LEADER-Gästrikebygden Hofors den 9/2 kl.18
En informationsträff arrangeras i Hofors måndagen den 9 februari med fokus på Leader och vilka möjligheter som finns med detta. Kostnadsfritt. Alla intresserade är välkomna till Godtemplarlokalen kl.18.00.
Anmäl dig till [email protected] eller ring 0290-29122
45 miljoner till naturvård i länet
45 miljoner till naturvård i länet
Naturvårdsverket har gett 45,3 miljoner kronor till naturvård i Gävleborgs län. av det går närmare hälften eller 20 miljoner kronor till att bilda naturreservat. Pengarna ska användas för inköp av mark och ersättning till markägare för intrång vid bland annat Skrebbmyran i Ljusdals kommun och Lomtjärnen i Hudiksvalls kommun.
Läs mer i tidningen Ljusdals Posten
17 miljoner till viltforskning
Regeringen beslutade på torsdagen att avsätta 17 miljoner för viltforskning vid Naturvårdsverket. Pengarna ska främst användas inom programmet "Forskning för hållbar förvaltning av vilt". - Jag tycker att det är viktigt att vi är rädda om den svenska faunan. Vi kan i dag se en förändring på grund av et varmare klimat, säger Eskil Erlandsson, jordbruksminister.
Läs mer i tidningen ATL
Pengar att söka för hästprojekt
Jordbruksverket avsätter 5 miljoner kronor till projekt som ska främja hästföretagande. Projekt för utveckling av regionala hästkompetenscentra samt hästturism kommer att prioriteras, skriver myndigheten i ett pressmeddelande. Pengarna ska dock inte gå till satsningar i enskilda företag. Ansökan om att ta del av pengarna ska Jordbruksverket ha fått senast den 9 mars.
På Jordbruksverkets webbsida finns mer information om hästprojektspengarna
Nya miljoner till jobb inom kultursektorn
Nya miljoner till jobb inom kultursektorn
Kulturrådet har beslutat att ge 24,7 miljoner kronor i bidrag till sysselsättningsåtgärder inom kulturområdet. Det här är den sista stora fördelningen som Kulturrådet gör inom ramen för det så kallade Access-projektet. Kulturrådet har under fyra år fördelat över 600 miljoner kronor i bidrag till bland annat kulturmyndigheter och institutioner som vill anställa arbetslösa inom kultursektorn. - Den här satsningen har betytt mycket för Kultursektorn. Ett stort antal långtidsarbetslösa har fått anställning och som mest har 970 personer varit anställda, säger Kennet Johansson generaldirektör för Kulturrådet. Vi kan redan nu konstatera att Access bidragit till att ett stort antal samlingar, föremål och arkivalier lyfts fram i ljuset och blivit tillgängliga för allmänheten.
Det är 79 projekt som nu får bidrag från Kulturrådet, projekten rör bland annat arkiv, bibliotek, hembygdsrörelsen, musei- och kulturmiljö och scenkonst. Drygt hälften av de projekt som nu får bidrag faller inom ramen för musei- och kulturmiljöområdet. Det största projektet är Svenska Filminstitutets filmarkiv i Grängesberg som får 2,5 miljoner kronor i bidrag, i enlighet med Kulturrådets regleringsbrev.
Kulturrådet har den här gången valt att prioritera pågående projekt och projekt som gör material tillgängligt via Internet. Bidraget går till kostnader för att anställa personer inom kultursektorn, högst 30 000 kronor per månad och anställd.
Kulturrådet har sedan hösten 2005 ansvarat för Access-projektet, på uppdrag av regeringen. Access-projektet har som syfte att stärka arbetet med att bevara, vårda och tillgängliggöra samlingar, föremål och arkivalier inom hela kulturfältet.
Access-projektet kommer att avslutas under 2009 och Kulturrådet ska redovisa effekterna av satsningen till regeringen senast den 1 mars 2010.
LEADER Gästrikebygden
Sista dagen för kompletteringar av ansökan är den 6 februari. Kompletteringen kan mailas eller skickas med post till kansliet. Därefter kommer en beredningsgrupp bestående av representanter från alla fyra kommuner i Gästrikland att gå igenom samtliga ansökningar inför beslutsdagen den 9 mars.
