Carina och Janne Gustavsson har haft hästar i 20 år. För dem är det livet.

- Det är svårt att förklara vad de betyder. Tänk bara att komma ut i stallet på morgonen när alla hästar ska utfordras och se hur ivriga de blir. Det är otroligt vackra djur att titta på och sedan är alla speciella, var och en har sin charm och sina härliga sidor, säger Carina.

Dottern Sofie tävlar i dressyr och det är framför allt för hennes skull som familjen nu bygger ett ridhus.

Inomhusträning

- Det är svårt att hitta tider inne i Hofors. Dessutom behöver man större yta än vad som finns där i högre dressyrklasser och på vintern måste man träna inomhus.

Byggnadskostnaden för huset kommer att landa på över 1,5 miljon kronor, då är drygt 200 000 kronor EU-medel från europeiska jordbruksfonden. Meningen är att gårdens alla 25 hästar ska kunna utnyttja den nya inomhusarenan, men det kommer även att vara tillgängligt för andra.

- Vi hoppas att det kommer finnas ett intresse att hyra in sig.

Tre nya "hästföretag"

Förutom det nya ridhuset i Torsåker har tre företag inom hästbranschen ploppat upp på senare tid.

Petra Björkman har startat Sjöbrisens Stall och Stuteri.

Hennes man är hästkiropraktor och deras affärsidé är ett rehabiliteringscenter med en simbassäng där skadade hästarna kan träna upp sin muskulatur efter en skada.

- Här kommer även friska hästar. Mitt mål är att simanläggningen ska vara klar i år, men vi får se, säger Petra Björkman.

Redan nu har Sjöbrisen uppfödning av både Shettlandsponnyer och Gotlandsruss.

Ett annat nytt företag är "Stall Too Easy Too Spot". Det ägs av Kimmo Viiperi som köper, säljer och tävlar med travhästar.

Och till slut så är det Solberga Häst och Ryttare, en ny hästshop som har öppnat i Torsåker.

Dressyr- och hoppkurser

- Sista åren har det definitivt blivit mer hästar här omkring, både vi och andra har utökat, säger Carina Gustavsson.

Hon tycker att det är roligt att folk vågar satsa lokalt och när det nya ridhuset blir klart framåt vårkanten har även familjen Gustavsson planer på att utöka sin verksamhet.

- Vi har tänkt att det ska bli dressyrkurser här med en duktig tränare från Stockholm och så får vi väl hitta någon som är bra på hopp så att vi kan ha kurser i det också.

Läs mer i Arbetarbladet

- Det var lite drag i den när man gasade!

Sophia Lundberg Fredriksson och Camilla Feurst på Vattenfall Power Consultant har precis provkört elbilen Think som visas upp i Valbo köpcentrum.

- Den hade ingen plastig känsla alls, utan kändes solid, som en riktig bil, tycker Camilla.

I går var det visning av elbilsprojektet "Shopping circle Gävle-Sandviken" i Valbo köpcentrum.

Söker testfamiljer

Forskningsprojeketet är ett samarbete mellan regionens energibolag, Gävle kommun och Midroc. Det beräknas komma i gång på riktigt till sommaren och tanken är att 20 testfamiljer i Gävle-Sandvikenområdet ska köra var sin elbil.

- Vi ska studera effekterna som uppstår. Vilka laddningsmöjligheter som behovs, behovet av service och kanske hur det påverkar kollektivtrafiken, säger projektledaren Lars-Åke Skjöld.

Miljöansvar

Ett exempel är att man ska titta på hur handelscentrum kan utvecklas för att anpassas till de krav som elbilen ställer.

- Det är ett sätt att ta ansvar för energiforskningen och samtidigt ha ett klimattänkande, säger Per Laurell, Gävle Energis vd.

- Ganska bra sätt att öva oss i att möta framtiden. Tempot i förändringen kommer i en behaglig takt, menar Sandviken Energis vd Alfons Kubulenso.

Utmaningen för energibolagen ligger bland annat i att utveckla en affärsmodell för hur kunderna ska få tillgång till och betala för laddning.

Kostar 250 000 kronor

Bilmärket Think görs i Norge. Företaget har haft stora problem med sina finanser men ser nu ut att ha kommit på fötter igen. Priset ligger på 250 000 kronor och totalt kommer 20 bilar att köpas in.

Just nu finns fyra bilar, men redan till sommaren räknar man med att ha en park på tio.

Bilarna kan laddas i vanliga 230-voltsuttag och laddningsstationer kommer bland annat att sättas upp vid olika köpcentrum.

Inte gratis för testare

Vilka familjer som ska delta är inte klart ännu. Någon form av leasingavtal kommer att utformas så det blir inte gratis att vara med. På projektets hemsida kan man lämna en intresseanmälan.

- Jag kan säga att det redan är ett stort intresse för att vara med. Vi har många mejl som ligger, berättar Lars-Åke Skjöld.

Läs mer i Arbetarbladet

- Mackdöden på landsbygden drar som en farsot fram över hela landet, bara i Västernorrland hotas nu flera mackar av nedläggning av de stora bensinjättarna. Men visst kan det finnas botemedel, i form av lokalt engagemang. Vi kan vara stolta över den åstadkommation och den framtidsmedicin som återigen visas av boende och företagare i Stigsjöbygden, säger Jonny Lundin (c) kommunalråd med ansvar för bl a landsbygdsfrågor i en kommentar.

Läs mer på Härnösandskommuns hemsida

SVT 1 ONSDAG 4 FEBRUARI kl 20.00: Nedlagda skolor och långt till polis och sjukvård - steg för steg överger samhället den svenska glesbygden.

Uppdrag gransknings reportrar Hasse Johansson och Nicke Nordmark har gjort en resa i ett Sverige som håller på att försvinna.

Se trailer och du kan även tipsa reportrarna genom att gå in på Uppdrag Gransknings hemsida

Läs mer på Hela Sverige Ska Leva

Enligt ett förslag från länets polisledning ska polisen spara in på sina kostnader för lokaler. Det innebär att polisstationerna i Ockelbo och Hofors ska försvinna. I stället tänker sig myndigheten att stationerna ska integreras i respektive kommuners kommunhus.

Öppna två dagar i veckan

- Då får vi en bättre service och ökad tillgänglighet. I dag är polisstationerna bara öppna två dagar i veckan, säger Pär Langer som tycker att polisen har en bra dialog med kommunerna om förslaget.

Tanken är att till exempel kommunernas växelpersonal ska få utbildning i att sköta polisärenden som att ta emot hittegods och att lämna ut och ta emot blanketter.

Poliserna, 1,5 tjänst på varje ort, ska i stället kunna koncentrera sig på att göra yttre tjänst i uniform.

- Det kan vara till exempel trafikkontroller eller att tjänstgöra på kvällar och helger vid behov, säger Pär Langer.

Ockelbo stängs först

Varifrån poliserna ska utgå är dock oklart. Troligen blir det från Sandviken eller Gävle.

Förändringen genomförs troligtvis i Ockelbo innan Hofors. Enligt Pär Langer ska ett beslut vara fattat inom de närmaste månaderna.

Ockelbos kommunalråd Magnus Jonsson (S) bekräftar att det pågår "intensiva diskussioner" i frågan. Han är inte negativ till att polisens administrativa del flyttar in i kommunhuset. Exakt hur det ska gå till är dock inte bestämt än.

Trygghetsfråga

- Vi kan nog hitta en lösning på att hantera hittegods och blanketter tillsammans, men det är oerhört noga att det finns poliser kvar i byn. Det är en trygghetsfråga för befolkningen att veta vem som är polis i Ockelbo och på det området tolererar vi inte några neddragningar, säger han och påminner om den namninsamling för fler poliser som ägde rum för ett år sedan i Ockelbo.

I Hofors ligger planerna något längre fram i tiden. Hur långt är oklart, men enligt kommunalråd Marie-Louise Dangardt (S) har det inte inletts någon dialog med polisen. Hon är en stark motståndare till att polisen gör neddragningar och tycker att det är bedrövligt att statliga myndigheter inte tar något ansvar på landsbygden.

Poliser behövs

- De små kommunerna på landsbygden riskerar att bli frizoner för kriminella. Vi behöver minst lika mycket poliser här som på andra ställen, säger Marie-Louise Dangardt.

Hon tycker att det viktigaste är att polisen syns och finns när den behövs ute i samhället och menar att det vid tidigare omorganisationer knappast har blivit bättre med den saken.

Läs mer i Arbetarbladet

Hur är det att vara ung och bo på landet? Ja det är en av frågorna som projektet Barn på Landsbygden hoppas få svar på. Venjan i Mora kommun är den enda landsbygden i länet som finns med i projektet som inleddes förra året.

Lyssna på Sveriges Radio P4 Dalarna här
Se inslag på Sveriges Television: Du får söka på regionala nyheter,gävledala, sändning 2009-01-27, kl 19.15 här

Projektet Barn på landsbygden drivs av Länsbygderådet Östergötland.

Läs mer på Hela Sverige Ska Leva

Men Flanking känner ingen oro för att Centerpartiet sviker de små kommunerna i Norrland. Under sitt besök på bland annat Böle skola påpekade han att man arbetar för att hela Sverige ska leva.

- Men det är svårt att tvinga någon att föda fler barn eller bo kvar. Men finns engagemanget och service som skola och vård så kan det locka nya invånare.

För detta ska vara möjligt vill Anna Stjernström och flera centerpartister i Norrland att regeringen går in med pengar till krisdrabbade kommuner, det vill säga en kommunakut.

- Kan man rädda bilindustrin så kan man rädda landsbygden, säger Anna Stjernström.

Läs mer på SVT hemsida

Mackdöden drabbar lantbrukare utan egen tank på gården. När traktorn ska tankas kan det bli långt till tankstället, rapporterar SR Västernorrland.

Marie Lundgren driver lantbruk i Nordingrå där macken försvinner inom kort. Hon säger till radiokanalen att hon kommer att förlora både pengar och arbetstid när hon under kommande vårbruk tvingas köra en hel mil till närmaste mack.

Marie Lundgren menar att farmartank på gården inte är något alternativ. Det skulle inte bära sig ekonomiskt att ligga ute med så mycket pengar som det kostar att köpa in tre kubikmeter diesel på en gång.

Läs mer i tidningen ATL

På Jämställda bygders egen hemsida kan du läsa vår strategi och tidsplan.


Jämställda bygders

- Det känns jättekul. Det har varit tråkigt att stå och värma andras mat, säger Ulrika Lindblom som jobbar i köket.

Egna råvaror. En rejäl salladsbuffé. Stora hinkar hemmagjord sylt utan tillsatser. När det i går var dags att återinviga köket på Perslundaskolan var det mycket som var annorlunda.

Start med blodpudding

- Men vi tar en mjukstart nu i början, med blodpudding och potatisbiffar. Det tar nog ett tag att få ordning på rutinerna och hinna med allt, säger Carina Krantz som just kommit till Perslunda från centralköket. Hon och Ulrika Lindblom ska nu jobba heltid med det egna tillagningsköket.

Egentligen skulle de ha börjat testköra köket redan för ett par veckor sedan men det var mycket som behövde ordnas. En del nya inventarier behövde monteras in, det behövdes nya golvbrunnar och en skiljevägg mellan disken och matlagningen. Men i går var allt klart.

Påverkan från tv

Och det märks att medverkan i Matakuten har påverkat hur det ser ut i köket. Här ska det inte lagas mat på samma sätt som i resten av kommunen. Allt ska tillredas på plats, med egna råvaror.

- Vi ska undvika konserveringsmedel, sötningsmedel, glutamat och transfetter. Och så ska vi försöka få tag i ekologiska råvaror så gott vi kan, berättar Carina.

Till exempel har de redan gjort egen sylt till maten, av jordgubbar och hallon, utan onödiga tillsatser. Ute bland eleverna muttras det en del över att några av kryddburkarna är borta - och vissa passerar salladsbordet väldigt hastigt - men för personalen är det en odelat positiv utveckling.

- Dels är det jättebra att vi lagar från egna råvaror för om det blir över kan vi ta vara på det. När vi serverade uppvärmd mat kunde vi inte spara den, då var det ingen näring kvar. Dessutom är det jätteroligt att laga mat. Det är tråkigt att stå och värma andras mat när man själv har utbildningen, säger Ulrika.

Det var i november förra året som kommunfullmäktige tog beslut om att Perslundaskolan ska få ett eget tillagningskök. Till en början har man det på försök i två år. Beslutet kom efter att skolan deltagit i tv-serien Matakuten.

I februari ska man ha en officiell invigning av Pers-lundaskolans nya kök.

Då kommer landshövdingen att vara på plats, tillsammans med bland annat kocken Carola Magnusson som medverkade i Matakuten.

Läs mer i Arbetarbladet

Skogen viktig för klimatet

Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) räkna ut vilka utsläpp och upptag av koldioxid som den svenska skogen klarar. Uppgifterna ska användas vid förhandlingarna vid kommande klimatavtal som förhandlas fram i december i Köpenhamn, som ska ersätta Kyotoprotokollet

Läs mer i tidningen Hudiksvalls Tidning

Lokalt Östersockens byalag vann frågesporten Vem kan mest om Föglö. Tävlingen arrangerades på Vikingaborg i lördags.

Nio lag från olika föreningar deltog och 120 personer följde kampen.

Det segrande laget bestod av Lisbeth Fellman, Erik Sommarström och Göran Jansson. I finalen besegrade de Vargskärs byalag representerat av Marianne Eskills, Torsten Sundblom och Johan Franzén med 26 poäng mot 21.
Det var länge väldigt jämt mellan finalisterna men den nästsista frågan om vilka butiker som genom tiderna funnits i Föglö gav östersocknarna ett ointagligt försprång. Östersockens byalag hade genom hela tävlingen också ett starkt flankstöd av sin hejarklack. Första pris, förutom äran givetvis, är en festmåltid på Enighetens gästhem.

Kommundirektör som domare

Nio lag deltog i den lekfulla kampen: FUIA, Föglö UF/1, Föglö UF/2, Onsdagens pitchgäng, Röda korset Föglö, Föglö jaktvårdsförening, Hem och skola i Föglö samt de två finalisterna.
Tävlingsledare var René Sköld och enväldig domare kommundirektör Niklas Eriksson. För betänketidsmusiken samt dansmusik efter tävlingens slut svarade Greta Sundström. Arrangör för evenemanget var Föglö Hembygdsförening och cirka 120 personer mötte upp på Vikingaborg för att följa tävlingen. (ke)

Läs mer på Nya Ålandsnyheterna

Regeringen ska redovisa sin landsbygdsstrategi i morgon den 27 februari. Vi är många landsbygdsbor som väntar på den. Otåligt och med spänning. Strategin är efterlängtad. Den sammanhållna politik för landsbygden som regeringen hade med i regeringsförklaringen vid tillträdet har vi inte sett röken av. Halva mandatperioden har gått!

Förväntningarna har

trissats upp av dröjsmålet, men också av att staten och kommunerna så tydligt befinner sig på reträtt. Betydelsefulla samhällsfunktioner och viktig basservice har avvecklats i snabb takt och exemplen är många: försäkringskassa, arbetsförmedling, polis, skattekontor, postutdelning och kassatjänst/betalservice. En kraftfull reaktion mot regeringens sätt att hantera just kassatjänsten sveper nu fram över landet. Det är många som fått nog!
Det här sker för att avreglera och marknadsanpassa. I många fall är det befogat, men inte i de former som nu sker. Vi på landsbygden hanteras idag på ett nonchalant sätt, ovärdigt vårt samhälle. Verksamheter avvecklas utan att fungerande ersättningar finns på plats. De särskilda lösningar som i bästa fall snickras ihop för glesbygden är ofta dåligt underbyggda, bristfälligt utformade och sent sjösatta.

Även kommunerna

backar. De lägger ner skolor och annan verksamhet utanför kommuncentrum, ofta med kortsiktiga och dåligt underbyggda argument. Landsbygdsupproret i Blekinge vittnar om ilskan hos lokalbefolkningen, men också om kraften och kompetensen hos medborgarna. Den privata servicen tunnas också ut. Det senaste exemplet är drivmedelsförsörjningen, där mackar nu läggs ner i rask takt. Reaktionen från regeringen är senkommen och svag.
Vi ser det som självklart att landsbygdspolitiken bygger på det lokala engagemanget och vill se en rad konkreta åtgärder i strategin. Gör som Svensk Bensinhandel föreslagit när det gäller mackarna. Lägg på en avgift på några öre per liter bensin för att klara saneringen av nedlagda mackar och för att möjliggöra etableringar, där också miljövänligt bränsle tillhandahålls. Hjälp till att sprida det nya konceptet By-Macken över landet, där de stora kedjorna backar ur.

Vindbruket är en ny

näring på landsbygden, men den ger inte automatiskt några positiva effekter för de bygder som berörs. De som bor där bör få inflytande över var vindkraftverken placeras genom sina lokala utvecklingsgrupper. Inför också en obligatorisk så kallad bygdepeng till dessa grupper på minst 0,5 procent av produktionsvärdet.
Genomför den så kallade Bredbandsutredningens förslag om en fortsatt utbyggnad i glesbygden. Det har varit helt tyst om det förslaget som sammantaget innebar en satsning på 7 miljarder kronor under några år framöver.
Det här är något av det som vi förutsätter att strategin innehåller. Men vi ser risken med att den blir tunn och torftig med hänvisningar till löpande program samt till pågående och planerade utredningar.

Utvecklingsgrupper runt

om på landsbygden planerar sina lokalsamhällen, organiserar servicen i nya former, vårdar miljön och startar nya företag. De går före i förnyelsen och omställningen till ett hållbart samhälle. Det lyfte landsbygdskommittén fram i partipolitisk enighet i det betänkande som utgör ett av de viktigaste underlagen för strategin. Vi förutsätter att det även är regeringens utgångspunkt.
Vi på landsbygden tar vårt ansvar för samhällsbygget. Vi kräver att politiker och andra beslutsfattare gör sin del av jobbet för att Hela Sverige ska leva!

Karl-Erik Nilsson

ordförande, Hela Sverige ska leva

Inez Abrahamzon

vice ordförande, Hela Sverige ska leva

Läs mer i NWT

Milko får respons från Konsum i Värmland som kan tänka sig att diskutera ett högre mjölkpris i butikerna, enligt nwt.se

Norrmejeriers ordförande Herbert Nyman är tveksam till Milkos förslag om att höja mjölkpriset i butik med en krona för böndernas skull, skriver Piteå-Tidningen.

Herbert Nyman säger till tidningen att han har svårt att se hur det skulle gå till. Han tror också att det är konkurrensrättsligt omöjligt att genomföra något sådant på en fri marknad.

Däremot håller han med Milkos ordförande Per Åsling om att lönsamheten för mjölkbönderna är svag och att mejeriföreningarna måste göra allt för att hålla uppe avräkningspriserna.

Läs mer i Tidningen ATL

Hej Dyng-Bengt här,

I går och idag har vi fått nästan en halvmeter snö vilket innebär att det inte går att komma ut från gårn med se-pe-lådan. Rackarns att gårdsplan ska vara 1 hektar stor när snön dessutom är lagom blöt och tung. Tänkte på det när jag fick pulsa mig ut till djura i morse... och blev lite extra sur på en av hästarna som nafsa lite på mig men det är klart att jag får skylla mig själv för jacka hade ju foder i sig.

Nu har jag eldat i panna och kommit in i värmen. Då kom jag att tänka på när jag var ute och åkte bil med en koompiis ifrån stan för ett tag sedan och jag tror han lider av dendrofobi för ibland kunde han inte se skogen för alla träd och det var på den resan han frågade mig om det inte var trist att bo i en sådan liten by. Han räknade upp allt som nästan fanns på gångavstånd. Då svarade jag att visst stämde det att det inte fanns så mycket service och fina arenor och sånt att titta på men att man får höra desto mer i en liten by så det jämnar ut sig...

Nu sitter jag här vid köksbordet och kommer att tänka på Peter Lundqvist som skrev i aftonbladet att vi behöver en Landsbygdsambassad i Stockholm. Men i sådana fall tycker jag att det skall finnas Stadsambassader i byarna. Det vill säga att vi ger ett nytt epitet på servicekontor som vi har rätt till på landsbygden och på så sätt utbyter diplomatiska förbindelser med varandra. Det måste bli ett slut på nedmonteringen av den svenska landsbygden. Det snackas om att det satsas miljarder på landsbygden men detta i form av EU-stöd som ligger på en hög byråkratisk nivå utan att skapa förutsättningar för att ha regionala och lokala gider som kan lotsa oss på gräsrotsnivå. Hur skall den fjärde planeringsnivån kunna ta ett steg till så att staden kan nyttja landsbygden om vi inte får rätt verktyg att jobba med? Jag vill likna detta vid en spekulation som kan medföra att pengar ser mer värda ut än vad de faktiskt är. Man kan som Ronny Eriksson beskriva spekulationsekonomin så här:

- Vill du köpa min hund?

- Vad ska du ha för den då?

- 300,000 kr

- 300,000 kr, är du inte riktigt navlad, då får du allt behålla honom.

Några dagar senare träffades de igen och den ene frågar

- Hur gick det med hundaffären?

- Jo det gick bra förstår du jag fick 600,000 kr för den.

- 600,000 kr? Men hur i rackarn gick det till?

- Jo, jag bytte den mot två katter som var värda 300,000 kr styck?

Hur kan vi sudda ut känslan att landsbygdsutvecklingen och den fjärde planeringsnivån (ideella ekonomin) får de här katterna hela tiden? Det är inte fel på slanten utan hur man delar ut den.

