Nedläggningen av en liten skola på landsbygden är alltså INTE en skolfråga utan en samhällsfråga och i allra högsta grad en landsbygdsfråga.

Om det finns någon sorts dold agenda för att avfolka landsbygden och göra det omöjligt att bo utanför stadsmurarna är det dags att redovisa den nu.
Det är inte sunt att år efter år ge löften om en levande landsbygd, skriva vackra papper med storslagna planer om utveckling och bevarande, för att sedan gång på gång vända landsbygdsbefolkningen ryggen.
Är det så att man inte vill ha människor boende på landet?
Frågan är vad man ska göra med alla ödehus och tomma små tätorter när avvecklingen är över och hur hade man tänkt att människor ska få plats i städerna. Nya miljonprojekt?

Landsbygden, en gång landets ryggrad, är en viktig del av Sverige. Vi har sagt det förut och säger det igen. Det är en resurs som kräver förvaltning.
Alla dessa människor som av olika orsaker valt att leva på landsbygden, är en stor del av Sveriges befolkning som man inte med lätthet kan förbise.
Många människor har valt detta sätt att leva, vi är bara lite mer utspridda.
Vi VILL bo på landet och vi tänker INTE skylla oss själva! Vi vill ha möjlighet till ett drägligt liv på den plats som vi har valt att leva på och vi vill ha en LEVANDE LANDSBYGD!

Detta inlägg är hämtad från landsbygdsupproret och där har ni en mycket intressant och klok blogg som ni skall följa: Läs mer på Landsbygdsupproret