Konsum Gävleborg är helt fristående från Coop Sverige, precis som till exempel Konsum Värmland. Trots det har Konsum Gävleborg valt att låta Coop Sverige sköta deras upphandling av mjölk. Efter sommaren ska Gefleortens Mejeriförenings mjölk, fil och grädde bytas ut mot Arla.

- Tanken är att det ska bli bättre för konsumenterna, säger Anders Stake, vd på Konsum Gävleborg.

Den åsikten delar han inte med särskilt många.

GD.se översköljdes i går av arga kommentarer sedan nyheten blivit känd. De lokala producenterna som är en viktig del av Konsum Gävleborgs image hotar med att avbryta samarbetet (se separat artikel), och på Gefleortens Mejeriförening skräder man inte orden.

- I onsdags fick vi beskedet av dem att "allt är lugnt". Dagen efter nås vi av det här! Det är vilseledande, och precis tvärtom vad de sa i onsdags. Det är ett svek och ett konstigt agerande mot en affärspartner, säger Per Blomquist, vd på Gefleortens.

Han konstaterar att ett byte av mjölkleverantör får stora konsekvenser. Inte bara för mejeriet.

- De raserar allt. De skiter i miljön. De stjälper det lokala företagandet. De lokala bönderna som kanske får slå igen sin verksamhet. Det här kommer att stå dem dyrt, säger han.

Enligt Gefleortens egna beräkningar sysselsätter mejeriet inklusive bönder och all stödjande verksamhet ungefär 450 personer.

Det är arbetstillfällen som hotas om mejeriet förlorar sin största kund.

Anders Stake vill inte utveckla på vilket sätt kunderna kommer att få nytta av bytet av mjölkleverantör. Han säger att man fattat beslutet "för att man vill backa upp kooperationen i stort". Och att man vill försöka få upp volymerna. Det vill säga öka sina egna marginaler. Arla levererar något billigare mjölk än vad Gefleortens kan göra. Dels på grund av att man använder en billigare förpackningstyp, dels för att man ger sina medlemsbönder en något lägre ersättning.

Dock håller Anders Stake öppet för att man även i fortsättningen ska kunna sälja en liten mängd mjölk från Gefleortens vid sidan av Arlasortimentet.

- Det kan han glömma, säger Per Blomquist direkt. Nu hjälper Konsum Gävleborg till att skapa marknadsdominans för Arla. Det är bedrövligt. Med en så här svekfull affärspartner måste man ha skriftliga avtal. Jag kan aldrig tänka mig att vi kommer att komma överens om något sådant med dem, säger han.

På måndag klockan 14 ska Konsum Gävleborg och Gefleortens Mejeriförening träffas för att diskutera situationen. Ett möte som Konsum Gävleborg kallat till utan att berätta för Gefleortens vad saken gäller.

Läs mer i Gefle Dagblad

Länkar från Gefle Dagblad

Leverantörer hotar hoppa av i protest

"Det här är för bedrövligt"

Hofors började redan förra året omvandlingen av sina skolor för att Petreskolan 2011 ska bli enda högstadieskola i kommunen med årskurs 6 till 9.

Beslutet häromdagen innebär att alla elever i årskurs 6 på Solberga och Bodås skolor får flytta över till Petreskolan i stället för Hagaskolan.

Kvar på Hagaskolan till hösten blir nuvarande årskurs 6, 7 och 8. Sedan stängs skolan.

- Det kan eventuellt bli aktuellt att eleverna i årskurs 8 också får flytta till Petreskolan då vi tror att det är bättre att de får två år där innan de blir färdiga, säger ordförande Kennet Axling. Redan i dag har Lillåskolan klasser från förskoleklass till årskurs 5.

Till hösten 2010 blir både Värnaskolan och Solbergaskolan skolor med bara elever från förskoleklass till årskurs 5.

Ett led i skolomvandlingen är en stängning av Bodåsskolan när eleverna flyttas över till Solbergaskolan i Torsåker.

Föräldrarna har protesterat kraftfullt för att få behålla Bodåsskolan och något definitivt beslut finns ännu inte.