Jag måste få berätta en rolig historia som jag hörde härom dan. Det var en gång en sköldpadda som bodde djupt inne i skogen. Han klättrade upp i ett träd med mycket möda och stort besvär. När han helt utmattad kom till översta grenen kröp han längst ut på den och kastade sig ut i luften. Han slog i backen med en duns, naturligtvis, och det tog en stund innan han kvicknade till. Men det gör han och ruskar då på sig och börjar sedan sakta klättra uppför trädet igen, ut på grenen, ut i luften på nytt och duns i backen. Så där håller det på i timmar... I ett annat träd sitter ett fågelpar och häckar och tittar på den lilles misslyckande och efter ett tag säger honan till hanen. - Du älskling, jag tror att vi snart måste tala om för honom att han är adopterad...

Ibland känner jag mig som sköldpaddan och bara längtar efter att någon skall komma och tala om att jag är adopterad så jag bättre kan förstå saker och ting...

Nä nu har jag inte tid med er längre för nu skall jag ner och fixa nån mat... så vi hörs inte något mer förrän nästa gång...

Med vänlig hälsning

Dyng-Bengt

Er egen lilla skitstövel

För perioden 2007-2013 finns tre nya mål för sammanhållningspolitiken. De nya målen är:

(1) Mål 1 - Konvergens

(2) Mål 2 - Regional konkurrenskraft och sysselsättning

(3) Mål 3 - Territoriellt samarbete

För programperioden 2007-2013 har Sverige tilldelats cirka 15 miljarder kronor i strukturfondsmedel. Ungefär 13 miljarder kronor kommer att satsas på insatser inom målet Regional konkurrenskraft och sysselsättning och ungefär 2 miljarder satsas i stöd för målet Territoriellt samarbete. Strukturfondsmedel kräver nationell medfinansiering. Summan varierar men är i de flesta fall lika stor som strukturfondsstödet och består alltid av nationella offentliga medel. Strukturfondsarbetet i Sverige finansieras av de två strukturfonderna:

- Europeiska regionala utvecklingsfonden (ERUF)

Vill du veta mer?Social fonden
Svenska ESF-rådet: http://www.esf.se/

Det gränsöverskridande samarbetet sker mellan gränsregioner som fysiskt gränsar till varandra. Syftet är att genom aktiva och strategiska åtgärder utveckla en attraktiv gränsregion.

Det interregionala programmet är europatäckande. Regioner från hela Europeiska Unionen, Norge och Schweiz kan ingå i programmets projekt. Tyngdvikten för samarbetet läggs vid erfarenhetsutbyte och nätverksbyggande mellan regionala och lokala aktörer.

Läs mer på Hela Sverig Ska Leva

Ett syfte med landsbygdsprogrammet är att olika aktörer på landsbygden ska samarbeta mera för att driva på utvecklingen i hembygden. Därför finns Leadermetoden. Leader är alltså inte en egen stödform, utan ett sätt att tillämpa en del av stöden i landsbygdprogrammet. Ca 6 % av hela budgeten för landsbygdsprogrammet skall genomföras med Leadermetoden.

Om du bor i ett Leader-område kan du söka stöd via LAG, den lokala aktionsgruppen, om du har en idé. Gärna ett projekt som kan genomföras som ett samarbete mellan privat, offentlig och ideell sektor. I och med att Leader kan innebära såväl samarbete som privat och lokal offentlig medfinansiering kan du få tillgång till större resurser för din idé än om du söker projekt- eller företagsstöd på egen hand (via länsstyrelsen). Den privata medfinansieringen behöver inte bestå av kontanter utan kan exempelvis vara ideellt arbete i projektet.

FRÅGOR och SVAR: Här hittar du en sammanställning över vanliga frågor och svar kring Leader!

Kontaktuppgifter Leaderkontoren

http://www.landsbygdsnatverket.se/

Läs mer på Hela Sverige Ska Leva

Landsbygdsprogrammet är uppdelat i fyra områden, så kallade axlar. Målen och inriktningarna för axlarna är gemensamma inom hela EU.

Axel 1- Ökad konkurrenskraft : Berörda sektorer är jordbruk, skogsbruk, rennäring, livsmedelsproduktion och förädling av jord- och skogsprodukter.

Axel 2- Förvalta naturresurser : För att uppnå en hållbar utveckling måste jordbruket, skogsbruket och renskötseln bedrivas på ett sätt som bevarar och förstärker ett attraktivt landskap med höga natur- och kulturvärlden.

Axel 3- Diversifiering och livskvalitet: Att ta tillvara de ekonomiska utvecklingsmöjligheterna på landsbygden kan bidra till en förstärkning av landsbygdens näringsliv.

Nedläggningen av en liten skola på landsbygden är alltså INTE en skolfråga utan en samhällsfråga och i allra högsta grad en landsbygdsfråga.

Om det finns någon sorts dold agenda för att avfolka landsbygden och göra det omöjligt att bo utanför stadsmurarna är det dags att redovisa den nu.
Det är inte sunt att år efter år ge löften om en levande landsbygd, skriva vackra papper med storslagna planer om utveckling och bevarande, för att sedan gång på gång vända landsbygdsbefolkningen ryggen.
Är det så att man inte vill ha människor boende på landet?
Frågan är vad man ska göra med alla ödehus och tomma små tätorter när avvecklingen är över och hur hade man tänkt att människor ska få plats i städerna. Nya miljonprojekt?

Landsbygden, en gång landets ryggrad, är en viktig del av Sverige. Vi har sagt det förut och säger det igen. Det är en resurs som kräver förvaltning.
Alla dessa människor som av olika orsaker valt att leva på landsbygden, är en stor del av Sveriges befolkning som man inte med lätthet kan förbise.
Många människor har valt detta sätt att leva, vi är bara lite mer utspridda.
Vi VILL bo på landet och vi tänker INTE skylla oss själva! Vi vill ha möjlighet till ett drägligt liv på den plats som vi har valt att leva på och vi vill ha en LEVANDE LANDSBYGD!

Detta inlägg är hämtad från landsbygdsupproret och där har ni en mycket intressant och klok blogg som ni skall följa: Läs mer på Landsbygdsupproret

Strategin är efterlängtad. Den
sammanhållna politik för landsbygden som regeringen hade med i regeringsförklaringen vid tillträdet, har vi inte sett röken av. Halva mandatperioden har gått!

Förväntningarna har trissats upp av dröjsmålet, men också av att staten och kommunerna så tydligt befinner sig på reträtt. Betydelsefulla samhällsfunktioner och viktig basservice har avvecklats i snabb takt och exemplen är många: Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, polis, skattekontor, postutdelning samt kassatjänst och betalservice. En kraftfull reaktion mot regeringens sätt att hantera just
kassatjänsten sveper nu fram över
landet. Det är många som fått nog!

Det här sker för att avreglera och marknadsanpassa. I många fall är det befogat, men inte i de former som nu sker. Vi på landsbygden hanteras idag på ett nonchalant sätt, ovärdigt vårt samhälle. Verksamheter avvecklas utan att fungerande ersättningar finns på plats. De särskilda lösningar som i bästa fall snickras ihop för glesbygden är ofta dåligt underbyggda, bristfälligt utformade och sent sjösatta.

Även kommunerna backar. De lägger ner skolor och annan verksamhet
utanför kommuncentrum, ofta med kortsiktiga och dåligt underbyggda
argument. Landsbygdsupproret i
Blekinge vittnar om ilskan hos lokalbefolkningen, men också om kraften och kompetensen hos medborgarna.

Den privata servicen tunnas också ut. Det senaste exemplet är drivmedelsförsörjningen, där mackar nu läggs ner i rask takt. Reaktionen från regeringen är senkommen och svag.

Vi ser det som självklart att landsbygdspolitiken bygger på det lokala
engagemanget och vill se en rad
konkreta åtgärder i strategin.

Gör som Svensk Bensinhandel föreslagit när det gäller mackarna. Lägg på en avgift på några öre per liter bensin för att klara saneringen av nedlagda mackar och för att möjliggöra etableringar, där också miljövänligt bränsle tillhandahålls. Hjälp till att sprida det nya konceptet By-Macken över landet, där de stora kedjorna backar ur.

Vindbruket är en ny näring på landsbygden, men den ger inte automatiskt några positiva effekter för de bygder som berörs. De som bor där, bör få
inflytande över var vindkraftverken placeras genom sina lokala utvecklingsgrupper. Inför också en obligatorisk så kallad bygdepeng till dessa grupper på minst 0,5 procent av
produktionsvärdet.

Genomför den så kallade Bredbandsutredningens förslag om en fortsatt utbyggnad i glesbygden. Det har varit helt tyst om det förslaget som sammantaget innebar en satsning på sju
miljarder under några år framöver.

Det här är något av det som vi förutsätter att strategin innehåller. Men vi ser risken med att den blir tunn och torftig med hänvisningar till löpande program samt till pågående och
planerade utredningar.

Utvecklingsgrupper runt om i landsbygden planerar sina lokalsamhällen, organiserar servicen i nya former,
vårdar miljön och startar nya företag. De går före i förnyelsen och omställningen till ett hållbart samhälle. Det lyfte Landsbygdskommittén fram i
partipolitisk enighet i det betänkande som utgör ett av de viktigaste underlagen för strategin. Vi förutsätter att det även är regeringens utgångspunkt.

Vi på landsbygden tar vårt ansvar för samhällsbygget. Vi kräver att politiker och andra beslutsfattare gör sin del av jobbet för att Hela Sverige ska leva!

Inez Abrahamzon Karl-Erik Nilsson Latikberg Uddevalla vice ordförande ordförande Hela Sverige ska leva

Läs mer i tidningen Norrbottens Kuriren
Läs även bloggen Landsbygdupproret som bla bloggar om denna artikel

Den som valt att bo på landsbygden får avstå från mycket service. Den finns liksom rätt långt borta...

Att åka kollektivt till jobbet från landsbygden kan man bara glömma. Det är fullständigt omöjligt.

Inköpen måste planeras, man kan bara inte kvista till butiken runt hörnet om stan ligger flera mil bort.

Värre för äldre

- Visst skulle man kunna åka buss även på landsbygden, men det är jättedåligt. Man är tvungen att ha två bilar, säger Anette Freij i Bråbo.

- För mig är det egentligen inget bekymmer för jag kan ju åka bil. Värre är det för äldre som inte kan.

Ing-Marie Westin som nyligen öppnat blomsteraffär i lilla Mörtfors, berättar samma sak. En landsortsfamilj tvingas att ha två bilar om man skall kunna sköta sitt arbete i stan.

- Jag har jobbat inne i Oskarshamn och min man jobbar där, berättar hon.

- Bussen går en gång om dagen till Oskarshamn respektive Västervik, men man är tvungen att åka hem tidigt med den enda returbussen.

- Under sådana villkor går det ju inte att åka kollektivt.

- Här i Mörtfors skulle man kunna önska tillbaka affären som försvann för 25 år sedan.

- Men det värsta är att de tog bort kassaservicen med lantbrevbärarna.

- Nu tvingas jag åka in till stan för att sköta min och företagets ekonomi.

Fördelar finns

- Dessutom kostar det numera tio kronor att sätta in och ta ut pengar. förut var det gratis.

- Varför finns inte boxar att lämna in pengar i?

Ing-Marie Westin berättar vidare att varubussen som man kunde beställa varor med lagt av.

Fast handlaren i Blankaholm har sagt att han kan skicka varor på beställning.

Alltid något i serviceväg för luttrade landsortsbor.

Å andra sidan har många gjort ett medvetet val när de flyttade ut på landsbygden. Att all samhällelig service inte finns runt knuten spelar inte alltid så stor roll.

- Tystnaden är obetalbar, säger Anette Freij.

- Jag kan se stjärnorna och månen om natten. Det kan man inte i stan.

- Jag vill också säga att landsbygden inte är död, i synnerhet inte i Bråbo.

- Själv har jag haft tankar på landsboende och kanske ett litet serviceställe där man kunde beställa till exempel mjölk och sådant.

Och visst har hon rätt, Anette Freij...

Att se vintergatan i all sin prakt utan ljusförorening, eller höra uggan hoa i natten, höra fåglarna på våren i tusentals toner, det kan inte ersättas av vilket nöjesställe som helst inne i stan.

Torbjörn Byman

Kollektivtrafik på landet är inte en lätt sak att lösa

Den som vill arbetspendla från landsbygden in till stan med allmänna kommunikationer kan glömma den saken, såvida man inte bor i någon at yttertätorterna eller längs någon av de större vägarna.

- Det är inte lätt alls, säger markingenjören Håkan Johansson som fått kommunens kollektivtrafikfrågor på sin lott.

- Allt beror på var på landsbygden du bor. När landstinget för fem år sedan drog in alla linjer som har färre än fem passagerare blev det svårare. För att det ska bli en linje krävs minst fem passagerare om dagen fem dagar i veckan.

- Nu har vi närtrafiken på landsbygden två dagar i veckan, en beställningstrafik som man kan utnyttja om man bor längre bort än en kilometer från en busshållplats.

Inte till nytta

- Men för arbetspendlare som måste in till stan varje dag är den ju inte till större nytta.

Håkan Johansson berättar att om man skulle sätta in en tur till Emsfors fem dagar i veckan skulle denna enda tur kosta omkring 130 000 kronor. Att täcka upp hela landsbygden i Oskarshamns kommun skulle med andra ord inte bli en billig historia.

Kostnadsfråga

- Vi skulle kunna ha jättebra kommunikationer, men det stupar på kostnaden. Trafik på landsbygden är inte lätt, säger Håkan Johansson.

- Men KLT kör det kommunen beställer, det är alltså kommunen som betalar kostnaden för busstrafiken och i grunden är det en politisk fråga hur mycket man vill satsa på kollektivtrafiken.

- Den som vill ha en levande landsbygd med bra kommunikationer får försöka påverka politikerna.

Håkan Johansson berättar vidare att det varit tal om att anlägga pendlarparkeringar, till exempel vid Sanden på vägen mot Kristdala för att ge landsbygdsborna bättre möjlighet att ta bussen.

- Men Vägverket har inte velat göra något, säger Håkan Johansson.

Läs mer i tidningen Nyheterna

Service på landsbygden i Oskarshamns kommun, existerar den? Jodå, men mest i yttertätorterna.

Kristdala har till exempel två butiker med fullständigt sortiment och Påskallavik, Fårbo och Figeholm har varsin.

- Man får betala ett pris för att bo ute på landet, konstaterar utvecklingschefen Lennart Karlsson.

I slutet av december förra året presenterade utvecklingssekreteraren Eva Nilsson en nulägesbeskrivning av dagligvaruservicen och drivmedelsförsäljningen på de mindre orterna i kommunen.

Varuförsörjningsplan

Beskrivningen togs fram då kommunen saknar en varuförsörjningsplan, en plan som regionförbundet kräver för att kunna ge stöd till landsbygdshandel, små bensinstationer och kommunens hemsändningsverksamhet.

"Vi har tittat på butiken som livsmedelsdistributör och på kringservicen som finns i anslutning till butiken eller på annat sätt."

När man tittade på Kristdala och talade med butikscheferna var båda överens om att det i framtiden nog bara finns en butik i Kristdala, men ingen av dem är intresserad av att sluta.

Till exempel vill chefen på ICA Nära Lyckan ha en större butik inom ICA och ser sig om efter rätt tillfälle.

I Kristdala finns även bensinmack, järn- och bygghandel, post hos Coop Nära och en del annan service som bibliotek. Ganska hyggligt beställt med andra ord.

Arbetspendlingen in till Oskarshamn är omfattande.

Om Fårbo konstateras att någon mack inte längre finns, men att gatuköket Sibylla Stop jobbat för att få dit en mack. Någon som inte lyckats hittills. Däremot byggs kommunens första fiskcafé där.

Coop Nära-butiken i Fårbo har rent av ökat omsättningen och vill gärna utöka och ha bättre skyltning från E 22.

I Figeholm finns heller ingen mack sedan Kiosk & Bensin upphörde. Coop Nära-butiken går dock bra, särskilt på sommaren.

Påskallavik har mack för närvarande liksom en Coop Konsum-butik och bibliotek, samt skola. I Bockara finns en automatstation för bensin, men inte för diesel.

Bankontor är inte lätt att hitta på landsbygden. I Påskallavik och Figeholm slog Swedbank igen sommaren 2008. Så den enda banken utanför centralorten ligger i Kristdala.

Misterhult har både dagis, förskola och en friskola för årskurserna 1 - 6, någorlunda hyggliga bussförbindelser, taxirörelse och en del mindre arbetsplatser.

Samt regelbunden bokbuss i likhet med de andra småorterna.

Efterfrågan ökar

- Jag tycker nog ändå att landsbygden utvecklas, säger utvecklingschefen Lennart Karlsson, vi ser allt fler aktiviteter startas utanför tätorten.

- Många landsbygdsföreningar tar initiativ till nya verksamheter.

- Vi märker också att efterfrågan på tätortsnära landsbygdsboende ökar. Men det gäller att få tag på mark att bygga på.

- Nu finns ju alltid ett problem med landsbygdsboende. Man kan inte vänta sig samma höga service som i centralorten. Det skulle kommunen inte ha råd med.

- Det är priset man får betala för att få bo ute på landet.

Läs mer i tidningen Nyheterna

Utvecklingen som pågått i decennier fortsätter, lands- och glesbygden fortsätter förlora service. Mackarna försvinner, kassaservicen med lantbrevbärarna är borta.

Dagligvarubutikerna minskar. Under 2007 - 2008 blev det 15 färre butiker i glesbygderna och antalet i tätortsnära landsbygder minskade med 47. Allt på bekostnad av stormarknader.

Fler grundskolor lades ner i gles- och landsbygder under 2006 - 2007 än året innan. Den relativa minskingen var störst i glesbygder.

Under 2007 minskade antalet mackar med tre procent, men enligt Glesbygdsverkets senaste rapport tyder allt på att "mackdöden" gått ännu fortare under 2008.

"Allvarligast effekter får det på orter där den sista macken läggs ner." Konstaterar Glesbygdsverket.

Mellan 2001 och 2008 minskade antalet ställen med kassatjänster i landet med 64 procent. Störst har minskningen varit i tätortsnära landsbygder.

Tydlig effekt

Minskningen har gett en tydlig effekt på tillgängligheten, fler än 63 000 personber har nu mer än 30 minuters väg till närmaste serviceställe med kassaservice.

Glesbygdsverket konstaterar vidare att det är gott om apoteksombud och att tillgängligheten på läkemedel är god i Sverige.

Trots att apoteksombuden blivit 100 förre sedan 1999.

Slutligen slår Glesbygdsverket fast att de som bor i gles- och landsbygder är mer beroende av bilen än tätortsbor och att kollektivtrafiken oftast är dåligt utbyggd.

"En god tillgång till kommersiell och offentlig service är nödvändig för tillväxt och utveckling i gles- och landsbygder.

Utvecklingen har dock på de flesta områden under lång tid visat på en försämrad tillgång och tillgänglighet till de flesta serviceformer.

Läs mer i tidningen Nyheterna

Norran beskrev i en artikel i oktober hur mackdöden i Sverige skulle komma att drabba länet. Det var då främst Hydro som stod för minskningskraven.

Då ville inte Statoil berätta vilka bensinstationer som stod på listan och eventuellt kunde finnas i riskzonen.

Norran kan i dag presentera denna lista.

Med den som utgångspunkt kan konstateras att inlandets bemannade Statoilmackar verkligen är föremål för "förhandlingar pågår, eventuellt automatstation".

Bensinbolagen ser över avtalen just nu. Och vad detta leder till i en framtid kan man endast spekulera i. Några på listan har nedläggning som förslag. Andra inte. Frågan kom upp som ärende när 10-kommungruppen hade möte före årsskiftet.

- Vi har med vår kartläggning och svensk bensinhandels bedömning som grund diskuterat frågan, säger miljöstrateg Lena Friborg, Regionförbundet Västerbotten.

Angående listan kommenterar hon:

- I rapporten är uppgifter generaliserade, men utredning är gjord med rundringning till varje mack. Ett material som vi själva sammanställt.

Vad visar listan?

- Det finns ett stort nedläggningshot, dels akut mot vissa och mot vissa på sikt. Vår undersökare har ju pratat med bensinbolagen och hört vad de har att säga. Sammantaget finns det ett hot mot bensinmackarna. Vi har ju sett det i realiteten.

Vad händer nu?

- Det vi ska göra nu är att sätta oss med länsstyrelser och resonera om vad man kan göra kring det här.

Lena Friborg säger att problemet med nedläggning av servicestationer, bensinmackar är något som försiggår i hela Sverige just nu. Men, när det sker i glesbygd är sårbarheten så mycket större än i tätorten.

- Bensinbolagen ser över sin lönsamhet. Det här är en process som sker i hela landet, men är mest kännbart i glesbygden.

Automatisering en lösning?

- Ja, fortfarande har vi ju då tillgång till drivmedel, där hotas inte försörjningen men däremot kan det vara besvärligt att bli av med en servicepunkten (butiken). Det som händer nu i landet är att byar tar över bensinmacken och på så sätt försöker hitta en räddning för den biten

Läs mer i tidningen Norran

Tove Elvelid blev chef redan som 25-åring, då för CFL, centrum för flexibelt lärande, i Söderhamn. Därifrån kom hon till Wij som marknadschef i mars förra året, sedan maj har hon varit i Ockelbo på heltid. Och före årsskiftet fick hon erbjudandet om att ta över som vd för Wij trädgårdar.

- Det här är ett fantastiska regionalt utvecklingsprojekt som låtit sig höra om på många sätt de senaste åren. Nu går vi in en ny fas och jag blev väldigt glad när jag fick frågan om jag ville vara med och fundera över projektets framtid, säger Elvelid om sitt nya uppdrag.

Sedan början av januari är det nu hon som är vd och hon ser fram emot att ta itu med det nya uppdraget.

