Allt fler bensinmackar på landsbygden läggs ner. Men i Åmot i Gästrikland har den lokala Konsumföreningen nu beslutat att investera i en helt ny mack när OK slår igen.

Läs hela artikeln och se repotaget på SVT

OK, nu klipper vi korten

Malungsfors i protest mot att OK lägger ner

Ta din sax och kom! På lördag klipper folket i Malungsfors sina medlemskort i en manifestation mot OKQ8, som lägger ner byns enda bensinmack.

Läs mer på Dalarnas Tidningar

Bensinstationer på mindre orter har allt svårare att klara sej. Ett 90-tal bensinstationer i länet är hotade av nedläggning och 31 av dem finns i Skaraborg.

"En smidig grej som inte är för dyr"

Men nu kan organisationen Hela Sverige ska leva ha en lösning som kan göra att orterna får behålla sitt tankställe.
Carola Svensson jobbar på Hela Sverige ska leva i Skaraborg.

- Vi vill att det ska finnas en smidig grej som inte är för dyr, det fungerar inte om det blir för dyrt, säger Carola Svensson.

Läs mer på SR

20-25 mackar i länet kan vara hotade av nedläggning de närmsta tre fyra åren.
- Enskilda orter riskerar att bli helt utan mack, säger Jonas Lööf, som undersökt läget för bensinstationerna i Kronoberg.

Läs mer i Smålandsposten

- I sommar öppnar macken i Stocka, det lovar vi, säger Stocka byaråds ekonomiska förenings interimsstyrelse.

På torsdagen fick Stockaborna ett glatt besked från länsstyrelsen: Stocka byaråds ekonomiska förening har fått 245 000 kronor i investeringsstöd till satsningen på en kooperativt ägd mack som ska ligga bredvid mataffären Kajutan.

Läs mer på Hela Hälsingland.se

I affären, som tidigare drev OKQ8-macken, finns en lista där intresserade har tecknat sina namn. De som skrivit på är beredda att betala 500 kronor för att få en station för bensin och diesel uppställd vid affären.

Jeanethe Backlund är affärsinnehavare och hon berättar att intresset är stort.

- Vissa är beredda att gå in med mer pengar om det behövs, särskilt bönder och egna företagare visar intresse. De flesta är positiva och vill bidra till en mack, men det finns andra som tycker att det är bra med service, men bara så länge det är gratis.

Läs mer på Hela Häslingland.se

Dalviks kvarn AB som har sin bas i Dalarna säljer främst villaolja, diesel, foder och värmepellets med lantbrukare som huvudkunder. Men under namnet Dalvik Oil levererar företaget även drivmedel både till egna anläggningar där de säljer bensin och diesel och till bensinmackar på orter som de stora oljebolagen har valt att lämna.

- Vi etablerar oss på konstiga, små ställen där inga andra vill vara, säger Håkan Söderlund som är vd.

Företaget köper bränsle från de stora oljebolagen i Gävle hamn och transporterar det sedan till slutkunden i egna tankbilar. Dalvik Oil finns på ett 20-tal ställen i Dalarna, Hälsingland och på två ställen i Gästrikland, Flyskärsvarvet i Bomhus och båthamnen vid Trebo i Sandviken.

"Jättespännande"

Nu kan de även bli räddningen för den nedläggningshotade bensinmacken i Torsåker.

- I och med mackdöden får vi en massa för frågningar och vi har en hela tiden nya projekt på gång, ett av dem är Torsåker där jag har pratat med killarna som har macken, säger Håkan Söderlund.

Björn Larsson som är delägare i macken i Torsåker tycker att det känns som en positiv kontakt.

- Det verkar jättespännande, men vi har inte fått något konkret förslag än, så vi får vänta och se.

Lösningen i Torsåker skulle vara Dalvik Oil levererar bensinen och macken säljer.

- När folk tankar får vi in kunderna till butiken och då kan vi sälja mer än bara bensin, säger Louise Larsson som är fru till delägare Björn och som också jobbar i butiken.

