Vad betyder ekologiskt?




Vad betyder ekologiskt?

Ekologisk mat Kravmärkta och andra ekologiska livsmedel säljer som aldrig förr. Men många konsumenter har ganska vaga uppfattningar om vad beteckningarna står för. SvD ger därför en snabbkurs i ämnet ekomat.

Läs mer på Svenska Dagbladet

  • Prisskillnaden gör att inte fler handlar ekologiskt
  • Vad betyder ekologiskt?
  • Är ägg farligt för hjärtat?
  • Prisskillnaden gör att inte fler handlar ekologiskt
  • Ställ din fråga om Mat & klimat
  • Vad är det för fel på smakförstärkare?
  • GI-kosten är en ensidig vägvisare
  • Bruna moln av sot värmer upp jorden

  • Lokalproducerad mat i fokus




    Lokalproducerad mat i fokus

    I dag arrangerades för första gången Mattinget i Hälsingland. Det vänder sig i första hand till livsmedelsproducenter och syftet är att lyfta fram den lokalproducerade maten.
     

    I dag träffades ett 90-tal lokalproducenter på Mattinget för att utbyta erfarenheter och skapa kontakter. Deltagarna fick möjlighet att gå på föreläsning av journalisten och författaren Mats-Eric Nilsson som pratade om bland annat begreppen äkta och hemlagad mat.

    Läs mer i Hela Hälsingland.se


    Skånemjölk åter hos City Gross



    - Konsumenterna vann, säger Björn Sederblad, vd på Skånemejerier som åter har börjat leverera mjölk till City Grossbutikerna i södra Sverige.


    Kanske något för Coop att följa så vi kan köpa närproducerad mjölk i våra butiker?

    Förlusten av Coop tvingar Skånemejerier att spara 80 miljoner. Det innebär dock inga ytterligare uppsägningar utöver de 25 som varslats.
    Dessutom sänker Skånemejerier kontraktspriser till bönderna med 19 öre per kilo mjölk.
    Skånemejerier behåller målet att göra minst 30 miljoner kronor i resultat i år.

    www.frikopenskap.se

    Facebook-protest mot dålig skolmat




    GÄVLE Viktor Långsved startade en Facebook-grupp för att få Gävles skolor att byta matleverantör. På bara en månad har den fått över 1 600 medlemmar.
    - Om man inte kan byta hoppas jag i alla fall att vi kan få skolmaten att bli bättre, säger Viktor.


    läs mer i arbetarbladet


    Slow food i Gästrikland



    Gävle För många har mat blivit något som ska vara snabbt, enkelt och billigt. Men motståndsrörelsen växer sig starkare och nu har den nått Gästrikland. I går höll den nystartade föreningen Slow Food Gästrikland sitt allra första möte med provning av svenska ostar och ekologiskt vin.

    - Slow food vill jobba med att minska avståndet mellan konsument och producent. Vi vill utbilda konsumenter i att bli mer kvalitetsmedvetna och välja god mat att njuta av, förklarar Anita Hörnstein, som är en av initiativtagarna och ordförande i föreningen.


    70 anmälda

    Hon och de andra arrangörerna har fullt upp med förberedelser innan den första sammankomsten sätter igång. Runt 70 personer har anmält sig och det är mer än dubbelt så många som de räknat med.

    - Helt otroligt, man får nästan ståhud. Och vi har haft flera som beklagat att de inte kan komma. Hoppas att det inte är en engångsföreteelse, säger Anita.


    Först i Gävleborg

    Slow Food Gästrikland är först ut i hela Gävleborg och Dalarna och det är medlemmarna i styrelsen stolta över.

    Slow food-rörelsen är global och handlar om att tänka på matens kvalitet, hur den produceras och att den är fri från konstiga tillsatser.

    Det här betyder att man värnar om lokalt producerade och ekologiskt framställda livsmedel. Frågorna ligger i tiden och det speglas av det stora intresset för föreningens första möte.

    - Jag tror att det har att göra med en längtan efter att hitta något som är unikt för det här landet. Vi har varit mer stolta över att vi importerar olika produkter än att vi producerar själva, tror Ann-Katrine Dunker, som håller i kvällens provning av ostar.

    läs mer i arbetarbladet


    Värna om det lokala




    Värna om det lokala

    Hanebo Framtid och några andra har gjort sin röst hörd i kampen mot Arlamjölk i hälsingebutikerna. Nu är det dags för alla konsumenter, leverantörer, politiker och organisationer att med full kraft ställa upp för Hälsingland. Andra landskap har lyckats, så varför inte vi hälsingar?

