Tre byar i Malå kommun sålde in idén om en vindkraftpark. I gengäld får de disponera ett av de 18 verken själva.

När vattenkraften byggdes ut i glesbygden påverkades stora områden. De pengar som vattenkraften skapat i snart hundra år har dock inte stannat kvar där strömmen produceras.

När vindkraften nu är på gång att inta de norrländska skogarna vill tre byar utanför Malå i Västerbottens inland pröva en ny affärsmodell för att en del av pengarna ska stanna kvar i bygden. Man har gjort en inledande överenskommelse med projektören.
- Vi har lovat att vara allmänt positiva och hjälpa till, säger initiativtagaren Roland Lundkvist.

Köpa andelar
Berörda invid vindkraftparken ska kunna ta del av vinsten och tjäna pengar genom att få billigare ström. Modellen är inte helt färdig men tanken är att bybor ska få köpa andelar i ett av de 18 kraftverken.

I projektet finns representanter för tre byar och en sameby. Just nu är man på gång att bilda en ekonomisk förening för att på papperet kunna bli kraftleverantör och sälja elcertifikat, som i dag är en förutsättning för att få ekonomi i vindkraften.

Samebyn med på noterna
I ett tidigt skede blev också Malå sameby inblandad i projektet. En vindkraftpark riskerar att skapa störningar för rennäringen. Eventuell ersättning för det diskuterar samebyn direkt med projektören Skellefteå Kraft. Men samebyn har också fått erbjudande om att bli delaktig i vindkraftverket. Något som underlättat hela processen.
- Naturligtvis. Vi står ju på samma plattform och pratar, säger Jan Rannerud, ordförande i Malå sameby.

Hos Skellefteå Kraft har man haft stor nytta av att hela bygden varit inblandad från början.
- För vår del har det här underlättat oerhört. Vi hade tidigt ett samförstånd med de här byarna som ju är berörda i hög grad av vindkraftparken, säger Anders Järvelä på Skellefteå Kraft.
- Vi har snabbt och smidigt fått hjälp av byarna på olika sätt.

Vanlig modell
Även vid ett annat av bolagets projekt i Arjeplog har man använt en liknande lösning och Anders Järvelä tror att det kan bli en vanlig modell för att få en smidig vindkraftutbyggnad.
En sak som förenklar processen i Springliden är att det bara finns en enda markägare - Sveaskog.

Skellefteå Kraft och Sveaskog har förhandlat klart om markanvändning och föreningen behöver själva inte göra några förhandlingar med markägaren.
- Jag är glad att vi slapp diskussioner med markägare för jag har märkt att det kan vara ganska jobbigt, säger Roland Lundkvist och syftar på andra projekt med många olika markägare inblandade.

Snabbare utbyggnad
Han tror att utbyggnaden av vindkraft i Sverige skulle gå snabbare med den här modellen. När folk i närheten av vindkraftparker kan tjäna pengar blir motståndet mindre och sannolikhetet för en snabb process högre.
- Min tanke och ambition är att det i alla vindkraftparker skulle finnas ett kraftverk som var tillgängligt för andelsföreningar. Det tror jag skulle gynna bygden.

Hans Dahlgren

Läs mer i tidningen ATL