larsson som är delägare i macken i Torsåker tycker att det känns som en positiv kontakt.

- Det verkar jättespännande, men vi har inte fått något konkret förslag än, så vi får vänta och se.

Lösningen i Torsåker skulle vara Dalvik Oil levererar bensinen och macken säljer.

- När folk tankar får vi in kunderna till butiken och då kan vi sälja mer än bara bensin, säger Louise Larsson som är fru till delägare Björn och som också jobbar i butiken.

Det som gör att det ser ljust ut för just Torsåker är att de själva äger anläggningen med tankar och pumpar. På många andra ställen är problemet att oljebolaget äger anläggningen och att de river upp den när de flyr orten. Den stora kostnaden att investera i ny anläggning leder till att det inte går ihop rent ekonomiskt trots att man hittar en ny leverantör av bränsle. Åmot är ett sådant exempel.

Just nu går det att söka investeringsbidrag från den pott med pengar som regeringen har delat ut, med syfte att rädda kvar bensinmackarna på landsbygden. Länsstyrelsen i Gävleborg har en sammanlagt 3,4 miljoner kronor att fördela och flera ideella föreningar i Hälsingland har redan lämnat in ansökningar.

Läs mer i tidningen Arbetarbladet

Shell slutar investera i förnybar energi som vindkraft, solceller och vattenkraft.

Det finns inga pengar att tjäna, uppger man. Istället fortsätter Shell sin satsning på biogas.
Shell är redan idag världens största köpare, blandare och säljare av biobränslen. Företaget berättade också att man ska investera i forskningsprojekt för att utveckla en ny generations biobränslen som inte bygger på ätbara grödor och som är mindre skadliga för miljön.

Källa: The Guardian/Miljöaktuellt

Läs mer i Land Lantbruk

Ipredlagen är omdebatterad och avskydd. Namnet för tankarna till en huvudvärkstablett och lagen är i högsta grad en huvudvärk för regering och riksdag. Lagen som ska försöka skydda upphovsrätten ger upphovsrättsinnehavare, i princip stora bolag, rätt att tvinga internetoperatörerna att lämna ut ip-adresser till misstänkta fildelare.

I en Sifo-enkät som Svenska Dagbladet publicerade i veckan visar det sig att nästan varannan svensk är emot lagen. Framför allt finns motståndet bland ungdomar och unga män. De som gillar lagen är främst människor över 65.

Skiljelinjen är tydlig och den framhäver den brytningstid vi lever i, där gammalt tänkande och gamla vanor på alla sätt försöker hindra utvecklingen. Det är givetvis omöjligt. Redan i dag finns tekniken som gör det omöjligt att spåra en ip-adress och hur ska riksdagen hantera det? Personlig övervakning av alla datoranvändare?

De stora bolagen som febrilt försöker rädda sina privilegier vägrar acceptera nya villkor. Precis som bilindustrin kräver de att staten ska hjälpa dem att överleva i stället för att anpassa sig till en ny verklighet. Det finns andra sätt att få betalt för upphovsrätten än att jaga fildelare.

Dessutom: en lag utan legitimitet är dömd att dö!

Solen sken utanför slottsfönstren när kommun- och finansmarknadsminister Mats Odell (Kd) träffade företag, banker och andra regionala företrädare från länet i går förmiddag. Men i sessionssalen var det mörkare - diskussionen kom främst att handla om tre saker: när nedgången vänder, risken för kompetensflykt och företagens oro för att låna.

Tidigare på dagen hade ministern suttit ned med landshövding Barbro Holmberg, regionstyrelsens ordförande Per-Olof Svensson och samordningsgruppen som på regeringens uppdrag samordnat samhällets insatser för att möta nedgången.

Under eftermiddagen träffade han länsstyrelsen och styrgruppen som bildades i samband med nedläggningen av massafabriken i Norrsundet.

Mats Odell planerar att besöka alla Sveriges regioner och har redan hunnit med fyra andra.

- Det är en dyster bild globalt sett och Sverige har en tung industri med fokus på den del som går ner som kraftigast. Krisen slår mot vår starka sida och Gävleborg befinner sig mitt i stormens öga, sammanfattade han sin bild av läget.

Det Mats Odell menar är att Gävleborg har en industri uppbyggd kring förädling av skog och järn, och den drabbas när företag i kristider inte vill göra stora investeringar i till exempel maskiner. Men han framhöll också att vändningen kommer att komma snabbt.

Ministern imponerades av landshövding Barbro Holmbergs och samordningsgruppens rapport och deras åtgärder för att vända nedgången.

- Jag slogs av den kreativitet som samordningsgruppen visat. Hur mycket de har lyckats ta fram av egna resurser. Det speglar en optimism.

Barbro Holmberg lämnade över rapporten i början av februari. Där framgick bland annat att man vill satsa på utbildning, infrastruktur och forskning och att man vill ha ett tillskott på 150 miljoner kronor.

- Mycket kan vi göra av egen kraft men vi har en önskelista och ungefär en tredjedel återstår, sade Holmberg.

Landshövdingen kan dock inte vänta sig något svar från regeringen förrän den 15 april i samband med vårbudgetpropositionen meddelade Odell.

- Vi har fått in rapporterna och kommer att göra en samlad bedömning i vårbudgetproportionen.

Läs mer i Arbetarbladet

Läs mer i Gefle Dagblad

Svar på skriftlig fråga 2008/09:727

den 18 mars

Svar på fråga

2008/09:727 Macken och glesbygden

Näringsminister Maud Olofsson

Britta Rådström har frågat mig genom vilka initiativ jag avser att bromsa nedläggningen av bensinmackar i glesbygden.

Regeringens roll när det gäller kommersiell service inom den regionala tillväxtpolitiken är, förutom att ge de ekonomiska förutsättningarna, att genom strategiskt arbete skapa strukturer och kunskapsunderlag som ger regionala och lokala aktörer goda förutsättningar att utföra sitt arbete till exempel för tillgänglighet till kommersiell service.

Det dialogmöte med branschen samt andra viktiga aktörer som jag kallade till i april 2008 resulterade i en samsyn kring behovet av en bättre kartläggning av situationen. Regeringen gav därför i juni Konsumentverket i uppdrag att inventera tillgängligheten till drivmedel.

Uppdraget till Konsumentverket - och resultatet av verkets undersökning - fick direkt betydelse för det beslut som riksdagen, på förslag av regeringen, fattade att avsätta ytterligare 50 miljoner kronor till kommersiell service, varav 30 miljoner i första hand ska gå till drivmedelsområdet.

Detta möjliggör en kraftig förstärkning av insatser som syftar till att öka tillgängligheten till kommersiell service jämfört med tidigare år.

De länsstyrelser och självstyrelseorgan som i Konsumentverkets rapport uppgav sig ha de största problemen med drivmedelsförsörjningen får också, i relativa tal, en större del av de 30 miljonerna.

För att samordna olika insatser som görs för en ökad tillgänglighet till service i länen inför regeringen också regionala serviceprogram. Att arbeta i programform skapar förutsättningar för helhetssyn och samverkan mellan olika aktörer. Den regionala nivån har därför fått i uppdrag att ta fram och genomföra regionala serviceprogram under perioden 2009-2013.

För att hjälpa länen med ytterligare kunskapsunderlag till serviceprogrammen har länsstyrelserna i Värmlands och Dalarnas län tillsammans fått 3 miljoner kronor för att utreda, sprida kunskaper och hitta modeller för insatser inom det kommersiella serviceområdet, med särskild inriktning mot tillgänglighet till drivmedel.

Det verksamhetsbidrag på totalt 41 miljoner för åren 2008-2010 som regeringen beslutat om till Riksorganisationen Hela Sverige ska leva, samt inte minst den strategi för att stärka utvecklingskraften på Sveriges landsbygder som nyligen presenterats för riksdagen är andra viktiga strategiska åtgärder som regeringen har vidtagit i denna fråga.

Det är viktigt att människor även i framtiden kan tanka sina bilar i gles- och landsbygder och regeringen kommer att vara fortsatt aktiv inom detta område.

Efter två och ett halvt års arbete offentliggjordes idag den samlade strategin för landsbygdens utveckling. Näringsminister Maud Olofsson höll pressmöte på regeringskansliet och Catrin Mattsson, politiskt sakkunnig på Näringsdepartementet, presenterade strategin på konferensen Den ideella sektorn i Landsbygdsprogrammet i Stockholm.

Catrin Mattsson inledde med att säga att strategin innebär ett brett anslag. Alla departement, utom möjligen utrikesdepartementet, har bidragit. Den innebär ett samlat dokument som innehåller både sådant som regeringen har genomfört och sådant som ska genomföras inom den närmaste tiden.

De strategiska insatserna är indelade i sex områden, företagande, utbildning och forskning, service, kommunikationer och infrastruktur, naturresurser och, slutligen, en landsbygdssäkrad organisation.

Under varje insatsområde finns ett stort antal åtgärdspunkter och här nedan saxas lite ur de olika områdena.

Förutom ett antal åtgärder för att underlätta för företagande kan nämnas att det blir 20 000 nya poliser, att medlen för statlig medfinansiering av enskilda vägar och enskilda färjelinjer ökar med 150 miljoner kronor år 2009, och att 265 miljoner kronor har anslagits under 2008-2011 för att främja anläggning av bredbandsinfrastruktur.

Forskning om landsbygden är viktig, konstaterade Catrin Mattson.

-Vi behöver veta mer om vilka insatser som ger resultat. Vi kommer löpande att utvärdera insatserna, främst via det nya verket Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser.

Landsbygdsäkring inom alla politikområden är det sjätte och sista insatsområdet i strategin.

En arbetsgrupp ska nu skapas som leds av statssekreterare från Näringsdepartementet och Jordbruksdepartementet. Syftet med gruppen är att kunna uppmärksamma initiativ och arbetssätt som är viktiga för landsbygdens utveckling, samt att stödja andra departement i deras arbete med landsbygdsrelaterade frågor.

Catrin berättade också att de lokala föreningarnas och gruppernas roller för den fysiska planeringen ska lyftas fram i det fortsatta arbetet med plan- och bygglagen.

Hon avslutade med att säga att strategin innehåller ett stort antal verktyg och resurser och uppmanade oss att använda oss av dem.

-Hittar ni "buggar" någonstans, är ni välkomna att höra av er!

Strategin är 189 sidor lång  regeringen
Läs hela skrivelsen här: Regeringen



Karin Wenström
Läs mer på Hela Sverige Ska Leva

Pressmeddelande från Närings- och Jordbruksdepartementen.

Regeringen presenterar idag en helt ny strategi för landsbygdernas tillväxt. Dokumentet är ett unikt samlat grepp för att stärka utvecklingskraften och skapa förutsättningar för tillväxt i alla delar av landet.

- Landsbygdsstrategin innebär ett tydligt värderingsskifte i synen på landsbygderna, den är varken ett museum eller en tärande sektor i svensk ekonomi. Vi ser landsbygdernas möjlighet till utveckling, och att bli en motor i jobbskapande och tillväxt, säger näringsminister Maud Olofsson.

I strategin lyfts de faktorer fram som är en förutsättning för att människor ska kunna bo och arbeta på landsbygderna. Det handlar exempelvis om förutsättningar för företagande, infrastruktur, tillgång till poliser och grundläggande service som post och bank.

- I en tid av omställning kan landsbygderna spela en avgörande roll för utvecklingen av ett hållbart samhälle, bland annat genom den ökade efterfrågan på förnybar energi. Andra områden med stor potential på landsbygderna är en ökad turism, den stora mängden mikro- och småföretag och den stora rikedomen på naturresurser, säger jordbruksminister Eskil Erlandsson.

Regeringen kommer att arbeta vidare med landsbygdsperspektivet integrerat i alla politikområden och tillsätter en arbetsgrupp som kommer att ledas av närings- och jordbruksdepartementen. På så vis skapas en organisation för en modern och tillväxtinriktad politik för Sveriges landsbygder.

Arbetet med strategin har föregåtts av kontakter med och inspel från en rad olika organisationer runt om i landet.

Läs strategin i sin helhet här

En kortversion 18 sidor finner du här

Kontakt:
Frank Nilsson
Pressekreterare hos Maud Olofsson
08-405 24 33
070-690 24 33

Therese Bengtsson
Pressekreterare hos Eskil Erlandsson
08-405 11 88
070-519 01 59

Ulrik Strömberg
Läs mer på Hela Sverige Ska Leva

Läs hur man anmäler sig

Läs mer på Hela Sverige Ska Leva

Läs mer här 

Läs kortversionen på 18 sidor här

Läs mer på Hela Sverige Ska Leva

"Vi vädjar till riksdagens ledamöter att ombesörja en snabb lagändring så att vindkraftskooperativ inte drabbas av uttagsbeskattning."

Det skriver branschorganisationen Svensk Vindenergi och vindkraftföreningen SVIF i ett gemensamt brev till ledamöterna i riksdagens skatte-, finans-, närings- samt miljö- och jordbruksutskott.

Skatteverket gjorde förra sommaren ett uttalande om att det ska tas ut en skatt på skillnaden mellan det pris som andelsägarna i vindkraftkooperativ betalar och på marknadspriset för el.

Skatt minskar acceptansen för vindkraft
- Detta är djupt beklagligt, eftersom en sådan skatt minskar den lokala acceptansen för vindkraft och enligt Energimyndigheten, hotar den storskaliga vindkraftsutbyggnaden, säger Matthias Rapp, vd för Svensk Vindenergi.

I brevet till riksdagsledamöterna anges att en uttagsskatt för vindkraftkooperativen i praktiken utgörs av en "kolskatt" som missgynnar kooperativen jämfört med andra ägarformer och som undergräver möjligheter till förbättrad konkurrens på elmarknaden.

- En uttagsskatt skulle utgöra en mycket liten och borttynande intäkt för statskassan, men den skulle riskera att kraftigt öka priset på förnybar el eftersom den skulle slå ut kooperativ och därmed också minska acceptansen för vindkraft, säger Jan-Åke Jacobson, ordförande Svensk Vindkraftförening.

20 000 andelsägare
Förra året fanns det cirka 20 000 andelsägare i vindkraftkooperativ, ett ägande som stod bakom nästan 10 procent av den svenska vindkraften. Vindkraftkooperativ innebär att elkonsumenter investerar i vindkraftverk, vilket leder till att de får en löpande elkostnad som motsvarar kostnaderna för att driva vindkraftverken. Ägarformen, som är mycket viktig för vindkraftsutbyggnaden, hotas nu i grunden av en ny tolkning av skattelagstiftningen.

Källa: Svensk Vindenergi

Läs mer i tidningen Land Lantbruk

LRF och Jordbruksverket positiva, men det finns missar.

Regeringen presenterade igår en helt ny strategi för landsbygdernas tillväxt.
- Landsbygdsstrategin innebär ett tydligt värderingsskifte i synen på landsbygderna, den är varken ett museum eller en tärande sektor i svensk ekonomi. Vi ser landsbygdernas möjlighet till utveckling, och att bli en motor i jobbskapande och tillväxt, säger näringsminister Maud Olofsson.

I strategin lyfts de faktorer fram som är en förutsättning för att människor ska kunna bo och arbeta på landsbygderna. Det handlar exempelvis om förutsättningar för företagande, infrastruktur, tillgång till poliser och grundläggande service som post och bank.
- I en tid av omställning kan landsbygderna spela en avgörande roll för utvecklingen av ett hållbart samhälle, bland annat genom den ökade efterfrågan på förnybar energi. Andra områden med stor potential på landsbygderna är en ökad turism, den stora mängden mikro- och småföretag och den stora rikedomen på naturresurser, säger jordbruksminister Eskil Erlandsson.

Jordbruksverket positiva, men kommunerna måste göra sitt
- Vi på Jordbruksverket som arbetar med landsbygdsutveckling är positiva till att få en samlad strategi för landsbygderna i Sverige. Det är bra att regeringen strävar efter helhetssyn och tar ett samlat grepp för att ge bättre förutsättningar för ökad tillväxt i hela landet, säger Niclas Purfürst, chef för landsbygdsavdelningen.
- För att nå effekt är det viktigt att nu också kommunerna i högre grad än i dag tar ett samlat grepp och inser landsbygdens potential. Och att de deltar aktivt i Leader som nu i vår kommer igång över hela landet, säger Niclas Purfürst.

LRF: Bra, men klimatfrågan och de gröna näringarna saknas
Det är starkt fokus på regionalpolitik och företagande i regeringens landsbygdsstrategi som släpps i dag.
- Det är bra eftersom det innebär att man politiskt säger att regionalpolitiken ska ha en tydlig landsbygdsprofil. Det har inte varit självklart tidigare, säger Lars-Göran Pettersson, ordförande i Lantbrukarnas Riksförbund.

Regeringen har en bra helhetssyn på landsbygden och strategin innehåller hundratals åtgärder som regeringen gjort eller kommer att göra för att stärka tillväxten i hela landet. Men kopplingen till klimat och naturresurser kunde vara tydligare.

- Vi hade också önskat att strategin varit mer framåtsyftande, den innehåller för få politiska ambitioner. Det är dags att se landsbygden som den tillväxtfaktor den faktiskt är, säger Lars-Göran Pettersson.

Det är positivt att strategin har ett brett anslag och tar upp flera av de förutsättningar som krävs för att människor ska kunna bo och arbeta på landsbygden. Men strategin borde även vara att lyfta upp konkurrenskraften för de gröna näringarna.