    Det är en fråga om arbetstillfällen, ett öppet landskap och miljö.

    Det är långt mer än 100 arbetstillfällen i landskapet som kan beröras om Milko inte får leverera sina produkter till våra butiker och tappar marknadsandelar.

    De flesta av Hälsinglands mjölklevererande bönder har för små besättningar för att platsa i den danskägda jätten Arlas leverantörskedja.

    Försvinner Milko kan många av våra kvarvarande mjölkbönder tvingas lägg ned sin verksamhet.

    Om matproduktionen försvinner från Hälsingland riskerar vårt älskade vackra öppna landskap att växa igen. Odlingsmarken planteras igen med gran eller snabbväxande energiskog. Är det i ett sådant Hälsingland du vill leva?

    Dessutom kommer våra livsmedel, som skulle kunna närproduceras, att ersättas med varor av okänt ursprung som kommer till oss med långa miljöfördärvande transporter.

    Var på er vakt! Jätten Arlas aggressiva marknadsförare besöker ständigt våra butiker med lockande erbjudanden. Som konsument har du stor makt. Tala med föreståndare och de anställda i butikerna och framför dina krav på närproducerat så ska du se att vi som konsumenter kommer att gå segrande ur striden.

    Var noga med vad du lägger i din kundkorg.

    Till sist: Var köptrogen dina lokala butiker så att vi får ha kvar den lokala servicen. Låt dig inte luras av billiga lockvaror att åka till den stora orten och handla på stormarknader. Då har vi snart förlorat den för landsbygden så viktiga närservicen. Detta gäller alla typer av butiker och service.

    Kon saknas inte förrän båset är tomt.

    Olle Andersson

    Kilafors

    Läs mer i Ljusdals Posten

    Surdegslyftet




    Surdegslyftet

    De små bagerierna som bakar riktigt surdegsbröd utan tillsatser blir allt fler. Folk står i kö för att köpa en dagsfärsk limpa och priset på 80 kronor avskräcker inte. Förutom bagerierna är Saltå Kvarn ett av företagen som fått ett kraftigt uppsving. Samtidigt jäser surdegarna i hemmen. Det har hänt något med brödet.


    Läs mer i Svenska Dagbladet


    Storsatsning på whisky i Gävle




    Storsatsning på whisky i Gävle

    Mackmyra Whisky i Gävle storsatsar och kommer att bygga ut sin verksamhet på ett 30 hektar stort område på västra Kungsbäcksområdet i närheten av Högskolan i Gävle. Det nya etableringsområdet kommer att kallas för Whiskybyn med ett gigantiskt destelleri, lagring, verkstäder, restaurang och turistboende.


     Kommunalråd Per Johansson: "Det kommer betyda mycket"


    Hela anläggningen beräknas bli klar 2019 och kommer att kosta minst en halv miljard kronor. Storsatsningen kommer att kunna ge minst 250 nya arbetstillfällen.

    Magnus Dandanell är vd för Mackmyra whisky och berättar varför man satsar så stort:

    - Vi ser en stor potential för svensk whisky och vi tror att den potentialen finns i hela världen.

    Långsiktigt så räknar Mackmyra whisky med att exportera flera miljoner whiskyflaskor per år.

    Förutom att man vill exportera flaskor till Europa och USA så vill man också locka turister från hela världen. Det socialdemokratiska kommunalrådet Per johansson i Gävle tror att det kan komma 100 000 turister till anläggningen varje år.

    - Jag tror att det kommer att betyda jättemycket för besöksnäring och för sånna evenemang som är knuten till det. Det kommer att bli en synergieffekt med andra attraktiva besöksmål som finns i kommunen, säger han.


    Läs mer på SR

    Webbplats för klimatmärkning av mat




    Webbplats för klimatmärkning av mat


    KRAV, LRF, Lantmännen, Milko, Scan, Skånemejerier, Svenskt Sigill och Jordbruksverket gör det lättare att följa Klimatmärkningsprojektet.

    Snart är reglerna för bland annat vegetabiliska livsmedel och mjölk klara. Arbetet med regler för kött och ägg pågår och beräknas också bli klara under året.
    Projektet kommer att ta fram en tilläggsmärkning till befintliga hållbarhetsmärkningar av olika slag. Den symbol som knyts till klimatreglerna ska få användas i kombination med andra certifieringar som ställer tydliga krav på hållbar utveckling. Symbolen ska kunna användas på såväl svenska som utländska livsmedel.

