Funderar du på att skapa din egen gröna el? Då ligger du rätt i tiden. Inom kort kommer nya stödsystem och lagar som gör det både enklare och prisvärt för privatpersoner att sätta upp egna vindsnurror och solceller.

Läs hela artikeln i tidningen DN

Satsningen har redan genererat lokal turism. Vailet Lindqvist i Långträsk erbjuder guidade turer i vindparken med fika.
Läs mer här

Länsstyrelsen i Norrbotten anser att intresset för förnybar energi ska väga tyngre än enskilda intressen vad gäller den planerade vindkraftparken utanför Piteå, skriver Dagens Industri.

De enskilda intressen som kan komma att drabbas är i första hand de renägande samernas. 26 procent av samebyn Östra Kikkejaures vinterbetesland blir troligen obrukbart när vindkraftparken byggts. Men med en elproduktion i klass med Luleälvens väger fördelarna tyngre, anser myndigheten.

Mikael Kyrk, operativ chef vid Markbygdens Vindkraft, menar att länsstyrelsens yttrande är ett starkt svar till regeringen och ett stort första steg framåt för projektet som omfattar 1101 vindkraftverk. Han hoppas nu att regeringen kommer att ge klartecken för byggstart senast i höst, skriver tidningen.
Markbygdens Vindkraft ägs till 75 procent av Svevind och till 25 procent av tyska vindkraftverkstillverkaren Enercon.

Läs mer i tidningen ATL

• Dyrt med vindkraftverk i skogen
• Renägare vill ha pengar från vindkraft

Vindkraft & bioenergi splittrar miljörörelsen

Forna vänner ställs nu mot varandra i en tvist som ser ut att dela miljörörlelsen i två läger.

Både vindkraft och bioenergi har lyfts fram som bra alternativ till fossila bränslen. Men samtidigt har det blivit allt mer tydligt att båda alternativen kan medföra skador på naturen. Vindkraften kan bli en dödsfälla för fåglar och fladdermöss och bioenergin kan innebära skövling av ursprunglia miljöer.
Nu ställs två grupper av miljvänner mot varandra: De som vill skydda miljön och de som kämpar mot den globala uppvärmningen.
Svårast är konflikten i USA, men även i Europa och Sverige, spås konflikten att bli tydligare.

Källa: DN

Läs artikeln i Land Lantbruk

Länkar

Ockelbo hetast bland vindkraftbolagen

Dokument

Planerade vindkraftverk i Gästrikland

Norge satsar 10 miljarder på vindkraft

StatoilHydro och Statkraft ska samarbeta om att bygga Storbrittaniens fjärde största vindkraftspark till havs.

88 turbiner ska leveras av Siemens. Vindparken kommer att ligga 17 kilometer utanför kusten vid Sheringham Shoal. Kapaciteten blir 315 Megawatt. Årsproduktionen av el blir 1,1 TWh, tillräckligt för att förse 200 000 hushåll med ström.

Källa: SvD

Läs artikeln på Land Lantbruk

Siemens introducerar en variant av sina 2,3 MW vindkraftverk som är avsedda speciellt för platser med svag vind.

Den nya serien heter SWT-2,3-101, och är en ny version av den 2,3 MW-turbin som Siemens har installerat både till havs och på land i mängder av vindkraftparker, bland andra Lillgrund utanför Malmö.

Källa: Ny Teknik

Läs artikeln i Land Lantbruk

Göteborgs stift har skrivit avtal med flera energibolag som letar plats för vindkraftverk.

Stiftet äger totalt 31 000 hektar skog och enligt en uppskattning skulle omkring 60 vindkraftverk kunna buggas på stiftets mark, skriver Borås Tidning.

Så som det är tänkt ska stiftet arrendera ut marken och de enskilda församlingarna ska ha möjlighet att bli andelsägare i vindkraftsparkerna.

Nu ska vindmätningar göras för att hitta de bäst lämpade områdena för vindkraft.