Här kommer antalet elever att bli avgörande då politikerna anser det som ekonomiskt ohållbart med för små klasser.

Läs mer i tidningen Gefle Dagblad

Barn har i alla tider har tyckt att skolmaten är äcklig. Det är helt enkelt något man ska tycka under en viss period i livet. Men ska sanningen fram är nog maten rätt okej ändå.

- Visst är det så. Och det som försvinner i debatten är att det faktiskt finns många barn som tycker om maten, säger

Anders Eriksson, produktionschef på Sodexos storkök.

Han är en av dem som är med och bestämmer hur skolmatsedeln ser ut. En annan som har inflytande över menyn är kommunens matcontroller Mona Lindblom. Dessutom får eleverna via skolornas matråd i viss utsträckning vara med och tycka till. - Fick vissa av dem välja skulle vi bara servera pizza och lasagne. Och kanske köttfärssås och spaghetti ibland, säger Anders Eriksson.

Mona Lindblom med 28 års erfarenhet från storköket konstaterar att kritiken sett likartad ut i alla år. Även när kommunen drev köket.- Jag skrev matsedlarna på den tiden. Ibland fick jag lust att trötta ut dem med en meny med bara pizza, hamburgare, köttfärssås, chickybits och pannkakor vecka ut och vecka in. Det skulle nog få stopp på gnället efter ett par veckor, säger hon.

Målet är att skollunchen ska ge 30 procent av den näring kroppen behöver under en dag, RDI. Man följer Livsmedelsverkets rekommendationer och räknar näringsinnehållet i all mat utslaget på en vecka.

Det är en förklaring till att det inte går att servera pizza jämt.

En annan att kommunen vill att barnen ska äta vissa traditionella rätter då och då.

Husmanskost som till exempel kalops. En rätt som har fått anpassas en del för att passa kräsna barns smaklökar.

- Vi gör egentligen en lyxig och alldeles för dyr kalops med bara kött. Det är varken morötter eller lök i såsen. Barn föredrar allmänt rena produkter. De ska kunna peta isär på tallriken, säger Anders Eriksson.

Bland de "rena" produkter som barnen verkligen uppskattar märks till exempel halvfabrikaten chicky bits, köttbullar och pannbiff. Mat som får kritik för att innehållsförteckningen är lång och mystisk. Men som alltså finns överst på skolbarnens önskelista.

Anders Eriksson är medveten om debatten. Han säger att man undviker glutamat, härdade fetter och andra omdiskuterade tillsatser så mycket det går. Men i halvfabrikaten är det ibland inte så lätt.

- Köper vi en kryddblandning, eller en färdig sås, eller majonnäs, eller en tomatsås och pannbiff och bygger en rätt av det blir det en hiskelig lång lista över ingredienser. Det vi gör är att vi summerar allt och skriver i fallande ordning och sätter en etikett på förpackningen vad maträtten innehåller. Det är en öppenhet som kanske faller tillbaka lite på oss själva, säger han.

Kritiken märks inte minst på tidningens insändarsida. Sodexo får även mycket samtal och mejl om maten. Många kritiska.

- "Den där draken i Sätra som tillverkar all mat när det kunde ha varit på ett annat sätt". Men diskussionen om att skolorna borde laga sin egen mat, den ligger utanför vår nivå. Det är inte vi som styr det, säger Susanne Öberg, platschef.

- Det har blivit fokus på halvfabrikat. Man skulle kunna göra fler komponenter från grunden, visst. Men jag ser det så här: Om vi inte kan göra något bättre än vad halvfabrikatet är, vad är då nyttan? Det är ju orealistiskt att vi skulle stå och göra egen falukorv till exempel. Ingen gör det i dag. Det är ju lika mycket ett halvfabrikat som pannbiffen, säger Anders Eriksson.

Magnus Lundquist

Läs mer i Gefle Dagblad

Det var under pompa och ståt som Perslundaskolan hade två invigningar samma dag. Först den nya mediasalen och sedan skolköket med sin nya ekoprofil.