    Flera organisationer tillsammans
    Klimatmärkningsprojektet drivs gemensamt av KRAV, LRF, Lantmännen, Milko, Scan, Skånemejerier och Svenskt Sigill. Jordbruksverket följer projektet och bidrar också med kompetens på olika sätt.

    -Vi ser positivt på att den gröna näringens företrädare skapar nya möjligheter för konsumenterna att välja mat som har producerats med så låga växthusgasutsläpp som möjligt, säger Ragni Andersson på Jordbrukverket. Det finns många klimatengagerade konsumenter som vill ha mer information och vägledning beträffande sina matval. Det här märkningssystemet kan bli ett viktigt steg framåt.

    Den nya webbplatsen hittar du här: www.klimatmarkningen.se

    Källa: Jordbruksverket

    Läs mer i land lantbruk


    Whiskyby för en halv miljard




    Whiskyby för en halv miljard

    Mackmyra storsatsar på Kungsbäck

    Mackmyra Svensk Whisky har planer på att plöja ner över en halv miljard på en helt ny anläggning på västra Kungsbäck. Redan i år vill företaget bygga ett nytt lager på området, som fullt utbyggt kan bli ett av Gävles stora turistmål.
    - Området är enastående. Det uppfyller alla våra krav, säger Mackmyras VD, Magnus Dandanell.

    Relaterat

    Mackmyra mångmiljonsatsar

    Planerrna presenterades i dag, men förberedelserna har pågått under minst ett år, i samarbete med Gävle kommun. Redan för två år sedan beslutade Mackmyra Whisky att börja undersöka förutsättningarna för en kraftig expansion, framför allt för att nå ut på den internationella marknaden. Förra året gick 10 procent av Mackmyras produktion på export.
    - Vi vill öka till 50 procent, säger företagets marknadschef, Rickard Lundborg.
    I det nya området på Kungsbäck ska ett lager och ett nytt besöksdestilleri byggas de närmaste åren. Kostnaden är beräknad till 55 miljoner kronor. Därefter planeras ytterligare investeringar i ny kapacitet för destillering, nya lager och ett stort besökscentrum där alla delar i whiskyproduktionen kan följas. Utbyggnaden ska ske i takt med att Mackmyra Whisky slår sig in på den internationella marknaden. Om tio år kan hela anläggningen stå klar, men investeringskostnaden på upp emot 500 miljoner kronor kräver också nya finansiärer i bolaget.
    - Den diskussionen räknar vi med att inleda 2010, säger Rickard Lundborg.
    Mackmyra Svensk Whisky blir först med en etablering på västra Kungsbäck, tidigare övningsområde för de värnpliktiga på I 20. Kommunen har deltagit i planeringen, och programmet för området går nu ut på samråd under mars och april månad. Om alla formaliteter är avklarade hoppas Mackmyra Svensk Whisky kunna inviga det nya lagret i december, tio år efter det att de första dropparna svensk maltwhisky började rinna ut från destilleriet i Mackmyra.
    - Vi ser det här området som riktigt spännande, säger kommunalrådet Per Johansson, som välkomnar Mackmyras planer.
    - Det är ett sätt att stärka Gävles attraktionskraft, inte bara lokalt utan även internationellt.
    Magnus Dandanell tror att den fullt utbyggda whiskybyn ska kunna locka 100 000 besökare per år, och Mackmyras etablering kan också bli startskottet för andra företag i besöksnäringen som vill etablera sig i området.
    - Jag är övertygad om att det här väcker intresse långt utanför Sveriges gränser, säger Rickard Lundborg.

    Läs mer i Gefle Dagblad


    Mackmyra Whisky blir större




    Mackmyra Whisky blir större

    Ny whiskyfabrik vid Kungsbäck kan ge 200-250 nya jobb inom tio år

    Mackmyra Whisky planerar en ny anläggning i västra Kungsbäck, strax väster om E 4 och söder om riksväg 80.

    - Det blir en anläggning som är tio gånger större än den vi har i dag i Mackmyra, säger Magnus Dandanell, vd i Mackmyra Svensk Whisky AB.

    Han räknar med att anläggningen, fullt utbyggd, kan skapa 200-250 nya jobb. Det ska dock ses på lång - kanske tio års - sikt.