Det som gör att det ser ljust ut för just Torsåker är att de själva äger anläggningen med tankar och pumpar. På många andra ställen är problemet att oljebolaget äger anläggningen och att de river upp den när de flyr orten. Den stora kostnaden att investera i ny anläggning leder till att det inte går ihop rent ekonomiskt trots att man hittar en ny leverantör av bränsle. Åmot är ett sådant exempel.

Just nu går det att söka investeringsbidrag från den pott med pengar som regeringen har delat ut, med syfte att rädda kvar bensinmackarna på landsbygden. Länsstyrelsen i Gävleborg har en sammanlagt 3,4 miljoner kronor att fördela och flera ideella föreningar i Hälsingland har redan lämnat in ansökningar.

Läs mer i tidningen Arbetarbladet

Svar på skriftlig fråga 2008/09:727

den 18 mars

Svar på fråga

2008/09:727 Macken och glesbygden

Näringsminister Maud Olofsson

Britta Rådström har frågat mig genom vilka initiativ jag avser att bromsa nedläggningen av bensinmackar i glesbygden.

Regeringens roll när det gäller kommersiell service inom den regionala tillväxtpolitiken är, förutom att ge de ekonomiska förutsättningarna, att genom strategiskt arbete skapa strukturer och kunskapsunderlag som ger regionala och lokala aktörer goda förutsättningar att utföra sitt arbete till exempel för tillgänglighet till kommersiell service.

Det dialogmöte med branschen samt andra viktiga aktörer som jag kallade till i april 2008 resulterade i en samsyn kring behovet av en bättre kartläggning av situationen. Regeringen gav därför i juni Konsumentverket i uppdrag att inventera tillgängligheten till drivmedel.

Uppdraget till Konsumentverket - och resultatet av verkets undersökning - fick direkt betydelse för det beslut som riksdagen, på förslag av regeringen, fattade att avsätta ytterligare 50 miljoner kronor till kommersiell service, varav 30 miljoner i första hand ska gå till drivmedelsområdet.

Detta möjliggör en kraftig förstärkning av insatser som syftar till att öka tillgängligheten till kommersiell service jämfört med tidigare år.

De länsstyrelser och självstyrelseorgan som i Konsumentverkets rapport uppgav sig ha de största problemen med drivmedelsförsörjningen får också, i relativa tal, en större del av de 30 miljonerna.

För att samordna olika insatser som görs för en ökad tillgänglighet till service i länen inför regeringen också regionala serviceprogram. Att arbeta i programform skapar förutsättningar för helhetssyn och samverkan mellan olika aktörer. Den regionala nivån har därför fått i uppdrag att ta fram och genomföra regionala serviceprogram under perioden 2009-2013.

För att hjälpa länen med ytterligare kunskapsunderlag till serviceprogrammen har länsstyrelserna i Värmlands och Dalarnas län tillsammans fått 3 miljoner kronor för att utreda, sprida kunskaper och hitta modeller för insatser inom det kommersiella serviceområdet, med särskild inriktning mot tillgänglighet till drivmedel.

Det verksamhetsbidrag på totalt 41 miljoner för åren 2008-2010 som regeringen beslutat om till Riksorganisationen Hela Sverige ska leva, samt inte minst den strategi för att stärka utvecklingskraften på Sveriges landsbygder som nyligen presenterats för riksdagen är andra viktiga strategiska åtgärder som regeringen har vidtagit i denna fråga.

Det är viktigt att människor även i framtiden kan tanka sina bilar i gles- och landsbygder och regeringen kommer att vara fortsatt aktiv inom detta område.

Ledet av bemannade bensinmackar glesnar i Mjölby. På måndagen stod det klart att Hydromacken på Kungsvägen 15 läggs ner till påsk.

Därmed försvinner fem arbetstillfällen i Mjölby. Det blir inte ens en några automatpumpar kvar.

- Vi är en av de 1 200 bensinstationer som ska läggas ner i det här landet, säger Åsa Pettersson som genom firman Åsas Bensin & Service drivit macken i sju år. Det är tråkigt och beklagligt men jag har inte förmått Norsk Hydro att ändra sina planer.