- Vi hade också velat se ett tydligare strategiskt ställningstagande om att Sverige i framtiden ska utnyttja EUs gemensamma program. Där finns det stora resurser - och de behövs för att utveckla landsbygden, säger Lars-Göran Pettersson.

Källor: Regeringen, Jordbruksverket och LRF

Läs mer i tidningen Land Lantbruk

Utbildningsminister Jan Björklund, jordbruksminister Eskil Erlandsson, och äldre- och folkhälsominister Maria Larsson träffar onsdagen den 18 mars nyckelaktörer för en dialog om skolmaten.

24 olika aktörer har bjudits in till dialog om den viktiga skolmaten och hur den kan förbättras. Bland de inbjudna finns Livsmedelsverket, Statens folkhälsoinstitut, Sveriges Kommuner och Landsting samt elevorganisationer och skolmatsexperter.

Källa: Regeringen

Läs mer i tidningen Land Lantbruk

Pengar finns att söka till alternativa energikällor.

I veckan presenterade regeringen två propositioner som utgör grunden för klimat- och energipolitiken till 2020. Målen är högt satta när det gäller utsläppsminskningar, bl a inom jordbruket, och ökad andel förnybar energi.

Jordbruksverket stödjer en utökad produktion av förnybar energi på landsbygden genom landsbygdsprogrammet och arbetar även med ett handlingsprogram för att minska det svenska jordbrukets klimatpåverkan.
Inom landsbygdsprogrammet finns goda möjligheter att söka stöd för utvecklingsprojekt inom bland annat förnybar energi.

Källa: Jordbruksverket

Läs mer i Land Lantbruk

Stadsbor ska upplysas om landsbygdens möjligheter i regeringens nya strategi för landsbygdens tillväxt.

Trots att landsbygden har stor betydelse för Sveriges tillväxt värderas den inte tillräckligt högt.
Det tycker regeringen som på tisdagen lägger fram en ny landsbygdsstrategi. Många som växer upp i storstäder saknar kunskap om landsbygdens möjligheter.
- Beslutsfattande på statlig nivå sker oftast, för att inte säga alltid, i huvudstaden. Det är lättast att fokusera på det man är uppvuxen med, kommenterar jordbruksminister Eskil Erlandsson.

Vill ha debatt
Men hjälp av den nya strategin är regeringens förhoppning att skapa debatt i frågan. Skrivelsen ska läggas fram i riksdagen och resultera i en riksdagsdebatt.
- Jag hoppas den väcker debatt i övriga samhället också, med hjälp av riksdagens ledamöter, oss i regeringen men också kommunala företrädare, säger han.

Stor näring
Exempelvis lyfts skogsnäringen, jordbruket och livsmedelsindustrin fram som tillsammans sysselsätter ungefär 220 000 personer.
I strategin pekas också satsningar som gynnar landsbygden ut, till exempel landsbygdsprogrammet på 35 miljarder kronor för att stärka landsbygdens konkurrenskraft.
I höstens budget togs också beslut om extra stöd på 50 miljoner kronor till kommersiell service och bensinmackar i glesbygden.
- De som är verksamma i landsbygdskommuner har all anledning att se sina egna möjligheter, tillägger han.

Vad konkret kommer en lantbrukare ha för nytta av den här strategin?
-?Att se möjligheter i att vidga verksamheten och skapa ytterligare ett ben att stå på eller kanske vidga den verksamhet som man redan är duktig på ensam eller i kombination med andra.

Och det gör man inte som det är nu?
-?Jodå, men huvudsyftet är att upplysa dem som inte är verksamma, om landsbygdens möjligheter.

Läs mer i tidningen ATL

Från början av maj kommer Arla att sälja Kravmärkt ekologisk mjölk till lågpris. Det är dansk ekomjölk som ska säljas under varumärket Klövermjölk, skriver Ekoweb.

Med lågprismjölken hoppas Arlas locka helt nya kundgrupper att handla ekologiskt.
Klövermjölken, som är Kravgodkänd har sitt ursprung i Danmark, eftersom Arla där har ett större utbud på ekologisk mjölkråvara.
Arla säger att det tydligt ska framgå att det är dansk mjölk i paketen.

- När det gäller Arlas Kravprodukter under varumärket Arlakon kommer dessa även fortsättningsvis uteslutande att komma från svenska kor, säger Ann Freudenthal som är varumärkesansvarig vid Arla Foods.

Läs mer i tidningen ATL

De skärpta kraven på skolmatens näringsvärde innebär att alla skolbarn kan få möjlighet till likvärdig skolmat.

Organisationerna Skolmatens Vänner och Kost och Näring är mycket glada över utbildningsminister Jan Björklunds (FP) besked att den nya skollagen kommer att innehålla krav på att skolmaten måste ska vara näringsriktig.

- Kravet på skolmatskvalitet i nya lagen är historiskt. Vi är lättade och glada efter många års kamp för kvalitetssäkring av skolmåltiderna. Det här kommer förhoppningsvis att betyda förbättringar för många av Sveriges elever och förskolebarn, säger Annika Unt Widell, projektledare vid Skolmatens vänner
I dagens skollag sägs endast att maten ska vara gratis för eleverna. Men kommunernas kostnader för skolmaten varierar kraftigt . Från knappt 3000 kronor per elev och år till närmare 10000 kronor, visar Skolmatens Vänners sammanställning för 2007, som TT tagit del av.

Även intresseföreningen Kost och Näring jublar över beskedet om skolmaten.
- Nu får alla skolbarn rätt till likvärdig skolmat som dessutom är kvalitetssäkrad, säger Karin Lidén, ordförande i föreningen Kost och Näring och tillika kostchef i Kramfors kommun.
Skolmatens Vänner och Livsmedelsverket har tillsammans tagit fram ett verktyg för att sätta betyg på maten och matsalsmiljön i skolor och förskolor. Ett 50-tal skolor som fått högsta betyg har certifierats.

Läs mer i tidningen ATL

I veckan presenterade regeringen två propositioner som ska ligga till grund för klimat- och energipolitiken fram till 2020. Verket arbetar nu med att ta fram ett handlingsprogram.

Målet är att Sverige 2050 inte längre har något nettoutsläpp av växthusgaser. Ekonomiska styrmedel som höjda skatter på fossila bränslen och höjd koloxidskatt i kombination med stora satsningar på förnybar energi som vindkraft och bioenergi föreslås vara det som Sverige bör satsa på för att bli klimatneuralt.

Jordbruksverkets handlingsprogram ska innehålla strategier för minskat växthusgasutsläpp och växtnäringsförluster från lantbruket. Handlingsprogrammet ska vara färdigt i april nästa år och gäller för åren 2011-2016.

Läs mer i tidningen ATL

Nu har det laddats upp en filmad dialog och presentation om Leader, dess effekter, struktur och möjligheter ur ett nationellt perspektiv. Filmen kan du ladda ner via Landsbygdsnätverkets hemsida.

Det kommer att bli specialskriven underhållning med Ingela Wall - en lokalproducerad kulturentreprenör. Anmäl er till årsmötet via e-post. Mötet är den 23 april kl.18 i Sandvikens Folkets hus. Vi bjuder på kaffe/te och lokalproducerat tilltugg.

Läs mer på Leader Gästrikebygden

Äntligen! Nu kan ni höra landsbygdens hjälte på radion.
Varje tisdag kl. 08.15 på Radio Gävleborg kan ni höra vår favorit-lantis Dyng-Bengt kåsera om aktuella händelser.
Så slå på radion på tisdag och ni kommer att få höra ett och annat sanningens ord - utan bedövning!


Länk till Charlotta & Larry i programmet Morronen i SR Gävleborg

Länk till programmet med Dyng-Bengt den 17 mars 2009.
Det börjar 17,26 minuter in i programmet så håll i peruken och lyssna...

08.00 - 08.30 tisdag 17 mar 2009

Se bifogad information från Arbetsförmedlingen. Ta chansen - högkonjunktur i lokala utvecklingsarbetet!

Vi är alla bekanta med den ekonomiska krisen och dess verkningar. Varsel, konkurser och arbetslöshet duggar tätt, men nu ska både föreningar och företag få ersättning för att skapa meningsfull sysselsättning för arbetslösa. Lågkonjunktur i globala ekonomin skapar högkonjunktur på landsbygden?

Arbetsförmedlingen och regeringen räknar med en mycket stor arbetslöshet under de kommande åren. Med början i april 2009 kommer cirka 50 000 långtidsarbetslösa att behöva sysselsättning. Därför erbjuder arbetsmarknadspolitiken sysselsättning under längst två år i en åtgärd som går under arbetsnamnet Fas 3.

Det är här byarörelsen kommer in. Staten lyfter fram den sociala ekonomins, det vill säga föreningslivets, möjligheter att skapa sysselsättning. De föreningar och företag som kommer att bli "anordnare" av sysselsättning ersätts med 225 kronor per dag och anvisad person.

Kraven är att anordnaren ansvarar för arbetsledning samt följer vanliga arbetsmiljökrav. Den arbetslöse får under tiden fortsatt a-kassa eller motsvarande.

Är din lokala utvecklingsgrupp intresserad av att bli anordnare efter 1 april i år så ta kontakt med närmaste arbetsförmedling. Ta chansen att både hjälpa och få resurser!

Jobb- och utvecklingsgaranti.faktablad

Infoblad

Läs mer på Hela Sverige Ska Leva

Ledet av bemannade bensinmackar glesnar i Mjölby. På måndagen stod det klart att Hydromacken på Kungsvägen 15 läggs ner till påsk.

Därmed försvinner fem arbetstillfällen i Mjölby. Det blir inte ens en några automatpumpar kvar.

- Vi är en av de 1 200 bensinstationer som ska läggas ner i det här landet, säger Åsa Pettersson som genom firman Åsas Bensin & Service drivit macken i sju år. Det är tråkigt och beklagligt men jag har inte förmått Norsk Hydro att ändra sina planer.

Indirekt är det regeringens krav att mackar som säljer över en viss volym bensin och diesel också ska tillhandahålla biobränsle. En sådan investering kostar en halv miljon kronor och den kostnaden anses inte anläggningen klara. Men Åsa säger att macken är lönsam med nuvarande förutsättningar.

Finns det en chans att närbutiken överlever?

- Nej, beslutet gäller hela anläggningen och vår sista arbetsdag blir skärtorsdagen 9 april. Det är tveksam om enbart en närbutik lönar sig utan draghjälp av bensinkunderna, säger Åsa Pettersson som på måndagen besökte arbetsförmedlingen för första gången i sitt liv.

- Jag har jobbat sammanlagt 20 år i den här branschen och slitit hårt under de senaste sju åren som egen företagare för att bygga upp en stabil kundkrets. Så det är svårt både för mig och min personal att acceptera ett nedläggningsbeslut. Kunderna är ledsna också.

Åsas företag är tredjehandshyresgäst. Hon hyr av Norsk Hydro som i sin tur hyr av fastighetsägaren vilken är bosatt i Linköping. Att lägga ner en bensinmack är förenat med höga saneringskostnader och efter förhandlingar har Norsk Hydro tagit på sig den kostnaden.

Stig Muhrman, bosatt på S:t Persgatan, beklagar utvecklingen. Allra helst som närbutiken servar åtskilliga hushåll i den östra stadsdelen.

- En infart från Linköping utan bensinstation och ingen kommersiell service på denna sidan centrum är ett fattigdomsbevis. Vi är på väg att få samma problem som glesbygdskommuner i Norrland, säger Stig Muhrman.

- Sådana infrastrukturproblem kanske vore något för kommunen och dess näringslivschef Peter Larsson att fundera över.

I och med nedläggningen av Hydro återstår fortfarande Statoilmacken och Preem-macken av de bemannade bensinmackarna i Mjölby tätort. Hösten 2007 lades OK Q8-macken på Kungshöga ner. Däremot finns det gott om automatstationer.

Missnöjet med Milkos ledning är stort bland leverantörerna. På fredagen blev det klart att avräkningspriset sänks med 20 öre. Samtidigt hölls ett möte exklusivt för bönderna i föreningen.

Milkos styrelse har beslutat att sänka avräkningspriset från och med den 1 april till cirka 2,75 kronor per kilo mjölk.
- Det råder en närmast extrem situation på den svenska mjölkmarknaden och lönsamheten för de svenska mejerierna minskar stadigt. Mot denna bakgrund är det nödvändigt att sänka avräkningspriset för att inte riskera Milkos ekonomi i framtiden, säger Milkos vd Erik Gumabon.

Sänkningen har väckt starka reaktioner hos bönderna.
- Det är ingen överdrift att säga att bönderna inte är nöjda med läget som det är nu. Framför allt för att ledningen agerar för lite, säger Lars Jensen, mjölkproducent och en av initiativtagarna till mötet i Östersund som samlade ett 50-tal Milkoleverantörer.

Milkos ledning, som var inte inbjuden, har enligt Lars Jensen, satt käppar i hjulet för att mötet ska bli av. Han och de andra initiativtagarna tvingades annonsera ut mötet i lokalpressen efter att man inte velat lämna ut medlemslistor från Milkos huvudkontor.
- Vi kommer att ta upp med ledningen varför vi inte får hålla möten som vi vill. Det tycker vi är ganska konstigt.

På mötet formulerades krav på styrelsen att inleda samarbeten med andra föreningar.
- Antingen genom fusion eller på annat vis så att man kan få till stånd ett bättre pris helt enkelt, säger Lars Jensen.
Han och tre andra producenter har skapat en kommitté som ska lägga fram förslagen till styrelsen.

Milko som är under hård ekonomisk press riskerar att förlora fler leverantörer till Norrmejerier och Arla. Antalet leverantörer sjönk mellan 2007 och 2008 från 962 till 846 leverantörer och invägningen med 23 miljoner kilo till 311 miljoner kilo mjölk. Milkos ledning har inte velat svara på hur många som har lämnat föreningen till förmån för andra, men det är fler än det är som har tillkommit. Lars Jensen, som finns på den norra gränsen i Milkos område, har själv frågat Norrmejerier om de vill ta emot honom och flera leverantörer går i samma tankar.
- Jag har frågat men i dagsläget är de inte redo att ta in enstaka leverantörer.

Lars Jensen tror inte att Milko kommer att finnas kvar om två år i sitt nuvarande skick och han känner ingen särskild lojalitet till föreningen heller.
- Jag går var som helst, bara jag får bättre betalt än jag får i dag, säger han.
Milko har tagit initiativ till det så kallade mjölkhandslaget som innebär en höjning av priset på landskapsmjölk med en krona och låta den gå oavkortat till mjölkbönderna. Men Lars Jensen ger inte mycket för det.
- I bästa fall ger det 15-20 öre per kilo mjölk och det är alldeles på tok för lite. Det är upp till varje handlare om de vill sälja landskapmjölk eller vanlig mjölk så det kommer antagligen inte ens att generera det.

Tove Nilsson

Läs mer i tidningen ATL

Nu kan mobilt bredband få verklig spridning på landsbygden. Statliga PTS beslöt i fredags att ge Sveriges fyra 3G-operatörer Telia, Telenor, Tele2 och 3 tillstånd att använda GSM900-bandet.

Därmed kan mobilt bredband byggas ut på landsbygden och få nationell täckning.
De fyra operatörerna har lovat staten en utbyggnad av mobilt bredband på landsbygden för många miljarder kronor. Enbart för Telia handlar det om mycket stora belopp.
- Det handlar om fortsatta miljardinvesteringar i utbyggnad av mobil telekommunikation i Sverige, säger Anna Augustson, kommunikationschef för Teliasonerakoncernens mobilitetstjänster till ATL.nu.

Lovar mycket pengar
Varken Teliasonera eller de tre andra nätoperatörerna har gett staten någon garanti för hur stor del av landet som de kommer att täcka men de lovar stora investeringar. Dagens 3G-nät gör det möjligt att erbjuda mobilt bredband till cirka 30 procent av ytan i Sverige. Enbart operatören 3 har hittills investerat drygt 16 miljarder kronor i sitt 3G-nät.
- Vi ser stor potential att öka vår yttäckning, säger David Mothander på operatören 3 som har sämst yttäckning av de fyra 3G-operatörerna.
Markus Aduktusson i Telenor menar att den lösning som PTS beslutat är den bästa för konsumenterna och skapar goda förutsättningar för långsiktiga investeringar i svensk telekom.

Bättre täckning
Ett av skälen för PTS beslut är att åstadkomma en dramatisk förbättring av täckningen för mobilt bredband.
- Alla medborgare och företag i Sverige ska ha tillgång till prisvärda teletjänster i hela landet och i detta innefattas genom vårt beslut även mobilt bredband, säger Lennart Foss, ordförande i styrelsen för PTS.
- Vårt beslut om nya tillstånd för GSM900-frekvenserna skapar förutsättningar för detta, säger han.

PTS beslut innebär också att nätoperatörerna nu garanterat får behålla den täckning de redan har för vanlig mobiltelefoni.
- Teliasonera garanterar 90 procents yttäckning i Sverige för telefoni via mobilnäten, säger Anna Augustson.
PTS beslut kan överklagas och först om tre veckor vet vi om en juridisk strid kommer.

Göte Andersson

Läs mer i tidningen ATL

Skogsägare kan tjäna på aktiviteter för långtidssjukskrivna, skolklasser och människor som står långt från arbetsmarknaden.