    Första steget, som troligen tas redan i år, blir ett nytt whiskylager med lokaler för provningar och utställningar.

    Andra steget tas nästa år med ett nytt destilleri som anpassas för besökare - såvida inte den kommunala beslutsprocessen leder till överklaganden som fördröjer projektet.

    Sedan följer den fortsatta utbyggnaden i etapper under de närmaste tio åren.

    Om planerna går i lås byggs om tre-fyra år en ny, stor whiskyfabrik med sikte på exportmarknaden. I området byggs också stora jordkällare för whiskylagring samt ett antal övernattningsstugor för whiskyentusiaster från när och fjärran.

    Den senare delen kräver investeringar på cirka 500 miljoner kronor och då krävs antagligen större insatser från både nuvarande ägare och kanske också nya ägare.

    - Vår ambition är att det ska bli ett internationellt besöksmål, sade Magnus Dandanell vid en presskonferens på torsdagen.

    Sedan starten för tio år sedan har whiskyföretaget i Mackmyra växt hela tiden. I höstas toppade företaget tidningens Dagens Industris lista med de snabbast växande företagen i Gävleborgs län.

    I fjol började man också sälja den första färdiga whiskyn i spritbutikerna.

    Destilleriet i Mackmyra bruk börjar bli för trångt. Det räcker för den svenska och kanske också den nordiska marknaden. Men Magnus Dandanell och hans kollegor och högre mål.

    - Vi vill nå ut i Västeuropa och framförallt USA och en till två marknader till. I fjol exporterade vi 10 procent. Vi vill nå över 50 procent. 99 procent av den globala whiskymarknaden ligger utanför Sverige, sade Rikard Lundborg, marknadschef och en av grundarna.

    Deras långsiktiga mål är att på allvar konkurrera med Bushmill och andra världskända maltwhiskymärken.

    De som kommer till whiskyfabriken i Gävle ska kunna övernatta i området och se och delta i allt från kornskörd till destillering, provning och tappning av utvalda fat.

    - Vi siktar på 100 000 besökare om året, sade Magnus Dandanell.

    Destilleriet i Mackmyra behålls, liksom de lager som finns i Stockholm, Bohuslän och Skåne.

    Läs mer i Arbetarbladet


    Melker möter mat i Hälsingland




    Melker möter mat i Hälsingland

    Stjärnkocken och entreprenören själv, Melker Andersson var inte där. Men alla andra var representerade när Melkers matprojekt med buss presenterades igår på restaurang Lustgården i Bollnäs.

    Där fanns ost- och musttillverkare från Järvsö och Hå, glassmakare från Järvsö, chokladbodens innehavare från Segersta, Britt-Marie Stegs från Hälsingestintan, en prisbelönt bagare från Söräng utanför Bollnäs och en slaktare från Ockelbo Stjärnkött.
    Men först och främst fanns initiativtagarna till projektet Melkers Matbuss på plats, Nina Östman och Annica Tengvall, den sistnämnda från Hotell- och restaurangprogrammet vid Torsbergsgymnasiet i Bollnäs.
    Med hjälp av tv-kocken Melker Andersson ska de sätta lokalproducerad mat från Hälsingland på den gastronomiska kartan. Och förhoppningsvis genom Melker Anderssons försorg, vidareutveckla recept och idéer.
    Riktigt vad projektet, som stöttas av både Bollnäs och Söderhamns kommuner, ska utmynna i ville inte projektledarna sia om, men den som siktar mot stjärnorna når ofta högt.

    - Det här ska bli Hälsinglands Toscana! Vad vill vi ge besökare när de kommer hit, vill vi verkligen hänvisa de till någon pizzeria?
    - Om våra Hälsingegårdar ska bli ett världsarv, så måste vi tillsammans göra något för den lokala maten, sa Nina Östman.
    Inspiration, kunskap och inte minst kontakter får bollnäsbördige Melker Andersson stå för. Och genomförandet verkar både originellt och lockande, det tyckte alla närvarande vid det allra första mötet igår.
    Tanken är att Melker Andersson ska turnera i landskapet med en buss, Melkers Matbuss. Ni som minns Ica:s och Konsums varubussar som trafikerade byvägarna bara för några decennier sedan, ni anar kopplingen.

