Länsbygderåd enligt nedan

Betaltjänst för äldre och funktionsnedsatta i glesbygd

Rätt tänkt - fel mål - fel fokus - fel timing - fel information, d.v.s. inte mycket rätt alls.

Proposition

Med anledning av Svensk kassatjänsts nedläggning och därmed bl.a. upphörandet av lantbrevbärarnas hantering av betalningsservice skrevs proposition 2006/07:55 där följande står att läsa: "Mot bakgrund av denna utveckling anser regeringen att marknaden i första hand bör tillhandahålla grundläggande betaltjänster och staten övervaka att så sker. Med grundläggande betaltjänster avses betalningsförmedling, uttag av kontanter samt hantering av dagskassor för näringsidkare och ideella föreningar. Det föreslås ett politiskt mål för de grundläggande betaltjänsterna Målet skall vara: Alla i samhället ska ha tillgång till grundläggande betaltjänster till rimliga priser. Det statliga åtagandet bör endast omfatta de orter och den landsbygd där behovet av grundläggande betaltjänster inte tillgodoses  av marknaden."

Det står också "För att underlätta övergången från nuvarande ordning till andra alternativ för de personer som i dag bedöms ha störst behov av Svensk Kassaservice, t.ex. pensionärer, avser regeringen att ge Post- och telestyrelsen i uppdrag att genomföra en informations- och utbildningsinsats och därigenom hjälpa dessa personer till nya, enkla och kostnadseffektiva betaltjänster."

Upphandlad lösning

Någonstans på vägen har en begränsning av tjänsten satts till att man skall vara över 80 år eller ha en funktionsnedsättning som gör det svårt att utnyttja tätorternas kommersiella service. Man skall dessutom bo så att man har tillgång till lantbrevbärare.

Mot denna bakgrund är det med stor förundran vi nu studerar den information, som äntligen har nått ut om resultatet. Redan målsättningen pekar åt fel håll men tyvärr har inte tillräckligt många med insikt om verkligheten studerat denna text. I målsättningen talas endast om betaltjänster till rimligt pris. Tidigare i texten utvecklas visserligen begreppet betaltjänster men det är lätt att glömma vad som ingår.

Detta har inneburit att PTS, som skött upphandlingen, konstruerat en ny giroform. Detta trots att de flesta (eftersom vi inte kontrollerat kan vi inte skriva alla) banker tillhandahåller girosystem, som inte kräver vare sig dator eller Internetuppkoppling utan sköts med penna och papper samt tillgång till en brevlåda. Den väsentliga skillnaden på det nya girosystemet och de gamla är att det nya är mer komplicerat och avsevärt mycket dyrare. I denna del hade det troligen varit betydligt bättre om PTS använt sina resurser för att informera och utbilda våra gamla om fördelen med existerande girosystem.

Den andra delen i grundidéen, d.v.s. uttag av kontanter, har förfuskats på ett sätt, som gör den helt oanvändbar för de flesta pensionärer. Eftersom huvuddelen av pensionärerna redan betalar  sina räkningar med befintligt giro kan de inte utnyttja möjligheten att få hela sin pension utbetalt i kontanter via det nya systemet eftersom de då inte har några pengar på sitt bankkonto för att betala sina räkningar. Om de å andra sida sätter in sina pengar som de tidigare gjort kan de inte få ut några kontanter utan att besöka en bankomat, möjligen kan de ta ut pengar när de handlar genom att använda sitt bankkort. Servicen på landet är tyvärr sådan att många pensionärer sällan kommer i närheten av en bankomat, affärerna är dessutom nerlagda i många små tätorter, vilket innebär att pensionärerna ofta får sina dagliga behov tillgodosedda genom att grannar eller släktingar hjälper dem att handla. Detta innebär att de är i stort behov av att kunna ta ut kontanter i anslutning till hemmet. Att skicka bankkort och kod med hjälpsamma människor kan knappast vara en hantering, som staten bör främja. I detta fall förstår inte vi hur PTS hur väl de än vill skall kunna informera och utbilda de gamla, möjligen skulle en kurs i falskmynteri vara användbar men det kan väl inte vara meningen.