Skogsstyrelsen i Norra Dalarna satsar på gröna välfärdstjänster. I ett nystartat lokalt projekt vill man inspirera skogsägare till att hitta nya inkomstmöjligheter inom grön rehabilitering och arbetsträning.
- Vi har sett ett intresse från de som vill sälja tjänsterna. Vi har faktiskt redan fått en hel lista med folk som är intresserade av att veta mer, säger Susanne Pihiven, hälsopedagog och drivande kraft i projektet.

De gröna tjänsterna är först och främst tänkta att fungera som små verksamheter vid sidan av skogsägarnas huvudsysslor.
- Det är väl det vi hoppas på att de ska kunna komplettera med det här, att man tar emot några människor några timmar i veckan. Men kanske att vissa väljer att satsa helhjärtat på det, säger Susanne Pihiven.

Funnits i mer än 20 år
Den norska förlagan Inn paa tunet, är ett framgångsrikt koncept som har funnits i mer än 20 år och i dag finns det cirka 1?500 stycken verksamheter i Norge.

En förstudie till projektet pågick under 2006-2008 i samarbete med norska aktörer. Från början var det tänkt att "Hälsa över gröna gränser" skulle bli en vidareutveckling i större skala men det visade sig vara svårare än väntat.
- Vi har velat jobba vidare på ytterligare ett projekt tillsammans men det var lite problem kring finansiering och så, för att det skulle kunna komma i gång. Och vi ville starta någonting och då fick det bli ett lokalt projekt i stället, säger Susanne Pihiven.

Den 19 mars hålls en konferens i Mora för att få kontakt med organisationer som kan tänkas vilja köpa de tjänster som skogsägarna kan erbjuda. Det kan till exempel vara undervisning i skogen, social träning med samtal, promenader och stavgång eller lättare arbetsträning med stamkvistning och utmärkning av fornminnen.

Hitta rätt personer
- Vi vill först och främst hitta engagerade och givande personer som vill vara med och utveckla projektet med långtidssjukskrivna och arbetsträning i sin verksamhet, säger Susanne Pihiven.
- Till hösten planerar vi att komma i gång med de som vill sälja tjänsterna, förklarar hon.

Läs mer i tidningen ATL

Priserna på värmepellets i Europa var rekordhöga under sista kvartalet i fjol och prisökningen på skogsbränsle förväntas fortsätta under överskådlig framtid.

Prisökningen på biobränsle fortsätter sannolikt i samma takt som tidigare under överskådlig framtid. Det framgår av Energimyndighetens långsiktsprognos som presenterades nyligen.

Fram till 2020 ser man att efterfrågan på biobränsle är fortsatt stark och prisökningen fortsätter i ungefär samma takt som i dag. Mellan 2020 och 2030 kan den dock antas minska något, skriver myndigheten.
Prisökningen på förädlade skogsbränslen, som pellets, antas öka i en snabbare takt än exempelvis skogsflis.

I sin prognos drar Energimyndigheten också slutsatsen att Sverige, med dagens beslutade åtgärder om styrmedel, nästan kommer att nå EU:s mål, att Sveriges energi till 49 procent ska komma från förnybara källor 2020.

Prisrekord
Vad gäller pellets slogs prisrekord i Europa under sista kvartalet i fjol. Enligt den amerikanska konsultfirman Wood Resources International (WRI) förbrukades uppskattningsvis över åtta miljoner ton värmepellets i Europa under förra året.
Totalt finns det över 450 anläggningar för tillverkning av pellets i Europa. Sverige är både världens största producent och förbrukare av värmepellets.

I Sverige har priserna de senaste åren legat högre i de flesta andra europeiska länder. Men under sista kvartalet 2008 märktes en tydlig förändring och priserna blev likartade överallt.

Europahandel
Genom att handeln med pellets inom Europa ökar spår WRI att priserna för storkonsumenter kommer att vara liknande oavsett vilket land de finns i.
Priserna för hushållen kommer däremot att påverkas mera av regional tillgång, efterfrågan och konkurrens från andra energislag.

Hans Dahlgren

Läs mer i tidningen ATL

När andra deppar spirar optimismen i det lilla bolaget VärmlandsEnergi AB där miljökämpen Björn Gillberg är vd och delägare. Bolaget planerar att uppföra en stor fabrik för tillverkning av metanol (träsprit) genom förgasning av skogsråvara. Investeringskostnaden ligger på cirka 2 miljarder kronor.

I somras då det börjad darra på börsen gjorde bolaget en nyemission som övertecknades. Totalt har man nu cirka 800 aktieägare. I år planeras ytterligare en nyemission riktad till några utvalda kapitalstarka ägare. Därefter, oklart när, görs en större och bredare emission samt en börsnotering. Men då måste finansmarknaderna ha lugnat ner sig.

Så det här blir verkligen av?

- Ja, projektet lever i högönsklig välmåga. Och vi har kommit långt i arbetet, säger Björn Gillberg.

Mark har införskaffats, detaljplanen ställs ut nu i vår och kontakter med oljebolag och tänkbara byggare har tagits. Enligt Björn Gillberg har finanskrisen snarare varit en fördel än en nackdel eftersom byggpriserna sjunkit. Troligtvis går uppdraget till ett utländskt företag med mångårig erfarenhet av förgasningsteknik.

Tidsplanen har inte ändrats. Byggtiden blir cirka 18 månader och fabriken ska stå klar 2011/2012. Då ska den producera 345 000 liter metanol per dygn. Det skulle svara för cirka 2 procent av bensinen till den svenska bilparken.

Metanol är framtidens motorbränsle- miljövänligare och lönsammare att tillverka än etanol, menar Björn Gillberg. Metanolinblandningen i bensinen blir cirka 5 procent.

Att fabriken blir lönsam, hyser han inga tvivel om. Kalkylen skulle gå ihop även om metanolen inte varit befriad från energiskatt. Fabriken kommer också att förse kommunen med fjärrvärme.

Blir du en förmögen man på kuppen?

- Det här är ingen investering för den som vill göra snabba klipp. Själv har jag inget större intresse av att bli förmögen, skulle jag ha det hade jag ägnat mig åt något annat.

Idén att tillverka metanol genom förgasning av skogsråvara har han haft i tankarna i minst 30 år. Ingen annan har gjort det, däremot är tekniken beprövad och i Kina finns många fabriker där råvaran är stenkol. Tanken var först att bygga en pilotanläggning men eftersom VärmlandsMetanol nekades statsstöd gick man direkt på en fullskaleanläggning.

Finessen med att förgasa skogsråvara är att energiutbytet blir dubbelt så högt jämfört med etanol tillverkad genom konventionell jäsning av spannmål. Produktionskostnaden för metanolen är beräknad till cirka 6 kronor per bensinekvivalentliter.

Tror du det blir problem att få tag i råvaran?

- Nej. Det har aldrig funnits så mycket skog i Sverige som idag. Vi kommer att ta råvaran lokalt inom en radie av 10-15 mil från fabriken. Det är kapitalkostanden, inte råvarukostanden, som är den tunga biten.

Läs mer i Svenska Dagbladet

Experten: Säkerheten är mycket hög

Nu kommer det som kan bli skiv- och filmbolagens nya skräck.

Med "Oneswarm" fildelar du anonymt - och överförd data krypteras.

- Säkerheten är mycket hög, säger Stefan Nilsson, docent i datavetenskap vid KTH.

Det nya fildelningsprotokollet "Oneswarm" har utvecklats av forskare vid University of Washington och lanserades i slutet av februari.

Oneswarm har betydligt högre anonymitet jämfört med traditionell bittorrent-teknik som exempelvis Pirate Bay använder sig av.

"Mycket hög säkerhet"

I det nya fildelningsprotokollet skickas data inte direkt mellan avsändare och mottagare, utan passerar ett okänt antal datorer innan det når mottagaren. Endast den närmaste länken i kedjan - det som kallas "vän" i Oneswarm - är känd för mottagaren. I övrigt är det för mottagaren okänt varifrån filen kommer och vilka mellanhänder datan passerar på vägen.

Oneswarm är baserat på bittorrent, men har ett anonymitetsskydd. Användaren publicerar inte sin IP-adress vid fildelning.

- Det använder samma form av kryptografi som när man talar med sin internetbank. Säkerheten är, skulle jag påstå, mycket hög, säger Stefan Nilsson.

Det finns inte heller någon central punkt i Oneswarm, till skillnad från hur det är i den klassiska bittorrent-tekniken.

- Det här protokollet är helt decentraliserat, säger Stefan Nilsson.

Kan infiltreras

- Istället för att som i bittorrent där man kopplar upp sig mot vem som helst, så kopplar du i Oneswarm bara upp dig mot vänner du litar på. Och när du fildelar ser du aldrig någon annan än dina vänner, och de kan i sin tur bara se sina vänner, säger Stefan Nilsson.

Vilka sårbarheter har protokollet ur integritetssynpunkt?

- Primärt är det om någon infiltrerar och låtsas vara vän till någon. Men även om man gör det kommer man inte så långt, man ser bara den man blivit vän med, man ser inte den personens vänner, säger Stefan Nilsson.

Hur säkert är Oneswarm?

- Man är väldigt anonym om man använder det här systemet. Det är inte bara en liten skillnad mot bittorrent - det blir betydligt mycket svårare att ta reda på vem som fildelar.

Bedömer du att upphovsrättsinnehavare kommer att ha möjlighet att ta reda på vilka som fildelar med det här nya protokollet?

- Bara med allra största svårighet. Jag tror inte det skulle vara ekonomiskt realistiskt i stor skala. Det är inte bara en liten skillnad mot tidigare, det blir verkligen väldigt mycket svårare att se vad som pågår på nätet om folk börjar använda detta i stor skala.

Långsammare

Enligt Stefan Nilsson är det "jättesvårt att säga" om det nya protokollet kommer att slå igenom bland fildelare, men att det finns två skäl som talar för Oneswarm: dels att det är "bakåtkompatibelt" med bittorrent (går att använda också som traditionell bittorrent-klient), dels att man enkelt kan importera vänner från sociala nätverk (i nuläget endast från Google talk).

Hur är det med snabbheten i det nya protokollet?

- Jättesvårt att säga, det beror hemskt mycket på hur nätet kommer att se ut och hur tätt det kommer att vara. Det kommer troligen att bli klart långsammare än bittorrent i de flesta fall, men i vissa lägen kan det till och med bli lite snabbare.

- I bittorrent går man alltid bara ett steg bort, medan här måste man alltid gå via sina vänner, säger Stefan Nilsson.

Är det lagligt att använda Oneswarm?

- Jag är inte jurist utan tekniker. Jag kan inte säga mycket mer än att det här är ett protokol som är helt generellt - det kan användas för att dela vilka filer som helst - och det har väldigt god anonymitet.

Tror du att det kommer att vara möjligt att stoppa fildelning av upphovsrättsskyddade verk i framtiden?

- Jag ser ingen möjlighet till det, jag tror att tekniken kommit till den punkten. Någon sa att det inte går att stoppa tillbaka tandkrämen i tuben, det är väl en bra liknelse.

En opinionsmätning som SNF beställt visar att endast 15 procent av svenskarna vill prioritera nya kärnkraftverk.

Synovate har i telefonintervjuer frågat drygt 1000 svenskar om investeringar i energisystem för att klara klimatmålen: "Om samhället skulle investera 20 miljarder vad anser du då att man bör satsa på i första hand?"

En stor majoritet, 63 procent, anser att förnybar energi som vindkraft, solenergi och bioenergi har högst prioritet. 18 procent anser att effektivisera elanvändningen så att den totala energianvändningen kan minskas är det viktigaste. Undersökningen visar att stödet för att i första hand prioritera investeringar i förnybar energi gäller oavsett partisympatier.

Klimatproblemen välkända
- Flera undersökningar visar att klimatproblemen är välkända hos svenskarna. Nu kan vi även visa svaret på frågan om hur svenska folket prioriterar olika energislag i förhållande till varandra: kärnkraftens tid är förbi! Det gäller alla riksdagspartiers väljare. Därför bör överenskommelsen om ny kärnkraft rivas upp, säger Mikael Karlsson ordförande i Naturskyddsföreningen.

Idag visar ny information att kostnaderna för ny kärnkraft är mycket höga och att ny vindkraft är billigare och går snabbare att införa. Därför visar statistiken att vindkraft är det energislag som växer snabbast i hela världen. Nya statliga utredningar visar på stora potentialer att effektivisera energianvändningen.

Vi behöver inte kärnkraften
- Vi behöver inte kärnkraften. Den är dyr och det tar lång tid att bygga verk. Redan regeringens eget planeringsmål för vindkraft innebär att nästan hälften av kärnkraftens el kan ersättas. När energieffektiviseringen dessutom tar fart och när solcellerna blir allt billigare så kan vi ersätta kärnkraften, säger Svante Axelsson generalsekreterare Naturskyddsföreningen.

Källa: Naturskyddsföreningen

De LO-förbund som hyllat regeringens kärnkraftsuppgörelse verkar ha litet stöd bland sina medlemmar och bland socialdemokratiska sympatisörer. Bland de tillfrågade LO-medlemmarna i opinionsundersökningen ville endast 15 procent prioritera investeringar för att ersätta gamla kärnkraftverk med nya.

22 stugor, butiker, en herrgård och en kricketklubb.

Rubbet kan bli ditt - förutsatt att du är mångmiljonär förstås.

Den lantliga byn Linkenholt i brittiska Hampshire är till salu.

Landskapet är idylliskt med böljande ängar, betande får och hus med halmtak.

Linkenholt borde tilltala många.

Nu finns chansen för alla med en välfylld plånbok att bli byns nya ägare.

Stöd till sjuka barn

Den brittiska byn nära Andover i Hampshire ligger ute på marknaden för cirka 295 miljoner kronor skriver BBC.

Bakom försäljningen står Herbert och Peter Blagrave. Släktingarna, som inte har några arvingar, har bundet upp familjens förmögenhet i en välgörenhetsfond.

Nu har de bestämt sig för att lägga ut sina tillgångar på marknaden.

Säljarna har ett stort travintresse och pengarna kommer gå till skadade travkuskar men även till sjuka barn och äldre.

Kyrkan säljs inte

Vad får man då för pengarna? 607 hektar åkermark, 22 stugor och hus, 182 hektar skogsmark, en kricketklubb, smeder och butiker.

Det enda som inte ingår i försäljningen är kyrkan från 1100-talet.

Linkelnholt har fyrtio bofasta. Flera bybor som BBC har pratat med är oroliga inför försäljningen.

- Det är ganska tråkigt att byn är till salu. Vi hoppas bara att någon vill köpa den och det kommer att fortsätta i samma anda, säger Elsie Smith, 75 år.

Kvinnan föddes bara några meter ifrån sitt nuvarande hem och trivs i den lugna bygden. Byn får inte bli en stad.

Elsie Smith träffade sin man genom sin syster och systern gifte sig i sin tur med makens bror.

Försäljningen rör upp känslor.

Men det är inte första gången Linkenholt är till salu. 1964 såldes byn för drygt fem miljoner kronor.

Läs mer i tidningen Aftonbladet

Se inslaget på aftonbladets webbtv
Brittiska byn Linkenholt kan köpas för 295 miljoner kronor.

Vindkraftindustrin kan bidra med cirka 18 000 årsarbeten år 2020.

Svensk Vindenergi bedömer att det kommer att byggas sammanlagt 15 TWh vindkraftsel på land och 10 TWh till havs fram till år 2020. Idag är produktion vindkraftsel 2 TWh.
Detta innebär att fram till år 2020 genererar den planerade utbyggnaden av vindkraft totalt cirka 110 000 årsarbeten ackumulerat under perioden.

Rapporten visar också på att den regionala fördelningen av arbetstillfällen för landbaserad vindkraft är, Norrland 70 procent, Götaland 25 procent och Svealand 5 procent. För havsbaserad vindkraft är fördelningen Götaland 65 procent och Norrland 35 procent.

Sveriges konkurrenskraft är mycket god och kostnadsläget är betydligt lägre här än i Nordeuropa. Så vi har mycket bra förutsättningar att lyckas med vår satsning på att expandera vindkraften i landet.

Källa: Svensk Vindenergi

Läs mer i Land Lantbruk

Bolivias president Evo Morales tar 38000 hektar jordbruksmark från rika markägare och ger till fattig ursprungsbefolkning.

Marken har konfiskerats från fem stora gårdar i Bolivias östra lågland sedan en ny grundlag gjort det möjligt, rapporterar TT. Ranchägarna, som har anklagats för att låta sina anställda arbeta under slavliknande villkor, protesterar och hotar med att stoppa överlämnandet av marken. Evo Morales har liten sympati för jordägarna.

-Privat egendom kommer alltid att respekteras men vi vill att människor som inte är intresserade av jämlikhet ska ändra sitt tänkande och fokusera mer på landet än på pengar, sade han.

Markägarna har fortfarande möjlighet att överklaga exproprieringen i en marknadsdomstol.

Läs mer i tidningen ATL

Mjölkproducenter i Europa planerar leveransstrejk. Det är enda alternativet för ett högre mjölkpris, menar intresseorganisationernas representanter.

De tyska mjölkböndernas intresseorganisation BDM, som är en del av European Milkboard, funderar på att på nytt stoppa leveranserna av mjölk för att pressa mjölkpriset uppåt. Det skriver den finska tidningen Landsbygdens Folk.

