Byalagen är demokratins sista utpost. Byalagens ställning som demokratins verkliga kärna och sista utpost tycks för många vara okänd. Politiker och ideellt arbetande föreningar/eldsjälar måste därför bringas till eftertanke annars dör
Sveriges sista rest av demokrati med bygderörelsen. Även i vårt län saknar flertalet ideella föreningar som kallar sig Byalag knutna till det rikstäckande Hela Sverige skall leva insikt i vad föreningsformens stadgar föreskriver, beslutsförfarande, styrelsens uppdrag och befogenheter.

Det är en betydande avgörande demokratisk skillnad mellan den ideella föreningsformen Byalagen och de ideella
särintresseföreningar som exempelvis Idrottsföreningar, Hem och Skola och Folkets Hus, Röda Korset m.fl.
Byalagets styrelse har endast i uppdrag att kalla till allmänt möte när fråga har väkts gälland gemensamma intresse
i det geografiska område som stadgarna föreskriver, exempelvis avgränsad by / samhälle. Ideella särintresseföreningar Idrottsföreningar, Folkets Hus, Hem och Skola m.fl. har däremot en vald styrelse som företräder sina medlemmar, styrelsen tar själva beslut i frågor som gäller deras medlemmars intresse.
  
Således styrelsen i ett byalag tar inget beslut i en enda frågeställning själv utan har endast i uppdrag att kalla till
offentliga möten vid varje ny frågeställning. Byalagen har därför som de flesta vet inget medlemsregister.
 
När byalagen kallar till offentligt möte i sina upptagningsområden kallas församlingarna Byråd och utgör en demokratiskt partipolitiskt obunden beslutsgrupp. Namnet och begreppet Medborgarråd är ett mera tidsenligt namn för Byråd och borde därför få leva upp till vad bygderörelsen med drygt 4000 byalag i landet kräver.

 Sören Molander Njutångers Byalag