Indirekt är det regeringens krav att mackar som säljer över en viss volym bensin och diesel också ska tillhandahålla biobränsle. En sådan investering kostar en halv miljon kronor och den kostnaden anses inte anläggningen klara. Men Åsa säger att macken är lönsam med nuvarande förutsättningar.

Finns det en chans att närbutiken överlever?

- Nej, beslutet gäller hela anläggningen och vår sista arbetsdag blir skärtorsdagen 9 april. Det är tveksam om enbart en närbutik lönar sig utan draghjälp av bensinkunderna, säger Åsa Pettersson som på måndagen besökte arbetsförmedlingen för första gången i sitt liv.

- Jag har jobbat sammanlagt 20 år i den här branschen och slitit hårt under de senaste sju åren som egen företagare för att bygga upp en stabil kundkrets. Så det är svårt både för mig och min personal att acceptera ett nedläggningsbeslut. Kunderna är ledsna också.

Åsas företag är tredjehandshyresgäst. Hon hyr av Norsk Hydro som i sin tur hyr av fastighetsägaren vilken är bosatt i Linköping. Att lägga ner en bensinmack är förenat med höga saneringskostnader och efter förhandlingar har Norsk Hydro tagit på sig den kostnaden.

Stig Muhrman, bosatt på S:t Persgatan, beklagar utvecklingen. Allra helst som närbutiken servar åtskilliga hushåll i den östra stadsdelen.

- En infart från Linköping utan bensinstation och ingen kommersiell service på denna sidan centrum är ett fattigdomsbevis. Vi är på väg att få samma problem som glesbygdskommuner i Norrland, säger Stig Muhrman.

- Sådana infrastrukturproblem kanske vore något för kommunen och dess näringslivschef Peter Larsson att fundera över.

I och med nedläggningen av Hydro återstår fortfarande Statoilmacken och Preem-macken av de bemannade bensinmackarna i Mjölby tätort. Hösten 2007 lades OK Q8-macken på Kungshöga ner. Däremot finns det gott om automatstationer.

Servicen på landsbygden och möjligheten för hela Sverige att leva håller nu i rask takt på att skjutas i sank. Till exempel drivmedelsförsäljning, man tillåter inte mackägaren att leva på den. Det blir bara mackägare som är placerade vid större stråk där mycket trafik passerar som kommer att finnas kvar. Och då är det oftast inte drivmedel man får största inkomsten ifrån, man måste sälja livsmedel och liknande för att få ihop det. Det är en möjlighet som ofta inte finns ute på landsbygden på grund av färre kunder.

Varför får inte mackägaren tjäna riktiga pengar på bränslet som man gjorde förr i tiden? Då skulle det gå att tanka i byarna igen. Varför får inte försäljaren tjäna 1 krona per liter eller ännu mer? Då skulle mackar kunna finnas överallt. Istället tar staten ut det mesta i skatt och låter cirka 20 öre gå till mackägaren som han ska leva av. Det säger ju sej själv att det är omöjligt. När sedan mackägaren slår igen sin mack för att ingen lönsamhet finns då får han på nåder ut allmosor av dessa skattepengar för att utföra konstgjorda jobb, kurser och utbildning som oftast inte leder någon vart.

(MPA)

Läs mer i tidningen allehanda

Skriftlig fråga 2008/09:727

den 12 mars

Fråga

2008/09:727 Macken och glesbygden

av Britta Rådström (s)

till näringsminister Maud Olofsson (c)

Nedläggningar av affärer (lanthandlare) har länge varit föremål för debatt i glesbygdskommuner och bensinmackarna har då framstått som en sista utväg för att kunna göra vissa inköp. Nu drar mackdöden över landet. Svensk bensinhandel menar att omkring ett tusen bensinmackar, av totalt cirka 3 700 i Sverige, kommer att läggas ned inom den närmaste framtiden på grund av olönsamhet. Avstånden mellan bensinmackarna i glesbygden är redan långa. Skall nu detta glesa nätverk av service ytterligare tunnas ut så blir det ännu svårare att bo och leva i glesbygden. 

Enligt den kommunkategoriindelning som Sveriges Kommuner och Landsting har haft sedan den 1 januari 2005 finns 39 glesbygdskommuner. De definieras som kommun med mindre än 7 invånare per kvadratkilometer och mindre än 20 000 invånare.