    Bussen rullar första omgången nu i sommar och vid ytterligare tre tillfällen, höst, vinter och vår. Tanken är att Melker Andersson ska laga mat ombord på bussen.
    Intresserade matproducenter får gärna höra av sig om de vill ha hembesök.
    - Alla ska vara delaktiga, vi ska utveckla maten nu, säger Nina Östman.
    I höst planerar man en seminariedag för producenter och restaurangägare.
    Samarbetet mellan Melker Andersson och Hotell- och restaurangprogrammet i Bollnäs är inte nytt, han har jobbat med dem under några år. Och flera av eleverna har passerat som praktikanter på hans restauranger.

    Den här gången är två elever ur årskurs 1 och 2, Isabella Westergren från Bollnäs och William Sundberg från Bergvik, särskilt utvalda. De får följa med i bussen och de får vara med och utveckla recept.
    - Det ska bli spännande och stort att få träffa honom och vara med om det här, säger båda två.
    - Självklart ska alla elever få vara med om det här, men Bella och Wille passar bra ihop med Melker, tycker ni inte?, säger Annica Tengvall.
    Efteråt ringer vi upp Melker Andersson som befinner sig på tv-inspelning i Stockholm. Jo, han tycker att det känns riktigt schysst att komma tillbaka till Hälsingland. Han är född på Bollnäs BB och har tillbringat många somrar i sina föräldrars sommarstuga i Bäckänge, på vägen till Segersta.

    - Mysigt! Det ska bli kul att lära känna trakten ur ett gastronomiskt perspektiv. Seriositet och kunskap är viktigt för att ro iland det här projektet. Jag ser fram emot att möta människor med glöd och glädje.
    Har du några matminnen från Hälsingland?
    - Vi plockade mycket bär. Jag och mina två bröder tävlade och vem som kunde plocka mest på kortast tid. Sen sålde vi dem.
    - Vad jag minns bäst är hur vi kom hem med 60-70 liter bär och satt ute och åt dem med mjölk, solmogna nyplockade bär. Den smaken i den miljön, det slår allt.

    Läs mer i tidningen Ljusnan

    Lokal mat ska minska fetman




    Lokal mat ska minska fetman


    Ett danskt forskningsprojekt ska bidra till att minska fetman hos barn.

    Med hjälp av specialister och gastronomer ska forskarna ta reda på om bättre mat kan förbättra hälsan hos barn. Fokus ligger på skolmaten men även föräldrarna ska involveras.

    Källa: DN

    Läs mer i tidningen Lantbruk


    Svenskar ska äta grekisk potatis ...




    Svenskar ska äta grekisk potatis

    Grekiska odlare gör nu reklam för sin potatis i Sverige. Kampanjen finansieras av EU-pengar, skriver TT.

    Den grekiska reklamkampanjen har bland annat inneburit att direktreklam skickats till hushållen.Broschyrer berättar om fördelarna med potatis från Grekland. Bakom skriften står EU, Grekland och republiken Cypern.
    Enligt Michael Mann, talesman för jordbruksfrågor i EU-kommissionen, pågår kampanjen i hela Europa och den betalas till hälften av EU.

    Men också svensk potatis marknadsförs med pengar från samma kassa. Svensk potatis ordförande Lars Elofson tror inte att den grekiska offensiven hotar svensk potatisodling. Till TT säger han att den nog snarare stöttar den svenska potatismarknaden.

    Läs mer i tidningen ATL


    Bull-Olles har blivit paltbrödskungen




    Bull-Olles har blivit paltbrödskungen

    Bull-Olles har vuxit till en av Sveriges ledande paltbrödstillverkare.
    Nu levererar de bröd till hela landet.
    - Vi kommer att investera runt en miljon kronor för att klara av produktionen, berättar platschefen Bengt-Ove Jonsson.


    Efter det att bageriet Skogaholm lade ned sin paltbrödstillverkning förra hösten, har Bull-Olles trätt in som den självklara ersättaren.
    Nu har det lilla bageriet i Bollnäs ökat sin produktion rejält och levererar till stora delar av Sverige.
    - Det är väldigt få bagerier som gör paltbröd i Sverige idag. Vi har upplevt ett stort engagemang från företag och privatpersoner för vår tillverkning, säger Bengt-Ove Jonsson.
    Förr stod paltbrödet för 2-3 procent av den totala tillverkningen. Idag berättar Bengt-Ove Jonsson att det har ökat och ligger närmare 20 procent.
    - Vi har skrivit avtal med två av Sveriges tre största butiksgrossister, och några mindre, berättar han nöjt.
    Han vill emellertid inte avslöja vilka grossisterna är eller hur värdefullt det här är för bageriet.