En liknande aktion i somras fick tillfälligt priserna att gå uppåt. Nu när situationen är än värre, och mjölkpriserna på flera håll i Europa gått ner till 20 Eurocent per kilo, kan det alltså bli aktuellt igen.

Krav på minskade kvoter
BDM ställer även krav på EU att minska mjölkkvoterna igen.

- Det var fel att höja mjölkkvoterna. Nu måste de krympas på nytt, säger BDM:s ordförande Romuald Schaber enligt Landsbygdens folk.

Mjölkbönderna fortsätter att protestera mot det låga mjölkpriset runt om i Europa. De sista månaderna har aktioner utförts i Bulgarien, Grekland och Lettland och senast i torsdags demonstrerade 8000 bönder från Tyskland, Slovakien, Polen, Österrike, Ungern, Slovenien, Litauen och Tjeckien på gatorna i Prag.

Förra fredagen samlades 300 tyska mjölkproducenter i Hamburg av samma anledning. Och med sig hade de ett hundratal traktorer som de paraderade med i staden. Enligt European Milk Board kan utslaktning av kor snart bli "den bittra konsekvensen av läget på mjölkmarknaden".

Tysk kritik
Producenterna inväntar nu nya samtal om mjölkpriskrisen inom EU.

Tysklands jordbruksminister, Ilse Aigner, har kritiserat både kvothöjning och en ny beräkningsmetod av mjölkens fetthalt som i praktiken innebär att 1,7 miljoner ton extra mjölk kommer ut på marknaden.

Läs mer i tidningen ATL

Testbädd Gävleborg skulle på tre år göra länet till ett nav för dataindustrin, på samma sätt som Arjeplog är det för bilbranschen.

Där är man inte än säger projektledaren Magnus Ernström, men projektet har ändå gått över förväntan. EU, staten, kommuner, länsstyrelsen, högskolan och företag har varit villiga att satsa drygt 56 miljoner kronor, drygt 20 miljoner kronor mer än man räknat med.

- Den här världen är full av powerpointpresentationer och här är det verklighet, säger Magnus Ernström.

Länets centrum för ny teknik, Teknikparken Future position X och TV & medialab, Sandvikens informationssystem, Fiber optic valley och IHT i Bollnäs, har utvecklat nya IT-användningsområden åt stat, kommuner och landsting. I det arbetet har de också knutit nya företag till sig.

Ett resultat är det gemensamma nät för kommuner och landsting i länet, som bland andra biblioteken börjat använda och vårdpersonal ska få ett adressregister i. Ett hinder är dock att kommunerna har olika programvara, något man tittar på just nu.

Alla inblandade i kriser och olyckor ska snabbt få relevant information om något händer, i ett system som på sikt ska bli nationellt.

Till exempel har ambulanspersonalen i dagarna börjat filma och prata in från olycksplatser för att via mobilen kunna förbereda sjukhuset.

Tjänster via tv:n håller på att tas fram. De vänder sig bland annat till de som har hemtjänst, men tanken är att rikta sig till alla kommuninvånare.

I Sandviken tar man fram ett program där anställda inom äldreomsorgen får sin erfarenhet och utbildning översatt till ett gemensamt betygssystem, där man kan se om och i så fall vad man behöver komplettera. Magnus Ernström tror att kommuner i hela landet kommer att använda systemet, som redan används i flera företag, i framtiden.

Hur många jobb Testbädd Gävleborg skapat törs Magnus Ernström inte säga.

Han tror att det tidigast 2011 blir några jobb direkt genom Testbädden.

De företag som varit inblandade uppger att projekt med anslutning till den medfinansierat 14 nya företag, bidragit till att behålla 18 jobb och skapat 243 nya.

Arbetet som kommit igång under Testbäddens tre år fortsätter nu och Gävleborg har börjat samarbeta med Dalarna och Värmland.

Projektet startade för att plåstra om länet efter telekomkrisen och har hållits i gång under högkonjunkturen. Hur lågkonjunkturen kommer att påverka vill Magnus Ernström inte sia om.

- Nu är det upp till bevis och se hur det funkar på riktigt.

Läs mer i Gefle Dagblad

Så var det detta med kärnkraften! En nyligen publicerad opinionsundersökning visar att svenskarna är mer positiva än någonsin till kärnkraften. Själv har jag svårt att bestämma mig, men min tvekan bottnar i riskerna med det radioaktiva avfallet. Men jag håller hårt på de demokratiska spelreglerna och vi har haft en folkomröstning som gav ett tydligt besked om avveckling. Det uppdraget fick politikerna och budskapet var tydligt; ta fram alternativa energikällor. I dag har vi en överkapacitet av energi. Den ökningen av elpriset som alla fått betala för en tid sedan går bland annat till att investera i vindkraftverk som kan producera mer el för att sälja utomlands.

Tack vare avregleringen av elmarknaden har vi i Sverige ingen fördel av att vara självproducerande av el. Tvärtom har elpriserna bara ökat och det drabbar inte minst den elintensiva industrin. Det har sin tur inneburit att många drömmer om mera kärnkraft i tron på att den skulle sänka elpriserna. Så blir det givetvis inte! Hur mycket el vi än producerar så kommer överskottet att säljas, vinsterna att gå till kraftbolagen och kunderna får stå för kostnaderna. De politiker som talar sig varma för kärnkraften lurar med andra ord sina väljare. Dessutom framstår de som inkompetenta. I brist på nytänkande och utveckling håller de fast vid gammal teknik. Trots att den är så farlig att den kan förgöra en hel värld.

Jag tycker det är sorgligt!

Läs mer i Svenska Dagbladet

Logotypen är densamma som när skotrar och båtar tillverkades under varumärket Ockelbo.

Olsson har bland annat fått gratisreklam genom att ortens kommunalråd burit en toppluva med märket i tv.

- Det är positivt, jättekul. Just den tisdagen när intervjun med kommunalrådet om förlovningen sändes i tv var det ett väldigt tryck på sidan och intresset har hållit i sig lite, säger Mikael Olsson till tidningen.

Han har dock inga planer på att trycka upp t-shirts med Daniel och Victoria, det tycker han är att gå över gränsen.

Ockelbo TT

Läs mer i Svenska Dagbladet

Läs mer

• Ockelbo Collection - prylar med Ockelbo-nostalgi

Vindkraftsetableringar förenklas i ny proposition

Pressmeddelande från Miljödepartementet: Regeringen har överlämnat propositionen Prövning av vindkraft till riksdagen. För att förkorta och snabba på handläggningstiderna för vindkrafts­etableringar föreslås bland annat att kraven på detaljplan och bygglov i huvudsak slopas när ett vindkraftverk fått tillstånd enligt miljöbalken.

Regeringen tidigare presenterat ett mål om att hälften av energin ska vara förnybar till år 2020, med bland annat en plan för att tiodubbla utbyggnaden av vindkraften. Eftersom uppförandet av ett vindkraftverk idag är föremål för två parallella processer i plan- och bygglagen respektive miljöbalken, där prövningarna är snarlika, vill regeringen med propositionen förenkla tillståndsgivningen.

- Från att Sverige var först av alla med att starta att bygga ut vindkraft så har vi blivit ett av de långsammaste länderna. Vi vill ändra på detta och bana väg för en expansion av vindkraften. Då krävs att vi tar bort stoppklossarna i handläggningen, främst genom att den så kallade dubbelprövningen av vindkraftsärenden slopas, säger miljöminister Andreas Carlgren.

Regeringen föreslår att den samlade prövningen av vindkraftverken ska ske vid miljötillståndsprövningen. De nuvarande kraven på detaljplan och bygglov tas i huvudsak bort i det fall uppförandet av vindkraftverk har fått tillstånd enligt miljöbalken.  Även för mindre vindkraftverk som inte kräver miljötillstånd slopas i regel kravet på detaljplan, genom att det kommer att räcka med bygglov förenklas prövningen även för dessa. Det ska fortfarande finnas krav på detaljplan när vindkraft avses att uppföras i områden där det råder stor efterfrågan på mark för bebyggelse eller anläggningar.

I miljötillståndsprövningen kommer även lokaliseringen och påverkan på omgivningen att prövas noga. Grannar och sakägare kan påverka under processen och även överklaga beslutet. Till skillnad från dagens regler kommer det inte att vara möjligt att överklaga flera olika beslut som tas vid olika tidpunkter i processen, vilket försenar projekten.

Kommunerna ges medbestämmande genom att kommunens godkännande krävs för projekt som tillståndsprövas enligt miljöbalken, d.v.s. större verk eller vindkraftparker. Regeringen ska kunna tillåta en anläggning för vindkraft om det från nationell synpunkt är synnerligen angeläget att verksamheten kommer till stånd. Förutom regelförenklingar har regeringen sedan tidigare tillfört regeringen resurser för snabbare handläggning. Staten lägger omkring 165 miljoner per år till vindkraften genom medel till översiktsplanering, ett nationellt nätverk för vindbruk och medel för minskade handläggningstider till länsstyrelser och miljödomstolar.

Bakgrund

Utbyggnaden av vindkraft är även en del i arbetet med att nå det av riksdagen fastställda miljökvalitetsmålet Begränsad klimatpåverkan. Enligt den överenskommelse om energi- och klimatpolitiken som träffats mellan regeringspartierna fastställs en ny planeringsram för vindkraft till 30 TWh till år 2020. Detta ligger i linje med Energimyndighetens remissbehandlade förslag, varav 20 TWh ska ske till lands och 10 TWh till havs.

I tilläggsdirektiven till Miljöprocessutredningen i december 2007 fick utredningen bland annat i uppdrag att utreda behovet av författningsförändringar i fråga om förnybar energi. En del i uppdraget var att utreda möjligheterna att förenkla de delar av regelverket som påverkar förutsättningarna för etablering av vindkraft och då särskilt se till att så kallad dubbelprövning av tillstånden undviks. I direktiven nämndes också vissa specifika krav som behövde ses över, exempelvis detaljplanekravet vid etablering av vindkraft och förbudet mot uppförande av anläggningar i områden som ingår i riksintresset "obruten kust". Miljöprocessutredningen överlämnade sitt delbetänkande "Prövning av vindkraft" (SOU 2008:86) den 6 oktober 2008.

Kontakt:
Mattias Johansson
Pressekreterare hos Andreas Carlgren
08-405 22 69
070-950 22 45

Leif Holmberg
Politiskt sakkunnig
08-405 23 88

Susanne Gerland
Rättssakkunnig
08-405 15 72
-------------------------
Läs mer
Vindkraft (http://www.regeringen.se/sb/d/2448/a/47768)

Relaterade publikationer
Prop. 2008/09:146 Prövning av vindkraft
(http://www.regeringen.se/sb/d/11547/a/122460)

Ulrik Strömberg

Läs mer på Hela Sverige Ska Leva

För att snabba på handläggningstiderna för etableringar slopas kraven på detaljplan och bygglov.

Det efter att ett vindkraftverk fått tillstånd enligt miljöbalken.

Regeringen tidigare presenterat ett mål om att hälften av energin ska vara förnybar till år 2020, med bland annat en plan för att tiodubbla utbyggnaden av vindkraften. Eftersom uppförandet av ett vindkraftverk idag är föremål för två parallella processer i plan- och bygglagen respektive miljöbalken, där prövningarna är snarlika, vill regeringen med propositionen förenkla tillståndsgivningen.

Bana väg för expansion
- Från att Sverige var först av alla med att starta att bygga ut vindkraft så har vi blivit ett av de långsammaste länderna. Vi vill ändra på detta och bana väg för en expansion av vindkraften. Då krävs att vi tar bort stoppklossarna i handläggningen, främst genom att den så kallade dubbelprövningen av vindkraftsärenden slopas, säger miljöminister Andreas Carlgren.

Regeringen föreslår att den samlade prövningen av vindkraftverken ska ske vid miljötillståndsprövningen. De nuvarande kraven på detaljplan och bygglov tas i huvudsak bort i det fall uppförandet av vindkraftverk har fått tillstånd enligt miljöbalken. Även för mindre vindkraftverk som inte kräver miljötillstånd slopas i regel kravet på detaljplan, genom att det kommer att räcka med bygglov förenklas prövningen även för dessa. Det ska fortfarande finnas krav på detaljplan när vindkraft avses att uppföras i områden där det råder stor efterfrågan på mark för bebyggelse eller anläggningar.

Inte möjligt att överklaga flera olika beslut
I miljötillståndsprövningen kommer även lokaliseringen och påverkan på omgivningen att prövas noga. Grannar och sakägare kan påverka under processen och även överklaga beslutet. Till skillnad från dagens regler kommer det inte att vara möjligt att överklaga flera olika beslut som tas vid olika tidpunkter i processen, vilket försenar projekten.

Kommunerna ges medbestämmande genom att kommunens godkännande krävs för projekt som tillståndsprövas enligt miljöbalken, d.v.s. större verk eller vindkraftparker. Regeringen ska kunna tillåta en anläggning för vindkraft om det från nationell synpunkt är synnerligen angeläget att verksamheten kommer till stånd. Förutom regelförenklingar har regeringen sedan tidigare tillfört regeringen resurser för snabbare handläggning. Staten lägger omkring 165 miljoner per år till vindkraften genom medel till översiktsplanering, ett nationellt nätverk för vindbruk och medel för minskade handläggningstider till länsstyrelser och miljödomstolar.

Bakgrund
Utbyggnaden av vindkraft är även en del i arbetet med att nå det av riksdagen fastställda miljökvalitetsmålet Begränsad klimatpåverkan. Enligt den överenskommelse om energi- och klimatpolitiken som träffats mellan regeringspartierna fastställs en ny planeringsram för vindkraft till 30 TWh till år 2020. Detta ligger i linje med Energimyndighetens remissbehandlade förslag, varav 20 TWh ska ske till lands och 10 TWh till havs.
I tilläggsdirektiven till Miljöprocessutredningen i december 2007 fick utredningen bland annat i uppdrag att utreda behovet av författningsförändringar i fråga om förnybar energi. En del i uppdraget var att utreda möjligheterna att förenkla de delar av regelverket som påverkar förutsättningarna för etablering av vindkraft och då särskilt se till att så kallad dubbelprövning av tillstånden undviks. I direktiven nämndes också vissa specifika krav som behövde ses över, exempelvis detaljplanekravet vid etablering av vindkraft och förbudet mot uppförande av anläggningar i områden som ingår i riksintresset "obruten kust". Miljöprocessutredningen överlämnade sitt delbetänkande "Prövning av vindkraft" (SOU 2008:86) den 6 oktober 2008.

Källa: Regeringen

Läs mer i Land Lantbruk

I Gävle blev det ramaskri när Konsum Gävleborg meddelade att Gefleortens mejerivaror skulle försvinna och ersättas av Arla, till följd av ett centralt Coop-beslut. Nu höjs rösterna mot beslutet också på andra håll i länet.

I Kilafors, söder om Bollnäs, har föreningen Hanebo Framtid skrivit ett öppet brev till Konsum Gävleborg, där man kräver att beslutet ändras.

"Vi känner oss lurade"

- Vi ser det här som väldigt allvarligt hot, både för bygdens överlevnad och för böndernas. Vi ska få en ny Konsumbutik och handlaren har skrivit i vår tidning att han vill ha närproducerat. Vi känner oss lurade, säger Irene Frank, ordförande i Hanebo Framtid.

Föreningen hotar också med att klippa sina medlemskort i Coop om Milkos varor försvinner.

I Gävle ändrades beslutet att ta bort Gefleortens varor efter protesterna och man hoppas att samma sak ska hända med Milko.

- Det känns att hela bygden står bakom det här.

Det är ingen idé att de kommer upp hit med Arla, vi hoppas att den mjölken får surna på hyllorna, säger Frank.

Läs mer i Arbetarbladet

- Kommunalrådet hade en av våra toppluvor i en tv-intervju och samma kväll ramlade det in en massa förfrågningar i vår webbshop. Nu har vi fler beställningar än vi kan leverera, säger han.

Mikael Olsson är son till Kjell Olsson som sålde skotrar och plastbåtar av märket Ockelbo. Numera sträcker sig Kjells försäljning bara till reservdelar till båtarna, men sedan i somras driver sonen webbshopen Ockelbo Collection där han drar nytta av den kända logotypen som hans pappa har patent på.

Känd snöskoter

- Just den här loggan har ju en lång, egen historik. Det var därför jag fick för mig att starta det här, säger Mikael Olsson.

På webbshopen finns det mesta; t-shirts, kepsar och hemstickade toppluvor - alla med det välkända skotermärket som tryck.

- Jag har flest kunder norrifrån. Jag skulle tro att det är människor som har snöskotrar av märket Ockelbo och jag skulle tro att det blir mer båtfolk till sommaren, säger Mikael Olsson.

Förlovningen satte fart

Men sedan en månad tillbaka har även ett annat klientel hittat till Olssons webbshop och den troliga förklaringen är Daniel Westlings förlovning med kronprinsessan Victoria.

- Det är positivt, jättekul. Just den tisdagen när intervjun med kommunalrådet om förlovningen sändes i tv var det ett väldigt tryck på sidan och intresset har hållit i sig lite.

Gränsen går vid t-shirt

Kommunledningen har antydigt att de inte vill utnyttja Daniel och Victoria i sin marknadsföring av orten, men Mikael Olsson ser inget fel i att dra nytta av det nyväckta intresset för orten och den gamla logotypen.