Nio av Västerbottens femton kommuner karaktäriseras som glesbygdskommuner i kategoriindelningen. I Västerbotten ingår alltså nästan en fjärdedel av landets alla glesbygdskommuner varför bensinmacksfrågan har högsta aktualitet i länet.

Genom vilka initiativ avser näringsministern bromsa nedläggningen av bensinmackar i glesbygden?

Näringsminister Maud Olofsson (C) tänker inte ändra lagen för att rädda bensinmackarna.

Hon uppmanar ägarna att satsa på grön energi i stället.

- Framtidens bensinstation kan vara en vindsnurra och ett elluttag, säger hon.

Enligt Maud Olofsson är det bensinjättarnas fel att mackarna tvingas slå igen.

- Några av bensinbolagen är på väg att bli så dominerande att de riskerar att granskas av konkurrensskäl. Därför lägger de ner, säger hon.

Håller inte med

Att orsaken skulle vara den hårt kritiserade pumplagen håller hon inte med om. Enligt regeringens granskning berör den bara 10-15 procent av landets mackar. Lagen innebär att en bensinmack som säljer mer än en miljon liter bensin måste ha en pump för biobränsle, en investering på minst 200 000 kronor.

- Lagen är inte orsaken. De minsta mackarna är ju undantagna, säger Maud Olofsson.

I går skrev Aftonbladet om Olle Arnesson i värmländska Likenäs som tog över macken när bensinbolaget drog sig ur. Maud Olofsson välkomnar sådana lösningar och uppmanar byalag och enskilda företagare att ta del av de 30 miljoner regeringen satsade på kommersiell service i glesbygd

i januari.

"Låter avlägset"

Men hon vill att mackarna ska satsa på klimatsmarta alternativ.

- Det gäller att passa på att tänka nytt så att vi kommer från oljeberoendet.

Maud Olofsson kör själv en etanolbil från 2001 som hon tankar hemma i Bygdeå, en mil från hemmet i Högfors. Men även näringsministerns mack lever farligt. Den har gått i konkurs tre gånger.

- Det är lågkonjunktur och färre bilar och lastbilar på E4:an, det drabbar oss, säger tillsynsmannen Metin Tanman.

Näringsministerns vision om eluttag och vindsnurror gör honom full i skratt.

- Det låter mycket avlägset. Elen är ju inte billig direkt, säger han och skrattar.

Läs mer i Aftonbladet

Mackdöden gör livet i glesbygden ännu hårdare. Dödsdansen koreograferas av giriga bensinbolag och av Miljöpartiet som tvingar mackägarna till omöjliga investeringar.

Bolagen tänker på sina kostnader för tankbilen och lägger ner de mackar som ligger längst bort.

Trist, men egentligen inte konstigare än när samhället drar ner på annan service i glesbygden. Posten är redan borta från många byar, skolor och banker är nerlagda och har byborna tur finns i bästa fall en lanthandel kvar.

Men spiken i kistan för småmackarna är den så kallade pumplagen som Miljöpartiet drev igenom 2005. Den innebär att alla mackar som säljer minst

1 000 kubikmeter bensin och diesel per år måste erbjuda ett alternativbränsle.

Etanol är billigast att installera, runt 600 000 kronor i normalläget. Gas är betydligt dyrare.

Men drygt halvmiljonen för en investering som aldrig kommer att ge ett öre tillbaka är mycket pengar för en mackägare som har dålig lönsamhet redan utan etanol.

Lagen har införts i steg, men nu är turen kommen till de allra minsta och allra minst lönsamma mackarna.

Som Shellmacken i Pajala där jag tankade förra veckan. För den gäller dispens eller nerläggning.

Och så är det för hundratals mackar i glesbygden.

Det är dags att ställa frågan:

Ska vi avfolka glesbygden helt? I så fall måste vi räkna på alternativkostnaden när alla flyttar till Stockholm.

Eller så skrotar vi pumplagen och ser till att mackarna, butikerna och de som försöker bo kvar i glesbygden har en verklig chans att överleva.

Läs mer i Afonbladet