Bronsfisk till Ockelbo




Bronsfisk till Ockelbo

Fiskevattenägarna i Dalarna-Gävlebog har haft sin traditionella Nobellunch med utdelning av diplom och vandringspris till fiskevårdsområden i verksamhetsområdet som av förbundet bedömts ha arbetat framgångsrikt inom fiskevården. Eftersom det inte delades ut något pris under år 2007 fick två föreningar i Ockelbo kommun utmärkelsen detta år och av den anledningen hölls sammankomsten i Ockelbo.

Vandringspriset, en bronsfisk och diplom med motivering, gick till Ulvsta fiskevårdsområdesförening för sitt ändamålsenliga arbete med informationsinsatser till fiskerättshavarna genom innovativ ajourföring av föreningens fiskerättsförteckning. Priset delas med Åmots fiskevårdsområdesförening som belönas för föreningens idoga arbete med att utveckla fisket som turistisk näring för bygden. Detta arbete har visat sig vara framgångsrikt, inte minst genom att försäljningen av fiskekort dubblerats på ett fåtal år.

Varför arrangemanget kallas Nobellunch är för att det återkommande hålls på Nobeldagen den 10 december, berättade Dan Westerberg, ordförande i Fiskevattenägarna Dalarna-Gävleborg. Efter en lunch med strömming från Gävlekusten på tallrikarna, fick ett 25-tal närvarande företrädare för föreningar som är medlemmar i förbundet och särskilt inbjudna gäster, lyssna till föredrag om kräftor. Det var Fiskeriverkets kräftexpert Lennart Edsman som berättade om hur kräftpesten kom till landet 1907 genom en kräftpestsjuk sändning flodkräftor från Finland som var avsedd för försäljning på fiskmarknaden vid Kornhamnstorg i Stockholm och som i stället dumpades i Mälaren. Därefter slogs kräftbestånden ut Mälaren av pestsmittan och i rask takt även i närliggande vatten, för att senare sprida sig till en mängd sjöar och vattendrag i hela södra Sverige.

Edsman redogjorde för hur Fiskeristyrelsen, som senare ändrade namn till Fiskeriverket, på sextiotalet importerade signalkräftor från Nordamerika, för att ersätta den alltmer försvinnande flodkräftan. Utsättning av signalkräftor visade sig senare bli helt förödande för kvarvarande flodkräftor i de vatten där signalkräftor sattes ut, eftersom signalkräftorna bar på den för flodkräftan dödliga kräftpesten, dock utan att själva annat än undantagsvis bli sjuka. Fiskeristyrelsen var frikostig med utsättningstillstånd av signalkräftor och myndigheten gav tillstånd även i vatten där det fanns ett bestånd av flodkräftor.
- Jag vet att man tillät utsättning av signalkräftor i vatten där beståndet av flodkräftor inte bedömdes som fiskbart, i praktiken kanske en kräfta per buransträngning eller mindre vid provfiske, berättade Edsman. Man kanske inte direkt rekommenderade utsättning i den situationen, men man tillät utan tvekan att det gjordes.

Gävleborgs länsfiskekonsulent Karl Gullberg påpekade att det var i en sådan situation det utsattes signalkräftor i Storsjöns tillrinningsområde, exempelvis i Borrsjöån cirka två kilometer uppströms Storsjön, men även i Hoån och han menade att det var det som lade grunden till det signalkräftbestånd som nu finns i Storsjön.
- När signalkräftor först fångades i Storsjön, så var det utanför Borrsjöåns mynning, förtydligade Gullberg.
Detta var något som Edsman såg tvekande ut inför och han påpekade att det i så fall skulle ha tagit 25 år innan ett bestånd från den utsättningen dök upp i Storsjön. Lennart Edsman är den tjänsteman på Fiskeriverket som hårdnackat motsatt sig de förstärkningsutsättningar av signalkräftor i Storsjön som fiskevårdsområdesföreningen arbetat för att få genomföra.

Edsman redogjorde för det åtgärdsprogram som arbetats fram för att rädda den starkt hotade arten flodkräfta, genom bland annat nytt regelverk för skyddsområden, importstopp för levande kräftor, inventeringar, provfisken, genetikstudier och konkreta lokala projekt som kan innehålla utsättningar av flodkräftor. För åtgärdsprogrammet finns 15 miljoner kronor anslaget på fem år. Edsman berättade också att det, för att skydda flodkräftan kan komma är ett fiske- och transportförbud för levande signalkräfta i Norrland och västra Svealand. Vad ett sådant förbud får för konsekvenser för de som har fiskbara bestånd av signalkräfta inom dessa områden kunde inte Edsman svara på.
- Jag är inte inblandad i detaljer om hur det skall tillämpas, uttryckte han.

Arrangemanget avslutades med en panelutfrågning där förutom Edsman de två riksdagspolitikerna Roland Bäckman (s) och Jan Lindholm (mp) svarade på pub-likens frågor som handlade om allt från kräftfiskevård till brister i infrastruktur på landsbygden. En av frågorna var om flod- och signalkräftor kan få gemensamma avkommor.
- Nej, var Edsmans bestämda svar. Man har aktivt försökt arrangera en parning ett antal gånger. Parningen sker förstås, hanarna är inte så nogräknade, skämtade han, men det har inte blivit något resultat.

Uffe Stridsberg

Läs mer i Gästriklands Tidning

Kommentarer

Var inte feg utan skriv något vackert!:

Vad vill du kalla dig?:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

Smygreklam för din egen blogg/hemsida:

Här skriver du:

Trackback
RSS 2.0
Bloggtoppen.se Allmänt BlogRankers.com
webvoter-omröstning
Ge din bedömning av bloggen

1 ganska dålig
2 mindre bra
3 helt ok
4 riktigt bra
5 väldigt bra

Se resultat
hit counter