- Vi har redan lagt grunden. Nu är det bara att bränna på!

Elvelid kombinerar uppdraget med att arbeta som träningsinstruktör på ett gym i Gävle.

Wij trädgårdars tidigare vd, Katarina Ceder-Bång, försvann i januari till andra uppdrag. Enligt Mats Åstrand, ordförande i stiftelsen Wij trädgårdar, lämnade hon Wij på egen begäran på grund av tidsbrist.

Läs mer i Arbetarbladet

I Rejmyre kan man åter tanka bilen. Och det tack vare byalaget och invånarnas hårda arbete och engagemang.

Sedan 1959 har det funnits en mack i Rejmyre och senast ägdes den av Uno-X.

- När de la ner i höstas så blev invånarna naturligtvis ilskna, och den energin kanaliserade vi till att ta itu med problemet och lösa det,  berättar Peder Nyström som är ordförande i byalaget.

Bland annat har byalaget grävt ner en ny bensintank och fått ett avtal med Qstar. I förra veckan invigdes den nya macken under högtidliga former. Landshövdingen Björn Eriksson var på plats, bland andra.

Det är en supermodern anläggning där Qstar ansvarar för pumpen och driften, och byalaget äger den nedgrävda bensintanken.  Macken sköt helt via dator från Norrköping och Qstars centralstation. En ansvarig i byalaget sköter den dagliga tillsynen.

- När bensinen når under en viss nivå går ett meddelande om det till Norrköping. Men, det går även ett sms till chaufförerna, om att nu är en viss typ av bensin på väg att ta slut, förklarar Peder.

- Om de har rätt typ av bensin med sig, så kan de ta en sväng förbi oss och skvätta i lite bensin. Det blir väldigt enkelt.

Alsen öppnar också bensinstation

Rejmyre är inte den enda nya lokala macken som ser dagens ljus. I Alsen i Jämtland har byborna med sina egna pengar, och bygdemedel från Krokoms kommun öppnat en obemannad bensinstation.

Läs mer här

Den gamla adressen funkar inte längre.

Om någon ej fått svar maila på den nya adressen som är: [email protected]

Med vänlig hälsning

Christer Kallin

Jordbruksverket har anslagit 25 miljoner i stöd till utveckling av företagandet på landsbygden.

Bidrag kan sökas fram till 17 februari.

Jordbruksverket hoppas på fler företag på landsbygden inom områden som turism, mikroföretagande, småskalig livsmedelsförädling och service.

-  Projekten ska leda till att vi tar tillvara på landsbygdens resurser och att de blir till nytta för hela samhället. Även de som bor och verkar i stan drar nytta av de resurser som skapas på landsbygden, menar Hans Karlsson som handlägger stöden.

Bidrag kan ges till "förutsättningsskapande verksamheter" inom:

• turism
• mikroföretagande 
• diversifiering från jordbruksverksamhet
• byutveckling och service på landsbygden 
• nyttjande av natur- och kulturvärden på landsbygden

Stödet innefattar också projekt för att utveckla företagandet inom jordbruk och småskalig livsmedelsförädling.

Läs mer på Jordbruksverkets hemsida.

Läs mer på Privata Affärer

- Behovet i Lingbo har minskat och vi har inte arbete för Lingbogruppen, säger han.

Den hemtjänstgrupp som hittills varit stationerad i Lingbo ska flyttas. Från och med månadsskiftet ska all hemtjänstpersonal utgå från Ockelbo. En dålig idé, tycker Lingbos byaråd. I ett öppet brev till kommunen vänder de sig mot beslutet och ifrågasätter vilka motiv som ligger bakom det.

Inte överraskad

Palle Danielsson, socialchef, blir inte överraskad av kritiken.

- Det här var ett förslag som kom in och det är förankrat med berörda fack. Men jag vet att det finns ett missnöje i Lingbogruppen.

Han menar dock att hemtjänstens ekonomiska underskott lett till att man måste göra förändringar.

- Vi kan inte ha en grupp placerad som inte har fullt arbete. Dessutom har vi utökade krav på dokumentation nu och då är det bra om vi är på samma ställe när vi sköter det. Nu får alla träffa sin arbetsledare, och samma information går ut i alla grupper.

Blev positiva senare

Under förra året gjordes samma förändring för Jädraåsgruppen, som numera utgår från Ockelbo.

- Där fanns det också lite missnöje i förväg. Men sedan har det varit positivt både från brukare och personal.

Läs mer i Arbetarbladet

I slutet av 1500-talet och 1600-talet invandrade många finnar till de norra delarna av Mellansverige. De bosatte sig i barrskogsområdena och formade en egen kultur med svedjebruk.

Var femte svensk är avlägset släkt med de invandrade finnarna och det finns än i dag många finska namn på natur- och kulturlandskapet kvar i området.

Den förstudie som genomförts om Finnskogen pekar på att det finns betydande möjligheter att öka turismen med fler attraktiva besöksmål och ett utbud av boknings­bara paket. Ett 20-tal nya företag kan skapas med nya arbetstillfällen inom regionen, som omfattar kommuner i fyra län: Gävleborg, Dalarna, Örebro och Värmland.

Nu söker kommunerna gemensamt bidrag från EU och den sammanlagda projektkostnaden beräknas till knappt 18 miljoner kronor.

Målet är att finnskogarna 2015 ska vara ett av landets starkast växande regioner inom besöksnäringen.

Kommunstyrelsen gav klartecken till att Hofors ska delta i projektet under åren 2009-2012. Kostnaden första året ligger på 5 000 kronor och sedan 10 000 kronor de båda efterföljande åren och sista året 5 000 kronor.

- Men vi vill se effekter för att vara kvar mer än ett år, säger kommunalrådet Marie-Louise Dangardt

Läs mer i Gefle Dagblad

- Jag tror på vindkraften. Helst borde det finnas ett vindkraftverk per hus, kombinerat med solenergi, säger Linda Monander, en av de fyra elever på elprogrammet som hela hösten jobbet med installationen av vindkraftverket.

Det stora jobbet har varit att dra ledningar från elcentralen i våningen under till platsen bredvid solcellsanläggningen uppe på taket.

I går morse hissades delarna till vindkraftverket upp på taket och man kunde dra ledningarna den sista biten genom masten.

Vindkraftverket bekostas av Gavlefastigheter och beräknas ge cirka 3 000 kilowattimmar el per år.

Och den kommer att förbrukas på skolan.

- Det motsvarar ungefär hushållselen för en vanlig familj, så privatpersoner som sätter upp ett sådant här vindkraftverk skulle bli självförsörjande på hushållsel, säger Mattiras Gustafsson på Gävle-Dala Energikontor, som är initiativtagare till att Polhemsskolan nu har fått en demonstrationsanläggning.

Han är stolt över anläggningen, som nästan är det första vindkraftverk i Sverige som placeras på ett tak mitt i en stad.

- Det finns små, som bara är två meter höga, på Kulturhuset i Stockholm, och man har pratat om att sätta upp vindkraftverk på tak i Malmö och Göteborg, men det är bara vi som har kommit så här långt med ett riktigt vindkraftfverk i den här storleken, säger han.

För eleverna är det just nu mest spännande att se om vindkraftverket kommer att fungera som det ska och hur det låter.

- Det som gör att folk är skeptiska till vindkraften brukar vara ljudet, men det här ska inte så låta så mycket, säger Linda Monander.

- Jag tror inte att det kommer att höras över trafikbullret, säger hon.

"Det motsvarar ungefär hushållselen för en vanlig familj, så privatpersoner som sätter upp ett sådant här vindkraftverk skulle bli självförsörjande på hushållsel."

"Det som gör att folk är skeptiska till vindkraften brukar vara ljudet, men det här ska inte så låta så mycket."

Läs mer i Gefle Dagblad

Många kommuner erbjuder inte hjälp med fönstertvätt och gardinbyten inom hemtjänsten.

- Det togs bort i slutet av 80-talet därför att arbetsbelastningen blev för jobbig och personalen fick förslitningsskador, förklarar Ulla Hamrén, biståndschef på omvårdnadsförvaltningen i Gävle.

Nya regler behövs

Men i oktober 2007 kom en dom från Kammarrätten i Göteborg som fastslår att fönsterputsning samt upphängning av gardiner två gånger om året ingår i vad som menas med skälig levnadsnivå. Trots att domen fungerar som prejudikat är det fortfarande många kommuner som avslår förfrågningar om hjälp med fönstertvätt.

- Nej, vi tvättar inte fönster av arbetsmiljöskäl, säger Solveig Svedin Hagman, enhetschef för hemtjänsten i Sandviken.

- Vi utför inte den tjänsten men vi ger tips om företag som kan tvätta fönster, säger Eva Skytt, områdeschef för hemtjänsten i Älvkarleby.

- Fönstertvätt ingår inte i hemtjänstens uppgifter i dag men vi ska ändra reglerna, säger Ulla Hamrén på omvårdnad i Gävle.

- Vi har inte haft någon anstormning av ansökningar sedan domen kom, så vi har inte felaktigt avslagit någon ansökan. Det är allmänt känt att hemtjänsten inte putsar fönster och byter gardiner. Men om vi får en sådan ansökan nu behandlar vi den så fort vi kan.

Vid varje ansökan görs en individuell bedömning. Individen har alltid en möjlighet att överklaga kommunens beslut. Varje människa har rätt till en skälig levnadsnivå, men hur avgör en handläggare vad som är skäligt?

- Vi är osäkra ibland, vi har normer och tar hjälp av jurister. Alla insatser som ges bedöms och beslutas utifrån den sökandes behov. Vi avslår oftast matlagning eftersom Sodexo har matdistribution. Men om det finns särskilda skäl, om någon till exempel är svårt cancersjuk och inte kan äta vanlig mat, då kan vi bevilja att hemtjänsten lagar maten, säger Ulla Hamrén.

Omvårdnadsnämnden i Gävle ska i februari ta ett beslut om hemtjänstens utökade uppgifter.

Läs mer i Arbetarbladet

Nu blåser det åter positiva vindar kring bonden, lantbruket och landsbygden. Intresset för livet på landet är större än på länge, vilket återspeglas i medierna, alltifrån "Bonde söker fru" i tv till lättsamma artiklar om landsbygden i de flesta tidningar och tidskrifter. Utbudet av gårdsbutiker, "bed & breakfast"-boende och andra konsumentinriktade koncept har aldrig varit så stort. Den positiva utvecklingen på landsbygden med bland annat ökad lönsamhet inom lantbruket innebär att det också finns behov av allt fler som bor och jobbar där. Samtidigt har vi aldrig haft så många i vårt urbaniserade samhälle som saknar relationer till personer på landsbygden och allt färre vet hur ett modernt lantbruk fungerar.

Journalisten Peter Sylwan påstod en gång att motorvägarna var landsbygdens bästa vän, det vill säga bra kommunikationer - både trafikmässigt och via bredband. Jag vill lägga till ytterligare en faktor som ytterst viktig: mötesplatser för stad och land!

   Var kan en stadsmänniska träffa en bonde för att diskutera produktionen av våra livsmedel?

   Var kan en person som är nyfiken på landsbygdens möjligheter för boende, försörjning och företagande få goda råd?

   Var kan den som vill få tips på landsbygdens semester- och utflyktsmål få direktkontakt med någon sakkunnig?

   Var kan den få råd som vill diskutera landsbygdssektorns utbildningar på till exempel naturbruksgymnasier och SLU?

Ja - inte är det i städerna, där flertalet av oss bor.

Varför har man inte utnyttjat de platser i städerna där de landsbygdsrelaterade verksamheterna redan finns som mötesplatser?

På Rosengård i Malmö uppfördes på 1970-talet kontorshuset "Tre Skåne" av dåvarande Skånska lantmännen, Skanek och Skånemejerier - men hur många av invånarna i Rosengård har fått lära sig något om svenska livsmedel eller om den svenska landsbygden genom att dessa företag hade sitt kontor mitt ibland dem?

Vid Sergels torg mitt i Stockholm hade LRF (Lantbrukarnas riksförbund) sitt huvudkontor under många år - varför använde man inte denna plats som en mötesplats mellan stad och land?

Varför inte etablera ambassader för landsbygden i alla större svenska städer? Det är dags att skapa fysiska mötesplatser där konsumenter och producenter kan mötas, diskutera, debattera och kanske utveckla nya affärsidéer tillsammans!

En landsbygdsambassad borde vara av gemensamt intresse för alla aktörer på landsbygden, alltifrån kommuner, LRF, SLU till små och stora företag med landsbygdsanknytning! Vad säger jordbruks­departementet?

EU:s nya landsbygdsprogram stöttar all form av landsbygdsutveckling, inte bara jordbruk och skogsbruk. Att skapa mötesplatser mellan stad och land där flertalet människor bor borde vara en högklassig form av landsbygdsutveckling i vår tid - även utan EU-stöd!

Mycket talar för att det blir stora förändringar vid myndigheterna inom livsmedelskedjan. I början av februari presenteras utredningen som ska göra myndigheterna effektivare.

Om två veckor kommer utredaren, den tidigare landshövdingen i Västernorrland Gerhard Larsson, att lägga fram utredningen som gjorts på uppdrag av Jordbruksdepartementet.
Syftet med utredningen har varit att analysera den nuvarande organisationen och se över hur denna kan bli effektivare liksom att pröva omfattningen av det offentliga åtagandet.
Jordbruksministern har i utredningsdirektivet också framfört att han vill minska byråkratin.

De myndigheter som berörs är Jordbruksverket. Statens Veterinärmedicinska Anstalt, Livsmedelsverket och Fiskeriverket.
- Det är första gången vi gör en sammantagen översyn av de här myndigheterna. Bland det vi tittat på är hur EU:s riktlinjer påverkat utvecklingen för de här myndigheterna. Även globala händelser har påverkat, liksom att vi fått en förändrad lagstiftning.

Utredningen har bland annat studerat hur myndighetsorganisationen förändrats i ett tiotal andra länder. I dessa länder har man vid omorganisationer tagit hänsyn till den förändrade synen på riskvärdering och riskhantering när det gäller livsmedel och djurhälsa.
- Andra länder har det inneburit sammanslagningar av myndigheter. Hur det blir här vill jag inte säga, men självklart är det viktigt att man har en samlad organisation när insatser behövs. Det är viktigt att organisation är smidig för lantbrukare och andra företagare som har kontakt med myndigheterna, säger Gerhard Larsson.

Vid de statliga myndigheterna som ingår i utredningen arbetar runt 4 000 personer.
- Jag kommer att presentera ett axplock av lösningar för den framtida organisationen. Att redan nu presentera dessa kan drabba personalen, säger Gerhard Larsson.

Läs mer i tidningen ATL

2009-01-13 17:34 WEBB-TV: Livsmedelsjättar går ihop för glesbygden

Ska föra ut lokalproducerad mat

Utvärdering 2011

När den i Sandviken helt dominerande tillverkningsindustrin nu massvarslar drygt tusen personer om uppsägning, blir förväntningarna extra stora på de satsningar som görs inom fritidssektorn i form av bland annat arenabygget på Jernvallen, jättesatsningen i Kungsberget och det planerade kulturhusbygget mitt i stan.

- Det finns i alla fall inga kommuner i jämförbar storlek som kan matcha oss när det gäller anläggningar och förutsättningar, säger kultur- och fritidschefen Bo Eriksson.

Han tycker att det är perfekt tajming att satsningarna görs i ingången till en lågkonjunktur som kan bli både lång och djup.

- Då är kulturen och fritiden ännu viktigare för människorna.

Turistchefen Eva Hofstrand anser att Sandviken nu kan börja marknadsföra sig som en riktig turistort med starka varumärken som Göransson Arena, Kungsberget och Högbo Bruk.

- Det som sker nu på olika håll är jätteintressant och kommer verkligen i rätt tid. Det blir många jobb under byggtiden och det skapar förutsättningar för entreprenörskap inom nya branscher.

Maya Olsson, chef för Göransson Arena, möter allt oftare personer som klurar på olika företags- eller arrangemangsidéer inför invigningen av kvartsmiljardbygget någon gång i vår.

- Det känns som att den kreativa processen redan är igång. Det är många människor som ser nya möjligheter öppna sig. Jag får frågor och funderingar om allt från rally till golf. En del ser möjligheter direkt, andra behöver mer tid på sig. Det tar säkert tre år innan alla förstår hur man kan använda arenan på bästa sätt.

Direkt ger arenabygget jobb för marknadsförare, eventchef, tekniker, fastighetsskötare, golvläggare, biljettförsäljare, p-vakter och kioskbiträden. Indirekt skapas det jobb via restaurangföretaget som flyttar in i multiarenan, ett nationellt idrottsskadecentrum som också hyr in sig samt genom hotell, städbolag, mackar, bussföretag med flera.

- Även om det inte bara blir nya, fasta heltidsjobb inom alla områden så skapas det väldigt mycket ny sysselsättning.

De ansvariga för Göranssonarenan och Kungsberget har redan träffats och börjat diskutera ett framtida samarbete.

- Vi är perfekta för varandra. När det är lågsäsong i Kungsberget kan vi använda boendet där och tillsammans kan vi skapa attraktiva paket, säger Maya Olsson

Fakta. Investeringar

På gång:

Kungsbergets förvandling till skidort enligt en femårsplan 500 miljoner

Göransson Arena, multiarena och bandyhall som invigs i vår 250 miljoner

Kulturhus i centrum 65 miljoner budgeterat

Multiarena för bland annat innebandy i Stadsparken Kostnad okänd

Nyligen klart:

Friidrottsarena i Björksätra 20 miljoner

Konstskidspår i Högbo 21 miljoner

Läs mer i Arbetarbladet

Nu har Dyng-Bengts blogg blivit uppdaterad ...

Han och Diesel Doris har blivit riktigt tekniskt avancerade ...

Du kan nu gå in och rösta på veckans fråga där, som nu handlar om mackdöden.

Spela musik på deras ipod ... Det är en bra blandning som bör kunna passa de flesta.

Du kan följa nedräkningen till nästa ansökningsdag för landsbygdsprogrammet ...

Man har lovat att utöka med en nedräkning till nästa ansökning för varje LEADER-område när dessa kommer ut med nya datum.

Man har öppnat ett "speaker's corner" där du kan gå in och lämna dina kommentarer kring allt som hör landsbygden till

Längst ner på sidan kan du följa nedräkningen till vår nästa Landsbygdsrikdag som kommer att vara i Sunne

Följ länken till deras blogg

Med vänlig hälsning

Christer Kallin

Hej Dyng-Bengt här,

Nu är det dags för en spaning igen...

Jag tog se-pe lådan och drog till en kooompiiis i Västmanland förra veckan. Vi kan kalla han för Lill-Snorre för det gör jag sedan jag såg det där barnprogrammet Midgård på TV för x antal år sedan och dessutom är han en riktig viking. Vi hade samlats ett gäng för att diskutera lokal utveckling på landsbygden. Då brukar det alltid vara högt i tak och vi är inte alltid överens som till exempel när vi diskuterade lokala planer i bygder och serviceförsörjningsplaner i kommunerna och hur dessa bör höra ihop med landsbygdsprogram i kommun, län, region samt senare i ett nationellt program där man börjat ifrån rätt håll med bygderna... Eller varför vi inte har mindre krångel så att vi kan få ha fler gårdsbutiker där landsbygdens lokalproducerade mat kan frodas och växa i försäljningsvolym samt varför den enda klöver som mjölkbönderna får se efter alla kostnader är betalda är på ängen. Men att det kanske är det som är poängen för Milko och andra medlemsägda företag som skall jobba för medlemmarnas bästa. Istället vill man se dagens bonde bära kostym och ha en bank som är rädd om denne bonde för att de äger 110% av gården. Det är då det är så härligt när en av oss brukar säga att mamma hennes är kristen och pappa är muslim och att hon därför är jättebra på konfliktlösningar så vi kallar henne för vår egen kris-mus. Hon bara går in och får till det så att vi är överens om att vi är oense.

Det var då jag insåg att i alla kooompiis-gäng och föreningar finnes det alltid någon som är "nallta klent grädda". Om ni tänker efter så vet ni mycket väl att så är fallet, eller hur...? Dessutom vet ju alla om det men om det skulle var så att du inte vet om vem det är som är "klent grädda" så kanske du skall klia dig i huvudet och fundera en sväng. Hur det står till mer den här killen får ni själv avgöra ...

Han berättade att han just varit utomlands och kommit hem ifrån Thailand. Han berättade ingående om allt han hade varit med om på ett personligt vis som han alltid brukar göra. Till sist säger han att kvinnorna där borta är helt underbara. "De älskar mig och skrattar till alla mina skämt men en av dem frågade om jag var väldigt rik och när jag frågade varför hon trodde de så sa hon: ‘Ja men du är ju så fet...' och sen la hon till att jag skulle få ta med henne hem för 20 dollar men då tyckte jag måttet var rågat för inte rackarn tänkte jag åka med Ryan Air hem."

Jag undrar om det inte var några språkförbistringar där och det inte var immigrationsfrågor hon pratade om utan det bara var ett sätt att sälja en god frukost till dagen efter... Men slutet blev gott med tanke på hur samtalet började och vi hittade alla vem som var "nallta klent grädda" och han kanske började förstå att han blev missförstådd...

Nä nu har jag inte tid med Er längre för nu skall jag ut till djura ...

Med vänlig hälsning

Dyng-Bengt

Er egna lilla skitstövel

Hej Dyng-Bengt här,

Nu skall jag delge er några tankar om vad som hände mig idag. I morse var jag ut till lagårn som vanligt och hunden var med för han brukar sitta i hundgården medans jag gör lagårn. Till saken hör att han inte tyck om kattern eftersom deras stora nöje i livet är att reta gallfebern på han ifrån andra sidan staketet på hundgården. Men idag hade de bestämt sig för att kaxa till sig lite extra mitt på gården och hunden tvärryckte till och jag satte mig på röva med en duns och hund slet sig. Det var nu ordet katta-pult fick en ny betydelse för mig. Vilken tur att de hade ett försprång så att de klarade sig.