Läs mer på LEADER Gästrikebygdens hemsida
EU:s sammanhållningspolitik och strukturfonderna
EU:s sammanhållningspolitik och strukturfonderna
EU:s sammanhållningspolitik har som mål att bidra till ekonomisk och social sammanhållning inom EU. Strukturfonderna är det samlade namnet på regionalfonden, socialfonden och sammanhållningsfonden. Tillsammans förfogar fonderna över cirka en tredjedel av EU:s totala budget. Syftet med strukturfonderna är att minska skillnaderna mellan olika regioners utvecklingsnivå och öka den ekonomiska och sociala sammanhållningen mellan nationerna i Europeiska unionen. Strukturfonderna är inga fonder i egentlig mening utan årligen återkommande utgiftsposter för regionalpolitiska insatser. Det övergripande ansvaret för Strukturfonderna har DG Regio vid den Europeiska kommissionen. Förvaltning och administration av nedanstående program är decentraliserade till medlemsländerna.
För perioden 2007-2013 finns tre nya mål för sammanhållningspolitiken. De nya målen är:
(1) Mål 1 - Konvergens
(2) Mål 2 - Regional konkurrenskraft och sysselsättning
(3) Mål 3 - Territoriellt samarbete
Sverige kan få stöd för arbete inom två av dem, Regional konkurrenskraft och sysselsättning (mål 2) samt Territoriellt samarbete (mål 3).Strukturfonderna i Sverige
För programperioden 2007-2013 har Sverige tilldelats cirka 15 miljarder kronor i strukturfondsmedel. Ungefär 13 miljarder kronor kommer att satsas på insatser inom målet Regional konkurrenskraft och sysselsättning och ungefär 2 miljarder satsas i stöd för målet Territoriellt samarbete. Strukturfondsmedel kräver nationell medfinansiering. Summan varierar men är i de flesta fall lika stor som strukturfondsstödet och består alltid av nationella offentliga medel. Strukturfondsarbetet i Sverige finansieras av de två strukturfonderna:
- Europeiska regionala utvecklingsfonden (ERUF)
- Europeiska socialfonden (ESF)Regional konkurrenskraft och sysselsättning
Sveriges arbete med målet regional konkurrenskraft och sysselsättning har delats upp på ett nationellt och åtta regionala strukturfondsprogram. De åtta regionala strukturfondsprogrammen arbetar med de prioriterade insatsområdena innovation och förnyelse samt tillgänglighet. Prioriteringar och åtgärder anpassas till regionernas territoriella förutsättningar. De glest befolkade områdena i norra Sverige och de tre storstadsområdena kräver särskild uppmärksamhet och har kompletterande riktlinjer. Nutek är förvaltande myndighet för de regionala strukturfondsprogrammen och de finansieras av Europeiska regionala utvecklingsfonden. Det nationella strukturfondsprogrammet arbetar med det prioriterade insatsområdet kompetensförsörjning och ökat arbetskraftsutbud. Det finansieras av socialfonden och förvaltas av det Svenska ESF-rådet.
Vill du veta mer?Social fonden
Svenska ESF-rådet: http://www.esf.se/
Regionalfonden och europeiskt territoriellt samarbete:
http://www.nutek.se/
Territoriellt samarbete (InterReg IV)
De territoriella samarbetsprogrammen är regionala samarbeten i olika former och handlar om att utveckla samarbete över nationsgränserna. De finansieras av Europeiska regionala utvecklingsfonden. Programmen, som också kallas Interreg, ger möjligheter för bland annat organisationer, myndigheter, universitet och högskolor, företag med flera att utveckla samarbete med motsvarande aktörer i andra EU-länder. I de flesta programmen är specifika geografiska områden utpekade. I Sverige berörs 17 av 21 län direkt av något gränsregionalt program. Men samtliga län berörs exempelvis av Östersjöprogrammet och Interreg IVC. Under programperioden 2007-2013 finns cirka 10 miljarder kronor i EU-pengar i de program som Sverige medverkar i. Syftet med territoriella samarbeten är att skapa gynnsamma förutsättningar för ökad sysselsättning och konkurrenskraft i regioner. Det finns tre olika sorters samarbeten (programtyper).