Men att trycka upp t-shirts med Daniel och Victoria på tycker han är att gå över gränsen.

- Nej, det tror jag inte blir aktuellt. Ockelbologgan lever ett eget liv och blir det ett större intresse för den på grund av dem så är det jätteroligt, men t-shirtar med dem får någon annan göra, inte jag.

Läs mer i Arbetarbladet

För hennes del kom beslutet när det var dags att byta ut husets oljepanna. Oljan hade sinat och det kändes fel att fylla på.

- Jag ville ha ett miljövänligt alternativ och tyckte att solfångare lät spännande, säger Birgitta Larsson.

Värdefulla råd

Hon fick kontakt med en energirådgivare som gav värdefulla råd och tipsade henne vidare till en tillverkare. Resultatet blev en solvärmeanläggning speciellt anpassad för den branta lutningen på hennes tak.

Hela anläggningen med solfångare och värmepumpen, som står i källaren, kostade 45 000 kronor. Totalt med installation och arbete landade det på cirka 80 000 kronor.

Engångssumma

- Jag hade ändå varit tvungen att lägga ut 20 000 kronor på en ny varmvattenberedare. Jag gillar att vara självförsörjande och det jag har investerat är en engångssumma. Resten sköter sig själv, säger hon.

Enligt Energimyndigheten kan en solvärmeanläggning minska behovet av köpt energi med 2 000-6 000 kWh/år i en medelstor villa beroende på system och solfångarsystem. En förutsättning för att solvärme ska fungera är att huset har ett vattenburet värmesystem.

Det behöver inte vara fullt solsken för att värme ska produceras. När Arbetarbladet besöker Birgitta Larsson en halvmulen marsdag visar mätaren för kapaciteten 30 procent.

Gratis varmvatten i somras

Anläggningen kom upp i slutet av maj förra året, så någon helårseffekt har hon ännu inte märkt av.

- Jag kommer att tjäna på det, men hur mycket vet jag inte. Min upplevelse förra sommaren var att jag hade gratis varmvatten hela sommaren, och så låga elräkningar har jag aldrig haft förut. Det var nästan bara abonnemanget och elen till mina hushållsapparater, säger hon.

Solvärme kan locka fler

Uno Hammarberg, energirådgivare i västra Gästrikland, tror att stigande elpriser gör fler lockas att installera solvärme.

- Det kommer mer och mer frågor om solvärme, och konkreta frågor från många som vill göra något, säger han.

Nu hoppas han att regeringen ska införa bidrag även för solceller och göra det möjligt för människor att sälja tillbaka el till elnätet.

Fakta. Solvärme

En solvärmeanläggning kan minska behovet av köpt energi med 2 000-6 000 kWh/år i en medelstor villa beroende på system och solfångarsystem.

Solvärmen kan svara för huvuddelen av värme och varmvattenbehovet under 4-6 månader i en medelstor villa i södra Sverige och under något kortare period i norra Sverige. En förutsättning är att huset har ett vattenburet värmesystem.

Solvärme är det minst miljöpåverkande uppvärmningsalternativet eftersom det i princip inte ger några utsläpp till luften.

En solvärmeanläggning för villa kostar mellan 10 000 och 50 000 kronor. Kostnad för installationen tillkommer.

Via länsstyrelsen kan ansöka om bidrag till installation av solvärmeanläggning. Till småhus ges maximalt 7 500 kronor. Stödet baseras på mängden värme systemet kan prestera.

Från 1 januari 2009 gäller samma regler för stöd till solvärme för privatpersoner och företag.

Källa: Energimyndigheten, Boverket och Länsstyrelsen i Gävleborgs län.

Läs mer i Arbetarbladet

Malena Ernman kom med i Melodifestivalen som joker, och ansågs på sin höjd kunna ta sig vidare till Andra chansen. Hennes Fredrik Kempe-skrivna operapoplåt "La voix" gick dock mycket längre. Direkt till final från deltävlingen i Malmö, och därefter succé i finalen. Full pott av folket, men bara en åttondeplats av juryn.

- Jag är så smickrad av folkets röster att det inte finns ord. De har visat stort mod genom att rösta fram en operasång, jublade Malena Ernman efteråt.

Angenäma problem

Segern i Melodifestivalen ställer till angenämt bekymmer för 38-åriga Ernman, hett eftertraktad på operascener världen över. Redan på söndagsförmiddagen skulle mezzosopranen ta ett flyg till Tyskland för att börja jobba "på riktigt" igen. Troligen måste hon stuva om rejält i schemat för de två veckor hon nu behöver spendera i Moskva.

- Den kärlek jag känner i kväll går inte att jämföra med att stå på operascenen. Det här smäller högre än allt annat, förutom mina två barn, sade Malena Ernman.

Tvåa i den väldigt ovissa finalen blev Caroline af Ugglas, som efter tio år som udda fågel i Musiksverige nu får sägas vara folkkär. Hon fick även näst flest röster av folket.

EMD kom trea, efter att ha fått rätt jämna poäng av såväl tv-publik som jury.

Favoriten föll

Sämre gick det för Måns Zelmerlöw, som inför finalen nämnts som vinnarfavorit. Det blev bara en fjärdeplats, trots att han fick högst poäng av juryn. Han vägrade dock deppa:

- Jag kommer tillbaka. Med en ännu bättre låt och ett ännu bättre nummer.

Dawn Finer juryfavorit

Den internationella juryns röster lästes upp av serbiska Marija Serifovic som vann schlager-EM 2007.

Den kritiserade jurygruppen gav sin tolvpoängare till Sarah Dawn Finers "Moving on" och tian till Caroline af Ugglas. Kanske är det dock ett dåligt tecken inför Moskva att Malena Ernman bara fick en poäng "internationellt".

Allra sämst gick det för Molly Sandén, som fick den osmickrande sistaplatsen i tävlingen, efter att endast ha skrapat ihop två poäng.

Finalen inleddes med att Petra Mede med startfältet i släptåg kördes in på ett lastfordon till tonerna av en ryskinfluerad Kylie Minogue-låt som hon själv sjöng. Mede sade i veckan att hon skulle känna sig extremt stolt när kamerorna slocknat på lördagskvällen, och med facit i hand måste hon sägas ha all rätt att känna så.

Nu tar schlagermusiken välbehövlig vila i ett par månader. Tisdag den 12 maj tävlar Sverige i den första semifinalen i schlager-EM i Moskva, och förhoppningsvis återfinns Malena Ernman även i startlistan när finalen avgörs fyra dagar senare.

Michael Jackson har aldrig gjort sig känd för måttlighet och sent på torsdagen bekräftades det femtionde datumet för hans show "This is it" på O2 Arena i London, som tar 20‑000 åskådare. Om samtliga biljetter går åt kommer alltså precis en miljon människor se vad som presenterats som hans sista spelningar någonsin - i Storbritannien.

Hittills finns ingenting som pekar mot att han inte skulle lyckas fylla Arenan 50 gånger. På fredagen, när den ordinarie försäljningen startade, var 360 000 förbeställda biljetter redan sålda och köerna utanför O2 Arena ringlade långa.

Den ende ser ut att kunna sätta stopp för ett historisk konsertrekord är Michael Jackson själv. Stjärnan har inte genomfört en längre turné på tolv år./TT Spektra

Läs mer i Arbetarbladet

Läs mer i Gefle Dagblad

Läs mer på SR

Föreningen Hanebo framtid i Bollnäs kommun hotar nu med att klippa medlemskorten i Coop.

I ett öppet brev till Konsum Gävleborg protesterar föreningen mot att Arlas mejerivaror ska finnas i hälsingebutikerna istället för lokalproducerade från Milko.

Irene Frank är ordförande i föreningen:

- Vi kräver att man tar tillbaka de här och har Milkoprodukterna i Konsumbutikerna här i Hälsingland också.

Vad händer annars?
- Vi uppmanar kunderna att inte handla Arlaprodukter och vi får se om det blir en aktion att klippa Konsumkort. Vi ser väldigt allvarligt på det här i alla fall.

För några veckor sen berättade Coop att Arla är ny huvudleverantör av mejeriprodukter till Coops butiker i Sverige.

Massiva protester
Efter massiva protester meddelade Konsum Gävleborg tidigare i veckan att lokalproducerade varor från Gefleortens mejeriförening kommer att finnas kvar i konsumbutiker i Gästrikland.

Upprörd
Men hur det blir i Hälsingland med Milkos produkter har inte meddelats och det gör Irene Frank arg.

- I dessa tider tycker man att det borde vara samförstånd mellan konsumenter, handlare och bönder för att bygden ska överleva.

Agneta Sundberg

Läs mer på SR

Milkos styrelse har beslutat att sänka avräkningspriset med 20 öre från och med den 1 april.

Den svenska mejerimarknaden är satt under stor prispress och konkurrensen har hårdnat betydligt på kort tid. Detta samtidigt som det på världsmarknaden råder ett överskott på mjölkprodukter. För drygt en vecka sedan tvingades Arla sänka avräkningspriset med 25,8 öre.
- Det råder en närmast extrem situation på den svenska mjölkmarknaden och lönsamheten för de svenska mejerierna minskar stadigt. Mot denna bakgrund är det nödvändigt att sänka avräkningspriset för att inte riskera Milkos ekonomi i framtiden, säger Milkos vd Erik Gumabon.

- Vi genomgår ett ekonomiskt reningsbad med tre tuffa år framför oss. Koncernens fokus är att ha en ekonomi i balans och då krävs det att vi också fattar svåra men nödvändiga beslut.
Under 2008 betalade Milko i genomsnitt 20 procent högre avvräkningspris till sina ägare jämfört med 2007. Möjligheterna att hålla ett lika högt avräkningspris under 2009 bedöms vara små.
Erik Gumabon menar att Milko måste bli snabbare på att justera avräkningspriset beroende på hur efterfrågan utvecklar sig
- Samtidigt fortsätter vi arbetet med Milkos koncernstrategi för att lyckas med omställningen till ett modernt och konsumentinriktat mejeriföretag.

Milkos koncernstrategi bygger dels på genomförandet av ett kostnadsprogram med målsättningen att sänka den totala kostnadsmassan med 50 mkr om året fram till 2012, dels fokusera på färskvarorna och påläggen samt minska ostförsäljningen.

Vid sidan av koncernstrategin har Milko tagit initiativ till mjölkhandslaget - ett handslag mellan mjölkbonden, handeln och konsumenten om att höja priset på landskapsmjölk med en krona och låta den gå oavkortat till mjölkbönderna. Förhandlingarna är inne i slutskedet och resultatet kommer att presenteras inom kort.

Läs mer i tidningen ATL

När Coops centrala avtal med Arla blev känt lät inte protesterna vänta på sig. Per Blomquist, vd på det lilla Gefleortens mejeri, blev tagen på sängen av beskedet som han fick via massmedia. Sturskt uttalade han sig om att man inte ville bli en stödleverantör vid sidan av Arla och han hänvisade till ett mångårigt samarbete med Konsum Gävleborg.

Konsum Gävleborg har nu, under stort tryck från konsumenterna, valt att ställa sig utanför det nationella avtalet mellan Coop och Arla Foods. Därmed fortsätter leveranserna från Gefleortens mejeri inom bassortimentet som om ingenting har hänt. Mjölk, grädde, fil, youghurt kommer från den lokale leverantören.
- Vi trodde nog att det skulle gå så här, säger Per Blomquist och hänvisar till att de självständiga föreningarna inte behöver vara med i de centrala besluten i Coop.

Förra veckan sa Konsum Gävleborgs vd Anders Stake att man skulle göra "sin hemläxa", i praktiken ta reda på om man kunde ställa sig utanför den centrala överenskommelsen. Häromdagen kunde han skaka hand med Per Blomquist och offentliggöra det för Gefleortens mejeri positiva beskedet.
- Vi har kommit överens med Coop Sverige om att Gefleortens produkter kan klassas som lokalproducerade. Själv har jag aldrig haft någon annan uppfattning, sa Anders Stake till Gefle dagblad.

Men han erkänner också att konsumenternas stora engagemang påskyndade beslutet.
Vad beslutet i Gästrikland betyder för övriga Sverige är fortfarande oklart. Men klart är att konsumentrycket har försatt Coop i en svår situation och förhandlingsutrymmet för exempelvis Skånemejerier och deras "lokala mjölk" har möjligen ljusnat.

Dan Birgerson

Läs mer i tidningen ATL

I stort sett alla Coops butiker i Skåne kommer att ha färskmjölk, fil och grädde från Skånemejerier, lovar informationschef Magnus Frisk. Skånemejeriers vd tror honom inte.

- I alla butiker kommer det att gå att köpa mjölk från Skånemejerier, det kommer att gå att köpa fil från Skånemejerier och det kommer att gå att köpa grädde från Skånemejerier. Möjligen kommer det att vara någon butik som är så himla liten så att det inte går, säger Coops informationschef Magnus Frisk.

De senaste veckornas starka konsumentreaktioner har övertygat Coop om att deras skånska kunder vill ha Skånemejeriers standardsortiment. Men Magnus Frisk hävdar att Coop aldrig tänkte utesluta de varorna helt från sina butiker.

Skånemejeriers vd kritisk
Skånemejeriers vd Björn Sederblad ger inte mycket för Magnus Frisks försäkringar om den fortsatta spridningen av mejeriets produkter. Övergången till Arla som huvudleverantör innebär ombyggda mejerihyllor, och då passar inte längre Skånemejeriers rullvagnar. Enligt Björn Sederblad kräver Coop att Skånemejerier i stället levererar mjölken i backar.
- Det kommer att gå åt två nya personer på Malmömejeriet för att lasta om till back och två personer per butik för att plocka upp.
Björn Sederblad vill inte anställa mer folk bara för att kunna leverera mjölk till Coop, och han tror inte att butikerna kommer att vilja lägga ner tid och personalresurser på det heller.

Betyder det att Skånemejerier inte kommer att vilja leverera till ombyggda butiker?
- Vi levererar på det sätt vi kan leverera, det vill säga med rullvagn.
Coop har också ifrågasatt att Skånemejeriers mjölk är helt skånsk, eftersom mejeriet har ett litet antal leverantörer norr om gränsen till Småland. Men de levererar inte till färskmjölksproduktionen, enligt Björn Sederblad. Deras mjölk blir ost och mjölkpulver.
- Det har jag förklarat för Coop tusen gånger men de fattar inte det, säger Björn Sederblad.

Spårbarhet införs
För att skingra alla misstankar om oskånsk mjölk kommer Skånemejerier inom någon månad införa full spårbarhet på mjölken. Genom att kolla upp en sifferkod på mjölkpaketet på mejeriets hemsida kan den lokalpatriotiska konsumenten ta reda på vilken gård mjölken kommer ifrån.
Lanseringen av det nya mejerisortimentet i Coops butiker inleds på måndag, men det genomförs inte i alla affärer samtidigt.

Sara Johansson

Läs mer i tidnngen ATL

• Milko sänker avräkningspriset med 20 öre
• Tufft år väntar förlusttyngt Milko
• Bakslag för Milko i skattetvist

-Det här är en bra insats för Gävleborg med tanke på lågkonjunkturen som gör det svårt för många företag att hitta investeringsmedel till sina projekt, säger Per Persson, programchef för norra Mellansverige på Nutek.

De företag som vill få del av EU-pengarna ska ansöka hos det nybildade fondbolaget ALMI Invest norra Mellansverige. Exakt vilka kriterier som kommer att gälla för att få del av pengarna är inte helt klart ännu.
-Men det handlar om investeringar i storleken en till tio miljoner kronor och det är tänkt att pengarna ska gå till företag som är i en expansionsfas som kan leda till att nya arbetstillfällen skapas, säger Per Persson.

Källa: Gefle Dagblad

Läs mer på Region Gävleborgs hemsida

Beskedet i måndags kom som en chock för Jan Dahlberg och hans kollegor i stiftelsens ledning och styrelse.

- Vi hade inte trott att kreditgivarna skulle klippa till som man gjorde, säger han.

Delat ut 300 miljoner

Sparbanksstiftelsernas förvaltningsbolag tvingades göra sig av med alla sina aktier för att kunna betala tillbaka lånet som man tagit för att delta i Swedbanks nyemission i höstas.

För Sparbanksstiftelsen Nya innebar det att cirka 700 miljoner av kapitalet på 800 miljoner kronor försvann.

Det som återstår är likvida medel och aktiekapital som sparbanksstiftelsen äger direkt, utan omvägen via förvaltningsbolaget.

Sedan 1996 har Sparbanksstiftelsen delat ut närmare 300 miljoner kronor till olika ändamål. I fjol delade stiftelsen ut cirka 20 miljoner och året dessförinnan 60 miljoner kronor.

Ingen utdelning

Under det närmaste året blir det ingen utdelning alls, konstaterar Jan Dahlberg som inte kan säga hur det blir därefter. Det beror på om och när stiftelsen kan bygga upp kapitalet på nytt. Principen har varit att utnyttja avkastningen på aktierna för utdelningar.

Jan Dahlberg törs inte säga om Sparbanksstiftelsen Nya kan hålla löften som man redan gett om utdelningar i år.

- Vi vill hålla löften som vi gett men frågan är om vi får göra det, säger han och hänvisar till juridiska experter som stiftelsen anlitat.

I början på nästa vecka väntas besked från juristerna.

