Större skördar med fler bin

Honung är ett naturligt sötningsmedel med lågt GI som innehåller nyttiga antioxidanter och spårämnen. Lokal honung bidrar till större fruktskördar, fler blommor på ängarna och ger bättre avkastning för våra lokala bönder.

Honung tillverkas av bin och är sött och gott i te. Ungefär så mycket känner vi väl till lite till mans.

Men att bin och deras arbete är en viktig kugge i den lokala odlingen kanske inte är så välkänt.

Det bekräftas av Matias Köping, en av Gästriklands största biodlare. Han har faktiskt till och med börjat hyra ut sina bisamhällen till bönder.

- Det var första gången i år som jag gjorde det. En bonde hörde av sig och ville hyra ett flertal bisamhällen till sina raps- och vitklöverfält, säger han.

Syftet från bondens sida är att öka avkastningen på sitt fält. Fler pollinerade blommor i fältet medför högre oljeavkastning. För Matias Köpings del är vinsten att raps ger mycket nektar. Och därmed större honungsskörd.

Han har sina bisamhällen placerade lite varstans i skogar och på fält runt om i Gästrikland. Genom att planera var man ställer ut bikuporna och när man tar hand om honungen kan man faktiskt få helt olika smak på produkten.

Matias Köping gör skillnad mellan skogshonung, hallonhonung och ljunghonung för att ta några exempel.

Typiskt för vår svenska honung är att den är väldigt fast i konsistensen. Det beror på vilka blommor som finns i vår natur. I Sydeuropa dominerar andra växter som ger en mer flytande honung.

Dessutom varierar naturligtvis även floran på olika håll i Sverige.

- Maskros, fruktträd, hallon, vitklöver och rallarros är huvudingredienserna i honung i våra trakter, säger Matias Köping.

I den ordningen blommar de olika växterna. Och det gäller för biodlaren att förbereda sitt bisamhälle så att det finns många flygbin som kan samla in nektar när den önskade sortens blomma levererar som mest. Hela honungssäsongen varar bara under knappt två månader, från mitten av juni till augusti. Så det är bråda dagar.

Tidigt på året behöver bisamhället behålla all honung för att kunna föröka sig. På hösten börjar de samla inför vintern. Men den honungen kan man byta ut mot sockerlösning, som sedan blir näring till samhället under vintern. Det är faktiskt en fördel för bina.

- Den sena honungen kan bli så fast att den blir för hård när det blir kallt. Då kan de inte äta den och då svälter de ihjäl. Sockerlösningen blir aldrig så trög, säger Matias Köping.

Där faller alltså lite om vegan-retoriken att biodling är slaveri. Bina har nytta av att bli ompysslade. Och de lokala biodlarna förtjänar vår uppskattning och att vi köper deras honung.

- Det finns flera anledningar till att köpa lokal honung. Man främjar biodling lokalt som i sin tur främjar fruktträd, bärbuskar och annat i den ekologiska mångfalden.

- Äter man lokal honung har alla bönder och trädgårdsodlare i trakten tillgång till bin för att få pollinering.

- En annan anledning är att det är en ren naturprodukt utan artificiella sötningsmedel eller olika E-nummer som jag tycker att yngre generationer tycks få i sig allt mer av, säger Matias Köping.

Hans vurm för honung får faktiskt stöd från forskarhåll.

Två mikrobiologer från Lunds universitet har hittat vad de tror kan vara förklaringen till att honung historiskt sett alltid har ansetts ha medicinska egenskaper.

De har nämligen upptäckt en avancerad bakterieflora i honungsmagen, där bina förvarar sin nektar under flygningen från blomma till kupa. På något sätt förädlas nektarn och förses med flera viktiga spårämnen, mjölksyraenzymer och antioxidanter. Dessutom, konstaterar forskarna, har honung mycket lägre GI än socker.

Om forskarna kan bevisa sina fynd kan det leda till en avsevärd statushöjning för honungen som livsmedel och hälsopreparat.

Fram till dess kan vi nöja oss med att det är gott, naturligt och lokalproducerat. Ta en sked honung i ditt te, eller ringla lite över ostmackan, tipsar Matias Köping.

- Det blir en god kontrast mellan det söta och det salta, säger han.

Läs hela artikeln i GD