Du vet väl också att det finns möjlighet att arbeta transnationellt inom Leader? Kontakta ditt Leaderkontor så får du veta mera!
Gränsöverskridande program
Det gränsöverskridande samarbetet sker mellan gränsregioner som fysiskt gränsar till varandra. Syftet är att genom aktiva och strategiska åtgärder utveckla en attraktiv gränsregion.
Transnationella program
I de transnationella programmen sker samarbeten i större angränsande områden. De kan innefatta regioner eller hela nationer.
Interregionala program
Det interregionala programmet är europatäckande. Regioner från hela Europeiska Unionen, Norge och Schweiz kan ingå i programmets projekt. Tyngdvikten för samarbetet läggs vid erfarenhetsutbyte och nätverksbyggande mellan regionala och lokala aktörer.
Läs mer på Hela Sverig Ska Leva
Leader
Leader
Ett syfte med landsbygdsprogrammet är att olika aktörer på landsbygden ska samarbeta mera för att driva på utvecklingen i hembygden. Därför finns Leadermetoden. Leader är alltså inte en egen stödform, utan ett sätt att tillämpa en del av stöden i landsbygdprogrammet. Ca 6 % av hela budgeten för landsbygdsprogrammet skall genomföras med Leadermetoden.
Om du bor i ett Leader-område kan du söka stöd via LAG, den lokala aktionsgruppen, om du har en idé. Gärna ett projekt som kan genomföras som ett samarbete mellan privat, offentlig och ideell sektor. I och med att Leader kan innebära såväl samarbete som privat och lokal offentlig medfinansiering kan du få tillgång till större resurser för din idé än om du söker projekt- eller företagsstöd på egen hand (via länsstyrelsen). Den privata medfinansieringen behöver inte bestå av kontanter utan kan exempelvis vara ideellt arbete i projektet.
FRÅGOR och SVAR: Här hittar du en sammanställning över vanliga frågor och svar kring Leader!
Kontaktuppgifter Leaderkontoren
http://www.landsbygdsnatverket.se/
Läs mer på Hela Sverige Ska Leva
Landsbygdsprogrammet
Landsbygdsprogrammet
Det är EU som anger inriktningen för landsbygdspolitiken. Det sker i sjuåriga program, som slår fast de övergripande målen för hela EU. Det övergripande målet för Sveriges landsbygdpolitik är att stödja den ekonomiska, ekologiska och social hållbara utveckling på landsbygden. Ett medel för att nå detta mål är landsbygdsprogrammet. Landsbygdsprogrammet är ett EU-fondprogram. Programmet är ett resultat av EU:s gemensamma jordbrukspolitik, där landsbygdsutvecklingen spelar en allt större roll i arbetet med att hjälpa landsbygdsområden att möta nya ekonomiska, sociala och ekologiska utmaningar. I Sverige finns sedan 2007 landsbygdsprogrammet antaget. Programmet gäller under åren 2007 till 2013. Programmet ska främja tillväxt, konkurrenskraft, företagande och sysselsättning, och har dessutom höga ambitioner för miljön. Lokalt engagemang i landsbygdens utveckling ska också uppmuntras. Allt detta ska återspeglas i de stödformer som ingår i programmet.
Landsbygdsprogrammet vänder sig till alla som vill ägna sig åt landsbygdsutveckling eller näringsverksamhet på landsbygden. De flesta stödformerna vänder sig till jordbrukare, men en del åtgärder är till för småföretagare, skogsägare, ideella föreningar eller andra aktörer på landsbygden. Programmet har en budget på drygt 35 miljarder kronor totalt för programperioden eller cirka 5 miljarder per år. Programmet finansieras ungefär till hälften av EU. Sverige har valt att satsa mest på olika miljöersättningar - 75 procent av den totala budgeten för landsbygdsprogrammet går till sådana åtgärder. Återstående 25 procent ska användas för att gynna företagande, konkurrenskraft, diversifiering och livskvalitet på landsbygden. Ett syfte med landsbygdsprogrammet är att olika aktörer på landsbygden ska samarbeta mera för att driva på utvecklingen i just deras hembygd. Därför finns Leadermetoden. Leader är alltså inte en egen stödform, utan ett sätt att tillämpa en del av stöden i programmet (läs mer om Leader under särskild rubrik).