Läs mer i Arbetarbladet

Det är Högbo Brukshotells kökschef Stefan Johansson som komponerat den lunch som kungaparet ska äta på hotellet på torsdag innan kungen ska vidare till whiskyprovning medan drottningen doftar sig runt på Björk & Berries.

I går bjöd de in till provsmakning och Stefan Johansson, som har fått helt fria händer, berättar hur svårt det är att välja bara lite när han egentligen vill visa upp allt gott som Högbo kan göra. Den omtalade efterrättsbuffén var det till exempel bara att glömma. Besöket varar bara en timme och på den korta tiden ska han lyckas skapa smakupplevelser som gästerna kommer ihåg.

- Förstarätten hoppas jag startar en social reaktion. Officiella sammanhang kan ju bli ganska stela och då är det utmärkt att få igång samtal om maten, tycker han.

Lamm en tillfällighet

Att det blev lamm som andrarätt var egentligen en ren tillfällighet eftersom han lyckades få loss ett par gutefår precis i tid till besöket. Till det blir det något oväntat både hallon och vanilj.

- Smakerna måste sticka ut lite grann. Då minns man, menar han.

Spiken på tallriken kommer nog kungen och drottningen också att komma ihåg. Smé-Johans stora kraftiga kungliga spikar som genomborrar potatisen ska för alltid få kungaparet att tänka på järn när de hör talas om Högbo och Sandviken.

Den lokala anknytningen har Stefan haft lite problem med eftersom alla råvaror inte finns att få tag i på nära håll. Men kantarellerna kommer garanterat från Sandvikenskogen. Han vet till och med vem som plockat dem. Och whiskyn, ja det är självklart Mackmyra.

Hushållslärare provsmakar

Stefan Johansson är extra glad att få träffa kungen igen. Han tackar nämligen honom för sin fru. De träffades när han skulle laga en kungamiddag för några år sedan och hon serverade vid samma tillfälle. Sedan flyttade de till Sandviken.

Hur kökschefen klarar biffen kan du se här intill där vår matrecensent Ulla Westberg smakat sig igenom menyn med stjärnglans.

Hon är hushållslärare på Murgårdsskolan i Sandviken, före detta ägare av en fiskerestaurang och allmänt matintresserad.

Att inledningen kommer att falla i alla fall drottningen på läppen är hon säker på.

- Det är läckert, lätt och en otrolig kombination av smaker. Kul!

Läs mer i Arbetarbladet

Öppet brev till                                                      Kilafors den 12 mars 2009

Konsum Gävleborg

Vd Anders Stake

Konsums avtal med Arla.

Hanebo Framtid är en politiskt oberoende ideell förening som arbetar för Hanebo sockens (Kilafors med omnejd) utveckling. Arbetet består bland annat av att göra Hanebo attraktivt för boende och företagande samt att skapa förutsättningar för turism, där det öppna Hälsingelandskapet är en viktig del. Hanebo Framtid var en viktig del i processen inför Konsums bygge i Kilafors, med täta kontakter mellan Er fastighetschef, kommun, närboende och vår styrelse.

Vi försöker att skapa köptrohet från ortens befolkning gentemot butiker och företag i trakten och gläds åt att Konsum satsar på en ny butik i Kilafors. Föreståndaren Kjell Nyberg har i vår tidning "Hänt i Bygden" med stolthet deklarerat att den nya konsumbutiken kommer att satsa på närproducerat. Detta är ett bra argument för att handla i butiken, men om det inte finns mejeriprodukter från Hälsingebönderna på hyllorna blir argumentet uddlöst och faller tungt till marken. Vrid inte ett bra argument ur Kjells händer. Vi har svårt att se hur avtalet med Arla rimmar med denna deklaration. Det känns svårt för oss att kämpa för köptrohet gentemot Konsum i Kilafors när man sluter ett avtal med danskägda Arla som utestänger Milkos hela sortiment och därmed ortens företagare från Konsums butikshyllor.

Hanebo har flera mjölkbönder som levererar till Milko. Ert avtal med Arla minskar kraftigt Milkos kundunderlag vilket kan tvinga dessa bönder att sluta med sin mjölkproduktion. Detta medför i sin tur att bygden förlorar företagare och underlag för en bra service där Konsum ingår som en vikig del. Det öppna landskapet riskerar att växa igen, vilket kommer att minska bygdens attraktionskraft för boende och turister som är Konsums kunder.

Vi värnar om ortens befolkning, företag, miljön och en god service.

Anders Stake, du har ytterligare en hemläxa att göra innan det blir lugnt på den här fronten.

Se till att Milkos hela produktsortiment kommer att finnas i vår butik i Kilafors och i butikerna i hela Hälsingland.

Det är ingen idé att du låter Arlabilarna rulla till oss, deras produkter kommer att surna i hyllorna.

Detta brev skrivs under av en enig styrelse som sitter här med sina COOP-kort. Saxen är inte långt borta.

Hanebo Framtids styrelse

Irene Frank                          Ingela Berglund                    Kerstin Olsson

Monica Ohlsson                   Olle Andersson                    Åke Larskog

Alf Molin                             Per Anders Olsson               Göran Skoglund,

Länsbygderådet X-ing Gävleborgs årsmöte den 14 mars 2009

Förslag till dagordning

§   1               Mötets öppnande

§   2               Val av ordförande o sekreterare för mötet

§   3               Fastställande av röstlängd

§   4               Val av protokolljusterare

§   5               Val av rösträknare

§   6               Fråga om mötets utlysande

§   7               Godkännande av dagordning samt anmälan av övriga frågor att hänskjuta till styrelsen

§   8               Styrelsens verksamhetsberättelse

§   9               Resultat - och Balansräkning

§ 10               Revisorerna berättelse

§ 11               Fråga om ansvarsfrihet

§ 12               Beslut i anledning av vinst eller förlust

§ 13               Fastställande av Verksamhetsplan för 2009

§ 14               Beslut om årsavgift för verksamhetsåret

§ 15               Beslut om arvoden eller ersättningar till förtroendevalda

§ 16               Fastställande av Budget för 2009

§ 17               Beslut om stadgeförändring

§ 18               Fastställande av antal ledamöter och ersättare i styrelsen

§ 19               Val av           a) Ordförande för 2 år

                                            b) Kassör för 1 år

                                            c) Ordinarie ledamöter för 2 år

                                            d) Ersättare för 1 år

§ 20               Val av           a) Två revisorer för 1 år

                                            b) Ersättare för 1 år

§ 21               Val av           a) Valberedning för 3 år

                                            b) Ersättare för 1 år         

                                            c) Sammankallande

§ 22               Beslut om eventuella nomineringar

§ 23               Ärenden som styrelsen häskjutit till årsmötet

§ 24               Behandling av inkomna motioner

§ 25               Övriga frågor att hänskjuta till styrelsen (anmälda under § 6)

§ 26               Avslutning

Länsbygderådet X-ing  inbjuder alla sina medlemmar till en temadag runt landsbygdsfrågor och framtida samverkan.

Lördagen den 14 mars klockan 10:00 - 14:30, kursgården Gläntan i Voxnadalen.

Se information här på bloggen

Klockan 15:00 fortsätter Länsbygderådet att tillsammans med sina medlemmar hålla årsmöte för verksamhetsåret.

Hjärtligt välkomna

Kenneth Nyberg

Ordförande Länsbygderådet X-ing

Mobil 073-9087957

Europahusets projektservice är en tänkt framtida verksamhet för oss.

Här har vi inom den ideellasektorn en chans att påverka för att få våra egna lotsar inom projektvärden med spets kompetens inom socialafonden och den regionalafonden.

Med att visa vårt intresse kommer vi att kunna få hjälp att förstå samt framtagande av ideer till projekt och därefter fortsatt verksamhet. Detta med tanke på att den ideela sektorn i sverige är en av dom som söker minst projekt inom EU och att vi  därför behöver flytta fram våra positioner. Detta med hjälp som kan ge oss stöd i vår strävan efter att förverkliga våra goda ideer ...

Gå in och stöd detta genom att fylla i enkäten för det kostar inget och det sämsta som kan hända är att vi får gratis hjälp...

Har ni frågor eller behöver mer information ta gärna kontakt med oss på Länsbygderådet X-ing.



Europahusets projektservice är en tänkt framtida verksamhet för oss...

Just nu pågår en förstudie omkring detta med ekonomiskt stöd från Region Gävleborg och ABF Gävleborg.

I förstudien gör vi en enkät till ideella föreningar och föreningar för små företag. Om ni är en av de som fått enkäten kan den besvaras genom att klicka på länken nedan och sedan följa instruktionerna.

Enkät projektservice

Enkäten på nätet är en hjälp vi fått av Resekompani AB (en av våra medlemsorganisationer) och den är därför uppbyggd för anmälningar till konferenser och liknande arrangemang.

Frågorna under fliken Övrigt är en fast mall så ni behöver inte fylla i rutan med särskilda önskemål. Där kan ni i stället skicka med eventuella kommentarer i övrigt omkring ert intresse för projekt.

När ni får upp sista sidan så finns det också en del som är en fast mall. Det är en kryssruta där man "accepterar villkoren". Den rutan måste kryssas i men ni accepterar självklart inga villkor i och med det. 

Under våren 2009 kommer vi att lägga ut resultatet av enkätsvaren här och framåt sommaren kommer också vår slutrapport med eventuella förslag att finnas här. 

Läs mer på Europahusets hemsida

I december i fjol startades Åkervinning av Farmartjänst och Maskinringen i Hälsingland. Den här satsningen öppnar upp landskapet, minskar utsläpp av fossila bränslen och ger sysselsättning.

För markägare är det helt gratis att få sina diken och åkerkanter röjda från buskar och träd.

Den som står för kostnaden är värmeverket i Alfta som köper flisen som blir till värme åt fjärrvärmekunder i Alfta.

Hittills har ungefär 50 markägare i södra Hälsingland deltagit i Åkervinningen.

En av markägarna som nappat på erbjudandet att få marken röjd utan kostnad är lantbrukaren Mikael Svärd från Kåldemo i Arbrå.

- Det är ett smidigt sätt att bli av med alla buskar runt åkerkanter. Då kan man lägga jobb på det man ska göra, mjölkkorna vi har, säger Mikael Svärd.

Agneta Sundberg

Läs mer på SR

Servicen på landsbygden och möjligheten för hela Sverige att leva håller nu i rask takt på att skjutas i sank. Till exempel drivmedelsförsäljning, man tillåter inte mackägaren att leva på den. Det blir bara mackägare som är placerade vid större stråk där mycket trafik passerar som kommer att finnas kvar. Och då är det oftast inte drivmedel man får största inkomsten ifrån, man måste sälja livsmedel och liknande för att få ihop det. Det är en möjlighet som ofta inte finns ute på landsbygden på grund av färre kunder.

Varför får inte mackägaren tjäna riktiga pengar på bränslet som man gjorde förr i tiden? Då skulle det gå att tanka i byarna igen. Varför får inte försäljaren tjäna 1 krona per liter eller ännu mer? Då skulle mackar kunna finnas överallt. Istället tar staten ut det mesta i skatt och låter cirka 20 öre gå till mackägaren som han ska leva av. Det säger ju sej själv att det är omöjligt. När sedan mackägaren slår igen sin mack för att ingen lönsamhet finns då får han på nåder ut allmosor av dessa skattepengar för att utföra konstgjorda jobb, kurser och utbildning som oftast inte leder någon vart.

(MPA)

Läs mer i tidningen allehanda

Alsen får åter en livs levande butik

Affären i Alsen återuppstår. Efter att livsmedelsbutiken har varit stängd i ett och ett halvt år satsar makarna Grönlund nu på att få igång affären igen, den 21 mars.

Affären ska drivas i privat regi och ägarna anser att de har mycket goda förutsättningar att lyckas rent ekonomiskt.

- Den här affären har alltid gått bra, det har varit många andra orsaker till varför tidigare ägare inte drivit affären vidare, säger Bror Grönlund.

Butiken kommer även att ha bland annat en liten caféverksamhet och i anslutning till affären finns också en bensinstation som byalaget driver.

Läs mer på SR

Öppet brev till                                                                 Kilafors den 12 mars 2009

Konsum Gävleborg

Vd Anders Stake

Konsums avtal med Arla.

Hanebo Framtid är en politiskt oberoende ideell förening som arbetar för Hanebo sockens (Kilafors med omnejd) utveckling. Arbetet består bland annat av att göra Hanebo attraktivt för boende och företagande samt att skapa förutsättningar för turism, där det öppna Hälsingelandskapet är en viktig del. Hanebo Framtid var en viktig del i processen inför Konsums bygge i Kilafors, med täta kontakter mellan Er fastighetschef, kommun, närboende och vår styrelse.

Vi försöker att skapa köptrohet från ortens befolkning gentemot butiker och företag i trakten och gläds åt att Konsum satsar på en ny butik i Kilafors. Föreståndaren Kjell Nyberg har i vår tidning "Hänt i Bygden" med stolthet deklarerat att den nya konsumbutiken kommer att satsa på närproducerat. Detta är ett bra argument för att handla i butiken, men om det inte finns mejeriprodukter från Hälsingebönderna på hyllorna blir argumentet uddlöst och faller tungt till marken. Vrid inte ett bra argument ur Kjells händer. Vi har svårt att se hur avtalet med Arla rimmar med denna deklaration. Det känns svårt för oss att kämpa för köptrohet gentemot Konsum i Kilafors när man sluter ett avtal med danskägda Arla som utestänger Milkos hela sortiment och därmed ortens företagare från Konsums butikshyllor.

Hanebo har flera mjölkbönder som levererar till Milko. Ert avtal med Arla minskar kraftigt Milkos kundunderlag vilket kan tvinga dessa bönder att sluta med sin mjölkproduktion. Detta medför i sin tur att bygden förlorar företagare och underlag för en bra service där Konsum ingår som en vikig del. Det öppna landskapet riskerar att växa igen, vilket kommer att minska bygdens attraktionskraft för boende och turister som är Konsums kunder.

Vi värnar om ortens befolkning, företag, miljön och en god service.

Anders Stake, du har ytterligare en hemläxa att göra innan det blir lugnt på den här fronten.

Se till att Milkos hela produktsortiment kommer att finnas i vår butik i Kilafors och i butikerna i hela Hälsingland.

Det är ingen idé att du låter Arlabilarna rulla till oss, deras produkter kommer att surna i hyllorna.

Detta brev skrivs under av en enig styrelse som sitter här med sina COOP-kort. Saxen är inte långt borta.

Hanebo Framtids styrelse

Irene Frank                          Ingela Berglund                    Kerstin Olsson

Monica Ohlsson                   Olle Andersson                    Åke Larskog

Alf Molin                             Per Anders Olsson               Göran Skoglund,

Mackmyra Whisky i Gävle storsatsar och kommer att bygga ut sin verksamhet på ett 30 hektar stort område på västra Kungsbäcksområdet i närheten av Högskolan i Gävle. Det nya etableringsområdet kommer att kallas för Whiskybyn med ett gigantiskt destelleri, lagring, verkstäder, restaurang och turistboende.

Hela anläggningen beräknas bli klar 2019 och kommer att kosta minst en halv miljard kronor. Storsatsningen kommer att kunna ge minst 250 nya arbetstillfällen.

Magnus Dandanell är vd för Mackmyra whisky och berättar varför man satsar så stort:

- Vi ser en stor potential för svensk whisky och vi tror att den potentialen finns i hela världen.

Långsiktigt så räknar Mackmyra whisky med att exportera flera miljoner whiskyflaskor per år.

Förutom att man vill exportera flaskor till Europa och USA så vill man också locka turister från hela världen. Det socialdemokratiska kommunalrådet Per johansson i Gävle tror att det kan komma 100 000 turister till anläggningen varje år.

- Jag tror att det kommer att betyda jättemycket för besöksnäring och för sånna evenemang som är knuten till det. Det kommer att bli en synergieffekt med andra attraktiva besöksmål som finns i kommunen, säger han.

Vattenfall äskar pengar för elbilar

En grupp intressenter har ansökt om 155 miljoner kronor från regeringen för att utveckla elbilar i Trollhättan.

Bakom ansökan står teknikparken Innovatum och el-samarbetsgruppen Power Circle, där bland andra Vattenfall ingår.
Tanken är att skapa ett "dream team" med ingenjörer och designare för att utveckla olika typer av elfordon på Innovatum.

Källor: TV 4 Nyheterna Väst/di.se

Läs mer på Land Lantbruk

Kraftigt höjda taxeringsvärden även på landsbygden

Taxeringsvärderna upp rejält i hela landet.

Taxeringsvärdena stiger med i genomsnitt hela 34 procent.
Det finns dock en förklaring till den till synes kraftiga höjning. Dels är det tre år sedan den senaste uppjusteringen gjordes. Detta innebär att de nya taxeringsvärdena nu motsvarar 75 procent av det genomsnittliga marknadspriset 2007. Tidigare var referensåret 2004 och under dessa tre år som har förflutit sedan dess har priserna på småhus stigit kraftigt.

Exempel på höjningar:
Stockholm, 36%
Östergötland, 36%
Kronoberg, 33%
Gotland, 29%
Skåne, 41%
Värmland, 30%
Västmanland, 32%
Dalarna, 28%
Gävelborg, 32%
Västernorrland, 33%
Jämtland, 32%
Västerbotten, 26%
Norrbotten, 26%

Källa: di.se

Läs mer på land lantbruk

Coop väljer Gefleortens Mejeri

Konsum Gävleborg låter Arla spela 2:a fiolen.

