Mångmiljonsatsningar har kurerat Storsjön

Privata fastighetsägare har gjort miljöinvesteringar för totalt 30 miljoner kronor genom att bygga nya avlopp. Därför mår övergödda Storsjön betydligt bättre i dag. - Men ännu är det för tidigt att ropa faran över, säger miljöchefen Tommy Stenergard.

Organisationen Storsjöprojektet, bildad efter larmrapporter om den intensiva algblomningen sommaren 1996, är nu på väg att avvecklas. De berörda kommunerna tycker inte att det längre behövs en gemensam ledningsgrupp.

- Gruppens roll var att hitta en strategi för hur vi skulle angripa algproblematiken. Det lyckades gruppen bra med och i dag är det ett självspelande piano. Men att organisationen läggs ned innebär inte att arbetet upphör, säger Tommy Stenergard.

Minskade utsläpp

Sedan arbetet med att bota Storsjön inleddes har Sandvikens kommun minskat sina egna utsläpp av näringsämnen genom att bygga om reningsverk runt sjön och vid tillrinningsområden för cirka 50 miljoner kronor.

Den viktigaste insatsen har dock gjorts av privata fastighetsägare. Drygt 700 personer med hus runt Storsjön och eller vid vattendrag som rinner ut i sjön har investerat i nya avloppsanläggningar för i genomsnitt 40 000 kronor. Alltså en samlad miljöinvestering på cirka 30 miljoner.

- Vi har fått en otrolig respons. Just därför är det också extra viktigt att vi i framtiden är försiktiga med hur vi belastar sjön. De personer som själva investerat så mycket pengar tål inga försämringar, säger Tommy Stenergard.

Slutmålet är att Storsjön ska vara återställd 2025. Men redan i dag finns det, enligt miljöchefen, många tecken på att sjön återhämtat sig.

Algbekymmer

- Fortfarande kan vi dock få algbekymmer eftersom det finns så mycket näringsämnen lagrade i bottensedimentet. Det finns också många olika faktorer, inte minst klimatet, som styr den fortsatta utvecklingen. Så det är definitivt för tidigt att ropa hej.

Läs mer i Arbetarbladet

Läs mer i Gefle Dagblad