Läs artikeln på tidningen ATL

Vindin AB har tecknat avtal med Vestas om leverans och uppförande av fem vindkraftverk hos Stora Enso, skriver TT.

Elen ska användas vid Stora Ensos anläggning i Skutskär,
Enligt ett pressmeddelande räknar man med att de fem vindkraftverken kan vara i full drift i oktober. Projektet är det första i en rad planerade vindkraftsprojekt som drivs av Vindin.

Läs mer i tidningen ATL

TT

- Det är ett kurspaket som handlar om både planering och projektering, säger Stefan Ivanell, doktor i mekanik och ämnesansvarig på Högskolan på Gotland.

Vindkraftsutbildningen är 60 poäng och läses på distans via CFL. Utbildningen innehåller också studiebesök hos olika företag i branschen. När man är färdig kan man till exempel arbeta med projekteringsföretag eller åt en kommun.

Ingemar Olofsson, planeringschef på kommunen, är nöjd över samarbetet. Han tycker att forskningsanknytningen är bland det viktigaste i kommunens vindkraftsutvecklingsprojekt. Han tror att utbildningen på CFL är första steget mot att knyta vindkraftsforskning till Söderhamn.

- Om man lokalt har kompetens är det väldigt värdefullt, säger han.

Han ser ett stort behov av vindkraftskompetens, både hos kommunala energibolaget Samkraft vind och på den egna planeringsavdelningen.

- Vi behöver spetskompetenser. Därför menar jag att utbildning är en nyckelfråga, säger Ingemar Olofsson.

Läs mer på Hela Häslsingland.se

Inför vindkraftsbyggen här i länet är det osäkert om lokalbefolkningen får del av vinsterna. Regeringen vill dessutom skynda på tillståndsprocessen för vindkraftverk ytterligare. Nu protesterar danska fritidshusägare mot det svenska systemet för vindkraftsutbyggnad.

Här i länet hoppas folk i Östjämtland få till en fondering av pengar, en så kallad bygdepeng, från det jättestora vindkraftsprojekt som SCA och norska Statkraft planerar i gränstrakterna mellan Västernorrland och Jämtland.

Men i Sverige råder i det närmaste fria kriget när det gäller ersättningar och kompensationer för vindkraftsutbyggnad. Det hänger i varje enskilt fall på hur lokala föreningar och intressegrupper lyckas föra fram sina argument i förhandlingar med exploatörerna. Att en del av vinsten från kraftverken ska tillfalla området där vindsnurrorna står är inte självskrivet.

Regeringen vill dessutom ytterligare förenkla tillståndsprocessen för vindkraft - för att snabba på utbyggnaden.

Vi har tidigare berättat att bland andra Bygdeorganisationen Hela Sverige ska leva vill att vindkraftsägarna ska bli skyldiga att avsätta delar av sin vinst till markägare och lokalbefolkning närmast anläggningarna.

Nu protesterar 10 000 danska fritidshusägare i södra Sverige i brev till både svenska och danska regeringen mot vindkraftsplaner i Sydsverige som de anser ger störningar och sänker värdet på deras fastigheter. Det skriver HallandsPosten.

Det system som redan finns i Danmark, där en fastighetsägare kompenseras om ett vindkraftverk sänker värdet på fastigheten, skulle kunna vara en lösning, anser föreningen Danske Torpare.

08:15 - Danska stugägare protesterar mot svenska vindkraftsregler

Det första vindkraftverket anpassat för hustak har nu installerats på ett hyreshus i Göteborg, uppger tidningen Hem och Hyra.

Vindkraftverket är sju meter högt och väger cirka 400 kilo. Det beräknas kunna leverera omkring 15 000 kilowattimmar per år, det vill säga bara en mindre del av den ström som de boende i hyreshuset använder.

Det tvååriga projektet har sjösatts av bostadsbolaget Familjebostäder i Göteborg och syftet är inte främst att producera ström utan att undersöka om vindkraftverket kommer att störa de boende i huset med buller och vibrationer.