Anna Schönning, ordförande i utbildnings- och kulturnämnden, framhöll att Perslundaskolan nu har landets största skolfilmsal med 40 platser. Andra skolfilmsalar har bara 30 sittplatser. Samtidigt har Ockelbo fått sin första föreläsningssal som även kan hyras av privata och företag.

- Bara Sveriges kaxigaste medieskola kan ordna något som det här, betonade hon.

Landshövding Barbro Holmberg, som fick klippa bandet, ansåg att Perslundaskolans skoltidning En Spänn är den bästa i Sverige och att medieprofilen kan utvecklas ytterligare med den nya mediesalen.

Sedan var det dags för invigning av det ekoköksprojekt som påbörjades under hösten. Det var en satsning på matlagning i Perslundaskolans kök med lokala råvaror och mat utan tillsatser till eleverna. Där finns i dag ett varierat salladsbord och varmrätt som tillagats med kärlek och omsorg av de båda som sköter skolköket, Ulrika Lindblom och Carina Krantz. Gästen står i centrum och båda känner att de nu får jobba på ett bättre sätt.

- Det är mycket roligare att laga maten nu, säger de.

Anna Schönning ser projektet som en väckarklocka för politikerna. Hon framhöll att det var en självklar rätt för eleverna att äta bra lunch i en trevlig miljö.

Barbro Holmberg, som inom en dryg timme fick klippa sitt andra band, ser projektet som ett sätt att arbeta för en hållbar miljö. Projektet betyder mycket, inte bara för eleverna i Ockelbo utan för hela Sverige.

- Det här var oerhört gott, min favoritmat och mat som ger energi, sa hon när hon avsmakade skollunchen.

Carola Magnusson är stolt över sin personal på Perslundaskolan som fått till ett toppenkök. Nu finns möjlighet att komponera en välbalanserad tallrik för eleverna. Hon är samtidigt glad över att ha fått vara med på resan med en utveckling av köket till ett bra skolkök med näringsriktig mat.

- Faktiskt är det här det bästa skolkök jag haft hand om, betonade hon.

Sedan fick personalen en rejäl pepparkvarn som pris för uppskattning

Läs mer i Gefle Dagblad

När skolan måste spara pengar genom strukturella åtgärder för skolledningen med chefer och rektorer alltid fram nedläggning av de små skolorna ute i byarna som alternativ nummer ett.

Men svaret från politikerna är nej - skolorna i Åshammar, Jäderfors, Hammarby och Österfärnebo ska vara kvar.

Det hindrar dock inte cheferna inom skolförvaltningen från att fundera vidare över var de pedagogiska och sociala gränserna går för hur liten en skola kan bli, och hur högt pris som är rimligt att betala för att behålla alla skolhus i en tid då det i övrigt krävs stora nedskärningar.

En av orsakerna till att politik och profession ser så olika på frågan är att byskolorna blivit spelpjäser inom den kommuninterna regionalpolitiken. Politikerna vill till varje pris behålla skolorna eftersom byarna annars riskerar att utarmas. Skolchefer och rektorer tycker det är orättvist att ansvaret för att rädda byarna bara läggs på skolan.

Av dokumentationen från en så kallad dialogdag där rektorer och politiker nyligen pratade aktuella skolfrågor, framgår att frågan fortfarande är i allra högsta grad levande med starka argument för och emot att alla skolor ska vara kvar.

Grundskolechefen Lars Walter efterlyser själv ett uppdrag att på nytt utreda småskolorna.

- Det är viktigt att ha en öppen diskussion. Småskolorna är en het potatis. Men samtidigt är det vår skyldighet att ta fram underlag och visa hur vi kan göra en så bra skola som möjligt för de pengar vi har till vårt förfogande, säger han.

För mindre än ett år sedan gjorde förre grundskolechefen Peter Nordmark tillsammans med skolchefen Barbro Berglind en konsekvensutredning där de på eget initiativ förde fram nedläggning av skolorna i Åshammar, Hammarby och Jäderfors som ett sätt att få kontroll på den då skenande ekonomin.