Fyra områden många åtgärder
Landsbygdsprogrammet är uppdelat i fyra områden, så kallade axlar. Målen och inriktningarna för axlarna är gemensamma inom hela EU.
Axel 1- Ökad konkurrenskraft : Berörda sektorer är jordbruk, skogsbruk, rennäring, livsmedelsproduktion och förädling av jord- och skogsprodukter.
Axel 2- Förvalta naturresurser : För att uppnå en hållbar utveckling måste jordbruket, skogsbruket och renskötseln bedrivas på ett sätt som bevarar och förstärker ett attraktivt landskap med höga natur- och kulturvärlden.
Axel 3- Diversifiering och livskvalitet: Att ta tillvara de ekonomiska utvecklingsmöjligheterna på landsbygden kan bidra till en förstärkning av landsbygdens näringsliv.
Axel 4 (Leader): En metod för att ta tillvara det lokalt engagemang och kunskap och som medverkar till att nå målen i landsbygdsprogrammet.Leader
Leader är en metod som innebär att ta tillvara lokalt engagemang och lokal kunskap. I flertalet landsbygdsområden i landet har Leader-områden bildats där partnerskap mellan offentlig, ideell och privat sektor har inrättats. I varje Leaderområde finns en lokal aktionsgrupp LAG (Leaderområdets styrelse) som avgör vilka projekt som ska stödjas. Projekten ska bidra till att uppfylla något av målen inom axel 1,2 eller 3 i landsbygdsprogrammet. Projekten måste också överrensstämma med den strategi som finns framtagen för varje Leaderområde. För att ansöka om ett Leader-projekt vänder man sig till det lokala Leaderkontoret.
Regionala och lokala strategier viktigt att tänka på!
I varje län finns en regional strategi som handlar om hur projektstöden ska fördelas för att nå bästa effekt. I Leaderområden finns också en lokal strategi. Strategierna utgår från de mål och prioriteringar som finns i Sveriges landsbygdsprogram. Ansökningar om stöd prioriteras av länsstyrelsen eller av Leaderkontorets styrelse, den så kallade LAG-gruppen. Prioriteringen görs bland annat med utgångspunkt från i vilken utsträckning ansökan bidrar till att uppfylla målen i den regionala eller lokala strategin. Om det du ska göra i projektet inte stämmer in på strategin är det inte säkert att du kan få stöd.
Medfinansiering
I de flesta projekt finansieras endast en del av kostnaderna med projektstöd. Övriga kostnader ska finansieras med andra offentliga och privata pengar. Du bör därför få någon offentlig aktör att medfinansiera ditt projekt. Ta gärna kontakt med din länsstyrelse eller ditt lokala Leaderkontor för att få mer information.
Läs mer om landsbygdsprogrammet här! http://www.sjv.se/
Hos länsstyrlsen finns också information om landsbygdsprogrammet: http://www.lst.se/
Landsbygdsnätverket arbetar med att uppfylla målen i landsbygdsprogrammet. Läs mer om olika aktiviter som de arrangerar. Här finns också en hel del information om Leader och landsbygdsprogrammet: www.landsbygdsnatverket.se
Läs mer på Hela Sverige Ska Leva
Jag har en idé! Vad gör jag nu?
Jag har en idé! Vad gör jag nu?
För dig som har idéer som utvecklar landsbygden finns det flera möjligheter att hitta finansiering. En källa till att finansiera sitt projekt är genom Landsbygdsprogrammet och Leader (mer om detta hittar du i menyn). Men innan du kommer så långt som med finansiering och projektansökan kan det vara bra att tänka över sin idé
Sammanfatta gärna din projektidé kortfattat innan du går vidare med idén. Det gör det tydligare både inför dig själv och inför andra. Som hjälp kan du använda dig av frågorna finns nedan.
