- Vi vill stämma i bäcken så tidigt som möjligt och visa att det är ett kompakt motstånd. Vi säger nej till brytning, förklarar Leif Johansson som är centerpartistiskt kommunalråd i Skövde.
 

Efter att regeringen kom överens om att gamla kärnreaktorer ska få ersättas med nya har svensk uranbrytning kommit i ny dager. I dag finns det tillstånd för prospektering efter uran i drygt trettio kommuner. Eftersom det inte alltid framgår helt klart vilka mineraler man letar efter går det inte att exakt ange hur många som rör uran. Men de 34 kommuner som DN kontaktat täcker den absoluta huvuddelen av dessa kommuner.
 

Av dessa har 18 på ett eller annat sätt, till exempel genom beslut i kommunfullmäktige eller uttalanden av kommunstyrelsen, sagt nej till framtida uranbrytning. I de andra 16 har man inte tagit ställning. Ingen kommun förordar brytning.
 

Skövde håller tillsammans med grannkommunerna Skara, Falköping och Tidaholm på att ta fram ett gemensamt uttalande där både prospektering och brytning avvisas.
 

Just Skövde och Falköping är de enda kommuner där man har erfarenhet av uranbrytning. Brytningen i Ranstad på Billingen upphörde i slutet av 1960-talet men nu vill det kanadensiska företaget Continental precious minerals börja leta igen.
 

- Den första ansökan gäller drygt 1 600 fastigheter och merparten av dem är i Skövde och på Billingen. Det ligger ytterligen en ansökan för ett betydligt större område och betydligt fler fastigheter, säger Leif Johansson.
 

Markägarna liksom kommunerna kan överklaga de undersökningstillstånd som ges av myndigheten Bergsstaten. Många av kommunerna gör det hela tiden och en av dem är Krokom i Jämtland.
 

- Vi får avslag nästan jämt. Men vi vill tala om för de företag som prospekterar vilken åsikt vi har och göra känt att vi kommer att utnyttja det kommunala vetot mot brytning. Vårt budskap är att det inte är någon idé att de är här och letar uran, säger Maria Söderberg, centerpartist och kommunalråd i Krokom.
 

Både Söderberg och Leif Johansson förutsätter att kommunernas rätt att säga nej till brytning får vara kvar. Vad regeringen anser i den frågan är osäkert eftersom ingen prospektering ännu lett till ansökan om att öppna en urangruva.
 

Men kommunernas uttalanden påverkar inte de bolag som sökt tillstånd för prospektering, säger Maria Söderberg.
 

- Bolagen är inte särskilt känsliga för opinioner. Jag har träffat dem vid flera tillfällen. De går efter reglerna och det gör vi också.
 

Arjeplog i Norrbotten är en av de kommuner som inte tagit ställning till eventuell framtida uranbrynting. Efter uppslitande diskussioner på 1970-talet är detta en mycket känslig fråga i kommunen och politikerna skjuter den därför framför sig.
 

- Jag är oerhört kluven i den här frågan. Jag är inte helt på det klara med min egen inställning till kärnkraften. Om jag landar att vi ska ha kärnkraft i Sverige tycker jag också att vi ska producera råvaran, säger det socialdemokratiska kommunalrådet Bengt-Urban Fransson.
 

Men han lutar åt att kärnkraften bör fasas ut.
 

I flera av de kommuner där tillstånd till prospektering getts har frågan ännu inte kommit upp på den politiska dagordningen.