Initiativet väckte politisk irritation eftersom partierna ansåg att frågan redan var färdigdiskuterad.

Ann-Catrin Brockman (S), kunskapsnämndens förste vice ordförande, ser inte heller i dag något behov av en ny byskoleutredning.

- Jag har hört att det finns ett sådant önskemål. Men jag vet inte vad de ska vara bra för, säger hon.

Läs mer i Arbetarbladet

Utredningen om skolans framtid har mobiliserat Hyssnaborna.

De accepterar inte att sexorna flyttas till Sätilaskolan.

- Barnkullarna växer och det finns lokaler. Det vore vansinne att börja nagga på vår skola för att lösa problem på Sätilaskolan, säger de.
 

Hyssnabornas mobilisering är en reaktion på ett utspel i december från Sätilaskolans rektor Sven Svensson, som vill åtgärda minskande elevkullar med att bussa sexor från hela Västra Mark till Sätila. Hans förhoppning är att det också leder till att fler väljer att gå högstadiet i Sätila.

- Det är helt fel att tvinga våra elever till Sätilaskolan. Istället borde man börja med att försöka göra skolan så attraktiv att eleverna självmant vill gå på skolan när det är dags för högstadiet, säger föräldern Malin Johansson.

I dagsläget är många Hyssnafamiljer inriktade på att skicka barnen till Ängskolan, som har mycket gott rykte.

- En bussning till Sätila i sexan skulle då innebära att eleverna måste byta skola två gånger inom loppet av ett år. Helt oacceptabelt, säger Malin Johansson och Börje Johansson.

Föräldrarna tycker inte heller att deras barn ska behöva tidigarelägga övergången till en högstadieskola, med tuffare klimat och större ansvarskrav.

- Låt dem vara barn så länge som möjligt. Alla är inte mogna för det steget som tolvåring, säger de.

Hyssnaborna tycker att det vore märkligt att börja avlöva skolan på en växande ort. Åtskilliga enskilda nya hus har byggts under det senaste året, två nya bostadsområden är på gång och barnkullarna i byn växer.

- Vi har ju Marks bästa läge i förhållande till Göteborg och Landvetters flygplats. En fullvärdig skola är det första folk efterfrågar när de funderar på att flytta, säger byalagets ordförande Åke Andersson.

Förslaget om att bussa sexorna till Sätila ingår som en del i en pågående utredning om skolans framtid. Utredaren beräknas släppa materialet inom en månad, och politikerna vill inte kommentera enskilda förslag dessförinnan.

- Vi vill framföra våra synpunkter i god tid, för det brukar vara svårt att få gehör när förslaget redan är framme, säger Åke Andersson.

Hyssnaborna har bjudit in ansvariga politiker och tjänstemän till ett möte i bygdegården nästa tisdag (17/2 klockan 19).

- Vi vill få fram vad de har för avsikter, säger Åke Andersson som hoppas på stor uppslutning av byborna.

Läs mer i Borås Tidning

Det är klokt av barn- och utbildningsnämndens ordförande att begära att frågan om Granbergsdals skola hänskjuts till fullmäktige så att man där kan se till kommunens hela behov och förutsättningar, anser rådet.

Motarbetar egen satsning
I det öppna brevet påpekas att Karlskoga satsar på utveckling av landsbygden i den ena änden med hjälp bland annat av EU-pengar, men att denna satsning allvarligt motarbetas om kommunen samtidigt lägger ner den sista kommunala skolan på landsbygden.

I brevet framhålls att man gått en annan väg i Degerfors, när skolförvaltningen inför sina sparförslag valde att se över skolsituationen i hela kommunen, med resultatet att man lägger ner Strömtorpsskolan men låter landsbygdsskolor i Svartå och Åtorp finnas kvar.