Läs mer i tidningen ATL

"Vi vädjar till riksdagens ledamöter att ombesörja en snabb lagändring så att vindkraftskooperativ inte drabbas av uttagsbeskattning."

Det skriver branschorganisationen Svensk Vindenergi och vindkraftföreningen SVIF i ett gemensamt brev till ledamöterna i riksdagens skatte-, finans-, närings- samt miljö- och jordbruksutskott.

Skatteverket gjorde förra sommaren ett uttalande om att det ska tas ut en skatt på skillnaden mellan det pris som andelsägarna i vindkraftkooperativ betalar och på marknadspriset för el.

Skatt minskar acceptansen för vindkraft
- Detta är djupt beklagligt, eftersom en sådan skatt minskar den lokala acceptansen för vindkraft och enligt Energimyndigheten, hotar den storskaliga vindkraftsutbyggnaden, säger Matthias Rapp, vd för Svensk Vindenergi.

I brevet till riksdagsledamöterna anges att en uttagsskatt för vindkraftkooperativen i praktiken utgörs av en "kolskatt" som missgynnar kooperativen jämfört med andra ägarformer och som undergräver möjligheter till förbättrad konkurrens på elmarknaden.

- En uttagsskatt skulle utgöra en mycket liten och borttynande intäkt för statskassan, men den skulle riskera att kraftigt öka priset på förnybar el eftersom den skulle slå ut kooperativ och därmed också minska acceptansen för vindkraft, säger Jan-Åke Jacobson, ordförande Svensk Vindkraftförening.

20 000 andelsägare
Förra året fanns det cirka 20 000 andelsägare i vindkraftkooperativ, ett ägande som stod bakom nästan 10 procent av den svenska vindkraften. Vindkraftkooperativ innebär att elkonsumenter investerar i vindkraftverk, vilket leder till att de får en löpande elkostnad som motsvarar kostnaderna för att driva vindkraftverken. Ägarformen, som är mycket viktig för vindkraftsutbyggnaden, hotas nu i grunden av en ny tolkning av skattelagstiftningen.

Källa: Svensk Vindenergi

Läs mer i tidningen Land Lantbruk

Vindkraftindustrin kan bidra med cirka 18 000 årsarbeten år 2020.

Svensk Vindenergi bedömer att det kommer att byggas sammanlagt 15 TWh vindkraftsel på land och 10 TWh till havs fram till år 2020. Idag är produktion vindkraftsel 2 TWh.
Detta innebär att fram till år 2020 genererar den planerade utbyggnaden av vindkraft totalt cirka 110 000 årsarbeten ackumulerat under perioden.

Rapporten visar också på att den regionala fördelningen av arbetstillfällen för landbaserad vindkraft är, Norrland 70 procent, Götaland 25 procent och Svealand 5 procent. För havsbaserad vindkraft är fördelningen Götaland 65 procent och Norrland 35 procent.

Sveriges konkurrenskraft är mycket god och kostnadsläget är betydligt lägre här än i Nordeuropa. Så vi har mycket bra förutsättningar att lyckas med vår satsning på att expandera vindkraften i landet.

Källa: Svensk Vindenergi

Läs mer i Land Lantbruk

Vindkraftsetableringar förenklas i ny proposition

Pressmeddelande från Miljödepartementet: Regeringen har överlämnat propositionen Prövning av vindkraft till riksdagen. För att förkorta och snabba på handläggningstiderna för vindkrafts­etableringar föreslås bland annat att kraven på detaljplan och bygglov i huvudsak slopas när ett vindkraftverk fått tillstånd enligt miljöbalken.

Regeringen tidigare presenterat ett mål om att hälften av energin ska vara förnybar till år 2020, med bland annat en plan för att tiodubbla utbyggnaden av vindkraften. Eftersom uppförandet av ett vindkraftverk idag är föremål för två parallella processer i plan- och bygglagen respektive miljöbalken, där prövningarna är snarlika, vill regeringen med propositionen förenkla tillståndsgivningen.