1. Vilken är er projektidé?
2. Vem står bakom projektet?
3. Varför vill ni genomföra projektidén?
4. På vilket sätt bidrar projektidén till att utveckla landsbygden i Skåne?
5. Vad planerar ni för aktiviteter i projektet?
6. Vad vill ni uppnå med projektidén?
7. Vilka vinner på att projektet genomförs?
8. Hur ser den planerade tidsperioden ut för projektet (stratdatum/slutdatum)?
(Länsstyrelsen i Skånes, landsbygdsavdelning)
Tycker du att det känns svårt? Ta kontakt med någon som kan hjälpa dig att strukturera upp dina ideér. Hushållningssällskapens landsbygdsrådgivare kan vara en sådan hjälp. Du kan också i ett tidigt stadium vända dig till länsstyrelsen och ditt lokla Leaderkontor för att få vägledning och hjälp.
Läs mer på Hela Sverige Ska Leva
Hos oss i gävleborg gör du som vanligt ta kontakt med Länsbygderådet X-ing
Tolv utvecklande projekt söker pengar
Tolv projekt ska utveckla det kvinnliga företagandet i länet. Ansökningar om cirka 4,5 miljoner kronor har kommit till länsstyrelsen.
Läs mer i Söderhamnskuriren
Miljötinget får 325 000
Miljötinget får 325 000
Gävleborgs och Dalarnas miljöting ska bilda modell för resten av landet. Miljökonferensen för elever från nian och gymnasiet har fått 325 000 kronor från miljömålsrådet för det. Årets ting blir det nittonde och dit kommer elever från andra län också att bjudas in. Arrangörerna ska även ta fram en handbok för hur man arrangerar ett miljöting och åka runt och berätta om det för intresserade regioner.Miljötinget har ett råd med 25 elever som planerar, jobbar på och utvärderar tinget. Vilken Gävleborgskommun som blir värd i år bestäms i februari.
Läs mer i Gefle Dagblad
25 miljoner i stöd till utveckling av företagandet på landsbygden
Jordbruksverket har anslagit 25 miljoner i stöd till utveckling av företagandet på landsbygden.
Bidrag kan sökas fram till 17 februari.
Jordbruksverket hoppas på fler företag på landsbygden inom områden som turism, mikroföretagande, småskalig livsmedelsförädling och service.
- Projekten ska leda till att vi tar tillvara på landsbygdens resurser och att de blir till nytta för hela samhället. Även de som bor och verkar i stan drar nytta av de resurser som skapas på landsbygden, menar Hans Karlsson som handlägger stöden.
Bidrag kan ges till "förutsättningsskapande verksamheter" inom:
- turism
- mikroföretagande
- diversifiering från jordbruksverksamhet
- byutveckling och service på landsbygden
- nyttjande av natur- och kulturvärden på landsbygden
Stödet innefattar också projekt för att utveckla företagandet inom jordbruk och småskalig livsmedelsförädling.
Läs mer på Jordbruksverkets hemsida.
Läs mer på Privata Affärer
LEADER-Gästrikebygden, 30 projekt kom in till första beslutsomgången!
Högt söktryck - 30 projekt kom in till första beslutsomgången!
Nu har Gästrikebygden haft deadline för deras första beslutsomgång och de fick in 30 ansökningar, vilket var fler än förväntat. Nu inleds beredningsperiod innan LAG tar beslut den 10 mars om vilka projekt som beviljas finansiering. Under beredningsperioden kommer alla inkomna ansökningar att gås igenom där fokus är dels att de innehåller de underlag som krävs för att kunna ta ett beslut men också en bedömning om hur väl de passar in i deras lokala strategi som ska vara vägledande vid projektbesluten.
Läs mer på Gästrikebygdens hemsida
38 miljoner kronor för utveckling av landsbygden.
Pressmeddelande från Jordbruksverket
38 miljoner kronor för utveckling av landsbygden.
Jordbruksverket utlyser 38 miljoner kronor i stöd till nationella projekt som utvecklar landsbygden. Det är inom områdena
uteckling av företag på landsbygden, kompetensutveckling inom områdena miljö och djurvälfärd samt tvärvillkorsrådgivning
som projektmedlen finns. Sista ansökningsdag är 17 februari i år. Som en del i landsbygdsprogrammet utlyser
Jordbruksverket medel för nationella projekt som stimulerar landsbygdsutveckling. De som kan söka stödet är till
exempel organisationer, föreningar eller nätverk av företag som vill driva projekt av nationellt intresse vilket innebär att
resultatet av projektet ska komma många till dels. 25 miljoner kronor till utveckling av företagande Jordbruksverket vill se
fler företag på landsbygden inom områden som turism, mikroföretagande, småskalig livsmedelsförädling och service.
