Hedesunda får oss att tänka på landet. Vi ser bönder och epatraktorer som gör slir-märken utanför den enda pizzerian framför oss. Vi vill ha reda på den nakna sanningen om Hedesunda.

Nu var det dags att åka ut på vår första backpacking, som innebär att vi reser runt till de små byarna i Gävle. Vi startade med att ta oss till Hedesunda. Vår första prövning är att hitta busshållplatsen där 49:an ska hämta upp oss. Efter lite letande hittar vi en skylt med 49 Hedesunda på vid tågstationen. Bussen kommer in precis när den ska komma och busschaffisen är trevlig och glad, vi får till och med åka gratis. Sånt gillar vi.

Var ligger Hedesunda?
Vilket håll ligger Hedesunda åt? Det visar sig att bussen tar riktningen mot Andersberg, ganska konstigt tyckte vi, men vi litar fullt ut på den schyssta chauffören.
Efter en väldigt lång bit enligt oss och ganska långt utanför våra vyer far vi förbi en skylt med texten: Hedesunda 23. Bussen är faktiskt i alla fall halvfull, med blandade åldrar.
Så småningom börjar vi ana att vi närmar oss, men till vår förskräckelse har busskylten ballat ur, var ska vi då hoppa av? Enkelt svar: Vi följer strömmen! Till vår stora förvåning skymtar vi en stor Ica-butik - Va? Har Hedesunda ett värsta stort Ica?
Strömmen hoppar av vid en hållplats där det står Hedesunda busstation, och där hoppar vi också av. Det första vi ser är en pizzeria, där vi stöter på Sopmannen, som sopar parkeringen utanför ren från alla löv.
- Jag hjälper kommunen, jag hjälper kommunen, säger han med ett stort leende på läpparna.

Ön
Frida Botters och Elin Bror har bott i Hedesunda i hela sitt liv.
- En lördagskväll brukar ung-domskillarna hänga vid Ica med sina epatraktorer. Annars händer det inte så mycket här på kvällarna, om det ska hända något så åker vi nog in till stan. Det är mest på sommaren som det händer saker. Vi brukar hänga vid Sandsnäsbadet, och sen har vi ju Ön också, säger tjejerna och skiner upp när de säger det sista.
Just Ön är något som alla vi pratar med är stolta över. Fyra tisdagar i juli är det folkfest på Ön. Då kommer band som
Arvingarna, Barbados och Lasse Stefanz och spelar.

Sommarställe
Vi fortsätter vår tripp och upptäcker en affär som vi går in i. Där finns allt möjligt, från kläder till godisremmar. Där jobbar Niklas Westblom som äger affären tillsammans med sin pappa. Han bor och är uppvuxen i Hedesunda, vilket han är nöjd med. Han säger att det egentligen är ett riktigt bra ställe för barnfamiljer, speciellt på sommaren, då Hede-sunda faktiskt är ett riktigt superställe.
- Det kommer många turister hit på sommaren, speciellt från Holland och Tyskland, berättar han. Det är nära till allt, det finns fina badstränder här och dessutom är det ganska nära till Stockholm härifrån.

Stor gemenskap
Efter en trevlig pratstund går vi vidare och upptäcker att vi nu efter 20 minuters gångtid kan Hedesunda som handen i fickan. Vi märker snabbt gemenskapen här i byn, med knappt 3000 invånare känner alla alla. Vi möter ett fåtal personer när vi spatserar runt och alla utom en hejar vilket för oss stadsbor är ganska ovant.
- Jag provade en gång att heja på en okänd på stan och det funkade inte alls, jämfört med hur det är här, säger Frida Botters.

Backpacking-kollen
Vandringen fortsätter, den här gången med Ica som mål. På vägen dit håller vi span efter någon bankomat, men vi hittar bara två banker. Väldigt konstigt tycker vi, så vi går in till en av dom och frågar varför. Svaret är helt enkelt: Det är ett för litet samhälle för att vi ska tjäna på det.
På Ica klarar Hedesunda storstadstestet (backpacking-kollen) galant, det finns både bulgur och minimorötter. Dessutom finns det en liten inredningsbutik, vilket ger en guldstjärna i testet.

Desperata raggare
När vi till slut ställer oss för att vänta på bussen hör vi dundrande musik och det visar sig vara en grön bil med ett gäng killar i som swischar förbi med intresserade blickar. Vi bryr oss inte mer om det utan fortsätter att koncentrera oss på busslistan.
Till vår stora förvåning kommer killarna förbi igen, och IGEN. Den tredje gången har dom dessutom bytt bil, den här gången kommer dom i en vit. Inte slipper vi dom för det, dom kör förbi oss ytterligare fem gånger innan vi hoppade på bussen på väg hem.

Våra förväntningar på Hedesunda var inte stora. Från att ha trott att det var en riktig byhåla med bönder och kossor, har vår uppfattning förändrats till en lugn och faktiskt väldigt fin by. Trevliga människor och bra gemenskap, vi kan tänka oss att det är ett riktigt kanonställe på sommaren, i alla fall för oss!
Vi gillar Hedesunda!

Läs hela artikeln i Arbetarbladet