- Från att Sverige var först av alla med att starta att bygga ut vindkraft så har vi blivit ett av de långsammaste länderna. Vi vill ändra på detta och bana väg för en expansion av vindkraften. Då krävs att vi tar bort stoppklossarna i handläggningen, främst genom att den så kallade dubbelprövningen av vindkraftsärenden slopas, säger miljöminister Andreas Carlgren.

Regeringen föreslår att den samlade prövningen av vindkraftverken ska ske vid miljötillståndsprövningen. De nuvarande kraven på detaljplan och bygglov tas i huvudsak bort i det fall uppförandet av vindkraftverk har fått tillstånd enligt miljöbalken.  Även för mindre vindkraftverk som inte kräver miljötillstånd slopas i regel kravet på detaljplan, genom att det kommer att räcka med bygglov förenklas prövningen även för dessa. Det ska fortfarande finnas krav på detaljplan när vindkraft avses att uppföras i områden där det råder stor efterfrågan på mark för bebyggelse eller anläggningar.

I miljötillståndsprövningen kommer även lokaliseringen och påverkan på omgivningen att prövas noga. Grannar och sakägare kan påverka under processen och även överklaga beslutet. Till skillnad från dagens regler kommer det inte att vara möjligt att överklaga flera olika beslut som tas vid olika tidpunkter i processen, vilket försenar projekten.

Kommunerna ges medbestämmande genom att kommunens godkännande krävs för projekt som tillståndsprövas enligt miljöbalken, d.v.s. större verk eller vindkraftparker. Regeringen ska kunna tillåta en anläggning för vindkraft om det från nationell synpunkt är synnerligen angeläget att verksamheten kommer till stånd. Förutom regelförenklingar har regeringen sedan tidigare tillfört regeringen resurser för snabbare handläggning. Staten lägger omkring 165 miljoner per år till vindkraften genom medel till översiktsplanering, ett nationellt nätverk för vindbruk och medel för minskade handläggningstider till länsstyrelser och miljödomstolar.

Bakgrund

Utbyggnaden av vindkraft är även en del i arbetet med att nå det av riksdagen fastställda miljökvalitetsmålet Begränsad klimatpåverkan. Enligt den överenskommelse om energi- och klimatpolitiken som träffats mellan regeringspartierna fastställs en ny planeringsram för vindkraft till 30 TWh till år 2020. Detta ligger i linje med Energimyndighetens remissbehandlade förslag, varav 20 TWh ska ske till lands och 10 TWh till havs.

I tilläggsdirektiven till Miljöprocessutredningen i december 2007 fick utredningen bland annat i uppdrag att utreda behovet av författningsförändringar i fråga om förnybar energi. En del i uppdraget var att utreda möjligheterna att förenkla de delar av regelverket som påverkar förutsättningarna för etablering av vindkraft och då särskilt se till att så kallad dubbelprövning av tillstånden undviks. I direktiven nämndes också vissa specifika krav som behövde ses över, exempelvis detaljplanekravet vid etablering av vindkraft och förbudet mot uppförande av anläggningar i områden som ingår i riksintresset "obruten kust". Miljöprocessutredningen överlämnade sitt delbetänkande "Prövning av vindkraft" (SOU 2008:86) den 6 oktober 2008.

Kontakt:
Mattias Johansson
Pressekreterare hos Andreas Carlgren
08-405 22 69
070-950 22 45

Leif Holmberg
Politiskt sakkunnig
08-405 23 88

Susanne Gerland
Rättssakkunnig
08-405 15 72
-------------------------
Läs mer
Vindkraft (http://www.regeringen.se/sb/d/2448/a/47768)

Relaterade publikationer
Prop. 2008/09:146 Prövning av vindkraft
(http://www.regeringen.se/sb/d/11547/a/122460)

Ulrik Strömberg

Läs mer på Hela Sverige Ska Leva