Makten i samhället

Makten i samhället
Den politik vi känner har en inneboende strävan mot formalisering, strukturering och byråkratisering.
Om det snabbt uppstår samhällsproblem fungerar inte politisk styrning, eftersom oväntade problem måste lösas med mångfald och påhittighet, de politiska idéprogrammen har alltför snäva utrymmen.
Det kan krävas en förvaltningspolitisk revolution med omstrukturering av myndigheter, förändrade lagar och regelverk.
Politikerna kan i framtiden stå helt handfallna om oväntade problem uppstår. För att lösa samhällsproblem bör alla samhällsaktörer hjälpas åt, även kyrkor och opolitiska ideella organisationer.
Samhället kan delas in i fyra sektorer: den politikerstyrda, den marknadsstyrda och den ideella sektorn som även kallas "civilsamhälle" samt privatpersoner med familjer.
Civilsamhället består av föreningsmedlemmar som jobbar frivilligt, enligt demokratiskt beslutade idéprogram.
Det kan vara miljögrupper, kyrkoförsamlingar, byalag, idrottsföreningar, föräldraföreningar och så vidare.
Till civilsamhället räknas inte privatpersoner och familjer, de är ju marknadskunder som medverkar i politiken.
Ideella föreningar har nu svårt för att överleva på grund av bristande engagemang i styrelser och verksamheter.
Hur kommer det sig att nästan alla ideella föreningar plågas av inaktiva medlemmar? ?
Svaret är att politikerna beslutar för mycket i medborgarintressen, det har skadat ideell föreningsverksamhet.
Det är dags för en civil renässans i Sverige. Det är dags att föra över en del samhällsansvar till medborgarna.
Det är dags att kyrkoförsamlingar och ideella organisationer blir remissinstanser inför viktiga politiska beslut.
Lars Jansson
Fristad
Läs mer i Borås Tidning