Konsum Gävleborg har kommit överens med Coop Sverige om att Gefleortens produkter ska klassas som lokalproducerade.
-Själv har jag aldrig haft någon annan synpunkt, men det har krävt några dagar av diskussioner för att kunna lämna ett tydligt besked, säger Anders Stake, vd för Konsum Gävleborg, till Gefle Dagblad.

Läs mer i land lantbruk

Webbplats för klimatmärkning av mat

KRAV, LRF, Lantmännen, Milko, Scan, Skånemejerier, Svenskt Sigill och Jordbruksverket gör det lättare att följa Klimatmärkningsprojektet.

Snart är reglerna för bland annat vegetabiliska livsmedel och mjölk klara. Arbetet med regler för kött och ägg pågår och beräknas också bli klara under året.
Projektet kommer att ta fram en tilläggsmärkning till befintliga hållbarhetsmärkningar av olika slag. Den symbol som knyts till klimatreglerna ska få användas i kombination med andra certifieringar som ställer tydliga krav på hållbar utveckling. Symbolen ska kunna användas på såväl svenska som utländska livsmedel.

Flera organisationer tillsammans
Klimatmärkningsprojektet drivs gemensamt av KRAV, LRF, Lantmännen, Milko, Scan, Skånemejerier och Svenskt Sigill. Jordbruksverket följer projektet och bidrar också med kompetens på olika sätt.

-Vi ser positivt på att den gröna näringens företrädare skapar nya möjligheter för konsumenterna att välja mat som har producerats med så låga växthusgasutsläpp som möjligt, säger Ragni Andersson på Jordbrukverket. Det finns många klimatengagerade konsumenter som vill ha mer information och vägledning beträffande sina matval. Det här märkningssystemet kan bli ett viktigt steg framåt.

Den nya webbplatsen hittar du här: www.klimatmarkningen.se

Källa: Jordbruksverket

Läs mer i land lantbruk

Relaterat

Planerrna presenterades i dag, men förberedelserna har pågått under minst ett år, i samarbete med Gävle kommun. Redan för två år sedan beslutade Mackmyra Whisky att börja undersöka förutsättningarna för en kraftig expansion, framför allt för att nå ut på den internationella marknaden. Förra året gick 10 procent av Mackmyras produktion på export.
- Vi vill öka till 50 procent, säger företagets marknadschef, Rickard Lundborg.
I det nya området på Kungsbäck ska ett lager och ett nytt besöksdestilleri byggas de närmaste åren. Kostnaden är beräknad till 55 miljoner kronor. Därefter planeras ytterligare investeringar i ny kapacitet för destillering, nya lager och ett stort besökscentrum där alla delar i whiskyproduktionen kan följas. Utbyggnaden ska ske i takt med att Mackmyra Whisky slår sig in på den internationella marknaden. Om tio år kan hela anläggningen stå klar, men investeringskostnaden på upp emot 500 miljoner kronor kräver också nya finansiärer i bolaget.
- Den diskussionen räknar vi med att inleda 2010, säger Rickard Lundborg.
Mackmyra Svensk Whisky blir först med en etablering på västra Kungsbäck, tidigare övningsområde för de värnpliktiga på I 20. Kommunen har deltagit i planeringen, och programmet för området går nu ut på samråd under mars och april månad. Om alla formaliteter är avklarade hoppas Mackmyra Svensk Whisky kunna inviga det nya lagret i december, tio år efter det att de första dropparna svensk maltwhisky började rinna ut från destilleriet i Mackmyra.
- Vi ser det här området som riktigt spännande, säger kommunalrådet Per Johansson, som välkomnar Mackmyras planer.
- Det är ett sätt att stärka Gävles attraktionskraft, inte bara lokalt utan även internationellt.
Magnus Dandanell tror att den fullt utbyggda whiskybyn ska kunna locka 100 000 besökare per år, och Mackmyras etablering kan också bli startskottet för andra företag i besöksnäringen som vill etablera sig i området.
- Jag är övertygad om att det här väcker intresse långt utanför Sveriges gränser, säger Rickard Lundborg.

Läs mer i Gefle Dagblad

Mackmyra Whisky planerar en ny anläggning i västra Kungsbäck, strax väster om E 4 och söder om riksväg 80.

- Det blir en anläggning som är tio gånger större än den vi har i dag i Mackmyra, säger Magnus Dandanell, vd i Mackmyra Svensk Whisky AB.

Han räknar med att anläggningen, fullt utbyggd, kan skapa 200-250 nya jobb. Det ska dock ses på lång - kanske tio års - sikt.

Första steget, som troligen tas redan i år, blir ett nytt whiskylager med lokaler för provningar och utställningar.

Andra steget tas nästa år med ett nytt destilleri som anpassas för besökare - såvida inte den kommunala beslutsprocessen leder till överklaganden som fördröjer projektet.

Sedan följer den fortsatta utbyggnaden i etapper under de närmaste tio åren.

Om planerna går i lås byggs om tre-fyra år en ny, stor whiskyfabrik med sikte på exportmarknaden. I området byggs också stora jordkällare för whiskylagring samt ett antal övernattningsstugor för whiskyentusiaster från när och fjärran.

Den senare delen kräver investeringar på cirka 500 miljoner kronor och då krävs antagligen större insatser från både nuvarande ägare och kanske också nya ägare.

- Vår ambition är att det ska bli ett internationellt besöksmål, sade Magnus Dandanell vid en presskonferens på torsdagen.

Sedan starten för tio år sedan har whiskyföretaget i Mackmyra växt hela tiden. I höstas toppade företaget tidningens Dagens Industris lista med de snabbast växande företagen i Gävleborgs län.

I fjol började man också sälja den första färdiga whiskyn i spritbutikerna.

Destilleriet i Mackmyra bruk börjar bli för trångt. Det räcker för den svenska och kanske också den nordiska marknaden. Men Magnus Dandanell och hans kollegor och högre mål.

- Vi vill nå ut i Västeuropa och framförallt USA och en till två marknader till. I fjol exporterade vi 10 procent. Vi vill nå över 50 procent. 99 procent av den globala whiskymarknaden ligger utanför Sverige, sade Rikard Lundborg, marknadschef och en av grundarna.

Deras långsiktiga mål är att på allvar konkurrera med Bushmill och andra världskända maltwhiskymärken.

De som kommer till whiskyfabriken i Gävle ska kunna övernatta i området och se och delta i allt från kornskörd till destillering, provning och tappning av utvalda fat.

- Vi siktar på 100 000 besökare om året, sade Magnus Dandanell.

Destilleriet i Mackmyra behålls, liksom de lager som finns i Stockholm, Bohuslän och Skåne.

Läs mer i Arbetarbladet

Nu är landsbygdsstrategin beslutad

Vid dagens regeringssammanträde beslutades om "En strategi för att stärka utvecklingskraften i Sveriges landsbygder". det är det formella namnet på den samlade landsbygdsstrategi som vi länge väntat på. Den ska nu expedieras av riksdagen och offentliggörs på tisdag, den 17. Spännande tider!

Läs mer på Hela Sverige Ska Leva

Skriftlig fråga 2008/09:727

den 12 mars

Fråga

2008/09:727 Macken och glesbygden

av Britta Rådström (s)

till näringsminister Maud Olofsson (c)

Nedläggningar av affärer (lanthandlare) har länge varit föremål för debatt i glesbygdskommuner och bensinmackarna har då framstått som en sista utväg för att kunna göra vissa inköp. Nu drar mackdöden över landet. Svensk bensinhandel menar att omkring ett tusen bensinmackar, av totalt cirka 3 700 i Sverige, kommer att läggas ned inom den närmaste framtiden på grund av olönsamhet. Avstånden mellan bensinmackarna i glesbygden är redan långa. Skall nu detta glesa nätverk av service ytterligare tunnas ut så blir det ännu svårare att bo och leva i glesbygden. 

Enligt den kommunkategoriindelning som Sveriges Kommuner och Landsting har haft sedan den 1 januari 2005 finns 39 glesbygdskommuner. De definieras som kommun med mindre än 7 invånare per kvadratkilometer och mindre än 20 000 invånare.

Nio av Västerbottens femton kommuner karaktäriseras som glesbygdskommuner i kategoriindelningen. I Västerbotten ingår alltså nästan en fjärdedel av landets alla glesbygdskommuner varför bensinmacksfrågan har högsta aktualitet i länet.

Genom vilka initiativ avser näringsministern bromsa nedläggningen av bensinmackar i glesbygden?

Näringsminister Maud Olofsson (C) tänker inte ändra lagen för att rädda bensinmackarna.

Hon uppmanar ägarna att satsa på grön energi i stället.

- Framtidens bensinstation kan vara en vindsnurra och ett elluttag, säger hon.

Enligt Maud Olofsson är det bensinjättarnas fel att mackarna tvingas slå igen.

- Några av bensinbolagen är på väg att bli så dominerande att de riskerar att granskas av konkurrensskäl. Därför lägger de ner, säger hon.

Håller inte med

Att orsaken skulle vara den hårt kritiserade pumplagen håller hon inte med om. Enligt regeringens granskning berör den bara 10-15 procent av landets mackar. Lagen innebär att en bensinmack som säljer mer än en miljon liter bensin måste ha en pump för biobränsle, en investering på minst 200 000 kronor.

- Lagen är inte orsaken. De minsta mackarna är ju undantagna, säger Maud Olofsson.

I går skrev Aftonbladet om Olle Arnesson i värmländska Likenäs som tog över macken när bensinbolaget drog sig ur. Maud Olofsson välkomnar sådana lösningar och uppmanar byalag och enskilda företagare att ta del av de 30 miljoner regeringen satsade på kommersiell service i glesbygd

i januari.

"Låter avlägset"

Men hon vill att mackarna ska satsa på klimatsmarta alternativ.

- Det gäller att passa på att tänka nytt så att vi kommer från oljeberoendet.

Maud Olofsson kör själv en etanolbil från 2001 som hon tankar hemma i Bygdeå, en mil från hemmet i Högfors. Men även näringsministerns mack lever farligt. Den har gått i konkurs tre gånger.

- Det är lågkonjunktur och färre bilar och lastbilar på E4:an, det drabbar oss, säger tillsynsmannen Metin Tanman.

Näringsministerns vision om eluttag och vindsnurror gör honom full i skratt.

- Det låter mycket avlägset. Elen är ju inte billig direkt, säger han och skrattar.

Läs mer i Aftonbladet

Beskedet att den lokala mjölken skulle bytas ut på Konsums hyllor väckte starka känslor för knappt två veckor sedan - både hos bönder och kunder. Coop Sverige hade tecknat ett stort avtal med danska Arla Foods och det verkade innebära slutet för ett långt affärssamarbete mellan Gefleortens Mejeriförening och Konsum Gävleborg.

Nu fortsätter allt som vanligt. De närproducerade mejeriprodukterna kommer även framöver att dominera utbudet i Konsumbutikerna i Gästrikland.

- Vi har kommit överens med Coop Sverige om att Gefleortens produkter kan klassas som lokalproducerade. Själv har jag aldrig haft någon annan synpunkt, men det har krävts några dagar av diskussioner för att kunna lämna ett tydligt besked, säger Anders Stake, vd för Konsum Gävleborg.

Exakt hur diskussionerna med Coop Sverige har sett ut vill han inte gå in på. Men han erkänner att de kraftiga reaktionerna från kunderna har haft betydelse.

- Engagemanget har påskyndat beslutet. Det visar också hur viktigt det är med ekologiska och lokalproducerade produkter, säger Anders Stake.

För Gefleortens Mejeriförening kommer beskedet som en lättnad. Att bli av med Konsum Gävleborg som kund hade varit ett stort bakslag.

- Det är ingen liten affär vi har ihop. Vi levererar sex miljoner kilo produkter till Konsum varje år vilket motsvarar 25 procent av vår totala produktion, säger mejeriföreningens vd Per Blomqvist.

För knappt två veckor sedan kallade han Konsum Gävleborg för "en svekfull affärspartner". Men efter ett möte med Anders Stake i början förra veckan ändrade han inställning.

- Det var ett bra och sansat möte, vi sökte samförstånd. Jag kände en stark vilja hos Anders att lösa det här, sedan dess har vi gett tid åt Konsum att göra hemläxan och sagt nej till alla typer av aktioner som varit på gång, säger Per Blomqvist.

Med "aktioner" menar han bland annat utspel från fackligt håll och initiativ till protestlistor utanför Konsums butiker. Men på internet har protesterna inte gått att stoppa, Facebookgruppen "Rädda Gefleortens Mejeri - bojkotta COOP" har på kort tid fått fler än 3 700 medlemmar.

- Jag har sovit lite dåligt på den senaste tiden. Nu kan man pusta ut, det känns som en stor lättnad att vi fortsätter leverera som förut, säger Per Blomqvist.

Nästa steg blir att teckna ett ordentligt avtal med Konsum Gävleborg. I dag finns endast en muntlig uppgörelse.

- Det har inte funnits i vår sinnevärld att de skulle kunna kasta ut oss. Men nu ska vi se till att få överenskommelsen på papper, säger Per Blomqvist.

"Engagemanget har påskyndat beslutet. Det visar också hur viktigt det är med ekologiska och lokalproducerade produkter."

Anders Stake

vd Konsum Gävleborg

Läs mer i Gefle Dagblad

När delen är helheten och straffet redan utmätt

I dagens BLT hittar vi en artikel från Centerpartiet i Blekinges årsstämma.

Det är skönt att konstatera att det finns politiker som ser det uppenbara även om vissa väljer att stoppa huvudet i sanden och hittar på den ena fantasifulla förklaringen efter den andra. I slutet av dagen är det ändå detta som är vår verklighet.

Hetsjakt på landsbygdsskolor
Centerpartiet i Blekinge höll årsstämma i Ronneby på lördagen. Distriktsordförande Magnus Larsson talade om den hetsjakt på landsbygdsskolor som pågår i Blekinge. - Vi har alltid försvarat mindre skolor, det kan vi vara stolta över. Läs mer här: BLT

Trots den senaste tidens mjölkoffensiv från Arla finns det utrymme för lokal mjölk.

Ett exempel är Östgötamjölk som just nu tas in i fler och fler butiker. Östgötamjölk börjar nu även att distribuera sin mjölk i längre österut i länet.

- Vi vet också att intresset har varit enormt och att efterfrågan på vår mjölk till och med överstiger vad vi vågat hoppas på. Så från slutet av denna vecka finns Östgöta Mjölk också i Norrköping, Söderköping och Valdemarsvik, säger Anders Birgersson, en av mjölkbönderna bakom produkten, sajten Friköpenskap.

Den här veckan adderas 26 nya butiker. Därmed når Östgöta Mjölk totalt cirka 85 butiker. Mjölken finns bland annat i butiker inom Ica, Coop, Hemköp och City Gross. Lågprisbutiker som Lidl och Willys har ännu inte nappat.

Läs mer på Land Lantbruk

Stora delar av både livsmedelsproduktionen och produktionen av förnybar energi kan slås ut.

Det säger LRFs förbundsordförande Lars-Göran Pettersson med anledning av de skattepropositioner regeringen presenterar idag.
- I en lågkonjunktur behövs nya arbetstillfällen. Inför klimathotet behövs förnybar energi. Sveriges konsumenter vill ha svensk och gärna närproducerad mat. De gröna näringarna kan erbjuda allt detta. Men idag har regeringen sagt nej tack, säger Lars-Göran Pettersson.

Skattenedsättningar bort
Regeringens förslag innebär att Sverige ska ta bort de skattenedsättningar som jord- och skogsbruket har på drivmedel och energi och som Sverige har gemensamt med många EU-länder. Regeringen vill också kraftigt höja energipriserna för trädgårdsnäringen. När reformen är fullt genomförd kommer skattetrycket på näringen att ha ökat med över en miljard kronor. Detta ska jämföras med att jordbrukets årliga nettoinkomst är på sex miljarder kronor.

- För en genomsnittlig mjölkbonde med en årlig inkomst på 300 000 kronor innebär det här att skatten kommer att öka med 25 000 kronor. För en löntagare skulle det motsvara en skattehöjning på 20 procent. Om man så drastiskt försämrar villkoren för en bransch riskerar det naturligtvis att få dramatiska följder för sysselsättningen, säger Lars-Göran Pettersson.

Tidigare talat om förnybar energi
För att kunna ställa om till ett fossilfritt samhälle och avvärja klimathotet har regeringen tidigare tydligt uttalat betydelsen av att produktionen av förnybar energi ökar. Detta har bidragit till att antalet LRF-medlemmar som vill satsa på energiproduktion nästan tredubblats de senaste två åren.

- De gröna näringarna står i dagsläget för mer än 25 procent av Sveriges energiförsörjning och fram till idag har vi sett en potential att öka den siffran betydligt. Men den nya väg regeringen nu slår in på hindrar den positiva utvecklingen.

- Istället för att skapa förutsättningar för nya jobb och bioenergiproduktion rycker regeringen undan mattan för alla de tusentals företagare som vill utveckla verksamheten. Därmed förstärker regeringen både den ekonomiska kris Sverige befinner sig i och paradoxalt nog också klimathotet.

Även matproduktionen hotas
Även den svenska matproduktionen hotas. Sedan EU-inträdet 1995 har Sverige tappat tio procent av sin mjölk- och köttproduktion. Samtidigt har importen av köttfyrdubblats och importen av ost tredubblats. För att vända trenden har jordbruksminister Eskil Erlandsson startat kampanjen Matlandet Sverige.