Nu när jag står här och har ont i rompa samtidigt som jag tycker synd om mig själv så kom jag att tänka på hur roligt det skulle vara och ta se-pe lådan ner till Stockholm och gå in på något av dom fiiiina gymmen som finnes där. Nu vet jag inte varför jag kom att tänka på älgarna Viktoria och Daniel i älg-parken här på bygda men tänk att ta på sig bya-kostymen med vadmalsböxern, hellyhansen, toppluva och ett par rullskridskor samt därefter ställa sig på rullbandet och bara glo på dessa björkvier med en rökig whiskey i hand och ropa "se så, jobba på bara knubbis...1-2-1-2-1-2. Visst är det en kul tanke att kunna ge tillbaka till alla som tycker livskvalitet enbart består av att banta och vara perfekt och sedan titta snett på dem som inte passar in i nyckelhålet.

Nä nu har jag inte tid med det här längre för nu ska jag på möte...

Med vänlig hälsning

Dyng-Bengt

Er egna lilla skitstövel

I dagarna har Tommy Kjellvertz från Stockholm varit på plats för att renovera den gamla sättmaskinen Linotype från 1929. Han behövde inte många minuter på sig förrän rasslet av de gamla matriserna hördes.

- Det handlar mest om rengörning och att ändra lite på inställningarna så ska den här maskinen bli som ny igen, lovar Kjellvertz, som i dag är den ende som klarar av att renovera de gamla maskinerna som fanns i ett tryckeri långt före offsettiden.

Det finns tre större tryckerimuseer i Sverige. Förutom Rosenlöfs finns ett i Helsingborg och ett i Linköping.

- Men de tryckerimuseerna har fått sina maskiner från olika håll. Här på Rosenlöfs var det full produktion innan konkursen var ett faktum i början av 1974. Då gick sätteripersonalen hem och precis så ser det ut i dag också, förklarar Kjell Andersson.

Kjell började faktiskt sin bana på Rosenlöfs. Året var 1957 när han fick börja springa ärenden åt de anställda.

- Sedan blev jag handsättarlärling fram till att jag slutade 1966. Därefter har jag tillbringat många år på Sandvikens Tryckeri, berättar Kjell.

Rosenlöfs har fått 100 000 kronor av Riksantikvarieämbetet för att renovera maskinerna i det unika tryckeriet.

- Vi sökte bidrag och fick det och sedan ringde Tommy Kjellvertz och undrade om vi hade några gamla matriser. Det var så vi fick kontakt med varandra och Tommy lovade direkt att ställa upp och hjälpa till, berättar Kjell Andersson.

Rosenlöfs tillsammans med Flottningsmuseet i Gysinge ska enligt kultur- och fritidsnämnden i Sandviken försöka vidga verksamheten och locka flera besökare.

- Den här typen av museum kan aldrig bli självgående. När vi tar hit skolklasser och guidar dem runt tar vi inget betalt av dem. Vi måste ha råd att visa den unga generationen hur tryckning gick till förr i världen, menar Kjell Andersson.

Nu görs det lite arbeten i tryckeriet. Det trycks visitkort och olika former av exlibris.

- Problemet är att vi inte kan ta åt oss hur många arbeten som helst. Det är ju faktiskt ett museum, menar Kjell.

Meningen är att flera maskiner ska renoveras innan upprustningsprojektet är klart. Det är valsarna som har tagit mest skada.

- Flera av maskinerna har faktiskt remdrift. När elströmmen kom till Kungsgården 1913 var tryckeriet den tredje inrättningen som fick el. En motor drev flera maskiner med hjälp av remmar.

Den gamla falsmaskinen på övre våningen drivs med remdrift. Den är från 1912 och måste handmatas. Vid demonstrationskörningen stoppade Åke Söderquist in papperet med måtten 46 x 64 centimeter och fick ut det som 16 sidigt A5-format.

- Tre vikningar behövs för att göra det. Maskinen klarar också en fjärde vikning och då får vi fram 32 sidor, berättar Söderquist.

Läs mer i Gefle Dagblad

- Jag vill absolut ha ett passivhus i framtiden, säger Robert Yngvesson som läser till byggnadsingenjör på Högskolan i Gävle. Tillsammans med fyra andra studenter har han varit med och utformat en modell på hur framtidens miljöhus kommer att fungera.

I går visade Byggnadsingenjörsprogrammet upp sina småhus för allmänheten på Högskolan i Gävle.

19 studenter har under hösten jobbat med ett projekt som går ut på att designa en modell av ett hus. De ska med tekniska lösningar också tillgodose en tänkt kunds speciella önskemål. Robert Yngvesson har varit med i gruppen som riktat in sig på passivhus.

Framtidens alternativ

- Passivhus är framtidens miljövänliga alternativ. De är extra isolerade med en halvmeter tjocka väggar, ett specialutformat ventilationssystem och med solfångare på taken som gör att husen uppvärms automatiskt till och med på vintern, säger gruppmedlemmen Robin Andersson. De är dyra att bygga men man tjänar mycket på att ha ett passivhus i längden.

Det finns dock vissa risker med passivhusen.

Om ventilationen slutar fungera eller om det blir väggläckage riskerar huset att mögla på bara tre-fyra år.

- Men så länge man inte fuskar utan är noggrann med bygget så är risken liten, enligt Robert Yngvesson.

Läs mer i Arbetarbladet

Kammarens protokoll

Från och med i dag kan man tanka i Alsen igen. Macken las ner för tre år sen, men med hjälp av pengar från byborna och bygdemedel från Krokoms kommun har byalaget nu öppnat en obemannad bensinstation.

Andréas Axelsson i byalaget som har drivit mackprojektet säger att han hoppas att byborna kommer att tanka i Alsen även om bensinen kommer att bli lite dyrare (30 öre) än på andra obemannade bensinstationer.

Byalaget har också renoverat gamla affären i Alsen och i februari öppnar en privat handlare en livsmedelsaffär i Alsen igen.

Bensinmack i byalagets regi

Läs mer på SR hemsida

Mjölkbönderna ska kompenseras för den senaste tidens prisfall på mjölk, ost och smör. Det beskedet kommer nu från EU-kommissionen, skriver TT.

2007 tog EU bort exportstödet för mjölkpulver, smör och ost. Detta ansågs inte nödvändigt efter att världsmarknadspriserna hade stigit. Men nu tycker EU:s jordbrukskommissionär Mariann Fischer Boel att situationen är den rakt motsatta. Hon vill återinföra stödet redan nästa vecka.
Hon vill även att EU-kommissionen ska kunna intervenera och köpa smör och mjölkpulver till förutbestämda priser. I första handlar det då om 300000 ton smör och 109000 ton mjölkpulver.
Kommissionären menar att situationen förvärras av finanskrisen och säger att hon tagit intryck av oroliga producenter då hon rest runt och talat med EU-bönder.

Läs mer i tidningen ATL

Träffa handläggare

Projekt som söker med-
finansiering från både Nutek och Region Gävleborg har möjlighet att träffa handläggarna samtidigt för att prata om
projektidé/-ansökan torsdag 22/1 och tisdag 3/2.
Ring Lars-Gunnar Bäck, Nutek, 08-681 92 65 och boka tid.

Beslutsomgång 1: sista dag för ansökan den 15 januari

Beslutsomgång 2: sista dag för ansökan den 15 april

Beslutsomgång 3: sista dag för ansökan den 15 augusti

Beslutsomgång 4: sista dag för ansökan den 15 oktober

Utbetalning - Projektstöd

Under 2009 kommer det ske utbetalningar av projektstöd varje månad (ej juli och december). För att komma med på månadens utbetalning måste verifikationerna vara hos oss senast den 15:e månaden innan.

Läs mer på länsstyrelsens hemsida

Regeringens förslag till strandskydd

Läs vårt remissvar på utredningen av strandskyddet från den 4 augusti 2008

Fakta om mackdöden i Dalarna:
En inventering som Länsstyrelsen gjorde förra året visar att Dalarna i början av 2008 hade 64 mackar utanför tätorterna, varav 54 var de sista på orten.  6 försvann under året varav 2 var de sista på orten och beslut om uppsägning/nedläggning finns för ytterligare 11 varav 9 är sist på orten.

Strukturomvandling inom branschen är huvudorsaken till nedläggningarna. Även pumplagen (kravet att tillhandahålla förnybara drivmedel) och saneringsansvaret vid nedläggning finns med i problembilden.

Läs mer på Länsstyrelsen i Dalarnas hemsida

Nu råder en hektisk tid på kansliet med många som har frågor och funderingar inför ansökan om Leaderprojekt. Den vanligaste frågan är vad som händer om det saknas uppgifter eller bilagor och svaret är att minimikravet är att ansökningsblanketten som finns under steg 2 i blanketter och dokument finns inkommen i orginal med underskrift till kansliet senast 15 januari. Men för att ansökningen ska kunna behandlas i tid före beslut  måste alla ev saknade bilagor/uppgifter in snarast möjligt!

Läs mer på Leader Gästrikebygdens hemsida

Livsmedelsproducenter testar enklare och billigare sätt att nå ut direkt till butikerna.

Ett tiotal halländska producenter ska pröva en ny modell för att underlätta distributionen av lokalproducerade varor. Varorna finns listade i Icas nättjänst Torget där butikerna kan beställa det de vill ha. En producent som fått en beställning skickar sina varor till en gård som fungerar som uppsamlingsplats och som kör produkterna vidare till ett av Icas lager. Därifrån tar Ica hand om distributionen.

Försöket är ett pilotprojekt på tre månader i Icas och LRF:s regi. Det ska utvärderas av SLU med hänsyn till effekter på kostnader och miljön. Bland de producenter som deltar finns ostkakemakare och grönsaksodlare.

Läs mer i tidningen ATL

För ganska precis ett år sedan kom de första kommunplacerade flyktingarna till Ockelbo. Samtidigt togs Ockelbomodellen fram tillsammans med Arbetsförmedlingen, företagare, skolan, bostadsföretaget och kommunen.

Lots ska nu vidareutveckla Ockelbomodellen.

- Det är meningen att man genom en mer individuell introduktion ska få en snabbare väg till arbetsmarknaden, säger Tomas Larsson, integrationssamordnare i Ockelbo.

Tanken är att hela samhället ska vara med, före­tag, föreningar, kyrkan. Genom kombinationen praktikplatser och svenskundervisning ska det ­vara lättare att få jobb eller börja studera för de 50 personer som ryms i projektet.

En projektledare ska anställas så snart som möjligt. Dessutom kommer ytterligare fyra-fem personer att behövas som coacher. Dessa ska vara med ute vid introduktionen på praktikplatsen och bör tala flyktingens språk för att underlätta för alla parter.

- Samsynen och att det finns en individuell plan för integrationen är det viktigaste, säger Tomas Larsson.

Totalt finns det 18 miljoner kronor till Lots. 7,5 av dessa kommer från EU.

Läs mer i Gefle Dagblad

Gävleborg är fortfarande en vit fläck när det handlar om biogas. Det finns inget ställe i länet där man kan tanka en gasbil. Men Anna-Karin Enbom, som driver projektet Biogas Mitt sedan i höstas, är mer optimistisk än tidigare.

- Det har varit en trög start, men nu pyr det lite överallt. Det pågår sju-åtta förstudier om biogasproduktion just nu, men det kanske blir Gävle som kommer först, säger hon.

Svante Bertilsson på kommunledningskontoret i Gävle har tagit fram ett förslag till hur ett produktionsbolag för gas skulle kunna bildas. Frågan skulle ha kommit upp på kommunstyrelsen nästa vecka, men i stället har frågan bollats över till Gävle Energi.

- Vi har börjat ta fram en projektplan. Om någon månad vet vi nog mer precist hur vi ska lägga upp det, säger Per Laurell, VD på Gävle Energi.

- När det bildades ett vindkraftsbolag förra året var Gävle Energi drivande, men det är för tidigt att säga om vi ska jobba på samma sätt när det gäller gasen, säger han.

Medan Gävle Energi funderar på om man ska producera fordonsgas funderar kommunledningen och tekniska nämnden på om man vill köpa gasen.

Nästa upphandling av busstrafiken i Gävle gäller från år 2010. Vilka krav man ska ställa på bussarna ska fastställas i en kravlista, som måste vara klar senast i april i år.

När upphandlingen av landsvägstrafiken gjordes förra året ställde man inga krav på alternativa drivmedel. Något beslut om hur det blir med kravet på biogasdrivna stadsbussar i nästa upphandling finns ännu inte, betonar tekniske direktören David Eldrot:

- Den frågan måste vi klara ut under våren. Det finns en tidsaspekt också, för upphandlingen gäller från mitten av 2010 och det är inte säkert att det finns någon gasproduktion här då, säger han.

Men kommunalrådet Roger Persson, MP, tror att ett av kraven i upphandlingen kommer att vara att en del av bussarna ska köras på biogas.

- Jag är mer optimistisk nu än tidigare. I och för sig tror jag att det finns köpare av lokalt producerad gas ändå, men jag hoppas att den kommer att användas i stadsbussarna för där gör den mest miljönytta, säger Roger Persson.

- Frågan är snarast om man ska ställa kravet att bussarna ska drivas med biobränsle eller om man ska kräva just biogas, och om man ska slå fast från början hur stor andel av bussarna som ska vara gasdrivna, eller om andelen ska öka successivt, säger han.

Läs mer i Gefle Dagblad

Arbetarbladet har i en rad artiklar beskrivit hur små orter i landet drabbas av mackdöden Som en följd av rationaliseringar inom branschen och tuffare lagstiftning försvinner allt fler bensinstationer. En annan följd är att små närbutiker kan dras med i fallet.

I Åmot finns den kooperativt ägda Konsumbutiken som de flesta av byborna är delägare i. Förutom dagligvaror som mat tillhandahåller butiken en lång rad andra tjänster.

Service till byborna

- Vi har frimärken och paketutlämning, Svenska spel och utlämning från Systembolaget. Och så är vi Apoteksombud, berättar butiksföreståndaren Anette Larsson.

Mitt emot butiken står de två bensinpumparna som ägs av OK. Men till sommaren tänker företaget ta bort pumparna. Den ekonomiska föreningen har uppvaktat OK för att få ta över driften av pumparna men hittills har företaget sagt nej till alla förslag. Nu är Åmotsborna oroliga över hur det ska påverka butiken.

Åker till Ockelbo i stället

- Vi får räkna med att butiken tappar 20 procent av sina kunder när de inte kan tanka där. Måste man ändå åka till Ockelbo för att tanka är det många som kommer att handla där på samma gång, säger Åke Lamm som sitter i Åmots ekonomiska förening.

En så stor förlust klarar butiken inte av - då kommer den också att tvingas stänga. Och med den försvinner paketutlämningen, Apoteksombudet och alla de andra tjänsterna.

Svårt för de äldre

Anette Larsson konstaterar att många av de lite äldre Åmotsborna är trogna stamkunder som alltid handlar i butiken medan de yngre oftare handlar på annan ort.

- Men det alla blir av med är spontanhandlingen, om man råkat glömma något. Den försvinner med butiken.

En livsnerv

Att bli av med butiken vore en katastrof, tycker Åmotsbon och kunden Veronica Sundquist. Hon handlar det mesta i Åmot och hoppas att bensinpumparna inte ska påverka var byborna väljer att handla.

- Butiken är jätteviktig för byn. Det är svårt att sätta sig in i hur det skulle bli om den försvinner. Det är ju skolan och butiken som är livsnerverna här.

Hur ska det gå för Åmot?

Läs mer i Arbetarbladet

Bönder i Katrineholmstrakten protesterade på tisdagen mot det låga mjölkpriset. Utanför en matbutik delade de ut gratis mjölk till kunder.

Efter Arlas senaste sänkning av avräkningspriset med 38 öre tyckte den numera pensionerade mjölkbonden Torbjörn Haglund att det var dags att sätta ned foten och tog initiativet till mjölkprisprotesten.
- Mjölken i butikerna är så billig att vi bönder lika gärna kan skänka bort den, säger Torbjörn Haglund, till ATL.nu.

Fredrik Andersson var en av de 20 bönder som också fanns på utanför Ica Kvantum i Katrineholm för att dela ut mjölk.
- Vi vill visa allmänheten hur det är för oss mjölkbönder. Efter den senaste sänkningen går det inte längre att producera mjölk. Vi måste få mer betalat. Mejerierna måste ta mer betalt av handeln. De konsumenter jag mött här i dag har förståelse för att vi måste tjäna mer, säger Fredrik Andersson.

Den senaste sänkningen av avräkningspriset innebär för hans egen del att han på årsbasis förlorar 350 000-400 000 kronor.
- Jag måste snart bygga en ny lagård. För att klara det ekonomiskt skulle jag behöva få 4 kronor per kilo mjölk.

Han tror att konsumenterna mer än väl skulle acceptera en höjning av mjölkpriset.
- De allra flesta som inte är bönder vet ju inte vad mjölken kostar. Om konsumenterna få betala en krona mer per liter verkar inte spela så stor roll för de kunder jag talat med. För de flesta familjer skulle den prishöjningen innebära en ökning av matkostnaderna med 500 kronor per år, och det är ju småpotatis i sammanhanget, säger Fredrik Andersson.

Efter en och en halv timme hade mjölkbönderna delat ut 70 liter gratismjölk och ett antal flygblad. Torbjörn Haglund kan rekommendera kollegor runt om i landet att genomföra liknande aktioner.
- Vi måste visa vad vi vill och vad vi kämpar för om svensk mjölkproduktion ska överleva, säger han.

Läs mer i tidningen ATL

Bondenätverk kräver höjt mjölkpris

Mjölkbönder i hela landet kräver nu ett bättre samarbete mellan mejeriföreningarna för att höja priset på mjölk. Många producenter är hårt ekonomiskt pressade och för vissa hotar konkurs.

Kraven på höjt mjölkpris framfördes på tisdagen vid ett möte i Nässjö. Initiativtagare till träffen var ett nätverk av mjölkbönder som jobbar över mejerigränserna.
I nätverket finns representanter för Milko, Falköpings mejeri, Gefleortens mejeriförening, Skånemejerier och Arla Foods.
- Bakgrunden till möte är den akuta situationen med pressad lönsamhet och sänkta avräkningspriser, säger Lars-Erik Karlsson, ordförande i Skånemejeriers valberedning.

Mjölkbönderna vill att mejeriföretagen ska börja samarbeta och anstränga sig för att ta ut ett högre pris av handeln i Sverige.
- Vi i mjölkbranschen har varit för dåliga på att ta betalt för mjölken, säger Lars-Erik Karlsson.
Mötet formulerade ett antal frågor som man vill ha svar på.

Frågorna riktas till mejeriföretagen och intresseorganisationer som LRF, Svensk Mjölk och Svensk Handel.
- Vi tror att det finns pengar att hämta i förädlingen, och i ett industriellt samarbete mellan mejerierna, säger Börje Olofsson, kretsordförande i Arla Foods för Kronobergs län.
Han menar att om fler mjölkproducenter försvinner kan det bli aktuellt med mejerifusioner.
- Jag tycker i varje fall att varje företag ska vara öppen för en sådan diskussion, säger Börje Olofsson.

Syftet med aktionen är också att rädda svensk mjölkproduktion. Konkurs hotar en del mjölkbönder och med nuvarande priser säger sig många klara verksamheten högst ett halvår.
- Det är viktigt att alla förstår vilken kris svensk mjölkproduktion befinner sig i, säger Olle Jonsson, som är Milkoleverantör.

Läs mer i tidningen ATL

Det är knappt tre år sedan Lise-Lott Lång och Roger Hjort köpte Lingbo Camping och Café. Men sedan 27 december är anläggningen stängd och igenbommad. Anledningen är att det inte har gått ihop ekonomiskt.

Flyttar till Järvsö

- Det är dåliga säsonger, för lite kunder och en del andra omständigheter som har gjort att det inte bär sig, säger Roger Hjort.

Nu har han och Lise-Lott Lång i stället flyttat till Järvsö. Där har de tagit över Öjebergets restaurang, som tidigare drevs av Lill-Babs Svensson, och de har inte tänkt fortsätta driva Lingbo Camping.

Svårt att sälja?

- Vi håller precis på att titta på möjligheterna att sälja. Om mäklaren tycker att vi kan sälja till det pris vi vill ha så kommer vi att sälja. Om det inte går får vi titta på något annat alternativ, men vi kommer ändå att fortsätta ha stängt.

Finns det något intresse för att köpa campingen?

- Det är det vi har anlitat mäklare för att ta reda på. Jag vet att holländare alltid är på jakt efter sådant här, och det har ringt ett antal genom åren. Men saker kan ändras snabbt, nu är det ju lågkonjunktur också.

Lyckad countryfest

I somras ordnade paret en egen countryfestival på Lingbo Camping och Café. För Arbetarbladet berättade de då att det var drömmen om en egen festival som fått dem att köpa campingen från början. Och enligt Hjort var festivalen lyckad.

- Det gick jättebra, vi hade den näst bästa festivalen i Sverige. Men det är så mycket annat som står på spel. Det kommer att bli en countryfestival nästa år igen, men inte i Lingbo.

Ägarna stänger Lingbo Camping

Läs mer i Arbetarbladet

I en motion till kommunfullmäktige vill Carina Larsson, Folkhemmet Hofors-Torsåker, att kommunens fastigheter, gator och parker i Torsåkers centrala delar ska få ett ansiktslyft.