Lång skolarbetsdag
Länsbygderådet pekar också på skolbarnens långa arbetsdag, där vissa barn från Kedjeåsen och Karlsdal redan har en restid på 45 minuter, en restid som kommer att bli ännu längre om skolan flyttas till Bråten.
Granbergsdal som turistattraktion och intresseväckare och Granbergsdal som boendealternativ, med livaktiga eldsjälar, är också faktorer som kommunen bör ta hänsyn till innan man bestämmer sig för att lägga ner skolan, skriver Länsbygderådet.

"En engagerad befolkning är avgörande för utveckling av den egna byn. Så är det i Granbergsdal. Men det är också lätt att ta död på ett sådant engagemang genom att lägga ned skolan. Slocknade eldsjälars syns inte i kommunens budgetuppföljningar, men det innebär likafullt en försvagning av kommunen", skriver Sivert Gustafsson.

Läs mer i Karlsskoga Kuriren

Den 26 februari väntas Skolnämnden lägga fram sitt förslag där fem skolor i kommunen läggs ner, däribland Sågmyraskolan.

I Sågmyra är nu engagemanget stort för att bevara skolan, fler och fler personer ansluter sig hela tiden för att vara med och driva på i frågan.

- Vi tänker inte bara sitta stilla och invänta ett beslut om nedläggning av skolan, förklarar Helena Moström, själv mamma till tre barn varav två idag går på Sågmyraskolan.

I den grupp inom Sågmyra byaråd som nu arbetar med skolfrågan har man beslutat sig för att lämna in en ansökan om att få starta friskola.

- Kommer det ett besked om en nedläggning så kan jag redan nu avslöja att vi arbetar med en ansökan om att ta över och öppna en friskola istället, berättar Helena. En sådan ansökan ska vara inlämnad till Skolverket senast den 1 april.

- Tyvärr så kan det bli så att om kommunen beslutar sig för en nedläggning redan till hösten så dröjer det ytterligare ett läsår innan friskolan kan starta.

En nedläggning av skolan skulle förstöra mycket av det positiva som hänt i Sågmyra de senaste åren.

Etableringen av flera butiker i den gamla fabriken lockar mängder av människor till Sågmyra, inflyttningen har varit stor och till det här läsåret kom det också tio nya elever till skolan, alla nyinflyttade till Sågmyra.

Ett annat tecken på att det finns en stor framtidstro i bygden är att det föddes 14 barn i Sågmyra förra året. Det senaste "byskvallret" gör också gällande att det kommer att födas ytterligare minst nio bebisar i byn det här året, fler kan det bli...

Arbetsgruppen i Sågmyra har även ett par andra förslag som de vill presentera för kommunen innan de beslutar i frågan, för än har de inte gett upp hoppet om att skolan ska få leva vidare i kommunal regi.

- Vi tänker lämna in ett medborgarförslag till kommunen där vi föreslår att biblioteket och förskolan Widås flyttar in i skolans lokaler. Det skulle innebära att vi fyller skolans idag tomma lokaler med verksamhet, samt att kommunen sparar in på två stycken externa hyror som de har idag, förklarar Helena Moström.

Den 18 februari har arbetsgruppen bjudit in representanter från kommunstyrelsen och skolnämnden till ett öppet möte ute i Sågmyra angående skolans framtid.

- Vi vill på det mötet föra fram våra argument och förslag i skolfrågan samtidigt som vi vill höra vad kommunen har att säga i frågan, avslutar Helena Moström. Flera politiker och tjänstemän från kommunen har redan nu aviserat att de delta på mötet.

Fakta: Skolor i farozonen

• Sågmyraskolan, nyttjandegrad 40-50 procent
• Liljansskolan, nyttjandegrad 59-71 procent
• Linghedsskolan, nyttjandegrad 47-60 procent
• Toftaskolan, nyttjandegrad 33-46 procent
• Södra/Kvarnbergsskolan, nyttjandegrad 49 procent

Fakta: Hit flyttas eleverna

• Sågmyra - elever till Bjursåsskolan
• Liljanskolan- elever till Svärdsjöskolan
• Linghedsskolan - elever till Svärdsjöskkolan/Rönndalsskolan
• Toftaskolan - elever till Sundbornsskolan
• Södra skolan - elever till Kvarnbergsskolan/Främbyskolan/Östra skolan

- Det känns jättekul. Det har varit tråkigt att stå och värma andras mat, säger Ulrika Lindblom som jobbar i köket.