Den tredje delen i grundidéen talar om dagskassor för näringsidkare och föreningar. Denna del har helt slopats, vilket sannolikt innebär att dessa kunder tvingas samla på sig mera pengar hemma med åtföljande ökad risk för inbrott och rån. Det talas också om att tjänsterna skall tillhandhållas till rimliga priser. Ur samhällsekonomisk- och miljömässig synpunkt kan det väl inte finnas någon bättre metod än att lantbrevbäraren, som ändå åker förbi samlar upp dessa pengar istället för att ett antal företagare skall åka extra till tätorterna för insättning.

Timing

När man sedan skall upphandla denna ärbarmärliga lösning lyckas man sumpa tiden så att starten på det nya systemet blev den 2008-12-15 d.v.s. två veckor efter det att det gamla systemet avslutades. Det rimliga hade varit att PTS gått ut med en bred information några månader före det gamla systemet lades ned, dels för att ge brukarna tid att anmäla sig, dels för att ge oss denna möjlighet att framföra åsikter före och inte efter systemet sjösatts. Allra bäst hade naturligtvis varit om man hade frågat någon utanför Stockholms tullar innan man lägger ner mycket pengar på en oduglig lösning.

Information

Men inte nog med det. Informationen om hur systemet skulle fungera gick ut 2008-12-10 från PTS och då skriver man "...vad du kan göra om du inte har hunnit anmäla dig till tjänsten." "Den nya betaltjänsten Brevgirot startar den 15 december, förutsatt att du har anmält dig senast 28 november". Det är emellertid ganska svårt att anmäla sig till något, som man inte vet existerar. PTS anger också att de informerat ett antal andra byråkrater men när det gäller brukarna har man bara gått ut till de 1700 hushåll, som redan har något, som kallas utsträckt lantbrevbäring. När det gäller övriga, som omfattas av systemet, kanske 100 000 hushåll, säger man att man tyvärr inte vet vilka dessa är varför man från och med vecka 50 skall låta landets 2 300 lantbrevbärare dela ut information till dem de tror har rätt till tjänsten eller till  dem som frågar efter den. Det enda rimliga borde vara att dela ut informationen till alla hushåll och låta dem själva bedöma om de har rätt till och behov av servicen.

Vi tycker

Mot bakgrund av att informationen kommit så sent att alla, för att överleva, varit tvungna att hitta andra system samt att det finns betydligt bättre och billigare system på marknaden är det väl knappast en djärv förutsägelse att det nya Brevgirot får en mycket kort livscykel. Om det fortfarande finns någon, som behöver hitta en lösning uppmanar vi alla att informera om de bra girosystemen och glömma det nya och dåliga.

Behovet av kontanter kvarstår emellertid och skulle åtminstone tillfälligtvis kunna lösas genom att kunderna fick möjlighet att skicka in  en speciell uttagsblankett, som endast kan generera ett rekommenderat brev med den önskade summan i kontanter skickat till kontots innehavare. Det borde innebära att uttagsblanketten inte behövde rekommenderas.

Även behovet av att ta hand om dagskassorna kvarstår men där överlåter vi åt PTS att hitta ett system som fungerar till ett rimligt pris.

Ta dessutom bort åldersgränsen, för den, som är ung och rörlig, är det naturligt att betala med kort, ta ut eventuella kontanter i bankomat och betala sina räkningar via Internet. Var gränsen går när man behöver en utökad service nära hemmet tror vi inte man kan ta administrativa beslut om. Det är bara den enskilda människan som kan avgöra detta.

Vision

Satsa sedan en slant på framtida bättre service på landet genom att förse alla lantbrevbärarbilar med bankomat och servicebox samt begränsa inte rätten att utnyttja denna till gamla och funktionsnedsatta. Dessa lantbrevbärarbilar kan dessutom hyras ut till diverse arrangörer av tillfälliga evenemang, som inte kan ta betalt med bankkort.

På uppdrag av

Organisation                                  Kontaktperson       Telefon         E-post

Länsbygderådet Sjuhärad                 Claes Bergqvist        033-282043    [email protected]

Hela Sverige skall leva, Skaraborg     Karola Svensson      0500-491362   [email protected]

Med anledning av december månads många helgdagar, kommande pensionsutbetalningar och behovet att ta ut pengar och betala räkningar, vill PTS informera ytterligare om den nya betaltjänsten för äldre och funktionsnedsatta i glesbygd.

Frågor och svar i bifogat dokument

I det bifogade dokumentet finns frågor och svar om den nya betaltjänsten för äldre och funktionsnedsatta i glesbygd samt vad man kan göra om man inte har hunnit anmäla sig till tjänsten.