"Det bristfälliga underhållet i Torsåkersdelen av kommunen ger ett intryck av att det inte är viktigt hur "kusinerna på landet" har det, skriver hon.

Planer finns

I svaret på motionen framgår att det finns planer på att göra förändringar av de centrala delarna av Torsåker.

- Det finns en detaljplan som är antagen för parken bakom Ica-affären. Där ska det byggas bostäder, säger Maine Westin som jobbar som plantekniker hos kommunen.

Lösa planer finns även på att snygga till vid busshållplatsen som ligger mitt emot Torsåkers kyrka. Eventuellt ska även parkeringen där byggas ut, så att det blir lättare för föräldrar att hämta och lämna sina barn vid Solbergaskolan. Och det ska fixas till längs vägen.

- Men det är bara diskussioner än så länge och inget är bestämt, säger Maine Westin.

Det finns inte heller någon tidplan för de nya bostäderna på parkområdet bakom Ica.

Inte nöjd med svaret

Av svaret på motionen framgår att underhåll kommer ske inom ramen för den budget som är fastställd. Det är Carina Larsson (FHT) inte nöjd med.

- Lägger man så många miljoner på upprustningen av Hofors centrum, då borde man kunna lägga lite extrapengar på Torsåker också. Ska det vara inom ramen för budgeten, då händer det väl inte mycket.

Hon anser dessutom att Torsåkersborna själva borde få komma med ett eget förslag på förändring.

- Om de styrande bestämmer kanske det inte alltid blir bra, jag tycker att de boende själva ska få utforma hur det ska se ut där de bor, säger Carina Larsson (FHT).

Motionen och det föreslagna svaret på den kommer att behandlas på nästa kommunstyrelsemöte.

Läs mer i Arbetarbladet

Sveriges lantbrukare har fortsatt dålig tilltro till lantbrukskooperationen. Nästan hälften, 46 procent, misstror förmågan att förbättra lönsamheten i näringen.

Den förbättrade tilltron till lantbrukskooperationen under 2007 naggades något i kanten under året som följde.

Antalet som har tron kvar, 36 procent, har minskat något jämfört med 2007 då 40 procent trodde att kooperationens verksamhet förbättrar lönsamheten i jordbruket.
På ja- och nejsägarnas bekostnad har de vankelmodiga ökat. I undersökningen 2007 var det 13 procent som inte visste eller brydde sig, 2008 var siffran 18 procent.

Misskötsel
Men långt fler är alltså tvivlarna. Jerker Nilsson, professor i ekonomi vid Sveriges lantbruksuniversitet, är inte förvånad.
Han trodde dessutom att siffrorna skulle vara ännu sämre.

Jerker Nilsson kan inte peka exakt på vilka faktorer som påverkat mest under året, men tror att slaktens långvariga kris fortfarande inverkar på sinnesstämningen.
- Både Swedish Meats och KLS missköttes. Och det är inte så lätt att vara positivt inställd till mjölken med ökande kostnader och avräkningspriser som inte vill gå upp. Sedan finns det Lantmännens gödningspriser som kan irritera.

För den enskilde lantbrukaren är det även svårt att identifiera sig med föreningar som täcker hela landet eller till och med två länder. Då är det enklare att ställa sig vid sidan om och sura.
- Jag tror knappt att ens jag som borde kan begripa hur Arlas priser sätts. Det är verkligen inte förvånande att de surar.

Nöjda med Södra
En ensamt lysande stjärna vill Jerker Nilsson dock peka ut. Södra skogsägarna är exemplet där flertalet medlemmar är nöjda. Södra har bra kapitalavkastning och det har sin grund i att industrierna är mångmiljardinvesteringar som måste gå för fullt hela tiden.

Kraftig ränta på insatskapitalet, emissionsinsatser varje år och förlagsinsatser som ger hög ränta påverkar positivt.
- Lantmännens förslag att ha handel med förlagsinsatser fritt på marknaden har starkt påverkats av Södra. De säljer av det som inte går bra och det som inte går att få styr på. Jag tror att Lantmännen är på väg.

Frågan är om förtroendet för kooperationens affärsverksamhet kommer att fortsätta dala? Jerker Nilsson hänvisar till internationella observationer där trenden går neråt.
- Det är svårt för medlemmarna att hänga med i svängarna när kooperationen blir riktigt kommersiellt orienterad.

Läs mer i Tidningen ATL

Det har varit mycket stort intresse från media om varg-spårveckan i Katrineberg. Här kommer lite information ifrån

Arbetarbladet,

Det pågår en inventering av vargstammen i Gävleborg. En vargfamilj har spårats i Ockelbo.

I lördags startade Svenska rovdjursföreningen, WWF, Naturskyddsföreningen och Studiefrämjandet den ideella spårveckan och den avslutades i går.

Tolv personer har deltagit i spårningen. De har varit ute från morgon till kväll på skidor.

- Det har gått bra eftersom det kom nysnö men det har varit lite väl kallt, mellan 25 och 30 grader kallt, säger Leif-Åke Holst som ingår i spårgruppen. Spår efter två vargfamiljer har hittats i Ockelbo och Amungen.

- Vi har säkerställt att det finns två intakta alfapar, det vill säga två föräldrapar med valpar. I Ockelbo finns minst fem vargar.

Kvalitetssäkras

Spårningen görs i samarbete med länsstyrelsen. Svenska rovdjursföreningen började med spårveckor för 15 år sedan, det var innan länsstyrelsen fick till uppgift att inventera vargbeståndet. Nu måste spårningen kvalitetssäkras av länsstyrelsen.

- Vi gör spårrapporter till länsstyrelsen som läggs in i en databas, förklarar Leif-Åke Holst.

Enligt länsstyrelsens finns det omkring 25 vargar i Gävleborg och över 200 i landet.

SVT GävleDala
Som ringde till Leif Holst från Finnskogsupplevelser i Katrineberg och ville intervjua och filma för ett inslag till regionala nyheterna.

Finnskogsupplevelsers blogg har följt denna vecka mer detaljerat
Läs mer på deras blogg

Här kommer några fler som uppmärksammat deras spårvecka i media

P4 Radio Gävleborg, 
Var de första som gick ut med beskedet i lokala nyheterna.
Ja faktiskt under flera gånger, även ute i fält.
SVT GävleDala
Var med och filmade ute i fält. Delar av detta sändes även i SVT:s riksnyheter.
TV4 Gävle/Dalarna
Även TV4 Gävle/Dala sände ett repotage
Böndernas tidning, ATL
Läs deras artikel
Jaktjournalen
Läs deras artikel
Arbetarbladet, med  kommentarer - minst 27 st! Skrolla ner på sidan.
Gävle Dagblad . med  kommentarer - minst 12 st! Skrolla ner på sidan.

Hej alla,

Nu har vår Egen Dyng-Bengt startat en undersökning på sin blogg där han ställer frågan:
Hotar mackdöden vår landsbygd?

Klicka på denna länk så kommer ni dit och kan göra er röst hörd. Det är viktigt att man röstar för att ge mandat till Länsbygderådet X-ing att göra uttalande om vad vi landsbygdsbor tycker...

Dyng-Bengts blogg

Han har lovat att byta fråga så fort vi kommit in tillräckligt med röster. Kom gärna med förslag till undersökningar så skall jag vidareförmedla dessa till Dyng-Bengt.

Utflyttningen från glesbygden är givetvis ett jätteproblem, men det har den varit i decennier nu. Jag såg häromdagen att Sorsele kommun vädjade till regeringen om hjälp. Onekligen är det så att denna regering fortsätter vad andra regeringar genomfört i form av storslagna satsningar på centralisering av myndigheter, offentlig sektor och kommunikationer vilket givetvis dödar landsbygden. Regering och riksdag är alltså ytterst ansvarig för att landsbygden dör. Men kommunpolitikerna själva har också ett ansvar. De skäller på staten för centralisering men gör sedan exakt likadant själva. De lägger ner små verksamheter och satsar på storskalighet. Vilket innebär att byarna dör och folk flyttar. Sedan skriker de på statliga paket!

Just därför blir jag så oerhört upprörd på kommunpolitikernas dubbelmoral. Det borde vara uppenbart för varenda politiker i detta land att den regionalpolitik som förts sedan 70-talet inte fungerar. Storskaligheten är förödande och jag tror inte ens den är ekonomiskt lönsam. Det genererar stora kostnader att försöka täcka alla brister runt om i landet som centraliseringen kostar. Inte minst där den växer mest i form av överbefolkning, segregation och gigantiska myndigheter som inte klarar sina uppdrag. Kort sagt, det här landet fungerar inte särskilt bra.

Nu öppnar lanthandeln i Kalvsvik igen. Efter flera konkurser får lanthandeln draghjälp från oväntat håll.

Lanthandeln har haft problem med höga kostnader för de varor som man köpt in. Men nu går Börjes i Tingsryd in och levererar varor från sitt lager. Det öppnar nya möjligheter för lanthandeln i Kalvsvik, två mil söder om Växjö. 

- Jag tycker det känns väldigt positivt och väldigt roligt. Framförallt så tror jag att det blir en vi-känsla, om man samlas kring en sak på det här viset, säger Kalvsviksbon Håkan Carlsson, som är ordförande i företaget som ska öppna butiken.

De som nu öppnar lanthandeln är Kalvsviksborna själva. 109 personer har gått samman och startat en ekonomisk förening och köpt fastigheten där lanthandeln alltid funnits. Sedan har ett aktiebolag startats, som nu kommer driva butiken.

Draghjälp från Börjes
De som tidigare försökt sig på att driva lanthandel har fått slå igen eftersom inköpspriserna från de stora livsmedelskedjorna varit för höga. Ibland har inköpspriset varit högre än vad produkterna kostat i butik.

Men det som nu är förändrat är att varorna kommer att köpas från den fristående butiken Börjes i Tingsryd och deras lager. Det innebär att priserna i lanthandeln kommer att vara jämförbara med flera matvaruaffärer i Växjö.

Sven-Olof Rungegård, som är delägare i Börjes, menar att det här är en satsning som längden kan hjälpa fler lanthandlar.

- Förhoppningsvis får vi lite bättre snurr på våra varor. Det kan ju bli så att fler företag är i samma situation som lanthandeln i Kalvsvik. Och det är självklart att vi är öppna för en sådan diskussion, förutsatt att vi hittar en samarbetsform som fungerar smidigt, säger Sven-Olof Rungegård.

Viktigt för orten
Idag består lanthandeln i Kalvsvik endast av tomma hyllor. Men någon gång i februari-mars räknar man med att kunna slå upp dörrarna igen och ha hyllorna fyllda med varor. Två personer ska anställas och hittills har 86 personer anmält sitt intresse. Att lanthandeln öppnar igen, betyder mycket för orten, menar Håkan Carlsson.

- Affären är ju navet i hela bygden. Om vi ska göra turistsatsningar och andra saker här så måste det finnas en affär. Lanthandeln behövs ju, annars dör bygden.

Läs mer på Sveriges Radios hemsida

Lantbrukarnas riksförbund, LRF, kräver att mejerierna och EU gör vad de kan för att hjälpa mjölkbönderna.

På måndagen hålls en debatt i Skövde om det svenska lantbrukets framtid och dess lönsamhet. En punkt som kommer att dyka upp i debatten är mjölkböndernas situation.

Mejeriernas senaste prissänkning innebär att en lantbrukare med 60 kor får ett inkomstbortfall på ungefär 200000 kronor på ett år.

-Vi vill markera allvaret i situationen för svenska mjölkbönder och för den svenska mjölkproduktionen. Det här är kanske den allvarligaste situationen som varit på väldigt länge, säger LRF:s ordförande Lars-Göran Pettersson till TT.

Särskilt stöd från EU
LRF kommer nu bland annat att erbjuda framtidssamtal med mjölkbönder om produktionens inriktning och ta fram lönsamhetsrapporter varje kvartal.
Lars-Göran Pettersson hoppas också på att mejerierna och EU agerar.

-Det finns möjligheter att göra någon åtgärd riktad särskilt mot mjölkbönderna i Europa. Vi har även uppmanat de olika mejeriföreningarna att verkligen göra allt vad de kan för att hålla uppe mjölkpriset till bonden.

Risk för utslagning
Lars-Göran Pettersson varnar för att om den låga prisnivån håller i sig riskerar svenska mjölkbönder att slås ut.
-Det finns förtroende för den svenska mjölken hos konsumenterna. Det finns också så mycket andra värden med svensk mjölkproduktion som till exempel öppna landskap och betande kor. Vi vet att svenskarna uppskattar det, säger han.

Tidigare i veckan sänkte Arla Foods ersättningen för levererad mjölk med ungefär 38 öre per kilo.
Milko sänkte sin ersättning med 40 öre i december och i fredags sänkte Skånemejerierna sitt avräkningspris med 30 öre.

De lägre priserna förklaras av den globala ekonomiska krisen.

Läs mer i tidningen ATL

På måndag hålls en debatt i Skövde om det svenska lantbrukets framtid och dess lönsamhet. En punkt som kommer att dyka upp i debatten är mjölkböndernas situation.
Mejeriernas senaste prissänkning innebär att en lantbrukare med 60 kor får ett inkomstbortfall på ungefär 200 000 kronor på ett år.
Lantbrukarnas riksförbund (LRF) presenterar nu de stödåtgärder som erbjuds mjölkbönderna.
- Vi vill markera allvaret i situationen för svenska mjölkbönder och för den svenska mjölkproduktionen. Det här är kanske den allvarligaste situationen som varit på väldigt länge, säger LRF:s ordförande Lars-Göran Pettersson.

Lars-Göran Pettersson varnar för att om den låga prisnivån håller i sig riskerar svenska mjölkbönder att slås ut.
- Det finns förtroende för den svenska mjölken hos konsumenterna. Det finns också så mycket andra värden med svensk mjölkproduktion som till exempel öppna landskap och betande kor. Vi vet att svenskarna uppskattar det, säger han.
Tidigare i veckan sänkte Arla Foods ersättningen för levererad mjölk med ungefär 38 öre per kilo. Andra mejeriföretag har också sänkt de priser som de betalar, till exempel sänkte Milko sin ersättning med 40 öre i december och i fredags sänkte Skånemejerierna sitt avräkningspris med 30 öre.
De lägre priserna förklaras av den globala ekonomiska krisen.

Läs mer i Gefle Dagblad

När finanskrisen slog till med full kraft under senhösten dammade regeringen snabbt av ett gammalt socialdemokratiskt sysselsättningsprojekt, ROT-avdraget.

Det står för Reparation-, Om- och Tillbyggnadsavdrag och är tänkt att skapa massor av jobb för arbetslösa hantverkare.

Avdraget är på 50 000 kronor per person och år. Det innebär att två personer som gemensamt äger ett hus kan anlita hantverkare för 200 000 kronor och få tillbaka hälften.

ROT har även en syster som heter RUT som sysslar med hushålls­nära tjänster. Städning och sånt. RUT räknas in i det totala beloppet man kan köpa tjänster för, så har man redan städhjälp blir det mindre pengar till hantverkare.

För att utnyttja ROT-avdraget måste man ha anlitat och betalat hantverkare efter den 8 december 2008. Arbeten utförda före det datumet går inte att få retroaktiv ersättning för.

Det är viktigt att komma ihåg att det bara är tjänsterna man får göra avdrag för. Inte material. Du måste alltså be om en tydligt specificerad faktura av hantverkaren där det tydligt framgår vad som är arbetstid och vad som är material. Den undre gränsen är satt till 1 000 kronor. Mindre arbeten än så går inte att få avdrag för.

Du kan göra ROT-avdrag för arbeten på ditt hus, fritidshus eller din bostadsrätt. Däremot omfattas inte hyreslägenheter. Du får heller inte göra avdrag för nybygge.

Fram till halvårsskiftet 2009 ska den som vill göra ROT-avdrag betala hantverkaren och spara fakturan för att sedan begära avdrag via en särskild blankett hos Skatteverket. Från den 1 juli är det i stället hantverkaren som ska sköta hanteringen med skatten. Du ska då bara betala halva kostnaden till firman.

Ett problem som diskuterats med den saken är att firman ju inte kan veta om kunden anlitat mängder av hantverkare, och därmed förbrukat hela avdragsrätten. Blir då firman utan ersättning?

- Kunden har ju ett ansvar att tala om i förväg om han fortfarande har rätt att göra avdraget. Det är viktigt att hantverkaren och kunden är överens om sånt i förväg, säger Hans-Erik Axelsson, verksamhetsutvecklare på Skatteverket.

Han konstaterar att den som har tid att vänta till efter 1 juli 2009 med att anlita hantverkare får det mycket enklare. Dessutom får man avdraget direkt. Den som utnyttjar ROT-avdraget nu får vänta till 2010 års skatteåterbäring för att få igen sina pengar.

- Från 1 juli är tanken att hantverkaren drar bort halva arbetskostnaden direkt på fakturan. Sedan vänder han sig till Skatteverket och ber att få dem, säger Hans-Erik Axelsson.

Innan dess måste den som vill ha tillbaka pengarna direkt ansöka om jämkning.

Vad får man då göra för arbeten inom ROT-avdraget. Det är inte exakt klart, men Skatteverket har fått instruktioner från regeringen att hålla sig till de gamla reglerna från 2004 i väntan på eventuella justeringar.

Det innebär att du till exempel kan installera fjärrvärme på den egna tomten, installera berg- eller jordvärmepump, bygga om eller till in- och utvändigt. Däremot alltså inte bygga nytt.

Här kan det naturligtvis bli frågan om gränsdragningar. Enskilda fall kommer säkert att prövas. Det är inte okej att bygga ett nytt garage, men hur blir det att bygga ut huset med en tillbyggnad där bilen får plats?

I dagsläget går inte den frågan att svara på. Först när någon provat och fått antingen bifall eller avslag vet Skatteverket hur man ska göra.

Förra gången ROT-avdraget fanns gick gränsen vid 10 500 kronor. Nu är det alltså 50 000 per person. Det innebär att man kan bygga ganska mycket. Det är ju som sagt bara själva arbetskostnaden man får göra avdrag för.

Allt fler klagar dessutom på kassan. Under andra halvåret 2008 kom hela 1 774 klagomål och drygt 600 JO-anmälningar under hela förra året.

Statskontoret, som granskat vad som händer inom kassan, har i en rapport gett ett kraftigt underbetyg för det förändringsarbete som pågår.

Socialminister Cristina Husmark Pehrsson, som är ytterst ansvarig för försäkringskassans omställning, har inte reagerat nämnvärt på detta och inte heller visat något större engagemang för dem som drabbas av kassans misslyckanden. Det minsta vore om hon bad om ursäkt för försäkringskassans långa handläggningstider.

Nu sägs de ha kortas, men många drabbade vittnar om motsatsen. Väntetiderna på de pengar människor är berättigade till är på tok för långa och skapar stora problem för de drabbade.

Förändringen av f örsäkringskassan gick för fort och allt för mycket blev fel. Nu ska kassans kostnader minskas med ytterligare 900 miljoner kronor under 2009 om ekonomin ska komma i balans, allt medan enskilda människor , sjuka, barnfamiljer och gamla drabbas .

Blåslampan på de sjukskriva, och inte minst de långtidssjukskrivna, har funnits sedan högeralliansen tillträdde. Efter direktiv från alliansregeringen har försäkringskassan skärpt synen på människors sjukfrånvaro. Generellt har ett misstänkliggörande av den sjukskrivne satts i system de senaste åren. Är han eller hon riktigt sjuk eller bluffar de bara?

Alliansregeringen kräver numer att den som är sjuk, och som inte är beredd att byta arbete efter sex månaders sjukskrivning, kan förlora sin sjukpenning. Ut och sök ett nytt jobb! Var som helst i landet. Dubbelt boende och en kanske splittrad familj finns inte på dagordningen i denna politik, som även gäller den som är långtidsarbetslös.

Alliansens politiska filosofi bygger på tanken att hårdare tag mot sjukskrivna och arbetslösa ska skapa utrymme för skattesänkningar. Kan vi spara någon miljard på landets sjukskrivna kan vi också sänka skatten för de som redan har

Nu får vi avvakta vad som komma ska, men de som är sjukskrivna kan tydligen räkna med fortsatta inskränkningar och tuffare tag. Vi har fått en regering som slår mot de svaga. Om du är snäll och jobbar kan du få en liten klapp på axeln med en premie i form av en liten skattesänkning, som när lönebeskedet öppnas redan ätits upp av nya avgifter och försämrade villkor i trygghetssystemen.

I det nya arbetarpartiets Sverige ska läkarutlåtanden och beprövad vetenskaplig forskning åsidosättas för att regeringen ska sänka kostnaderna för sjukfrånvaron för att sänka skatten för dem som redan har.

Regeringen lägger dessutom allt ansvar ensidigt på den enskilde, inte på arbetsgivaren.

Är du sjuk, arbetslös eller pensionär ska du med högeralliansens politik straffas med sämre ekonomi. Allt under devisen att arbetslinjen till allas frälsning.

Ska människor verkligen jagas och ifrågasättas på grund av ohälsa? Ett samhälle med en sådan människosyn vill vi ingen se. I alliansens Sverige åsidosätts läkarutlåtanden och beprövad vetenskaplig forskning för en regerings vilja att till varje pris sänka kostnaderna för sjukfrånvaron.

Opinionen. Två opinionsundersökningar presenterades i helgen. I båda ökade moderaterna sympatierna medan socialdemokraterna backade. Fortfarande skiljer mellan sex och sju procent till oppositionens fördel, men gapet mellan blocken minskar. Valet 2010 blir tufft.

Åtta. Det återstår åtta dagar innan Barack Obama svär eden och blir USA:s nye president. Förväntningarna på honom är enorma. Han ska lösa en finanskris, skapa nya jobb. Han ska dessutom ta ställning i den konflikt som nu pågår i Gaza. Världen väntar.