Egna råvaror. En rejäl salladsbuffé. Stora hinkar hemmagjord sylt utan tillsatser. När det i går var dags att återinviga köket på Perslundaskolan var det mycket som var annorlunda.

Start med blodpudding

- Men vi tar en mjukstart nu i början, med blodpudding och potatisbiffar. Det tar nog ett tag att få ordning på rutinerna och hinna med allt, säger Carina Krantz som just kommit till Perslunda från centralköket. Hon och Ulrika Lindblom ska nu jobba heltid med det egna tillagningsköket.

Egentligen skulle de ha börjat testköra köket redan för ett par veckor sedan men det var mycket som behövde ordnas. En del nya inventarier behövde monteras in, det behövdes nya golvbrunnar och en skiljevägg mellan disken och matlagningen. Men i går var allt klart.

Påverkan från tv

Och det märks att medverkan i Matakuten har påverkat hur det ser ut i köket. Här ska det inte lagas mat på samma sätt som i resten av kommunen. Allt ska tillredas på plats, med egna råvaror.

- Vi ska undvika konserveringsmedel, sötningsmedel, glutamat och transfetter. Och så ska vi försöka få tag i ekologiska råvaror så gott vi kan, berättar Carina.

Till exempel har de redan gjort egen sylt till maten, av jordgubbar och hallon, utan onödiga tillsatser. Ute bland eleverna muttras det en del över att några av kryddburkarna är borta - och vissa passerar salladsbordet väldigt hastigt - men för personalen är det en odelat positiv utveckling.

- Dels är det jättebra att vi lagar från egna råvaror för om det blir över kan vi ta vara på det. När vi serverade uppvärmd mat kunde vi inte spara den, då var det ingen näring kvar. Dessutom är det jätteroligt att laga mat. Det är tråkigt att stå och värma andras mat när man själv har utbildningen, säger Ulrika.

Det var i november förra året som kommunfullmäktige tog beslut om att Perslundaskolan ska få ett eget tillagningskök. Till en början har man det på försök i två år. Beslutet kom efter att skolan deltagit i tv-serien Matakuten.

I februari ska man ha en officiell invigning av Pers-lundaskolans nya kök.

Då kommer landshövdingen att vara på plats, tillsammans med bland annat kocken Carola Magnusson som medverkade i Matakuten.

Läs mer i Arbetarbladet

Nedläggningen av en liten skola på landsbygden är alltså INTE en skolfråga utan en samhällsfråga och i allra högsta grad en landsbygdsfråga.

Om det finns någon sorts dold agenda för att avfolka landsbygden och göra det omöjligt att bo utanför stadsmurarna är det dags att redovisa den nu.
Det är inte sunt att år efter år ge löften om en levande landsbygd, skriva vackra papper med storslagna planer om utveckling och bevarande, för att sedan gång på gång vända landsbygdsbefolkningen ryggen.
Är det så att man inte vill ha människor boende på landet?
Frågan är vad man ska göra med alla ödehus och tomma små tätorter när avvecklingen är över och hur hade man tänkt att människor ska få plats i städerna. Nya miljonprojekt?

Landsbygden, en gång landets ryggrad, är en viktig del av Sverige. Vi har sagt det förut och säger det igen. Det är en resurs som kräver förvaltning.
Alla dessa människor som av olika orsaker valt att leva på landsbygden, är en stor del av Sveriges befolkning som man inte med lätthet kan förbise.
Många människor har valt detta sätt att leva, vi är bara lite mer utspridda.
Vi VILL bo på landet och vi tänker INTE skylla oss själva! Vi vill ha möjlighet till ett drägligt liv på den plats som vi har valt att leva på och vi vill ha en LEVANDE LANDSBYGD!

Detta inlägg är hämtad från landsbygdsupproret och där har ni en mycket intressant och klok blogg som ni skall följa: Läs mer på Landsbygdsupproret