En skjuts framåt för biogas i Gävleborg

En skjuts framåt för biogas i Gävleborg Det finns en stor potential för biogas som förnyelsebart energialternativ. Men det innebär inte automatiskt att gasen når framgång på marknaden. Det menar Gävle Dala Energikontor som i veckan hållit gaskonferenser i både Gävle och Falun för att bilda samverkansorganet Biogas Mitt. - I delar av Sverige finns det en infrastruktur med gasledningar. Här finns ingenting sånt och det är klart att det är tufft att bygga upp något helt nytt från början, säger Ulla-Karin Enbom som är projektledare på Gävle Dala energikontor som nu satsar på ett större samarbete för att titta på förutsättningar och möjligheter för biogas i Gävleborg och Dalarna. - Potentialen för biogasen är stor och intresset finns på många håll. Det görs nya satsningar på många områden när det gäller gas, både för att utvinna el och värma och för att få fram fordonsgas. Inom exempelvis lantbrukssektorn är biogas en ny näringsgren som har stora förutsättningar att växa, fortsätter hon och förklarar att Biogas Mitt ska arbeta brett med myndigheter, produktionsbolag, kommuner och organisationer kring biogasproduktion och biogasanvändning. Anders Mathiasson, vd för Svenska Gasföreningen, menar också att den stora potentialen för biogas finns på latbrukssidan. Han får medhåll av Lars-Gunnar Johansson som arbetar med framtidsutveckling och nya näringsgrenar hos LRF. Båda deltog i gaskonferensen i Gävle i veckan och båda tror att biogasen kommer att ta marknadsandelar från fossila bränslen både när det gäller el och uppvärmning och när det gäller fordonsbränsle inom de närmaste åren. - Vi tror på en stark ökning. Produktionen kan öka från dagens dryga 1 TWh till 3 TWh år 2012. I vår framtidsplan räknar vi med att produktionen i Sverige ska vara uppe i 20 TWh år 2020, säger Anders Mathiasson och berättar att det planeras flera stora produktionsanläggningar i södra och västra Sverige. Även mindre anläggningar är pågång runt om i Sverige. I dagsläget finns ett tiotal gårdsbaserade anläggningar. Fyra av dessa finns vid lantbruksgymnasierna. - De senaste åren har det byggts en anläggning per år, men vi tror att den takten kommer att öka, säger Lars-Gunnar Johansson. LRF håller på med en handbok om biogas och en affärsutvecklingsplan för gårdsbaserad biogasproduktion ska vara färdig den 1 januari. - Som producent bör man naturligtvis ställa sig frågan hur mycket jag ska producera, vad jag ska röta, vilken teknik jag ska använda och till vad jag ska använda gasen. Ska jag använda den själv eller ska jag se mig om efter möjliga kunder. Med dagens teknik får man ut ungefär en tredjedel el och två tredjedelar värme vid biogasproduktion. Elen är lätt att få avsättning för, men värmen kan vara svårare att använda eller distribuera fullt ut. Lantbruken får en del positiva bieffekter på köpet när de väljer att röta gödsel, biprodukter och energigrödor för gasproduktion. Bland annat luktar det mindre av gödslet, metanläkaget minskar och rötresterna kan gå tillbaka som biogödsel med betydligt minskat växtnäringsläckage ut i exempelvis sjöar och vattendrag. Men Lars-Gunnar Johansson framhåller också att det än så länge är svårt att konkurrera med fossila bränslen när det gäller priset eftersom det fortfarande är förhållandevis dyrt att framställa biogas. Att det är dyrare beror bland annat på att det finns få anläggningar och att infrastrukturen kring gashantering ännu inte är utbyggd. - Här behövs det politiska signaler och stimulans för att få igång produktionen. Det gäller både skattebefrielse på drivmedel, investeringsstöd. Vi hoppas det kommer ett investeringsstöd som ger 30 procent av investeringskostnaderna redan från nästa år. Läs mer i Gästriklands Tidning