Läs mer i Arbetarbladet

Läs mer i Gefle Dagblad

- Nu vet jag vad jag gjort för fel, sa en glad Margit Wedin från Södra Brunn i Hedesunda.

Hon tycker surdegsbröd är riktigt bröd, men har inte riktigt lyckats med det. Nu vet hon vad hon ska göra.

Före jästens tid

Surdegsbakandet var det vanligaste baksätet förr innan jästen uppfanns.

I två dagar har bagare från Gästrikland och Hälsingland fått lära sig om hur de ska lyckas med degen. Bagaren Manfred Enocksson från Saltå Kvarn som håller i kursen ger råd hur man ska lyckas med surdegsbak hemma.

Viktig värme

- Värmen är viktigast. Se till att surdegen får jäsa i 28 gradig värme. Hemma kan man använda en termos, värmefilt, avstängd ugn eller frigolitlåda. Sen är det viktigt att smaka, känna och lukta på degen. Den ska smaka nästan som yoghurt och vara bubblig, säger Manfred.

Härliga dofter

Det knådades varsamt på mjölborden inne på Berglunds bageri i Kungsgården. Bakverk efter bakverk ställdes in i den varma ugnen och en härlig doft spred sig i lokalen.

- Det har varit jättekul, jag har så många intryck. Det kommer att ta tid innan det landar, säger Elin Lithner, från Örtigården.

Närproducerat mjöl

Anita Hörnstein från Matresursen arrangerar kursen. Syftet med den är att nya företagare och redan etablerade företagare ska få djupare kunskap om surdegsbakandet. Alla produkter innehåller närproducerat och ekologiskt mjöl.

- Brödet smakar mer, är nyttigare och håller längre, säger Anita Hörnstein.

Så bakar du surdeg på råg

Så bakar du surdeg på råg

Recept: Ryskt lantbröd med surdeg på råg. Att baka med surdeg görs i olika steg. Grunden är en surdegsstart som är den viktiga ingrediensen i den slutiga bröddegen.
Surdegsstart
Tid: 2-4 dagar, räcker till flera brödbak.
Steg 1:
Ingredienser:
200 g rågmjöl
100 g rårivna äpplen
150-200 g vatten, 45 grader
Gör så här:
1. Blanda ingredienserna väl till en trögflytande smet. Fyll en stor burk till maximalt hälften.
2. Låt stå i 2-4 dagar i 28-30 grader. Rör eller skaka på burken en till två gånger dagligen.
3. När surdegen börjar bubbla, är lätt syrlig och frisk, är det dags för steg 2.
Steg 2:
Ingredienser:
150 g rågmjöl
50 g vetemjöl
Cirka 200 g vatten, 45 grader.
Gör så här:
1. Blanda ingredienserna med den första surdegen och låt stå. Optimal temperatur är 29 grader.
2. Efter 1 dygn ska det bubbla, lukta och smaka gott.
3. Förvara surdegsstarten med tättslutande lock i kyl. Mata den en gång i veckan med cirka
1/2 dl vatten och 2 msk rågmjöl, fyll burken max till hälften.
Därefter börjar man med själva brödbaket

RYSKT LANTBRÖD
Surdeg
Vatten 45 grader, 450 g
Rågmjöl, 300 g
Surdegsstart, 20 g
Gör så här:
Blanda väl, låt jäsa minst 12 timmar. Arbetstemperatur 29 grader.
Slutliga degen
Rågsursdegen, 750 g
Vatten, 300 cirka g
Vetemjöl, 600 g
Graham, 100 g
Havssalt, 20 g
Jäst, 0-5 g
Gör så här:
Väljäsande och mild deg. Knåda degen på låg växel i 3-10 minuter. Degtemperatur 26 grader. Degvila 60 minuter. Knåda rund och låt vila i 10 minuter. Slå upp brödet i en form. Låt jäsa i 1-2 timmar. Gräddas i 50 minuter med ånga. Ugnsvärme 250 grader. Sänk värmen till 125-150 grader efter cirka 10 minuter. Brödet är klart när inkråmet är 98 grader.

Läs mer i Arbetarbladet

Läs mer i Gefle Dagblad

Ladda ner vårt program i PDF
               

Bygdebanken

 

I Bygdebanken finns det cirka 13 000 uppgifter om olika aktiviteter inom lokalt utvecklingsarbete. Banken uppdateras kontinuerligt och målet är att alla (i nuläget 4 168) lokala utvecklingsgrupper ska finnas med i banken med sina uppgifter.

De lokala grupper som har tillgång till dator kan själva registrera sig över nätet. De grupper som inte har tillgång till dator kan rekvirera enkäten hos närmaste länsbygderåd eller från Hela Sverige ska levas kansli tel 08-24 13 50.

Skriftserie

Här kan du ladda hem vår fina och populära inspirationsserie. Klicka på önskat dokument för att ladda ner filen.

Obs! Det går åt en del färg vid utskrift. Vill du spara på färgen, välj svartvitt under utskriftsformat i din dator. 

Byskolor Vi driver Byskolor, 12 sidor	Hämta här
Äldreomsorg Vi arrangerar kooperativ äldreomsorg, 12 sidor	Hämta här
Småföretagande Vi stöder småföretagande, 16 sidor	Hämta här
Hållbara bygder Vi skapar hållbara bygder, 16 sidor	Hämta här
Samlingslokalerna Vi behöver samlingslokalerna, 12 sidor	Hämta här
Kriser Vi ökar vår beredskap inför kriser, 12 sidor	Hämta här
Kulturlandskap Vi bevarar och brukar kulturlandskap, 12 sidor	Hämta här
Boende Vi ordnar boende, 12 sidor	Hämta här

Kommunbygderåd Vi samverkar i kommunbygderåd	Hämta här
Lokala utvecklingsplaner Vi arbetar med Lokala utvecklingsplaner	Hämta här
Integration Vi arbetar med integration	Hämta här
Demokrati Vi fördjupar demokratin	Hämta här
Bredband Vi ordnar bredband	Hämta här
Naturesurser Vi förvaltar våra naturresurser	Hämta här
Lokalt kapital Vi samlar lokalt kapital	Hämta här
Trafiksäkerhet Vi arbetar med trafiksäkerhet, 12 sidor	Hämta här

Nu har Skogsstyrelsen öppnat porten till pengarna som ska lyfta landsbygden. Nästan 600 miljoner kronor finns att söka inom skog i landsbygdsprogrammet.

Egentligen skulle den skogliga delen av landsbygdsprogrammet redan ha varit igång i stor skala, men Skogsstyrelsen hade underskattat de formella kraven från EU. Arbetet blev försenat.
Förra året smög hanteringen igång med beviljandet av stöd till tolv projekt inom kompetensutveckling och från årsskiftet kan skogsägare söka pengar till plantering av ädellöv och åtgärder för att bevara och utveckla skogens mångfald.

Ansökningar har redan kommit in.
- Det verkar som om skogsägarna är lite på bettet och medvetna om att det här är en möjlighet att få stöd till att göra åtgärder på fastigheterna. Det känns roligt, säger Hans Liedholm, ansvarig för mångfaldsstödet.

Han förklarar att mångfaldsstödet är till för den som till exempel vill hugga bort gran för att gynna lövskogens värden, skapa mer död ved eller hugga fram och synliggöra någon skoglig kulturlämning eller fornlämning som man är stolt över och vill visa upp.
- Det drar igång och vi hoppas verkligen att det ska hända lite här nu. Det är positivt för både sysselsättning och annat förhoppningsvis i dessa tider, säger Hans Liedholm.

Staffan Norin, skogs- och landsbygdsdirektör på Skogsstyrelsen, betonar att landsbygdsprogrammet är till för att främja tillväxt, företagande och den allmänna livskvaliteten på landsbygden. Hälften av pengarna är EU-medel. För kompetensutveckling finns nästan 300 miljoner kronor kvar att söka under programtiden som löper till och med 2013. För ädellövskog och mångfald tillsammans finns drygt 300 miljoner under samma tid.

Kompetensstödet är i första hand tänkt för aktörer som vill ordna utbildningar för skogsägare och andra i branschen. Det kan till exempel handla om hur man tar tillvara bioenergi, hur man gör för att anlita andra företag eller utvecklar sitt företag med turism.

Om en enskild markägare inte hittar det han eller hon söker i utbudet som uppstår ska det finnas möjlighet att själv söka pengar för att gå en annan utbildning.
- Det vanligaste sättet för en skogsägare att dra nytta av landsbygdsprogrammet är ju att det kommer att bli stora möjligheter och ett brett utbud av intressanta utbildningar som erbjuds markägaren kostnadsfritt, säger Staffan Norin.

Skogsstyrelsen beräknar att arealen ädellövskog kommer att öka med 2 500 hektar med hjälp av landsbygdsprogrammet. Förutom stödet till nyanläggning räknar Staffan Norin med att det senare i år, efter godkännande av EU, ska gå att få pengar för att röja fram ädellövbestånd ur ett blandbestånd.
- Det blir ett jättebra stöd. Då kan man snabbt omforma en skog, säger Staffan Norin.

Läs mer i tidningen ATL

Sofia Jannok är en sångerska som blandar jojk med jazz, men är trött på att prata om samisk kultur. Vi ställde några frågor om Stockholm i stället.

Var och hur bor du nu?
- Bor i Gällivare, men kappsäcken dominerar.

Känner du att du har hittat hem?
- Hemmet är i mitt hjärta, vilket jag alltid bär med mig, som en vis man sa.

Varför har du valt att inte bo i Stockholm?
- Stockholm har aldrig känts nödvändigt. Förrän nu, ska tilläggas. Jag kan tänka mig ett mysigt krypin, för att slippa flyga fram och tillbaka hela tiden.

När du hör ordet Stockholm, vad är det första du tänker på?
- Varm kaffe latte med en kul kompis.

Du är uppvuxen i Norrland. Hur gick snacket där om Stockholm där när du var ung?
- Det fanns två sidor generellt. En som sa fjollträsk och skämtade om stockholmares gångstilar eller annat. Och en sida som tyckte att Stockholm regerade, så som man vek upp eller ner jeansen i huvudstaden, var det rätta.

Hur hade din musik låtit om du varit uppvuxen i Stockholm tror du?
- Texterna hade nog inte burit lika många liknelser med vidder. Eller kanske hade jag skrivit fler sådana, då jag kanske upplevt dem mer åtråvärda.

Har upplever du stockholmares attityd till jojk och samisk kultur?
- Söderut är folk oftast positivt nyfikna till kulturen, medan många i norr tror sig veta saker som de egentligen missförstått helt. Men responsen till min musik verkar vara lika god.

Är du trött på att prata om samisk kultur?
- Ja.

Är det "dumt" rent karriärmässigt att inte bo i Stockholm?
- Ibland, när karriären handlar om att finnas på plats. Men inte för att skapa, skriva och andas, då gäller det att hitta lusten oavsett var jag befinner mig.

Vad är den största skillnaden mellan orten där du bor och Stockholm i allmänhet?
- Årstiderna. Vi har åtta, Stockholm fyra, max.

Vad borde stockholmare lära sig av folket där du bor, och vice versa?
- Gällivareborna kunde gärna träna in lite hövlighet och vardaglig artighet, speciellt när de träffar nytt folk. Och stockholmare borde våldgästa varandra oftare, inte bara bestämma träff ute.

Bästa Stockholmsupplevelsen?
- När jag och en barndomskompis var yngre hade vi filmrace på Cosmonova. Vi älskade filmkupolen och spenderade lätt en hel dag där, såg film efter film. Sedan åt vi på Pizza Hut, vår absoluta favvorestaurang. De där tjocka pizzorna var ett nytt fenomen och hade inte nått Gällivare, så vi åt oss mer än sprickfärdiga.

Vad längtar du hem till som du inte finner här?
- Snön. Vintern är så mycket ljusare i norr.

Hur upplever du den typiska stockholmaren?
- Inflyttad, supertrevlig och småstressad.

Vem personifierar stockholmaren för dig?
- Programledarna på TV4 Nyhetsmorgon.

Läs mer i DN

Vad ska vi säga om en välfärdsstat som har förstatligat människan? Människor som är sjuka, gamla, fattiga eller helt enkelt bara föräldralediga behandlas som skit!

Ansvariga myndigheter som Försäkringskassan struntar i att folk inte har några pengar att leva på. Byråkratin har inte tillräckligt med personal och då är det inte deras ansvar om folk får vänta på sin ersättning i tre månader och kanske behöver låna i bank för att klara uppehället.

Det är precis som vanligt när staten missbrukar sin ställning, då är det helt okej.

Ansvariga politiker har hållit tyst länge, ansvariga tjänstemän säger ingenting. Oppositionen talar med små bokstäver och i riksdagen är inte upprördheten så stor. Alla som kan påverka situationen är tysta. Därför att de har ett gemensamt ansvar för att Försäkringskassan inte längre fungerar.

De med makt överlåter helt enkelt ansvaret på de arma handläggarna som får ta emot människors ilska, upprördhet och oro. Det är bra när någon annan tar smällarna.

Det här handlar om folkförakt, maktmissbruk och total nonchalans för de människor som är beroende av socialförsäkringssystemen. Det är helt oacceptabelt att utsätta människor för en sådan behandling.

Det var jobbet som gjorde att Joakim Näs hamnade i Säffle kommun. Ett jobb var även anledningen till att Joakims familj flyttade från Umeå till Borlänge, när Joakim var åtta år gammal. Där bodde han fram till han började studera vid Linköpings tekniska högskola.

- Jag läste datavetenskap med inriktning på mjukvara. Anledningen till att jag valde att göra det är att jag hade lätt för matte samtidigt som jag tycker att det är kul med datorer. Jag läste en mängd olika områden inom datavetenskap, och matten fanns med hela tiden i olika nivåer och områden. I programmet gick man in i olika områden och läste bland annat ekonomi och psykologi. Jag läste i fem år och tog en masterexamen i datavetenskap 1993.

Flytt till Västerås

Efter ett par års utbildning gjorde Joakim en paus i studierna för att bege sig ut i skidspåren runt Falun med ett gevär på ryggen. Det hela är dock inte så dramatiskt som det låter, Joakim gjorde helt enkelt lumpen.

- Jag var granatgevärssoldat på I13 i Falun. Jag vantrivdes inte med sabbatsåret som lumpen innebar, eftersom jag hade gått direkt från gymnasiet till högskolan. Vi låg mycket ute i fält och åkte skidor med gevär på ryggen, vad det nu skulle leda till, skrattar Joakim. Efter att jag muckat, sommarjobbade jag i ett par månader, vilket ju är välbehövligt när man studerar.

Joakim fick examensbeviset i handen 1993, och tajmingen kunde ha varit bättre.

- Det var svårt att få jobb, det var väl egentligen då som den första krisen för databranschen kom. Jag sökte jobb över hela landet och hade en kompis som hade läst en liknande utbildning i Skåne. Han hade sökt 200 jobb innan han fick anställning. Jag fick jobb i Skellefteå och flyttade dit. Jag jobbade som programutvecklare, vilket var spännande och riktigt kul. Det var ju första jobbet, och det är klart att det var spännande och kändes nytt, men jag tyckte att det var för långt till vänner och familj, och sökte nytt jobb och då i Mälardalen eftersom min flickvän var klar med sina studier och det blev att vi flyttade till Västerås, där jag fick jobb som datakonsult och jag satt som konsult åt ABB. Flickvännen fick jobb i Eskilstuna och vi flyttade dit eftersom det funderade bättre för mig att pendla till Västerås än för henne till Eskilstuna.

Kom till Säffle

I tre år bodde Joakim och hans flickvän i Eskilstuna innan han blev särbo och flyttade till Säffle och Värmland. Han gifte sig, hon flyttade till kommunen och Joakim började arbeta som utvecklingsansvarig hos Eurotime.

- Det var ett litet företag och jag arbetade med utveckling av tidssystem, ungefär som moderna stämpelklockor. Nu har jag lyckats byta företag tre gånger utan att byta stol, skrattar Joakim. Numera jobbar jag åt Aditro, men för tre år sedan gjordes bedömningen att kontoret i Säffle var för litet, så det stängdes. Nu jobbar jag två dagar i veckan i Göteborg och tre dagar hemifrån. Det fungerar ganska bra, arbetsmarknaden i Säffle är inte så stor inom data. I början jobbade jag mest med att utveckla tidssystem, men nu blir det även lönesystem och personalsystem, bland annat.

Vill locka bäverfantaster

Joakim har gått från att vara utvecklingsansvarig till att bli projektledare och nu arbetar han som programvaruarkitekt.

- Dels är jag med och kikar på ny teknik och nya funktioner men jag fungerar också som ett stöd åt analyserarna. Jag är med där och granskar. Jag bytte från projektledarjobbet till arkitiekt eftersom jag ville komma tillbaka till tekniken igen. Man får inte vara rädd för att prova på nya saker.

Och det har inte Joakim någon större fobi för. För då skulle han omöjligt kunna ha kastat sig in i anordnande av ridkurser på islandshästar och försöka locka bäverfantaster till Boda för en exotisk safari.

- På våren och hösten håller vi i kurser i att rida på islandshästar. Sommartid har vi turridning. Det började väl egentligen med att vi sökte projektstöd till ett EU-projekt. Vi fick hjälp med att göra ansökan och fick den beviljad. Vi började att göra i ordning ligghallarna och ett rum i en gammal magasinsbyggnad, och så skaffade vi hästar...

Lyckat drag

Ingela Nilsson, som haft Eldrida Islandshästar i många år, hjälpte verksamheten i Boda att komma igång. Sedan tidigare fanns får på Boda gård, som Joakim och hans familj skaffat för att ta hand om betesmarkerna. Nu har det gått en tid, och planeringen och arbetet med att utveckla Boda Farm är i full gång.

- Vi vill ha en kurslokal i ladugården och kanske ha en cafédel till ridgrupperna. Min hustru hade häst när hon var yngre och ville gärna ha det igen.

Förutom att anordna ridkurser, har Boda Gård börjat med bäversafari och andra aktiviteter.

- Bäversafarin är riktigt spännande. Det blir en helhetsupplevelse för besökaren. Vi tittar på bäverspår, och ligger och spanar efter bävern. Ibland ser vi den och ibland hör vi den bara. Många av de som varit med är tyska turister och för dem är det exotiskt att bara grilla korv i naturen.

- Vi har också en liten båt- och kanotuthyrning, men det är en biverksamhet. Islandshästarna är det som är i fokus.

Att ha kurser i att rida islandshäst, har visat sig vara ett lyckat drag, och kursdeltagarna är allt från killar till farmödrar.

- Vi har nybörjargrupper och fortsättningsgrupper, men också speciella killgrupper och familjegrupper där barn deltar tillsammans med en vuxen, till exempel mamma eller farmor. I februari börjar vi vårens kurser och till början är de på helgerna, eftersom det behöver vara ljust ute när vi har kurstillfällena. Sedan blir det kvällar.

Stort projekt

Men tro inte att detta räcker för Herr Näs. Förutom ridkurserna och sitt jobb som programvaruarkitekt finns det flera saker som Joakim brinner för. Bredbandsfrågan, till exempel. Att det finns bra bredband är viktigt för Joakim, som ju jobbar hemifrån delar av veckan.

- Jag är områdesansvarig i Kila Fibernät. Jag var med redan för några år sedan när vi skulle köra i egen regi i Kila, Gillberga och Långserud. Det har varit mycket mer jobb än jag trodde att det skulle vara, men intressant. Jag har pratat med alla som berörs, jagat medlemmar, pratat med markägare... Nästa vända är att få fastighetsavtal så att alla medlemmar får en anslutning. Sedan kommer grävningen, så fort marken tinar upp. Parallellt med detta ska det göras i ordning husanslutningar. Det ska blåsas i fiberkanel. Det är verkligen ett stort projekt med väldigt många inblandade.

Joakim är också engagerad i Kila Byalag.

- Jag blev väl egentligen medryckt när vi flyttade hit, skrattar Joakim. Man får en bra koll på vad som händer i bygden. Vi har möten en gång i månaden och tyvärr brukar de ligga när jag jobbar i Göteborg. Men tack vare bredbandsfrågan är jag aktiv ändå.

Skarpa kontraster

Det vilar ett lugn över Joakim Näs. Trots att hans schema verkar vara mer än fullspäckat. Kanske har det att göra med den lugna och vackra omgivningen vid Boda Gård, med sjön runt husknuten.

- Det är verkligen kontraster mot att arbeta i Göteborg. Från ständiga möten och telefonsamtal till lugnet i Boda.

Joakim blickar framåt och berättar om vilka tankar och idéer som finns för gården och dess verksamhet.

- Vi har kikat på att utvidga det här med islandshästar, sedan beror det lite på vad som händer i Säffle, med Krokstad till exempel. Om man kan fånga upp kunder där. Det finns potential om man tittar på det. Det vore kul om en i familjen kunde jobba med det, på sikt. Det ger så mycket att jobba med kurserna, man möter glada människor som kommer hit fyllda av positiv energi. Vi har kikat lite på det här med personlig utveckling. På sikt skulle det kanske kunna bli någonting tillsammans med den övriga verksamheten på gården

Tillsammans med James Shi, Mister Lis representant i Sverige, har han börjat bearbeta den kinesiska marknaden för att locka fler kinesiska företag till regionen. Och intresset finns i Kina, utlovar Erland Ågren.

Två kinesiska kommuner har redan sagt sig vara intresserade av att delta, och varje svensk kommun i regionen ska få en egen kommun i Kina att samarbeta med. Deras roll är att uppmuntra kinesiska företag att ställa upp med investeringspengar.

Erland Ågren räknar med att varje investering i snitt blir på 100 miljoner kronor.