    - Det är svårt att säga hur mycket kontrakten är värda eftersom det just har kommit igång. Det ringer fortfarande butiker och grossister som vill köpa av oss, förklarar han.
    Hittills har paltbrödsboomen betytt att Bull-Olles fått effektivisera och rationalisera sin verksamhet för att orka med den ökade orderingången. Men det har inte varit nog, anser platschefen.
    - Som det ser ut idag kommer vi att behöva utöka med ytterligare en tjänst för att klara av att möta efterfrågan, säger han.
    Paltbrödet är emellertid en liten produkt och tillhör den klassiska svenska husmanskosten, som nästan glömts bort. Att Bull-Olles fått ett så stort lyft beror på att de är ett litet bageri.
    - Att vi kan ta en så stor del av totalen beror på att det är en relativt nischad produkt. Men det finns en hel del mer att ta av palten, säger Bengt-Ove Jonsson.

    I dag tillverkar Bull-Olles ungefär 60 olika produkter och paltbrödet utgör en stor del av produktionen. Tidigare har de främst sålt paltbrödet i Hälsingland, Dalarna och Gästrikland. Nu har marknaden breddats till hela Sverige.
    - Det har varit tungt och bedrövligt med nedläggningar runt omkring oss. Det är otroligt skönt att kunna gå mot strömmen och visa upp något positivt, säger Bengt-Ove Jonsson.
    Själv äter han paltbröd lite då och då, självklart från sitt eget bageri.
    - Jag tycker det är riktigt gott. Med fin vit sås och fläsk, säger Bengt-Ove Jonsson och ler.


    Fakta

    Bull-Olles bageri
    Grundare:
    Bageriet startades av Olle Frisk och döptes efter hans smeknamn, Bull-Olle.
    Omsättning 2007: 16,8 miljoner kronor.
    Antal anställda: 22.
    Huvudsyssla: Bröd, ostkaka och paltbröd
    Tillverkat palt sedan: "För jämnan", säger platschefen Bengt-Ove Jonsson.
    Ägare: Fristående dotterbolag till Milko.

    Om paltbröd och palt

    Paltbröd är en maträtt bestående av bröd som bakas med blod, ett bröd som sedan kokas i vatten och företrädesvis serveras med fläsk och vitsås. Brödet kan antingen bakas som tjocka, mjuka kakor eller som hårt tunnbröd. Tunnpaltbröd är vanligare norrut i landet.
    Palt är en helt annan maträtt. Den tillagas av rå, malen eller finriven potatis som blandas med mjöl och salt till en hård smet. Av smeten formas runda bollar som kan fyllas, ofta med fläsk. Palten kokas i saltat vatten.
    Det finns en rad varianter på palt, bland annat kan den tillverkas av enbart mjöl. Ett annat namn på rätten är kams. Det finns en variant av palt, blodpalt, som innehåller blod.

    Läs mer i tidningen Ljusnan

    Hälsingestintan i Ica-butiker




    Hälsingestintan i Ica-butiker

    Ica Sverige har tecknat ett samarbetsavtal med Hälsingestintan i Järvsö. Förutom att leverera kött ska de i ett 30-tal butiker från norr till söder genomföra köttskola för butikernas kunder.

    Läs mer i Ljusdals Posten

    Här är maten som gör dig klimatsmart




    Här är maten som gör dig klimatsmart

    Morötter är det klimatsmartaste du kan äta.

    Följt av potatis, broccoli och - bröd.
    - Det är ju otroligt roligt, säger Marianne Berglund på Berglunds bageri i Kungsgården.

    Det är brödbranschens lobbyorganisation Brödinstitutet som gett det oberoende statliga Institutet för Livsmedel och Bioteknik, Sik, i uppdrag att undersöka hur mycket bröd påverkar klimatet. Inte mycket alls i jämförelse med kött, är svaret.


    På köpet drog man med sig några andra livsmedel som fick ännu bättre betyg än bröd och dess huvudingrediens vetemjöl.


    Morötter och potatis påverkar klimatet så lite att det knappt är mätbart. Broccoli och tomater odlade på friland i Spanien är också klimatsmart mat. Sedan kommer vetemjöl och bröd, innan de animaliska produkterna börjar torna upp sig i grafen. Absolut mest oklimatsmart är nötköttsproduktionen. För att orsaka lika mycket klimatpåverkan som ett enda kilo nötkött behöver du äta 27 kilo bröd.