-Projekten ska leda till att vi tar tillvara på landsbygdens resurser och att de blir till nytta för hela samhället. Även de som
bor och verkar i stan drar nytta av de resurser som skapas på landsbygden, menar Hans Karlsson som handlägger stöden.
Kompetensutveckling inom miljö och djurvälfärd
Jordbruksverket utlyser även 8 miljoner kronor till projekt inom området miljö och djurvälfärd. Projekten ska vara riktade
till jordbrukssektorn med fokus på exempelvis ett rikt odlingslandskap, en giftfri miljö eller djurens välfärd. Tanken är att
projekten ska bidra till att de nationella miljömålen uppfylls.
Stöd för tvärvillkorsrådgivning I utlysningen finns även 5 miljoner kronor som rådgivningsorganisationer som vill anordna
rådgivning om tvärvillkoren kan söka. Rådgivningen ska rikta sig till lantbrukare med stöd som har tvärvillkor.
Jordbruksverket prioriterar projekt Jordbruksverket kommer att prioritera mellan olika projekt med ledning av den
strategi som finns för landsbygdsprogrammets nationella projektstöd. Enligt strategin ska projekten leda till att stärka
företagsutveckling på landsbygden, förbättra miljön eller minska klimatpåverkan.
Läs mer under Stöd till landsbygden
För mer information kontakta:
Hans Karlsson, företags- och landsbygdsutvecklingsenheten, 036 -15 50 13
Läs mer på Hela Sverige Ska Leva
Läs mer i Arbetarbladet
Region Gävleborg - Projektstöd
Region Gävleborg - Projektstöd
Träffa handläggare
Projekt som söker med-
finansiering från både Nutek och Region Gävleborg har möjlighet att träffa handläggarna samtidigt för att prata om
projektidé/-ansökan torsdag 22/1 och tisdag 3/2.
Ring Lars-Gunnar Bäck, Nutek, 08-681 92 65 och boka tid.
Övriga projekt som söker medfinansering från Region Gävleborg är välkomna att träffa handläggare
15/1, 27/1, 10/2, 19/2, 10/3 alternativt 24/3.
Ring Maria G Axelsson, 026-404 02 45 och boka tid.
Läs mer på Region Gävleborgs hemsida
Information från Landsbygdsprogrammet ...
Äntligen kommer lite information ifrån landsbygdsprogrammet ... Det var verkligen på tiden!
Ansökningsdagar - Projektstöd
Beslutsomgång 1: sista dag för ansökan den 15 januari
Beslutsomgång 2: sista dag för ansökan den 15 april
Beslutsomgång 3: sista dag för ansökan den 15 augusti
Beslutsomgång 4: sista dag för ansökan den 15 oktober
Utbetalning - Projektstöd
Under 2009 kommer det ske utbetalningar av projektstöd varje månad (ej juli och december). För att komma med på månadens utbetalning måste verifikationerna vara hos oss senast den 15:e månaden innan.
Läs mer på länsstyrelsens hemsida
Missa inte sista ansökningsdag den 15 januari!
Leader Gästrikebygden
Missa inte sista ansökningsdag den 15 januari!
Nu råder en hektisk tid på kansliet med många som har frågor och funderingar inför ansökan om Leaderprojekt. Den vanligaste frågan är vad som händer om det saknas uppgifter eller bilagor och svaret är att minimikravet är att ansökningsblanketten som finns under steg 2 i blanketter och dokument finns inkommen i orginal med underskrift till kansliet senast 15 januari. Men för att ansökningen ska kunna behandlas i tid före beslut måste alla ev saknade bilagor/uppgifter in snarast möjligt!
Läs mer på Leader Gästrikebygdens hemsida
Leader Hälsingebygden ansökningsblanketten till kansliet senast 15 januari.