De svenska kommunerna och därmed också företagen får dessutom en direktlänk till Kina för ekonomiskt och kulturellt utbyte.

De projekt som redan förbereds är en mongolisk by i Håbo i Uppland och en Konfuciusanläggning i Gävle, med museum och utbildning i kinesiska, eventuellt i samarbete med högskolan. Enligt Erland Ågren finns det redan intressenter i Kina som är beredda att satsa på de projekten.

- Vi vill satsa på turistiska projekt till att börja med, säger Erland Ågren.

Regionförbunden i Uppland och Gävleborg ska genomföra en förstudie för att undersöka möjligheter och risker med projektet. Den ska utföras av ett oberoende företag, men Erland Ågren är redan övertygad om att gensvaret blir positivt. De kommuner som hakar på får vara med och bekosta genomförandet av projektet, men behöver inte satsa några investeringspengar. Det ska de kinesiska företagen göra.

- Alla projekt ska bära sig själva, säger Erland Ågren.

Det finns också planer på att använda mark i anslutning till Dragon Gate för fler projekt med kinesiska företag, men det ligger i så fall längre fram i tiden.

Risken för att projektet Dragon Land ska gå samma väg som den beryktade satsningen i Kalmar är minimal, enligt Erland Ågren. Kalmarsatsningen gjordes av ett enskilt kinesiskt företag, utan förankring i den politiska apparaten.

Erland Ågren och framför allt James Shi har arbetat upp de nödvändiga politiska kontakterna, och varje investeringsbeslut kommer också att vara förankrat i Kina.

Erland Ågren räknar med att projektet behöver drivas under tre till fem år. Då ska förhoppningsvis var och en av de tolv kommunerna ha en kinesisk partner på samma nivå.

- Det är Dragon Gate som har gjort det här möjligt. Nu vill vi skapa en större region som drar till sig turister på ett helt annat sätt

Läs mer i Gefle Dagblad

Det är ganska precis ett år sedan Ockelbo tog emot sina första kommunplacerade flyktingar. En av metoderna för att hjälpa flyktingarna in i samhället har varit att ordna praktikplatser på lokala företag, där man har fått praktisera de dagar man inte har gått på Svenska för invandrare, SFI.

Lära sig svenska fortare

- Man får en inblick i arbetslivet och vi hoppas förstås också att det kan påskynda inträdet på arbetsmarknaden. Dessutom går det snabbare med språkinlärningen, förklarar integrationssamordnaren Tomas Larsson.

SFI viktigt

Tre företag har nappat på idén: Forma Plast, Ostpacken och Berendsen. På Berendsen har man dessutom hunnit ta emot tre praktikanter.

- Det finns många anledningar. Framför allt känner vi ett socialt ansvar för de här personerna som kommer, vi vill hjälpa till att få dem integrerade i samhället. Samtidigt kanske vi kommer att behöva rekrytering i andra änden. Nu ser det väl inte ut så i dag men världsekonomin kan ändra sig, säger Berendsens Jörgen Alkberg.

Han tycker att det har fungerat bra med de praktikanter som redan kommit till Berendsen. Men han och de andra företagen är överens om att det krävs en tid på SFI innan man är redo att komma ut och jobba.

Har tagit tid

Göran Ström, vd för Ostpacken som också väntat på praktikanter, är också positiv till projektet men däremot kritisk till att det tog lång tid innan SFI-undervisningen kom igång ordentligt.

- Vi behöver veta exakt vilka dagar det ska vara undervisning och vilka dagar de kan vara här, innan vi tar emot någon. Men det tog över ett halvår för dem att få ordning på det.

Tomas Larsson håller med om att det tagit mer tid än man hade planerat att få fart på verksamheten. Men nu har kommunen fått bidrag från Europeiska socialfonden för att starta ett integrationsprojekt.

7,5 miljoner

Omkring 7,5 miljoner på tre år ska användas till att få fart på SFI:n och praktikplatserna och en projektledare ska tillsättas. Tanken är att varje företag ska erbjuda två praktikplatser och Larsson hoppas att fler företag ska ansluta sig.

- Att komma in i ett arbetslag på en arbetsplats betyder oerhört mycket för integrationen. Det känns väldigt positivt att få resurser till att få igång det här nu, det har varit ett utmanande jobb

Läs mer i Arbetarbladet

Det är sammanlagt fyra olika aktörer som har planer på att anlägga vindkraftverk väster om Lingbo och totalt handlar det om omkring 90 vindkraftverk.

Man har redan hållit samråd för en park om ett 50-tal, fått in en ansökan om uppförande av tio och enligt kommunens arkitekt Ragnar Darle väntar man sig ytterligare en ansökan om 23 till verk under våren 2009. Redan tidigare har kommunen beviljat bygglov för tre vindkraftverk på samma plats.

Svårt att hinna med

Det stora trycket har lett till att kommunens handläggare har svårt att hinna med och överblicka alla ärenden och i en tjänsteskrivelse betonar Ragnar Darle att det behövs någon som har en helhetsbild av läget.

- Problemet är att dessa vindparker ligger mycket tätt, skriver Ragnar Darle.

Ansökningar som gäller mindre antal vindkraftverk ska bara anmälas till kommunen, men när det handlar om större parker är det länsstyrelsen som ska ansvara för prövningarna.

Två av de ansökningar som kommit in till kommunen är så pass stora att länsstyrelsen ska hantera dem - men i Ragnar Darles tjänsteskrivelse föreslår han nu att länsstyrelsen ska ta över också en mindre ansökan.

- Totalbilden i området är sådan att det är klokt att en instans gör en helhetsbedömning, skriver Ragnar Darle.

Beslutas 19 januari

Bygg- och miljönämnden ska på sitt nästa sammanträde, 19 januari, besluta om man begär att få lämna över ärendet till länsstyrelsen

Läs mer i Arbetarbladet

Saxdalens Byalag önskar att föreningslivet i Saxdalen ska få del av den bygdepeng som kommer att utgå till följd av vindkraftetableringen på Saxberget.

Byalaget hänvisar till att vid vindkraftetableringen mellan Fjällberget och
Ljungåsen tillfaller bidraget de anläggningar som berörs.
Det är i en skrivelse till kommunstyrelsen, med kopia till kultur- och fritidsförvaltningen och Stena Renewable, som Saxdalens byalag förklarar att man önskat att en del av den årliga bygdepengen varit reserverad för föreningarna i Saxdalen.
I skrivelsen hänvisar man till protokoll från kommunstyrelsens sammanträde den 4 december 2007 att den "vindbonus" som kommer att utgå som en följd av vindkraftetableringen på Saxberget kommer att fördelas av Stena Renewable i samråd med kommunen.

Skidspår i området

Byalaget konstaterar vidare att eftersom föreningarna i Saxdalen lagt ned mycket arbete och pengar i det nu etablerade området hade man förväntat sig att få delta i upplägget av fördelningen.
Byalaget och idrottsföreningen har skidspår och vandringsleder i området och skoterklubben har en led som går genom området. De senaste åren har mycket arbete lagts ned på exempelvis brobyggnationer, markberedning och märkning av spår och leder.

Läs mer i tidningen Dalademokraten

Familjen Ritter hoppas kunna bli först i Sverige med att hålla vattenbufflar på sin gård utanför halländska Våxtorp.

Enligt Hallandsposten har familjen visserligen lyckats få klartecken från länsstyrelsen att få ha vattenbufflar på gården. Men villkoren var så stränga att de överklagat beslutet.

Länsstyrelsen krävde både ett varmt vinterstall till vattenbufflarna samt att ett högt viltstängsel sattes upp kring betesmarkerna. Sabine och Horst-Peter Ritter anser dock att det räcker med vanligt elstängsel och vindskydd. De vattenbufflar de planerar att importera betar i Nordtyskland och där är klimatet inte så annorlunda än det sydsvenska menar de.
Skulle de lyckas med sitt överklagande vill de starta u liten skala med 4-5 djur.

Till sommaren kan det bli möjligt för turister i Blekinge att få se bisonoxar på riktigt nära håll.

Bo Lindberg, som sedan i mars förra året är ägare till sex bisonkvigor och en tjur, kommer nämligen att starta en bisonfarm med syfte att locka turister till gården utanför Olofström, skriver Blekinge Läns Tidning.

Han har beviljats ett mikrobidrag på 30 000 kronor från länsstyrelsen till projektet. Enligt tidningen planerar Bo Lindberg att satsa på upplevelseturism. Han planerar bland annat att låta besökare färdas in bland djuren med hjälp av traktor och vagn. Tidigast i sommar kan planerna bli verklighet. På några års sikt hoppas Bo Lindberg ha tjugotalet bisonoxar på sina marker.

Läs mer i tidningen ATL

- Det är ett slag mot hela landsbygden, säger Bengt Grönblad, ordförande i Blekinges länsbygderåd och en av brevskrivarna. Särskilt svårt är det för människor längst österut och längst västerut.
- Landsbygdens människor har inga banker där de bor. I och med att lantbrevbärarna inte längre får utföra sitt jobb tvingas folk åka tre mil bara för att kunna ta ut pengar och sköta andra bankärenden. Ofta är det barn eller barnbarn som får köra.
Länsbygderåden fungerar som forum för information och stöd. I brevet till näringsdepartementet kritiserar de Svensk Kassatjänsts nedläggning som bland annat innebar att lantbrevbärarnas hantering av betalningsservice upphörde.
Fel mål, fel fokus, fel timing och fel information, anser man. På slutet kom visionen:
- Satsa en slant på framtida bättre service på landet genom att förse alla lantbrevbärarbilar med bankomat och servicebox. Begränsa inte rätten att utnyttja denna till gamla och funktionsnedsatta.
- Dessa lantbrevbärarbilar kan dessutom hyras ut till diverse arrangörer av tillfälliga evenemang där det inte går att ta betalt med bankkort.
Det var från och med den 28 november i år som boende på landsbygden inte längre kunde göra sina bankärenden via lantbrevbäraren. Undantag skulle göras för personer över 80 år eller med funktionsnedsättning, samt för personer med mer än tre mil till närmaste bankkontor. De senare skulle få en special­lösning där Ica-banken kunde hjälpa till med nödvändiga bankärenden.
Mycket kritik har framförts från olika håll mot de bristfälliga övergångslösningar som presenterades i samband med indragningarna. Miljön tar skada, anser centern, eftersom fler tvingas ge sig ut i trafiken för att göra sina bankärenden.
De tycker att det gamla systemet borde vara kvar. Det nya innebär en klar försämring för boende och företag i glesbygden. Tjugo procent av befolkningen har inte internetanslutning och kan därmed inte betala räkningar via internet.
- Vi förstår inte vitsen med det nya systemet, säger Bengt Grönblad. Vi har haft åtskilliga diskussioner. Dessutom är det klantigt skött. Många som berörs har till exempel inte fått information.
- Post- och telestyrelsen har konstruerat en ny giroform, trots att de flesta banker har mycket bättre girosystem som vare sig kräver dator eller internetuppkoppling, utan sköts med papper och penna och tillgång till en brevlåda.
Det nya girosystemet är mer komplicerat och avsevärt mycket dyrare, enligt brevet till Åsa Torstensson.
- Att ta ut kontanter blir närmast omöjligt för de flesta pensionärer med det nya systemet, suckar Bengt Grönblad. Staten bör inte heller främja att människor måste skicka bankkort och kod med hjälpsamma grannar eller släktingar när de kör till stan.

Läs mer i tidningen BLT

Aska kan ge lantbruket vinster

Aska från biobränsle innebär såväl möjligheter som svårigheter för lantbruket.

Det visar forskning vid JTI, Institutet för jordbruks- och miljöteknik och Sveriges Lantbruksuniversitet.

Det tvååriga projektet som nu avslutats visar att sprida aska med rötrest innebär vinster för bland annat lantbruket som behöver prisvärda gödselmedel av hög kvalitet. Bottenaska från förbränning av stråsädeshalm innehåller bland annat kalium, fosfor och magnesium. Dessutom har det en viss kalkeffekt.

Användandet av biobränsle ökar i Sverige vilket ger stora mänger aska. Gränsvärden för fosfor och tungmetaller gör dock att andelen aska i blandningen måste begränsas.

•·                                
Läs mer om aska från biobränsle

Läs mer i tidningen ATL

Den politik vi känner har en inneboende strävan mot formalisering, strukturering och byråkratisering.

Om det snabbt uppstår samhällsproblem fungerar inte politisk styrning, eftersom oväntade problem måste lösas med mångfald och påhittighet, de politiska idéprogrammen har alltför snäva utrymmen.
Det kan krävas en förvaltningspolitisk revolution med omstrukturering av myndigheter, förändrade lagar och regelverk.

Politikerna kan i framtiden stå helt handfallna om oväntade problem uppstår. För att lösa samhällsproblem bör alla samhällsaktörer hjälpas åt, även kyrkor och opolitiska ideella organisationer.
Samhället kan delas in i fyra sektorer: den politikerstyrda, den marknadsstyrda och den ideella sektorn som även kallas "civilsamhälle" samt privatpersoner med familjer.
Civilsamhället består av föreningsmedlemmar som jobbar frivilligt, enligt demokratiskt beslutade idéprogram.

Det kan vara miljögrupper, kyrkoförsamlingar, byalag, idrottsföreningar, föräldraföreningar och så vidare.
Till civilsamhället räknas inte privatpersoner och familjer, de är ju marknadskunder som medverkar i politiken.
Ideella föreningar har nu svårt för att överleva på grund av bristande engagemang i styrelser och verksamheter.

Hur kommer det sig att nästan alla ideella föreningar plågas av inaktiva medlemmar? ?
Svaret är att politikerna beslutar för mycket i medborgarintressen, det har skadat ideell föreningsverksamhet.
Det är dags för en civil renässans i Sverige. Det är dags att föra över en del samhällsansvar till medborgarna.

Det är dags att kyrkoförsamlingar och ideella organisationer blir remissinstanser inför viktiga politiska beslut.

Lars Jansson
Fristad

Läs mer i Borås Tidning

- Välkomna, säger Siw Persson och drar av sig sin engångsplasthandske för att hälsa. Hon står i slakteriets beredningskök och marinerar kycklingklubbor.

Vi följer efter när hon rullar in den lilla vagnen till rökeriet i rummet intill. 92 klubbor får plats i den lilla röken som matas med alspån.

Så här småskaligt är det i ­hela produktionskedjan på Ockelbo Kyckling. Och det är meningen.

- Vi kommer aldrig att bli ­stora, det är tvärsäkert det, säger Siw Persson med eftertryck.

Hon säger att många hör av sig och vill sälja hennes kött, men att hon alltid säger nej.

- Det är ju det roligaste. Att få stå och sälja, prata recept och träffa kunder, säger hon.

Den lilla husvagnen som byggts om till butik orsakar ­köer vart den än kommer. En liten annons i tidningen räcker. Bondens egen marknad på Rådhustorget i Gävle innebar ett ­rejält genombrott. Nu är det inte längre några problem att locka kunder till butiken på gården i Nordanåsbo några kilometer väster om Ockelbo.

Företaget är så litet att man ­inte ens lyckats förmå någon uppfödare att leverera kycklingar. I stället åker Siw och Kurt Persson själva till Västerås och hämtar, från ett släp lastat med 22 000 kycklingar på väg till ­någon av Kronfågels massuppfödnings-hangarer där 44 000 djur kan trängas om utrymmet.

- De tycker att vi är lite ­roliga när vi lastar av 300 kycklingar och kör iväg, säger Siw Persson.

Kycklingarna måste flyttas samma dygn som de kläcks. Då lever de fortfarande av den näring de fick i ägget. Sedan blir de mer lättstressade och tål inte för mycket förändringar.

I Perssons lilla kycklingstall spatserar 300 treveckors­kycklingar omkring under värmelamporna när GD hälsar på.

- Om det hade varit Kron­fågel skulle de här slaktas om en vecka, säger Siw Persson.

Här växer de några veckor till och slaktas mellan sjunde och nionde veckan.

Skillnaden är enorm. En bröstfilé från en Ockelbokyckling kan väga ett halvkilo och räcker till två personer.

I kycklingfabrikerna i södra Sverige sprutas kycklingköttet fullt med vatten för att öka i vikt. Sånt sysslar inte Siw Persson med.

- Absolut aldrig!

Lite andra jämförelsetal:

En Kronfågel-kyckling går från 67 gram till 1,9 kilo på 33 dagar. Enligt ett reportage i SvD nyligen medför det att musklerna växer så fort att lungorna inte hinner med. "Det ökar risken för högt blodtryck, ödem och sammanbrott för inre organ", skriver SvD.

Hos Siw och Kurt Persson växer kycklingarna långsammare och når inte slaktvikt förrän ­tidigast efter sju veckor.

- Jag inbillar mig att det är då den får sin smak, säger Siw Persson.

I slakteriet står en stapel med stora plastkorgar. De används för att flytta kycklingarna över gårdsplanen. Sex och sex ställs de ned i korgarna.

I slakteriet plockas de upp en och en, bedövas med en elstöt i nacken och hängs sedan upp och ned i en rostfri tratt där strupen skärs av.

Sedan blir kroppen skållad, plockad och urtagen innan den hängs upp för mörning i kylrummet. Allt sker för hand. Djur för djur.

Jämförelse: Kronfågelkycklingarna föses ihop i sin hangar av en roterande gummiborste, staplas i tiotusental på en lastbil och fraktas till slakteriet som attligger flera timmars resa bort. Där tippas de (bokstavligen) in i en gaskammare där de tar sina sista andetag. Drygt tre timmar senare kommer de ut i form av färdiggrillad kyckling.

Men småskaligheten hos Ockelbo Kyckling har sitt pris. Det går inte att leva på att slakta 140 kycklingar per vecka.

Lösningen är att bygga ut. Kurt Persson tar oss med till sitt bygge nedanför slakteriet. Här ska det finnas plats för 1 800 kycklingar. En tredubbling av kapaciteten vintertid.

- Här blir plats för 600 i tre ­olika generationer, säger han och pekar med handen hur man ska ha flyttbara väggar mellan de olika avdelningarna.

Enligt reglerna får Perssons hålla 20 kilo kyckling per kvadratmeter. Stora uppfödare med dispens och extra väldimensionerad ventilation får ha 35 kilo.

- I Polen får de ha 42, säger Kurt Persson.

Det syns på en liten rynka i hans panna vad han tycker om det.

Ändå är Europeisk kycklingproduktion relativt djurvänlig. Det finns en anledning till att det importeras allt mer billig ­fågel från Brasilien och Thailand.

Där är reglerna i stort sett obefintliga.

Desto fler är reglerna i Sverige. Kurt Persson konstaterar att tio miljöinspektörer har kommit och gått på bygg- och miljökontoret i Ockelbo sedan de började bygga.

Vi har satt oss i bostadshusets kök och äter smörgåsar med rökt kyckling.

På bänken ligger Mats-­Eric Nilssons bok "Den hemlige kocken", som Siw Persson avslöjar att hon inte orkade läsa klart. Hon blev så äcklad.

- Så uppassade vi är av myndigheterna och så får de där stora jättarna göra som de vill. De dikterar ju villkoren, säger hon med avsmak.

På radion berättar de om lågkonjunkturens senaste offer. De 900 som varslats på Sandvik.

- Jag tror att vi klarar oss. Folk har fått upp ögonen och tänker att kan man inte byta bil kan man i alla fall unna sig att äta bra mat, säger Siw Persson.

Järvsta gårdsbutik, Gävle

Järvsta Gårdsbutik ett stenkast sydväst om Kryddstigen i Gävle har stängt för säsongen. Vårförsäljningen börjar med sparris, under sommar och tidig höst säljer Christer Ekdahl och Berit Gustafsson sedan ett brett urval av grönsaker i sin gårdsbutik.

Telefon: 070-6307038.

Gustafsängs trädgård. Storvik

Mellan riksväg 80 och Storviks tätort svänger man in till höger på en liten skymd grusväg och efter någon kilometer kommer man fram till Lisbeth Wilhelmssons lilla odling och gårdsbutik. När det är säsong kan man själv plocka tomater i lösvikt i något av växthusen. Hon säljer även Krav-godkänd gurka, aubergine, chili, paprika, sallat, lök, vitkål, broccoli, persilja, dill och majs.

Stängt för säsongen.

Telefon: 0290-37844.

Olars Grönsaker

Annelie Holmberg i Hedesunda odlar ekologiska grönsaker på friland. Från juli månad till säsongens slut säljer hon potatis, morötter, rödbetor, purjolök, kryddväxter, pumpor och bönor i gårdsbutiken på Norra Gävlevägen 167 i Hedesunda.

Telefon: 0291-710 36

Bondenära

Anne Johanssons firma Bondenära finns i Storvik och säljer via sin hemsida lokal och oftast ekologiskt producerad mat som levereras hem till kunden. Här finns det mesta. Kött, spannmål, frukt, grönsaker.

www.bondenara.se

Dunkers gårdsdelikatesser

I butiken på Nygatan 35 i Gävle säljer Ann-Katrine Dunker ett brett sortiment lokalproducerade ostar, korvar och kött. Bröd, sylt och marmelad, kryddor och annat. Hennes varor är främst producerade i Gävleborg, Dalarna, Härjedalen och Jämtland.

Telefon: 026 - 18 41 01

Alternativboden Lyktan

Lyktan på Berggrenska gården i Gävle säljer bland annat bröd och mjöl från Berglunds Bageri i Kungsgården, tar upp beställningar på lokalt kött och ägg och förmedlar kontakt mellan fruktodlare och de som önskar få tag på frukt. Dessutom ett brett sortiment av rättvisemärkta livsmedel från hela världen.