    Något som kanske är en tankeväckare så här i GI-tider.

    - Litegrann märker man ju av det där. Men det går i vågor allt det där med olika metoder, säger Marianne Berglund som tar kolhydratskräcken med ro.

    - Jag säger så här: Vanlig husmanskost och att vara nära råvaran när man köper in den, det är sunt förnuft.


    En annan lokal producent som har anledning att jubla över Sik:s rapport är naturligtvis morot- och potatisodlaren Ola Fredlund i Valbo.


    - Jag känner igen uppgiften och vet att jag har läst den tidigare, säger han men vill i övrigt ligga lågt eftersom han inte läst den aktuella rapporten.


    Sik har i sin undersökning vägt in produktion, tillverkning, transporter, förpackningar och svinn i butiksledet. Tittar man på detaljerna för brödproduktionen är det jordbruksbiten som är mest klimatpåverkande. Att transportera brödet från bageri till butik står tvärtemot vad man kanske kan tro för en mycket mindre del.


    - I vårt fall är det ju dessutom fråga om väldigt korta transporter, säger Marianne Berglund.


    Berglunds skördar och mal sitt eget mjöl bara någon kilometer från bageriet.

    Nästa vecka hänger GD konsument med när några familjer ur kommunens projekt Hållbar vardag lagar en festlig buffé med klimatsmarta recept.

    Läs mer i tidningen Gefle Dagblad


    Saltost, mozarella, fetaost, ricotta, boursin, lactic....




    Saltost, mozarella, fetaost, ricotta, boursin, lactic....

    "Därför har jag stigit ner för att rädda dem ur Egyptiernas våld och föra dem från det landet upp till ett gott och rymligt land, ett land som flyter av mjölk och honung...."


    Andra Moseboken 3:8


    Ost och mjölkprodukter har inte bara varit daglig föda för bibelns folk utan för många folk genom årtusenden. I grekisk litteratur kan vi läsa om ost, romarna gjorde ost av många slag. Ost användes vid olika cermonier, till exempel offrades ost av lejonmjölk till fruktbarhetsgudinnan Artemis ära. Att blanda honung i osten var vanligt och ­förekom ganska länge.

    Ost är ett ­rejält kraft­paket, fyllt av vitaminer, protein och fett så det är inte så konstigt att det är och har varit populär föda överallt i världen.


    Färskostar tillverkas vanligtvis utan löpe. ­Mjölken koagulerar och delar sig med hjälp av till exempel filmjölk. Det mesta av laktosen eller mjölksockret äts upp av de tillsatta mjölksyrebakterierna. Därefter öser man upp koaglet i formar och låter massan självdränera. Fetaost pressas i en större form och läggs sedan i en saltlag under några dygn. Den kan lagras ganska länge och läggs också in i olja och örter som ytterligare förlänger hållbarhetstiden.

    Vår egen hälsingska saltost eller koost är en ­variant av den populära mozarellan. Ostkoaglen knådas däremot inte till trådar som i mozarellan. Men den är minst lika god tillsammans med ­tomater och basilika.

    Det är enkelt att göra färskost själv. Syra mjölken med citronjuice eller vinäger och värm den på låg värme tills den ystar sig. Häll därefter ost­massan genom ett kaffefilter. Sätt filtret över en skål och låt vasslan rinna av, helst över natten. Forma osten till små bollar, krydda och njut.


    Vi får inte heller glömma ostkakan, äggosten, kaffe­osten eller mesosten. Ostkakan tillagas av ost­massa och gräddas, ett lite enklare förfarande än ystningen. Det görs varianter av ostkakan som i Hälsingland och Småland och varje landskap är naturligtvis stolt över sin variant. Till mes­ost ­kokas vasslan tills vattnet avdunstat. Mesens ­bruna färg kommer när mjölksockret karamelliseras.


    För att också avsluta med ett religiöst tema så är detta ett sanningsord av den heliga Birgitta:


    "Du skall vara såsom ost

    och din kropp som ett ostkar,

    där osten skall behandlas.

    Så skall din själ så länge knådas och renas

    att kropp och själ

    finner sig väl tillsammans

    och köttet lyder anden."

    Lotten Löfblad

    Läs mer i Gefle Dagblad


    Karamellkokare delar recept ...




    Karamellkokare delar recept ...