- Matlandet Sverige var en bra ambition och jag är besviken på att Eskil Erlandsson ställer sig bakom regeringens förslag. Matlandet Sverige riskerar att bli Importmatlandet Sverige, säger Lars-Göran Pettersson.

Källa: LRF

Läs mer på Land Lantbruk

Trots starka protester från konsumenthåll vidhåller Coop sitt beslut att ha Arla som huvudleverantör av mejerivaror i Skåne.

I tisdags möttes Skånemejeriers ledning och COOPs färskvaruchef för att diskutera det framtida samarbetet.
Coop meddelade att man endast önskar en mjölkleverantör på bassortimentet mjölk, fil och grädde, men att man därmed inte förbjuder lokala butikschefer att ta in andra produkter. Dock kommer butikerna att byggas om efter Arlas distributionssätt, vilket försvårar Skånemejeriers möjligheter att få plats i mejerikylen.

Oklart vilka som kan erbjuda Skånemejeriers produkter
Exakt vilka Coopbutiker som kommer att kunna erbjuda Skånemejeriers sortiment och vilka produkter det gäller har vi ännu ingen information om.
-Vi jobbar oförtrutet vidare och hoppas att COOP lyssnar på konsumenterna och ger dem möjlighet att välja mjölk. Samtidigt tittar vi nu på möjligheter att anpassa oss efter Coops nya krav, säger Björn Sederblad, VD på Skånemejerier.

Den här situationen innebär dock att Skånemejerier nu måste se över avtalet med Coop, och kommer därmed att säga upp det nuvarande avtalet för att omförhandla villkoren.

Tackar trogna kunder
Skånemejerier vill i det här sammanhanget passa på att tacka alla våra trogna kunder och konsumenter som stöttar vår skånska mjölkproduktion. Oberoende marknadsundersökningar visar att en stor andel konsumenter är så trogna vårt varumärke att de är beredda att byta butik för att köpa sin lokala mjölk. Detta ger naturligtvis både oss och de skånska bönderna framtidstro. Coop är naturligtvis välkomna att möta framtiden tillsammans med oss.

Källa: Skånemejerier

Läs mer på Land Lantbruk

Mackdöden gör livet i glesbygden ännu hårdare. Dödsdansen koreograferas av giriga bensinbolag och av Miljöpartiet som tvingar mackägarna till omöjliga investeringar.

Bolagen tänker på sina kostnader för tankbilen och lägger ner de mackar som ligger längst bort.

Trist, men egentligen inte konstigare än när samhället drar ner på annan service i glesbygden. Posten är redan borta från många byar, skolor och banker är nerlagda och har byborna tur finns i bästa fall en lanthandel kvar.

Men spiken i kistan för småmackarna är den så kallade pumplagen som Miljöpartiet drev igenom 2005. Den innebär att alla mackar som säljer minst

1 000 kubikmeter bensin och diesel per år måste erbjuda ett alternativbränsle.

Etanol är billigast att installera, runt 600 000 kronor i normalläget. Gas är betydligt dyrare.

Men drygt halvmiljonen för en investering som aldrig kommer att ge ett öre tillbaka är mycket pengar för en mackägare som har dålig lönsamhet redan utan etanol.

Lagen har införts i steg, men nu är turen kommen till de allra minsta och allra minst lönsamma mackarna.

Som Shellmacken i Pajala där jag tankade förra veckan. För den gäller dispens eller nerläggning.

Och så är det för hundratals mackar i glesbygden.

Det är dags att ställa frågan:

Ska vi avfolka glesbygden helt? I så fall måste vi räkna på alternativkostnaden när alla flyttar till Stockholm.

Eller så skrotar vi pumplagen och ser till att mackarna, butikerna och de som försöker bo kvar i glesbygden har en verklig chans att överleva.

Läs mer i Afonbladet

Med egna avtal har de lyckats driva de dödsdömda mackarna vidare.

- De kan inte sparka av oss benen. Vi ska fortsätta sälja bensin, säger GA-mackens ägare Olle Arnesson, 54.

Mackdöden breder ut sig över Sverige. Men i de djupaste Värmlandsskogarna har frihandlare fått fart på bensinmackarna.

I snart tre år har Olle Arnesson drivit GA-macken i Likenäs, 16 mil norr om Karlstad. Men macken dödförklarades i höstas av "bensingubbarna" i Stockholm. Orsaken var enkel. För lite volym, för lite vinst och för få kunder.

- Macken skulle bort till varje pris. Det fanns ingen diskussion. Det är bara pengar som styr alltihop, säger Olle Arnesson.

Hundratals kunder

Han gav sig inte och började ragga bränsle själv. Men för att det skulle vara lönsamt behövde han gå ihop med flera handlare. Han fick ihop en handfull. Och genom ett avtal med ett åkeri i Karlstad får han nu bränsle varje vecka.

- Vi säljer bränsle 20 miljoner kronor per år, varav 12 miljoner här på min mack, säger Olle Arnesson.

Dagligen har han 250-600 kunder på macken, beroende på säsong.

"Jävligt viktigt"

- Det är jävligt viktigt med en mack på orten. För mig skulle det vara sju mil till nästa om den lades ner, säger bybon Markus Persson, 29.

Tre mil från GA-macken ligger byn Höljes med 250 invånare. Där har Peter "Petter i Boa" Larsson i 40 år drivit Höljes handel och bensinmack.

När Aftonbladet möter

61-åringen ändrar han bensinpriset på utomhusskylten. I 20 år har verksamheten varit nedläggningshotad. Slutet kom i december.

- Då plockade Statoil ner skyltarna. Det gick fort, säger Peter Larsson.

Gör allt själva

Framtiden var dyster. Men genom samarbetet med Olle Arnesson fick byns enda mack leva vidare.

- Nu får vi själva stå för reparationer och service av pumparna. Men det funkar bra.

För ortsborna är det viktigt att han orkar fortsätta.

- Jag är glad så länge vi får ha bensinmacken kvar här i Höljes. Det är viktigt att kunna tanka bilen och gräsklipparen, säger Kari Olsson.

Att mackarna läggs ner är en naturlig utveckling, enligt bensinjättarna.

- Besluten bygger på att det inte finns tillräcklig lönsamhet att bedriva det vidare, säger Statoils informationsdirektör Helena Fornstedt.

Läs mer i Aftonbladet

Efter stora protester beslutade Konsum Gävleborg på onsdagen att Gefleortens produkter kommer att finnas kvar i Konsums sortiment även i framtiden.

Konsum övervägde länge att använda Arla som leverantör till sina mejeributiker i Gästrikland, men efter stora protester från handlare, konsumenter och mjölkbönder i länet backade Konsum Gävleborg på onsdagen.

- Nu har jag gjort det vi kallar min hemläxa och förankrat det här, så det är inga problem, säger Konsum Gävleborgs vd Anders Stake.

Per Blomqvist, vd för Gefleortens mejeri, är lättad över avtalet.

- Det känns skönt att komma ur den här ovissheten som vi har levt med sedan början på mars. Det blir ingen ytterligare konkurrens med Arlas produkter utöver det som finns redan idag, säger Per Blomqvist.

Anders Ekholm

Läs mer på SR

Konstprotest mot mjölkbeslut

Uppdaterad 13:25
Elva platser runt om i Gävle utsattes under natten mot onsdagen för en konstprotest. Flera plakat med bland annat texten "Konsum Gävleborg stödjer danskjävlar" samt en målad dansk flagga med koskit placerades bland annat utanför flera Konsumbutiker.

Anders Stake, VD Konsum Gävleborg: " Jag tycker att det är beklämmande" Hildemar Andersson: "Upp till betraktarna att tycka vad de vill"

Konstnären heter Hildemar Andersson och enligt honom är det här en reaktion på att Coop bestämt sig för att byta ut den lokala mjölken mot mjölk från Arla.

- Jag har tagit hem äkta koskit från Danmark för att ge tyngd åt det här. Det är inte miljövänligt att köra mjölk från Danmark eller Kallhäll i Stockholm och hit upp. Jag värnar om att närproducenterna ska finnas kvar, säger Hildemar Andersson.

Du tror inte att det här väcker anstöt hos folk som passerar?

- Det är upp till betraktarna att tycka vad de själva vill. Vi lever i ett land där vi har yttrandefrihet och vi har också fri konst.

Personalen på huvudkontoret Konsum Gävleborg i Gävle blev mycket illa berörd över konstprotesten som lades ut utanför ingången, berättar vd:n Anders Stake.

- Jag tycker att det är beklämmande att vår personal ska behöva stå ut med sånt här. När man förstod vad det var var det ett stort mått av rädsla också, säger Anders Stake.

Kommer ni påverkas av den här aktionen?

- Absolut inte. Förhandlingarna pågår och är snart klara så vi räknar med att kunna ge ett besked senast den 18:e, förhoppningsvis tidigare.

Läs mer på SR

Konkursdrabbade svenska mobiloperatören Ice.net har köpts av amerikanska Access Industries. Kunderna kommer inte att drabbas enligt ett pressmeddelande, skriver TT.

Företaget Access Industries har tidigare köpt norska Ice.net. Man överväger även att ta över den danska verksamheten.

Jörg Mohaupt, chef för affärsområdet media och telekom på Access Industries, säger att företaget "tack vare sin kraftfulla turbo 3G-teknik, som täcker 90 procent av Sverige har ice.net ett unikt erbjudande till kunder som behöver snabbt och pålitligt bredband utanför storstäderna, oavsett om det är för privat eller professionell användning".

Ice.nets nät har under de senaste veckorna drivits av statliga Teracom.

Läs mer i tidningen ATL

Regeringens förslag i den kommande klimatpropositionen innebär en höjning av dieselskatten med 40 öre med början under 2011. Dessutom föreslår man att den nuvarande återbetalningen av koldioxidskatten för diesel i jordbruks- och skogsbruksmaskiner sänks.
Skogsindustrierna menar att regeringens agerande står i konflikt med det som krävs för tillväxt och jobb i de gröna näringarna. Dessutom är Skogsindustrierna kritiska till särbehandlingen av olika råvaror.

- Skogsbruket, som står för uttaget av en förnybar råvara med stor betydelse för att motverka klimatförändringarna ensidigt påförs höjd skatt, medan till exempel gruvnäringens skatter kvarstår oförändrade, säger skogsindustriernas vd, Marie S. Arwidson.
Skogsindustrierna anser att genom att införa "ensidiga" kostnadsökningar för de gröna näringarna skadar man inte bara branschernas lönsamhet och konkurrenskraft utan motverkar också det man säger sig vilja uppnå: en omställning till ett grönt och hållbart samhälle.

Skogsindustrierna anser att konsekvensen av dessa merkostnader blir minskad lönsamhet för skogsbruket att producera just de förnybara energislag som regeringen pekar ut som framtiden.
- Vi inser också att miljöskatter kommer att vara en annan ofrånkomlig del av lösningen. Med dagens besked riskerar regeringen emellertid att stjälpa mer än att hjälpa de hållbara alternativen, säger skogsindustriernas vd, Marie S. Arwidson.


Läs mer i tidningen ATL

Beviljade projekt

Här kan du läsa om vilka projekt som blivit beviljade finansiering från Leader Gästrikebygden.
Mer information om projekten kommer inom kort.

Projektbeslut 9/3 2009

De projekt som beviljades den 9 mars finns i listan ovan. Alla övriga inkomna ansökningar avslogs. Samtliga sökanden kommer att få LAGs beslut inklusive motiveringar gällande det egna projektet per post. Detta sker inom 2 veckor efter beslutet har tagits av LAG.

LAGs beslut är inte möjliga att överklaga. Ett projekt som fått avslag måste utvecklas på ett betydande sätt för att det åter ska tas upp av LAG igen.

Innan LAGs beslut vinner laga kraft ska dessa granskas av Länsstyrelsen. Denna hantering beräknas ta maximalt 15 arbetsdagar efter LAGs beslut.

Nästa deadline för ansökan är den 30 april och beslut på dessa ansökningar tas den 1 juni.

Läs mer på Leader Gästrikebygden

- Det blir ingen skillnad jämfört med tidigare. Gefleortens kommer att vara dominerande i Gästrikland, precis som i dag, säger Anders Stake, vd för Konsum Gävleborg.

För Gefleortens Mejeri kom beskedet som en stor lättnad.
- Nu kan man pusta ut. Det känns väldigt skönt att vi fortsätter att leverera till Konsum Gävleborg i oförändrad omfattning, säger vd Per Blomqvist.

25 procent av mejeriets produkter går till Konsum Gävleborg. Att förlora Konsum som kund hade sannolikt fått stora konsekvenser.
- Det hade kunnat leda till att bönder fått lägga ner sin verksamhet, säger Per Blomqvist.

Läs mer i Gefledagblad

Facebook och andra sociala nätverk har blivit arbetsförmedlingar.

Nästan 30 procent av alla som loggar in har fått jobberbjudande den vägen, visar en ny undersökning.
Det är Manpower som tillsammans med analysföretaget Kairos Future har frågat 10 000 personer om och hur de använder de webbaserade sociala nätverken.

72 procent av de som är födda på 80-talet är medlemmar i Facebook och 51 procent på MSN Spaces. Bland 40-talisterna är motsvarande siffror 12 respektive 17 procent. Men det är inte bara cirka 40 år som skiljer de båda grupperna åt utan också själva inställningen till nätverken. De yngre ser dem som ett verktyg för att kommunicera med och hålla koll på vänner. 40-talisterna använder också nätet för att kommunicera med vänner, men för nästan hälften av dem är det också ett jobbsökarverktyg.

Av de 28 procent som fått jobberbjudanden jobbar de flesta som konsulter, med transport, lager och spedition samt inom hotell- och restaurangnäringen. De som jobbar inom detaljhandel och offentlig förvaltning har inte alls fått lika många erbjudanden.

80 procent av 80-talisterna tycker det är ok att logga in på de privata nätverken under arbetstid mot bara 58 procent av 40-talisterna.

Läs mer i Arbetarbladet

I Åmot har man alltid sysslat med skogsbruk och nu tror Åmots ekonomiska förening att erfarenheterna kan leda till nya arbetstillfällen. Man har precis fått bidrag från Leader Gästrikebygden för att göra en förstudie kring möjligheten att sälja ved.

- Redan i dag kapar vi, klyver och säljer ved i vagnslaster till Åmotsborna. Det vill vi vidareutveckla, säger Hasse Bergqvist.

Föreningen konstaterar att all utrustning för att fälla skog, dra fram, kapa och klyva redan finns i Åmot. Nu vill man se om det går att producera och sälja ved mera storskaligt. Föreningen vill också undersöka hur man kan konkurrera med de produkter, framför allt nätkassar med ved, som redan i dag finns på marknaden.

- Kanske kan man vidareutveckla själva förpackningarna till något som man kan elda upp på slutet. Tanken är att vi ska kunna sälja inte bara här i Åmot utan också i storstäderna, till exempel.

Hofors kommun/Storbergsgruppen

Vattan, Lövåker & Stocksbo Bygdegårdsförening

Unga Örnar

Hosjöns midsommarförening

Åmots ekonomiska förening

Hofors kolare Hofors kolare

Hofors SMK

Leader Gästrikebygden är en ideell förening som delar ut drygt 3,5 milj kr årligen till projekt som utvecklar landsbygden i Gävle, Sandviken, Ockelbo och Hofors. Pengarna kommer från EU och från de deltagande kommunerna.

Läs mer i Arbetarbladet

Men nu finns det inget hotell för turister och gäster. Och det kommer heller inte att bli klart så tidigt som man hoppats.

- Det är så nedslitet att vi inte kan få någon arrendator som är beredd att ta över. Vi kan inte hyra ut det som det ser ut, säger Bo Lindbladh.

Byggdes på 60-talet

Hotellet byggdes på 60-talet och har inte genomgått någon ordentlig rust sedan dess. När den före detta arrendatorn nu har tömt lokalerna, har Ockelbogårdar insett hur stort behovet är.

- Vi måste göra grundliga åtgärder både i hotellrummen, korridorerna, köket, allt är totalt nedslitet.

Nu måste man i stället göra en kostnadsbedömning av hur dyrt det kan bli att rusta hotellet. Hur mycket det kan bli är osäkert.

3 till 5 miljoner

- Mitt personliga tips är att det blir runt 3 till 5 miljoner, säger Lindblad.

Vid årsskiftet hade man fått in nio intresseanmälningar om att driva Centrumhotellet. Tanken var då att man redan i januari skulle avgöra vem som ska få driva hotellet de kommande två åren.

Under förra våren blev det nytt liv i hotellet, då hade det stått tomt under nästan ett år efter att kommunen tagit beslut om att bygga ut det. Tanken var då att kommunkontoret skulle flytta till Vibacka och ge plats för hotellets utbyggnad. Den flytten är dock inte längre aktuell.

Kommer det att finnas ett hotell i Ockelbo i sommar?

- Det måste det göra. Det är den absoluta målsättningen. Det måste tas ett beslut under april månad och så fort beslutet finns får vi sätta igång och åtgärda allt. Vi måste vara beredda på att ta emot folk i sommar.

Det är fortfarande inte klart vem det blir som ska ta över Centrumhotellet efter rusten.

Läs mer i Arbetarbladet