Telefon: 026 - 10 29 10

Som en del i projektet Grön Integration ska Hushållningssällskapet Väst i Vänersborg starta en kurs för invandrare i jordbruk och trädgårdsarbete, uppger SR Väst.

Sanna Rahdi är agronom på Hushållningssällskapet Väst och projektledare för kursen. Hon är från Irak och säger att 90 procent av de invandrare från Irak, Palestina och Libanon som hon pratar med har jordbrukarbakgrund.

Syftet med projektet Grön Integration är att få fler utlandsfödda att flytta till landsbygden och eventuellt starta egna företag där. En möjlighet är att börja odla grödor som idag inte odlas i Sverige.

Läs mer i tidningen ATL

Hej Dyng-Bengt här,

Här kommer en liten spaning ifrån alla helger som varit den senaste tiden. Som ni vet bor jag i en bygd där det finnes många banjoorkestrar och vår enda oskuld i byn är hon som springer fortare än brorsan sin.

Då är det inte konstigt att man vill ut och resa lite ibland och då brukar jag använda mig av tåget. Men ibland vill man inte prata med platsgrannen utan bara koppla av. Visst känner ni igen er? Det då de dyker upp lite dragna och enligt egen bedömning både intelligent, snygg och jättetrevlig. Naturligtvis händer det just mig idag det kommer fram en madam där nacken satt direkt på axlarna, det vill säga att tog hon på sig en polotröja så skulle hon bli blind ... Hennes monolog med mig gick på utan avbrott, det var då jag bestämde mig för att låta hornen växa i pannan för en stund... Detta är nämligen ett riktigt bra stalltips till alla er som hamnar i samma situation ... ta fram en målarbok, den som ni tänkt ge barnbarnet och börja färglägga med pastellkritorna och slutar de inte monologen, titta på dem och fråga om tåget går till Kumla och börja sedan att färglägga utanför linjerna. Jag har provat det flera gånger och det brukar hjälpa.
 

Jag kom fram till storstan (Stockholm) och väntade på att byta tåg. Då var jag på bra humör igen så jag gick runt lite grann och gav några uteliggare en slant, ja vadå, man vet ju aldrig, det kan ju vara Jesus i förklädnad och man vill ju inte hamna där nere när man skaffar sig en etta med jordvärme. Det var då jag kom i samspråk med en man som ville få mig att se Islam ifrån en annan sida ... jag försökte lyssna och förstå men efter ett tag fattade jag ingenting utan det blev som vi säger hemma "rumme blev full av fluger och det bara surra..." och jag hängde inte riktigt med när han kom in på att alla vita for till Afrika och rånade dem på allt guld och diamanter... det var då jag försökte visa att jag var med och gjorde bort mig totalt när jag sa - Jo jag vet men när jag senast var hos Broder Tuck så satt hans barn och titta på en hipphoppvideo och jag tycker det ser ut som de fått tillbaka det mesta ... Men det är klart, ja säger till Jehovas att jag är blodgivare också för att inte bli påpackad någon annan tro än den jag har själv.

Nu till något annat när jag äntligen kom fram till Broder Tuck så var allt frid och fröjd, men jag har en regel att vara en gäst som är som maten ... det vill säga att det är trevligt och gott de två första dagarna men det efter den tredje dagen så börjar samma mat både lukta och smaka illa. Detta innebar att det var ett packat program och andra dagen skulle vi ut med gamla polare från tiden när jag bodde där. Det var då en av oss sa att han slutat dricka sprit och förtära alkohol överhuvudtaget när jag bjöd på lite sprattelvatten. Alla andra verkade veta om detta men sa - Jo men Benny Balubas, som vi kallar honom, i kväll ska vi supa dig redlöst berusad så att det bara är reptilhjärnan som fungerar och du ska inträda i apstadiet. Det var då jag började tänka ... tänk om han är nykter alkoholist. Då skulle det bli som att säga till en diabetiker, - ikväll skall vi gå ut och ge dig en riktig sockerchock och vi kommer att ha jättekul när du faller in i koma, vi lovar. Eller om man är laktosintolerant som jag är så skulle man säga - Nu går vi ut och käkar god mat med gräddsås och dricker mjölk till det och avslutar med en irish coffee och glass, det kommer att bli skitkul jag lovar. Vad jag vill säga med detta är att vi måste se lite längre än näsan räcker och känna lite ansvar för våra medmänniskor och acceptera när folk tackar nej till en rackabajsare.

På tal om laktosintolerans så när vi gick och handlade dagen efter så köpte valium (valio), den laktosfria mjölken, bara för att den gör mig ko-lugn i magen när jag ska ut och resa. Det var då min bror tyckte att drivmedel idag kostar mindre per liter än mjölk bara för att den kostar 18:- liter. Men det är klart bor man mitt i stan och kan åka kommunalt hela tiden så spelar det väl ingen roll, men om man som jag bor på landet och inte dricker 70 liter mjölk i veckan så föredrar jag nog ett lägre drivmedelspris och tillgängligservice för detta. Stänger man macken hemma i byn så hinner jag knappt till centralorten och tillbaka förrän jag måste tanka se-pe lådan igen.

Innan jag visste ordet av hade jag återvänt till Gävleborg igen och ett nytt år har börjat. Nu måste jag ut och spana på nya grejer ... så nu syns vi inte förrän nästa gång.

Med vänlig hälsning

Dyng-Bengt
Er egna lilla skitstövel

Hej Dyng-Bengt här,

Nu har vi just avslutat vår dokusåpatid och ersatt den med vårt landsting. Nu finnes det inte bara partier som är vilda utan även politiska vildar. Dessa som sitter i mitten på vippbrädan och på så vis får en uppmärksamhet som man ej har förtjänat. Efter att den senaste budgeten röstades igenom har alla hittat en egen sandlåda att sura i. Varken sossar eller moderater har lyckats nå en bred hållbar majoritet. Vi får hoppas att centern lyckas hitta den där gyllene medelvägen när man trots allt har ett stort ansvar för oss medborgare.

Det är dags att sluta lekskolan nu, de är våra förtroendevalda vi pratar om och då kan vi kräva att sakfrågan är viktigare än partipiskan och interna strider... Sälj inte själen till vildarna för att få en position på regional nivå när en trygg och hållbar lösning för långsiktig utveckling aldrig har varit viktigare än just nu.

Att hitta en sådan lösning skulle ge en viktig klang nu när det pratas om de nya stor regionerna, där Gävleborg har börjat inta position. Den stora frågan är, hur skall vi kunna kämpa för vår egen service i länet, när vi fastnar på att någon person måste avgå för att dialogen skall fortsätta? Storregionen kommer att käka upp Gävleborgs län och vår närmaste läkarstation kommer att ligga i Gävle ...

Våra centralorter i kommunerna kommer att få känna av landsbygdsproblem på ett helt annat vis. För att få underifrånperspektivet i sakfrågan kommer våra landskap att bli allt viktigare och där kan nya partier få fäste och utveckla sig på lokal nivå och, gud förbjude, kanske till och med inom den fjärde planeringsnivån. Vem vet, det kanske är dags för ett landsbygdsparti som kan röra om i grytorna och få dialogerna att handla om politik och inte partipolitik.

Mitt råd till proffstyckarna (politikerna) är ge hinken och spaden till dagis och ta ansvar för oss medborgare som gett er vårt förtroende.

Med vänlig hälsning

Dyng-Bengt
Er egna lilla skitstövel

Vuxna hästar som är anpassade till kallt klimat kan klara sig bra ned till -15 graders kyla. Vid kallare temperaturer än så behöver de mer foder eller ett täcke för att hålla kroppsvärmen, enligt Foderbladet Häst nummer 6/08 från SLU.

Värme bildas vid alla metaboliska processer i kroppen på människor och djur. Värmeproduktionen är särskilt hög strax efter en måltid eller utfodring, då födan bryts ned och näringsämnen omsätts och lagras i kroppen.

Hos hästar sker en stor del av energiförsörjningen med hjälp av mikroorganismer i grovtarmen och värmeproduktionen är förhöjd längre. Generellt kan man säga att ju mer foder hästen äter desto högre blir värmeproduktionen, skriver Foderbladet Häst.

En vuxen häst som väger cirka 500 kilo behöver ungefär 1,5 megajoule extra för varje grad under -15. Unghästar fryser tidigare än vuxna hästar. De behöver extra foder när temperaturen går ner mellan 0 och -11 grader.

Om hästar ska klara kyla bra måste deras egen isolering fungera. Pälsen ska få luften nära huden att stå stilla och det går bättre för en tät och lång päls än för en kort och gles.

Om hästens päls är blöt kan den förlora delar av sin isolernade förmåga. Därför kan hästen frysa om det regnar och blåser även när det inte är så kallt ute.

Läs mer i tidningen ATL

Alla livsmedelstillsatser har ett E-nummer. Det betyder inte automatiskt att ämnet är kemiskt framställt. E300 är till exempel askorbinsyra, C-vitamin. Det kan vara både naturligt eller kemiskt framställt och ändå få samma E-beteckning.

Andra är helt okej "på rätt plats". Som E450 till exempel. Huvudingrediensen i bakpulver. Det bör alltså finnas i bröd. Men inte i kött. Där används ämnet som stabiliseringsmedel för att man ska kunna blanda ut köttet med vatten.

Här är några ämnen som kan vara bra att reagera på:

E621. Smakförstärkaren mononatriumglutamat. Förutom allt elände ämnet misstänks orsaka i kroppen är det ett tydligt varningstecken. Den här maträtten är så utblandad att den inte smakar som den ska!

E450-452 Hittar du polyfosfater - som är samlingsnamnet för dessa ämnen - i skinka, kassler, kyckling, korv och andra köttprodukter är det ett bevis för att vattenhalten är högre än vad den borde vara.

Delvis härdat vegetabiliskt fett. Ett fett som härdats på kemisk väg med olika petroleumprodukter och ibland nickel som katalysator. Målet är att få ett fett med rätt konsistens och lång hållbarhet. Bekvämt för industrin. Dåligt för konsumenten eftersom det innehåller höga halter transfett.

Arom. Märkligt nog behöver inte aromämnen skrivas ut. Trots att det finns 2800 att välja på. Precis som med smakförstärkare är det ett bevis på att maten är så processad att smaken behöver piffas till i slutänden.

Rökarom. Den enda arom som måste skrivas ut. Står det rökarom sist på ingrediensförteckningen på skinkan betyder det att den inte rökts på riktigt. Åtminstone inte tillräckligt för att den ska få någon smak.

Azofärgämnen. Titta lite extra på de väldigt färgglada godisbitarna. Särskilt om de är från mindre kända tillverkare. Finns E102, E104, E110, E122, E124 eller E129 bland ingredienserna? Välj ett annat godis.

En komplett lista över alla E-nummer finns att ladda ner på Livsmedelsverkets hemsida.

Läs mer i Gefle Dagblad

¨Vi kommer att kämpa för att hela Sverige skall leva inte bara i teorin utan i praktiken.

Nya FRA-lagen röstad igenom! Vi säger NEJ till avlyssning av svenska folket.

Vårt partiprogram framstrålar optimism och framtidstro, vi ser möjligheter i svårigheter och lösningar på många problem kan vara att ta tillvara all den kreativitet som finnes hos vårt folk. Vi tror på ett mångkulturellt samhälle där rättvisa och medkänsla präglar vårt sätt att se och verka. Vi skäms inte över att vårt nu tusenåriga arv från Husaby källa också kan vara ett riktsnöre för vårt folk och land.

Vårt motto är: Stad och Land - Hand i hand!

I ett flertal decennier har den svenska politiken gått i stå. Inga nya politiska visioner och idéer som gör folkets flertal intresserade av politik, tvärt om har vi nu fått så många skandaler med politiska företrädare för olika partier så att man skäms över att bli omnämnd i sådana sammanhang. Vi är nu några personer som har tröttnat på svågerpolitiken och bestämt oss för att börja om från början. Helt nytt med fräscha idéer och visioner som för Sverige ur träsket mot en helt ny välfärd. Där målsättningen är full trygg sysselsättning, där medlen är våra mänskliga tillgångar i kombination med våra naturtillgångar såsom, jord och skog, mineraler och natur samt vårt höga tekniska kunnande. Vi vill införa ett helt nytt skattesystem kallat faktureringsskatt, samt medborgarlön där de första 60.000:- per år är helt skattefria. Vi vill förenkla för alla till exempel behövs inte fastighetsavgift eller  moms i vårt nya skattesystem. För företagen blir det betydande lättnader när egenavgifterna tas bort samt vinstskatt i resultaträkningen. Vårt skattesystem bygger på att det är Du som bäst förvaltar dina egna införtjänade slantar inte stat och kommun. Den offantliga offentliga förvaltningen bantas ned till ett minimum. Kommunerna och landstingens uppgifter i vårt samhällssystem kommer att ses över mycket noggrant .

Kontaktinformation

Vi som arbetar på kansliet i Uddevalla är för närvarande. Dag Rimmerfors tf.partiledare

Telefon

070-4675495

Fax

0528-66118

Postadress

Box 649, 451 23 UDDEVALLA

E-post:

Allmän information: [email protected]
Webbadministratör: [email protected]

Bankgiro: 5683-2363

Organisationsnummer: 868401-2225

Bevara vår koppartråd

Tråden hänger i en vid båge från stolpen vid ladugården och in bland björkarna i hagen och sedan upp till grannen på berget och över öppna fälten bort till vägen.
Utan den tråden skulle jag inte kunna bo där jag bor. Det är den skrämmande sanningen. Tråden är tvinnad av koppar och tunn som ett strå, och det behövs bara att en trött gammal gran knäcker sina snötyngda grenar mot den för att kopparn ska brista och förbindelsen dö.
Det hände för en dryg månad sedan och i tio timmar satt jag kontaktlös och lamslagen i ett mörkt hus och väntade på att televerkarna skulle hitta alla avbrutna trådar och knyta ihop dem igen.
Fast det finns inga televerkare längre, inte i den ursprungliga meningen: plikttrogna män med klätterskor och isolerband, och med allvarlig känsla för kopparnät och telefonteknik.

Reparationsansvaret ligger i stället hos bolag med trendiga namn som Flextronics eller Telia Sonera, och deras enda allvarliga intresse tycks vara att få slippa reparera. Nu fick jag visserligen tillbaka min förbindelse och kunde börja arbeta igen, och jag ska inte klaga.
De gamla televerkarna är ju fortfarande verksamma, om än i nya logotyper, och deras ansvarskänsla har inte förändrats av de många namnbytena och bolagsbildningarna.
Det är kvartalsekonomerna och spekulationshajarna i bolagsledningarna som skyr allt vad koppartråd och telefonstolpar heter och helst vill skrota hela strukturen och bara satsa på den elektromagnetiska strålningen och det trådlösa mobilnätet.
Och fort ska det gå, från noll till hundra megabyte på ingen tid alls.
Telia Sonera har redan inlett en omfattande kampanj för att avveckla kopparnätet på landsbygden.
I ett första steg hotas 50000 ledningar och ett par hundratusen fasta telefonabonnemang. Och i nästa steg ska alla hängande kopparledningar bort och vid pass 600000 abonnenter på landsbygden blir utan telefon.

Nu har dock Svenska kommun- och landstingsförbundet, SKL, och den statliga post- och telestyrelsen, PTS, kraftigt opponerat och Telia Sonera har tills vidare lagt skrotningsprogrammet åt sidan.
Många kommuner har satsat på att utveckla bredband i koppartrådarna, vilket går förträffligt, och skulle drabbas hårt om ledningarna togs ner.
Telia, som sorterar under Telia Sonera-gruppen, planerar emellertid nya attacker detta år: de olönsamma kopparledningarna ska väck, det kostar för mycket arbetskraft att röja bort snötyngda grenar och omkullblåsta träd från de spröda trådarna.
I stället erbjuder Telia mobilt bredband, det är den starka trenden just nu. Men de elektromagnetiska vågorna är opålitliga krafter, även om de kallas super-3G, och där jag bor är detta erbjudande helt utan värde: hit når inga brukbara signaler.
Men telefonledningen är en gammal uppfinning, beprövad och därför pålitlig, och koppartråd är ett utmärkt medium för att fortplanta ord och tankar, det behövs bara en mycket svag ström för att folk ska förbindas och samtal uppstå.

Lönsamhet kan mätas på annat sätt än kvartalsvis; i vår energimedvetna tid, och i ett aningen längre perspektiv, kan det i själva verket vara ett stort slöseri att riva ner en väl fungerande infrastruktur. Lika korkat som att riva upp järnvägsräls när alla ropar efter energisnåla transporter.
Så låt koppartrådarna hänga.

Jordbruksverket är den centrala myndigheten för djurskyddsfrågorna. Från januari 2009 sköter länsstyrelsen den operativa djurskyddskontrollen som kommunerna skötte förut. Det är alltså till oss ni ska vända er om ni har synpunkter på hur tamdjur och farmade djur hålls i er omgivning.

Vi fyller på dessa webbsidor om djurskydd lite i taget med vad som är viktigt att veta när Länsstyrelsen sköter djurskyddsarbetet.

Kommunerna har fram till den 31 december 2008 det lokala ansvaret för den direkta tillsynen av djurskyddet. Om man fram tills dess tycker att djur far illa eller djurhållningen sköts undermåligt är det djurskyddsinspektören i kommunen som ska kontaktas. Denne kan sökas på den kommunala förvaltning som handhar miljö- och hälsoskyddsfrågor i kommunen.

Länsstyrelsen har idag tillsyn över djurskyddslagen i länet. Länsstyrelsen är även besvärsmyndighet för de kommunala djurskyddsbeslut som överklagats av den enskilde medborgaren.

Länsstyrelsen samordnar djurskyddstillsynen och lämnar stöd och anvisningar åt kommunerna i tillsynsarbetet. I samarbete med kommunernas djurskyddsinspektörer drivs riktad kontrollverksamhet av djurskyddet (fram till den 31 december 2008). Samverkan sker även med Jordbruksverket i tillsynsarbetet. Länsstyrelsen handhar även frågor om omhändertagande av djur och djurförbud.

Länsstyrelserna kommer, efter riksdagsbeslut den 11 juni 2008, att överta den offentliga djurskyddskontrollen från kommunerna från och med den 1 januari 2009. Rutintillsynen i den offentliga djurskyddskontrollen kommer att vara kostnadsfri. Däremot är Länsstyrelsen tvungen att ta ut en avgift för extra kontroll. Hur stor den kommer att bli är ännu inte fastställt.

Omhändertagande av djur
Om en kommun (fram till den 31 december 2008) eller polisen omhändertar ett djur av djurskyddsskäl, skall Länsstyrelsen besluta om omhändertagandet skall fortsätta att gälla. När Länsstyrelsen beslutar att ett djur skall tas omhand skall Länsstyrelsen även besluta vad som skall hända med djuret t.ex. om det skall säljas eller avlivas. Det är polisen som ansvarar för den praktiska hanteringen med djuret och som verkställer Länsstyrelsens beslut.

Enligt den nya lagen om tillsyn över hundar och katter som började gälla den 1 januari 2008 får även Polismyndigheten meddela de förelägganden och förbud som behövs för att förebygga skador eller "avsevärda olägenheter" förknippat med hundägandet. För att ytterligare förhindra att en hund orsakar skada eller "avsevärd olägenhet" får polismyndigheten dessutom besluta om omhändertagande av hunden.

Djurförbud
Länsstyrelsen skall fatta beslut om djurförbud för den som dömts för djurplågeri eller visat sig uppenbart olämplig att ha hand om djur.

Enligt den nya lagen om tillsyn över hundar och katter som började gälla den 1 januari 2008 får även Polismyndigheten meddela förbud att ha hand om hund (=hundförbud) för den som allvarligt brister, eller tidigare brustit, i tillsynen över en hund.

Vad gör du om du misstänker att något är fel?
Om du misstänker att djur far illa, eller att foder och livsmedel inte hanteras säkert hos en primärproducent, kontakta Länsstyrelsen. Du kan göra en anmälan anonymt om du vill. Är det akut och du inte kan nå Länsstyrelsen, kontakta polisen.

Läs mer på Länsstyrelsens hemsida

För en knapp månad sedan blev det omöjligt att betala räkningar hos lantbrevbäraren.

Men organisationen "Hela Sverige ska leva" ger inte upp kampen, och har skrivit ett öppet brev till näringsministern.

Den 29 november lades Svensk Kassaservice ned. Det innebar att det inte längre är möjligt för personer på landsbygden, att betala räkningar och sköta kontantärenden hos lantbrevbäraren.

Men nu kraftsamlar organisationen "Hela Sverige ska leva". I ett öppet brev till näringsminister Åsa Torstensson kritiserar man sättet övergången har skötts på, den bristfälliga informationen och att de nya betalningslösningarna inte kom i gång förrän två veckor efter nedläggningen.

-?Det är lite av en folkstorm, och det ska vi syssla med i bland. Många gamla drar sig för att ropa och skrika och blir oroliga när ingen talar om för dem hur de ska göra. Det är vårt jobb att stötta dem, säger Claes Bergqvist på Länsbygderådet Sjuhärad.

Försämring
Han är mest kritisk till försämringen av kontanthanteringen. För att få ut pengar utan att behöva ta sig till banken måste man nu skicka rekommenderade brev åt båda håll, och till exempel ta ut hela pensionen på en gång.

-?Det gör att en pensionär får betala 200-300 kronor i månaden bara för att hantera sina pengar. Dessutom ska man inte behöva ha hela summan liggande hemma, utan kunna ta ut pengar som vem som helst.

Bland annat föreslår organisationen att en speciell uttagsblankett, som bara behöver rekommenderas åt ett håll, införs som tillfällig lösning. På längre sikt vill man återinföra brevbärarens rätt att hantera pengar, kanske med en bankomat i bilen.

Läs mer i Borås Tidning