    Hälsinglands två karamellfabriker Fagerströms och Källers har varit forna konkurreneter. Nu utökar de samarbetet. Tre av Källers karamellsorter tillverkas nu hos Fagerströms i Hudiksvall. Recepten är inte lika hemliga längre.
    Provkoket gjordes på torsdagen då Ulf och Peter Eriksson från Källers fanns på plats i Hudiksvall för att dela med sig av de förr så hemliga karamellrecepten. 

    Läs mer i Hudiksvalls Tidning

    Hälsinge Lantkök vill öka ut...




    Hälsinge Lantkök vill öka ut...

    Slakteribolaget Bollnäs Kött AB vill köpa Milkos anläggning i Säversta. Vid sidan av ett nytt slakteri söks också samarbeten med andra livsmedelsföretag. Ett av dem är Hälsinge Lantkök AB i Järvsö, som styckar och levererar kvalitetskött under varumärket Hälsingestintan.

    Bollnäs Kötts styrelseordförande Ingvar Persson bekräftar att intresset för mejeriet kvarstår.
    - I kontakterna med Milko har vi förklarat att vi vill köpa fastigheten i Bollnäs. Nu väntar vi på svaret därifrån, men det tycks dra ut på tiden och vi har förstått att det även finns andra spekulanter, säger Ingvar Persson.
    I två omgångar var Ingvar Persson själv styrelseordförande i Milko-koncernen, senast 2003-2007. Han kan därför lokalerna i Säversta utan och innan.
    Totalt handlar det om 13 000 kvadratmeter under tak, varav cirka 6 000 i det nuvarande ostlagret. I totalytan ingår även en äldre mejeribyggnad och den separata kontorsbyggnaden.
    - Vi kommer inte själva att behöva mer än en mindre del, men söker även samarbete med andra delar av branschen för att kunna hyra ut, säger Ingvar Persson.
    För egen del behöver slakteriet drygt 1 000 kvadratmeter till att börja med. Ett 30-tal personer ska få jobb där.
    I december talades det om att hyra in sig i mejeribyggnaderna.
    - Men nu är det ett köp av fastigheten som gäller. Och någon kommunal medverkan är inte aktuell, säger Ingvar Persson.
    Han hoppas att det i mejeribyggnaderna ska kunna inrymmas företag som bildar "ett kluster" för att ta fram lokalproducerade kvalitetsprodukter.
    - Det finns planer, men jag vill inte säga något mer just nu.

    Flera källor uppger dock att Hälsinge Lantkök är ett av de företag som är högaktuella.
    - Det ligger i linje med det företagets vilja att expandera. Nu kan Hälsinge Lantkök få leveranser direkt från ett slakteri i Bollnäs och samtidigt stycka köttet där, säger personer med nära insyn i branschen.
    Hälsinge Lantkök har tidigare anlitat legostyckare, men beslutade i höstas att anställa sju egna styckare för att stycka 30 ton svenskt hängmörat så kallat premiumkött i veckan. Bakom förändringen låg butikskedjornas krav på full kontroll av spårbarhet i hela leveranskedjan.

    Ingvar Persson vill dock inte kommentera ett eventuellt samarbete.
    - Jag kan i dagsläget inte svara på frågor av det slaget, säger han.
    Men Hälsinge Lanköks grundare och vd Britt-Marie Stegs bekräftar kontakterna.
    - Vårt företag växer fortfarande och vi är mycket intresserade av ett samarbete i Bollnäs. För oss handlar det om en utökning och inte om att flytta verksamhet. Premiumköttet efterfrågas mer och mer i hela landet, särskilt i de större orterna, säger Britt-Marie Stegs.
    - Men det är för tidigt att gå ut med detaljer eftersom det inte kommit något svar i fastighetsfrågan.
    Milkos produktion i Bollnäs avvecklas helt i slutet av april. Men ost ska färdiglagras fram till i höst.
    - Mejerifastigheten kommer att säljas, men några fler kommentarer än så har vi inte idag, säger Lena Holmestig, Milkos informationschef.

    Läs mer i tidningen Ljusnan

    Läs mer i Ljusdals Posten

    Tidigare inlägg Nyare inlägg
    RSS 2.0
    Bloggtoppen.se Allmänt BlogRankers.com
    webvoter-omröstning
    Ge din bedömning av bloggen

    1 ganska dålig
    2 mindre bra
    3 helt ok
    4 riktigt bra
    5 väldigt bra

    Se resultat
    hit counter