Ny trend: EU-bor vill flytta till Sverige



Ny trend: EU-bor vill flytta till Sverige

Allt fler byskolor läggs ner, antalet butiker minskar, "mackdöden" har gått snabbare under det senaste året.
Dessutom lägger svensk kassaservice ner sina kontor och många får långt till banken.


Glesbygdsverket har kommit med sin senaste årsbok som också blir den sista, den nionde i ordningen, eftersom verket läggs ner nästa år.
   Det är i mångt och mycket en dyster läsning.
   Glädjande är att invandringen från EU till den svenska glesbygden fyrdubblats under 2000-talet. Förra året kom 500 personer.
   Att gles- och landsbygder i Sverige blivit attraktiva för invandrare från andra europeiska länder är en helt ny trend. Och det är själva glesheten som är attraktiv.
   - Invandrare födda i ett gammalt EU-land som Tyskland och Nederländerna står i större utsträckning för det som kan betecknas som "livsstilsinvandring", medan invandrare från "nya" EU-länder som Polen står för en arbetsmarknadsrelaterad invandring, säger Wolgang Pichler, utredare på Glesbygdsverket i ett pressmeddelande
   - Invandrare från de gamla länderna har på så sätt redan blivit ett tillskott för många gles- och landsbygdskommuner, men det är inte osannolikt att även invandrare från de nya EU-länderna börjar bosätta sig över hela landet.
   - Kom ihåg att det är organisationen Glesbygdsverket som läggs ner inte frågorna, påpekar Glesbygdsverkets generaldirektör Kerstin Wallin. Frågorna ska in i båda de nya verken.
   Kerstin Wallin säger med eftertryck att frågorna måste få sin rättmätliga plats. Det är den här veckan som den nya organisationen har börjat riggas.
   Kerstin Wallin har ett förordnande som generaldirektör som sträcker sig till 2010 men vad hon ska göra efter den 1 april nästa år vet hon inte.
   - Eftersom jag har ett förordnande kommer jag att ha ett möte med Jörgen Hägglund inom kort för att diskutera vad jag ska göra framöver, säger hon.
   Vad är det mest tråkiga som årsboken pekar på?
   - För det första är det att befolkningsminskningen fortsätter liksom utglesningen av service, säger hon. Ta detta med bensinmackarna som försvinner, det är ett jättebekymmer trots att det växer fram alternativ.
   - Om Apoteken privatiseras kommer den som väljer att ta över driften säkerligen inte att välja någon glesbygdsort och så försvinner kassaservicen.
   Men det händer positiva saker också för gles- och landsbygdens utveckling.
   Kerstin Wallin pekar förstås på den ökade inflyttningen av utländska medborgare till gles- och landsbygden.
   - Det i sin tur skulle kunna generera en befolkningsökning med det följer att det växer upp service igen, säger hon.
   - Klimatförändringarna kan också göra glesbygden attraktiv inte minst ur turistsynpunkt.
   I början av årsboken får Glesbygdeverkets tre kvinnliga generaldirektörer berätta om sitt arbete. Tre kvinnor som stått i spetsen för verksamheten och format den.
   1991-1998 Marianne Stålberg som startade den dåvarande Glesbygdsmyndigheten.
   1998-2003 Pia Enochsson
   2004-2009 Kerstin Wallin som får avveckla verksamheten.


Läs mer i tidningen LT

Kommentarer

Var inte feg utan skriv något vackert!:

Vad vill du kalla dig?:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

Smygreklam för din egen blogg/hemsida:

Här skriver du:

Trackback
RSS 2.0
Bloggtoppen.se Allmänt BlogRankers.com
webvoter-omröstning
Ge din bedömning av bloggen

1 ganska dålig
2 mindre bra
3 helt ok
4 riktigt bra
5 väldigt bra

Se resultat
hit counter