Läs mer på Leader Hälsingebygden hemsida
Så funkar ROT-avdraget
Så funkar ROT-avdraget
Låt snickaren bygga om ditt hem och få tillbaka hälften av arbetskostnaden. Jo, det är faktiskt så ROT-avdraget som infördes den 8 december fungerar. Med vissa begränsningar naturligtvis.
När finanskrisen slog till med full kraft under senhösten dammade regeringen snabbt av ett gammalt socialdemokratiskt sysselsättningsprojekt, ROT-avdraget.
Det står för Reparation-, Om- och Tillbyggnadsavdrag och är tänkt att skapa massor av jobb för arbetslösa hantverkare.
Avdraget är på 50 000 kronor per person och år. Det innebär att två personer som gemensamt äger ett hus kan anlita hantverkare för 200 000 kronor och få tillbaka hälften.
ROT har även en syster som heter RUT som sysslar med hushållsnära tjänster. Städning och sånt. RUT räknas in i det totala beloppet man kan köpa tjänster för, så har man redan städhjälp blir det mindre pengar till hantverkare.
För att utnyttja ROT-avdraget måste man ha anlitat och betalat hantverkare efter den 8 december 2008. Arbeten utförda före det datumet går inte att få retroaktiv ersättning för.
Det är viktigt att komma ihåg att det bara är tjänsterna man får göra avdrag för. Inte material. Du måste alltså be om en tydligt specificerad faktura av hantverkaren där det tydligt framgår vad som är arbetstid och vad som är material. Den undre gränsen är satt till 1 000 kronor. Mindre arbeten än så går inte att få avdrag för.
Du kan göra ROT-avdrag för arbeten på ditt hus, fritidshus eller din bostadsrätt. Däremot omfattas inte hyreslägenheter. Du får heller inte göra avdrag för nybygge.
Fram till halvårsskiftet 2009 ska den som vill göra ROT-avdrag betala hantverkaren och spara fakturan för att sedan begära avdrag via en särskild blankett hos Skatteverket. Från den 1 juli är det i stället hantverkaren som ska sköta hanteringen med skatten. Du ska då bara betala halva kostnaden till firman.
Ett problem som diskuterats med den saken är att firman ju inte kan veta om kunden anlitat mängder av hantverkare, och därmed förbrukat hela avdragsrätten. Blir då firman utan ersättning?
- Kunden har ju ett ansvar att tala om i förväg om han fortfarande har rätt att göra avdraget. Det är viktigt att hantverkaren och kunden är överens om sånt i förväg, säger Hans-Erik Axelsson, verksamhetsutvecklare på Skatteverket.
Han konstaterar att den som har tid att vänta till efter 1 juli 2009 med att anlita hantverkare får det mycket enklare. Dessutom får man avdraget direkt. Den som utnyttjar ROT-avdraget nu får vänta till 2010 års skatteåterbäring för att få igen sina pengar.
- Från 1 juli är tanken att hantverkaren drar bort halva arbetskostnaden direkt på fakturan. Sedan vänder han sig till Skatteverket och ber att få dem, säger Hans-Erik Axelsson.
Innan dess måste den som vill ha tillbaka pengarna direkt ansöka om jämkning.
Vad får man då göra för arbeten inom ROT-avdraget. Det är inte exakt klart, men Skatteverket har fått instruktioner från regeringen att hålla sig till de gamla reglerna från 2004 i väntan på eventuella justeringar.
Det innebär att du till exempel kan installera fjärrvärme på den egna tomten, installera berg- eller jordvärmepump, bygga om eller till in- och utvändigt. Däremot alltså inte bygga nytt.
Här kan det naturligtvis bli frågan om gränsdragningar. Enskilda fall kommer säkert att prövas. Det är inte okej att bygga ett nytt garage, men hur blir det att bygga ut huset med en tillbyggnad där bilen får plats?
I dagsläget går inte den frågan att svara på. Först när någon provat och fått antingen bifall eller avslag vet Skatteverket hur man ska göra.
Förra gången ROT-avdraget fanns gick gränsen vid 10 500 kronor. Nu är det alltså 50 000 per person. Det innebär att man kan bygga ganska mycket. Det är ju som sagt bara själva arbetskostnaden man får göra avdrag för.
Magnus Lundquist
Läs mer i Gefle Dagblad
